Nästan var femte svensk har migrän, som räknas som en folksjukdom. Minst fem anfall under ett liv krävs för diagnos. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos kvinnor i fertil ålder än hos män i samma ålder. Före mensen och efter menopausen är migrän lika vanligt bland könen. Orsaken är antagligen hormonell – men det återkommer vi till.
Migränanfall kan vara tre dagar
Dagen före migränanfallet känner många diffust obehag och känner på sig att ett anfall är på gång. En av fyra patienter har migrän med så kallad aura. Då börjar anfallet med synfältsförändringar, såsom blixtar eller små synbortfall, och sedan ökad ljud- och ljuskänslighet. Därefter blir man illamående med kräkningar och får en (oftast) ensidig hård huvudvärk i upp till tre dygn.
Tre av fyra har migrän utan aura. Då börjar anfallet med illamåendet. Några procent av befolkningen utvecklar kronisk migrän.
– Det innebär minst 15 dagar med migränrelaterad huvudvärk per månad och ofta kvarstående värk mellan anfallen, säger Lars Edvinsson, som är specialistläkare i internmedicin och klinisk farmakologi, och professor i internmedicin vid Lunds universitet.
Han har forskat om migrän i 40 år och är världsledande inom fältet, med särskilt intresse för läkemedelsbehandling.
Signalsubstansen CGRP utlöser smärtan
Orsaken till migrän är fortfarande oklar, men man ärver en benägenhet att få migrän. Exakt vilka gener som är inblandade vet man inte än, men en studie publicerad i Nature Genetics 2016 av Padhraig Gormley, forskare i humangenetik vid Harvard medical school, med flera, visar på 38 tänkbara gener.
Migrän är en neurologisk sjukdom: den startar i hjärnan. Studier med hjärnavbildning har visat att anfallen börjar i hypothalamus i mellanhjärnan. Dagen före ett anfall förändras blodflödet i området. När anfallet börjar, aktiveras även thalamus och hjärnstammen. Vid den intensiva smärtan ses aktivitet i trigeminusområdet. Nervcellerna frisätter signalämnet CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid), vilket hjärnan tolkar som smärta. Det är alltså CGRP som orsakar smärtan.
Trigeminus, eller trillingnerven, är den femte hjärnnerven och innehåller bland annat känselnerver som rör ansikte, ögon, näs- och munhåla samt huden nedanför tinningarna och munnen.
Källa: Wikipedia
– CGRP påverkar också blodkärlen i området, så att de vidgar sig. Det förklarar teorin från 1940-talet att migrän är en kärlsjukdom, som byggde på fynd som visade att läkemedlet ergotamin gjorde att tinningartären drogs samman och migränsymtomen minskade, säger Lars Edvinsson.
Senare forskning med moderna hjärnavbildningstekniker har alltså kunnat visa att migränanfallet i själva verket startar i hjärnan – inte i blodkärlen. Även om blodkärlen påverkas, är det inte det som sätter inte i gång smärtan, utan frisättningen av CGRP.
Migrän börjar oftast i tonåren
1,4 miljoner svenskar lider av migrän, vår vanligaste neurologiska sjukdom. Ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen är drabbade, vilket innebär att migrän därmed är vanligare än andra folksjukdomar som astma och diabetes.
Två av tre drabbade är kvinnor. Av alla kvinnor i barnafödande ålder lider en fjärdedel av migrän.
Sjukdomen debuterar oftast i tonåren även om den ibland uppträder tidigare i barndomen. Den debuterar mycket sällan efter 50 års ålder.
Migrän är delvis ärftligt. Om en av föräldrarna lider av migrän har barnet 45 procent risk att drabbas. Om båda föräldrarna har migrän ökar risken till 70 procent.
Anfallen utlöses ofta av så kallade triggerfaktorer som kan vara både yttre och inre. Exempel på sådana utlösande faktorer är hormonsvängningar, stress, avslappning efter stress, vissa födoämnen, starkt ljus eller starka dofter, hård fysisk ansträngning, väderomslag med mera.
Ett obehandlat migränanfall varar normalt mellan 4-72 timmar medan auran oftast uppträder under kortare tid (15-30 min) innan eller efter att själva huvudvärken startat.
Normalt är man besvärsfri mellan anfallen även om många kan ha symptom dagen innan och dagen efter ett anfall med till exempel humörs- och aptitförändring, trötthet och koncentrationssvårigheter.
Källa: migranhjalpen.se
Migrän behandlas med läkemedel i flera steg
Patienter som får minst ett anfall per månad kan behöva läkemedel. I de lindrigaste fallen klarar man sig med vanliga värkmediciner, som paracetamol (Alvedon) eller anti-inflammatoriska läkemedel, som ibuprofen (till exempel Ipren).
Svårare anfall behandlas med så kallade triptaner (till exempel Sumatriptan). Det är läkemedel som binder till serotoninreceptorer så att blodkärlen i hjärnan dras samman. De hämmar dessutom frisättningen av CGRP i trigeminusnerven.
Kronisk migrän i sin tur kräver förebyggande behandling.
– Förut använde man en del blodtrycks-, epilepsi- eller depressionsmediciner, men blodtrycksmedicinerna har inte så stor effekt och de andra ger ofta svåra biverkningar.
Oklart varför botox funkar mot migrän
Sedan tio år tillbaka används botoxinjektioner, efter att man i USA upptäckt att de som tog medlet mot rynkor ofta slapp sin migrän. Injektionen ges av läkare var tredje månad med god effekt, men man vet inte varför medlet fungerar.
De nyaste läkemedlen som förebygger kronisk migrän hämmar CGRP-molekylens effekt. Lars Edvinsson har själv drivit den forskning som ledde till utvecklingen av dessa läkemedel. CGRP-hämmarna är av två slag: antikroppar som binder till CGRP-receptorn (Aimovig) eller antikroppar som binder till själva CGRP-molekylen när den frigjorts (Ajovy och Emgality). Patienten injicerar själv läkemedlet under huden en gång per månad, vilket är en fördel jämfört med botox som kräver läkarkontakt för injektionerna.
CGRP-hämmare används redan för att förebygga migrän
– Smärtan från trigeminus stängs då av och då mildras även de övriga symtomen. En av fyra patienter blir helt smärtfria och hälften förbättras så att de i snitt slipper migrän 3–4 dagar i månaden, liksom vid botoxbehandling. Men en av fyra patienter får ingen effekt.
I USA används redan tre CGRP-hämmande läkemedel i tablettform som kan tas både akut och som förebyggande behandling.
– Det är en fördel för patienter som ogillar injektioner. Dessa kommer att komma till Sverige, men det är oklart när.
Hormonnivån kan trigga migränanfall under mens
Att kvinnor i fertil ålder oftare får migrän än män kan bero på hormoner.
En av Lars Edvinssons senaste studier visar att smärtnerverna i trigeminusområdet innehåller receptorer för östrogen och oxytocin.
– Många kvinnor, som slipper migrän med CGRP-hämmare, får anfall under mensen ändå. Hypotesen är att könshormonerna fungerar bromsande på CGRP-receptorn, så när halterna sjunker vid mens triggas anfall, men detta behöver vi undersöka mer.
Lovande resultat för nya psykodynamiska korttidsterapier
Inom psykologiforskningen om kronisk smärta är kognitiv beteendeterapi, KBT, det dominerande fältet. KBT går ut på att förändra tankar och beteenden, och att lära sig att hantera smärtan, så att man kan få en god livskvalitet trots den.
– Effekten varierar beroende på vilket tillstånd det gäller, men generellt får cirka hälften av patienter med kronisk smärta hjälp av KBT, säger Gerhard Andersson, som är professor i psykologi vid Linköpings universitet.
De senaste åren har man också utvecklat olika psykodynamiska korttidsterapier där terapeuten håller ett aktivt fokus på hur inre känslomässiga konflikter och undvikande av känslor kan vara relaterade till kroppsliga symtom, såsom mag- och tarmproblem (IBS), kronisk värk, trötthet och migrän. Exempel på sådana terapier är ISTDP (intensive short-term dynamic psychotherapy) och EAET (emotional awareness and expression therapy), som är en modifierad variant av ISTDP för kronisk smärta.
– Vi vet att undertryckande av känslor kan förvärra smärtan vid kronisk värk. Många patienter med kroppsliga besvär har varit med om svåra livshändelser. Det är av vikt att få hjälp med den känslomässiga bearbetningen av dem, säger Daniel Maroti, som är psykolog, specialist i klinisk psykologi och doktorand vid Karolinska institutet.
Migrän och andra besvär minskade med terapi via internet
Inom EAET ingår också kunskap från smärtneurovetenskap: att hypersensitiva, smärtbärande nervbanor kan bidra till att kroppsliga symtom kan uppkomma utan att vävnad skadats. Dessa nervbanor tycks kunna påverkas av psykologisk behandling.
I sin avhandling undersöker Daniel Maroti effekten av en nyutvecklad internetbaserad version av EAET som pågår nio veckor. Resultaten är lovande: pilotstudien med 52 patienter med kroppsliga besvär, såsom fibromyalgi, IBS och migrän, visade att var fjärde patient halverade sina kroppsliga symtom. Deras depression och ångest minskade, funktionsförmågan ökade. Resultaten stod sig vid en uppföljning fyra månader senare.
– Det här ligger i linje med internationella studier av psykodynamiska korttidsterapier. Och i två studier där patienter slumpades till antingen traditionell KBT eller EAET, visade sig EAET vara mer effektiv när det kommer till smärtminskning.
Vad kan man göra själv för att minska migränanfallen?
– Jag brukar rekommendera patienterna att försöka hitta ett hälsosamt liv med regelbunden motion, att äta sunt, trappa ner takten på arbetet, hitta ett jobb som man trivs med, sova ordentligt. Då kan besvären bli mer hanterliga, men de försvinner inte helt, säger Lars Edvinsson.
Text: Inna Sevelius på uppdrag av forskning.se
Fotnot. EAET erbjuds i Sverige tills vidare bara inom ramen för forskning.
Hittills har det saknats pålitliga metoder att diagnostisera tinnitus. Svårighetsgraden av tinnitus definieras i dag genom självskattning av den som drabbats. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att metoden hjärnstamsaudiometri (ABR) har potential att bli ett objektivt diagnosverktyg för att identifiera personer med konstant tinnitus.
Hjärnstamsaudiometri mäter hjärnans aktivitet som svar på en specifik sekvens av ljudstimuli.
– Vi tror att vår ABR-metod kan ha en tillräcklig känslighet för att användas som ett diagnosverktyg. Metoden mäter den neurala förändringen i hjärnstammen hos personer med konstant tinnitus vilket skulle kunna bli en biomarkör i framtiden, säger Christopher R. Cederroth, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Tinnitus klassificeras i dag inte som en egen sjukdom men som ett symtom som kan ha många olika orsaker, till exempel en hörselnedsättning, buller, sjukdom eller stress. Ofta beskrivs tinnitus som fantomljud som inte hörs för någon annan än den som drabbas. I dag har cirka 20 procent av svenskarna någon form av tinnitus, och risken att drabbas ökar med åldern.
Erkännande till patienter med tinnitus
Hjärnstamsaudiometri har tidigare föreslagits som ett verktyg för att mäta tinnitus, men vetenskaplig konsensus har saknats. Ingen tidigare studie har dock inkluderat lika många försökspersoner som denna studie. Här har forskarna gjort mätningar med hjärnstamsaudiometri på 405 personer, varav 228 med tinnitus och 177 personer utan tinnitus. Hos de med konstant tinnitus syntes en tydlig skillnad i mätningarna jämfört med personer utan tinnitus eller personer som skattat sin tinnitus som tillfällig.
– Vi behöver en objektiv diagnosmetod för tinnitus, både för att kunna ge ett erkännande till patienter som drabbats och för att främja utvecklingen av nya behandlingsmetoder. Vår studie tyder på ett orsakssamband mellan förändringar i hjärnans neurala aktivitet och utvecklingen av konstant tinnitus, men vi behöver göra fler studier för att verifiera detta. Vi behöver även ta reda på om vår metod kan mäta nyttan av behandling, säger Christopher R. Cederroth.
Tillfällig tinnitus ökar risken för konstant
I studien följdes även drygt 20 000 personer med ingen eller varierande grad av tinnitus med målet att följa hur symtomen utvecklas över tid. Här visade forskarna att personer med tillfällig tinnitus har en förhöjd risk att senare drabbas av konstant tinnitus, särskilt om besvären återkommer ofta. Dessutom fann studien att hos de som redan upplever konstant tinnitus är sannolikheten hög att besvären består.
– Det är viktigt att veta att har du haft återkommande tinnitus så är risken större att du får konstant tinnitus. Vi behöver sprida denna kunskap så att personer som upplevt tillfällig tinnitus blir medvetna om riskerna och får möjligheten att agera preventivt, säger Christopher R. Cederroth.
Studien har gjorts i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms universitet, Universitetet i Bergen och företaget Decibel Therapeutics Inc.
Världens sydligaste hav, Södra oceanen som omger Antarktis, är viktigt för det globala klimatet eftersom dess vatten innehåller stora mängder koldioxid. En ny internationell studie, där forskare från Göteborgs universitet medverkar, har granskat hur det går till när havet binder och släpper ifrån sig koldioxiden.
Forskare har granskat de svårtillgängliga vattnen runt Antarktis med hjälp av unik robotteknik, och konstaterar att havsstormar i området leder till stora koldioxidutsläpp i atmosfären. På bilden syns en havsrobot, eller en så kallad Ocean Glider. Bild: Fred Fourie.
Djupt vatten med koldioxid förs upp till ytan
Nu levererar forskargruppen nya rön som belyser områdets viktiga roll i klimatförändringarna.
– Vi visar att de kraftiga stormar som ofta förekommer i området leder till omfattande koldioxidutsläpp till atmosfären, eftersom stormarna ökar blandningen av olika vattenskikt och för upp djupt vattnen med mycket koldioxid till ytan. Det har saknats kunskap om de här komplexa processerna, så studien är en viktig nyckel för att förstå Södra oceanens betydelse för klimatet och den globala koldioxidbudgeten, säger Sebastiaan Swart, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.
Kan ge bättre klimatprognoser
Hälften av all bunden koldioxid i världshaven finns i Södra oceanen. Att klimatförändringarna förväntas ge intensivare stormar i framtiden gör det extra viktigt att förstå stormarnas inverkan på havets koldioxidutsläpp till atmosfären, påpekar forskarna.
– Den här kunskapen behövs för att kunna göra mer korrekta förutsägelser om framtida klimatförändringar. Dagens globala klimatmodeller fångar inte alls in samspelet mellan hav och luft när det gäller transporten av koldioxid, säger Marcel du Plessis vid Göteborgs universitet, som också medverkat i studien.
Banbrytande robotteknik
Att under en längre period granska de svårtillgängliga och stormiga vattnen runt Antarktis är en rejäl utmaning, som forskarna tog sig an med hjälp av unik robotteknik. Under flera månader samlade autonoma havsrobotar, drönare och så kallade ”ocean gliders,” in data från ytan till ett djup på en kilometer.
En av havsrobotarna, en så kallad Slocum Glider, i projektet kunde ta sig ner till ett djup på en kilometer för att samla in data. Bild: Sea Technology Services.
– Det handlar om banbrytande teknik som ger oss möjlighet att samla in data under lång tid – något vi aldrig hade kunnat få fram via ett forskningsfartyg. Tack vare havsrobotarna kan vi nu fylla viktiga kunskapsluckor och få en bättre förståelse för havets betydelse för klimatet, säger Sebastiaan Swart.
Sebastiaan Swart, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, institutionen för marina vetenskaper, sebastiaan.swart@marine.gu.se
Fotnot:
Den internationella studien har genomförts i ett samarbete mellan Sebastiaan Swart och Marcel du Plessis på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet och, bland andra, CSIR (Council for Scientific and Industrial Research) i Sydafrika. Försteförfattare är Sarah Nicholson vid CSIR.
Göteborgs universitets bidrag till studien har stöttats med bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Veteskapsrådet.
Social isolering, arbetslöshet och ekonomisk oro borde skapa ökad mental stress. När restriktioner infördes i början av pandemin antog många att unga vuxnas psykiska hälsa snabbt skulle försämras. Så blev inte fallet, visar åtminstone den här studien från Institutet för framtidsstudier.
Forskarna som följt unga vuxna i Tyskland, kunde inte se någon märkbar försämring av den psykiska hälsan trots de nya utmaningarna. Varken unga vuxna från majoritetsbefolkningen eller från etniska minoriteter mådde sämre i början av pandemin.
Självskattning av depression, ångest och livstillfredsställelse
I studien följdes över 3000 unga vuxna i Tyskland från när de var 17 tills de var 25 år gamla. Forskarna samlade in information om självrapporterade psykosomatiska besvär: ångest, depression och livstillfredställelse vid tre olika tidpunkter. Två före pandemin och en under pandemins inledning i april-maj 2020. I genomsnitt mådde unga vuxna bättre i pandemins inledning än vid mätningen två år tidigare när de var cirka 23 år gamla.
– Utmaningarna som pandemin medförde i början betydde inte utbredd och drastisk försämrad mentala hälsa, säger Stephanie Plenty, docent i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, en av forskarna bakom studien.
Större oro för hälsan bland etniska minoriteter
En huvudfråga i studien var att undersöka om unga vuxna från etniska minoriteter hade drabbats hårdare än jämnåriga från majoritetsbefolkningen. Överlag såg mönstren väldigt lika ut, dock med några viktiga skillnader. Till exempel upplevde en stor andel unga vuxna med ursprung i Asien ökad etnisk diskriminering, och fler av de unga vuxna med ursprung i Asien, Turkiet, Mellanöstern och Afrika upplevde ökad hälsorelaterad oro jämfört med unga från majoritetsbefolkningen.
– Bland dem såg vi svagare förbättringar i mental hälsa än hos majoritetsbefolkningen. Om stressen kopplad till diskriminering och oro fortsatt under pandemins gång finns risken att deras mentala hälsa försämrats. Det kan innebära ojämlikheter i mental hälsa mellan unga från minoritetsgrupper och majoritetsbefolkningen, säger Stephanie Plenty.
Andra studier visar på ökad psykisk ohälsa
Resultatet att de flesta unga vuxna inte mådde märkbart sämre utmanar flera tidigare studier som pekat på nedgångar i mental hälsa i pandemins inledning. Många av de tidigare studierna har dock baserats på mindre och icke-representativa urval och inte följt unga från innan pandemin började.
– Till exempel har man bara undersökt unga som svarat på en annons online, unga som var i kontakt med sjukvården eller hjälporganisationer, enbart studenter eller bara mätt vid en tidpunkt. Det riskerar att ge en sned bild av unga vuxna i stort, säger Stephanie Plenty.
Pandemin tillät unga att ta paus
Egentligen är resultaten inte så överraskande när man tar hänsyn till hur den mentala hälsan brukar se ut vid olika åldrar enligt Stephanie Plenty.
– Generellt mår yngre 20-åringar sämre än äldre 20-åringar. Efter en nedgång under tonårsperioden tenderar den mentala hälsan i snitt att börja förbättras när man blir lite äldre som ung vuxen, säger Stephanie Plenty.
En annan förklaring till resultaten kan vara att pandemin gav många unga ett välbehövligt avbrott.
– Livet är ofta ansträngande i den här åldern. Unga vuxna ska etablera sig på arbetsmarknaden, hitta bostad och de inleder mer seriösa romantiska förhållanden vilket ofta upplevs som stressigt. I början kan pandemin ha givit en del respondenter en tillfällig känsla att de kunde varva ner lite, säger Stephanie Plenty.
Stressen kan ha ökat under pandemins gång
Medan studiens resultat på många sätt kan tolkas positivt pekar den också på ett antal faror. Till exempel att stressfaktorer relaterade till pandemin såsom oro för ekonomin, oro för hälsan, ökad diskriminering samt direkt kontakt med covid-19 är kopplade till nedgångar i mental hälsa.
– Pandemirelaterade stressfaktorer kan ha förvärrats under pandemins gång. Därför behövs strategier för att hjälpa unga vuxna som upplevt till exempel ihållande oro över sin ekonomi eller hälsa att komma ut ur pandemin positivt. Resultaten lyfter också fram etnisk diskriminering och ökade hälsoproblem som unga vuxna från vissa minoritetsgrupper möter, så vi behöver följa pandemins fortsatta inverkan, säger Stephanie Plenty.
Stephanie Plenty, docent i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, stephanie.plenty@iffs.se
I forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa” har eleverna deltagit i pulshöjande fysisk aktivitet tre dagar i veckan, utöver skolämnet idrott och hälsa.
Eleverna upplevde att de fick lättare att koncentrera sig och ökade sin motivation att vara med på lektionerna. De upplevde också att klassrumsmiljön blev lugnare och att de fick en mer positiv sinnesstämning.
– Vissa upplevde att de fick hälsosammare vanor. De uttryckte att de hade börjat äta nyttigare, fick en ökad fysisk förmåga, orkade springa i stället för att gå och att de kände sig mer nöjda med sina kroppar. Eftersom aktiviteterna ibland genomfördes över klassgränserna fick de också nya vänner och bättre sammanhållning i klassen, säger Linn Håman, universitetslektor i pedagogik.
Fanns vissa hinder
Vissa individuella och strukturella hinder fanns för de pulshöjande fysiska aktiviteterna. De individuella hindren kunde handla om att eleverna var obekväma med att visa sin kropp i omklädningsrummet, men också med att delta i aktiviteten i sig. Det fanns skillnader mellan eleverna: alla rörde inte på sig eller var fysiskt aktiva på sin fritid, och det bidrog till att de hade olika färdigheter och fysiska förmågor.
Planering krävdes
De strukturella utmaningarna var till exempel bristfällig planering, där vissa elever hade aktiviteten sist på skoldagen. Det gjorde att vissa gick från den pulshöjande aktiviteten till sin fritidsaktivitet. Eleverna blev också mycket hungrigare och vissa upplevde inte att skolmaten räckte för att täcka det behovet. Då införde vissa skolor mellanmål.
– När tiden och utrymmet för aktiviteterna var välplanerade fungerade detta jättebra, men om det till exempel det blev kort tid mellan den pulshöjande aktiviteten och nästa lektion blev det problematiskt, säger Linn Håman.
Positiva effekterna övervägde
De positiva erfarenheterna vägde upp utmaningarna och slutsatsen för projektet är att det är viktigt och rimligt med daglig pulshöjande aktivitet. Hälsovinsterna är ökat välbefinnande och att elevers villkor för lärande blir bättre.
– Villkoren blir bättre för eleverna med ett lugnare klassrum och bättre koncentration. Särskilt för de elever som är fysiskt inaktiva och de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Eva-Carin Lindgren.
Enligt forskarna är det dock viktigt att pulshöjande aktivitet införs på rätt premisser:
– Det är problematiskt att till exempel ange bättre betyg som skäl för att börja med pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan. Däremot ger det så mycket andra positiva effekter som är viktiga för eleverna, säger Eva-Carin Lindgren.
Lärarna utbytte erfarenheter
I projektet gjorde de också en forskningscirkel med lärarna för att synliggöra tyst kunskap som fanns.
– Det var intressant att höra lärarna diskutera och byta erfarenheter om den pulshöjande fysiska aktiviteten med eleverna över tid under forskningsprojektet. I början diskuterade de pulsutrustningen som användes och hur de skulle få aktiviteterna att fungera. Mot slutet diskuterade de i stället om hur de skulle lägga upp aktiviteterna för att få alla elever att delta och kunna motivera dem. Det var mer fokus på glädje i slutet än i början, när det mer handlade om de praktiska utmaningarna, säger Eva-Carin Lindgren.
Eva-Carin Lindgren, professor i idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion, eva-carin.lindgren@hh.se
– Undervisningen bör erbjuda möjligheter till handling så att eleverna deltar i aktiva handlingar i samhället under vägledning av läraren och får med sig erfarenhet och tilltro till den egna förmågan att handla, säger Marie Grice som gjort en avhandling om utbildning i hållbar utveckling.
I analys av ämnesplanerna är det tydligt att det inte finns någon enhetlig och tydlig definition av undervisning i hållbar utveckling. Överlag betonas analytiska förmågor – men inte aktiv handling.
– Det är förvånande eftersom handling är centralt i undervisning för hållbar utveckling. Eleverna ska inte bara utveckla förmåga att resonera och kritiskt reflektera kring hållbarhet, utan också viljan och förmågan till aktiv handling.
Elever utvecklar förmåga att agera hållbart
Utbildning för hållbar utveckling är tydligt prioriterat – både i svenska skolans styrdokument och i internationella policydokument om utbildning. Eleverna ska få en förståelse för hur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. De ska också få redskap för att själva kunna leva hållbart och bidra till samhällets omställning.
Men i praktiken finns det stora skillnader och brister i skolornas arbete. En av utmaningarna är komplexiteten. Undervisning för hållbar utveckling kräver ett ämnesövergripande arbetssätt som ska utveckla elevens faktakunskaper, förmågor och fostra dem till demokratiska samhällsmedborgare.
Praktiska uppgifter motiverar elever
Marie Grice, som arbetat som lärare samtidigt med avhandlingsprojektet, har i sin egen undervisning sedan flera år tillbaka låtit eleverna genomföra intervjuer och enkäter om hur invånare i hemstaden använder grönområden. Eleverna har fått presentera resultaten för kommunen, som sedan har använt resultaten i samhällsplaneringen. Det finns stora möjligheter med en undervisning som uppmuntrar till handling i det omgivande samhället, om det görs på rätt sätt finns
– Det är viktigt att lärare är mottagliga för elevernas önskemål, låter dem skapa sina egna projekt som de vill genomföra och hela tiden vägleder och för ett resonemang med eleverna. Praktiska inslag där det finns en verklig mottagare är starkt motiverande för eleverna.
Komplex kunskap passar inte alla
Resultatet av enkäten till eleverna bekräftar behovet av en varierad undervisning. Enkäten besvarades av 208 gymnasieelever på teoretiska program, som deltog i ämnesövergripande undervisning i hållbar utveckling med temat ”Mat”. Det var tydligt att de som hade en förståelse för att kunskap är komplex, föränderlig och delvis motstridig, uppskattade undervisningen mer än de elever som uppfattade kunskap som något beständigt och oföränderligt.
– Vissa elever har lättare att orientera sig i ett komplex kunskapsområde. Det är viktigt att lärare har förståelse för det och utformar en undervisning som förmår möta eleverna där de är, säger Marie Grice.
Marie Grice stötte på svårigheter när hon och hennes kollegor planerade ett ämnesövergripande projekt på hennes egen gymnasieskola. Det blev startskottet på avhandlingsprojektet som bygger på enkäter med elever och lärare samt en analys av grundskolans ämnesplaner i samhällskunskap, historia, religion och geografi.
Marie Grice, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs univeersitet, marie.grice@gu.se
Fram till 1980 var gymnastikundervisningen uppdelad i pojk- och flickgymnastik. Men i och med läroplanen Lgr 80 skulle ämnet ske i form av samundervisning. Under nittiotalet kom ytterligare en ny läroplan och ämnet bytte namn till idrott och hälsa. En sak man adresserade var att idrottsämnet skulle vara inkluderande vad gällde kön och funktionsförmåga. Men blev det så?
Inga Oliynyk, doktor i pedagogik, har i sin avhandling undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sin undervisning tillämpar de riktlinjer om jämställdhet som är beskrivna i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är beroende av många faktorer.
– I min avhandling kan man se att en maskulin norm tenderar att vara premierad i undervisningen och den tycks vara svårutmanad, säger Inga Oliynyk. Elever med idrottsbakgrund tenderar att bli mer bekräftade av lärare. En viss fysisk kompetens ses som både önskvärd och efterstävandsvärd i ämnet. Detta framgår genom jämförelser och rangordning pojkar emellan men framför allt pojkar i relation till flickor. Det innebär att undervisning i idrott och hälsa inte blir jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika beroende på lärarnas föreställningar om kön.
Undervisningen kan förändra genusmönster
Lärares didaktiska val är komplexa och styrda av olika faktorer. Resultaten i avhandlingen visar att lärarna å ena sidan strävar efter att följa styrdokumentets föreskrifter. Å andra sidan är de inte säkra på att de läroval som de gör är alltigenom rätt.
Lärarna visar prov på att göra olika anpassningar och modifierar innehållet i och organisationen av lektionerna som medför en ojämn fördelning av handlingsutrymme eleverna emellan. Detta leder till att genusmönster i många fall blir producerade på nytt i undervisning i idrott och hälsa. Det finns samtidigt ett reflekterande och problematiserande förhållningssätt hos lärarna som gör att genusmönster kan utmanas och överskridas.
– Det finns utrymme för lärare att göra medvetna didaktiska val i sin undervisning, säger Inga Oliynyk. Det är i undervisningen – i aktiviteterna och arbetsformerna – som genusmönster skapas. Det är således också där som de kan omförhandlas och förändras. Jag kan konstatera att disciplin och tävling medför en logik som gör det svårt för lärare att förändra en ojämställd undervisning. Undervisning i idrott och hälsa är en arena där lärares didaktiska val såväl reproducerar som utmanar genusmönster. Genom konkreta exempel kan min forskning delvis förklara varför ämnet har haft svårt att göra upp med en polariserad genusordning som också är en del av vårt kulturhistoriska arv.
Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet frigörs med vågornas havsspray, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitetet. Mycket tyder på att denna bumerang av PFAS-kemikalier bidrar till föroreningar i kustområden.
PFAS används i produkter som kan stöta bort fett och vatten, till exempel i stekpannor, matförpackningar och olika skönhetsprodukter. Ämnena läcker ut i naturen när de tillverkas och används, och blir avfall.
Hittills ha man trott att havet är slutdestinationen för de skadliga PFAS-kemikalierna.
– Men det här visar att det finns en bumerangeffekt och att några av de giftiga PFAS-ämnena förflyttas till luften, där de transporteras långa sträckor och sedan faller tillbaka ner på land, säger Matthew Salter, medförfattare till studien och forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet.
Havsspray
Havsspray är aerosolpartiklar som bildas från havet. De kastas ut när bubblor sprängs vid gränsytan mellan luft och hav, och är en naturlig process när vågorna slår. Aerosolerna kan innehålla både organiskt material och oorganiska salter, men det har tidigare varit okänt att miljögifter kan följa med i dropparna. Giftiga ämnen i aerosoler kan spridas långt på bara några veckor, dagar eller timmar.
Havsspray källa till PFAS i atmosfären
Forskargruppens tidigare laboratorieförsök har gett tydliga indikationer på att havsspray kan vara en viktig källa av PFAS till atmosfären. Den nya studien ger fältbevis på att detta stämmer.
Luftprover insamlade på två kustnära platser i Norge, åren 2018-2020, visar att de flesta PFAS-ämnen som uppmätts i luften, särskilt den kemiska föreningen PFOA som är cancerframkallande, var starkt kopplade till markörer för havsvatten. En indikation på att kemikalierna förflyttas från havsvatten till havsluft via havsspray – och är en betydande källa till luftburna PFAS-föroreningar i kustområden.
– Resultaten är fascinerande, men samtidigt oroande, säger Bo Sha, doktorand vid institutionen för miljövetenskap och huvudförfattare till studien.
Luftprovtagningsstation på Andøya, Norge. Bild: NILU
Dumpade PFAS-kemikalier dyker upp igen
PFAS är ett samlingsnamn för så kallade per- och polyfluorerade alkylsubstanser eller högfluorerade ämnen som har en liknande kemisk struktur. Det som förenar dem är att de är mycket svåra att bryta ner i miljön vilket gör att många ämnen stannar kvar i naturen. PFAS brukar därför kallas för ”evighetskemikalier”.
Det pågår mycket forskning om miljögiftet PFAS som har kopplats till ett stort antal allvarliga hälsoeffekter som cancer, inlärnings- och beteendeproblem hos barn, infertilitet och graviditetskomplikationer samt ökade kolesterolhalter och problem med immunsystemet.
PFAS används i produkter som kan stöta bort fett och vatten.
PFAS-kemikalier skadliga för hälsan och miljön
PFAS-kemikalier är en stor grupp ämnen. De är svåra att bryta ner och tas ofta upp av djur och växter. De har skapats för att stöta bort fett, smuts och vatten och finns i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, matförpackningar, brandskum och skönhetsprodukter.
De är långlivade och många av dem har visat sig ha en negativ effekt på hälsan. EU har beslutat att förbjuda cirka 200 PFAS-ämnen från och med februari 2023. Det nya förbudet är resultatet av ett initiativ från Sverige och Tyskland. Men det finns flera tusen PFAS-ämnen i omlopp idag.
Varnar för PFAS i dricksvatten
Enligt Ian Cousins, professor vid Institutionen för miljövetenskap, och medförfattare till studien, är det möjligt att luftburna PFAS kan förorena dricksvattenkällor längs kusten i en nära framtid.
– Vår studie ger en ny dimension åt begreppet ”evighetskemikalier”. Till och med de PFAS-ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen och utsätter oss för en risk, säger Ian Cousins.
Vad är en aerosol?
Aerosolpartiklar är partiklar i fast- eller vätskeform som svävar i en gas, till exempel luft. En aerosol är aerosolpartiklar plus den omgivande gasen. Exempel på aerosoler är avgaser, dimma, moln, havsspray, sanddamm, med mera. Storleken på en aerosol varierar mellan ca 1 nm till 100 µm i diameter, och en en aerosol kan hålla sig svävande i atmosfären i flera veckor.
Bo Sha, doktorand och huvudförfattare (intervjuer på engelska), Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, bo.sha@aces.su.se
Matthew Salter, forskare (intervjuer på engelska), Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, matthew.salter@aces.su.se
Jana Johansson, forskare (intervjuer på svenska eller engelska), Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, jana.johansson@aces.su.se
Ian Cousins, professor, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, ian.cousins@aces.su.se
Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändringar under långa tidsperioder? Absolut, är svaret från ett forskarlag vid Lunds universitet.
I en ny studie, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecological Indicators, har forskarna undersökt hur artsammansättningen och växternas egenskaper och miljökrav förändrats i tio skånska socknar sedan början av 1800-talet. Studien visar att en rad faktorer påverkat den biologiska mångfalden, och det under en längre tid än vad forskarna trott. En stor del av de växter och naturtyper vi idag ser som typiska för det skånska landskapet var inte alls vanliga för hundra år sedan, och vice versa.
Jätteloka, parkslide och blomsterlupin är vinnarna
– Många av de förändringar vi sett de senaste 10 till 40 åren, exempelvis effekter av ökande näringsbelastning och våtmarkernas försvinnande, har i själva verket pågått mycket längre än så, säger Torbjörn Tyler, biologiforskare och museiintendent vid Lunds universitet.
Vilka är då de skånska vinnarväxterna? Det rör sig om kärlväxter som trivs i näringsrika, beskuggade och relativt mörka miljöer, till exempel fingerborgsblomma, murgröna och skogstry. Men framför allt arter som förts in av människan, så som jätteloka, parkslide och blomsterlupin.
Bland förlorarna finns de ursprungligt vilda växterna knutna till näringsfattiga solbelysta våtmarker, exempelvis tätört och loppstarr, samt ogräs och kulturväxter kopplade till äldre jordbruksmetoder, som råglosta och linsnärja. Men också växter som gynnas av kreatursbete och slåtter, bland annat kattfot, fältgentiana och slåtterblomma.
Mer likriktad flora i Skåne
– Dessa växter har blivit ovanligare och ibland till och med försvunnit. Vi kan också se att floran i olika delar av Skåne blivit allt mer likriktad, vilket innebär att den biologiska mångfalden minskat på landskapsnivå, samtidigt som antalet arter i varje enskild socken kan ha ökat, säger Torbjörn Tyler.
Samhällets och markanvändningens utveckling har påverkat naturen och floran på likartat sätt under lång tid vilket sammantaget resulterat i dramatiska förändringar. Skiftet mot en flora präglad av högre tillgång på växtnäringsämnen i landskapet började exempelvis redan tidigt under 1800-talet. Detta var alltså långt före användningen av konstgödsel och kväveutsläppen från förbränningsmotorer, utan snarare som en följd av befolkningstillväxt och intensifiering av jordbruket.
De nya resultaten är viktiga för att förstå och värdera de förändringar vi ser idag och som väntar framöver.
– Det gäller alltid att ha ett långt tidsperspektiv i arbetet med att värna miljö och biologisk mångfald. En annan insikt är att historisk data från arkiv och museisamlingar lämpar sig ypperligt för den här typen av miljöstudier, säger Torbjörn Tyler.
Vi lever i ett samhälle som lyfter fram vikten av både entreprenörskap och jämställdhet. Å ena sidan främjar staten företagande, något som till största delen är ett manligt fenomen; 70 procent av alla företag i Sverige startas av män. Å andra sidan verkar staten för jämställda villkor mellan kvinnor och män.
Matilda Eriksson, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, har studerat kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör och vars företag har fått stöd av offentliga medel.
Offentliga medel till bolagen
– Med offentliga medel hjälper vi i första hand män att starta, bygga och skydda bolag, där kvinnornas insats osynliggörs, säger forskaren Matilda Eriksson.
Hennes forskning visar hur dessa kvinnor avstår sin egen karriär och ekonomiska förutsättningar för att stödja entreprenörskapet. Kvinnorna får stå åt sidan och bli möjliggörare för männen att ägna resurser åt verksamheten, till följd av en kultur där ideal som företagande och individualism premieras.
– Regeringar uppmanas idag att säkerställa ”en tillfredsställande tillförsel av entreprenörer”. Det innebär annorlunda uttryckt att skapa en entreprenöriell kultur, där medborgaren genom olika reformer uppmuntras att bli entreprenör.
Lever på kvinnan i början
Genom att lyfta kvinnornas egna berättelser mejslar Matilda Eriksson fram ett ideal som dessa kvinnor både medvetet och omedvetet förhåller sig till. I berättelserna framkommer en ojämställd fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, men även vad gäller de ekonomiska resurserna och inflytande i relationen.
– När bolaget startas skildrar kvinnorna hur familjen löpande levt på hennes lön medan mannens lön har investerats i bolaget. Och med första barnet kan man kanske dela lika på föräldraledigheten, men när nummer två kommer är det inte längre möjligt, det beskrivs som oförenligt med entreprenörskapet. Trots det är det i nio fall av tolv mannen som äger företaget, som har skapats med deras gemensamma tid och kapital, säger Matilda Eriksson.
Företagande kräver engagemang
Kvinnorna i studien, som lever i heterosexuella relationer, beskriver hur de tampas med förhandling i hemmet och hur det sker medvetna överenskommelser. Många menar att de anpassar sig för att få familjeliv och föräldraskap att fungera. Entreprenörskapet beskrivs som en livsstil som kräver engagemang från partnern.
– Tidigare forskning visar att entreprenörskap gynnas av att entreprenörens partner tar ett större ansvar för hem och barn. Men det anmärkningsvärda här ligger inte i att kvinnor antar den rollen, utan att många män – med statens och kvinnans stöd – kan bygga upp ett företag där kvinnans insatser och villkor lämnas helt oproblematiserade i de reformer som ska främja entreprenörskap och jämställdhet. Här handlar entreprenörskap och jämställdhet idag uteslutande om den företagande kvinnans villkor i relation till den företagande mannens.
Matilda Eriksson belyser också hur kvinnor som lever med entreprenörer återskapar sin egen underordning genom att söka anpassa sig till den entreprenöriella kulturen. Att vara entreprenör beskrivs av kvinnorna som ett jobb som är ”svårt att argumentera emot”.
Entreprenören är en man
I policydokument för entreprenörskap på både nationell- och EU-nivå uppmuntras medborgaren att bli mer entreprenöriell, vilket traditionellt har förknippats med manliga egenskaper och attribut.
– Vi har en kultur som styr oss mot att vara mer ”entreprenöriella” och ”bryta ny mark”. Det handlar om individualism och om det fria valet, vilket inte alltid behöver vara fel. Men det finns en feministisk kritik mot detta; vi har inte alla samma villkor och valmöjligheter. Det kan bli begränsande för kvinnan ur ett maktperspektiv – hon måste arbeta för att ta sig fram i en kultur som präglas av entreprenörskapets manliga normer, säger Matilda Eriksson.
Hur skulle det vara om kvinnorna kritiserar sin egen position?
– Min granskning av policyreformerna visar att det finns ett uttalat mål att Sveriges befolkning ska ha ”positiva attityder” till entreprenörskap. Det ser man också tydligt i kvinnornas berättelser. Jag tänker att det är svårt att kritisera något som är den gängse berättelsen. Då undergräver man sin egen position och framstår lätt som en person som avviker från vad som förväntas av oss som medborgare. Att stödja entreprenörskapet.
Matilda Eriksson menar att avhandlingen kan bidra med insikter om hur företagande kan involvera det privata/familjen.
– Att involvera en familj i entreprenörskapet kan vara bra för företagen och den enskilda entreprenören utifrån tillväxtperspektiv, men också ur jämställdhetsaspekter. Förhoppningsvis kan sättet att arbeta med entreprenörskap breddas, säger Matilda Eriksson.
Tillförsel av syrgas är den viktigaste behandlingen vid svår covid, då lungorna inte kan utvinna syre ur luften. Genom att mäta syresättningen i blodet kan man anpassa flödet till vad en patient behöver.
Syrgasbrist har drabbat sjukhus i många länder under pandemin, med dödliga konsekvenser. I planeringen över hur syrgas ska fördelas mellan sjukhus och avdelningar har det hittills saknats studier om hur mycket syrgas som en genomsnittlig covidpatient behöver.
Kontinuerliga syrgasjusteringar
Den aktuella studien gjordes i Sörmland under pandemins första våg 2020 och såväl resultaten som forskarnas metod kan vara till nytta för framtida vård och resursplanering.
I studien undersöktes syrgasbehovet hos alla de patienter med en syresättning som gjorde att de behövde syrgas, men inte respirator (totalt 126 patienter i den studerade gruppen). Före studien införde man en rutin att personal ur alla yrkesgrupper undersökte covidpatienternas syresättning och optimerade syreflödet när de besökte vårdsalen. Dessa syrgasjusteringar dokumenterades noga, vilket inte alltid är fallet i rutinsjukvården.
Patientgruppen som studerades var typisk i förhållande till andra studier från pandemins första våg i USA, Europa och Kina avseende kön, ålder och BMI. Genomsnittligt syrgasflöde till patienterna var 3 liter/min, vilket är klart lägre än det estimat som WHO använder på 10 liter/min för svårt sjuka covid-19-patienter som inte behöver respirator.
Underlätta planeringen av syrgasbehov
– Resultaten är överraskande men bör tolkas med försiktighet eftersom studien är liten. För de större studier som nu behövs, kan den enkla metod som nu utvecklats i Sverige användas, säger Anna Hvarfner, läkare vid Centrum för klinisk forskning i Västmanland som hör till Uppsala universitet.
– Brist på syrgas har tyvärr lett till många dödsfall under pandemin och robust kunskap för att planera saknades. De nya rutinerna i Nyköping under pandemins första våg innehöll en bra metod för att undersöka hur mycket syrgas som covidpatienter behöver. Ingen ska behöva dö för att vi inte kan planera behovet av syrgas säger Carl Otto Schell, överläkare vid Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet.
Klövvilt kan ha stor påverkan på sin omgivning, något som kan leda till konflikter genom betesskador på jordbruksmark. Ett sätt att minska dessa skador kan vara att styra klövviltets beteende och utbredning i landskapet med inspelade läten från rovdjur.
– I denna studie visar vi att det går att ändra klövvilts beteende, utbredning och deras påverkan på viktiga jordbruksgrödor genom att skrämma dem med ljud, säger Anna Widén, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Studien är gjord i Södermanland där dovhjort, vildsvin, rådjur, älg och kronhjort lever och konkurrerar om föda inom samma område. I studien mätte de skadenivån på vetet vid sju olika vetefält och satte även upp ljudanläggningar och viltkameror. Därefter spelade de upp ljuden slumpmässigt och endast när djuren passerade för att de inte skulle vänja sig vid ljuden.
– Vi kan tydligt se att skadorna är betydligt mindre i de områden där skrämselljud har spelats upp, något som tyder på att detta kan vara en effektiv metod för att minska betesskador på grödor under känsliga perioder, säger Anna Widén.
Människoröster är mest skrämmande
I studien använde de sig av fyra olika typer av ljud; tre skrämselljud (människa, hund och varg) samt kontrolljud från fågelarter. Analyser från de filmer som blivit inspelade visar att klövvilt reagerar olika beroende på vilket ljud de blir utsatta för. Starkast reagerade de på människoljud; dessa ljud genererade snabbast flykt från området och totalt sett spenderade djuren minst tid i områden när människoljud spelades upp.
Klövvilt ändrar sina beteenden när de blir skrämda; de flyttar sig till andra områden på samma fält eller lämnar fältet helt och besöker kanske i stället ett närliggande fält.
– Vi behöver mer kunskap om vilken skala denna typ av skrämselljud har en effekt på, både rumsligt och tidsmässigt. För att inte problemen bara ska flytta nästgårds är det troligtvis också mest framgångsrikt att kombinera denna typ av metod med viltförvaltningsåtgärder på en större landskapsnivå, som foderskapande åtgärder där viltet får äta skyddat, säger Anna Widén.
Kameror registrerade djurens reaktioner på olika ljud
Forskarna använde sig av system med viltkameror sammankopplade med ljudanläggningar. När ett djur passerade spelades ett ljud upp och kameran spelade in en video.
Fyra olika typer av ljud användes; tre skrämselljud (människa, hund och varg) samt kontrolljud från fågelarter. Detta för att se om djuren reagerade olika på skrämselljud och naturligt förekommande fågelarter.
I studien använde de även vanliga kameror utan ljud för att kunna jämföra skadenivå och utbredning av klövvilt på fälten.
De mätte skadenivån på vetet framför ljudanläggningarna och de vanliga viltkamerorna och jämförde nivåerna. Resultaten visar att klövvilt besöker områden utan ljud i större grad än områden med ljud, de betar även mindre i områden med ljud.
Vetenskaplig artikel
Playbacks of predator vocalizations reduce crop damage by ungulates (Anna Widén, Michael Clinchy, Annika M. Felton, Tim R. Hofmeester, Dries P.J. Kuijper, Navinder J. Singh, Fredrik Widemo, Liana Y. Zanette, Joris P.G.M. Cromsigt). Agriculture, Ecosystems & Environment.
Bara ett chips till. Ett enda. Och ännu ett… det tar inte stopp förrän skålen är tom. Varför då? Jo, för att livsmedelsindustrin vet precis vad som kickar igång hjärnan och skapar suget efter mer. Fett, salt och smakförstärkare triggar kroppens uråldriga överlevnadsgener, de som säger att vi ska ha välfyllda energidepåer i form av ett fettlager.
– Vi människor gillar mat som bidrar till att snabbt fylla på förrådet, sådan mat som gör att fettvävnaden ökar. Som fett och socker. Det är tänkt att vi ska ha nånting att ta av när det blir vinter eller torka, förklarar Kerstin Brismar, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på KaroIinska institutet.
Vi lagrar socker och fett hela året
Hon jämför med björnens blåbär om sommaren: god tillgång, god aptit. Med skillnaden att björnen sedan går i ide och lever på sitt fettlager i några månader, medan vi människor lätt genomlever hela vintern med chips, goda ostar och marmelad. Problemet är att vi lockas att fortsätta bunkra socker och fett fastän vi inte behöver det – och kilona lagras på vågen.
Den kortsiktiga lösningen framåt sommaren blir ofta någon diet, till exempel LCHF. Flera kilon försvinner raskt, men kan återkomma med ränta inom några månader. Några år på detta vis – och utgångsläget blir trettio kilos övervikt istället för tio.
Övervikt kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom
Det finns goda anledningar att undvika övervikt. Den kan leda till sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Men samtidigt kan själva bantningen bidra till att vi blir mer överviktiga, och för vissa människor är det särskilt svårt att hålla en hälsosam vikt.
– Det finns människor som har en genetisk risk att bli överviktiga. Övervikt är också ofta kopplat till endokrina sjukdomar som hypotyreos, hög kortisolproduktion, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och liknande. Även stressutlöst hormonsjukdom kan göra att man blir överviktig, säger Kerstin Brismar.
Kroppens endokrina system kan komma i olag också när vi småäter, sover för lite eller stressar – det kan göra oss hungriga, ge lust till fel slags mat, eller göra så att vi lagrar in mer fett i kroppen än annars. Hälsosam vikt är ett resultat av goda cirklar, där vi tar hand om oss själva med lagom med sömn, motion och bra mat på regelbundna tider.
Kroppsideal triggar oss att banta
Det där senaste är en av anledningarna till att överviktforskaren Erik Hemmingsson, vid GIH och Karolinska Institutet, har sammanfattat tjugo års forskning i en bok med titeln ”Slutbantat”. Han förknippar övervikt med gener, uppväxtfaktorer och viktmobbning från omgivningen. Och med stressande kroppsideal, bantning och en livsmedelsindustri som löpt amok – det senare är en central del i hans forskning. Vi träffar honom längre ned i artikeln.
Kerstin Brismar fokuserar å sin sida på vad som händer inuti kroppen. Hon är endokrinolog med särskilt intresse för diabetes och övervikt. I hennes expertis finns kunskap om hormonsjukdomars koppling till mättnadskänsla och inlagring av fett. Och förstås om hur hormonnivåer kan påverkas av vad vi äter.
Maten sätter igång komplexa processer i kroppen
Som exempel på de komplexa processer som maten sätter igång i kroppen, tar hon just LCHF. I den dieten ser Kerstin Brismar vissa fördelar – men inte för alla människor, och det gäller inte heller alla slags LCHF-dieter. Med bra LCHF undviker man socker, kött och mejeriprodukter, men man bör äta långsamma kolhydrater som grönsaker, fiberrik frukt och bär. En sträng LCHF är inte en långsiktigt hållbar diet eftersom vi behöver de långsamma kolhydraterna, de innehåller vitaminer och fibrer som är nödvändiga för oss.
Men med det sagt: att äta mindre kolhydrater och mer protein kan vara gynnsamt för de hormoner som styr mättnadskänslan, menar Kerstin Brismar. Hon nämner främst GLP-1 i det sammanhanget. GLP-1 är ett hormon som finns i tarmen, och som utsöndras när vi äter.
Bild: Joseph Gonzalez, Unsplash
Så funkar dieterna
LCHF – Low carb high fat:
Det finns en mängd olika varianter av LCHF. Gemensamt är att man räknar kolhydrater.
Strikt LCHF kallas ibland ketogen kost. Då ska mängden kolhydrater helst understiga 20 gram om dagen. Ägg, kött, fisk, och ost är grunden i denna diet. Ris, socker, pasta, bröd, frukt och bär innehåller mycket kolhydrater och utesluts. Ketogen diet handlar om att tvinga kroppen att ställa om från att använda kolhydrater som främsta energikälla till att istället hämta energin direkt från fett.
En liberal LCHF innebär att långsamma kolhydrater som grönsaker och baljväxter inkluderas i kosten.
”High fat” innebär inte att det går att proppa i sig massor med vilken slags fett som helst. Den handlar om andelen fett i kosten. Omkring 75 procent fett är enligt denna diet optimalt. Flera studier visar ökad risk för hjärt-kärlsjukdom om fettet i kosten utgörs av en stor del animaliska fetter. Andra forskare varnar för att dieten är ensidig om den tillåter för liten mängd långsamma kolhydrater.
Periodisk fasta:
Det finns många varianter av periodisk fasta. Vanligen innebär det att man har ett ”ätfönster” på mellan sex och tolv timmar per dygn.
5:2 är den mest kända varianten. Då äter kvinnor maximalt 500 kalorier under två av veckans dagar som inte får vara varandra efterföljande. Män äter 600 kalorier dessa dagar. Övriga dagar äter man helst en så kallad medelhavskost. Grunden för den är icke processad mat som olivolja, fisk, skaldjur, baljväxter, nötter, frön och grönsaker.
En variant på 5:2 är 800 kalorier, med ett första steg för den som behöver förlora mycket vikt: Kalorinintaget begränsas då till 800 kalorier per dag i minst två veckor, som mest tolv veckor. Därefter samma program som 5:2, fast man äter 800 kalorier under de två fastedagarna.
GI-metoden:
GI-kosten handlar om att välja kolhydrater av bra kvalitet, och undvika de snabba kolhydraterna i form av socker och vitt mjöl. Snabba kolhydrater höjer blodsockret snabbare än långsamma kolhydrater. Måttet glykemiskt index, GI, anger hur snabbt de omvandlas till glukos och tas upp i blodet. Fiberrika kolhydrater har som regel ett lägre glykemiskt index. Och ju lägre det glykemiska indexet är, desto jämnare är blodsockernivån.
Hur vi äter påverkar mättnadskänslan
För lite GLP-1 i kroppen innebär att vi inte känner mättnad på samma sätt som vid lagom nivåer.
– Proteiner kan stimulera GLP-1. Tillsammans med en minskad insulinproduktion ger det bättre mättnadskänsla. Du får en balans mellan hormonerna, som är positiv. LCHF är en bra diet, absolut – om man inte äter för mycket mättat fett.
Man får också se upp så det inte blir för mycket protein, särskilt illa är stora mängder protein i kombination med snabba kolhydrater. Då kan hormonet IGF-1 öka till för höga nivåer. IGF-1 styr cellreparation. För mycket ökar risken för att cellerna förnyas för fort och det kan leda till cancer och typ 2-diabetes. För lite IGF-1 innebär att cellreparationen försvåras och det påverkar immunförsvaret liksom njur- och hjärtfunktionen negativt.
Så långt hur olika näringsämnen kan påverka kroppens hormoner. Ett hormon som bildas i fettvävnaden är också viktigt; det heter leptin och talar om för oss när det finns tillräckligt med fett på kroppen. Den som har leptinbrist får signaler till hjärnan om att mer mat behövs: ”Nu finns för lite fett – kroppen riskerar att dö”.
Mediciner kan reglera genetisk risk för övervikt
De flesta som är överviktiga är okänsliga för leptin, och svarar därför inte på höga leptinnivåer. Budskapet att kroppen fått tillräckligt mycket mat går inte fram, förklarar Kerstin Brismar.
– Det går att medicinera när man fötts med för lite leptin, eller när ett fel i leptinsignaleringen uppstått senare. I framtiden kommer vi också att bättre kunna upptäcka och medicinera genetisk risk för övervikt, säger hon.
Medicin för att korrigera de obalanser i kroppen som orsakar övervikt används redan, och kommer i en nära framtid att bli vanligare. Men obalansen mellan kroppen och världen utanför, som vi redan varit inne på, behöver också sin lösning. Där ser Kerstin Brismar en möjlighet i fasta. Vi har för bra tillgång till mat i vårt moderna samhälle. Med fasta kan vi helt enkelt efterlikna den ojämna tillgången på mat som våra kroppar är gjorda för att hantera. Man kan fasta hela dagar, och som hon ser det bör man absolut fasta tolv timmar eller mer varje dag. Cellerna behöver den vilan för att reparera sig, de ska inte hela tiden vara upptagna med att ta in energi och rensa bort slaggprodukter.
Bild: Alyson McPhee, Unsplash
Inte äta efter klockan sju
– Jag säger alltid till mina patienter att börja med dygnsrytmen – ät inte efter klockan sju på kvällen. Det finns belägg för att det påverkar regleringen av mättnad och hunger på ett positivt sätt. Och man blir inte överviktig om man inte äter fler kalorier än man gör av med, säger hon.
I populärpress kallas Kerstin Brismar ibland för ”Sveriges Michael Mosley” eftersom hon intresserat sig för 5:2-fastan, alltså att äta omkring 500-600 kilokalorier två av veckans dagar. Med 5:2 har hon sett att nivåerna på blodsocker och blodfetter förbättras, och det leder också till viktminskning.
Hon påpekar samtidigt att forskningen inbjuder till att se på möjligheterna med bantning på olika sätt: Hon själv tror att fasta kan vara en del av lösningen, medan andra anser att den som bantar riskerar att förvärra problemet och bli mer och mer överviktig.
– Det beror på att ett område som heter hypotalamus i hjärnan uppfattar en människas maxvikt som den idealvikt som kroppen vill återgå till efter svält. Och den plussar gärna på lite till efter svälten, för säkerhets skull, berättar hon.
Fetmakirurgi har visat effekt
Erik Hemmingsson hör till dem som avråder från bantning. Han har undersökt effekten av ett antal olika dieter på lång sikt. Det visade sig att den enda behandlingsmetod som har långsiktig effekt är fetmakirurgi. Det är en drastisk metod som räddat många liv, men som också medför stora risker. Den används inte utan starka skäl.
Bantning, däremot, ägnar sig stora delar av befolkningen åt – vare sig de behöver det eller inte. Den hysterin måste vi släppa, är hans bestämda uppfattning:
– Vi har haft på tok för enkla förklaringsmodeller – ”ät mindre och spring mer”. Det fungerar på kort sikt, vilket kan verka förföriskt. Men man har absolut inte hittat en permanent lösning utan bara gjort kroppen förbannad, och den slår tillbaka. På lång sikt fungerar det inte alls.
Varannan svensk är överviktig
Erik Hemmingsson har som forskare ägnat sig åt de stora strukturerna. Bland annat har han studerat hur livsmedelsindustrin alltsedan andra världskriget har marknadsfört och sålt oss processad och ultraprocessad mat i allt större kvantitet. Det har sammanfallit med ökande andel överviktiga i befolkningen – idag är halva Sveriges befolkning överviktig. Orsaken är inte bara dålig mathållning. Sociala faktorer, stress, gener, och psykisk ohälsa är andra delar av förklaringen.
– Övervikt, liksom annan ohälsa, är multifaktoriellt. Det beror på massor av olika saker och många av dem känner vi fortfarande inte till. Men det finns samband mellan kost och vad vi äter – framför allt med den utvecklingen där vi äter mycket mer ultraprocessad och processad mat än tidigare, förklarar han.
Bild: Edgar Castrejon, Unsplash
Processad mat är industriellt behandlad
Forskare vid amerikanska National institute of health (NIH) har undersökt skillnaden mellan två grupper studenter som under en månad åt processad mat, respektive icke processad mat lagad på råvaror. Gruppen som åt ultraprocessad mat åt i snitt 500 kalorier mer per dag än den andra gruppen.
Definitionen av processad mat handlar om hur hög grad av industriell behandling som maten har genomgått. Gränserna är inte knivskarpa. En tumregel är att om en matvara innehåller fler än fem ingredienser, så faller den troligen under kategorin ultraprocessad.
Ultraprocessad mat: Exempel är chicken nuggets, glass, frukostflingor, massproducerat bröd, pulversoppor, korv, färdiga rätter, hamburgare, måltidsersättning.
Processad mat: Har behandlats för att hålla längre eller smaka bättre. Exempelvis pasta, ost, bacon, konserverad mat, rökt fisk.
Erik Hemmingsson vill se åtgärder på samhällsnivå som gör det lättare för individer att förebygga övervikt. Till exempel punktbeskattning av ohälsosamma matvaror. Och hade han ett trollspö att svinga skulle dagens normer för vikt och utseende upplösas helt: den press de utövar leder till ångest, tvångstankar och ätstörningar. Den stigmatiseringen uppfattar han som ett större problem än övervikten i sig.
– Den press som särskilt kvinnor utsätts för är förödande för den inre hälsan, och det börjar redan hos barn. Tioåriga flickor bantar och får ätstörningar. Anorexia är en av de dödligaste sjukdomar vi har.
Därför vill Erik Hemmingsson inte diskutera övervikt i termer av goda råd om kost och motion. Eller vilka dieter som fungerar bäst, åtminstone på kort sikt. Sådana sammanhang gör honom snarast rätt arg.
Släpp fokus på vikten – och ät bra råvaror
Samtidigt är övervikt ett reellt problem för den som drabbats av det. I boken Slutbantat redogör han för en mängd olika orsaker till övervikt, och uppmanar läsaren att ta reda på vad som orsakat problemet och försöka hitta en lösning med utgångspunkt från det. Och för allt i världen inte prova ännu en diet.
– Det finns ingen tillfredsställande behandlingsmodell. Därför är det så viktigt att försöka leva hälsosamt. Att äta bra mat gjord på bra råvaror, men att låta bli att forcera sin vikt.
Hans råd är helt enkelt att lyssna på kroppens signaler om hunger och mättnad, och att själv försöka komma fram till ett bra sätt att äta. Man kan ta hjälp av nutritionister eller näringsfysiologer, och det finns en uppsjö av böcker i ämnet för den som vill lära sig mer om kroppen och maten.
– I grunden är vi allätare. Men vi har olika gener och olika tarmflora som gör att vi mår bra av olika slags kost. Dit har inte forskningen kommit än, så det pusslet måste man själv lägga.
Text: Marika Sivertsson på uppdrag av forskning.se
1985 blev Sverige det första landet i världen som gav personer som blivit till med hjälp av en spermadonator rätt att få information om donatorns identitet. I en nyligen publicerad studie har Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå universitet, tillsammans med sina kollegor tagit reda på mer om de som söker information om sin spermadonator.
60 av 900 har begärt information om sin donator
Under åren 1985–2002 utfördes behandlingar med donerad sperma nästan uteslutande på Sveriges universitetssjukhus. Forskarna har intresserat sig för de cirka 900 personer som under den tiden blev till med hjälp av spermadonation och som hunnit fylla 18 år. Man kunde se att i december 2020 var det bara 60 av dessa individer (cirka 7 procent) som hade begärt att få information om sin donator.
– Vi blev förvånade att det var så få som ville få information om sin spermadonator, alltså den man med vars hjälp man blev till och som hälften av ens arvsanlag kommer från. Jag tror att den låga siffran delvis beror på att det finns många som inte vet om att de har blivit till med spermadonation. Vi vet att många föräldrar är osäkra på hur de ska prata med sitt barn om detta och det finns därför en risk att man skjuter det framför sig. Men det verkar också finnas en grupp som vet om hur de blev till, men som har valt att inte söka information om sin donator, säger Claudia Lampic.
Ville se likhet med mannen som donerat sperma
Forskarna erbjöd de 60 personer som begärt ut information om sin donator att delta i en enkätundersökning.
– Utifrån deltagarnas enkätsvar kunde vi se att det vanligaste skälet till att efterforska sin donator var att man ville se om det fanns någon likhet mellan en själv och donatorn, både i utseendet och hur man är som person. En del fick se ett foto av donatorn på kliniken och andra letade fram foton på internet. För många räckte det så här, men det fanns också de som tog kontakt med sin donator. Ungefär hälften hade vetat om sitt ursprung med spermadonation sedan de var små, medan andra hälften fick reda på det först i tonåren eller som unga vuxna. De som fick veta sent var mer intresserade av att få information om donatorns släkt och ev. sjukdomar i släkten, och tog också oftare kontakt med sin donator.
Blev nekade information om donatorn
Personer som har blivit till med hjälp av spermadonation har enligt lag rätt att få information om donatorns identitet. Trots det upptäckte forskarna att fem av studiedeltagarna hade nekats detta när de begärde ut information.
– Det verkar finnas en del skillnader i hur klinikerna går till väga när de ger ut information om en donator. Jag tycker att det är viktigt att det finns tydliga och gärna samstämmiga rutiner och riktlinjer för detta i hela landet. Men, man ska också komma ihåg att detta var en ny situation för klinikerna. Lagstiftningen är tydlig i att alla som blivit till med hjälp av donerade spermier eller ägg har rätt att få veta vem ens donator är. Däremot har de män och kvinnor som donerat inte någon skyldighet att ha kontakt med personer som blivit till med hjälp av deras donation.
Alla har rätt till kunskap om sitt genetiska ursprung
– Den svenska lagstiftningen om identifierbara donatorer infördes för att ge alla barn rätt till kunskap om sitt genetiska ursprung. Våra resultat tyder dock på att inte alla får veta att de blivit till med donationsbehandling, och att en del inte verkar vilja ha information om sin donator. Vi kommer under de närmaste åren att genomföra enkät- och intervjustudier för att ta reda på mer om skälen till att personer söker eller inte söker information om sin donator, säger Claudia Lampic.
Claudia Lampic, professor vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, claudia.lampic@umu.se
− Med tanke på att så många journalistjobb har försvunnit under de senaste åren, är det ju inte så förvånande att trycket blir större på de journalister som fortfarande är verksamma. All journalistforskning visar att de som är kvar får jobba mycket mer. Det här är dock något som är extra tydligt för de frilansande journalisterna, säger Maria Norbäck, medieforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
I en studie har hon djupintervjuat 52 svenska frilansjournalister i olika åldrar (60 procent kvinnor och 40 procent män). Samtliga är verksamma i Göteborgsområdet.
Rädsla för att gå miste om framtida uppdrag
Gemensamt för majoriteten av frilansjournalisterna i studien är att de vittnar om en situation där det blir allt svårare att tacka nej till jobb. Detta eftersom det innebär en risk att ses som besvärlig och förlora uppdrag i framtiden. Det leder till att många frilansare arbetar trots sjukdom eller övertid för att i tid kunna leverera det som uppdragsgivaren beställt.
− En vanlig inställning är att du som frilansare är allt mer fokuserad på att ”jag ska vara duktig, arbeta på mitt CV, mitt varumärke och bygga upp rätt bild av mig själv på sociala medier”, säger Maria Norbäck.
Rädslan för att inte bli anlitad igen innebär att frilansaren lägger stor vikt vid att agera tillmötesgående och att inte upplevas som ”svår” eller konfrontativ. Det kan till exempel vara när det handlar om att förhandla om arbetsvillkor eller ekonomisk ersättning för ett uppdrag. För den frilansande journalisten finns det överlag en känsla av att ett misslyckande enbart beror på den egna insatsen.
− Om det inte funkar så upplever många att felet enbart beror på en bristande självdisciplin, inte att det kan finnas en extern faktor.
Journalistyrket genomgår en förändring
Det här speglar den utveckling som blivit bekräftad av tidigare forskning. Bland annat beskriver studier liknande förhållanden kring frilansjournalister verksamma i Storbritannien.
− Det här är ett mönster som även märks hos fastanställda journalister, men just när det gäller frilansjournalister är det extra tydligt. Tid är pengar och du är bara så bra som ditt senaste uppdrag, säger Maria Norbäck.
Hon anser att de allt mer osäkra villkoren för svenska frilansjournalister visar på ett större skifte inom journalistyrket som kan få djupgående konsekvenser för det svenska medielandskapet.
− För en frilansjournalist finns det idag mycket mindre möjligheter att göra granskande undersökningar, eftersom det innebär en risk för att det faktiskt inte ger en nyhet, och därmed inga pengar. Det här är en trend som även märks hos fastanställda journalister, men bland frilansarna är det extra tydligt. Det blir därför naturligt att satsa på säkra jobb, där intervjupersonen kanske till och med redan är bokad. Det här riskerar i längden att leda till att vissa frågor väljs bort, eftersom det är för riskabelt och tidsödande för frilansjournalisten att börja nysta i, säger Maria Norbäck.
Maria Norbäck, docent vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och forskare inom medier och public service, maria.norback@handels.gu.se
Omikron har på kort tid tagit över som den dominerande varianten av viruset sars-cov-2. Nya data antyder att omikron inte bara har en högre smittspridning än tidigare varianter, utan också kan infektera människor med tidigare immunitet genom att undkomma så kallade neutraliserande antikroppar.
T-cellssvar mot omikron finns kvar
Svår sjukdom verkar dock vara relativt ovanligt hos individer med tidigare vaccination eller infektion, vilket tyder på att andra komponenter av immunsystemet fortfarande kanske känner igen omikron. En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar nu att så kallade minnes-T-celler som bildats vid tidigare sars-cov-2-infektion eller mRNA-covid-19-vaccination även svarar mot omikronvarianten.
Neutraliserade antikroppar är de som specifikt binder sig till viruset där de spelar en roll i infektionsmekanismen – och därmed försvarar en cell från att bli infekterad.
– Tillsammans med virala faktorer, såsom minskad virusdelning i de nedre luftvägarna, samt andra immunfaktorer så ger dessa resultat oss en bättre bild som eventuellt kan förklara varför skyddet mot svår omikronsjukdom är fortsatt bra hos tidigare mRNA-vaccinerade individer, säger Marcus Buggert, forskare vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska institutet, som lett studien.
Studien är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och bygger på blodprover från 40 vaccinerade individer, 48 individer som genomgått mild eller svår infektion med sars-cov-2, samt 48 individer som varken vaccinerats eller smittats tidigare.
Proverna från de vaccinerade samlades in sex månader efter en andra dos av mRNA-vaccin. Proverna från de tidigare smittade togs 9 månader efter konstaterad infektion under våren 2020, innan uppkomsten av de nya virusvarianterna. Övriga prover togs från friska blodgivare i slutet av 2020.
Bra t-cellssvar mot omikron
Minnes-T-cellerna hos både den vaccinerade och den tidigare infekterade gruppen hade god förmåga att känna igen spike-proteinet från omikronvarianten. Det bästa svaret från minnes-T-celler sågs dock hos den vaccinerade gruppen.
– Dessa resultat antyder att boosterimmunisering (påfyllnadsvaccinering) kan ge fördelar som sträcker sig utöver bildandet av neutraliserande antikroppar för att förbättra skyddet mot återkommande episoder av covid-19, säger Marcus Buggert.
Även om minnes-T-cellssvaret på det stora hela var intakt mot omikron, så fanns det en del individer som svarade sämre.
– Vi vill nu förstå varför svaret skiljer mellan olika individer och om en tredje vaccindos kan förbättra T-cellssvaret mot omikron ännu mer, säger han.
T-celler, B-celler och antikroppar – Immunförsvaret jobbar i team
T-celler, B-celler och antikroppar – Immunförsvaret jobbar i team
Vårt adaptiva (= anpassningsbara) immunförsvar skyddar oss mot infektioner och kan skapa ett minne av infektionen i kroppen. Det här minnet kan göra oss mer eller mindre immuna om samma smitta skulle dyka upp på nytt. Då är försvaret redan på plats. Immuniteten och det här cellminnet, kan också skapas med hjälp av ett vaccin.
Immunförsvaret är ett komplicerat system som består av flera komponenter i samarbete.
T-celler kan döda
T-cellerna är vita blodkroppar som lär sig känna igen ett virus eller en bakterie och som kan döda de celler i kroppen som infekterats, och därmed dämpa infektionen. Efter ett virusangrepp tar det ungefär en vecka för T-cellerna att organisera försvaret. En variant av T-celler, hjälparceller, triggar igång B-cellerna.
B-celler gör antikroppar
-celler är också ett slags vita blodkroppar som kan producera antikroppar mot nya smittämnen. När en ”vilande” B-minnescell aktiveras av en T-hjälparcell så börjar den dela sig och producerar antikroppar mot just det virus som T-cellen varnar för. B-cellerna kan skapa antikroppar mot en stor mängd olika smittämnen.
Antikroppar neutraliserar coronavirus
Antikroppar är proteiner som har förmågan att neutralisera virus eller angripande bakterieceller. Forskarna vet fortfarande inte exakt hur många antikroppar man behöver för att skydda sig från infektion eller sjukdom, men höga nivåer ger ett bättre skydd. Det finns studier som visar att så kallad hybridimmunitet, alltså efter sjukdom och vaccin i kombination, kan få mängden av antikroppar att öka kraftigt och därmed ge ett mycket bra skydd mot att insjukna igen.
Vetenskaplig artikel:
Ancestral SARS-CoV-2-specific T cells cross-recognize Omicron (Yu Gao, Curtis Cai, Alba Grifoni, Thomas R. Müller, Julia Niessl, Anna Olofsson, Marion Humbert, Lotta Hansson, Anders Österborg, Peter Bergman, Puran Chen, Annika Olsson, Johan K. Sandberg, Daniela Weiskopf, David A. Price, Hans-Gustaf Ljunggren, Annika C. Karlsson, Alessandro Sette, Soo Aleman, Marcus Buggert). Nature Medicine
Kontakt:
Marcus Buggert, docent Centrum för infektionsmedicin, institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska institutet, marcus.buggert@ki.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
