Nedsatt kondition ses både hos friska och hos personer med olika sjukdomstillstånd.
För att främja hälsan men också förhindra eller förbättra högt blodtryck, stroke, kärlkramp, hjärtinfarkt, diabetes, benskörhet och depression, behöver hälso- och sjukvårdspersonal kunna stödja personer att öka sin aktivitetsnivå.
För att kunna ordinera patienter rätt dos fysisk aktivitet på recept, behöver vårdpersonalen ta hänsyn till en mängd individuella faktorer.
– Utgångsläget när man börjar träna, varierar självklart från person till person och typen av aktivitet som motsvarar intensitetsrekommendationerna behöver anpassas därefter. Som en del i den rehabiliterande behandlingen, är det därför viktigt att känna till patientens konditionsstatus, säger Anita Wisén, fysioterapeut och forskare vid Lunds universitet.
Avancerade och dyra tester
För att bedöma en persons nuvarande kondition är det mest exakta måttet mätning av syreupptagningsförmågan genom olika konditionstest. Men testerna är avancerade och tidskrävande. Både dyr apparatur och utbildad personal behövs.
Ett enklare sätt är att personen själv får bedöma sin kondition med den så kallade RPC-skalan ( Rating of Percieved Capacity ) som är en metod som Anita Wisén har utvecklat.
Skalan finns väl beskriven i FYSS, som är ett evidensbaserat stöd vid fysisk aktivitet på recept och en motsvarighet till FASS ( fakta och information om läkemedel, redaktionens kommentar).
– Skalan finns också med som relevant bedömnings- och utvärderingsinstrument vid prevention och vid olika sjukdomstillstånd. Genom att skatta upplevd ansträngning på en skala med metabola ekvivalenter, kan man räkna ut personens maximala syreupptag.
Individuell rådgivning underlättas
Doseringen av träningen är central, men den kan vara klurig att räkna ut. Det finns därför ett behov av att automatisera uträkningarna och tydliggöra råden om träningsintensitet för olika individer.
– Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal kan individualisera sin rådgivning och inte bara ge generaliserade råd när typ och intensitet ordineras vid förskrivning av konditionsträning, säger Anita Wisén.
Hon bestämde sig därför för att utveckla appen ”Min kondition – RPC”. Appen gör automatiskt individbaserade uträkningar av konditionsnivå och rekommenderad intensitet när man matat in grundfakta som kön, ålder, vikt och längd samt skattad konditionsnivå på RPC-skalan.
Genom detta kan hälso- och sjukvårdpersonal snabbare och enklare ge individuella råd om vilken typ av konditionsträning som passar, men också lämplig intensitet och pulsintervall.
Träningsdagbok för att se mål
Förutom skattningen av konditionsnivå och intensitetsberäkning, har appen även en dagbok som gör att personen själv kan dokumentera sin träning och se hur många procent av de rekommenderade målen som nås.
– Det här är inte bara ett verktyg som hälso- och sjukvårdpersonal kan använda vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, utan appen är till för alla som vill få reda på sin konditionsnivå och vill komma igång med sin konditionsträning och följa sin träningsutveckling, säger Anita Wisén.
– Å ena sidan är dörren öppen, å andra sidan gör ett antal faktorer att den i praktiken ändå inte är det för många unga migranter. Det handlar inte bara om deras livssituation utan ligger delvis också i systemet, säger Mazen Baroudi, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling visar Mazen Baroudi att unga migranter har svårt att utnyttja sin rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Ungdomar med migrantbakgrund använder i lägre grad än andra jämnåriga hälso- och sjukvårdssystemets möjligheter på området.
Formellt har migranter med uppehållstillstånd samma rätt som andra i Sverige att utnyttja tjänsterna. Den öppna miljön i Sverige med god kvalitet på hälso- och sjukvårdstjänster borde underlätta. Men det finns en rad faktorer som gör att den praktiska verkligheten inte stämmer med teorin och hur det borde vara.
Det handlar, enligt avhandlingen, dels om att unga migranter har bristande tillgång till kunskaper om sex och samlevnad, dels om att de kan bära på negativa erfarenheter av möte med vården, inklusive inslag av kulturell rasism. I den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa identifieras unga och migranter som en prioriterade grupper.
– Det är bra att strategin gör en prioritering, men det måste följas upp genom en rad praktiska åtgärder för att åstadkomma den förändring som vi vill se, säger Mazen Baroudi.
I avhandlingen pekar Mazen Baroudi på ett batteri möjliga åtgärder. Det handlar dels om sexualundervisning för migranterna och att förbättra informationen om tjänsterna, dels om interkulturell kompetensutveckling inom vården och att utforma en handlingsplan för att säkerställa hälso- och sjukvård fri från rasism och diskriminering.
Så gjordes studien:
Avhandlingen bygger på tre studier:
Den nationella enkätstudien är en befolkningsbaserad tvärsnittsstudie med nästan 1800 nyanlända i åldrarna 16 – 29 år.
Ungdomsmottagningsstudien omfattade drygt 1 000 ungdomar, varav tolv procent med migrantbakgrund, i de fyra nordligaste länen.
En kvalitativ studie i avhandlingen bygger på 13 semistrukturerade intervjuer med nyanlända arabisktalande unga män.
Mazen Baroudi är barnläkare med särskilt intresse för folkhälsoarbete.
För ungefär tio år sedan intog havremjölksmärket Oatly en kreativare och mer provocerande hållning gentemot mejeriindustrin. Målet var att ”avslöja” den traditionella mjölkindustrin som en ”klimatbov” och sedan förvandla den till en växtbaserad industri med sig själva som det ledande varumärket.
Kärnan i Oatlys affärsmodell handlar alltså om att tjäna pengar på konflikten mellan olika konsumentgrupper och preferenser: vegetariskt vs animaliskt. Sättet att skapa denna typ av konflikt kallas varumärkesaktivism, och används för att legitimera sina metoder.
Mobiliserade motstånd mot mjölk
Via reklamkampanjer mobiliserade Oatly ett motstånd mot mejeriernas animaliska produkter genom att ifrågasätta mjölkkonsumtionen. Efter en rättegång 2014 tvingades Oatly dämpa sig en aning i sin marknadsföring, men rättegången visade sig bli en perfekt språngbräda för företaget att positionera sig ytterligare mot utvalda målgrupper och med starkare varumärkesaktivism.
Sedan dess har Oatly årligen fördubblat sina intäkter, och till och med tvingat sina forna fiender att lansera sina egna havredrycker. Därmed legitimerar och stärker konkurrenterna dessutom den nya marknad de en gång hånade.
Undersöker ”framingstrategier”
Christian Koch är universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring. För några år sedan väckte Oatlys okonventionella strategier och metoder hans intresse och han har gjort flera studier med koppling till varumärket. I den senaste har han, tillsammans med Sofia Ulver, tittat på legitimitet och så kallade framingstrategier. Det är de strategier och perspektiv som företag använder för att forma hur individer, grupper och samhällen organiserar, uppfattar och kommunicerar om verkligheten.
– Det är viktigt att studera hur marknader utvecklas och utformas över tid och hur de görs legitima, eller vad som görs för att bibehålla legitimiteten. Detta är inte unikt för mjölkindustrin. Se på köttindustrin, energisektorn, transportsektorn, med flera, påpekar Christian Koch.
Konflikten som strategi
– Det som gjorde Oatly-fallet intressant var deras uppenbara fokus på att använda just konflikt som en strategi för förändring. Men vi tittade inte enbart på Oatly, utan även på andra etablerade aktörer som driver denna konfliktmarknad med hjälp av olika sorters legitimering eller delegitimering, så kallad conflict framing.
Sammantaget insåg de båda forskarna att det är viktigt att förstå själva dynamiken för hur en ny marknad kan skapas genom just delegitimering.
Smutskastar motståndaren
I sin nya studie visar forskarna att när strategier för att delegitimera mobiliseras av marknadsaktörer tvingas de att balansera sin smutsiga retorik om sin motståndare med lika upphöjande retorik om sig själva. Den mest avgörande faktorn för att kunna skapa och utforma marknader genom conflict framing är den alltmer politiserade marknaden där gränserna suddas ut mellan ”vän mot fiende” och ”oss mot dem”. Forskarna hittar även en del gemensamma nämnare.
– De industrier och marknader där vi ser detta fenomen är de som genomgår en hög teknologisk omvandling och har en ökande sociopolitisk och miljömässig press från konsumenterna och nya företag. Detta skakar om våra gamla etablerade kulturella vanor och det vi har tagit för givet vad gäller hur och vad vi konsumerar, förklarar Christian.
Konsumtionen görs politisk
En del skeptiker menar att varumärkesaktivism endast används för att öka konsumtionen. Men Oatly-fallet visar att det är möjligt att politisera konsumtion genom att mobilisera människor och resurser, samtidigt som det inte hotar marknaden i sig.
Det finns dock även risker med aggressiva strategier.
– I grund och botten handlar detta om att välja sida: växter framför djur. Det är så klart en risk att lämna den icke-hotande mellanvägen för att i stället provocera industrin genom debunkning, alltså genom att ”avslöja” eller diskreditera motståndarens påståenden. Det handlar om att alienera potentiella konsumenter från sina konkurrenter så att de konsekvent väljer ens egna produkter. Genom att mana till förändringar i kosthållningen blir det inte bara enstaka inköp det är frågan om, utan ett konsekvent och medvetet val.
En risk med att skapa sådana här konfliktmarknader kan vara att den avväpnas inifrån, menar Christian Koch. Med tiden skulle strategierna kunna få en avpolitiserande effekt som inte ger den önskade samhällsförändringen.
Fler varumärken ägnar sig åt aktivism
Havremjölksmärket från Skåne är långt ifrån ensamma om att ta ställning i kontroversiella frågor. Allt fler varumärken ägnar sig åt någon form av varumärkesaktivism. En del gör det på ett progressivt och friare sätt, medan andra är mer konservativa och regressiva.
– Detta ser vi framför allt i konsumtionsvarubranschen, där varumärkesaktivism blir allt vanligare, säger Christian Koch. Två tydliga exempel är Patagonias kampanj ”Vote the assholes out” och Nikes Emmybelönade Dream Crazy-kampanj där forne NFL-stjärnan Colin Kaepernick uppmanar ”Believe in something. Even if it means sacrificing everything. Just do it!”
Legitimerar sig själva
Det nya, enligt forskarna, är egentligen att denna sorts conflict framing ifrågasätter den rådande normen och hela industrier, genom delegitimering, och samtidigt legitimerar sig själva. Oatlys krig mot mejeribranschen, med deras havredryck som megafon, är ett tydligt exempel, men forskarna ser liknande utveckling i andra branscher som är i början av eller mitt i enorma omvandlingar.
– Tänk på Tesla, som återlegitimerar den tidigare förorenande bilindustrin, eller Impossible Foods, som försöker delegitimera köttindustrin. Både Tesla och Impossible Foods är symboler för förändring, konstaterar Christian.
Fler eldar på ”konflikten”
Ytterligare en anmärkningsvärd aspekt på conflict framing är att den ofta orkestreras och drivs av ett brett nätverk, ett slags ”ekosystem” av intressenter både i och utanför företaget.
– I Oatlys fall engagerar sig kändisar, investerare, konsulter och forskare mer eller mindre tillsammans i legitimitetskampen om hur man producerar och konsumerar mejeriliknande produkter, förklarar Christian.
Forskarna tror att deras resultat är överförbara till alla etablerade industrier med konsumentmarknader som står inför paradigmskiften. Detta särskilt i branscher där organisationer, konsumenter, politiker, och utmanande marknadsaktörer efterfrågar omställningar för klimatet.
I allt fler marknader har varumärkesaktivism uppmanat konsumenterna att välja sida. Komjölk vs havremjölk, fossildriven bil vs elbil, m fl. Bild: Moritz Kindler/Unsplash
Varumärkesaktivism
Varumärkesaktivism är ett grepp som företag använder för att profilera sig och ta ställning i sociala, politiska, ekonomiska eller miljömässiga förändringar.
Framingstrategier och conflict framing
Med engelskans ”frames” i detta sammanhang menas ett slags delade referensramar som formas i ett system av vardaglig interaktion. ”Framing” är att bygga/omforma ett slags verklighetskonstruktion i strategiska syften för att mobilisera såväl sociala som politiska rörelser. Framingstrategier används också av marknadsaktörer för att skapa ett nytt kollektivt sammanhang med en ny ”verklighet” som ger vinst åt företaget. Konfliktforskare använder termen ”framing” för processen att beskriva och tolka en händelse. Sättet man skapar en konflikt på baseras på vad som har hänt den personen/gruppen/organisationen tidigare, vilka värderingar som är viktiga för dem, och om de ser situationen som ett hot eller en potentiell fördel.
Debunkning
Ordet debunkning/debunking kommer från engelskans ”debunk”, och definieras som ”att exponera bedrägliga eller falska påståenden”. Att ”debunka något” innebär alltså att man avslöjar eller diskrediterar påståenden som anses vara falska, överdrivna eller pretentiösa.
En studie har undersökt barnmorskors inställning till att jobba enligt en modell som bygger på så kallad barnmorskekontinuitet.
Det innebär att samma barnmorska, eller en liten grupp av barnmorskor, följer den gravida kvinnan under graviditet, födsel och första tiden med det nyfödda barnet. Modellen rekommenderas av bland annat Världshälsoorganisationen, WHO.
– Vårdmodeller med barnmorskekontinuitet används redan på flera håll i landet. Innan det kan introduceras och spridas i stor skala i Sverige är det viktigt att undersöka barnmorskornas inställning och intresse av att arbeta i kontinuitetsmodeller, säger Hanna Fahlbeck, legitimerad barnmorska och doktorand vid Uppsala universitet och en av studiens medförfattare.
– Vår studie tyder på att mer än hälften av barnmorskorna är intresserade och beredda att börja arbeta i en kontinuitetsmodell, fortsätter hon.
Finns på få platser i Sverige
Trots att uppskattningsvis hälften av gravida kvinnor efterfrågat barnmorskekontinuitet är modellen ovanlig i Sverige. I ett fåtal regioner har den introducerats som projektsatsningar, bland annat i Uppsala och i Sollefteå. På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge finns numera modellen tillgänglig för gravida.
Sedan tidigare vet man att många gravida kvinnor önskar att de kunde följas av en, eller ett fåtal barnmorskor genom hela perioden.
I studien har forskare undersökt svenska barnmorskors intresse av att arbeta i kontinuitetsmodeller och vilka faktorer som är avgörande för deras villighet och beredskap att arbeta i dessa modeller.
Över 2000 barnmorskor har besvarat enkäten. Över hälften av dem visade intresse för modellen.
– Att utveckla strategier för att bygga upp kontinuitetsmodeller som passar för gravida och barnmorskor i olika delar av Sverige är viktigt för att erbjuda evidensbaserad vård. Där hoppas vi att våra resultat kan hjälpa till, säger Hanna Fahlbeck.
Bild: Andriyko Podilnyk/Unsplash
Så gjordes studien
2 084 barnmorskor besvarade frågorna i studien. 56,1 procent av dem visade intresse för att arbeta i kontinuitetsmodeller. Intresset var störst bland barnmorskor som var yngre än 45 år och bland de som hade en yrkeserfarenhet kortare än tio år.
Barnmorskor som roterade mellan olika avdelningar eller arbetsuppgifter visade ett större intresse för kontinuitetsmodeller. Att arbeta dagtid, tvåskift eller timtid var också faktorer som hade samband med intresse för arbete i kontinuitetsmodeller.
Studien är en tvärsnittsstudie där barnmorskorna besvarade ett webbaserat frågeformulär om bakgrunds- och arbetsplatsrelaterade variabler.
Hanna Fahlbeck, barnmorska och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, hanna.fahlbeck@kbh.uu.se
Ingegerd Hildingsson, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, ingegerd.hildingsson@kbh.uu.se
Under extremsommaren 2018 registrerades temperaturer på över 30 grader runt 200 gånger på olika orter i Sverige.
Djur och människor svettades och led i den extrema värme. Från maj till september rådde torka, vilket förvandlade frodiga åkrar till dystopiska ödelandskap. Samtidigt härjade skogsbränder i stora delar av Mellansverige, delvis som en effekt av den extrema torkan.
Man skulle kunna tänka sig att somrar fyllda av klimatrelaterade trauman gjort att svenska myndigheter fått upp ögonen för hur viktigt det är att vara förberedd på – och att lära sig hantera – extremväder. Nope, konstaterar Nationella expertrådet för klimatanpassning i en rapport från februari 2022:
”Sverige saknar kunskap om konsekvenserna för befolkningens hälsa i händelser av värmeböljor, översvämningar, torka och andra klimatrelaterad händelser”, menar expertrådet. Deras främsta kritik är att bristen på ett sammanhållet ansvar.
Översvämning i Kållered, Göteborg 2006. Bild: David Nyrén – Eget arbete, Public Domain
Men kanske är det inte så konstigt egentligen?
Förvisso har vi i Sverige upplevt värmebölja, översvämning och skogsbränder förr, men inte på samma sätt som de senaste åren och vi kan därför sägas vara nybörjare på att leva med ett mer oberäkneligt klimat.
Det tror i alla fall Erik Glaas, klimatforskare vid Linköpings universitet som har undersökt beslutsfattares försök att öka samhällens beredskap kring olika katastrofväder. Enligt honom kan det svenska samhället liknas vid någon som nyligen har vaknat och sömndrucket famlar efter sina glasögon.
Ovana att hantera höga temperaturer
– Vårt samhälle är inte anpassat för att hantera höga temperaturer utan till att stänga ute och skydda oss från kyla. Idag är skyfall och värme de klimatvariabler som pekas ut som mest skadliga för oss. Värme och värmeböljor har absolut störst påverkan på vår hälsa, men skyfall och översvämningar i tätorter har kapacitet att ha störst ekonomisk påverkan.
På Linköpings universitet pågår just nu ett samarbete med fastighetsägare i Gävle kommun, där forskarna undersöker konsekvenserna av de översvämningar som drabbade staden 2021.
Forskarna har analyserat en del av de skadade byggnaderna, och drygt 9 000 skadeärenden har hittills dokumenterats. De visar att de ekonomiska konsekvenserna av översvämningar kan bli enorma.
Värmen är värst
Yrvakenheten till trots anser Erik Glaas att Sverige är mer förberett för översvämningar än för värmeböljor och torka.
– Det är fortfarande väldigt mycket kvar att göra, men eftersom det alltid är någon tätort varje sommar som får svåra skador på grund av skyfall har många kommuner idag ett pågående arbete som kopplar till kraftiga regn och översvämningar. Det hjälper mycket om man har upplevt extremt väder, det gör ofta att man börjar agera.
– Det finns också en uppsjö av tekniska lösningar för att hantera översvämningar, säger han.
Hans spaning bekräftas av Nationella expertrådet för klimatanpassning som i sin rapport skriver att bara en tredjedel av Sveriges kommuner har tagit fram checklistor eller handlingsplaner för värmeböljor. Och av dem kan en tredjedel peka på konkreta åtgärder kopplade till värmehotet.
Allra vanligast är att installera luftkonditionering och fläktar på äldreboenden.
Näst vanligast är skuggning, till exempel solskydd på skolgårdar.
Men bara ett fåtal kommuner säger att de tar hänsyn till värmeböljor när de bygger nya vårdboenden och förskolor.
Även på ställen där det är viktigt med en låg inomhustemperatur, till exempel sjukhus, kommer höga utomhustemperaturer ofta som en chock. Exempelvis fick Visby lasarett under sommaren 2021 ställa in operationer på grund av för hög temperatur och luftfuktighet som bland annat påverkade sterilt material.
Träd är lösningen
Fler och värre översvämningar, värmeböljor och skogsbränder – det är lätt att bli nedstämd och oroad med tanke på att det är ett faktum. Men det finns hopp.
Det må vara för sent att snabbt få till en drastisk minskning av koldioxidutsläppen och således undvika ytterligare ökningar av den globala medeltemperaturen. Men även relativt små åtgärder för att minska klimatrisker kan få stor effekt.
För att hantera översvämningar, torka och värmeböljor handlar det enligt Erik Glaas främst om att plantera träd.
– Det går att lösa ganska många av problemen med samma sak – mer grönska och infiltrerande ytor. Vi har till exempel sett att träd har en jättestor effekt på temperaturen i tätorter, ibland kan träd medverka till tio grader lägre temperatur än omgivningen.
Planera för träd vid nybyggen – ännu inte ett krav
I plan- och bygglagen finns specificerat hur många parkeringsplatser som ska tillhandahållas vid ett nybygge, men det står ingenting om hur många träd som bör planteras.
Miljöhänsyn blir alltså sekundärt. Ett uppenbart problem, enligt Erik Glaas.
Men även om det gick att ställa krav på att plantera tillräckligt många träd för att mildra effekterna av en översvämning, kan de aldrig ersätta de träd som huggs ner för att ge plats åt nybygget.
– Det inte samma sak att ersätta 100 år gamla ekar som kan suga upp massor med vatten med nyplanterade träd. Det börjar finnas behov av att rädda almarna igen, säger Erik Glaas, och syftar på händelsen då tusentals människor slöt upp för att hindra nedsågningen av flera hundraåriga almar i Kungsträdgården, maj 1971.
Hängmattor hängdes upp som skydd mot nedhuggning under Almstriden i Kungsträdgården maj 1971. Bilden är från en manifestation 50 år senare. Bild: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0
Träd skyddar mot extrema temperaturer
Att plantera träd och anlägga trädgårdar är en flera tusen år gammal metod för att sänka temperaturen i ett mikroklimat. I Indien under förhistorisk tid anlade man till exempel trädgårdar på taken eftersom växtlighet skuddar mot värme, dels genom att skänka skugga, dels eftersom växter absorberar en del av solinstrålningen. Dessutom kyler växterna luften runtomkring genom att avge vattenånga (transpiration).
Under antiken fyllde romarna sina atriumgårdar med växter, träd, dammar och fontäner. Förutom att vara sköna för ögonen skänkte växterna och vattnet skugga och svalka under sommaren.
Det finns resurser för att klara konsekvenserna av extremväder, men för att göra det framgångsrikt krävs det oerhört mycket samverkan och samarbeten, menar Erik Glaas.
– I vissa nya områden finns det jättesmarta klimatlösningar. Problemet är att det är få som kan dra nytta av dessa investeringar. Idag planerar vi för dem som har pengar. Vi måste omprioritera och fördela resurserna till de som behöver dem mest, till exempel äldreboenden, förskolor och i miljonprogramsområden utan grönska.
Utbränt vrak av bil vid länsväg 668, året efter skogsbranden i Västmanland 2014. Bild: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons CC-BY-SA-4.0
Dags att öva skogsbrand
Ett hetare klimat innebär ökad risk för skogsbränder. Eftersom många svenskar bor nära skogsområden eller flyttar ut till sina sommarstugor, ökar risken för att möta en skogsbrand.
Detta är vi inte förberedda på enligt Enrico Ronchi, forskare i brandteknik och evakueringsmodellering vid Lunds tekniska högskola.
Till exempel finns det ofta bara en väg för att ta sig ut ur ett samhälle, och om den brinner blir läget snabbt kritiskt. I pressade situationer tenderar människor också att fokusera på det omedelbara hotet snarare än att analysera all tillgänglig information och därefter välja det mest logiska alternativet. Och därför är det, enligt Ronchi, hög tid att börja öva evakuering!
Hur ska utrymningsvägarna från byn eller samhället se ut?
Hur tränar man bäst invånarna så att så många liv som möjligt räddas?
Hur förbereder man sig så att bebyggelse inte skadas mer än nödvändigt?
– Många länder som ofta drabbas av skogsbränder har program som är till för att förbereda invånarna för sådana katastrofer. I USA och Kanada har man till exempel tränat invånarna mentalt så att de snabbt kan packa en väska med rätt grejer, alltid ha bilen fulltankad och ha koll på vilken väg som är bäst att ta i en nödsituation.
Vi i Sverige har inte haft lika stora problem med skogsbränder och står därför handfallna. Tyvärr är det så att de som dör i skogsbränder är de som inte är förberedda, enligt Enrico Ronchi.
– Men vi måste räkna med att bränder liknande de 2018 kommer att hända igen och då måste vi vara förberedda.
Satellitbild på skogsbränderna i Hälsingland 2018. Bild: NASA
Verktyg för att öka beredskapen för skogsbränder
Förutom evakueringsplaner har exempelvis Kanada utvecklat nationella guider för att minska konsekvenserna av skogsbränder nära samhällen. Nu försöker Ronchi och hans kollegor, med stöd av bland annat kanadensiska samarbetspartners, att utveckla ett liknande digitalt verktyg som ska användas för att kartlägga sårbara områden inom Sverige. Forskarna har även utvecklat ett virtual realityspel som visar hur det är att köra bil i rök.
– Det är som ett vanligt datorspel, men förbereder spelaren på en verklig situation. Vi hoppas att den kan gå hem speciellt hos den yngre generationen.
Enligt Enrico Ronchi går det inte att begära att ansvaret för att människor är förberedda när skogen väl brinner ligger på en och samma instans. I slutändan är det upp till var och en, speciellt när det handlar om att inte starta skogsbränder överhuvudtaget.
– Det bästa är om bränderna nära bebyggelse inte startar alls. Därför är det viktigt att ta ansvar och följa instruktionerna. Råder eldningsförbud – respektera det. Tyvärr ser vi ofta att det räcker med ett dåligt beslut för att det ska få katastrofala konsekvenser.
Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Forskningen är något av en livsstil. Hans Brunnström, docent och patolog* vid Lunds universitet, har bidragit till ny forskning som ger bättre diagnostik vid lungcancer. Han arbetar antingen vid mikroskopet eller vid datorn. Här analyserar han små delar av infärgade vävnadsprover för att upptäcka ett mönster eller förstorar delar av ett vävnadsprov på datorskärmen.
*Patolog är en specialistläkare som specialiserar sig på diagnostik av sjukdomar och hälsotillstånd. En patolog arbetar främst med två olika huvudområden, analys av prover samt att genomföra obduktioner. Källa: Framtid.se
Behandlingen anpassas efter individen
Vad styr vilken cancerbehandling som har bäst effekt? Cancerbehandling utformas numera efter varje individ. En rad olika tumöregenskaper spelar stor roll, förutom att det handlar om vilken typ av cancer och var cancern har uppstått. Om cancern har spridit sig från andra organ till lunga gäller ofta andra tumöregenskaper.
– Vi kan i dag hjälpa cancerpatienterna på ett helt annat sätt och analysera olika gener. Vi behöver veta exakt vilka markörer* som är säkrast för att cancerläkaren, onkologen, ska välja en viss behandling. Som forskare och patolog är det lite av en utmaning att hitta den bästa, exakta, precisionsmedicinen. När jag ska hjälpa patienter som ska få en brådskande behandling behöver jag hålla ett visst tempo för att göra en analys, säger Hans Brunnström.
Vad är en biomarkör?
Biologiska markörer är mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som till exempel halten av ett specifikt enzym eller hormon) som tjänar som indikatorer för bedömningar av till exempel sjukdomsrisk, psykiska störningar, tillväxt i cellodling osv.
Jämfört med för 30 år sedan har det stor betydelse vad patologen kommit fram till. Patologen är en specialistläkare som specialiserar sig på diagnostik av sjukdomar och hälsotillstånd.
– Vi måste ställa rätt diagnos för att välja rätt tilläggsanalyser som styr behandlingen. I den kliniska situationen har vi ofta mycket lite vävnad eller celler att undersöka. De flesta lungcancerfall kan inte opereras. Då är det viktigt att vi ställer rätt diagnos och kan öka överlevnaden, säger Hans Brunnström.
Bättre riktlinjer kommer
Kanske kan det liknas vid att lägga ett gigantiskt pussel. Det behövs ett oerhört detaljerat underlag med proteiner och gener (ärftlig arvsmassa) för att ge patienter exakt behandling. Patienter ska få rätt vård med hjälp av rätt markörer.
– Min forskning handlar mest om förbättring av diagnostik av lungcancer. Det är väldigt intressant att forska! Många uppdateringar om behandlingar kommer. Vi gör nya och bättre riktlinjer för vården av lungcancerpatienter varje år, säger Hans Brunnström.
Genförändringar viktiga
Med olika markörer och analyser kan man undersöka proteiner i tumörceller och förändringar i cellernas gener i arvsmassan. Men det är inte meningsfullt att välja alla markörer för varje fall för att hitta rätt behandling. För Hans och hans forskarkollegor är det en drivkraft att hitta nya pusselbitar som gör det lättare för läkaren att välja exakt rätt behandling.
– Förändringarna i generna, mutationerna, styr vilken riktad målriktadbehandling som vi kan använda. Undersökning av vissa proteiner kan avgöra om vi kan ”slå ihjäl” cancerceller med immunterapi. Med hjälp av detta har vi ett bättre underlag för att ge bättre behandling.
*Immunterapi är ett sätt att förmå kroppens immunförsvar att angripa cancerceller.
Behovet är stort av målstyrda behandlingar, eftersom de generellt har betydligt bättre effekt än traditionella cytostatika.
– Med rätt diagnos kan vi sätta in rätt behandling även vid svåra fall. Men vi vill göra så bra analyser som möjligt för att ge underlag för rätt typ av behandling, då det ofta finns begränsat med tumörceller från provtagning.
Hjälper patienterna
Efterhand blir nya kombinationer av gener och styrd behandling verklighet. Detta kan fungera direkt i den kliniska vården och hjälpa lungcancerpatienter.
– Det finns hela tiden nya saker att förbättra och det kommer nya frågeställningar från specialistläkare inom cancervården: ”Varför har vi inga tydliga svar på hur den här behandlingen verkar för just den här patienten?”
Som forskare har Hans Brunnström dagliga avstämningar med olika specialistläkare inom onkologi för att hjälpa patienten att få bästa behandlingen. Han informerar även kollegor om den senaste patologiforskningen:
– För mig är forskarrollen en bra kombination av att hjälpa människor och av att vara naturligt nyfiken!
Avloppsvatten, vare sig det kommer från köks- eller toalettavlopp, är ofta rikt på fosfor och kväve och kan därför betraktas som en näringskälla för många arter.
Att använda mikroalger som vattenrenare testas lite varstans runt om i världen, men används än så länge inte i någon större skala. Men ingenjören och forskaren i teknisk vattenresurslära, Jing Li, tror att metoden har framtiden för sig.
– Egentligen är det konstigt att vi inte använt detta tidigare. Men ibland finns en paradox i att vi blir hemmablinda för metoder som finns rakt framför näsan. Vi tror att det ska vara krångligt, säger hon.
Tre slag alger ska testodlas
Just nu odlar hon tre slags mikroalger: Chlamydomonas, Microglena och Chlorella. De första två algerna är vanliga i Sverige, medan den sistnämnda ofta används i forskningsprojekt.
Algerna testodlas just nu i olika slags avloppsvatten. I ett labb på Ekologihuset i Lund står rader med små glasflaskor. Vissa rymmer vatten från köksavlopp, så kallat gråvatten, vissa innehåller toalettvatten, också kallat svartvatten, och i andra finns malet matavfall blandat med kranvatten. Alla är de uppblandade med alger och skiftar i färg, från genomskinligt till grönt och brunt, beroende på tillväxttakt.
Kan bli djurmat eller växtnäring
– Den som heter Chlamydomonas växer bäst just nu. Det är en alg som är god att äta och annan forskning har visat att den kan vara ett potentiellt kosttillskott med kapacitet att överträffa Chlorella och Spirulina, säger Jing Li.
Men på tallriken tror hon inte att dessa alger kommer att hamna efter avslutat reningsuppdrag. Det skulle vi uppleva som frånstötande, tror hon, i alla fall till en början. Däremot kanske de kan bli djurmat, växtnäring eller bioenergi i form av metan eller biogas.
Rena vattnet i öppna sänkor
Algerna behöver solljus för att växa. De skulle förslagsvis därför växa i öppna sänkor. Sådana skulle vara relativt okomplicerade att bygga också i ganska tät stadsmiljö, bedömer Jing Li.
En utmaning kan däremot vara att samla ihop algerna efteråt.
– Här behöver vi filtrera eller separera dem från vattnet på ett smart sätt. Dagens metoder behöver bli effektivare eller billigare.
En annan nackdel med att använda alger som vattenrening är att själva reningen tar längre tid än dagens metoder eftersom organismerna först behöver växa till sig i några veckor.
Prövas i Helsingborg
I nästa steg kommer algblandningarna flyttas till Helsingborg. Där finns en försöksanläggning som kallas RecoLab och som ger möjlighet att testa innehållet i större behållare.
Projektet finansieras av Helsingborgs stad som vill testa metoden för en framväxande ny stadsdel, Oceanhamnen. Det nya bostadsområdet utrustas med olika avloppsrör för toalett och kök. De två rören möts alltså inte i ett, såsom vanligtvis är fallet, utan hålls åtskilda hela tiden.
Fördelen är bland annat att köksvattnet, gråvattnet, då kräver mindre rening. Matavfallet, i sin tur, passerar avfallskvarnar och leds ut i ett tredje rör. Bekvämlighetsbonusen att slippa gå ut med de bruna påsarna ska ytterligare öka chansen till återvinningen, är tanken.
Alger kan också rena blandat avloppsvatten, men oavsett har forskarna nytta av att bättre förstå hur olika alger fungerar i olika sammanhang.
Visas i juni på bomässa i Helsingborg
Från den 30 maj, när bomässan H22 i Helsingborg öppnar, visas algodlingarna i stora glasbehållare i Helsingborg. Då vet Jing Li och hennes kollegor också förmodligen lite mer om vilka alger som renar bäst.
All undervisning är komplicerad – det kan nog de flesta lärare hålla med om. Särskilt tufft blir det när eleverna dessutom har begränsad förmåga att kommunicera verbalt.
Så är fallet för många barn och ungdomar som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism. Ofta behöver den verbala kommunikationen kompletteras, exempelvis genom bilder, föremål eller kommunikationsstödjande applikationer.
– Svårigheter kan uppstå när nyutexaminerade lärare inom grundsärskolan ofta saknar erfarenhet att möta dessa elever. Erfarna elevassistenter erbjuds visserligen vara ett stöd, men samtidigt kan ansvarsfördelningen bli komplex eftersom elevassistenterna å andra sidan saknar den formella undervisningskompetensen, menar Kamilla Klefbeck, som skrivit en avhandling om pedagogik i särskolan.
Undervisning hamnar i bakgrunden
Hon har själv arbetat många år som lärare inom grund- och gymnasiesärskolan. Elevgruppen med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism har intresserat henne särskilt.
Under åren har hon dock upplevt en del frustration hos sig själv och bland kollegorna: visst måste väl ribban ligga högre än att bara ta sig igenom dagen? Hur är det med pedagogiken och lärandet?
– Risken finns att undervisningen hamnar i bakgrunden och att verksamheten i stället kretsar kring omsorg, eller att hantera utmanande beteenden hos eleverna.
Det hela kan leda till att eleverna inte har möjlighet att tillgodogöra sig kunskaperna, menar Kamilla Klefbeck. Det är inte bara beklagansvärt, utan också avgörande utifrån konventionstexternas formulering om rätt till utbildning. Dessa skolelever har rätt att vara delaktiga i undervisningen.
Gemensam plan för lärare
I sin forskning har Kamilla Klefbeck utgått från sin egen erfarenhet och möten med elever inom särskolan. Hennes avhandling tar avstamp i lärarnas strategier i undervisningen.
Som modell för lärarnas professionella utveckling har hon använt så kallad ” lesson study”. Den innebär att lärarna utvecklar en gemensam plan för lektionen, utifrån de behov de identifierat gemensamt, och därefter tillsammans går igenom utfallet av undervisningen och justerar det som behövs.
Traditionellt har pedagogiken inom grundsärskolan ofta planerats och genomförts av enskilda lärare, som byggt upp undervisning och mål utifrån egna strategier. ”Lesson study” bygger däremot på lärarnas samarbete.
– När lärare tillsammans utvecklar lektioner, är det inte den enskilda lärarens prestation som avgör utfallet. I stället riktas uppmärksamheten på att lösa de brister som identifierats tillsammans. Nyckeln ligger i det gemensamma. Genom att flytta blicken från den enskildas insats för att i stället se ett ”vi”, kan man exempelvis komma fram till det bästa sättet att initiera kommunikationen med eleverna.
Samspel i klassrum observerades
I en av studierna var hon närvarande vid lektionerna en gång i veckan under ett halvår, för att observera och filma samspelet mellan lärare och elever. I efterhand fick lärarna själva se på filmerna och diskutera utfallet.
– Det blev en del aha-upplevelser när de insåg vilka insatser som fick avsedd effekt och inte. Det var utmanande och nyttigt för alla inblandade, och har lett till större förståelse för kollegiets betydelse, och för vikten av att ta stöd och råd från varandra.
Kamilla Klefbeck upplevde att lärarna under studiens gång skiftade uppmärksamhet från elevernas beteenden till deras behov, lärande och utveckling.
– Det känns förstås hoppfullt för lärarna att inse att deras förändrade agerande i klassrummet har direkt betydelse för elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande i det som sker.
För det är detta som är målet, det vill säga att lärarnas långsiktiga samarbete kommer eleverna till godo.
Metod behöver förankras
Samtidigt finns fler berörda än lärare och elever. Kamilla Klefbeck betonar att denna specialdidaktiska metod också måste förankras inom skolledning och administration.
– De måste förstå att detta är en krävande process som tar tid. För att lyckas behöver man satsa, ge tid, hålla i och hålla ut.
Kamilla Klefbeck, doktorand och universitetsadjunkt i specialpedagogik, Högskolan Kristianstad, kamilla.klefbeck@hkr.se
En avhandling inom i ämnet telekommunikation vid Blekinge tekniska högskola har undersökt hur information kan gömmas bland andra data, i detta fall i en 360-video*.
Tittare fokuserar på centrala delar
360-videor lämpar sig väl för att gömma hemliga data på grund av att dessa videor erbjuder stora upplösningar för att dölja data. Människor tittar mindre ofta på de perifera delarna av videon än på de centrala delarna. Det gör att vi inte uppfattar förändringarna om man byter ut informationsbitar till gömd information i de perifera delarna.
* En 360-video är ett klipp som spelas in med en speciell vidvinkelkamera som filmar allt som händer runt omkring den, det vill säga bakom, under, ovanför eller vid sidan. Det ger en bättre överblick och en tredimensionell närvarokänsla jämfört med en vanlig video. Tittare kan även förflytta sig i videon och se i alla riktningar.
Information ersätts utan försämrad kvalitet
Avhandlingens författare, Dang Ninh Tran, använder tekniken ” least significant bit”. Det innebär att han ersätter informationen i de minst viktiga informationsbitarna i de perifera delarna av videon, med helt annan och gömd information. Den gömda informationen kan vara ljud, texter eller vilken annan information som helst.
Detta görs på ett sätt som inte belastar datorn, är effektiv och säker och som inte medför en försämrad upplevd kvalitet för den som tittar på 360-videon.
Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. För många av dem är det en situation förknippad med oro och en känsla av maktlöshet. Operationssalen är en obekant och okänd miljö som barnen sällan har varit i kontakt med tidigare. Den innehåller mycket teknisk utrustning som är svår att förstå. Vid anestesi (bedövning eller narkos, redaktionens kommentar) ska barnet lägga sig i den okända miljön, omgiven av personal som de inte har träffat tidigare.
Lisbet Andersson är anestesisjuksköterska sedan över 20 år och har varit ansvarig för barnsektionen vid Centrallasarettet i Växjö. Hon har nyligen disputerat med en avhandling som undersöker samspelet mellan barn, föräldrar och vårdpersonal i samband med anestesi. Syftet är att hitta metoder för en tryggare operationsmiljö.
Råd till vårdpersonalen
– Min avhandling har resulterat i handfasta råd som är lätta att applicera och som varje operationsavdelning kan ta till sig. Den visar att små förändringar kan göra stor skillnad för barn och föräldrar, utan att utmana patientsäkerheten, säger Lisbet Andersson.
Det tar omkring åtta minuter från det att barnet kommer in i operationssalen tills det är nedsövt, visar Lisbet Anderssons observationer. På den tiden informerar sjukvårdspersonalen om operationen och kopplar upp den tekniska utrustningen. Det går fort, ofta arbetar flera sjuksköterskor parallellt med varandra.
Bra att barnet får bli delaktigt
Vårdpersonalens uppdrag är tudelat, betonar hon. Utöver det medicinska uppdraget ska de skapa en trygg situation där barn och föräldrar känner tillit och förtroende. Lisbets studie visar att vårdpersonalen generellt sett är positiva till föräldrars närvaro, men de kan bli bättre på att göra barn och föräldrar delaktiga.
– Det jag har sett är att personalen i låg utsträckning gör barn och föräldrar delaktiga i rummet. De frågar ofta inte barnet om deras upplevelse, om det har tidigare erfarenhet eller vad de undrar över. I stället blir personalen utbildare och informatörer.
Sitta upp istället för att ligga
Lösningen är att involvera barn och föräldrar i vad som syns och sker i operationssalen. Små enkla förändringar i samspelet mellan vårdpersonal och barn kan ha stor betydelse för att skapa trygghet.
– I stället för att barnet ligger ner på britsen och kommer i underläge kan man låta det sitta upp. Då kommer barnet i samma höjd som personalen. När barn ska sövas håller man en andningsmask framför munnen med syrgas. Den masken kan barnen hålla själva med stöttning av personalen. Barnen kan också vara delaktiga i att få vara med och bestämma vilken sida som klämman som man sätter på fingret för att mäta syrehalten ska sitta på.
Små förändringar kan betyda mycket
Sådana förändringar ger barnet en viss makt över situationen, vilket har stor betydelse för hur den upplevs. Dessutom går de att införa på ett patientsäkert vis, menar Lisbet Andersson.
– Det behöver inte finnas någon motsättning mellan delaktighet och patientsäkerhet. Om personalen är flexibel kan barn och förälder göras mycket mer delaktiga, utan att det går ut över det medicinska eller patientsäkerheten.
Fråga barnet mer
När vårdpersonal involverar barn är det viktigt att komma ihåg att för mycket information kan öka barnets rädsla, poängterar Lisbet Andersson.
– Nyckeln är att göra barn delaktiga och att som personal våga ställa frågor till barnet: ”Hur mycket vill du veta?”, ”Hur mycket vet du sedan tidigare om det här rummet som du ska sova i?” På så sätt tar barnet makten att vara med och bestämma hur mycket det vill veta. Det blir ett sätt att ge individualiserad vård, säger Lisbet Andersson.
Bild: Kelly Sikkema/Unsplash
Fyra råd till barn och föräldrar inför operation
Lisbet Andersson, doktor i vårdvetenskap, ger råd:
Besök sjukhuset i förväg
”Vissa operationsavdelningar erbjuder preoperativa besök på avdelningen. Det tycker jag att man som förälder ska gå på med sitt barn. Vid ett sådant besök får man bekanta sig med operationssalen hur det fungerar, utan att barnet ska sövas just då. Då blir det en mer bekant miljö när man kommer tillbaka för operationen.”
Ta del av information
”Narkoswebben.se är ett exempel på en hemsida som förklarar hur en operation går till. Många sjukhus skickar också ut information som riktar sig till barn som ska sövas. Läs informationen tillsammans med barnet.”
Var känslomässigt öppen
”Många barn får ont i magen eller har svårt att gå till skolan inför att de ska sövas. Då är det viktigt att som förälder vara mottaglig för barnets känslor. Ställ frågor om vad barnet är orolig för.”
Ta med ett föremål som skapar trygghet
”Det kan vara ett gosedjur, en filt, eller något som barnet brukar ha när det ska sova. Föremålet blir en bekant sak att ha med sig in i en obekant situation.”
Så gjordes forskningen
Avhandlingen kombinerar videoobservationer, enkätstudier och djupintervjuer för att förstå situationen för alla inblandade.
Lisbet Andersson, docent vid Linnéuniversitetets institution för hälso- och vårdvetenskap, lisbet.andersson@lnu.se
Jonas Kågström, forskare vid Högskolan i Gävle, driver ett sexårigt forskningsprojekt för att undersöka den långsiktiga hållbarheten i mäklaryrket. Forskarna i Gävle skickar årligen ut en enkät till 1000 mäklare i Sverige, där man tittar på fem olika personliga egenskaper enligt femfaktormodellen The Big Five.
– Vid våra analyser sticker det ut hur samvetsgranna de är. Men mest förvånande var vi över deras höga värden för känslomässig stabilitet, säger han.
Det är nästan en förutsättning att vara känslomässigt stabil som mäklare, enligt Jonas Kågström. Eftersom det är prestationsbaserad lön och väldigt stressigt med oregelbundna arbetstider. I Sverige har man också ett mycket större juridiskt ansvar.
– Är du lugn som en filbunke och dessutom ordningsam, ja då har du ordning på papperen och du orkar hålla många bollar i luften.
Testar sina mäklarstudenter
På utbildningen för fastighetsmäklare i Gävle låter de sedan fem år också studenterna göra testerna. De följs sedan upp av seminarier där studenterna kan diskutera sina resultat, i grupp eller enskilt.
– Detta är något jag verkligen kan rekommendera. Studenterna upplever det som väldigt värdefull självkännedom, så det blir en typ av personlighetsutveckling också, säger Jonas Kågström.
Här finns en chans att i tid göra en ung student medveten om att studentens personlighet påverkar prestationen och välmående i mäklaryrket.
– Det är lätt att observera att mäklare är väldigt extroverta, men svårare att på ytan se om en person är samvetsgrann, säger Jonas Kågström.
Framtida antagning på personlighetstest
Jonas Kågström säger att de lekt med tanken att anta en liten kvot av studenterna utifrån särskild prövning med personlighetstest. Ungefär som man gjort på läkarlinjen i många år.
– Och sedan följa dem under studierna, men även 3-5 år när de är ute och jobbar som mäklare. Det tycker jag skulle vara kittlande intressant, säger han.
Jonas Kågström har även föreslagit det för sjuksköterske- och lärarprogrammen, yrken med väldigt speciella krav på personlighet för att trivas.
– Både lärare och sjuksköterskor skulle förmodligen må bra av att kanske ha en lite större självkännedom när de går ut i yrket, säger Jonas Kågström.
The Big Five
Femfaktormodellen, The Big Five, tittar på fem olika personliga egenskaper som till stor del är medfödda och som avgör hur du fungerar i olika sammanhang som person.
Hur öppen du är för nya erfarenheter
Hur samvetsgrann eller inte samvetsgrann du är
Hur extrovert eller introvert du är
Hur pass harmonisträvande eller burdus du är
Hur pass emotionellt stabil du är
Femfaktormodellen är sedan 1990-talet den dominerande modellen inom personlighetspsykologi för att beskriva hur våra personligheter är sammansatta av personlighetsdrag. Den kallas femfaktormodellen för att den bygger på fem faktorer som vart och ett bestämmer ett personlighetsdrag. Dessa fem personlighetsdrag blir tillsammans en profil eller karta över en individs personlighet.
Kontakt:
Jonas Kågström, forskare i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle, jonas.kagstrom@hig.se
– Våra resultat löser en vetenskaplig gåta som gäckat världens molekylärbiologer i 30 år. Vi har hittat och identifierat en helt ny signalväg, som styr hur en växts svarar på fysisk kontakt och beröring. Nu fortsätter sökandet efter fler vägar, säger Essam Darwish, biologiforskare vid Lunds universitet.
När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg kapa en rabarberstång aktiveras tusentals gener, varpå stresshormoner frigörs. Till skillnad från människor kan inte växter känna smärta. Men de reagerar ändå kraftfullt på så kallad mekanisk stimulering som kan komma från mänsklig beröring, hungriga djur, vindar och regn.
Borstade växter för att spåra signaler i gener
Dessa yttre faktorer leder till att växtens molekylära försvarssystem snabbt aktiveras, vilket i sin tur kan bidra till att växterna blir motståndskraftigare och blommar senare. Trots att fenomenet varit känt sedan Darwins tid finns det fortfarande många frågetecken att räta ut. I en ny studie har ett forskarlag, lett från Lunds unversitet, gått till botten med de komplicerade reglerande nätverken som påverkar hur växtens försvar förstärks vid stimulering.
– Vi utsatte växten backtrav för mjuk borstning varpå tusentals gener aktiverades och stresshormoner frigjordes. Därefter gjorde vi en genetisk screening för att hitta de gener som var ansvariga för den här processen, säger Olivier Van Aken, biologiforskare vid Lunds universitet.
Forskarna Olivier Van Aken och Essam Darwish borstade växten backtrav med en målarpensel för att skapa responser som de sedan kunde mäta och spåra. Bild: Johan Joelsson
Tidigare studier har visat att växthormonet jasmonsyra är en viktig förmedlare vid beröringssignalering. Men det har också varit känt att jasmonsyra bara är en del av växtens komplexa nätverk av beröringskänsliga responser, och att det finns flera oidentifierade vägar som ännu inte klarlagts. Efter omfattande laboratoriearbete kunde forskarna identifiera tre nya proteiner som spelar en mycket viktig roll för växternas svar på beröringsbehandling.
Försvar ger växter motståndskraft
Men vilken praktisk tillämpning kan de nya resultaten få? Olivier Van Aken nämner en parallell studie där han och hans team undersöker en flerhundraårig japansk jordbruksteknik som går ut på att trampa ner spannmål under tillväxtfasen för att få rikligare skördar. Forskarna tror att det finns mycket okänd kunskap om hur mekanisk stimulering kan leda till högre avkastning och förbättrad stressresistens hos grödor. Kunskap som på sikt kan förändra det moderna jordbruket i dess grundvalar.
– Med tanke på de extrema väderförhållandena och patogeninfektionerna som klimatförändringarna leder till är det av yttersta vikt att hitta nya ekologiskt ansvarsfulla sätt att förbättra grödornas produktivitet och motstånd, säger Olivier Van Aken.
Förutom Lunds universitet har följande organisationer och lärosäten deltagit i arbetet: Cairo University, Ghent University, VIB Center for Plant Systems Biology, University of Western Australia.
Olivier Van Aken, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, olivier.van_aken@biol.lu.se
Vetet som växer i havsnära fält i Bangladesh har en viss tålighet mot salt i jorden, vilket är en viktig egenskap när alltmer åkermark på jordklotet utsätts för saltvatten.
Genom att mutera vetefröer från det havsnära landet tog forskare vid Göteborgs universitet fram cirka 2 000 vetelinjer. De 35 linjer som grodde bäst vid olika fält- och labbförsök planterades i ett automatiserat växthus i Australien där plantorna fick olika salthalter applicerade och sedan vägdes och fotograferades varje dag fram tills vetet satte sina ax.
Resultatet var slående.
Gener för salttålighet identifierade
– Vi fick fram vetelinjer där snittvikten på fröet var tre gånger högre och dessutom grodde mycket oftare än ursprungsvetet från Bangladesh, säger Johanna Lethin, doktorand vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av DNA-analyser och studier av annan forskning har forskarlaget även lyckats identifiera vilka gener som styr salttåligheten i veteplantan.
– Det är en milstolpe i vår forskning, nu har vi ett par gener som vi vet är involverade i salttåligheten, nästa steg blir att testa om dessa gener också finns i våra bästa vetevarianter som vi muterade fram, säger Johanna Lethin.
Grödor som tål salt behövs
Jordens befolkning växer och år 2050 kommer vi vara 10 miljarder människor på planeten – som alla behöver mat. Samtidigt gör klimatförändringarna att vissa jordbruksarealer torkar ut och andra översvämmas av stigande havsnivåer. Allt detta gör att intresset för en gröda som tål höga salthalter i jorden är i stigande.
– Det är jätteviktigt att försöka utveckla en salttålig variant med god avkastning. Just nu förlorar vi cirka 2 000 hektar jordbruksmark om dagen på grund av översvämningar och felaktig vattning som höjer salthalten i jordarna, säger Johanna Lethin.
Upptäckten kan få stor betydelse
En del försök återstår, men potentialen i denna upptäckt är global. I dag kan cirka 8 procent av världens åkermark inte längre användas för växtodling på grund av saltföroreningar, och mer än hälften av världens länder är drabbade. I Egypten, Kenya och Argentina kan vete inte odlas på stora arealer och även i låglänta delar av Europa, som Nederländerna, finns också dessa problem. Även i de delar av Asien där ris i dag är den dominerande grödan kan salttåligt vete bli en viktig del av framtidens livsmedelsförsörjning eftersom veteodling kräver betydligt mindre vatten än ris.
– Nästa steg blir att plantera de salttåliga varianterna i fält i Bangladesh. Jag skulle uppskatta att det tar cirka fem år innan vi kan ha en kommersiell produktion av salttåligt vete, beroende på hur fältförsöken går, säger Johanna Lethin.
Punktmutation istället för GMO
I den här forskningen använder man sig inte av den stundtals kritiserade metoden med genmodifiering, GMO. I GMO tas en gen från en annan växt (till exempel en växt som klarar svampangrepp) och placeras i exempelvis vete för att bönderna ska slippa använda så mycket bekämpningsmedel.
I stället gör forskarna punktmutationer i fröernas genom med hjälp av en kemikalie. Således är inget utifrån placerat i växten utan alla mutationer skulle potentiellt kunna ske naturligt.
Johanna Lethin, doktorand på Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, johanna.lethin@bioenv.gu.se
Tänk att du mår så dåligt att du funderar på att ta livet av dig. Ambulansen kommer och ambulansteamet vill absolut köra dig till psykiatriakuten. Situationen blir stökig och det slutar med att du blir hämtad av polisen. Något som de flesta skulle uppleva som fruktansvärt och stigmatiserande.
Omhändertagandet vid akut psykisk ohälsa behöver förbättras och psykiatriambulanser hade redan prövats i Stockholm och Göteborg. Politikerna inom Region Skåne fattade därför beslutet att införa en psykiatriambulans på prov under två år. Den skulle utgå från Malmö och betjäna även närliggande kommuner. (Se fakta längre ner om psykiatriambulansen)
– Dessutom önskade politikerna att ambulanssjuksköterskornas kompetensutveckling skulle utvärderas genom en vetenskaplig studie och uppdraget gick till oss på Medicinsk service, säger Bodil Ivarsson, forskningschef vid Medicinsk service i Region Skåne.
Öka ambulanspersonalens kompetens
Samtidigt fick Charlotta Sunnqvist, som är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och docent i vårdvetenskap vid Malmö universitet, en förfråga från chefsläkaren vid psykiatrin i Region Skåne, att göra en studie kring patienters, vårdpersonalens och anhörigas upplevelser av bemötande under pilotprojektets gång. Vi återkommer till hennes forskning längre fram i artikeln.
För att kunna kartlägga ambulanssjuksköterskornas kompetensutveckling gjordes först en baslinjemätning av deras kunskaper. De fick besvara nio frågor baserade på ”Första hjälpen till psykisk hälsa”.
– Efter ett år fick de som hade deltagit i pilotprojektet besvara samma frågor en gång till, och resultaten från pilotprojektet visade att kompetensen utvecklats, säger Bodil Ivarsson som också är docent vid Lunds universitet.
Ett område där det skedde stora förbättringar var att lyssna och veta vilka tecken man ska vara uppmärksam på när man talar med någon som mår psykiskt dåligt.
Att observera är viktigt
– Det gäller att lyssna aktivt och observera patienten. Hur är personens kroppshållning, mimik, går det att få ögonkontakt? Det är också viktigt att lägga märke till hur de pratar, om de har latens i talet, det vill säga om orden dröjer, eller om de har svårt att sitta still. Man ska observera lika mycket som man ställer frågor och lyssnar. Vi kallar det för att göra en psykisk status, säger Charlotta Sunnqvist.
Andra områden där det hade skett tydliga förbättringar var att kunna föreslå åtgärder som kan underlätta för patienten, som till exempel avstyrande handlingar och copingstrategier. Ambulanssjuksköterskorna menade också att de hade blivit säkrare i att kunna hänvisa patienter, som de bedömde som inte akut suicidala (självmordsbenägna, redaktionens kommentar), till olika vårdgivare, andra än psykiatriakuten. Det kunde även vara annan form av relevant hjälp som till exempel kommunen eller olika föreningar kunde erbjuda.
Fråga om självmordstankar
Ett svar förvånade dock. På fråga om de vågade fråga om suicidtankar skattade de sin förmåga högre före utbildningen i psykiatriambulansen än efter. Förklaringen fanns i att de tidigare saknade kunskap om att ställa följdfrågor.
– Det är stor skillnad på att ha suicidtankar och att faktiskt ha en plan på hur man tänker gå till väga. Man måste ställa följdfrågor kring nedstämdhet, dödstankar, planer, suicidal kommunikation, den sociala situationen och tidigare sjukdomar. Det gäller att lägga ihop pusselbitar för att skaffa sig en helhetsbild och kunna göra en riskbedömning, säger Charlotta Sunnqvist.
Lättare att ta hand om patienterna
Över lag kan projektet sammanfattas med att psykiatriambulansen öppnade för nya vägar att ta hand om personer med psykisk ohälsa. Teamet i psykiatriambulansen hade tillgång till patientens journaler, något som man inte har i ”vanliga” ambulanser. Det underlättade för att kunna agera på platsen, till exempel att ge patienten mediciner, att lugna ner personen och våga låta hen stanna hemma. Det blev också möjligt att skriva en notering till behandlande läkare om vilka åtgärder som vidtagits på plats och med uppmaning att ta kontakt med patienten.
– Många av dessa patienter har en vårdplan och ser det som ett misslyckande att behöva åka in akut. Genom att bli bättre på triagering, att bedöma allvaret i situationen, vågade man låta fler stanna hemma. Och i de fall där sjukhusvård ansågs nödvändig kunde fler, med hjälp av god samtalsteknik, förmås att följa med frivilligt, utan tvång, säger Bodil Ivarsson.
Teamet i psykiatriambulansen utvecklade också ett bra samarbete med polisen. Polisen, som ibland kallas till larm vid psykisk ohälsa, kunde själva kontakta psykiatriambulansen för att få stöd. Och tvärtom kunde de följa med ambulansen till larm med våldsinslag men hålla sig i bakgrunden om deras insats inte behövdes.
Hur upplevde patienterna bemötandet?
Medan studierna från Bodil Ivarssons forskningsgrupp hade till uppgift att på ett vetenskapligt sätt utvärdera ambulanssjuksköterskornas kompetensutveckling och psykiatriambulanskonceptet, så tog Charlotta Sunnqvists forskargrupp sig an forskning om patienters, vårdpersonalens och anhörigas upplevelser av bemötande.
– Vi har publicerat resultat från en första pilotstudie. Den är för liten för att kunna dra några generella slutsatser och vi håller nu på med att samla in deltagare till en större studie.
Trots att underlaget är litet visar de preliminära resultaten på att patienterna upplever en stor skillnad i bemötande som de får genom psykiatriambulansen.
Viktigt att bygga förtroende
– Det kan handla om så enkla saker som att psykiatrisjuksköterskan sätter sig ner, i ögonhöjd med patienten för att få bättre kontakt. Det gäller att förmedla budskapet: ”Just nu är du den viktigaste, jag vill lyssna på dig. Berätta hur du mår”, säger Charlotta Sunnqvist och fortsätter:
– Det är viktigt att skapa en god allians mellan sjuksköterskan och patienten för att bygga upp ett förtroende. Flera av de intervjuade patienterna i studien kunde vittna om att de kände sig sedda som individer, som vanliga människor som för tillfället mådde dåligt. Om sjuksköterskan gjorde bedömningen att det behövdes sjukhusvård följde patienten ofta med frivilligt, utan tvång, eftersom hen litade på sköterskan.
Insamlingen av ett större deltagarunderlag till studien kommer att fortsätta året ut och ska därefter sammanställas. Verksamheten med psykiatriambulansen har däremot permanentats i Malmö och kommer nu att köras på prov även i Helsingborg med omnejd.
Bild: Sven Wennerström
Psykiatriambulansen har ingen brits
I pilotprojektet ingick en psykiatriambulans som alltid var bemannad med en ambulanssjuksköterska, specialist inom ambulanssjukvård och en psykiatrisjuksköterska, specialist inom psykiatrisk vård.
Ambulansen, som från utsidan ser ut som en helt vanlig ambulans, saknar brits och är i stället utrustad med stolar för att möjliggöra samtal mellan sköterska och patient.
Psykiatriambulansen var i tjänst alla dagar mellan klockan 15 och 01, den tid då SOS-alarm får flest samtal gällande psykisk ohälsa.
Totalt utbildades sju ambulanssjuksköterskor inom projektet.
Spelar det roll för löneutvecklingen för högutbildade vem de är tillsammans med? Finns det ekonomiska fördelar för en högutbildad att leva tillsammans med en partner som också är högutbildad?
Ja, enligt den studie som Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University gjort tillsammans med forskare från Rotman School of Management, University of Toronto. Och som undersöker förhållandena för samtliga individer i Sverige – i åldern 23-39 år under en tioårsperiod.
Studien, som är publicerad i Environment and Planning A, har tittat på om det finns några ekonomiska fördelar för någon som är högutbildad att leva tillsammans med en partner som också är högutbildad. För att besvara detta så tittade forskarna på samtliga individer i Sverige i åldern 23-39 år under en tioårsperiod.
Superpar får bättre löneutveckling
Studien visade att en högutbildad person som blir tillsammans med en annan högutbildad får en positiv effekt på lönen – speciellt kvinnorna. För männen gäller det inte helt och hållet.
När ett högutbildat par, ett så kallat power couple , skaffar barn så har detta en negativ effekt för mannens löneutveckling, men inte för kvinnans. Forskarna själva har en teori om varför:
När det högutbildade paret får barn uppstår ett större jämkande inom hushållet om till exempel vem som ska vara föräldraledig, vem som ska vårda sjuka barn och så vidare, och att män i så kallade power coupleshar en större förväntan hemifrån om att dela detta mer jämställt.
Män konkurrerar med andra jämställda män
Undersökningen visar dock att den negativa effekten på männens lön inte gäller om paret bor i en större stad:
Män i större städer i ett power couple har nämligen, enligt forskarna, inte någon negativ löneeffekt av att skaffa barn – tvärtom. Här är teorin att det beror på att uppdelningen av vad man gör i hushållet, så kallade gender contracts, har en tendens att vara mer jämställt i större städer – och att män i städer konkurrerar i högre grad med andra män på arbetsmarknaden som har samma förväntningar hemifrån.
– Självklart är det så att det finns jämställda förhållanden utanför städer likväl som det finns väldigt ojämställda förhållande i städer. Men trots allt tycks det finnas en relation mellan vem du lever med och var du bor – framför allt om du är man, säger Charlotta Mellander.
Det råder organbrist i Sverige. Den 18 maj ska därför ett nytt lagförslag – som bland annat gör det tillåtet att behandla döende patienter i syfte att bevara deras organ – upp i riksdagen för beslut. Forskare vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet är kritiska till förslaget av både etiska och juridiska skäl.
En grundläggande juridisk och medicinsk-etisk princip är varje patients rätt att neka medicinsk vård och behandling, även i livets slutskede.
– Att en person ställer sig positiv till att bli organdonator efter sin död rättfärdigar inte per automatik organbevarande åtgärder på personen medan han eller hon är vid liv, säger Lena Wahlberg, docent och universitetslektor i allmän rättslära med särskild inriktning mot medicinsk rätt vid Juridiska fakulteten som tillsammans med Titti Mattsson och Vilhelm Persson, professorer i offentlig rätt, engagerat sig i frågan i flera remissvar.
Hot mot den döende patientens integritet
Syftet med lagändringarna är att öka antalet möjliga organdonationer. Förra året blev 192 avlidna personer organdonatorer i Sverige. Det är den högsta siffran som noterats sedan statistiken började redovisas. Donationsviljan är också fortsatt hög i landet. Åtta av tio säger sig vara positivt inställda till att donera sina organ och vävnader.
Trots hög donationsvilja har Sverige större brist på organ än flera andra länder. Förslaget som nu läggs fram innebär att lagstiftningen ändras så att organdonation och organbevarande behandling kan genomföras i situationer där det tidigare inte varit tillåtet.
Samtidigt har vi i Sverige redan idag en reglering som ger relativt omfattande möjligheter för organdonation, menar Lena Wahlberg. Organ kan till exempel tas så länge det inte kan antas strida mot den avlidne patientens inställning.
– En lagändring för att reglera organbevarande behandling behövs, men förslaget ger så långtgående möjligheter att det enligt min uppfattning riskerar att hota den döende patientens integritet. I en så här känslig fråga är det extra viktigt att förändringar av gällande rättsläge som innebär en risk för den enskildes integritet verkligen är nödvändiga, säger Lena Wahlberg.
Respiratorvård för organdonation
Om lagändringarna går igenom kommer behandlingar som respiratorvård och intubering kunna sättas in för att bevara en döende patients organ. Den typen av behandlingar ska enligt lagförslaget också kunna ges under tiden patientens vilja utreds, vilket kan vara en knepig uppgift då hen sällan är kontaktbar. Det får endast ges om behandlingen inte kan vänta till efter döden, inte medför mer än ringa smärta, och inte hindrar insatser för patientens egen skull.
– Det är problematiskt ur såväl ett människovärdesperspektiv som ett rättssäkerhetsperspektiv att vidta, och framförallt påbörja, nya medicinska åtgärder på en levande person, vars inställning till donation inte är känd, för att gagna en annan person, säger Lena Wahlberg.
Den utredning av patientens vilja som görs behöver heller inte visa att patienten ställer sig positiv till att få organbevarande behandling. Det räcker i princip att det inte finns något som pekar på att patienten inte vill donera eller få organbevarande behandling, till exempel att patienten skriftligen motsatt sig eller på annat sätt gett uttryck för en negativ inställning.
Ja, också till organbevarande behandling
Om förslaget går igenom kommer ett uttryckt eller förmodat ja till organdonation också innebära ett ja till organbevarande behandling. Men många känner inte till att organbevarande behandling alls förekommer och har därför inte vare sig anledning eller egentlig möjlighet att ge uttryck för sin inställning till detta, menar Lena Wahlberg:
– Förslaget skapar behov av mycket omfattande informationsinsatser för att motverka risken att organbevarande behandling, inklusive intubation och respiratorbehandling, sätts in på döende patienter i strid med deras vilja.
– Att säkerställa att människor har möjlighet att avböja organbevarande behandling är ett sätt att göra regleringen mer etisk godtagbar. Det kommer också sannolikt främja förtroendet för donationsverksamheten och därmed också i förlängningen antalet villiga donationer.
Närståendevetot tas bort
Lena Wahlberg ser även risker med att ta bort närståendes möjligheter att förbjuda donation i de fall patientens vilja är okänd, det så kallade närståendevetot.
– Påbörjande av en ny behandling eller upptrappning av behandling av en döende person, istället för endast lindrande vård, kan vara svårt att förstå och upplevas som kränkande av anhöriga. På sikt kan det även underminera tilltron till donationssystemet.
Donationsförberedande åtgärder och donation som genomförs i strid med närståendes vilja skulle kunna ge mycket negativ publicitet, vilket i sin tur kan minska donationsviljan i Sverige, menar Lena Wahlberg:
– Det är viktigt att lagändringar för att möjliggöra fler donationer inte minskar allmänhetens förtroende för donationsverksamheten.
Om lagförslaget
Regeringen la redan under hösten 2020 fram en proposition med flera nya lagförslag avseende organdonation. Efter synpunkter drogs förslaget tillbaka. I det ursprungliga förslaget var frågan om intubering och respiratorvård omstritt. I det nya lagförslaget anses detta dock vara acceptabelt utifrån de villkor som ställts upp.
Lagändringarna ska enligt förslaget börja gälla den 1 juli 2022.
