– Bedömning av elevers skriftliga kompetens är en komplex uppgift. Utmaningen ligger i att i än högre grad nå en gemensam förståelse för vad som ska bedömas och att på det sättet minska risken för ett godtycke när det gäller vilka aspekter som klassas som viktigast eller att bedömningskriterierna tolkas på olika sätt, säger Maria Håkansson Ramberg, Institutionen för moderna språk, vid Uppsala universitet.
I sin avhandling fokuserar hon på bedömning av elevprestationer i svenska skolor. Studien undersöker vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, hur god lärares samstämmighet är och i vilken mån svenska elever uppnår förväntad nivå i språk på gymnasiet, i det här fallet tyska.
Kan leda till skillnader i betyg
I studien har Maria Håkansson Ramberg undersökt bedömningar av elevers skriftliga kompetenser på tre olika språksteg i det svenska systemet. Elevtexterna bedömdes av tre bedömargrupper: elevernas egna lärare, svenska externa lärare enligt svenska styrdokument samt europeiska bedömare som bedömde mot en B1-nivå enligt Gers*.
Enligt Maria Håkansson Ramberg är det positivt att lärare har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i språk, men att det däremot kan leda till skillnader i betygsättningen om lärarna viktar och tolkar bedömningskriterier olika. Även om lärarna överlag bedömer elevernas prestationer på samma sätt, kan det ibland vara betydande skillnader vid betygsättningen.
Bättre texter svårare att bedöma
– Det här tycks särskilt gälla för elevtexter som har höga betyg som A, B och C. När det gäller texter av lägre kvalitet, där eleven inte får godkänt verkar lärarna vara mer överens i sin bedömning. Därför är det viktigt att de får möjlighet att inte bara diskutera de lägsta kriterierna utan att även föra samtal om texter som når upp till högre betygssteg.
En del av studien handlar om hur en expertgrupp av europeiska bedömare med särskild utbildning inriktad mot Gers referensnivåer (läs mer nedan, redaktionens kommentar) bedömde de svenska elevtexterna enligt Gers. Den visar att elevtexter generellt uppnår den förväntade Gers-nivån B1 enligt Skolverket.
– Att svenska elever på gymnasienivå i årskurs 3 uppnår den förväntande nivån B1 vad gäller att skriva enligt Gers är en tydlig kvalitetsindikator gällande språkundervisningen på gymnasienivå i tyska.
Viktigt att diskutera bedömningar
Resultaten i avhandlingen visar på vikten av att uppmärksamma bredden i den kommunikativa kompetensen och inte enbart fokusera på exempelvis språklig korrekthet. Det är också väsentligt att lärare vid sambedömning även diskuterar elevlösningar med högre betygssteg.
– Jag hoppas att min forskning kan hjälpa språklärare, skolledare och andra beslutsfattare, särskilt när det gäller att skapa förutsättningar för bedömningsdiskussioner, både mellan ämneskollegor på samma skola och vid olika skolor. Förhoppningsvis kan jag bidra till det språkdidaktiska forskningsfältet när det gäller förståelse för bedömarprocessen och för hur provresultat kan förstås och användas, säger Maria Håkansson Ramberg.
*Gers
Gers är en europeisk referensram som är ett stöd för alla som undervisar i språk och bedömer språkinlärning. De svenska språkstegen för ämnet tyska på gymnasienivå, Tyska 3, Tyska 4 och Tyska 5, har i den aktuella studien förmodats motsvara referensnivåerna A2.2, B1.1 och B1.2, men detta samband behövde valideras ytterligare och undersökas empiriskt i en svensk skolkontext.
Maria Håkansson Ramberg, Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet, maria.ramberg@moderna.uu.se.
Det visar en studie ledd av forskare vid Göteborgs universitet.
Om studien:
Syftet med studien är att ge en beskrivande och jämförande bild av reproduktiva mönster hos kvinnor efter 40, sett över en tioårsperiod, 2008-2018, i Sverige, Norge och Danmark.
Studien är en så kallad tvärsnittsstudie som bygger på registerdata om alla kvinnor i åldern 40 till 49 år i de tre länderna, totalt 1,5 miljoner individer. Det som studerats är:
Barnafödande, med eller utan assisterad befruktning,
uttagna recept på hormonbaserade preventivmedel,
samt aborter.
Resultaten påvisar en ökning av andelen kvinnor 40-44 år som gjort uttag av hormonbaserade preventivmedel, oftast hormonspiral. I Danmark ökade andelen från 24 till 31 procent av kvinnorna, i Sverige från 27 till 30 procent och i Norge från 22 till 24.
Dubbelt upp för assisterad befruktning
Samtidigt ökade barnafödandet kontinuerligt i gruppen 40-44-åringar i Danmark och Sverige. Danmark gick från 9,5 till 12 födslar per tusen kvinnor och år och Sverige från 11,7 till 14,3. Norge låg på stabila cirka 11 födslar per tusen kvinnor och år under tioårsperioden.
Andelen kvinnor 40-49 år som genomgick assisterad befruktning fördubblades under den studerade perioden. I Danmark ökade andelen från 0,71 till 1,71 per tusen kvinnor och år, i Sverige från 0,43 till 0,81 och i Norge från 0,25 till 0,53.
Assisterad befruktning:
Assisterad befruktning handlar oftast om insemination där spermier hanteras utanför kroppen, eller in vitrofertilisering, IVF, där både spermier och ägg hanteras utanför kroppen.
Gällande aborter i gruppen kvinnor 40-49 år hade Sverige den största ökningen under tioårsperioden, från 7,7 till 8,1 aborter per tusen kvinnor och år.
Fler skjuter upp sitt barnafödande
Ansvarig för studien är Ingela Lindh, barnmorska och forskare inom obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och enhetschef på barnmorskemottagning inom Regionhälsan i Västra Götalandsregionen.
– Resultaten bekräftar att allt fler skjuter upp sitt barnafödande, en trend som observerats i större delen av Europa. Många kvinnor önskar i dag studera färdigt och etablera sig på arbetsmarknaden innan man skaffar första barnet, vilket kan bidra till att fler har svårare att bli gravida på grund av ålder, och färre skaffar två eller tre barn, säger hon.
Många vet inte att fertiliteten minskar med åldern
Dagens preventivmedel, framförallt långtidsverkande med hög effektivitet som exempelvis hormonspiral, ger goda möjligheter att planera när man önskar bli gravid. Studien visar samtidigt på den viktiga roll som assisterad reproduktionsteknologi spelar för födelsetalen i den här åldersgruppen.
– Vi ser även att fler förstföderskor än tidigare söker hjälp på fertilitetskliniker. Kvinnor kan vara omedvetna om att fertiliteten minskar ju högre upp i ålder man kommer. Studien ger värdefull information för att förbättra kvinnors kunskap om sin fertilitet, avslutar Ingela Lindh.
Ingela Lindh, forskare och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,ingela.lindh@obgyn.gu.se
Vad som gör den moderna människan unik är en fråga som länge gäckat forskare. Ett sätt att angripa frågan är att studera de proteiner, eller byggstenar, i kroppen som har en förändring jämfört med våra föregångare och som bärs av nästan alla nu levande människor. Det finns runt hundra proteiner som har en sådan unik förändring. Ett av dessa är proteinet glutationreduktas som är en del av kroppens försvar mot oxidativ stress (det vill säga överproduktion av fria syreradikaler, redaktionens kommentar).
Nu har forskare från Karolinska Institutet och Max Planck-institutet i Tyskland undersökt förändringen av glutationreduktas i detalj och kunnat visa att neandertalproteinet skapade fler reaktiva syreradikaler. Det är den tredje unika förändringen hos människan som studerats hittills.
Vanligare i Indien
Studien visar även att neandertalproteinet har kommit över till nu levande människor i låg frekvens när våra föregångare blandade sig med dem för ungefär 60 000 år sedan. Idag förekommer det främst hos personer på den indiska subkontinenten (Indien, Pakistan och Bangladesh, redaktionens kommentar), där 1–2 procent beräknas bära på neandertalproteinet. Forskarna fann att varianten är förknippad med högre risk att drabbas av kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, båda sjukdomar som kopplats till oxidativ stress.
– Riskökningarna vi ser är stora med flerfaldigt ökad risk för både inflammatorisk tarmsjukdom och kärlsjukdom, säger Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet.
Ökad livslängd kan vara förklaring
Varför just den här förändring kom att bli en av de unika förändringarna som nästan alla moderna människor bär på har forskarna bara teorier om.
– Att bromsa oxidativ stress är lite som att hindra något från att rosta så mycket. Kanske är det faktum att vi lever längre något som drivit den här förändringen, spekulerar Svante Pääbo, forskare vid Max Planck-institutet.
Hugo Zeberg, biträdande lektor, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, hugo.zeberg@ki.se, Svante Pääbo, director, Max Planck-institutet för evolutionär antropologi, paabo@eva.mpg.de
En avhandling från Göteborgs universitet lyfter flera utmaningar för läkare vid sjukskrivning av patienter med psykisk ohälsa.
– Läkare tycker att detta är svårt, med all rätt. Det är en komplex uppgift där de inte fullt ut har det stöd de behöver, säger Paula Nordling, läkare och disputerad vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Svårt påvisa symtom vid psykisk ohälsa
I hennes avhandling ingår en sammanställning av internationella kvalitativa studier där läkare beskriver hur de bedömer arbetsförmåga. Grunden är den kliniska undersökningen, men annat i patientens liv på jobbet och privat påverkar också arbetsförmågan. Dessa faktorer kan vara svåra för läkaren att bedöma. Särskilt problematisk är bedömningen vid vanlig psykisk ohälsa som depression, ångest och stressrelaterade tillstånd där symtom och funktionspåverkan kan vara svåra att påvisa.
En pusselbit som ofta saknas är information om patientens arbetssituation. Baserat på en stor enkätstudie från Karolinska Institutet undersökte Paula Nordling hur ofta 4 228 primärvårdsläkare hade kontakt med sjukskrivna patienters arbetsgivare, och om de var nöjda med dessa kontakter.
Viktigt med arbetsgivarkontakt
Hela 86 procent av primärvårdsläkarna ansåg att kontakter med arbetsgivare var viktiga för kvaliteten på deras arbete med sjukskrivning. Däremot var det bara 39 procent som rapporterade att de hade kontakt med arbetsgivare, själva eller via annan hälso- och sjukvårdspersonal.
Läkare som samarbetade med andra yrkeskategorier på vårdcentralen, eller med den som koordinerade rehabiliteringsinsatser, hade i högre utsträckning kontakt med patienters arbetsgivare. Läkarnas nöjdhet med arbetsgivarkontakterna var i sin tur kopplad till huruvida de ansåg sig ha stöd från sin chef och tillräckliga resurser i arbetet med sjukskrivningar.
Utvecklade ett kommunikationsstöd
I ett försök att underlätta kontakter mellan läkare, patient och arbetsgivare utvecklade Paula Nordling ett enkelt kommunikationsstöd i form av ett frågeformulär, ”Resurslappen”, som användes i en randomiserad studie i primärvården.
En del av de totalt cirka tjugo frågorna besvarades gemensamt av patient och läkare, en del av patient ihop med chef eller arbetsledare. Enligt användarna kunde Resurslappen bidra till förbättrad kommunikation om hälsa och arbetssituation, och till ökad förståelse av hur psykiska tillstånd kan påverka arbetsförmågan.
Deltagande patienter framhöll värdet av att deras situation gavs legitimitet, och vissa blev hjälpta i sina beslut om sjukskrivning och arbetssituation. Överlag betonade användarna vikten av ärlig kommunikation, tillit och ordentligt avsatt tid för samtalet om psykisk ohälsa och arbetssituation.
Resurslappen – ett stöd för läkare och arbetsgivare vid sjukskrivning
Vid psykisk ohälsa kan det vara svårt för läkaren att bedöma patientens arbetsförmåga och behov av sjukskrivning och rehabilitering. Arbetsgivare har ett lagstadgat ansvar att underlätta för en anställd att komma tillbaka till arbete vid sjukskrivning. En ökad kunskap om vilka svårigheter den anställde upplever på arbetsplatsen
på grund av sin nedsatta hälsa förbättrar en arbetsgivares möjligheter att göra relevanta anpassningar av arbetet.
Utgångspunkten för resurslappen var läkarnas behov av bättre information om patientens arbetsplats och arbetsgivarens behov av information för att stödja beslut om anpassningar av arbetet. Patienten fyller i Resurslappens första och andra del tillsammans med sin läkare. Patienten tar därefter med sig Resurslappen till sin chef för att de tillsammans ska diskutera och fylla i del 3.
Enligt Paula Nordling tyder resultaten i hennes avhandling på att det behövs insatser på både individ- och organisatorisk nivå för att stärka läkares arbete med sjukskrivningsärenden.
– Läkare behöver mer utbildning i försäkringsmedicin. Inte bara hur man skriver intyg utan också kunskap om det komplexa samspelet mellan individ och kontext i sjukskrivningssituationen. Tyvärr är den vetenskapliga kunskapen kring detta väldigt begränsad än så länge när det gäller vanlig psykisk ohälsa, säger hon.
– Läkare behöver också organisatoriska förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete i sjukskrivningsärenden. Konkreta resurser i form av tid, riktlinjer, stöd från ledningen, och möjligheter till samarbete både inom och utanför kliniken kan underlätta läkares bedömningar av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning.
Paula Nordling, läkare och disputerad vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, paula.nordling@gu.se
Allt sedan finanskrisen 2008 pågår en debatt om hur verkställande direktörer avlönas och om den så kallade ”bonuskulturen” inom finansvärlden. En del kritiker menar att toppchefer tjänar oproportionerligt mer än den genomsnittliga arbetaren. Andra hävdar att det inte är summorna i sig som är problemet utan att de ekonomiska ersättningarna blir incitament till ett överdrivet risktagande på den finansiella marknaden. Ytterligare andra menar att toppcheferna endast åstadkommit vad som förväntats av dem.
Moraliskt rätt att tjäna olika?
– Jag har tagit avstamp i frågan ”Vad är en rättvis lön?”, vilket flera forskare inom moralfilosofi gör, men jag går mer på djupet. Det är viktigt att fråga sig varför det är moraliskt acceptabelt att någon ska tjäna mer än någon annan, säger Alexander Andersson, avhandlingens författare.
Han beskriver de vanligaste idéerna kring lönesättning. De flesta tänker troligtvis att löneskillnader kan rättfärdigas på tämligen okontroversiella grunder. De som bidrar mest till företaget och samhället kan sägas förtjäna mer än andra. En annan idé är att löneskillnader är tillåtna om de är resultatet av en rättvis löneförhandling mellan fullt informerade och fria parter. Löneskillnader kan också vara incitament för att öka produktiviteten och effektiviteten hos de anställda, eller vara rättfärdigade ur ett jämlikhetsperspektiv där välbefinnande eller livsförverkligande kan ses som den centrala valutan, vilket nödvändigtvis inte kräver att alla har lika inkomst.
Svårt att ”räkna ut” rättvis lön
– Det är viktigt att analysera dessa skäl för löneskillnader då de använts för att kritisera samt för att försvara höga vd-löner. Men det är oerhört komplext att ”räkna ut” vad någon förtjänar i någon precis mening och löneförhandlingar mellan vd och styrelse riskerar oftast att vara allt annat än fria och balanserade. Tidigare forskning har även visat att incitamentsbaserad lönesättning innebär fler risker än fördelar – till exempel att kortsiktigt tänk prioriteras framför en hållbar affärsmodell för att uppfylla kriterierna för en bonusutbetalning. Med andra ord verkar det även finnas effektivitetsskäl som talar mot extremt höga vd-löner.
Finns skäl för höga löner
Alexander Andersson lyfter även fram skäl för väldigt höga löner. I en av artiklarna, samförfattad med professor Joakim Sandberg, argumenterar de för att det kan vara rationellt för företag att betala ut höga löner när många andra företag gör det.
Då antar man ett jämförande perspektiv, där det viktiga är att få betalt åtminstone lika mycket som alla andra i stället för det man förtjänar i någon absolut mening.
Krävs mer filosofiskt arbete
– Men min slutsats blir att den extrema lönesättningen är svår att berättiga, dock kvarstår frågan hur stora löneskillnaderna bör vara ur ett moraliskt perspektiv. Skälet till det senare ligger i svagheten och tvetydigheten hos många av de moraliska skäl vi vanligtvis ger för löneskillnader. Det krävs mer filosofiskt arbete här, i synnerhet gällande förtjänstbegreppet, för att kunna säga något precist om vad som är en lämplig lönesättning, säger Alexander Andersson.
Hans avhandling visar också att det behövs mer tvärvetenskapligt samarbete.
– Ekonomer behöver inkorporera mer moralfilosofiskt tänk när de teoretiserar om vd-löner. Och filosofer behöver lyfta huvudet från böckerna och se hur väl deras teorier kan tillämpas på den ”verkliga världen”. Fler kontakter mellan disciplinerna hade definitivt gynnat framtida forskning, säger Alexander Andersson.
Alexander Andersson, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, alexander.andersson@gu.se.
– Jag hade inte väntat mig det här, att det plötsligt skulle öka så snabbt, säger Heléne Norder, adjungerad professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet.
De prover av avloppsvatten som ligger till grund för den aktuella undersökningen är tagna under veckan 20-26 december 2021. Flertalet personer som då avsöndrade sars-cov-2-virus har av allt att döma smittats i början av den veckan eller veckan innan dess.
Corona i avloppsvatten varning till vården
Den kraftiga uppgång som nu kan konstateras är den största under en enskild vecka sedan årsskiftet, då pandemins andra våg pågick. Nivån som sådan motsvarar toppnoteringen för sars-cov-2 i avloppsvattnet i Göteborg under pandemins tredje våg (vecka 12, 2021).
Ökad virusförekomst i avloppsvattnet, och därmed ökad sjukdomsförekomst i samhället, har under pandemins gång och i olika grad kunnat förutsäga belastningstoppar i vården. Heléne Norder rapporterar löpande sina resultat till vårdgivare och smittskydd i Västra Götalandsregionen.
– Det är svårt att veta vad det här betyder, och vad som kommer att hända. Jag hoppas verkligen att de som nu avsöndrar virus är vaccinerade. Då behöver inte så många hamna på iva, eller ens på sjukhus, utan kan nog klara sig själva hemma, säger Heléne Norder.
Uppdelningen mellan virustyperna delta och omikron är ännu inte analyserad och klar. Närmast föregående analys, för en vecka sedan, visade på en fördelning med hälften av varje.
Mer virus från vinterkräksjuka
Undersökningarna av sars-cov-2 i avloppsvattnet pågår sedan februari 2020, och görs i samarbete med kommunägda Gryaab, som hanterar avloppsvatten i Göteborg med kranskommuner. Bolaget skickar ett prov per vecka med samlade dagsprover till forskarna.
Utöver sars-cov-2 undersöks halter av influensavirus, norovirus som ger vinterkräksjuka samt RS-virus som orsakar luftvägsinfektioner och kan göra små barn allvarligt sjuka.
I veckans analys ökar halterna av norovirus något, medan influensa A avtar och RS-viruset är på mycket låga nivåer.
Heléne Norder, professor i mikrobiologi vid avdelningen för infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och mikrobiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, helene.norder@gu.se
Indoktrinering har inte alltid haft en ensidigt negativ innebörd. Johan Dahlbeck, docent i pedagogik vrider och vänder på begreppet i en ny bok om 1600-talsfilosofen Benedict de Spinoza, Spinoza – Fiction and Manipulation in Civic Education..
Hur får myndigheter människor att vilja följa de riktlinjer och rekommendationer som följer på ökad smitta i samhället? Inte bara genom rationella argument i alla fall, skulle Spinoza ha svarat.
– Spinoza menade att en realistisk politisk filosofi måste grundas i insikten om att människor i stor utsträckning styrs av sina passioner, att vi är mer känslostyrda än vi tenderar att vilja tro, säger Johan Dahlbeck.
Fostran genom indoktrinering
Spinozas sätt att tänka var radikalt, och är det fortfarande idag, enligt Johan Dahlbeck som intresserat sig för filosofens tankevärld ända sedan disputationen för snart tio år sedan.
– Till skillnad från tänkare som Platon och Descartes gör han ingen skarp uppdelning mellan kropp och tankevärld. Det finns inte heller några högre makter att förlita sig på utan människan är sin egen lyckas smed. Dock är hon beroende av andra för en långsiktigt hållbar tillvaro.
Men det kritiska tänkandet förstått som en inneboende och objektiv förmåga är alltså till stor del en illusion, hävdar Spinoza.
– Som medborgare i demokratiska länder uppmanas vi att tänka kritiskt, men faktum är att vi ständigt är manipulerade och påverkade av yttre omständigheter. Det handlar både om skrivna och oskrivna regler som vi förutsätts följa och som vi lär våra barn att anpassa sig till. Vi fostras in i samhället genom en form av indoktrinering, vi ser det bara inte på det sättet, säger Johan Dahlbeck.
Spelar på människors känslor
Under pandemin har världens länder använt sig av olika metoder för att få ner smittspridningen. Allt har skett genom en slags indoktrinering av medborgarna, enligt Spinozas sätt att se det. För honom är det ett neutralt verktyg som kan användas antingen för goda eller onda syften. Och nyckeln till framgångsrikt samhällsbyggande är att spela på människors känslor, men på rätt sätt. Nämligen genom att hitta gemensamma berättelser som stärker viljan att samarbeta i motsats till att skapa splittring, misstro och misstänksamhet.
– Politiska ledare kan antingen sätta skräck i människor eller får dem att vilja värna om varandra och indirekt sig själva. Det senare är svårare men också, enligt Spinoza, mer långsiktigt framgångsrikt, säger Johan Dahlbeck.
Indoktrinering för att dra åt samma håll
Spinoza motsätter sig inte rationellt tänkande. Han vill helt enkelt få oss att också förhålla oss till känslornas förmåga att styra oss. Och det är aktuellt inte minst i en tid där många frågor, som pandemibekämpningen, är starkt polariserade, menar Johan Dahlbeck.
– De som ansluter sig till antivaccinrörelsen och de som följer myndighetsrekommendationer skulle förmodligen båda hävda att de tänker kritiskt. Att använda rationella argument för att nå dem blir då nästintill omöjligt. Istället handlar det om att tala till känslor, en slags godartad indoktrinering, som kan få människor att förenas och dra åt samma håll.
(Artikeln som skrevs i november 2020 är uppdaterad med nya forskningsresultat)
I Sverige har frågan om andningsskydd diskuterats livligt under hela pandemin. Vissa anser att munskydd räddar liv, andra att de inte är värda besväret. Så vad är sant? Vad säger vetenskapen idag, efter snart två års pandemi?
Sedan den 8 december 2021 rekommenderar Folkhälsomyndigheten munskydd i situationer när man inte kan undvika trängsel. Det är alltså var och en som får bedöma om det är dags att ta på masken eller att låta bli.
Gör vi rätt eller fel i Sverige som inte har en allmän rekommendation om att använda munskydd mot coronaviruset i alla offentliga miljöer, som man gjort i vissa andra länder? Och varför är åsikterna så starka – och så olika – om munskydd? Det är väl bara att undersöka hur bra de fungerar, kan man tycka. Och det har man också gjort.
Munskyddens effektivitet – fem forskningsresultat
Munskydd ger bra skydd mot så kallade smittdroppar, aerosoler med smittämnen som kan hålla sig svävande i luften, framförallt mot de som vi andas ut.
Alla munskydd skyddar mot luftburna partiklar, men bomullstyg filtrerar lite sämre än andra munskyddsmaterial.
Hemgjorda munskydd kan fungera väl om de görs i flera lager, särskilt om man använder ett syntettyg.
Skägg kan orsaka upp till hundra gånger större läckage från munskydd.
Med munskydd kan man minska det sociala skyddsavståndet till under 1,5 meter.
Munskydd eller andningsskydd ska vara en barriär som stoppar droppar av saliv och små vätskepartiklar från mun och näsa att spridas till omgivningen, och även hindra bäraren från att själv andas in partiklar som eventuellt bär på smitta.
Sedan 2020 har fyra svenska forskargrupper vid de stora tekniska högskolorna samarbetat i ett gemensamt projekt för att reda ut vad som händer med utandningsluften och de vätskedroppar som följer med i andningen, när man använder munskydd av olika typ. Resultaten presenterades i december 2021.
Forskarna på de fyra lärosätena drog den gemensamma slutsatsen att munskydd ger ett bra skydd mot så kallade smittdroppar, aerosoler med smittämnen som kan hålla sig svävande i luften. Andningsskydden stoppar en stor andel av vätskepartiklarna. Framför allt de som kommer ut ur munnen rakt framåt.
Forskningen har utförts under ledning av Luleå tekniska universitet tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan (KTH).
Resultaten kommer bland annat från experiment på modeller där luft med vätska pressats genom masker av olika typ. Man har också gjort datorsimuleringar av hur luften sprids i ett rum efter exempelvis en nysning med och utan munskydd.
– Våra studier visar att de hjälper vid utandning men också lite vid inandning, säger Staffan Lundström, professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet.
Utandningsluft tränger igenom på sidorna
– Det som förvånade oss mest var ändå betydelsen av läckage, säger Mikael Sjödahl, professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet. Det är större än vi hade anat.
Eftersom det inte går att andas fritt genom munskyddet så kommer in- och utandningsluften att tränga genom på sidorna.
– Luften åker ut uppåt och nedåt och åt sidorna. Men trots det så försvinner de stora dropparna, de åker rakt in munskyddet medan de mindre kan läcka med luften ut.
Det gör att en nysning, till exempel, inte skapar en kraftig luftström med droppar framåt, men en dämpad utblåsning i sidled där munskyddet ligger mot kinderna.
Olika typer av munskydd
Forskarna har tittat på fyra typer av munskydd. Dels de vanligaste kirurgiska munskydden, dels den tätare så kallade FFP2-modellen – samt två varianter av hemgjorda tygmasker, gjorda av bomull respektive syntetisk väv.
De hemgjorda varianterna filtrerade hosta sämre och allra minst filtrering gav bomullstyget. Tätare masker av FFP2-typ sluter lite bättre mot ansiktet och stoppar droppar ”aningen bättre” än de kirurgiska maskerna, enligt Mikael Sjödahl.
Hemgjorda munskydd kan ändå mycket väl fungera bra, särskilt om man använder ett syntettyg, men det måste vara flera lager, säger han.
Men med skägg fungerar det inte lika bra.
Hundra gånger större läckage med skägg
– Nej, tätningen blir naturligtvis sämre med skägg, säger Staffan Lundström. Om skägget skapar en glipa på en millimeter och partiklarna är en tiondels millimeter så blir läckaget hela 100 gånger större.
På Lunds tekniska högskola har man använt avancerade datormodeller för att se hur droppar från utandningen sprids i de turbulenta strömmarna vid andning och nysningar. Slutsatsen därifrån är att utan munskydd bör det sociala säkerhetsavståndet vara minst 1,5 meter. Med munskydd på kan det minska ”avsevärt”, enligt forskarna, utan att man vill ange något specifikt avstånd.
Munskydd indränkt i antikroppar från en struts
Kan strutsar ge oss effektivare munskydd? Den japanske veterinären Yasuhiro Tsukamoto har länge ägnat sig åt att forska på strutsar. För några år sedan upptäckte han att de stora fåglarna sällan blev sjuka. Det visade sig att de har ett mycket starkt utvecklat immunförsvar och klarade av angrepp från många vanliga virussjukdomar.
Tsukamoto fick då idén att utvinna antikroppar från strutsägg för att använda dem i sjukvården och att också förse munskydd – som används flitigt i Japan – med antikroppar från strutsarna. Under svininfluensan 2009 såldes över 12 miljoner munskydd försedda med antikroppar mot viruset H1N1.
Senare har man fått strutsarna att bilda antikroppar mot bland annat denguefeber, och i mars 2020 rapporterades att Tsukamotos företag fått fram antikroppar ur strutsäggen mot Sars-cov-2-viruset. Så kanske ser vi snart munskydd med inbyggda antikroppar från struts på apoteket.
Vikten av ventilation i hissar
Lundaforskarna har också tittat på hur vätskedroppar i en hiss påverkas av ventilationen, och det visar sig att ventilation är viktig i sammanhanget. Stora droppar kan falla ner till marken inom en meter men mindre droppar kan spridas i hela hissen när ventilationen är sämre.
– Det är en faktor som blivit lite bortglömd i debatten, säger Staffan Lundström. Det kan ha stor betydelse till exempel på arbetsplatser som kontorslandskap, säger han.
Forskarna bakom det här samarbetsprojektet är inte medicinska experter, och de har inte studerat specifikt hur coronavirus påverkas av maskerna, utan mer de rent fysikaliska effekterna på den luft med vätskepartiklar som vi andas ut, med och utan munskydd. Frågan om hur själva smittspridningen påverkas lämnar de därhän, som en medicinsk, eller epidemiologisk fråga.
Kirurgiska masker.
Olika typer av munskydd
Ett vanligt munskydd av engångstyp är en så kallad kirurgisk mask. Den är gjord av syntetisk väv, oftast ljusblå och fungerar som ett stänkskydd och hindrar bäraren att sprida små droppar av saliv som följer med utandningen. Kirurgiskt engångsskydd kan tvättas och återanvändas men ger då sämre skydd.
Munskydd av tyg kan se ut på många sätt, men kräver ett antal lager och ska tvättas hett mellan varje användning. En köpt tygmask ska vara CE-märkt.
Munskydd som har formen av en kupa finns i skyddsklasserna FFP1, FFP2 och FFP3. Vanligast i den svenska sjukvården är FFP2. Beteckningen N95 är en amerikansk klassificering som ungefär motsvarar FFP2. KN95 är motsvarande kinesiska typ. Ju högre numret är desto högre är maskens fibertäthet och således även skyddet. De finns med eller utan ventiler.
Stoppar munskydd smittan?
Olika typer av munskydd har alltså god effekt i laboratoriemiljö, men vad vet vi om hur andningsskydd fungerar mot spridningen av coronasmitta i en större befolkningsgrupp?
Även på det här området finns det ny och uppmärksammad forskning. Länge har det efterlysts stora och väl kontrollerade studier som kan slå fast hur stor effekt regler om obligatoriska munskydd verkligen har. Det finns ju både varma förespråkare och skeptiker om åtgärden munskydd.
För även om vi kan se att munskydden faktiskt hindrar smittämnen från att spridas så är det ju långt ifrån alla som använder dem på rätt sätt. De åker ner på hakan, glider under näsan, stoppas ner i fickor och används kanske inte alls när man egentligen borde. Så hur bra är munskydd på att stoppa virusets framfart i det verkliga livet?
Spelar munskydd roll för smittspridning?
I november 2020 publicerades en dansk studie som tycktes visa att det inte spelade någon större roll när det gällde risken att smittas av covid-19 om man bar munskydd eller inte. Den studien fick stor uppmärksamhet då, men kritiserades hårt från flera håll, bland annat för att den var dåligt kontrollerad och att den gjordes när smittspridningen i Danmark var väldigt låg.
Det har även gjorts ett antal jämförelser mellan regioner där man haft olika regler för munskydd och tittat på skillnaden i smittspridning. En sådan region som framhölls tidigt i pandemin var den tyska staden Jena, där munskydd var obligatoriskt redan i april 2020, och där smittan dämpades jämfört med andra städer.
Men det är svårt att mäta vad munskydd spelar för roll när det gäller att hejda coronasmitta. Samtidigt med munskydd införs också en rad andra restriktioner, som att hålla avstånd, förbud mot folksamlingar, stängningar av butiker och restauranger med mera. Det är svårt att skilja ut vilken verkan de olika åtgärderna har.
Har munskydd eller de andra reglerna mest effekt?
Det hittills största försöket att åstadkomma en bra studie med många deltagare och en kontrollgrupp, det vill säga en grupp individer som lever under samma omständigheter men som inte bär munskydd, har gjorts i Bangladesh och den publicerades i september 2021.
I studien ingick över 342 000 personer som följdes under sex månader i omkring 600 byar i det tätbefolkade landet. I hälften av byarna bedrevs mellan november 2020 och april 2021 kampanjer för att bära munskydd. Uppmaningen gällde skolor, arbetsplatser, butikscentrum, religiösa platser och andra inomhusmiljöer. Människor erbjöds gratis munskydd och kampanjen stöttades av ledande personer i byarna.
Resultatet blev att många fler bybor använde munskydd. Andelen tredubblades från 13,3 procent till 42,3 procent. Samtidigt minskade smittspridningen med 9,3 procent bland den vuxna befolkningen i de byar där insatser till förmån för munskydd genomfördes. Munskydden hade alltså en tydligt mätbar effekt i en noggrant kontrollerad studie.
Resultaten presenterades i många medier som en triumf för munskydden och den sista spiken i kistan för uppfattningen att munskydd inte hjälper.
Munskydd en laddad fråga
Men munskydd eller inte är en laddad fråga i många länder. Flera kritiker har ifrågasatt betydelsen av resultaten från Bangladesh. Dels har man pekat på att en minskad smittspridning på drygt nio procent mellan de två grupperna i realiteten inte utgör så stor skillnad i absoluta tal. Av alla 342 000 deltagare var det 620 personer fler som fick covidsymptom bland de som inte hade munskydd. Och precis som när det gäller flera tidigare studier framhålls också att det är många faktorer inblandade. Munskydd kan förändra beteendet, skapa större medvetenhet om smittorisker med mera. Så exakt vad som åstadkommer effekten är svårt att säga. Oavsett vad man har för åsikter finns det alltså idag tydliga resultat som visar att munskydd av olika slag minskar spridningen av smittsamma droppar, aerosoler, från en person som bär på virus. Den exakta effekten på samhällsnivå av att införa munskydd i stor skala är däremot mer osäker.
Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se
Janssons frestelse blir inte densamma utan ansjovis. Men är det fiskarten ansjovis som ger Janssons sältan? Eller vad är det för fisk vi lägger ner bland potatisen i den ugnsfasta formen egentligen?
– Nej det är inte fisken ansjovis vi lägger ner i Jansson. Ansjovisinläggning görs på skarpsill, som är en “lillasyster” till vanlig sill, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi på institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Ansjovis, skarpsill, sardell eller sardin?
Sillfiskar är den vanligaste fiskgruppen. Tillsammans är de oräkneliga till antalet – hundratals miljarder individer simmar omkring i havet – och dessutom finns det många olika arter av sillfiskar. Sill, skarpsill, ansjovis och sardin är alla olika exempel på sillfiskarter.
När vi kommer till matbutiken blir det däremot svårare att hålla reda på vilken sillfisk det är vi egentligen köper – det kan faktiskt vara både det ena och det andra.
– Jag förstår att det är svårt för konsumenten att hålla reda på, men ansjovis är en svensk inläggning av skarpsill, sardell är ett svenskt namn på inläggning av ansjovis och sardinen i sardinburken kan vara en sardin, men den kan faktiskt också vara en skarpsill, säger Kerstin Johannesson.
I svenska vatten fiskas bara sill och skarpsill. Och sardell är faktiskt inte ens en fiskart, utan ett svenskt namn på en inläggning av ansjovis. Den som säger att den någon gång har fiskat en sardell ur havet fabulerar alltså friskt.
– Om man är osäker vilken fisk man egentligen är på väg att köpa i butiken kan man titta på innehållsförteckningen på förpackningen. Där står alltid vilken fiskart som ligger inuti, säger Kerstin Johannesson.
Men varför har vi brist på ansjovis nu?
Idag finns få svenska båtar kvar av den storlek som fångar och landar mindre mängder skarpsill till de svenska fabriker på västkusten som gör ansjovisinläggningar. Istället importeras mycket av skarpsillen från Norge och England.
– Anledningen till att de mindre båtar som förr fanns på västkusten har försvunnit beror till stora delar på den fiskeförvaltning vi har idag, med så kallade försäljningsbara fiskekvoter. Den förvaltningen har lett till att det numera finns få, men väldigt stora, fiskebåtar. Dessa båtar landar sina fångster av sill och skarpsill i Danmark, där den blir fiskmjöl. Idag går mer än 90 procent av den svenska kvoten av dessa fiskar alltså till fiskmjölstillverkning, säger Kerstin Johannesson.
Förr i tiden fångades framförallt skarpsillen på västkusten på höstarna, i fiske med starka lampor inne i fjordarna i Bohuslän, så kallat “lysfiske”.
– Detta fiske har diskuterats, eftersom man får bifångst av bland annat torsk, vilket troligen är bekymmersamt för de idag kraftigt decimerade bestånden av fjordtorsk, säger Kerstin Johannesson.
Janssons frestelse och julsill – vilka är fiskarna?
Sill (Clupea harengus) är vår vanligaste sillfisk och den fiskas runtom hela Sveriges kustområde. På Västkusten heter den sill och i Östersjön heter den strömming. Kan bli allt från 15 – 30 centimeter. Säljs i butik som sill eller strömming.
Skarpsill (Sprattus sprattus) förekommer i Västerhavet och Östersjön utom längst upp i Bottenviken. Skarpsill skiljs från sill genom sina skarpa fjäll på buken, som har gett den det äldre namnet vassbuk. Ett annat namn på skarpsill är brissling. Blir 16 – 18 centimeter lång. Säljs i butik som ansjovis eller sardin, beroende på inläggning.
Ansjovis (Engraulis encrasiocolus) förekommer endast sällsynt vid svenska västkusten. Utbredningen är längs Atlantkusten från södra Norge till nedanför ekvatorn samt i Medelhavet och Svarta havet. Är cirka 20 centimeter. Säljs i butik som sardell.
Sardin (Sardina pilchardus) påträffas sällsynt vid svenska västkusten. Utbredningen är längs Atlantkusten från södra Norge söderut till ekvatorn samt i Medelhavet och Svarta havet. Kan bli upp till 28 centimeter lång. Säljs i butik som sardin.
Sardell är ett svenskt namn på inläggning av ansjovis (Engraulis encrasiocolus). Sardell är inte en fiskart.
Tre år efter att Thomas Edison uppfunnit den elektriska glödlampan år 1880 fick en av hans vänner den bisarra idén att sätta elektriska ljus i träden i juletid – världens första julbelysning var skapad! Men det var först i början av 1900-talet som julbelysningen började bli vanlig i Sverige.
– En glödlampa fungerar genom att en glödtråd av volfram hettas upp av strömmen som flyter genom tråden så att den börjar glöda. Den befinner sig i en inert gas för att inte brinna upp. Det betyder att den måste vara väldigt het för att fungera, vilket i sin tur gör att värmeutvecklingen är betydande och att effektiviteten därför är låg, säger Johan Haake, som undervisar på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet och forskar om trådlös teknik, inbyggda system, EMC och signalintegritet.
Det mesta av energin i en glödlampa går åt till att producera värme. Endast fem procent av elenergi som den omvandlar blir till ljus, resten försvinner i värme. Edisons glödlampa är därför en energibov!
LED minskar elförbrukning
För att spara på elen beslutade EU att förbjuda glödlamporna. År 2013 var glödlampsepoken över och glödlamporna ersattes med effektivare lampor ute i butikerna.
Bytet till LED-lampor och lågenergilampor minskar elanvändningen för belysning med upp till 90 procent. Lampans livslängd är cirka 10 000 timmar, jämfört med en glödlampa som ger ljus i 1 000 timmar. LED-lampan håller med andra ord 10–20 jular. Johan Haake förklarar varför:
– En LED-lampa, alltså en lysdiod, fungerar genom elektroluminans, vilket är en effekt där en halvledare fås att lysa av strömmen som passerar. Även en lysdiod har en viss värmeutveckling på grund av förluster, men det är inte en förutsättning och den är väldigt mycket lägre än för en glödlampa, vilket gör att effektiviteten är mycket bättre.
Han berättar vidare:
– En lågenergilampa är i princip ett lysrör som är gjort mer kompakt för att passa i fattningen för en vanlig lampa. Lysrör och lågenergilampor fungerar genom en jonisering av argon och kvicksilver, vilket producerar UV-ljus. UV-ljuset omvandlas sedan till synligt ljus av ett fluorescerande skikt på insidan av glaset.
Lågenergilampor är även de betydligt effektivare än glödlampor och även mer långlivade, men de har nackdelen att innehålla kvicksilver och att de tar en stund att komma upp i full ljusstyrka.
Julbelysning ganska billigt nöje
Enligt Vattenfall är elförbrukningen till julbelysning totalt sett ganska beskedlig – säg att du tänder en adventsstjärna, en adventsljusstake och en utomhusgran från och med första advent fram till tjugondag knut, och dessutom tänder innegranen från julafton. Den extra elkostnaden (beroende på vilket elavtal du har) blir för en villa cirka 25–50 kronor för denna period. För en lägenhet, där Vattenfall räknar bort utegranen, blir summan cirka 15–30 kronor.
Den stora ljusfesten är alltså en liten del av den totala elräkningen om du är ”herr eller fru Lagom” och inte en julbelysningsfrossare som pyntar på av alla krafter.
LEC kan ta över marknaden
Professor Ludvig Edman och hans forskargrupp the Organic Electronics and Photonics Group (OPEG) på Institutionen för fysik vid Umeå universitet forskar bland annat om en ny typ av ljuskälla. De utvecklar ljusemitterande elektrokemiska celler, LEC, som effektivt emitterar ljus med ”alla” färger, inklusive vitt och IR, som kan vara helt metallfria, och som kan tillverkas över stora ytor med kostnads- och energieffektiva tryckmetoder.
– En LEC är en tunn och flexibel ljuskälla som består av elektriskt ledande kolbaserade material. Den drivs med en låg spänning och avger ljus från en yta i stället för en punkt som traditionella ljuskällor, såsom glödlampor och LED-lampor. Detta ger helt nya designmöjligheter för belysning där man kan skapa ljus från former och ytor som inte var möjliga med gammal teknik, säger fysiker Petter Lundberg.
Julkort med LEC
Petter Lundberg och hans kollega Christian Larsen, första forskningsingenjör, tror att tekniken har stora möjligheter och i framtiden skulle man kunna använda LEC till lite ovanligare och festligare julbelysning.
– Ett tänkbart användningsområde är tryckta etiketter. Man kan till exempel tänka sig lysande julkort, julgranskulor och stjärnor. Man kan även föreställa sig ett mönster på julklappspapperet som lyser upp under granen, säger Christian Larsen.
Med ljus som kan tryckas över stora ytor skulle man kunna tillverka lysande tapeter med julmotiv. Men vill man verkligen ha jultapeter året runt? Kanske är julgardiner rimligare?! De skulle kunna tillverkas på liknande sätt som när man trycker motiv på t-shirts.
Sparar man el om man byter ut all julbelysning mot LEC?
– Potentialen finns för extremt effektiva LEC:ar, likt LED-lampor, och vi har för tillfället världsrekordet på LEC-effektivitet här vid Umeå universitet. Dock har vi inte uppnått LEC:arnas fulla potential ännu, så vi har mer att göra, säger Christian Larsen.
– LEC:ars största fördel är dock ur ett livscykelperspektiv, eftersom de kan tillverkas utan metaller och andra skadliga ämnen på ett energieffektivt sätt. Mycket krut läggs därför just nu på att använda och utveckla ”gröna” material för LEC:ar som är biologiskt nedbrytbara, säger Petter Lundberg.
Sverige har som mål att 30 procent av jordbruksarealen ska vara ekologisk år 2030. Ekologisk odling kräver dock mer mark för att uppnå samma produktion livsmedel som konventionell odling. En ökad efterfrågan på livsmedel och biobränsle gör det viktigt att veta om ekologisk odling är bättre för miljön, så att marken används så effektivt som möjligt.
Tre miljöfaktorer har undersökts
Agrifood Economics Centre[/language* har just avslutat ett projekt där de gått igenom tidigare forskning för att belysa kunskapsläget om ekologisk odlings miljöeffekter. De hoppas kunna bidra med underlag för framtida samhällsekonomiska analyser av svensk ekologisk odling.
I projektet har forskarna tittat på tre miljöfaktorer:
biologisk mångfald
näringsläckage
utsläpp av växthusgaser
Ekologisk odling gav mer växthusgaser
Resultaten tyder på att ekologisk odling ger ökad biologisk mångfald, mindre näringsläckage (läs om näringsläckage längre ner) och lägre utsläpp av växthusgaser när man mäter miljöpåverkan per hektar åkermark. Men om man istället utgår ifrån hur mycket mark som krävs för att producera en viss mängd livsmedel, då har ekologisk odling bara positiv effekt på biologisk mångfald.
– Utsläppen av växthusgaser och näringsläckage kan till och med öka ifall samma mängd livsmedel ska produceras med ekologiskt i stället för konventionellt jordbruk, säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid Agrifood Economics Centre.
Hur utformas stöd till jordbruket?
Det beror bland annat på att det krävs mer jordbruksmark för att producera samma mängd livsmedel vid ekologisk odling. Det minskar möjligheten att använda mark för exempelvis skogsbruk och naturområden.
– Vi drar slutsatsen att det inte är givet att ekologisk odling är bättre för miljön än konventionell odling. Det är därmed inte självklart att stöd till ekologisk odling kan motiveras utifrån hänsyn till miljön. Jordbruksstöden behöver utformas för att minska miljöpåverkan, oberoende om odlingen sker ekologiskt eller konventionellt, säger Christian Jörgensen, utredare vid Agrifood Economics Centre.
Svårt att mäta miljöpåverkan
Rapporten visar hur svårt det är att mäta och bedöma miljöpåverkan. Det finns så många faktorer runt ett jordbruk och ett landskap som alla samspelar och som kan förvirra resultaten.
– Valet av måttstock är viktigt för att bedöma om ekologisk odling är bättre för miljön än konventionell odling. Det är komplicerat att mäta hur en odlingsmetod påverkar miljön. För det första skiljer sig odlingsmetoderna åt. En rättvis jämförelse dem emellan ställer stora kvalitetskrav på den naturvetenskapliga forskningen. För det andra beror resultatet på om den uppmätta miljöpåverkan ska relateras till arealens eller skördens storlek, säger Christian Jörgensen.
Många saker påverkar
William Sidemo-Holm, också utredare vid Agrifood, utvecklar:
– Varje enskild odling är unik i termer av jordmån, jordbrukarens skicklighet, val av odlingssystem och platsens klimatgivna förutsättningar. Det kan därför vara svårt att avgöra om uppmätta miljöeffekter beror på att odlingen är ekologisk och inte konventionell eller på andra omständigheter som skiljer ekologiska och konventionella gårdar åt.
Utredarna vid Agrifood efterlyser fördjupad kunskap om vad som sker i andra sektorer när jordbruket är ekologiskt och inte konventionellt. Utifrån detta kan man sedan försöka göra en fullständig analys av miljöpåverkan.
*Agrifood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordbrukets klimatpåverkan
I och med en allt intensivare odling har användandet av gödsel ökat. Det har lett till att stora mängder växtnäringsämnen, som kväve och fosfor, läckt ut i naturen i samband med att jorden bearbetas och vid regn.
Växtnäringsämnen som inte tas upp av den odlade grödan blir kvar i jorden och kan transporteras med vatten till vattendrag, sjöar och hav. Det kan ge upphov till övergödning och påföljande algblomning och döda bottnar med stora konsekvenser för artbestånd och ekosystem i vattendrag, sjöar och hav.
År 2014 beräknades jordbruket stå för 42 procent av utsläppen av kväve och 35 procent av utsläppen av fosfor som orsakats av mänsklig påverkan i Sverige. Jordbruket är även en sektor med stora utsläpp av växthusgaser. År 2019 var jordbrukets utsläpp cirka 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar cirka 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
Studien visar att personer som blivit till med ART hade en något förhöjd risk för tvångssyndrom jämfört med den allmänna befolkningen-
– Men detta förklarades av skillnader hos föräldrarna, då denna koppling försvann helt efter vi justerat för diverse bakgrundsfaktorer, säger Sara Öberg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
– Fynden är positiva när det gäller den psykiska hälsan hos ungdomar som fötts med hjälp av ART, en grupp som vi nu för första gången kunnat följa in i tidig vuxen ålder, säger studiens försteförfattare Chen Wang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Sedan 1978 har mer än 9 miljoner barn fötts med hjälp av assisterad befruktning (ART). Provrörsbefruktning, också känt som IVF, har varit så omvälvande för behandling av infertilitet att Robert G. Edwards tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2010 för utvecklingen.
Tidigare studier har dock förknippat ART med en något ökad risk för fosterskador, prematur födsel och låg födelsevikt. Kunskaperna om hälsan över tid hos barn som fötts med hjälp av ART är fortfarande begränsad.
Forskarna har följt 1,2 miljoner personer
Med hjälp av individuellt länkade populationsbaserade data kunde forskarna följa mer än 1,2 miljoner personer födda i Sverige mellan 1994 och 2006, varav 31 565 blev till med hjälp av ART. Deltagarna var mellan 12 och 25 år gamla när studien avslutades. Forskarna hade även tillgång till register-baserad information om kliniska diagnoser av psykisk ohälsa såsom allvarlig depression, ångest, depression, ångest, tvångssyndrom (OCD) eller självmordsförsök.
Fann ingen anledning till oro
Bortsett från de potentiella effekterna av interventionen är det möjligt att par som genomgår ART skiljer sig från den genomsnittliga befolkningen med avseende på bakgrundsfaktorer som skulle kunna påverka deras barns långsiktiga hälsa. I studien var därför forskarna särskilt noga med att skilja behandlingen från ett brett spektrum av bakgrundsfaktorer hos föräldrarna, inklusive underliggande infertilitet, moderns och faderns ålder, utbildning samt psykiska hälsa.
– I slutänden fann vi ingen anledning till oro att assisterad befruktning i sig skulle ha en negativ inverkan på barnens psykiska hälsa senare i livet. Personer som blivit till med ART hade en något förhöjd risk för tvångssyndrom jämfört med den allmänna befolkningen men detta förklarades av skillnader hos föräldrarna, då denna koppling försvann helt efter vi justerat för diverse bakgrundsfaktorer, säger Sara Öberg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Studierna är gjorda bland syriska flyktingfamiljer i Turkiet och bland spädbarnsfamiljer i Sverige och Bhutan. Att ha många människor omkring sig och att samhället finns tillhands är två av de viktigaste faktorerna för att hjälpa barnen, och detsamma gäller i alla tre länderna.
– Om man förbättrar mammornas hälsa med fyra procent, vinner barnen ett helt år i sin kognitiva utveckling, rent statistiskt. Det går alltså att med små medel göra ganska mycket för att stärka nästa generation, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreståndare för Uppsala barn- och babylab, som har lett studierna.
Barns IQ opåverkat av mammans mående
Det som är gemensamt för familjerna i Turkiet, Bhutan och Sverige är att flera av barnets kognitiva förmågor påverkas av mammans mående, oavsett om det är en flyktingfamilj i Syrien eller familj under trygga förhållanden i Sverige. Barnets intelligens verkar inte påverkas utan det är framförallt barns uppmärksamhet, sociala förståelse och beslutsfattande som påverkas negativt.
Enskilda förutsättningar runt mamman kan förvärra situationen. Om hon är lågutbildad, har lågt socialt stöd, känner sig diskriminerad och har sjunkit i social status blir effekten på barnets utveckling mycket större. Men det finns också tydliga insatser som samhället kan göra för att förbättra mammornas situation och mående, och på det sättet minska påverkar på barnet: Att få stöd av sin partner; att ha en stor familj eller ett stort socialt nätverk; att samhället sluter upp och stöttar mamman.
Få naturliga mötesplatser i Sverige
– I alla kulturerna finns det delar som är bra. I Sverige har vi individualistiska miljöer. Vi är mer jämställda, till exempel att vi kan dela på föräldraledigheten och det kan vara en avlastning. Samtidigt har vi få naturliga mötesplatser för släkter och sociala sammanhang, något som är mycket starkare i grupperna i de andra länderna. I Bhutan hjälper ett aktivt religiöst liv en hel del. Där finns en stark koppling till religion och många deltar i religiösa sammankomster flera gånger i veckan. På det sättet får de rutiner för återkommande möten med många andra och ett stort socialt stöd.
Det är viktigt att alla samband som beskrivs är statistiska, det vill säga, baserade på observation mellan olika delar av undersökningarna. Forskarna har ännu inte undersökt sambanden kausalt genom att förbättra mammors mentala hälsa i utsatta miljöer och mäta effekten på barns utveckling. Det är nästa steg, efter de nuvarande sambandsstudierna.
Bryta isolering för ensamstående mammor
– Det är hoppfullt att det tycks behövas en så liten förbättring för att barnen ska spira igen. I Sverige måste vi jobba mycket på att bryta isoleringen för framför allt ensamstående mammor. Vi har inget socialt klister. Många har inte starka band till sin släkt och ingen storfamilj som kan avlasta. Vi saknar kontinuiteten i religiösa riter, och har inte så många naturliga sammanhang att docka in i. Kan vi skapa fler såna kan vi hjälpa till att vända många barns kognitiva utveckling och ge dem ett bättre liv, säger Gustaf Gredebäck.
Studie i Bhutan, Sverige och Turkiet
Forskningen har gjorts med intervjuer och experimentella studier på plats i alla Bhutan, Turkiet och i Sverige. I Sverige och Bhutan är det 120 familjer med 9-10 månader gamla spädbarn som deltagit i varje land. I Turkiet är det 100 familjer som kommit som flyktingar från Aleppo i Syrien som deltar i studien. De har barn mellan 6 och 18 år. I Sverige är det i första hand småbarnsfamiljer som deltar i Uppsala barn- och babylabs forskning. Insamlandet av material har i Bhutan skett i samarbete med universiteten Faculty of Nursing and Public Health, och Khesar Gyalpo University of Medical Sciences of Bhutan. I Turkiet har undersökningarna gjorts med hjälp av forskare från institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Under 2020 minskade konsumtionen i Sverige med 4,7 procent jämfört med 2019. Det är ett historiskt ras, större än under finanskrisen år 2008. Under det första kvartalet 2021 fortsatte nedgången, för att vända uppåt under det andra och tredje kvartalet. Totalt ökade hushållens privatkonsumtion med 4,9 procent under de tre första kvartalen 2021.
Handlade mindre utomlands
Under 2020 märktes tydligast en minskad konsumtion i utlandet, utländska turisters konsumtion i Sverige, hotell och restaurang, kläder och skor, samt transporter och fordon, enligt Konsumtionsrapporten som ges ut av Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i samarbete med Centre for Retailing.
Konsumtion som minskat under pandemin:
Hushållens konsumtion i utlandet (-44%)
Utländsk konsumtion i Sverige (-34%)
Hotell, kaféer och restauranger (-25%)
Kläder och skor (-16%)
Transporter (-12%)
Under 2021 har konsumtionen åter ökat inom de här områdena, men konsumtionen i utlandet och hotell- och restaurangbesöken ligger fortfarande under nivåerna före pandemin. Det gäller även i mindre utsträckning transporter, fordon och inköp av kläder och skor, även om skillnaden inte är lika framträdande.
– Pandemin har präglat mycket av 2021. Det har rått olika former av begräsningar kring resor till andra länder och många har arbetat och studerat hemifrån under de tre första kvartalen, säger konsumtionsforskare Ulrika Holmberg på Centrum för konsumtionsforskning och redaktör för Konsumtionsrapporten 2021.
Även om pandemin kraftigt inverkat på den minskade konsumtionen i utlandet, inköp av kläder och skor, samt restaurangbesök, har utvecklingen inom dessa områden varit svagare än den totala konsumtionen under flera år.
Mer tid hemma
Mer tid i hemmet och färre restaurangbesök har samtidigt påverkat detaljhandeln positivt. Under det första pandemiåret 2020 växte dagligvaruhandeln mest, medan konsumtion av möbler, inredning och annan sällanköpshandel hade den största ökningen under 2021.
Konsumtion som ökat under pandemin
Alkohol och tobak (inköp i Sverige) (+5,4%)
Möbler, hushållsartiklar och underhåll (+3,6%)
Kommunikation (+2,7%)
Livsmedel och alkoholfria drycker (+1,7%)
E-handel ökade med 40 procent
Den mest utmärkande trenden inom detaljhandeln är e-handelns snabba tillväxt under 2020. Under det året ökade e-handeln med 40 procent och omfattade då 14 procent av den totala detaljhandeln.
– Det här tror vi bygger på en kombination av ansvar för att minska trängsel och att själv undvika att bli smittad, som har lett till att fler handlar på nätet än tidigare. Framförallt är det många som tidigare inte handlat mat på nätet som började med det under 2020, säger Ulrika Holmberg.
Sett utifrån den utveckling som har skett under 2020 och under 2021 tror Ulrika Holmberg att nya restriktioner kan få olika konsekvenser vad gäller konsumtionen:
– Det beror lite på vilka restriktionerna blir och hur det påverkar hur många som samtidigt får vistas på olika platser. Alla besöksintensiva verksamheter såsom resor, restauranger, butiker påverkas mycket av om antal personer begränsas. Men konsumtion och inköp på nätet kan få ytterligare ett uppsving.
Ulrika Holmberg, Konsumtionsforskare/universitetslektor i marknadsföring på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ulrika.holmberg@cfk.gu.se
Tidigare studier visar att laxbestånden påverkas negativt när de tillförs gener från odlad lax. En ny studie från som gjorts i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Norsk institutt for naturforskning (NINA), tyder på att genetisk påverkan från odlad lax längs svenska västkusten förekommer på samma nivåer som i norska laxvattendrag.
– Laxen som odlas i kassar har avlats för att få egenskaper som passar storskalig livsmedelsproduktion. Den är tydligt genetiskt avvikande från vild lax och sämre anpassad till att klara sig i naturen. När odlad lax reproducerar sig med vild lax blir effekten att populationens överlevnad försämras, säger Stefan Palm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.
– Genspridning på högre nivåer än normalt väntas även ge minskande genetiska skillnader mellan olika laxbestånd, vilket innebär en typ av förlust av biologisk mångfald som riskerar artens långsiktiga anpassningsförmåga, likt det vi sett i Östersjön.
Förrymd odlad lax går över gränsen
I Norge har problemet med att förrymd odlad lax vandrar upp i laxälvar och blandar sig med den vilda laxen uppmärksammats sedan mer än 30 år. Under senare tid har även funnits misstankar om att odlad lax vandrar upp i västsvenska vattendrag – men först nu har detta alltså bekräftats.
– Vi vet att förrymd odlad lax ofta kan simma långt. Därför är det inte förvånande att även svenska laxvattendrag är påverkade, säger Sten Karlsson, seniorforskare vid NINA.
– Trots detta är våra resultat viktiga då vi för första gången visar att problemet är gränsöverskridande. Det skulle nu behövas en större kartläggning som omfattar laxens hela utbredningsområde i Europa, fortsätter Sten Karlsson.
Norrmän vana att spåra förrymd lax
Arbetet bygger på analyser med särskilda dna-markörer och statistiska metoder utvecklade vid NINA för att identifiera odlad lax och dess avkomma. I Norge används dessa metoder för att varje år identifiera förrymd odlad lax och följa hur deras gener sprids i ett stort antal norska vildlaxbestånd.
Sverige har ingen egen havsbaserad odling av lax för matproduktion. Längs svenska västkusten finns drygt 20 vattendrag med vild lax. Många av västkuståarna är små, vilket gör dem särskilt känsliga för påverkan av odlad lax då varje odlad lax som reproducerar sig där utgör en större andel av lekbeståndet än i en större population.
Gener från odlad norsk lax i svensk vildlax
I studien ingår prover från vuxen och ung lax från fem vattendrag: Örekilsälven, Göta älv, Ätran, Lagan och Rönne å. Den vuxna laxen från Lagan och Göta älv valdes ut för att många av dessa fiskar vid tidigare studier visat sig vara genetiskt avvikande. I dessa särskilt utvalda prover skattades andelen gener från odlad lax (rymlingar och hybrider mellan odlad och vild) till så mycket som 59 procent (Lagan, 2008) och 75 procent (Göta älvs huvudfåra, 2010).
De analyserade proven från övriga vattendrag längs västkusten och biflöden till Göta älv var slumpmässigt valda och utan särskilda misstankar om förekomst av odlad lax. Även i dessa fall påvisades gener från odlad lax av varierande omfattning (2-14 procent).
Efterlyser svenskt övervakningsprogram
– Våra resultat är baserade på ett relativt begränsat material som samlades in för cirka 10 år sedan. Från studier i Norge vet vi att förekomsten av odlad lax ofta varierar påtagligt mellan vattendrag och år. Därför skulle ett mer permanent övervakningsprogram, likt det norska, behövas också i Sverige, säger Stefan Palm.
Lax med genetiskt ursprung från Norge odlas även i Skottland, där det också rymmer lax. Därför går det inte att med säkerhet avgöra varifrån den odlade laxen längs svenska västkusten har rymt. Men eftersom Norge ligger närmast geografiskt och den norska produktionen av odlad lax är världsledande, härstammar sannolikt en majoritet av fisken från norska anläggningar.
Olika typer av laxodling
Odling av atlantlax (Salmo salar) för livsmedelsmarknaden sker främst i Norge, med även i Skottland, Chile och Kanada med flera länder. En majoritet av denna odlade lax (”farmed” på engelska) har sitt genetiska ursprung från Norge där man, baserat på en ursprunglig blandning av flera vilda populationer, under lång tid bedrivit ett omfattande och framgångsrikt avelsarbete för att förändra fiskens egenskaper.
Varje år rymmer stora mängder odlad lax från nätkassar i havet i samband med stormar eller olyckshändelser. En betydande del av den förrymda fisken överlever och kan senare vandra upp i något vildvattendrag för att leka (reproducera sig).
I Sverige förekommer ännu ingen odling av atlantlax för matproduktion (däremot av bland annat regnbågslax och röding). Lax för utsättning odlas dock i ett flertal utbyggda vattendrag i Östersjön, Vänern samt Göta älv och Lagan på västkusten för att kompensera fisket för vattenkraftens effekter på den naturliga laxproduktionen. När den kompensationsodlade laxen återvänder efter tillväxten i havet infångas ny avelsfisk (så kallad ”sea ranching” på engelska).
De svenska odlingsstammarna har sitt ursprung från vild lax som levde i respektive älv före vattenkraftsutbyggnaden, och har inte genomgått riktade avelsprogram. Trots detta har genetiska förändringar inom stammarna ägt rum, och påverkan på vilda bestånd genom ökad ”felvandring” av kompensationsodlad lax är ett uppmärksammat problem. Hittills saknas dock studier av hur till exempe avkommans överlevnad påverkas när kompensationsodlad lax reproducerar sig i naturen (flera sådana studier finns med avseende på norsk kasseodlad lax).
Kompensationsodling av lax förekommer även i Norge. För att förhindra att den fisk som används inom den norska aveln har sitt upphov i förrymd kasseodlad lax blir varje förälder genetiskt kontrollerad sedan 2014.
Stefan Palm, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU stefan.palm@slu.se
Sten Karlsson, seniorforskare, Norsk institutt for naturforskning (NINA) sten.karlsson@nina.no
– Vi har nu redan ett bra tag vetat att flickor presterar bättre än pojkar inom matematikrelaterade områden, men de väljer fortfarande inte STEM-linjer (utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik). De leder ofta till högprestige- och höginkomstyrken, men trots det väljer de mycket begåvade tjejerna inte dessa områden. Men pojkarna gör det, säger Maaike van der Vleuten, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.
Är den relativa förmågan förklaringen?
Hon har studerat om orsaken till detta kanske inte är flickornas absoluta förmåga – hur bra de är på matte – utan snarare deras relativa förmåga: Är de – i genomsnitt – visserligen bättre på matte än pojkar, men också ännu bättre i andra ämnen?
– Om du är bra på matematik, men också bättre i ett annat ämne, som språk till exempel, så är det ganska logiskt utifrån rationella val att du väljer det ämne du är bäst på. Och eftersom pojkar är jämförelsevis bättre i matematik, kan det vara mer logiskt för dem att välja en STEM-inriktning. Eftersom flickor ofta är relativt sett bättre i språk jämfört med matematik kan det därför vara mer rationellt att välja icke-naturvetenskapliga områden för dem. Denna relativa förmåga som förklaringsmodell har hittills ägnats ganska lite uppmärksamhet inom social forskning, säger Maaike van der Vleuten.
Använde data från Nederländerna
I studien använder hon sig av data från Nederländerna, där man redan i 15-årsåldern väljer studieinriktning. Det finns fyra olika banor att välja mellan och de ger dig olika möjligheter att välja utbildning efter gymnasiet.
– Det här valet är mycket viktigt. Väljer du en viss inriktning utesluter du andra karriärvägar. Om du till exempel vill bli läkare måste du välja naturvetenskap och hälsa eller naturvetenskap och teknik redan vid 15 års ålder. Väljer du de andra två inriktningarna blir det väldigt svårt att studera medicin efter gymnasiet, säger Maaike van der Vleuten.
Relativa förmågan förklarar inte könsskillnader
Maaike van der Vleuten fann stora skillnader mellan könen i detta tidiga utbildningsval. Redan vid 15 års ålder syns att pojkar är mer benägna att välja naturvetenskap och teknik, medan flickor är mer benägna att välja de mer språkorienterade områdena. Ungdomar väljer oftare områden de är jämförelsevis bättre på, där deras relativa förmåga är högre – inte nödvändigtvis den absoluta förmågan. Men studien visar också att detta inte förklarar könsskillnader i valen.
Absoluta förmåga: Hur bra du är på något. Relativ förmåga: Hur bra du är på något i jämförelse med något annat.
– Vi kan se att relativ förmåga är viktig. Är du jämförelsevis bra på matte väljer du matteinriktning. Men vad jag ser är att den här effekten inte skiljer sig för pojkar och flickor, säger hon.
Familjebakgrund inte heller förklaringen
En annan komponent som har stor betydelse för studievalen är familjebakgrunden.
– Om du kommer från en högutbildad bakgrund är det mer sannolikt att du blir bättre på matematik. Denna effekt är större för flickor, men den förklarar inte könsskillnaderna i studievalen, säger Maaike van der Vleuten.
– Att svara på vad som ligger bakom skillnaderna mellan pojkars och flickors studieval verkar inte vara så enkelt. Jag tror inte att det finns en enskild anledning till könsskillnaderna, säger hon.
Behövs mer forskning
För att förklara den här typen av händelser föreslår Maaike van der Vleuten ytterligare forskning som kombinerar flera parametrar.
– Vi vet att flera faktorer har visat sig vara viktiga, som könsnormer, föräldrar, kamrater, syskon etc, säger Maaike van der Vleuten.
Det viktigaste resultatet av studien är att könsskillnaderna börjar synas väldigt tidigt, och i den här typen av utbildningssystem kan det få stor inverkan på de unga elevernas utbildningsvägar, menar Maaike van der Vleuten.
– Det här belyser behovet av att studera vilka faktorer som formar könsskillnader redan i mycket tidig ålder.
Så gjordes studien
Studien använder två omgångar av data från den nederländska delen av enkäten CILS4EU. Denna studie följer ett representativt urval av elever i årskurs åtta, från tonåren till ung vuxen ålder.
Ungdomarna fyllde själva i frågeformulär om sin psykiska och fysiska hälsa under två olika år, i åldern 14–15, årskurs 8 och ålder 15–16, årskurs 9. Även föräldrar fyller i ett frågeformulär, vilket gjorde det möjligt för studien att ta hänsyn till föräldrarnas och familjens egenskaper och bakgrund.
Elevernas relativa förmåga mättes genom respondenternas relativa prestationer i matematik jämfört med språk (nederländska och engelska). När eleverna i Nederländerna gör sitt val av gymnasielinje i slutet av årskurs 8, kunde forskaren identifiera valet av studieområde och koppla det till studieresultaten.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
