Vid allvarlig covid-19-sjukdom och postcovid kan fler organ än lungorna påverkas allvarligt. Komplexa sjukdomssymtom och skador på exempelvis hjärtat, njurarna, ögonen, näsan, hjärnan och störningar av blodkoaguleringen kan finnas kvar länge. Varför sjukdomen påverkar kroppen på detta sätt är i stora stycken ännu ett mysterium.
Nu har forskare vid Linköpings universitet hittat en biologisk mekanism som aldrig tidigare beskrivits och som kan visa sig vara en del av förklaringen.
Såg likheter med Alzheimers sjukdom
Forskarteamet studerar sjukdomar som orsakas av felveckade proteiner, där Alzheimers sjukdom i hjärnan är den mest kända. Forskarna noterade att det finns många likheter mellan covidrelaterade symtom och de som ses vid sjukdomar där felveckade proteiner ställer till problem.
Proteiners funktion är mycket starkt kopplad till att proteinet är veckat på ett bestämt sätt som ger det en specifik 3-dimensionell struktur. Vid sidan om denna form kan ett protein anta en alternativ form. Över 30 olika proteiner är kända för att ha en sådan alternativt veckad form som är förknippad med sjukdom. Denna alternativa veckning av proteinet kallas för amyloid.
Även sars-cov-2 kan bilda amyloid
Forskarna undrade om viruset som orsakar covid-19, sars-cov-2, har ett protein som kan bilda amyloid. De var särskilt intresserade av spikproteinet på virusets yta, som viruset använder för att interagera med kroppens celler och infektera dem.
Forskarna fann via datasimulering att i coronavirusets spikprotein finns sju olika sekvenser som potentiellt skulle kunna bilda amyloid. Tre av de sju sekvenserna uppfyllde forskarnas kriterier för att räknas som amyloidbildande. Bland annat bildade de så kallade fibriller, som ser ut som långa trådar när de undersöks i elektronmikroskop.
Ovanliga och ”läskiga” fibriller
Men uppstår de här fibrillerna av sig själva? Det är känt att många amyloidsjukdomar, som Alzheimers sjukdom, föregås av en process då kroppen klipper upp stora proteiner till mindre proteinbitar som kan bilda skadligt amyloid. I studien visar forskarna att ett enzym från immunförsvarets vita blodkroppar kan klippa upp coronavirusets spikprotein. När spikproteinet klipps upp bildas just den proteinbit som enligt forskarnas analyser är allra mest benägen att bilda amyloid. Det här enzymet släpps ut i stor mängd från en typ av vita blodkroppar, neutrofiler, som rycker ut i ett tidigt skede vid infektioner som covid-19. När forskarna blandade rent spikprotein med enzymet, som heter neutrofilt elastas, bildades ovanliga fibriller.
– Vi har aldrig sett så fina, men läskiga, fibriller som från den amyloidbildande sekvensen i spikproteinet i sars-cov-2. Fibrillerna från spikproteinet växte ut som grenade armar från en kropp och amyloider är normalt inte grenade på det viset. Vi tror att det har att göra med egenskaper hos spikproteinet, säger Per Hammarström, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet.
Blodproppar kunde inte lösas upp
Tidigare forskning, bland annat en studie av sydafrikanska forskare, har pekat på att spikproteinet kan vara inblandat i bildandet av små blodproppar. I blodet finns proteinet fibrin som får blodet att koagulera när ett kärl skadats, så att hålet täpps igen och det slutar blöda. När skadan börjat läka ska koaglet lösas upp av plasmin, som också finns i blodet. Linköpingsforskarna blandade amyloidbildande proteinbitar från spikproteinet med dessa kroppsegna ämnen i provrör, och såg att de fibrinkoagler som då bildas inte kan lösas upp på normalt sätt av plasmin.
Denna nyupptäckta mekanism skulle kunna ligga bakom bildandet av liknande mikroblodproppar som har observerats både vid allvarlig covid-19 och postcovid. Rubbningar av blodkoaguleringen syns också vid många amyloidsjukdomar.
– Vi ser att spikproteinet under inverkan av vårt eget immunförsvar kan bilda amyloida strukturer, och att det potentiellt kan påverka vår blodkoagulering. Vi tror att dessa fynd kan ha betydelse inom många olika forskningsfält och vi hoppas att andra forskare kommer att titta vidare på olika frågeställningar som väcks, säger Sofie Nyström, universitetslektor vid IFM, den andra forskaren bakom studien.
Autism i någon form finns hos nästan två procent av befolkningen. Svårigheter med socialt samspel, att anpassa sig till nya situationer och överkänslighet för intryck, gör att personer med autism i högre utsträckning än andra riskerar att drabbas av vissa psykiatriska symtom och stress.
Brist på behandling anpassad till autism
– Eftersom behandlingar som fungerar och är anpassade för personer med autism är sällsynta, är behovet av nya behandlingsmodeller stort, säger Johan Pahnke, psykolog och nyligen disputerad forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
I sin doktorsavhandling har Johan Pahnke undersökt användbarhet och effekt av en behandlingsmodell som kallas ACT, acceptance and commitment therapy, för behandling av psykisk ohälsa hos personer med autismspektrumtillstånd.
Gruppbehandling med NeuroACT
ACT är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi, KBT, och har tidigare visat effekt för exempelvis smärta. I avhandlingen utvärderas ett ACT-baserat gruppbehandlingsprogram anpassat för personer med autismspektrumtillstånd, NeuroACT, som Johan Pahnke har utformat.
Behandlingsprogrammet består av veckovisa gruppsessioner á 150 minuter, totalt 12-14 stycken. Varje träff följer ett likartat upplägg med en kort mindfulness- eller acceptansövning, följt av genomgång av hemuppgifter, en introduktion till dagens tema och till sist nya hemuppgifter och utvärdering av träffen.
Elever med autism upplevde minskad stress
Johan Pahnke har undersökt hur den ACT-baserade gruppbehandlingen fungerar för ungdomar och unga vuxna med autism som går i specialskola. 28 elever i åldern 13-21 år fick antingen ACT-behandlingen eller sin vanliga undervisning.
Behandlingsprogrammet visade sig fungera bra att genomföra i skolmiljö. Eleverna som hade genomgått programmet upplevde bland annat minskad stress och minskad psykisk ohälsa jämfört med kontrollgruppen, men behandlingen gav ingen effekt på oro och vissa andra problem.
ACT underlättade vissa problem vid autism
Hur behandling med anpassad ACT verkade på vuxna med autism i psykiatrisk öppenvård, ingick också i undersökningen. I den ena studien ingick 10 personer och i den andra 39. Resultaten visar att 90 respektive 85 procent av deltagarna genomförde behandlingen. Personer som fick behandlingen upplevde förbättringar gällande flera mått på mental hälsa och oro, men för vissa problem sågs inga skillnader.
– ACT anpassat till autism verkar kunna minska stress och psykisk ohälsa hos ungdomar och vuxna med autism. Behandlingen hjälpte också personerna att övervinna vissa centrala svårigheter vid autism. Men det behövs ytterligare forskning för att utvärdera effekten i den här patientgruppen vidare, säger Johan Pahnke.
Kartläggningen av havrens genom ger stora möjligheter att förädla fram havre som har ännu bättre näringsinnehåll, och kan odlas på ett mer miljömässigt hållbart sätt, menar forskarna bakom genombrottet.
Dessutom stärker det bevisen för att havre är säker i glutenfri kost. Analyser av proteinerna i havrefrön visar att de så kallade havreprolamingenerna (motsvarande glutenproteiner i vete) har lägre nivåer och finns i färre kopior än i vete och korn.
– Vi har fått ökad kunskap om vad det är som gör att man kan äta ren havre utan att få en autoimmun reaktion om man lider av celiaki, vilket bekräftar att det är säkert att inkludera havre i glutenfria dieter, säger Manuel Spannagl, forskare vid Helmholtz Zentrum, München i Tyskland.
Arbetet har tagit många år eftersom genomet är komplicerat att kartlägga. En förklaring är att havre är en så kallad hexaploid, vilket innebär att den har sex kromosomuppsättningar av sina sju kromosomer – att jämföra med exempelvis människans arvsmassa som är diploid och alltså har två kromosomer av varje slag.
Havre svårare att sortera än andra sädeslag
Havre är mer komplicerat än andra sädesslag, med över 80 000 gener som måste sorteras rätt (att jämföra med människans ungefär 20 000 gener).
– Det har varit ett jättestort projekt. Eftersom det finns så många kopior som har samma gener, så det har varit svårt att placera ut generna rätt i varje kromosom. Det är som snarlika legobitar som måste pusslas ihop rätt, vilket är ovanligt besvärligt eftersom genomet har ”kastats runt” så mycket jämfört med andra sädesslag, säger Nick Sirijovski, forskare i tillämpad biokemi vid Lunds universitet.
– Men nu har vi en slags karta över havregenomet som kan öppna många dörrar för att utveckla havre och öka förståelsen för dess nyttiga egenskaper.
Sjutton miljarder små dna-bitar
Merparten av arbetet med att kartlägga havrets genom har genomförts vid ScanOats, ett industriellt forskningscenter som arbetar med forskning kring havre i samarbete med flera universitet och institutioner runt om i världen.
Men Olof Olssons forskargrupp vid Lunds tekniska universitet tillsammans med CropTailor AB lade grunden genom att ta fram den första råsekvensen för genomet, som bestod av 17 miljarder små dna-fragment. Den enorma datamängden motsvarar hela havregenomet 270 gånger om.
Bitarna behövde därefter sättas samman i mycket längre fragment som monterades ihop till kromosomer, och som sen kunde karakteriseras och kartläggas; så kallad genannotering.
Genannotering
Annotering är information som kopplas till något. För att använda genomsekvenser måste man förstå deras komponenter och genom annotering kopplas funktion och identitet till en sekvens, som till exempel var gener finns, hur många funktionella kopior det finns och vilken roll de sannolikt har i växten. Denna kombinerade information kan användas av forskare för att förstå exakt vilka som är involverade i specifika biologiska funktioner och förädlare kan i sin tur identifiera specifika genmål som krävs för att utveckla bättre havresorter.
– Detta arbete lägger en solid grund för alla forskare och förädlare, för att utveckla havrevarianter med högre avkastning, bättre klimattålighet, förbättrade näringsmässiga egenskaper och ökad hållbarhet, säger Olof Olsson.
Efterfrågan på havre ökar
Den globala efterfrågan på havre och av havre framställda produkter ökar kraftigt på grund av att konsumenterna i allt högre grad äter mer växtbaserat och även som en följd av de många hälsofördelar som havre har.
Genom att känna till genomet blir det lättare att veta vilken del som står för vilka egenskaper. Det gör det lättare att skilja ut olika egenskaper som man vill ha när man korsar fram nya havresorter – men gör det också lättare att undvika svagheter.
Svårigheten ligger i att havre har sex kromosomuppsättningar av sina sju kromosomer (42 kromosomer totalt), så varje kopia av den gen man vill påverka måste identifieras för att den nya korsningen ska ”slå igenom”.
– Bland annat är det intressant att studera betaglukan, som är en vattenlöslig kostfiber med kolesterolsänkande effekt som är bra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Förhoppningen är att kunna ta fram nya sorters havre med hög halt av betaglukan, säger Alf Ceplitis, VD på CropTailor AB.
Letar havre som inte behöver värmebehandlas
Kartläggningen av havregenomet gör det också möjligt att snabbare överföra kunskap från andra grödor till nya och förbättrade havresorter.
– Ett exempel på hur genomet används i ScanOats -projektet i dag är sökandet efter havresorter med lägre lipasaktivitet, det vill säga utan funktionella gener som producerar enzymer som bryter ner fetter i havre och får det att härskna. Målet är att få fram nya havresorter som inte, som i dag, behöver värmebehandlas innan havren används i olika produkter, säger Sofia Marmon, forskare i tillämpad biokemi och ansvarig för det genomiska arbetet inom ScanOats.
Havre (Avena sativa)
Havre är det sjunde största sädesslaget i världen och odlas över hela världen, även om havren är störst i Europa och Nordamerika.
Havre var inte känd som odlad växt av de gamla kulturfolken, de första odlingarna har upptäckts i Medelhavsområdet för cirka 2 000 år sen. Först på 1700-talet blev det allmänt odlat i Norden och har använts flitigt som foder.
På senare år har havrens nyttiga egenskaper upptäckts alltmer och intresset för havreprodukter har stadigt ökat. Jämfört med andra spannmålsväxter kräver havreodling färre behandlingar med insekticider, svampmedel eller gödningsmedel.
Havre äts som fullkorn och är en hälsosam källa till antioxidanter, fleromättade fettsyror, proteiner och kostfibrer. Havre är i sig själv glutenfri, men kan kontamineras av andra sädesslag vid skörd, transport eller malning, så endast havre som hanteras inte kommer i kontakt med andra sädesslag får anges vara glutenfri.
Fakta: ScanOats
Fotnot: Nick Sirijovski utförde forskningen medan han arbetade som forskare på CropTailor AB och på LTH och ScanOats . Numera är han anställd på Oatly och affileriad forskare på tillämpad biokemi vid Lunds universitet. Förutom Nick Sirijovski och Olof Olsson har även Nikos Tsardakis Renhuldt (doktorand) och Johan Bentzer (bioinformatiker) på ScanOats arbetat med projektet.
ScanOats är ett industriellt forskningscenter mellan Lantmännen, Oatly och Swedish Oat Fiber, Lunds Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, RISE.Verksamheten inom ScanOats är uppdelad i fem områden: genomik, utveckling av nya sorter, odling, efterbehandling samt hälsoeffekter. Projektet har anslag minst fram till slutet av 2024.
Allt fler väntar med att bilda familj tills de blivit äldre. Det märks bland annat på att fler kvinnor i åldern 40 år och uppåt föder barn. Sedan år 2016 är det möjligt för ensamstående kvinnor i Sverige att få barn med hjälp av assisterad befruktning med donerade spermier, så kallade solomödrar.
Högre ålder vid graviditet ökar risken för att kvinnan ska få komplikationer. Även att vara ensamstående förälder och att som barn växa upp med en ensamstående förälder kan vara förknippat med stress och minskat välbefinnande.
I en avhandling vid Linköpings universitet har psykologen Malin Lindell tittat närmare på äldre kvinnors graviditeter och förlossningar. Hon har också undersökt om civilstånd och att bli förälder genom infertilitetsbehandling eller spontan graviditet kan kopplas till olika graviditets- och förlossningsutfall. Hon har även undersökt barnets och kvinnans sannolikhet att få diagnoser inom specialistsjukvården.
Barn till ensamstående har fler diagnoser
I sina studier ser hon att det har betydelse om kvinnan är ensamstående eller om hon bor tillsammans med en partner.
Forskarna delade in familjekonstellationerna i två grupper utifrån uppgift om civilstånd i Medicinska födelseregistret. En studie visar att ensamstående kvinnor har signifikant ökad sannolikhet för att diagnostiseras inom specialistsjukvården jämfört med sammanboende kvinnor, oavsett ålder. Detta överraskade Malin Lindell Pettersson.
– Likaså tycker jag att det är förvånande att barn till ensamstående har fler diagnoser inom det psykiska området redan i åldern upp till fem år jämfört med barn till sammanboende föräldrar, säger hon.
Utgångsläge påverkar
De kvinnor i registerstudierna som var ensamstående i början av graviditeten kan ha varit det av flera anledningar. Malin Lindell Pettersson menar att utgångsläget för ensamstående mammor kan spela stor roll för hur graviditet, förlossning och föräldraskap blir.
Det är skillnad i utgångsläge för kvinnor som blivit oplanerat gravida, genomgått en separation eller förlorat sin partner tidigt under graviditeten, jämfört med om kvinnan själv väljer att gå in i graviditeten och föräldraskapet som ensamstående.
År 2019 påbörjades en framåtblickande studie. I den ska kvinnor som planerar att vara ensamstående mammor, så kallade solomödrar som skaffar barn med assisterad befruktning, jämföras med sammanboende kvinnor i ett heterosexuellt förhållande som får barn genom provrörsbefruktning, IVF-behandling.
Stöd betyder mycket
Det har stor betydelse för hälsan att ha bra bra stöd runt omkring sig när man blir ensamstående förälder. I studien uppger de planerat ensamstående mammorna att de har bra socialt stöd, främst från vänner och sina föräldrar.
– I och med de risker som förknippas med att vara barn till ensamstående så blir det än viktigare att göra studier för att se vad de här kvinnorna behöver för att utfallet ska bli så bra som möjligt och att följa upp hur det faktiskt blir för dem. Vi ska följa kvinnorna och deras barn under minst ett par år. Det är ju en familjekonstellation som troligen blivit vanligare nu när ensamstående kvinnor kan få barn med spermiedonation här i Sverige och inte längre behöver ordna det på egen hand eller söka sig utomlands, säger Malin Lindell Pettersson.
Fördelar med föräldraskap i högre ålder
Det kan också finnas positiva aspekter med att bli förälder i lite högre ålder. Äldre kan ha det bättre ställt ekonomiskt, vara mer etablerade på arbets- och bostadsmarknaden, ha större socialt nätverk och uppnått personlig mognad. Det finns också studier som pekar på att lyckan efter att man blivit förälder hänger kvar längre än hos yngre nyblivna föräldrar.
För många svenskar blev frågan om digital säkerhet främst kännbar sommaren 2021. Då tvingade en it-attack den svenska butikskedjan Coop att fysiskt slå igen portarna. Kaparna tog sig in i mjukvaran Kaseya, ett amerikanskt verktyg som används för att fjärrstyra och övervaka it-miljöer, i detta fall kassasystem.
– Just den attacken fick nog upp allmänhetens ögon för frågan om it-säkerhet. På ett sätt var det bra. För många var nog ganska omedvetna om den sårbarhet som det nätbaserade samhället kan innebära, säger Boris Magnusson, seniorprofessor i programvaruteknik, Lunds Tekniska Högskola.
Sårbarhet genom fler digitala lösningar i vardagen
Den digitala miljö som omger oss idag utgörs inte enbart av mobiltelefoner och datorer. It-baserade lösningar omfattar också kassasystem, hus, sjukvårdsapparater och andra samhällsbärande funktioner som exempelvis försörjning av dricksvatten.
– I hemmet finns datorer som hjälper oss att prata med vänner, spela musik eller datorspel. Liknande funktioner finns också utanför hemmet, även om vi inte tänker på dem så mycket. Soptunnor, bilar, digitala nycklar är några exempel. I vår forskning försöker vi helt enkelt undersöka hur vi kan hindra apparaterna från att göra några dumheter, som att någon tar över dem genom en hackerattack och får dem att göra saker som de egentligen inte ska. Enkelt uttryckt så hittar vi på olika smarta sätt som skyddar de här apparaterna, säger Boris Magnusson som tillsammans med sina kollegor arbetar med dessa frågor i projektet Smarty (Secure Software Update Deployment for the Smart City).
Flera olika mjukvaror påverkar säkerheten
En hackerattack innebär enkelt beskrivet att någon förstör eller skadar mjukvarans kod. Och ju fler enheter i ett system, desto större blir skadan.
– Vårt mål med forskningsprojektet Smarty är att förstå sårbarheter i mjukvaran. Ambitionen är också att lösa frågan om hur vi enkelt uppdaterar ett system som består av flera olika mjukvaror, vilket ofta är fallet hos större företag eller organisationer, säger Boris Magnusson.
Han beskriver de digitala system som präglar modern infrastruktur i svenska och nationella företag och organisationer, som stora och komplexa eftersom de i regel består av en rad mindre enheter. Den mängd information som ska hämtas in och behandlas ökar ständigt. För att allt ska ske säkert krävs regelbundna uppdateringar av mjukvaran.
– Varje uppdatering innebär idag en risk att någon extern person kan ta sig in i ditt system. Det är som att du varje gång öppnar dörren för att vädra glömmer att slå igen den, säger Boris Magnusson.
Olika attacker har olika syften
Målet med en attack kan vara flera. Hackaren kan till exempel installera skadlig programvara, så kallad ransomware, vars syfte är att utpressa den drabbade. Hackaren kräver sedan stora summor pengar för att öppna upp en mjukvara igen. Det skedde då Coops kassaapparater slogs ut. Hackergruppen bakom attacken kräver då 598 miljoner kronor för att få systemen att fungera igen.
En hackare kan, som den ryska invasionen av Ukraina blivit ett grovt exempel på, genom cyberattacker försöka lamslå ett land och stänga ner offentliga hemsidor. Eller så vill hen förstöra för en konkurrent, som exempelvis hos en större industri med nätbaserade styrsystem.
Också sjukvården är utsatt:
– Modern sjukvård i Sverige är beroende av trygg mjukvara och it-system. Patienter som vårdas i livets slutskede vill kanske kunna stanna hemma. Personalen behöver då ha kontroll över utrustningen på distans, och samtidigt hålla kontakt med patienten. Till exempel kan man övervaka smärtlindring, förhöra patienten hur denne har sovit under natten och ta vissa typer av prover, säger Boris Magnusson.
– Tekniken kan lösa sådana frågor, som att skapa ett bättre liv. Men ett icke genomtänkt arbete kan också skapa stora problem, säger Boris Magnusson.
Text: Sanna Trygg/Lunds universitet
Om du vill veta mer:
Denna fråga diskuteras vidare under Lunds universitets forskningsfestival Our Future City/H22 som sker 7-10 juni 2022. Festivalens programpunkter är baserade på punkt 11 i Agenda 2030-målen för hållbar utveckling med fokus på hållbara städer och samhällen. Samtalen är populärvetenskapliga och riktar sig till den breda allmänheten. Kontakt: Projektledare Sanna Trygg, sanna.trygg@ch.lu.se
– Våra resultat visar att eDNA, eller miljö-DNA som det också kallas, inte bara kan användas för att påvisa förekomst av gädda i sjöar och vattendrag utan också för att uppskatta mängden biomassa, säger Erik Karlsson, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).
eDNA
Alla levande organismer, såväl växter som djur, släpper ifrån sig DNA. Det kan vara från hud, avföring, päls, ägg, spermier, växtdelar eller helt enkelt när de dör. Det DNA som vi lämnar efter oss i miljön kallas miljö-DNA eller e-DNA från engelskans ”environmental DNA”. DNA-molekylerna finns kvar i vattnet i flera dagar, och det går att lista ut vilka djur och växter som har befunnit sig i vattnet.
Tillsammans med sina kolleger mätte Erik Karlsson eDNA-koncentrationer i experiment utförda både i laboratorium och i stora utomhustankar. Båda experimenten visade ett starkt linjärt samband mellan gäddbiomassa och DNA-koncentration.
Vattenprover skadar inte fisken
Forskarna jämförde också olika metoder för att extrahera DNA och fann att de billigaste metoderna gav den högsta DNA-koncentrationen av gädda.
– Det här förvånade oss, men det visar också att den här tekniken kan bli ett snabbare och mer kostnadseffektivt alternativ till våra befintliga eDNA-metoder. Och om vi dessutom kan uppskatta fiskmängd med hjälp av ett vattenprov istället för att använda konventionella och dödliga övervakningsmetoder som nätfiske vinner vi mycket, säger Erik Karlsson.
Forskargruppen framhåller dock att det trots lovande resultat krävs mer arbete innan eDNA rutinmässigt kan implementeras i fältundersökningar, och användas för att uppskatta fiskens biomassa.
Fisk är en viktig födokälla för människor globalt, och de spelar en viktig roll i ekosystemet. På grund av överfiske och miljöförändringar har många fiskarter minskat dramatiskt.
– För att på ett hållbart sätt förvalta fiskbestånden behövs robusta övervakningsdata så att vi kan följa populationstrender över tid. För arter som är svåra att övervaka med konventionella metoder, som gädda, kan eDNA-tekniken bli extra betydelsefull. Att utveckla metoder som även kan minska dödligheten på de fiskar vi övervakar eller forskar på är också eftersträvansvärt, säger Erik Karlsson.
Erik Karlsson, doktorand, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, erik.karlsson@slu.se
Martin Ogonowski, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, martin.ogonowski@slu.se
Bristen på lärare är stor i Sverige och uppskattningar visar att över 10 000 behöriga lärare kan komma att saknas år 2031. Det beror både på att det utbildas för få och att många väljer att sluta efter bara några år inom yrket. En ny studie har undersökt varför vissa väljer att fortsätta som lärare.
– Det har varit väldigt stort fokus på de negativa aspekterna och vad det är som får lärare att lämna yrket. Vi vill i stället lyfta friskfaktorer, det vill säga vad det är som gör att man stannar kvar, säger Jeffrey Casely-Hayford, doktorand vid KI.
Förbättras det forskarna kallar kvarvaro kan man åtgärda både den nutida och framtida lärarbristen, menar Jeffrey Casely-Hayford. En av orsakerna till lärarbristen är att många som påbörjar en lärarutbildning inte går klart eller slutar de fem första åren inom yrket.
– Man kan likna det vid en hink med ett hål i botten. Det är smartare att laga hålet än att bara fylla på mer vatten. Det är den ingången vi har i vår forskning kring lärarbristen, säger Jeffrey Casely-Hayford.
Hälsofrämjande miljö viktig
I studien svarade över 5000 lärare i grundskolan på en enkät med frågor om deras hälsa och situation på jobbet. Den främsta orsaken till att deltagarna ville stanna i yrket var deras upplevda hälsotillstånd, alltså hur de mådde på jobbet.
– Lärare som tycker att de har en god arbetshälsa är villiga att stanna kvar i yrket. Vi tolkar det som ett tecken på att det är viktigt att jobba med en hälsofrämjande arbetsmiljö. Det vi också kunnat se i en annan studie var att en hög andel av dem som lämnat läraryrket kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön förbättras, säger Jeffrey Casely-Hayford.
Mer om studien
Enkätsvaren inom den aktuella studien kommer från 25 olika kommuner och samlades in under 2004-2011 på kommunala skolor. 5903 lärare besvarade enkäten. Forskningen är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Karolinska institutet.t
Kollegialt stöd och inflytande
Andra viktiga faktorer var att lärarna kunde få kollegialt stöd, men även möjligheten att styra över och organisera sin egen undervisning. De vill också känna att de har ett visst inflytande på sin arbetsplats. Forskarna noterar dessutom att lärarnas arbetsmiljö ändrats över tid och att yrket blivit mer och mer styrt av ansvar för dokumentation. Det här gör att lärarna känner att de spenderar mindre tid inom kärnuppdraget, det vill säga undervisningen.
– Skolledningarna måste ta arbetshälsan på allvar. Det är oerhört viktigt för att lärarna ska få ett hållbart arbetsliv och för att de ska stanna kvar inom yrket, säger Lydia Kwak, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Frågor om lön togs inte upp i enkäten som ligger till grund för studien.
– Högre lön kan bidra till att lärarna känner sig mer uppskattade, men inte motverka sjukskrivningar, säger Jeffrey Casely-Hayford.
Jeffrey Casely-Hayford, doktorand vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, jeffrey.caselyhayford@ki.se
Lydia Kwak, docent i hälsopromotion med fokus på arbetsplatser, institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, lydia.kwak@ki.se
Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, gunnar.bergstrom@hig.se
Storleksrationaliseringen i jordbruket har gett oss allt större och effektivare maskiner. Det har varit avgörande för vår livsmedelsproduktion, men medför samtidigt risker för viktiga markfunktioner.
Medan en skördetröska kunde väga runt fyra ton i slutet av 1950-talet, kan vi idag se tröskor på åkrarna som väger 36 ton. Forskare har nu undersökt vad denna utveckling har inneburit för åkermarken.
Större däck påverkar djupare mark
Maskinernas tryck på markytan visade sig ha legat konstant på en låg nivå under denna period. Det beror på att maskinerna har försetts med allt större däck som fördelar tyngden på en större yta.
I det djupare markskiktet, den så kallade alven, har markpackningen däremot ökat till nivåer som äventyrar markens förmåga att producera mat. Det har även konsekvenser för markens förmåga att transportera vatten och tillhandahålla andra viktiga ekosystemtjänster.
– Det är mycket allvarligt att marken tar skada av lantbruksmaskinerna. Om den en gång har packats förblir den skadad under flera decennier. Det kan vara en av anledningarna till att skördarna inte längre ökar och att vi nu ser fler översvämningar än tidigare, säger Thomas Keller som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
En femtedel av jordens odlingsmark
Forskarna har även tagit fram en karta som visar hur stor risken för skadlig packning av alven är i olika delar av världen. Störst visade sig risken vara i Europa, Nord- och Sydamerika samt Australien. På global nivå uppskattas omkring en femtedel av den odlingsbara marken vara i riskzonen. Där är risken alltså stor för långtgående skador som är mycket svåra att åtgärda. Chansen att marken ska återhämta sig är med andra ord liten.
I Asien och Afrika är riskerna mindre i dagsläget eftersom mekaniseringen av jordbruket inte ligger på samma höga nivå där.
– Om mekaniseringen skulle ta fart i Asien och Afrika finns dock en risk för packning av alven även i dessa områden, säger Thomas Keller.
Tunga maskiner innebär en risk för skadlig markpackning under matjorden, i den så kallade alven. Bild: Jenny Svennås-Gillner
Maskinernas hjullaster behöver minskas
För att bidra till ett mer hållbart jordbruk behöver maskintillverkare ta större hänsyn till risken för skadlig packning av alven.
– Framför allt behöver lantbruksmaskinernas hjullaster minska för att inte påverka alven i samma utsträckning som i dagsläget. Ju tyngre maskiner, desto sämre för alven, säger Thomas Keller.
Vikt kan jämföras med tung dinosaurie
Forskarna visar även att de tyngsta maskinerna som används i lantbruket idag närmar sig vikten hos de allra tyngsta dinosaurierna, sauropoderna. Det betyder att sauropoderna sannolikt packade marken och påverkade markens produktionsförmåga på samma sätt som dagens lantbruksmaskiner.
– Ingen verkar ha ställt sig frågan tidigare om dinosaurier packade marken, och eftersom dagens lantbruksmaskiner är lika tunga som sauropoderna tyckte vi att det var en intressant frågeställning, säger Thomas Keller.
Illustration av sauropoder av släktet Brachiosaurus. Dessa tungviktare stampade omkring på jorden för cirka 150 miljoner år sedan.
Precis som människor var sauropoderna beroende av att marken kunde producera mat. Det antyder att dinosaurierna rörde sig över landskapet på ett sätt som minskade risken för markpackning. En tänkbar möjlighet är att de höll sig till fasta ”vandringsleder” och betade växter vid sidan av dessa med hjälp av sina långa halsar. På så sätt skulle sauropoderna ha kunnat se till att marken runt omkring fortsatte att producera den mat de behövde.
Utsläpp från transporter är en betydande orsak till de tilltagande klimatföroreningarna och minskar inte i den takt som krävs. Samtidigt har EU enats om målet att 100 europeiska städer ska vara klimatneutrala år 2030. Flera svenska städer finns med bland dessa (läs mer längre ner).
– Nuvarande politik subventionerar kraftigt privat bilanvändning och parkering. Detta leder till att biltrafikens verkliga kostnader för samhället inte blir tydliga för oss, säger Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.
Gått igenom 800 vetenskapliga studier
Tillsammans med en före detta student i hållbarhetsvetenskap, Paula Kuss, har hon därför studerat nästan 800 vetenskapliga studier och fallstudier från hela Europa med förhoppningen att identifiera de åtgärder som fungerat allra bäst.
– Våra resultat visar att det inte finns en enda magisk lösning. De städer som var framgångsrika kombinerade istället flera strategier och åtgärder. Förenklat kan man säga att det gäller att begränsa körningen i form av avgifter och plats, i kombination med att investera i cykling och kollektivtrafik.
Trängselavgifter mycket effektiva
Illustratör: Emma Li Johansson, LiLustrations
En enskild åtgärd som dock fungerat mycket effektivt är trängselavgift. Efter att städer som London, Milano, Stockholm och Göteborg införde trängselavgift minskade trafiken i stadskärnan med mellan 12 och 33 procent.
Men även andra strategier har gett påtagliga resultat på minskning av biltrafik i städerna. I Norges huvudstad Oslo har man ersatt parkeringsplatser med bilfria gågator och cykelbanor. I den italienska huvudstaden Rom har man förbjudit bilar i vissa delar av stadskärnan och infört böter, med vilka man finansierat kollektivtrafiken. Dessa åtgärder har lett till att man lyckats minska biltrafiken med 10 till 20 procent.
De flesta initiativ har drivits av lokalpolitiker, ofta i samarbete med lokala företag, kollektivtrafikbolag och civilsamhället. Studien visar dock att politiker inte nödvändigtvis väljer de insatser som är mest effektiva.
Samarbete med arbetsgivare kan ge effekt
En annan viktig faktor för att minska biltrafiken är ökat samarbete mellan städer, arbetsgivare och universitet. I holländska Utrecht minskade andelen pendlare som reste med bil med 37 procent när anställda fick resa gratis i kollektivtrafiken och genom att tillhandahålla särskilda pendelbussar till arbetsplatsen. Bristol i Storbritannien och Catania i Italien lyckades minska bilpendlingen till universiteten med 24 till 27 procent genom bättre reserådgivning och planering för personalen.
– Vår studie visar att det finns europeiska städer som lyckas med att minska bilanvändningen, och skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande och förbättrad livskvalitet för invånarna. Vi hoppas att andra städer kan lära sig av och implementera dessa strategier, säger Kimberly Nicholas.
12 åtgärder för att minska biltrafik i städer
1. Trängselavgift
Piska: Bilister betalar en avgift för att komma in i stadskärnan Morot: Intäkterna från trängselavgifterna kan användas för att finansiera kollektivtrafiken eller annan hållbar transportinfrastruktur Effektivitet: 12– 33 % minskad biltrafik i stadskärnan
2. Parkering och trafikreglering
Piska: Minskat antal parkeringsplatser Morot: Ersätt parkeringsplatser med cykelbanor/gångbanor i stan, och inför bilfria gator Effektivitet: 10– 19 % minskad biltrafik i stadskärnan
3. Områden med begränsad trafik
Piska: Förbud av biltrafik i vissa delar av staden (förutom för boende) Morot: Intäkter från trafikböter används för att finansiera kollektivtrafiken Effektivitet: 10– 20 % minskad biltrafik i stadskärnan
4. Mobilitetstjänst för pendlare
Piska: – Morot: Kampanj för att låta anställda åka gratis i kollektivtrafiken och pendelbussar till och från arbetsplatsen Effektivitet: 37 % minskning av bilpendlare
5. Parkeringsavgift på arbetsplatsen
Piska: Parkeringsavgift på arbetsplatsen Morot: Parkeringsintäkterna används för att finansiera kollektivtrafiken. Anställda som slutar köra bil och åker kollektivt belönas Effektivitet: 8–25 % minskning av bilpendlare
6. Reseplanering på arbetsplatsen
Piska: Begränsade parkeringsmöjligheter vid arbetsplatsen Morot: Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning och förbättrad infrastruktur för att underlätta för anställda att cykla, promenera eller åka kollektivt till arbetet Effektivitet: 3– 8 % minskning av bilpendlare
7. Reseplanering för studenter och universitetsanställda
Piska: Begränsade parkeringsmöjligheter på campus Morot: Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning och förbättrad infrastruktur för att få studenter och personal att cykla, promenera eller åka kollektivt Effektivitet: 7–27 % minskad bilanvändning bland universitetsanställda och studenter
8. Mobilitetstjänster för universitet
Piska: – Morot: Gratis kollektivtrafik och bättre pendlingsmöjligheter för studenter Effektivitet: 24 % minskad bilanvändning bland studenter
9. Bildelning
Piska: – Morot: Möjlighet till bildelning i nära anslutning till arbetsplatser och bostadsområden Effektivitet: Varje delningsbil ersätter 12–15 privatägda bilar
10. Skolreseplanering
Piska: – Morot: Reserådgivning och aktiviteter för att få elever och föräldrar att gå/cykla/samåka till skolan Effektivitet: 5–11 % minskad bilanvändning till och från skolor
11. Personlig reseplanering
Piska: – Morot: Subventionerad kollektivtrafik. Lokal reserådgivning för att få fler att gå, cykla eller åka kollektivtrafik (rabatterad) Effektivitet: 6–12 % minskning av stadsbors bilanvändning
12. App för hållbar mobilitet
Piska: – Morot: Belöning för de som använder hållbara transportmedel såsom cykel och kollektivtrafik Effektivitet: 73% av appanvändarna rapporterade minskad bilanvändning
Sju svenska kommuner ska vara klimatneutrala 2030
De svenska kommuner som är en del av EU:s mission om klimatneutrala städer 2030 är:
Gävle
Göteborg
Helsingborg
Lund
Malmö
Stockholm
Umeå
Städerna ska agera föregångare så att alla Europas städer fortare kan ställa om till att bli bli klimatneutrala. Av 377 sökande till Cities Mission valdes 100 städer ut och de utvalda städerna presenterades den 28 april i år.
Hur kommer det sig att vissa personer som lär sig ett andraspråk efter barndomen låter som infödda talare och andra inte gör det? Och varför skiljer det sig så mycket åt mellan vuxna?
För att undersöka detta har språkforskare vid Stockholms universitet genomfört en studie med 62 svenskar i Frankrike, som alla börjar lära sig franska i tonåren eller senare och som bott i landet i ungefär tjugo år.
Nästan alla har en genomgående avancerad språkfärdighet, men det finns en avsevärd spridning i gruppen när det gäller om de uppfattas som infödda fransmän i vardagligt tal eller inte.
Minne för ljudsekvenser
Studien visar att tre faktorer har störst betydelse. En viss typ av språkbegåvning, så kallat minne för ljudsekvenser, ger en positiv effekt. Det har även tidigare forskning visat.
Det nya som studien visar är att det också ger effekt att ha en något introvert personlighet. Även vistelsetiden i landet spelar roll.
– Det verkar vara en grundförutsättning att ha ett gott minne för ljudsekvenser och en fördel att ha en lite mer avvaktande, inlyssnande personlighet. Sen behöver man vistas länge i landet, eftersom ett stort inflöde av språket är viktigt för de allra flesta för att utveckla hög språkfärdighet, säger Fanny Forsberg Lundell, projektledare och professor i franska vid Stockholms universitet.
Sociala relationer är viktigt
Ytterligare tre faktorer visade sig ha en viss betydelse. Det ger en positiv effekt på inföddlikt tal att ha ett visst avstånd till sin ursprungskultur och en starkare koppling till andraspråkets kultur. Det är också betydelsefullt att ha många sociala relationer på sitt andraspråk.
– Vi ser alltså att en kombination av psykologiska och sociala faktorer har en inverkan, även om de psykologiska faktorerna verkar vara något viktigare. Förklaringsvärdet i studien är medelstarkt, vilket visar att det finns en hel del mer att ta reda på, men det aktuella resultatet ger oss i alla fall en fingervisning om vilka personer som lättare utvecklar infött tal än andra, säger Fanny Forsberg Lundell och fortsätter:
– Jag ser nu fram emot studier som replikerar våra fynd med andra språkkombinationer för att se om resultaten kan sägas vara generella.
Mer om språkforskningen
Det finns en lång tradition vid Stockholms universitet att undersöka hur ålder påverkar – och begränsar – vuxnas andraspråksinlärning.
Tidigare forskning har dock föreslagit att efter de sena tonåren spelar inte ålder så stor roll. Då ökar istället betydelsen av sociala och psykologiska faktorer, vilka påstås ge upphov till de stora skillnader vi finner bland vuxna andraspråksinlärare.
Syftet med den aktuella studien var att ta avstamp i denna forskning och undersöka i vilken mån en rad sociala och psykologiska faktorer avgör hur inföddlikt tal en individ har.
Fanny Forsberg Lundell, professor vid romanska och klassiska institutionen, Stockholms universitet, fanny.forsberg.lundell@su.se
När forskning.se frågade följare på sociala medier vad de skulle vilja fråga en forskare om, kom det här som första önskemål: Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
För att få ett svar frågade vi Ali Osman, som är verksam vid Institutet för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och vars forskningsfokus berör just utbildning och integration.
Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
– Det är en komplex fråga, för immigranter är inte en homogen grupp. Den består till exempel av EU-migranter, asylsökande med uppehållstillstånd och arbetskraftsinvandrare, och alla kommer från olika länder med olika utbildningssystem. Sedan beror det på om det är barn, unga vuxna eller vuxna vi pratar om.
Om vi pratar om barnen, vad har betydelse för dem?
– När det gäller barn beror det på när de kommer till Sverige och hur deras föräldrars utbildningsbakgrund ser ut. De med föräldrar som har högre eller någorlunda bra utbildning klarar sig bra i skolan, det visar olika studier.
Finns det några faktorer som är betydelsefulla för hur bra det går för barnen i skolan?
– En vårdande hemmiljö som genererar ett emotionellt stöd och engagemang för barnens skolgång, och som får dem att göra sitt bästa i skolan. Ett personligt, emotionellt och akademiskt stöd från lärare som uppmärksammar och inspirerar eleven att göra sitt bästa. Samt likasinnade kamrater med liknande ambitioner och mål i sikte.
Finns det några barn som klarar skolan sämre?
– Det kan bli problem för dem som kommer till Sverige när de är tonåringar. De placeras i klasser efter sin biologiska ålder och inte utifrån kunskapsnivå. Efter en kort tid i förberedelseklass för att lära sig lite svenska hamnar de med elever som varit i Sverige sedan de föddes, och riskerar då att hamna efter i skolarbetet.
Varför blir det problem när tonåringar placeras i klasser utifrån ålder?
– Utbildning är som en industri, man kan se det som att det finns olika stationer. Om du är född i Sverige börjar du din utbildningsresa på förskolan, sedan i skolan, och så vidare. Det finns olika stadier och du måste prestera på varje stadium. Men om du inte hänger med i lågstadiet kommer det att påverka din kunskapsnivå på mellanstadiet och även i högstadiet, med efterföljande risk att inte bli behörig till något gymnasieprogram.
– Den som kommer till en svensk skola som 13-åring och inte har svenska som modersmål eller andraspråk är svagt rustad till att klara de nationella proven inom 2–3 år.
Hur tycker du man borde göra i stället?
Ali Osman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
– Enligt mig ska det inte spela någon roll vilket år barnen kommer. Det ska på något sätt finnas en parallellutbildning för alla nyanlända barn och tonåringar, och att de kan slussas in i det ordinarie skolsystemet när de faktiskt är redo. Systemet, som det är uppbyggt i dag, gör att de som kommer som tonåringar i stor utsträckning misslyckas.
I stället skulle skolan satsa på deras språkkunskaper, att höja deras kunskapsnivå och förbereda dem för det svenska utbildningssystemet. Därefter kan de bli integrerade i vuxenutbildning på Komvux eller folkhögskola för att få gymnasiebehörighet eller en yrkesutbildning. Jag tycker att en ung människa inte bör bli ett offer för ett system som inte tar hänsyn till migranters förutsättningar.
Vad innebär egentligen en ”lyckad integration”?
– När man pratar om integration reducerar man det ofta till att integration är lika med arbete. Har man kommit in i arbete är man lyckad. För mig är det mycket mer än så, att vara integrerad är att vara en aktiv medborgare. Om jag ska definiera en god integration är det att kunna delta i samhället när och hur man vill. Man ska kunna vara en del av en gemenskap och kunna vara med och påverka den. Du kan vara en aktiv medborgare, trots att du är inte yrkesarbetar, genom att delta i olika aktiviteter som främjar det gemensamma goda.
Vad skulle du vilja fråga en forskare? Berätta på vår Instagram @forskning.se eller skicka ett mejl till red@forskning.se.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Rysslands invasion av Ukraina väcker många frågor. Här har vi samlat artiklar med forskare inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap, juridik och rysk säkerhets- och utrikespolitik.
Sidan uppdateras löpande.
Podd: Hur kan ukrainska forskare stöttas?
Forskare hotas allt oftare, både i Sverige och i världen. Lyssna på Vetenskapsrådets podd där Karolina Catoni från Scholars at Risk berättar hur man stöttar forskare från Ukraina.
Ryska affischer porträtterar författaren Astrid Lindgren som nazist. Det kommer inte att förändra ryssars kärlek till hennes karaktärer, tror Lisa Källström som forskat om Pippi Långstrump.
Kan jag lita på att den film jag just sett från Ukraina är sann? Rysslands krig har återigen riktat ljuset mot vikten av källkritik, inte minst för alla som använder sociala medier.
När Ryssland invaderade Ukraina stred det mot folkrätten, som reglerar hur stater ska agera mot varandra. Men vad händer när ett land struntar i reglerna?
I sociala medier kan desinformation spridas – men samma kanaler kan också bidra till att människor känner sig delaktiga, visa solidaritet och organisera sig.
I slutet av mars rapporterades de första fallen av akut svår hepatit av okänd orsak hos barn i Storbritannien. Sedan dess, och till dags dato, har antalen ökat till fler än 450 i tjugoåtta länder och även i Sverige rapporteras nu om 9 misstänkta fall. Den akuta leverinflammationen drabbar framför allt barn under 16 år som i övrigt är helt friska.
I början av maj hade 18 barn fått levertransplantation och minst fem barn har avlidit. Sjukdomen upptäcks då barnen insjuknar med gulfärgad hud och gula ögonvitor. Kisset blir mörkfärgat och avföringen ljus, det är vanligt att man kräks och får lös avföring eller diarréer.
Kan vara en ny form av hepatit
– Vi vet ännu inte om detta är en ny form av hepatit. Exempelvis är det ganska märkligt att endast en tredjedel av barnen har feber, som annars är vanligt vid hepatit, säger Gülsen Özkaya Sahin, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Region Skåne.
Gülsen Özkaya Sahin är ordförande i Virushepatitgruppen, ett europeiskt nätverk som samlar ett 45-tal hepatitforskare från 22 olika länder. På grund av situationen har Virushepatitgruppen nära kontakt med Storbritanniens folkhälsomyndighet och samarbetar med den europeiska smittskyddsenheten ECDC.
Gruppen håller noga koll på den akuta, svåra hepatiten som nu drabbar barn runt om i världen.
– Vi ser en ökning, men man ska komma ihåg att det är fortfarande få barn som insjuknar totalt sett. Nu behövs vidare studier på patientprover från de som drabbas.
Adenovirus har hittats hos vissa
Det finns ett par teorier om vad som orsakar hepatiten. En är att adenovirus är involverat på något vis. Detta virus har påvisats hos 75 procent av de barn som insjuknat.
– Att adenovirus orsakar så kallad akut fulminant* hepatit är väldigt sällsynt och det är bara hos patienter med nedsatt immunförsvar. Dessutom, i nio fall i Alabama, fann man adenoviruset i blodet, men inte i levern. Vi är fortfarande tveksamma till om det är adenoviruset som orsakar den akuta hepatiten hos dessa barn.
*Fulminant betyder snabbt och våldsamt förlopp.
Olika faktorer kan samverka
Det är mer sannolikt, menar Gülsen Özkaya Sahin, att adenoviruset är en så kallad kofaktor som bidrar till att sjukdomen angriper barnens lever. En kofaktor är en komponent som hjälper ett annat ämne att förmedla en biologisk effekt. Det kan vara ett annat virus (till exempel coronaviruset sars-cov-2), ökad infektionskänslighet, miljögifter, smittämnen från livsmedel eller något helt nytt och okänt.
– En annan teori är att barn under pandemin stannade hemma och inte utsattes för virus och bakterier på samma vardagliga sätt. Det kan ha lett till att en del nu har en ökad känslighet för mikroorganismer.
Livsmedel som barn gillar undersöks
Ingen av de tidiga fallen som drabbades av akut hepatit hade vaccinerats mot covid-19. Däremot påvisades, enligt Gülsen Özkaya Sahin, sars-cov-2 hos 10–15 procent av barnen. En pågående infektion skulle kunna göra barnen mer sårbara för hepatit, menar forskarna. En annan möjlig orsak skulle kunna vara att det handlar om ett utbrott orsakat av livsmedel.
– Fortfarande spekulationer, men det finns giftiga ämnen som tillverkas av svampar, till exempel aflatoxin eller amatoxin och som kan kontaminera mat och på så vis orsaka förgiftning. Livsmedelsproduktion är idag en centraliserad process där det inte är ovanligt med en enda tillverkare som distribuerar till tillverkare över hela världen. Man kan tänka sig ett livsmedel som barn gillar och äter mer än vuxna och därför drabbas mer. Det behöver också utredas, konstaterar Gülsen Özkaya Sahin.
Aflatoxin och amatoxiner
Aflatoxin är ett starkt och cancerframkallande gift som produceras av mögelsvampar som är vanliga och spridda i naturen. Giftet kan bildas i felaktigt förvarade livsmedel, speciellt pistaschnötter, mandel och jordnötter men också olika sädesslag. Amatoxiner är en grupp svampgifter som finns i flera giftiga svampar, bland annat lömsk flugsvamp och gifthätting. Källa: Wikipedia
Transplantation vid nedsatt leverfunktion
Eftersom det i dagsläget är oklart vad som orsakar fallen finns inte någon specifik behandling. Däremot ges symtomlindrande behandling och den enda som fungerar vid akut nedsatt leverfunktion är transplantation.
– Nu pågår diskussioner kring hur vi bäst kan fortsätta forska om detta. Ska prover från hela Europa skickas till ett och samma laboratorium, eller varje land ta hand om sina egna prover? Det finns för- och nackdelar med båda spåren. Tyvärr är det mycket byråkrati som behöver lösas, samtidigt som vi vill reda ut orsaken bakom detta så snabbt som möjligt.
Vad kan man som förälder göra?
– Det är ovanligt att ett barn drabbas. Håll koll på barnets ögonvitor, tycker du att de ser gula ut, om kisset är mörkgult och avföringen är ljus kan du kontakta läkaren. Som vanligt gäller att se till att barnen tvättar händerna ordentligt, det hjälper mot spridning av virus.
Text: Tove Smeds
Världens sammanlagda turism fördubblades mellan åren 2000 och 2018. I Europa är det framför allt storstadsturismen som har ökat. Och vissa storstäder är mer populära som besöksmål än andra. För flera av dessa har framför allt partyturismen blivit ett verkligt problem.
Forskare vid Lunds universitet har studerat olika initiativ som ska dämpa konflikter mellan invånare och turister i fem europeiska turiststäder.
– Gemensamt för de städer som ingår i studien är att de traditionellt har haft en liberal inställning till exempelvis droger som delvis har lett till en okontrollerad partyturism, säger Cecilia Cassinger, forskare i strategisk kommunikation.
Barcelona – en metropol för många turister.
Okontrollerad marknad för boende
En stor del av ökningen beror på lågprisflyg som för några hundra kronor tar dig till en av Europas metropoler. En annan bov i dramat är digitala plattformar som Airbnb och Booking. Den lönsamma uthyrningen av bostäder till turister har blivit en okontrollerad marknad med diverse aktörer. Ofta handlar om utländska ägare som köper upp lägenheter i historiska stadskärnor och kulturkvarter och tjänar stora pengar. Konsekvensen blir att lokalbefolkningen inte har råd att bo kvar.
– Missnöje och protester mot turismen har ofta med just bostadssituationen att göra. Man upprörs över att bostäder hyrs ut till festande turister när stadens invånare inte har någonstans att bo, säger Cecilia Cassinger och fortsätter:
– Festturisters ofta respektlösa uppförande väcker också ilska. Man tycker att de beter sig som om de vore kunder med rätt att uppföra sig hur som helst.
Siffror om den ökande turismen
Antalet internationella turistresor mer än fördubblades mellan år 2000 och 2018, från 699 till 1451 miljoner (UNWTO, 2019). Ökningstakten är snabbast i Asien och Afrika, men även europeiska ökningstakter på 3-5 procent per år ger stora förändringar över tid.
I ett urval av tolv europeiska storstäder ökade antalet övernattningar i genomsnitt med 43 procent mellan 2004 och 2017 (Eurostat, 2019). Detta är troligen en stark underskattning eftersom den officiella statistiken inte räknar in dagsbesökare, besökare från kryssningsfartyg eller personer som övernattar hos släktingar och vänner eller hos andra aktörer som inte syns i statistiken.
Protester mot turister
I vissa extremfall har det lokala missnöjet lett till stenkastning mot turistbussar, men den vanligaste protestformen är klotter på husfasader och banderoller i stil med ”Tourist go home!”.
I Barcelona hanteras nu problemen på högsta politiska nivå, av stadens borgmästare Ada Colau, tidigare aktivist, som själv har lobbat för att komma tillrätta med stadens undermåliga bostadssituation för invånarna.
Få lokala inkomster från kryssningsfartygen
Även de enorma kryssningsfartygen betraktas som problematiska av aktivisterna och precis som när det gäller uthyrningen av innerstädernas lägenheter så hamnar turisternas pengar i fickan på andra aktörer än lokalbefolkningen och städernas skattekistor. Visserligen tjänar man stora pengar på hamnavgifterna men den lokala turistindustrin gynnas inte eftersom turister på kryssningsfartyg ofta både sover och äter på båten.
Cecilia Cassinger och hennes kollega Jörgen Eksell har intervjuat aktörer inom kommunen, turismnäringen och medborgaraktivister i Barcelona, Berlin, Amsterdam, Köpenhamn och Stockholm för att få en bild av vad som görs för att mildra turismens framfart och vilka åtgärder som verkar fungera.
Trängsel i Amsterdams Red Light District. Bild: Gio Mikova/Unsplash
Lokala åtgärder mot partyturismen:
Utforma städernas butiksutbud så att det även är intressant för lokalborna. I Barcelona har man exempelvis infört en regel att det endast får finnas ett begränsat antal souvenirbutiker inom samma område. Man har också stängt ner stora festlokaler som endast riktat sig turister. I Amsterdam har kommunen på liknande sätt försökt styra vilka näringsverksamheter som etablerar sig olika stadsdelar. I en stadsdel (De 9 straatjes) finns ett medvetet fokus på exklusivare butiker och etablerade nischade kedjor.
Satsningar på innovation, kultur och mötesevents istället för marknadsföring av staden som ett turistmål för korta besök, till exempel weekendresor.
Säkerställa att kommunal service och gemensamma platser är tillgängliga för lokalbor. I en av Barcelonas kända parker – Parque Güell – har stadsdelens invånare fritt tillträde genom sitt bibliotekskort medan turister får betala.
Upprätta en god relation mellan kommunen, turismnäringen och invånarna. I Amsterdam finns en kampanj som fått namnet ”We live here” som uppmärksammar att turistkvarteret Red Light District, välkänt för att vara prostitutions- och drogliberalt, också är ett vanligt bostadsområde i vilket allt från barnfamiljer och pensionärer till poliser och skådespelare bor.
Genom skyltar och riktad reklam, framtagna av turismorganisationen i Amsterdam, uppmanas besökare att uppföra sig i området. Via bokningsplattformar riktas information mot riskgrupper, ofta unga vuxna, som planerar att besöka Amsterdam om hur turister förväntas uppföra sig, till exempel understryks att det inte är tillåtet att konsumera alkohol och urinera offentligt.
Svårt kontrollera att åtgärder följs
Cecilia Cassinger framhåller den gemensamma kampanjen mellan lokalbor och kommunen i Amsterdam som särskilt lyckosam. Konfliktytorna mellan besökare och de boende finns dock kvar i de studerade städerna.
– Medborgaraktivister menar att de flesta åtgärder som införs är bra, dock finns det ingen som ser till att de verkligen efterlevs i praktiken.
Text: Ulrika Oredsson/Lunds universitet
Mer om forskningsprojektet
Forskningen om relationen mellan invånare och besökare för att åstadkomma en hållbar urban turism bedrivs inom ramen för det Formasfinansierade projektet ”Urban turismutveckling i förnyelse: Hantera hållbarhet i tilltagande turismflöden”. Projektet består av fem delprojekt med fokus på hållbar urban turism och beräknas avslutas i slutet av 2023.
– För att kunna utnyttja den fulla potentialen hos organiska solceller behövs en tydlig bild över hur de fungerar. Det har vi fått nu. Det är ger bättre förståelse för hur vi ska skapa nya effektiva och hållbara solcellsmaterial, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
I dag står solenergi för cirka två procent av världens energibehov. Men potentialen är betydligt större än så. Den energi som finns i solens strålar är mer än tillräcklig för att täcka vårt behov idag och i framtiden. För att lyckas krävs solceller som är billiga och miljövänliga att tillverka. Dessutom behöver de vara effektiva på att ta upp en stor del av solens strålar och omvandla till elenergi.
Sämre effektivitet hos organiska solceller
Organiska solceller baserade på ledande polymerer framstår alltmer som ett hållbart alternativ. Men fram till för bara några år sedan kunde de inte mäta sig i effektivitet med traditionella kiselbaserade solceller. Det berodde på en energiförlust vid laddningsseparationen som man trodde var ofrånkomlig.
Men år 2016 kunde ett forskarlag vid Linköpings universitet, tillsammans med kollegor i Hong Kong, visa att det gick att undvika energiförlusten med hjälp av andra donator-acceptor-material som hjälper elektronen att släppa från sitt hål lättare. Då minskade energiförlusten och effektiviteten ökade. Problemet var att ingen visste exakt hur det gick till. Det gick att se att det fungerade, men inte varför.
Kartlagt energiförlusten
Nu har delvis samma forskarlag vid Linköpings universitet löst mysteriet som gett upphov till oenighet inom forskningsfältet. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har forskarna kartlagt vilka energinivåer som krävs för att minimera energiförlusterna.
– För att ta reda på hur energin flödar har vi lagt nanometertjocka ledande polymerfilmer i flera lager ovanpå varandra, ungefär som en jordgubbstårta. Efter det har vi mätt energin som krävs för att separera elektronerna från sina hål i varje enskilt lager, säger Xian’e Li, doktorand vid Linköpings universitet.
Forskarna kunde då klarlägga mekanismen bakom den energieffektiva laddningsseparationen. Genom den systematiska kartläggningen stakas en ny väg ut för utvecklingen av organiska solceller.
Fotnot: De organiska solcellerna i studien är av en typ där elektronacceptorn är tillverkad av ett annat material än fulleren (en form av kol) vilket tidigare var det vanligaste. Icke-fulleren-baserade organiska solceller blir mer stabila och har en förmåga att ta upp en större andel av solens strålar för att omvandla till energi.
En avhandling vid Göteborgs universitet om barnmorskors arbetssituation och professionella roll mottog stor uppmärksamhet när den presenterades i fjol. Resultaten visade att barnmorskor rapporterar avsevärt sämre arbetsmiljö än folk på svensk arbetsmarknad som helhet.
I den nu aktuella studien framträder de fem faktorer som har absolut störst påverkan på arbetstillfredsställelsen för barnmorskor, på både plus- och minussidan: utvecklingsmöjligheter, kvalitet i arbetet, erkännande, rollkonflikt och utbrändhet.
Stora utmaningar i vården
Resultaten bygger på en nationell undersökning där 2 060 barnmorskor blivit tillfrågade om sin arbetsmiljö. De har bland annat fått skatta variabler kopplade till just arbetstillfredsställelse. De svarande var i snitt 48 år gamla och hade 16 år i yrket. Nästan varannan jobbade deltid.
– Samtliga regioner i Sverige rapporterar i dag barnmorskebrist vilket leder till stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Att veta vad som främjar barnmorskors arbetstillfredsställelse är en avgörande faktor för att kunna behålla barnmorskor i professionen och för att locka nya till barnmorskans alla kompetensområden, säger Malin Hansson, disputerad barnmorska vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Viktigt med hög kvalitet
Att ha utvecklingsmöjligheter i professionen och att kunna arbeta utifrån sin kompetens var positivt för arbetstillfredsställelsen. Det var även viktigt att arbetet höll tillfredställande och hög kvalitet.
En annan central faktor var erkännande, att barnmorskeprofessionens kompetens tillvaratogs och att de kunde utföra sitt arbete självständigt. Barnmorskor skattade ett lägre erkännande än referenspopulationen med folk från hela arbetsmarknaden.
Högre grad av utmattning
Rollkonflikter med olika förväntningar från olika personer var en tung och negativ faktor som låg signifikant högre hos barnmorskor än övriga på arbetsmarknaden. Utbrändhet var också avgörande för arbetstillfredsställelsen. Dessutom rapporterade barnmorskor högre grad av fysisk och psykisk utmattning än referenspopulationen.
Enligt Malin Hansson ger studien stöd för att barnmorskors professionella roll behöver stärkas och att barnmorskans autonoma kompetensområde behöver förtydligas inom organisationer där de verkar. Det skulle göra det möjligt för barnmorskor att arbeta kvinnocentrerat, evidensbaserat och utifrån barnmorskans kompetensområde.
– Det behövs en mer differentierad vård och fler vårdnivåer som öppnar för allt från hemförlossningar, via barnmorskeledda enheter, till högmedikaliserad sjukhusvård, som utgår från den individuella födandes behov och önskemål. Vi behöver rätt vård på rätt nivå och vid rätt tidpunkt för att få en balans där vi inte utgår från en högmedikaliserad vård för alla, det är varken kostnadseffektivt eller evidensbaserat, säger Malin Hansson.
