Tänk dig att du behöver ett mångsidigt och lättkontrollerat system för att utforska material ända ner på nanonivå. Då skulle du nog bli glatt överraskad om systemet byggde ihop sig självt på ditt bord. Just detta hände forskare vid Chalmers tekniska högskola som nu presenterar sina resultat i ansedda Nature. Deras framsteg skapar nya forskningsmöjligheter och kan även komma till nytta i tillämpningar inom nanoteknik.
Studier på nanonivå ger ny information om egenskaper hos materialet
När man utforskar material ända ner på nanonivå går det att studera helt nya egenskaper och interaktioner. För att kunna göra detta behövs olika former av plattformar, så kallade resonatorer. De är som minimala resonanslådor där ljus studsar mellan väggarna, på samma sätt som ljud studsar i klanglådan på en gitarr.
Forskare vid institutionen för fysik på Chalmers har nu upptäckt hur en sedan tidigare känd resonator – där ljus reflekteras mellan minimala speglar av guld – kan skapas och kontrolleras på ett enklare sätt än vad som hittills varit känt.
– Att skapa en så perfekt och stabil plattform som vi nu har kunnat observera, är vanligtvis mycket komplicerat och kräver många timmar i laboratorium. Men här ser vi det ske av sig själv, enbart genom naturens grundlagar och utan att vi tillför yttre energi.
– Vår plattform skulle du praktiskt taget kunna göra i ditt eget kök eftersom den skapas i rumstemperatur, med hjälp av vanligt vatten och lite salt, säger forskningsledaren Timur Shegai, docent vid institutionen för fysik, som själv överraskades av upptäckten i labbet.
Ett självmonterande och växande system
Det som han och kollegorna observerade är att när två små guldspeglar möter varandra i en saltvattenlösning uppstår en attraktion som gör att de bildar ett par. De båda guldspeglarna – med en diameter på bara 5 000 nanometer – är positivt laddade då vattenlösningen täcker dem med dubbla lager joner.
Egentligen borde de stöta bort varandra, men eftersom de samtidigt påverkas av den så kallade Casimireffekten så balanseras de. De två speglarna lägger sig mittemot varandra utan att glida isär igen och ett hålrum uppstår mellan dem. Ett sådant optiskt mikrohålrum är en elektromagnetisk resonator vilket ger många möjligheter att utforska olika fysiska fenomen.
Plattformen växer med naturens krafter
När guldspeglarna väl sökt sig till varandra stannar de i den attraherade positionen. Forskarna observerade också att fler och fler guldspeglar söker sig till varandra och formar grupper, om de inte aktivt separeras. Det innebär att systemet, enbart med hjälp av naturens krafter, växer och därmed skapar fler möjligheter för forskarna.
Bild: Denis Baranov och Yen Strandqvist/Chalmers
Så skapas den självmonterande plattformen
När två minimala guldspeglar möter varandra i en saltvattenlösning uppstår en attraktion som gör att de bildar ett par. Eftersom lösningen täcker dem med dubbla lager joner (i rött och blått) är de positivt laddade och borde egentligen stöta bort varandra. Men utöver den elektrostatiska kraften påverkas speglarna också av den så kallade casimireffekten, som skapar en attraktion. Det gör att speglarna lägger sig mitt emot varandra – och ett hålrum uppstår mellan dem. Ett sådant mikrohålrum är en optisk resonator som ger många möjligheter att utforska fysiska fenomen – som mötet mellan ljus och materia.
– Det som är speciellt med denna plattform är att det uppstår olika färger i hålrummet mellan guldspeglarna. Här kombineras intressant, och till och med vacker fysik. Genom att manipulera plattformen kan man ändra färgerna. Dessutom är plattformen enkel att kontrollera och styra, säger Timur Shegai.
Styrningen sker genom att tillföra mer salt till vattenlösningen, ändra i dess temperatur eller genom att belysa plattformen med laserljus.
Kan studera spännande möten mellan ljus och materia
Genom att placera ett ultratunt tvådimensionellt material i hålrummet eller genom att ändra i färgerna, kan även så kallade polaritoner skapas. Dessa är en slags hybridpartiklar som gör det möjligt att studera det spännande mötet mellan ljus och materia.
– Plattformen kan nu adderas till verktygslådan med självmonterande system. Tack vare dess mångsidighet kan den användas för att studera både grundläggande och tillämpad fysik, säger Battulga Munkhbat, forskare vid institutionen för fysik och försteförfattare till artikeln.
Plattformen kan skulle kunna skalas upp till större guldspeglar
Enligt studien finns det inga hinder för att plattformen på sikt skulle kunna skalas upp med större guldspeglar som går att se med blotta ögat. Det skulle kunna öppna för än fler möjligheter.
– Om jag ska sia om framtida tillämpningar av plattformen, skulle den kunna användas för att studera polaritoner på ett enklare sätt än man kan idag. Ett annat område skulle kunna vara att dra nytta av de färger som skapas mellan guldspeglarna, till exempel i pixlar för att kontrollera den relativa färgintensiteten för rött, grönt och blått. Plattformen skulle också kunna användas i bioapplikationer, sensorer eller i styrningen av nanorobotar, säger Timur Shegai.
Video: Se hur guldspeglarna attraheras av varandra och skapar en mångsidig och lättkontrollerad nanoplattform. (14 sek)
Fotnot: Forskarna är verksamma vid institutionen för fysik på Chalmers, Center for Photonics and 2D Materials i Moskva, Ryssland och Institute of Physics and Technology, Dolgoprudny, Ryssland.
Kontakta:
Timur Shegai, docent, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, timurs@chalmers.se
Många lyssnar på musik när de jobbar eller pluggar, och menar att det hjälper dem att prestera.
Men enligt forskare från Högskolan i Gävle och universiteten i Lancashire och Lancaster stämmer inte denna, ganska vanliga uppfattning. De har undersökt hur människor påverkas av bakgrundsmusik samtidigt som de ska lösa problem som kräver kreativitet.
Problemlösningen gick sämre med musik i öronen
– Vi fann att förmågan att lösa problemen minskade avsevärt om försökspersonerna samtidigt fick ha musik i lurarna. Oavsett om musiken bidrog till ett positivt humör, gillades av deltagarna eller om deltagarna vanligtvis studerade med musik, så kunde vi visa att musik ständigt stör den kreativa prestationen, säger John Marsh, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle, och en av författarna till studien.
Däremot kunde inte forskarna se någon skillnad i prestation för olika typer av tyst miljö, till exempel biblioteksljud eller en helt tyst miljö.
Så gjordes studien
Forskarna undersökte bakgrundsmusikens inverkan på möjligheten att lösa problem som kräver kreativitet. De gjorde tre experiment med olika typer av ljudbakgrund:
Utländsk musik med okänd text (30 personer gjorde testet)
Instrumental musik utan text (18 personer gjorde testet)
Musik med bekant text (36 personer gjorde testet)
Ett exempel på uppgift var att hitta den gemensamma nämnaren för tre olika ord.
Resultatet jämfördes med samma uppgifter i en tyst bakgrund. I alla experimenten presterade deltagarna sämre med bakgrundsmusik jämfört med tyst miljö.
Deltagarna var personer vid University of Central Lancashire i åldrarna 19-56 år.
John Marsh förklarar musikens negativa effekt på prestationen med hur hjärnan fungerar. En förändring i ljud, som när musiken går från en ton till en annan, gör att hjärnan automatiskt registrerar och organiserar denna förändring, utan att vi är medvetna om det. Hjärnan får då lite svårare att sortera och minnas annan information samtidigt. Är det en låt som är bekant för oss, kan det lätt bli så att hjärnan börjar sjunga med, även om inte munnen gör det.
Sången kidnappar vår inre röst
– En välkänd sång kan leda till att hjärnan sjunger låten. Trots att vi har för avsikt att försöka ignorera låttexterna så fångar de vårt inre tal. Vi uppfattar musiken och sjunger oavsiktligt med. När den inre rösten upptas på detta sätt av musik, kan vi inte längre effektivt använda den för att bearbeta eller minnas information, säger John Marsh.
Han har även gjort flera andra studier som visar att ljud verkar störa vår förmåga till problemlösning, i alla fall så fort vi behöver ha tillgång till vår inre röst eller använder hjärnan för att resonera med oss själva. Till exempel när man behöver komma ihåg siffror eller ord. För uppgifter som inte kräver sådant arbete påverkar inte ljud i samma utsträckning, enligt John Marsh.
Vi har svårt att bedöma hur ljudet påverkar oss
Det har dock visat sig att människor inte är så bra på att bedöma hur ljud påverkar deras prestation, enligt flera studier som John Marsh hänvisar till. Många saknar därför insikt om hur olika ljud påverkar en.
– Det är möjligt att vissa ljud, som musik, ger positiva stämningar eller känslor, och att detta på något sätt stör människors uppfattning om ljudets inverkan på deras prestation, säger John Marsh.
Han menar att vi behöver tänka till lite kring vilken typ av uppgift man ska göra, och vilken typ av musik det handlar om.
Instrumental musik distraherar mindre
– Ljud som innehåller text kommer att vara mer störande än ljud som bara är melodier. Och vissa typer av klassisk musik med många smidiga tonövergångar kommer fortfarande att vara mindre störande. Ljud som innehåller oväntade element som fångar vår uppmärksamhet stör de flesta uppgifter oavsett, säger han.
För att fullt ut förstå hur ljud och musik påverkar ens prestation är det viktigt att överväga både aspekter av det mentala arbete man försöker utföra och ljudets olika egenskaper.
– När vi väl har uppnått en sådan förståelse kan vi komma med förnuftiga förslag på vilken typ av arbete som kan kombineras med vilken typ av musik. Såvida inte tystnad är det bästa alternativet, säger John Marsh.
Bild: Mohammad Alizade, Unsplash
Vissa miljöer blir aldrig tysta
För det är ju inte alltid tystnad är ett alternativ. Det finns klassrum som aldrig blir helt tysta, kontorslandskap där någon alltid pratar i telefon eller trångbodda hem där man gör matteläxan bredvid sina lekande småsyskon.
Enligt Sanne Krogh Groth, föreståndare för ljudmiljöcentrum på Lunds universitet och lektor och docent i musikvetenskap, är det viktigt att alltid ta med kulturella och sociala skillnader när man läser sådana här studier.
– Ibland kan ju musik maskera annat oljud, som kanske anses ännu mer störande, säger hon.
Vad som uppfattas som oljud är individuellt
Hon menar också att hur vi uppfattar dessa och alla andra ljud – eller om vi definierar dem som oljud – är väldigt individuellt.
– Det handlar delvis om fysiologiska egenskaper, men det är även kulturellt betingat, beroende på vad du förknippar ljudet med. Det är också stor skillnad på om ljudet kommer som en överraskning eller om man är förberedd, säger hon.
I våras satte hon sig ner tillsammans 20 forskare från olika länder för att försöka hitta en gemensam definition av oljud. De hittade ingen gemensam definition. Och det var egentligen hela poängen med den två dagar långa workshopen som resulterade i boken Negotiating Noise – Across Places, Spaces and Disciplines.
– Syftet var att poängtera att ljud och oljud är avhängigt vem som lyssnar på det, säger Sanne Krogh Groth.
Makten över ljudet viktigare än bullret i sig
Hon upplever att det ibland förs lite väl förenklade resonemang kring ljud; till exempel att det är jättebra när det är tyst och att buller alltid är störigt.
– Undersökningar om ljud behöver därför alltid vara förankrade i kulturella och sociala skillnader. Ibland kan tystnad exempelvis trigga ensamhetskänslor.
I undersökningar som görs i bostadsområden handlar människors missnöje kring oljud sällan om decibelnivåer, säger hon.
– Det handlar mer om ifall man behöver lyssna på saker man inte vill lyssna på eller inte. Och om vem som har makten över ljudet.
Själv har Sanne Krogh Groth det gärna tyst när hon jobbar.
– Jag har aldrig kunnat lyssna på musik när jag jobbar; det blir för mycket information.
Musiken kan bryta dödläget
Enligt John Marsh kan både ljud och oljud faktiskt också ha positiva effekter på kreativiteten vid problemlösning.
– För vissa uppgifter kan människor nå ett dödläge, där de fortsätter att försöka med samma lösning på problemet utan att det fungerar. Om ljud kan ta uppmärksamheten från en ickefungerande strategi för problemlösning, är det möjligt att ljudet istället kan främja att hitta en bättre strategi och därmed förbättra prestationen. Detta är något som vi för närvarande utforskar, säger han.
Text: Jennie Krook på uppdrag av forskning.se
I trafiken är vi människor vana vid att hela tiden förutse vad som kommer att hända härnäst. En slutledningsförmåga som dagens självkörande fordon och AI-system i allmänhet saknar. Några av de brister som finns hos dagens självkörande fordon överbryggas. Forskare från Sverige, Tyskland och Indien har kombinerat modern djupinlärning med neurala nätverk tillsammans med teknik som möjliggör ett slags resonerande som liknar människans sunda förnuft.
– Vi har lyckats utveckla ett nytt sätt för självkörande fordon att förstå och förklara dynamiken i vår värld, precis som vi människor kan göra, säger Mehul Bhatt, professor i datavetenskap vid Örebro universitet.
AI med sunt förnuft i trafiken
En cyklist skyms i några sekunder av en bil. En vanlig situation i trafiken som dagens självkörande bilar inte klarar av att hantera ännu – för i just det ögonblicket har cyklisten slutat att existera.
– Resultatet av den AI-metod som vi har tagit fram blir att de självkörande bilarna kan lära sig att förstå världen ungefär som vi människor. Och med den förståelsen kommer också förmågan att förklara sina beslut, säger Mehul Bhatt.
Det innebär att självkörande bilar kan förstå att en cyklist, som under några sekunder skyms av en bil, fortfarande existerar.
– Vår algoritm ger ett självkörande fordon förmågan att förstå, i det här fallet, att sikten tillfälligt blockeras av en annan bil och att cyklisten återigen kommer att bli synlig när den bilen har passerat. Det är förståelse på den här nivån som krävs för att de självkörande bilarna ska kunna användas i trafiken, under olika trafikförhållanden och i olika miljöer.
Viktigt veta hur AI fattar beslut
AI-teknik som ser och förstår världen på samma sätt som vi människor gör har högre säkerhet. Med den nya AI-metoden kan självkörande fordon visa varför de har fattat ett visst beslut i trafiken, som en plötslig inbromsning, vilket är en förmåga som dagens självkörande fordon saknar.
– Det är av största vikt att vi inte har AI-teknik som kör runt med oss i trafiken och som ingen förstår fullständigt, inte ens de som utvecklat den eller tillverkat fordonen som den används i. Om självkörande bilar ska dela utrymme med oss människor måste vi veta hur de fattar beslut, säger Mehul Bhatt.
Hur en självkörande bil fattar beslut är också helt avgörande vid till exempel olyckor och försäkringsfrågor, men också för att kunna hjälpa människor med särskilda behov.
– I slutändan handlar det om standardisering. Vi måste skapa en gemensam förståelse för tekniken i självkörande bilar, precis som för tekniken i flygplan. Just nu är vi långt ifrån det och det kommer bara att ske om vi fullt ut förstår den teknik vi utvecklar.
Körkort för självkörande fordon?
Mehul Bhatt och Vasiliki Kondyli som är doktorand vid Örebro universitet, undersöker också hur vi människor beter oss i trafiken. I de studierna låter de testpersoner köra bilar i den virtuella världen under kontrollerade trafikförhållanden.
– Resultaten från dessa studier i mänskligt beteende använder vi sedan för att designa människocentrerad AI-teknik för självkörande fordon som kan prestera på en nivå som matchar människors förväntningar, säger han.
Utvecklingen av självkörande fordon pågår för fullt och enligt Mehul Bhatt är det nu vi har möjlighet att påverka hur framtidens transportsystem ska se ut.
– Jag vill bidra till att utveckla teknik i självkörande bilar som inte bara tar mig från punkt a till punkt b. Det ska också ske på ett säkert sätt och inom de ramar som regleras i lag. Samtidigt måste kraven på tillgänglighet och andra samhällsnormer uppfyllas. Vi låter inte människor köra bilar utan körkort och då borde vi åtminstone ställa samma krav på de självkörande bilarna, avslutar Mehul Bhatt.
Studiens resultat tyder på att aktiva lärandemetoder, oberoende av ämne, kan stimulera processer i hjärnan som är bra för elevens prestation. Framförallt hjälper det för komma ihåg saker över tid.
I en studie kring olika lärandemetoder fick gymnasieelever lära sig matematik och glosor med hjälp av olika inlärningsmetoder. Ena hälften av materialet lärdes in med traditionella lärandemetoder och den andra hälften med mer aktiva lärandemetoder (som testbaserat lärande och kreativt matematiskt resonemang).
Aktiva metoder ger bättre testresultat
Med hjälp av fMRI kan forskarna studera kvalitativa aspekter av lärandemetoder som inte kan observeras på plats i klassrummet, men som ändå kan betraktas som betydelsefulla för undervisningen.
– En vecka efteråt klarade eleverna av uppgifterna som de lärt sig med aktiva lärandemetoder bättre, jämfört med de uppgifter de lärt sig med traditionella lärandemetoder. Oberoende av ämnesområde såg vi också en högre aktivitet i områden i hjärnan som kopplas till återaktivering av väl befästa minnesrepresentationer för sådant eleverna lärt med de aktiva lärandemetoderna jämfört med de traditionella. Aktiva lärandemetoder i språk och matte verkar stimulera gemensamma processer i hjärnan som i sin tur kopplas till bättre prestation, säger Sara Stillesjö.
Tvärvetenskap visar varaktig kunskap
En vecka efter inlärningen fick eleverna göra ett test i en MR-scanner där man undersökte deras hjärnaktivitet med hjälp av funktionell hjärnavbildning, fMRI.
– Genom en kombination av klassrumsinterventioner, studier av beteende och hjärnans funktion får vi här ännu mer stöd för hur aktiva lärandemetoder ökar förutsättningarna för ett varaktigt lärande. I förlängningen kan resultaten från studien användas som underlag för rekommendationer, gällande vilken evidensbaserad undervisning som kan användas i klassrummen, säger Carola Wiklund-Hörnqvist.
Sara Stillesjö, postdoktor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap och Carola Wiklund-Hörnqvist, lektor vid Institutionen för psykologi på Umeå universitet är två av forskarna bakom studien.
Vetenskapliga artikel:
Active math and grammar learning engages overlapping brain networks. Stillesjö, S., Karlsson Wirebring, L., Andersson, M., Granberg, C., Lithner, J., Jonsson, B., Nyberg, L & Wiklund-Hörnqvist, C. (2021). Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America.
Vid klimattoppmötet COP26 enades världens länder om ett dokument som för första gången nämner avveckling av kol och fossila bränslen. För att kunna begränsa temperaturökningen krävs en drastisk utsläppsminskning.
I dag rapporterar enskilda stater de egna koldioxidutsläppen, baserat på aktivitetsdata som exempelvis energianvändning – men uppskattningarna är långt ifrån exakta.
Oberoende mätningar av koldioxidutsläpp
I framtiden finns det planer på att etablera ett gemensamt system för alla världens länder som är baserat på oberoende satellitmätningar. I en ny studie, som publiceras i tidskriften Environmental Research Letters, har forskare vid bland annat Lunds universitet undersökt potentialen i satellitmätningar.
– Vad vi vet är det här den första studien som visar att det är möjligt att verifiera utsläppsdata på nationell skala med global satellitövervakning, säger Marko Scholze, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Satelliter skickas ut i rymden
Metoden att satellitövervaka mänskligt orsakade koldioxidutsläpp på nationell nivå kommer att få ett uppsving i takt med att EU, inom sitt jordövervakningsprogram Copernicus, skickar ut flera nya satelliter från 2025 och framåt.
I den nya studien har forskarna undersökt hur dessa mätningar bäst bör göras och användas för att få så pålitlig data som möjligt.
Modell beräknar koldioxidutsläpp
– Vi har utvecklat ett modellsystem som kan användas för att uppskatta de antropogena utsläppen. Systemet är väldigt omfattande och tar hänsyn till alla de kända inneboende osäkerheterna som finns vid satellitmätningar, säger Marko Scholze.
De nya resultaten är intressanta eftersom de krokar i den klimatpolitiska debatten kring vikten av en oberoende verifiering av enskilda länders koldioxidutsläpp. Genom att studera atmosfäriska data från satellitmätningar blir det möjligt att granska och bedöma effektiviteten av de koldioxidreducerande åtgärder som vidtagits av Parisavtalets medlemsländer.
Minska de globala koldioxidutsläppen
Forskarna hoppas att satellitmätningarna kan fungera som ett viktigt verktyg för att minska de globala koldioxidutsläppen.
– Den främsta orsaken till den globala uppvärmningen är förbränning av fossila bränslen och de resulterande utsläppen av koldioxid i atmosfären. Det är av yttersta vikt att övervaka dessa. Vi hoppas att vår studie är en pusselbit som kan hjälpa till att göra det, säger Marko Scholze.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: The Inversion Lab, University of Melbourne, University of Bremen, European Centre for Medium-Range Weather Forecasts samt European Space Agency. Studien har finansierats av EU och den europeiska rymdorganisationen ESA.
Marko Scholze, docent, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, marko.scholtze@nateko.lu.se
Det är ju definitivt så att vi förkortar julgranens liv med decennier – vilket också teoretiskt sett påverkar arter som lever i granen. Och det är många. Granen är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar samt för ett hundratal skalbaggar, som granbock, nordlig rödrock och större barkplattbagge. Granen är det trädslag som flest arter är beroende av, ju äldre den är desto fler arter, och särskilt den döda veden är viktig.
– Man kan absolut fråga sig om julgranen har rättigheter. Liksom man kan fråga sig om alla andra arter och naturen i sig har rättigheter, säger Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik på SLU.
Kanske är det arten gran som har rättigheter?
Men om vi testar tanken att alla granar har rätt att bli gamla – vad skulle det innebära? Det är knappast realistiskt att alla julgranar i en julgransodling skulle få växa sig stora. Och hur skulle andra arter påverkas om inga julgranar gallrades ut från den brukade skogen? Många andra arter i skogen gynnas av en halvöppen miljö där det varken är för mörkt eller för ljust.
Men kanske är det inte den enskilda granen som har rättigheter – såvitt vi vet är det inte några medvetna varelser – utan hela arten gran.
– Ja det kan man ju också diskutera. Granen är ingen utrotningshotad art. Men i alla fall för mer sällsynta arter så är det lätt att hitta argument för att vi är skyldiga att de inte dör ut på grund av våra aktiviteter, säger Per Sandin.
Vad är en naturlig julgran?
En annan intressant fråga i juletider är förstås: Vad är en naturlig julgran? Är det mer naturligt med en gran från skogen än en plastgran?
– Jag tror att de flesta tycker att en levande julgran är mer naturlig än en plastgran. Men det är en flytande skala. Julgransodlingar skulle inte ha funnits utan människor och också om du går ut i skogen och hugger en gran på din mark så finns den där tack vare skogsbruket. Så det går att ifrågasätta hur naturlig en skogsgran är också, säger Per Sandin.
Julgransodling – vad skulle marken annars kunna användas till?
Och när vi ändå är inne på julgransodlingar så hamnar vi mitt i ett annat etiskt dilemma. Är det rätt att odla julgranar på mark som kanske kunde ha använts till annat – till exempel för att odla mat eller för naturreservat? Och kommer det att förändras i framtiden när vi är fler människor på jorden?
– Det är samma diskussion som när vi odlar andra saker som inte är livsnödvändiga. Är det rätt att uppta mark för det, säger Per Sandin.
Skägglav.
Granen försörjer flest andra arter
Mer än 500 arter svampar, 85 lavar och nästan 300 skalbaggar är beroende av granen. Att så många andra arter anpassa sig just till granen beror på att den är vanlig och långlivad. Men trots att granen är Sveriges vanligaste träd och blåbärsgranskog den vanligaste naturtypen är mer än var fjärde rödlistad, av de 1100 arter som har gran som viktig värdväxt. Och av de 370 arter som är helt beroende av gran är 114 rödlistade. Det beror på att bristen på gamla träd och död ved i produktionsskogarna, eftersom de flesta granarna avverkas och forslas ut ur skogen i sin medelålder.
Ja, vad tycker du? Har julgranen rättigheter? Och apropå julen kan man ju också fråga sig vilka rättigheter grisen har? Miljö- och djuretiken behandlar frågor om hur människan bör förhålla sig till naturen och djuren. Liknande frågeställningar kommer upp på en av SLU:s kurser, Miljö- och djuretik – fast utan jultema förstås.
En forskningsstudie vid Högskolan i Gävle har undersökt hur den första, akuta sorgen ser ut hos barn i åldern 13–16 år som nyligen förlorat en förälder i cancer. Man har också undersökt om det finns en koppling mellan tonåringens möjlighet att ”sörja ordentligt” och hur man upplever sorgen flera år senare, som ung vuxen.
– Vi ville undersöka vad som är viktigt för barn och tonåringar i sorg och hur vården kan hjälpa och stötta. För många var det första gången någon frågat dem hur de upplevde förälderns sjukdom, sjukvård, förlust, sorg, om de fick något stöd och hur de själva och familjen påverkades, säger Tove Bylund Grenklo, universitetslektor och forskare inom vårdvetenskap.
Bet ihop om sorgen
Nästan 6 av 10 tonåringarna (57 procent) upplevde att de saknade ett sätt att sörja som kändes okej under det första halvåret efter förälderns död.
Många av tonåringarna (ungefär 4 av 10) hade bitit ihop och försökt leva vidare som om inget hänt den första tiden efter dödsfallet. Var fjärde tonåring hade dolt sin sorg för att skydda sin överlevande förälder, och lika många hade trott att de inte skulle överleva de starka svåra känslorna.
Tjejer och killar bemöttes olika
Unga kvinnor och unga mäns sorg skilde sig också åt. Tjejer upplevde att omgivningen ville att de skulle sörja mindre, medan killarna pushades att gråta och sörja mer.
Att inte ha möjlighet att sörja ordentligt innebar att deltagarna i studien inte bearbetat färdigt sin sorg många år efter förlusten.
– Sorgen kan komma senare hos barn som förlorat en förälder i cancer. I vissa fall kunde de berätta om upp till åtta års fördröjning för sorgen. Den medvetenheten är viktig hos de som jobbar inom sjukvården, skolhälsovården och inom psykiatrin, säger Tove Bylund Grenklo.
Familjen är ett viktigt skyddsnät
Den nya studien visar också att en sammanhållen familj är det absolut viktigaste skyddsnätet vad gäller sorg – både på lång och kort sikt. Det skyddsnätet riskerar att försvagas när en familj sörjer, eftersom alla inte är i samma fas i sin sorg samtidigt, och mindre tid tillbringas tillsammans.
En av Tove Bylunds tidigare studier, från 2014, visar att vården också behöver förstå värdet i att inte lämna barnen utanför. 98 procent vill få veta att föräldern snart ska dö och de som fick vara med i dialogen visade sig må bättre efteråt.
– Det är då omgivningen kan betyda som allra mest, inte bara för den sjuke utan även för familjens barn, säger Tove Bylund Grenklo.
Så gjordes forskningen
Över 600 unga vuxna som förlorat en förälder i cancer när de var 13–16 år ingår i forskningsprojektet. Deltagarna fick svara på en enkät mellan sex och nio år efter förlusten. Projektet har hittills lett till cirka 10 publikationer och snart två avhandlingar om bland annat självskadebeteende, tillit till sjukvården, råd till sjukvården och familjesammanhållningens betydelse.
Den senaste studien handlar om hur de unga sörjde det första halvåret efter förlusten och om det kan ha ett samband med hur de har bearbetat sin sorg 6–9 år senare.
Ohälsosamma kostvanor, sjukdom och vår planets sjunkande hälsa är starkt sammanflätade och 2019 offentliggjordes en rapport från EAT-Lancetkommissionen som presenterar de första vetenskapligt satta målen för en framtida hållbar matproduktion och hälsosam konsumtion inom de planetära gränserna.
Forskare vid Lunds universitet och RISE, Research Institutes of Sweden har i sin studie undersökt hur den kost som rapporten föreslår, kan kopplas till hälsa.
Om Eat-Lancetrapporten:
37 experter inom hälsa, jordbruk och miljö från 16 länder på beskriver på vetenskaplig grund hur världen måste ställa om sin matproduktion för att jordens knappa resurser ska räcka till 10 miljarder människor år 2050.
I rapporten har forskarna utifrån sex olika områden – klimatpåverkan, vattenanvändning, biologisk mångfald, fosfor- och kväveanvändning och försurning – sökt svar på hur kosthållning och ett mer hållbart livsmedelssystem kan förbättra vår miljö och hälsa.
– Rapporten föreslår en radikal förändring av vårt nuvarande livsmedelssystem och att en omställning av vår kosthållning kan leda till förbättringar inom alla de områden som analyserats och på så vis leda till en hälsosam och miljömässigt hållbar utveckling för den växande befolkningen, men än så länge har inte Eat-Lancetkosten utvärderats tillräckligt. Vi ville vetenskapligt undersöka hur den kost som rapporten föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar tydligt att Eat-Lancetkosten kan kopplas till lägre risk för död i förtid, säger Anna Stubbendorff, doktorand vid Lunds universitet och förstaförfattare till studien.
Med Eat-Lancetkosten angav forskarna globala målvärden för ett dagligt intag av ett urval av olika livsmedel. Denna kost består av mycket fullkorn, grönsaker, frukt, nötter, frön och baljväxter, och mycket mindre kött, socker och mättat fett jämfört med dagens konsumtion. Med teoretiska beräkningar uppskattade forskarna även kostens förbättringar för människors hälsa och livslängd.
Skapat en modell med poängsystem
I den aktuella studien har forskarna vid Lunds universitet studerat totalt 22 421 deltagare från Malmö kost- cancer-studien och undersökt kopplingar mellan kosten och hälsa. Genom att skapa ett särskilt poängsystem som anger hur stora likheterna är mellan individers matvanor och Eat-Lancetkosten kunde de dela in deltagarna i fem grupper. Ju högre följsamhet till Eat-Lancetkosten desto högre poäng enligt forskarnas modell.
Under en genomsnittlig uppföljning på 20 år undersökte forskarna sambanden mellan deltagarnas kost och dödlighet. Sambanden justerades för faktorer som till exempel rökning, fysisk aktivitet, BMI och hög alkoholkonsumtion.
Individer med ett matintag som i högst grad följde Eat-Lancetkosten hade 25 procent lägre risk att dö i förtid jämfört med individer i gruppen som var minst följsamma. När forskarna undersökte specifika dödsorsaker kunde de koppla Eat-Lancetkosten till 32 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och 24 procent lägre risk att dö i cancer.
– Även när studiedeltagarnas kosthållning låg långt ifrån målsättningarna för Eat-Lancetkosten såg vi en tydlig skillnad i risken för total dödlighet, redan när deltagare nådde till hälften av målet, säger Anna Stubbendorff.
Anna Stubbendorff hoppas att studieresultaten, liksom modellen med poängsystem, framöver ska kunna användas av andra för att utveckla mer hållbara kostriktlinjer. I nästa steg vill forskarna studera kosten vidare med fokus på näring.
Anna Stubbendorff, doktorand i forskargruppen nutritionsepidemiologi Lunds universitet och Forskarskolan Agenda 2030, Lunds universitet, anna.stubbendorff@med.lu.se
Modell för poängsystem/kostindex:
Forskarna vid Lunds universitet utvecklade ett kostindex, en egen modell med poängsystem för att kunna fastställa följsamhet till Eat-Lancetkosten och dess samband med dödlighet.
Eat-Lancetkosten består av livsmedelskomponenter med bestämda kostintagsnivåer och förslag på referensintervaller som anses förenliga med optimal hälsa i olika populationer. Baserat på beskrivningar klassificerade forskarna Eat-Lancetkostens livsmedelskomponenter i livsmedel som vi antingen rekommenderas öka eller minska konsumtionen av.
Livsmedelskomponenter vars intag rekommenderas öka är grönsaker, frukt, omättade oljor, baljväxter, fullkorn, nötter och fisk.
De livsmedelskomponenter där ett begränsat intag rekommenderas är nötkött och lamm, fläsk, fågel, ägg, mejeriprodukter, potatis och tillsatt socker.
Kostindexet består av 14 livsmedelskomponenter som de fastställt utifrån Eat-Lancetkosten, med ett möjligt intervall på 0–3 poäng för varje komponent. Noll poäng anger låg följsamhet till målet för livsmedelskomponenten enligt Eat-Lancetkosten, och tre poäng hög följsamhet. Totala möjliga poängintervall är 0–42 poäng, där noll poäng innebär icke-följsamhet upp till 42 poäng för perfekt följsamhet. Forskarna utvärderade sedan studiedeltagarnas kostintag baserat på rapporterade mängder i gram per dag i rå vikt, vilket är i linje med hur kostintagsnivåer uttrycks Eat-Lancetkosten.
Deltagare i studien: Friska frivilliga, totalt 22 421 deltagare från Malmö kost cancer-studien med ett åldersspann på 45–73 år, varav 8 568 var män och 13 853 kvinnor.
Datorer som kan ta sig an avancerade kognitiva uppgifter som att känna igen språk och bilder – eller som har övermänskliga schackkunskaper – har fått stort genomslag de senaste åren tack vare AI-tekniker. Samtidigt är den mänskliga hjärnan än så länge överlägsen när det gäller hur effektivt och energisnålt som uppgifterna kan utföras.
– Att hitta nya sätt att göra beräkningar som liknar hjärnans energieffektiva processer har varit ett stort forskningsmål i årtionden. Just kognitiva uppgifter som bild- och röstigenkänning kräver mycket datorkraft, och energisnålare lösningar är särskilt viktiga i mobila applikationer som exempelvis mobiltelefoner, drönare eller satelliter, säger Johan Åkerman, professor i tillämpad spinntronik vid Göteborgs universitet.
”Nervceller” och ”minnesceller” = effektivare datorer
Han har i samarbete med en forskargrupp vid Tohoko University lett en studie som nu har tagit ett viktigt steg på vägen. I studien, som har publicerats i den högt rankade tidskriften Nature Materials, har forskarna för första gången lyckats koppla samman de två huvudsakliga verktyg som finns för de avancerade beräkningarna: oscillatornätverk och memristorer.
Johan Åkerman beskriver oscillatorer som svängningskretsar som kan göra beräkningar, och som kan liknas vid mänskliga nervceller. Memristorer är programmerbara resistorer som också kan utföra beräkningar och dessutom har inbyggt minne, och som därmed kan liknas vid minnesceller. När forskarna nu har kunnat integrera de båda, är mycket vunnet.
De imiterar hjärnans neurala nätverk
Neuromorphic computing är ett AI-kopplat forskningsområde där målet är att imitera hur hjärnans neurala nätverk fungerar. I forskningen används nya algoritmiska tillvägagångssätt som efterliknar hur den mänskliga hjärnan interagerar med världen för att leverera kapacitet närmare mänsklig kognition.
Ny komponent ger energisnåla beräkningar. En studie ledd av forskare vid Göteborgs universitet har för första gången lyckats kombinera en minnesfunktion och en beräkningsfunktion i samma komponent, genom att koppla ihop oscillatorer och memristorer. Bild: Mohammad Zahedinejad
– Det här är ett viktigt genombrott eftersom vi visar att det går att kombinera en minnesfunktion med en beräkningsfunktion i samma komponent. De här komponenterna fungerar mer som de energismarta neurala nätverken i hjärnan, och kan därför bli viktiga byggstenar i framtida, mer hjärnliknande datorer, säger han.
Öppnar för energisnålare teknik
Enligt Johan Åkerman öppnar upptäckten för snabbare, smidigare och mindre energikrävande teknik inom en mängd områden. Han framhåller att det är en stor fördel att forskargruppen har lyckats framställa komponenterna i extremt små format: hundratals komponenter får plats på en yta som motsvarar en bakteries storlek. Det kan få särskilt stor betydelse för mindre applikationer som mobiltelefoner.
Beräkningar kan göras lokalt i mobilen
– Många funktioner i mobiltelefoner skulle underlättas med mer energieffektiva beräkningsmöjligheter. Ett exempel är digitala assistenter som Siri eller Google. Idag sker all hantering via servrar eftersom beräkningarna kräver för mycket energi för mobilernas små format. Om beräkningarna istället kan göras lokalt, direkt i mobilen, kan de ske snabbare och enklare när ingen uppkoppling mot servrar behövs, säger han.
Han nämner självkörande bilar och drönare som andra exempel där en mer energisnål beräkningskapacitet skulle föra utvecklingen framåt.
– Ju mer energieffektivt det går att göra kognitiva beräkningar, desto fler tillämpningar öppnar sig. Därför har vår studie verkligen potential att flytta området framåt, säger han.
Studien har letts av professor Johan Åkerman vid Göteborgs universitet, som också är senior författare till artikeln. Försteförfattare är Mohammad Zahedinejad som doktorerade vid Göteborgs universitet 2019. Studien har skett i samarbete med en forskargrupp vid Tohoko University i Japan inom ramen för projektet TOPSPIN, som är finansierat av europeiska forskningsrådet ERC.
Att fetma är en riskfaktor för både diabetes typ 2 och flera typer av cancer är ett känt faktum. Likaså att avsiktlig viktminskning, genom exempelvis fetmakirurgi, ofta leder till att personen blir fri från diabetessymtom och uppnår normaliserad blodsockernivå.
Även risknivån för cancer kan sänkas efter en kraftig och långvarig viktminskning. Kopplingen mellan fetma, viktminskning, glukoskontroll och cancerrisk hos patienter med diabetes typ 2 är dock mindre studerad.
Glukoskontroll innebär normala blodsockervärden
Normal glukoskontroll innebär blodsockervärden under gränsvärdena för diabetes typ 2. Blodsockervärdet ligger då vanligen på 4–6 mmol/l på morgonen vid uppstigning och före måltider. Blodsockret mäts med blodprov och sker ofta vid olika läkarundersökningar.
Lägre cancerrisk efter fetmakirurgi
I en studie vid Göteborgs universitet studerade forskarna en grupp om 393 personer med diabetes typ 2 som genomgick fetmakirurgi, och jämförde med en kontrollgrupp på 308 personer med samma grundförutsättningar, alltså grav fetma och diabetes typ 2, men som inte fetmaopererades. Grupperna var i övrigt jämförbara vad gäller bland annat könsfördelning, blodglukos och rökning.
I kirurgigruppen var det 68 personer, cirka 17 procent, som utvecklade cancer parallellt med en påtaglig viktnedgång. Motsvarande i kontrollgruppen var 74 cancerfall, 24 procent, samtidigt som gruppen låg kvar på nivån grav fetma. Medianvärdet på uppföljningstiden var drygt 21 år. Sammantaget var cancerrisken 37 procent lägre i den grupp som genomgick fetmakirurgi.
Glukoskontroll minskade cancerrisken med 60 procent
Den största skillnaden sågs dock när man analyserade cancerrisk hos alla patienter som uppnådde normal glukoskontroll och inte återinsjuknade i diabetes inom loppet av tio år. Där drabbades bara 12 personer av 102 (12 procent) av cancer, jämfört med 75 av 335 (22 procent) i gruppen som hade återfått sin diabetes under samma tid. Resultaten visar på en 60-procentig riskminskning för cancer i gruppen som bibehöll normal glukoskontroll.
– Det vi alltså ser är att många cancerfall bland personer med diabetes typ 2 kan förhindras. Resultaten är ett viktigt bidrag som ökar förståelsen för kopplingen mellan glukoskontroll och cancerprevention, säger Kajsa Sjöholm, docent i molekylär medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Fetma orsakar fler cancerfall än rökning
Magdalena Taube är docent i molekylär medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
– Den globala epidemin av både fetma och diabetes medför en ökning av antalet cancerfall, vilket även ökar risken för förtida död. Det har uppskattats att fetma under de närmaste tio–femton åren kan orsaka fler cancerfall än rökning i flera länder, vilket tydligt illustrerar allvaret av detta tillstånd, säger hon.
– För att kunna förhindra denna utveckling behövs en större tonvikt på cancerförebyggande strategier. Där kan våra resultat ge en viktig vägledning för framtida behandlingar, avslutar Magdalena Taube.
Kajsa Sjöholm, docent i molekylär medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kajsa.sjoholm@medic.gu.se
Magdalena Taube, docent i molekylär medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, magdalena.taube@gu.se
När digitala textdokument ska arkiveras behövs standardiserade format som är utformade för lång livslängd. Ett sådant exempel är formatet pdf/a-1b.
Dokument riskerar att bli oläsliga
I en studie har forskare undersökt hur svenska lärosäten arkiverat doktorsavhandlingar mellan åren 2007 och 2016. Av totalt 21 611 pdf-filer är det endast omkring sex procent av filerna som hävdar att de överensstämmer med pdf/a-1b. Av dessa är det dock bara 14 stycken som till fullo klarar en kontroll av överensstämmelse med standarden. Därmed är den långsiktiga arkiveringen inte säkerställd och information riskerar att i framtiden gå förlorad.
För organisationer i offentlig sektor är detta en nyckelfråga, menar forskarna bakom studien. Kommer pdf-filer som lagras på lång sikt fortfarande kunna läsas, återges eller bearbetas enligt avsikten från deras skapare när originalprogramvaran inte längre är tillgänglig?
Använda öppen programvara
– En långsiktigt god förvaltning förutsätter användning av format som har implementeras i öppen programvara. Den kompletta källkoden till programvaran behöver finnas tillgänglig under villkor som möjliggör långsiktig förvaltning av såväl dokument som programvara, säger Björn Lundell, professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde.
Forskningen visar att det finns ett antal brister i analyserade programvaror som till del är en konsekvens av brister i det implementerade formatet. Mycket talar för att tekniskt komplicerade format, på sikt, kommer att leda till oönskade inlåsningseffekter och hinder för att olika system ska kunna fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra.
Rekommendationer till offentliga verksamheter
Baserat på resultaten i studien ger forskarna en rad rekommendationer till offentliga verksamheter. Offentliga organisationer måste öka den interna medvetenheten om vikten av att använda format av god teknisk kvalitet. Formaten behöver uppfylla definitionen av öppen standard enligt statens offentliga utredning 2009:86 och ha implementerats i öppen programvara. Under upphandlingsprocessen behöver även de offentliga verksamheterna ställa krav på bättre stöd för pdf/a-1, menar forskarna.
– Målet måste vara att slutanvändare av olika programvaror korrekt ska kunna skapa filer i öppna format för vilka det existerar en god implementation i öppen programvara, säger Björn Lundell.
Thomas Fischer, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde, thomas.fischer@his.se, Björn Lundell, professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, bjorn.lundell@his.se
– Studierna visar på något av en felande länk i informationskedjan kring ärftlig cancerrisk. Deltagarna upplevde sig ha rätt till sådan information om det fanns i familjen eftersom det skulle kunna vara betydelsefullt för förebyggande kontroller och tidig upptäckt och behandling av cancer, säger Carolina Hawranek, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper på Umeå universitet.
Förväntade sig att få veta om ärftlig cancerrisk?
I den aktuella studien intervjuade forskarna 18 personer, och gick djupare in på deltagarnas attityder och förväntningar på vården. Studien visar att deltagarna har hög tilltro till vårdpersonal som arbetar med genetisk koppling till sjukdomar. Och förväntade sig att sjukvården ska ta huvudansvaret när det upptäcks en ärftlig förändring i släkten. Deltagarna uttryckte förvåning – i några fall bestörtning – över att det idag inte fungerar på det viset.
Som det är idag meddelar inte vården släktingar till personer som har fått cancer med en ärftlig komponent. I stället ligger ansvaret helt på den individ som först har identifierats med en ärftlig cancerrisk att berätta om sin diagnos för alla som skulle kunna ha anledning att testa sig.
Bara de närmaste får veta
Flera deltagare i studien trodde att detta skulle fungera inom den närmaste familjen, men att det är stor risk att de skulle missa mer avlägsna släktingar som också kan vara bärare av samma anlag, men som de av olika skäl inte har samma kontakt med. ”Jag kommer att ringa de fem närmaste, men vad händer med de andra tio?” var en kommentar. Överlag ville deltagarna både ha och dela med sig av sådan information om de själva fick en diagnos.
– Resultaten ligger i linje med vad vi tidigare visat kvantitativt i vår förra enkätstudie. Man kan säga att regler och rutiner inte har utvecklats i takt med de möjligheter till riskförebyggande som forskningen om ärftliga faktorer öppnat. Det bör gå att hitta en bättre balans mellan den enskildes integritet och rätten till information om ärftliga risker, säger Carolina Hawranek.
Ärftlig cancerrisk – forskning om riskinformation
Den aktuella studien är en fortsättning på en tidigare bred enkät bland ett tusen svenskar som visade att nio av tio både vill ha och dela med sig av information om en förhöjd ärftlig risk för cancer. Deltagarna har spridning i ålder, utbildning och bakgrund för att täcka in olika perspektiv. Båda studierna utgör förarbeten till den mer omfattande Direct-studien som undersöker ett nytt sätt att förmedla riskinformation.
Carolina Hawranek, forskare vid Institutionen för strålningsvetenskaper, carolina.hawranek@umu.se
Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, visar en studie där forskare undersökt Malmös parker.
Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar och även människor i en stad. De sänker temperaturen, renar luften, minskar risken för översvämningar och har positiva effekter på människors psykiska och fysiska hälsa. För djuren erbjuder de en livsmiljö i den annars karga stadsmiljön.
I Sverige – och även utomlands – är det vanligt att plantera icke-inhemska träd i städerna. I Malmös parker är till exempel vart fjärde träd icke-inhemskt. Vissa av de exotiska eller främmande arterna anses vara särskilt tåliga, eller lättskötta, i en hård stadsmiljö. Men nu kan forskare i Lund slå fast att de icke-inhemska trädarterna är betydligt mindre gynnsamma för insektslivet i städerna.
Vanliga träd i svenska städer
Inhemska: ek, bok, björk
Icke-inhemska: platan, ginkgo, gudaträd
Dubbelt så många spindlar
En studie i Malmös parker visade att mängden insekter och spindlar i somliga fall var två till tre gånger högre på inhemska träd jämfört med icke-inhemska. Även om forskarna förväntade sig en skillnad, blev de förvånade att den var så stor.
– Vi kan visa att den här effekten är stark och en viktig faktor att räkna med. Samtidigt är den förhållandevis lättåtgärdad – det räcker att man ökar andelen inhemska träd i staden, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Exotiska träd dåligt för insekter
Att icke-inhemska träd är dåliga för insekter och andra småkryp är känt sedan tidigare, detta då de saknar den evolutionära historik av samexistens som krävs för att arterna ska anpassa sig till varandra.
Vad forskarna däremot inte vetat är hur stark eller viktig den effekten är i stadsmiljö där det finns mycket annat som påverkar insektslivet negativt, så som artificiellt ljus, högre temperaturer och luftföroreningar. Målet med studien var att förstå hur viktigt valet av träd är i en urban kontext.
– Vårt resultat visar att importen av främmande trädarter till staden kan spela en större negativ roll för insektslivet än andra urbana effekter, så som ljus- och luftföroreningar, säger Johan Kjellberg Jensen.
Insekter lika viktiga i staden
Hans förhoppning är att stadsplanerare och andra aktörer tar del av forskningsresultaten så att man kan utveckla metoder för att säkerställa fungerande ekosystem i staden.
Vad är ett ekosystem?
Ett biologiskt system av interagerande organismer och deras fysiska miljö.
– Ett exempel skulle vara en handbok med förslag på arter att använda i staden beroende på kontext, säger han.
Den största osäkerheten i forskarnas studie är att de bara undersökt en stad och under ett år. Johan Kjellberg Jensen hoppas därför att fler och längre studier ska göras, då insektsliv och biologisk mångfald i urban miljö är en viktig fråga i en tid av artdöd och klimatförändringar.
Insekter avgörande för ekosystemet
– Insekter har många avgörande roller i ett ekosystem som vi inte alltid ser. Det handlar om allt från pollination till nedbrytning, och därför är de av stor vikt även i staden.
– Dessutom förlitar sig många andra djurgrupper på dem för föda, till exempel småfåglar. Växter, och inte minst träd, utgör den levande del av ekosystemet som vi bäst kan kontrollera och direkt påverka i staden. Därför är det viktigt att förstå hur planering av grönytor, som till exempel vilka träd vi väljer att plantera, påverkar stadens ekosystem, säger han.
Johan Kjellberg Jensen, doktora i Evolutionär ekologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universtiet, johan.kjellberg_jensen@biol.lu.se
När Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson setts i tv de senaste dagarna skymtas också ofta hennes pressekreterare. Pressekreteraren har gått från att vara en servicefunktion, via rundningsmärke till grindvakt. Idag har de en självklar plats i staben hos regeringens ministrar. Men deras roll i den politiska vardagen är inte så väl känd. Vad gör statsrådens pressekreterare på jobbet?
− Vår studie har visat att pressekreterarna har en stark position och den är i dag både institutionaliserad och centraliserad på Regeringskansliet. Det är tydligt att de också blivit mer självmedvetna om sin roll. Men deras roll som gatekeeper (grindvakt) har också stärkts. De är inte längre bara den som informerar, utan den som ger tillgång till ministern, säger Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap, som har intervjuat pressekreterare anställda på Regeringskansliet om deras vardag, arbetsuppgifter och rollens utveckling över tid.
Ökad professionalisering och självmedvetenhet
Med i studien är också forskarkollegan Elena Johansson som har studerat hur pressekreterarna använder sociala medier, samt den aktuelle ministerns användning av de samma. Det som sammantaget framkommer av hela studien är att oavsett politisk tillhörighet har arbetet blivit mer enhetligt och koordinerat över tid. Samtidigt har det skett en professionalisering och flera av de svarande ger uttryck för en ökad självmedvetenhet kring sin egen ställning.
Vardagen för en pressekreterare formas mycket utifrån den politiska vardagen; möten, konferenser och resor ger ramverket för arbetsdagen, men också större och återkommande händelser som politiska debatter, budgetförhandlingar, partikongresser och var fjärde år riksdagsvalet. Allt detta kräver detaljerad planering kring resor, vem de ska träffa, var man ska träffa media och vad som ska hända när, berättar en pressekreterare och tillägger att hen alltid måste vara nåbar, alltid uppdaterad och alltid ha kontroll.
− Sedan 2014 är alla pressekreterare anställda centralt vid Regeringskansliet, under Statsrådsberedningen och arbetet koordineras mycket utifrån dagliga möten där. En pressekreterare säger i intervjun att ”med mer intensiv mediebevakning måste vi ha bättre kontroll på vad vi skickar ut”, något som vi ser som ett tydligt erkännande av kravet på central kontroll över vad olika delar gör, säger Karl Magnus Johansson.
En fråga om demokrati
Att ha full kontroll över hur media inkräktar på arbetsuppgifterna och yrkesrollen är en utmaning för pressekreterarna. Det gäller inte minst sociala medier, som styr mycket av arbetet idag, vilket också gör rollen mer mångfasetterad än tidigare. Medielandskapet är i ständig förändring och ny teknik förändrar pressekreterarens roll, liksom behoven och förväntningar från tidningar, radio och tv.
När de första pressekreterarna anställdes för 50–60 år sedan innebar jobbet framför allt att vara en informationskanal. Idag innebär rollen dessutom att personen är med och kontrollerar det politiska budskapet, kontaktvägen till ministern och dennes relation till media.
− Det är i slutänden inte bara en fråga om en professions utveckling och förändring utan en fråga om demokrati. När pressekreteraren fungerar som en gatekeeper som är mer eller mindre omöjlig att komma runt, om allmänheten via media inte har tillgång till politikerna, då kan det vara ett demokratiproblem, säger Karl Magnus Johansson.
– Elitsatsande idrottare är ungdomar och unga vuxna som har ambitionen att prestera på internationell nivå i sin idrott. De ska inte behöva välja mellan att säkra sin framtid genom studier och att satsa på en ofta osäker idrottskarriär. Genom dubbla karriärer kan vi främja att fler kan fortsätta längre, oavsett om det gäller idrott eller studier. Det ena borde inte utesluta det andra utan snarare sammanföras för att gynna varandra, säger Lukas Linnér, doktor i hälsa och livsstil inriktning idrottspsykologi.
Stödmodell ska hjälpa idrottsstudenter
Hans avhandling har utmynnat i en stödmodell som är till för att hjälpa elitidrottande studenter att utveckla och upprätthålla en balanserad livsstil. På så sätt kan man främja strävan mot en hälsosam, framgångsrik och långvarig karriär inom idrotten och livet som helhet.
– Den centrala utmaningen med dubbla karriärer är en balanserad livsstil, det vill säga en kombination som gör att man når sina mål i både idrotten och studierna, lever ett tillfredsställande privatliv och upprätthåller hälsa och välbefinnande, säger Lukas Linnér.
När ”krockar” studier och idrott?
I avhandlingen beskrivs hur två perspektiv från forskningen sammanförs för att främja en balanserad livsstil. Dels handlar det om utmaningarna som personer med dubbla karriärer möter, dels vad individerna behöver vara bra på för att möta utmaningarna. Poängen är att se idrottare först och främst som individer som utvecklas och behöver hantera utmaningar i relation till olika delar av livet.
– Det har varit viktigt att förstå hur de olika delarna av elitidrottande studenters liv ”krockar” med varandra, till exempel när idrottstävlingar och examinationer infaller samtidigt. Hur kan de leva ett givande socialt liv samtidigt som de hanterar idrott och studier? säger Lukas Linnér.
Miljön runt eleven viktig
Å andra sidan handlar det om att flytta fokus från individen till hela miljön som finns runt individen. Forskarna har studerat ledande utvecklingsmiljöer för dubbla karriärer med fokus på hur miljön är strukturerad och organiserad samt vilka värderingar som styr hur stöd ges.
– Det kan till exempel handla om hur ett lärosäte, specialidrottsförbund och kommun kan samarbeta för att skapa förutsättningar för kombinationen samt hur stödpersoner inom idrott och studierna arbetar tillsammans för att stödja elitidrottande studenter. Här visar forskningen på vikten av en tydlig struktur och koordinering genom ett dedikerat stödteam för dubbla karriärer och ett stöd som präglas av en helhetssyn på individen. Fokus måste vara att stärka individens egen förmåga att hantera sin situation. Tränarnas roll är också viktig för att främja balansen, eftersom de träffar individerna på daglig basis, säger Lukas Linnér.
Idrottsgymnasier i Sverige sedan 1972
I Sverige finns en lång historik av att stödja kombinationen idrott och studier på gymnasienivå, till exempel genom idrottsgymnasier, vilket etablerades redan 1972. År 2015 inrättades Riksidrottsuniversitet och Elitidrottsvänliga lärosäten av Riksidrottsförbundet för att stödja möjligheten till dubbla karriärer, alltså idrott och studier i kombination även på högskolenivå.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
