Allt fler väntar med att bilda familj tills de blivit äldre. Det märks bland annat på att fler kvinnor i åldern 40 år och uppåt föder barn. Sedan år 2016 är det möjligt för ensamstående kvinnor i Sverige att få barn med hjälp av assisterad befruktning med donerade spermier, så kallade solomödrar.
Högre ålder vid graviditet ökar risken för att kvinnan ska få komplikationer. Även att vara ensamstående förälder och att som barn växa upp med en ensamstående förälder kan vara förknippat med stress och minskat välbefinnande.
I en avhandling vid Linköpings universitet har psykologen Malin Lindell tittat närmare på äldre kvinnors graviditeter och förlossningar. Hon har också undersökt om civilstånd och att bli förälder genom infertilitetsbehandling eller spontan graviditet kan kopplas till olika graviditets- och förlossningsutfall. Hon har även undersökt barnets och kvinnans sannolikhet att få diagnoser inom specialistsjukvården.
Barn till ensamstående har fler diagnoser
I sina studier ser hon att det har betydelse om kvinnan är ensamstående eller om hon bor tillsammans med en partner.
Forskarna delade in familjekonstellationerna i två grupper utifrån uppgift om civilstånd i Medicinska födelseregistret. En studie visar att ensamstående kvinnor har signifikant ökad sannolikhet för att diagnostiseras inom specialistsjukvården jämfört med sammanboende kvinnor, oavsett ålder. Detta överraskade Malin Lindell Pettersson.
– Likaså tycker jag att det är förvånande att barn till ensamstående har fler diagnoser inom det psykiska området redan i åldern upp till fem år jämfört med barn till sammanboende föräldrar, säger hon.
Utgångsläge påverkar
De kvinnor i registerstudierna som var ensamstående i början av graviditeten kan ha varit det av flera anledningar. Malin Lindell Pettersson menar att utgångsläget för ensamstående mammor kan spela stor roll för hur graviditet, förlossning och föräldraskap blir.
Det är skillnad i utgångsläge för kvinnor som blivit oplanerat gravida, genomgått en separation eller förlorat sin partner tidigt under graviditeten, jämfört med om kvinnan själv väljer att gå in i graviditeten och föräldraskapet som ensamstående.
År 2019 påbörjades en framåtblickande studie. I den ska kvinnor som planerar att vara ensamstående mammor, så kallade solomödrar som skaffar barn med assisterad befruktning, jämföras med sammanboende kvinnor i ett heterosexuellt förhållande som får barn genom provrörsbefruktning, IVF-behandling.
Stöd betyder mycket
Det har stor betydelse för hälsan att ha bra bra stöd runt omkring sig när man blir ensamstående förälder. I studien uppger de planerat ensamstående mammorna att de har bra socialt stöd, främst från vänner och sina föräldrar.
– I och med de risker som förknippas med att vara barn till ensamstående så blir det än viktigare att göra studier för att se vad de här kvinnorna behöver för att utfallet ska bli så bra som möjligt och att följa upp hur det faktiskt blir för dem. Vi ska följa kvinnorna och deras barn under minst ett par år. Det är ju en familjekonstellation som troligen blivit vanligare nu när ensamstående kvinnor kan få barn med spermiedonation här i Sverige och inte längre behöver ordna det på egen hand eller söka sig utomlands, säger Malin Lindell Pettersson.
Fördelar med föräldraskap i högre ålder
Det kan också finnas positiva aspekter med att bli förälder i lite högre ålder. Äldre kan ha det bättre ställt ekonomiskt, vara mer etablerade på arbets- och bostadsmarknaden, ha större socialt nätverk och uppnått personlig mognad. Det finns också studier som pekar på att lyckan efter att man blivit förälder hänger kvar längre än hos yngre nyblivna föräldrar.
För många svenskar blev frågan om digital säkerhet främst kännbar sommaren 2021. Då tvingade en it-attack den svenska butikskedjan Coop att fysiskt slå igen portarna. Kaparna tog sig in i mjukvaran Kaseya, ett amerikanskt verktyg som används för att fjärrstyra och övervaka it-miljöer, i detta fall kassasystem.
– Just den attacken fick nog upp allmänhetens ögon för frågan om it-säkerhet. På ett sätt var det bra. För många var nog ganska omedvetna om den sårbarhet som det nätbaserade samhället kan innebära, säger Boris Magnusson, seniorprofessor i programvaruteknik, Lunds Tekniska Högskola.
Sårbarhet genom fler digitala lösningar i vardagen
Den digitala miljö som omger oss idag utgörs inte enbart av mobiltelefoner och datorer. It-baserade lösningar omfattar också kassasystem, hus, sjukvårdsapparater och andra samhällsbärande funktioner som exempelvis försörjning av dricksvatten.
– I hemmet finns datorer som hjälper oss att prata med vänner, spela musik eller datorspel. Liknande funktioner finns också utanför hemmet, även om vi inte tänker på dem så mycket. Soptunnor, bilar, digitala nycklar är några exempel. I vår forskning försöker vi helt enkelt undersöka hur vi kan hindra apparaterna från att göra några dumheter, som att någon tar över dem genom en hackerattack och får dem att göra saker som de egentligen inte ska. Enkelt uttryckt så hittar vi på olika smarta sätt som skyddar de här apparaterna, säger Boris Magnusson som tillsammans med sina kollegor arbetar med dessa frågor i projektet Smarty (Secure Software Update Deployment for the Smart City).
Flera olika mjukvaror påverkar säkerheten
En hackerattack innebär enkelt beskrivet att någon förstör eller skadar mjukvarans kod. Och ju fler enheter i ett system, desto större blir skadan.
– Vårt mål med forskningsprojektet Smarty är att förstå sårbarheter i mjukvaran. Ambitionen är också att lösa frågan om hur vi enkelt uppdaterar ett system som består av flera olika mjukvaror, vilket ofta är fallet hos större företag eller organisationer, säger Boris Magnusson.
Han beskriver de digitala system som präglar modern infrastruktur i svenska och nationella företag och organisationer, som stora och komplexa eftersom de i regel består av en rad mindre enheter. Den mängd information som ska hämtas in och behandlas ökar ständigt. För att allt ska ske säkert krävs regelbundna uppdateringar av mjukvaran.
– Varje uppdatering innebär idag en risk att någon extern person kan ta sig in i ditt system. Det är som att du varje gång öppnar dörren för att vädra glömmer att slå igen den, säger Boris Magnusson.
Olika attacker har olika syften
Målet med en attack kan vara flera. Hackaren kan till exempel installera skadlig programvara, så kallad ransomware, vars syfte är att utpressa den drabbade. Hackaren kräver sedan stora summor pengar för att öppna upp en mjukvara igen. Det skedde då Coops kassaapparater slogs ut. Hackergruppen bakom attacken kräver då 598 miljoner kronor för att få systemen att fungera igen.
En hackare kan, som den ryska invasionen av Ukraina blivit ett grovt exempel på, genom cyberattacker försöka lamslå ett land och stänga ner offentliga hemsidor. Eller så vill hen förstöra för en konkurrent, som exempelvis hos en större industri med nätbaserade styrsystem.
Också sjukvården är utsatt:
– Modern sjukvård i Sverige är beroende av trygg mjukvara och it-system. Patienter som vårdas i livets slutskede vill kanske kunna stanna hemma. Personalen behöver då ha kontroll över utrustningen på distans, och samtidigt hålla kontakt med patienten. Till exempel kan man övervaka smärtlindring, förhöra patienten hur denne har sovit under natten och ta vissa typer av prover, säger Boris Magnusson.
– Tekniken kan lösa sådana frågor, som att skapa ett bättre liv. Men ett icke genomtänkt arbete kan också skapa stora problem, säger Boris Magnusson.
Text: Sanna Trygg/Lunds universitet
Om du vill veta mer:
Denna fråga diskuteras vidare under Lunds universitets forskningsfestival Our Future City/H22 som sker 7-10 juni 2022. Festivalens programpunkter är baserade på punkt 11 i Agenda 2030-målen för hållbar utveckling med fokus på hållbara städer och samhällen. Samtalen är populärvetenskapliga och riktar sig till den breda allmänheten. Kontakt: Projektledare Sanna Trygg, sanna.trygg@ch.lu.se
– Våra resultat visar att eDNA, eller miljö-DNA som det också kallas, inte bara kan användas för att påvisa förekomst av gädda i sjöar och vattendrag utan också för att uppskatta mängden biomassa, säger Erik Karlsson, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).
eDNA
Alla levande organismer, såväl växter som djur, släpper ifrån sig DNA. Det kan vara från hud, avföring, päls, ägg, spermier, växtdelar eller helt enkelt när de dör. Det DNA som vi lämnar efter oss i miljön kallas miljö-DNA eller e-DNA från engelskans ”environmental DNA”. DNA-molekylerna finns kvar i vattnet i flera dagar, och det går att lista ut vilka djur och växter som har befunnit sig i vattnet.
Tillsammans med sina kolleger mätte Erik Karlsson eDNA-koncentrationer i experiment utförda både i laboratorium och i stora utomhustankar. Båda experimenten visade ett starkt linjärt samband mellan gäddbiomassa och DNA-koncentration.
Vattenprover skadar inte fisken
Forskarna jämförde också olika metoder för att extrahera DNA och fann att de billigaste metoderna gav den högsta DNA-koncentrationen av gädda.
– Det här förvånade oss, men det visar också att den här tekniken kan bli ett snabbare och mer kostnadseffektivt alternativ till våra befintliga eDNA-metoder. Och om vi dessutom kan uppskatta fiskmängd med hjälp av ett vattenprov istället för att använda konventionella och dödliga övervakningsmetoder som nätfiske vinner vi mycket, säger Erik Karlsson.
Forskargruppen framhåller dock att det trots lovande resultat krävs mer arbete innan eDNA rutinmässigt kan implementeras i fältundersökningar, och användas för att uppskatta fiskens biomassa.
Fisk är en viktig födokälla för människor globalt, och de spelar en viktig roll i ekosystemet. På grund av överfiske och miljöförändringar har många fiskarter minskat dramatiskt.
– För att på ett hållbart sätt förvalta fiskbestånden behövs robusta övervakningsdata så att vi kan följa populationstrender över tid. För arter som är svåra att övervaka med konventionella metoder, som gädda, kan eDNA-tekniken bli extra betydelsefull. Att utveckla metoder som även kan minska dödligheten på de fiskar vi övervakar eller forskar på är också eftersträvansvärt, säger Erik Karlsson.
Erik Karlsson, doktorand, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, erik.karlsson@slu.se
Martin Ogonowski, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, martin.ogonowski@slu.se
Bristen på lärare är stor i Sverige och uppskattningar visar att över 10 000 behöriga lärare kan komma att saknas år 2031. Det beror både på att det utbildas för få och att många väljer att sluta efter bara några år inom yrket. En ny studie har undersökt varför vissa väljer att fortsätta som lärare.
– Det har varit väldigt stort fokus på de negativa aspekterna och vad det är som får lärare att lämna yrket. Vi vill i stället lyfta friskfaktorer, det vill säga vad det är som gör att man stannar kvar, säger Jeffrey Casely-Hayford, doktorand vid KI.
Förbättras det forskarna kallar kvarvaro kan man åtgärda både den nutida och framtida lärarbristen, menar Jeffrey Casely-Hayford. En av orsakerna till lärarbristen är att många som påbörjar en lärarutbildning inte går klart eller slutar de fem första åren inom yrket.
– Man kan likna det vid en hink med ett hål i botten. Det är smartare att laga hålet än att bara fylla på mer vatten. Det är den ingången vi har i vår forskning kring lärarbristen, säger Jeffrey Casely-Hayford.
Hälsofrämjande miljö viktig
I studien svarade över 5000 lärare i grundskolan på en enkät med frågor om deras hälsa och situation på jobbet. Den främsta orsaken till att deltagarna ville stanna i yrket var deras upplevda hälsotillstånd, alltså hur de mådde på jobbet.
– Lärare som tycker att de har en god arbetshälsa är villiga att stanna kvar i yrket. Vi tolkar det som ett tecken på att det är viktigt att jobba med en hälsofrämjande arbetsmiljö. Det vi också kunnat se i en annan studie var att en hög andel av dem som lämnat läraryrket kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön förbättras, säger Jeffrey Casely-Hayford.
Mer om studien
Enkätsvaren inom den aktuella studien kommer från 25 olika kommuner och samlades in under 2004-2011 på kommunala skolor. 5903 lärare besvarade enkäten. Forskningen är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Karolinska institutet.t
Kollegialt stöd och inflytande
Andra viktiga faktorer var att lärarna kunde få kollegialt stöd, men även möjligheten att styra över och organisera sin egen undervisning. De vill också känna att de har ett visst inflytande på sin arbetsplats. Forskarna noterar dessutom att lärarnas arbetsmiljö ändrats över tid och att yrket blivit mer och mer styrt av ansvar för dokumentation. Det här gör att lärarna känner att de spenderar mindre tid inom kärnuppdraget, det vill säga undervisningen.
– Skolledningarna måste ta arbetshälsan på allvar. Det är oerhört viktigt för att lärarna ska få ett hållbart arbetsliv och för att de ska stanna kvar inom yrket, säger Lydia Kwak, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Frågor om lön togs inte upp i enkäten som ligger till grund för studien.
– Högre lön kan bidra till att lärarna känner sig mer uppskattade, men inte motverka sjukskrivningar, säger Jeffrey Casely-Hayford.
Storleksrationaliseringen i jordbruket har gett oss allt större och effektivare maskiner. Det har varit avgörande för vår livsmedelsproduktion, men medför samtidigt risker för viktiga markfunktioner.
Medan en skördetröska kunde väga runt fyra ton i slutet av 1950-talet, kan vi idag se tröskor på åkrarna som väger 36 ton. Forskare har nu undersökt vad denna utveckling har inneburit för åkermarken.
Större däck påverkar djupare mark
Maskinernas tryck på markytan visade sig ha legat konstant på en låg nivå under denna period. Det beror på att maskinerna har försetts med allt större däck som fördelar tyngden på en större yta.
I det djupare markskiktet, den så kallade alven, har markpackningen däremot ökat till nivåer som äventyrar markens förmåga att producera mat. Det har även konsekvenser för markens förmåga att transportera vatten och tillhandahålla andra viktiga ekosystemtjänster.
– Det är mycket allvarligt att marken tar skada av lantbruksmaskinerna. Om den en gång har packats förblir den skadad under flera decennier. Det kan vara en av anledningarna till att skördarna inte längre ökar och att vi nu ser fler översvämningar än tidigare, säger Thomas Keller som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
En femtedel av jordens odlingsmark
Forskarna har även tagit fram en karta som visar hur stor risken för skadlig packning av alven är i olika delar av världen. Störst visade sig risken vara i Europa, Nord- och Sydamerika samt Australien. På global nivå uppskattas omkring en femtedel av den odlingsbara marken vara i riskzonen. Där är risken alltså stor för långtgående skador som är mycket svåra att åtgärda. Chansen att marken ska återhämta sig är med andra ord liten.
I Asien och Afrika är riskerna mindre i dagsläget eftersom mekaniseringen av jordbruket inte ligger på samma höga nivå där.
– Om mekaniseringen skulle ta fart i Asien och Afrika finns dock en risk för packning av alven även i dessa områden, säger Thomas Keller.
Tunga maskiner innebär en risk för skadlig markpackning under matjorden, i den så kallade alven. Bild: Jenny Svennås-Gillner
Maskinernas hjullaster behöver minskas
För att bidra till ett mer hållbart jordbruk behöver maskintillverkare ta större hänsyn till risken för skadlig packning av alven.
– Framför allt behöver lantbruksmaskinernas hjullaster minska för att inte påverka alven i samma utsträckning som i dagsläget. Ju tyngre maskiner, desto sämre för alven, säger Thomas Keller.
Vikt kan jämföras med tung dinosaurie
Forskarna visar även att de tyngsta maskinerna som används i lantbruket idag närmar sig vikten hos de allra tyngsta dinosaurierna, sauropoderna. Det betyder att sauropoderna sannolikt packade marken och påverkade markens produktionsförmåga på samma sätt som dagens lantbruksmaskiner.
– Ingen verkar ha ställt sig frågan tidigare om dinosaurier packade marken, och eftersom dagens lantbruksmaskiner är lika tunga som sauropoderna tyckte vi att det var en intressant frågeställning, säger Thomas Keller.
Illustration av sauropoder av släktet Brachiosaurus. Dessa tungviktare stampade omkring på jorden för cirka 150 miljoner år sedan.
Precis som människor var sauropoderna beroende av att marken kunde producera mat. Det antyder att dinosaurierna rörde sig över landskapet på ett sätt som minskade risken för markpackning. En tänkbar möjlighet är att de höll sig till fasta ”vandringsleder” och betade växter vid sidan av dessa med hjälp av sina långa halsar. På så sätt skulle sauropoderna ha kunnat se till att marken runt omkring fortsatte att producera den mat de behövde.
Utsläpp från transporter är en betydande orsak till de tilltagande klimatföroreningarna och minskar inte i den takt som krävs. Samtidigt har EU enats om målet att 100 europeiska städer ska vara klimatneutrala år 2030. Flera svenska städer finns med bland dessa (läs mer längre ner).
– Nuvarande politik subventionerar kraftigt privat bilanvändning och parkering. Detta leder till att biltrafikens verkliga kostnader för samhället inte blir tydliga för oss, säger Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.
Gått igenom 800 vetenskapliga studier
Tillsammans med en före detta student i hållbarhetsvetenskap, Paula Kuss, har hon därför studerat nästan 800 vetenskapliga studier och fallstudier från hela Europa med förhoppningen att identifiera de åtgärder som fungerat allra bäst.
– Våra resultat visar att det inte finns en enda magisk lösning. De städer som var framgångsrika kombinerade istället flera strategier och åtgärder. Förenklat kan man säga att det gäller att begränsa körningen i form av avgifter och plats, i kombination med att investera i cykling och kollektivtrafik.
Trängselavgifter mycket effektiva
Illustratör: Emma Li Johansson, LiLustrations
En enskild åtgärd som dock fungerat mycket effektivt är trängselavgift. Efter att städer som London, Milano, Stockholm och Göteborg införde trängselavgift minskade trafiken i stadskärnan med mellan 12 och 33 procent.
Men även andra strategier har gett påtagliga resultat på minskning av biltrafik i städerna. I Norges huvudstad Oslo har man ersatt parkeringsplatser med bilfria gågator och cykelbanor. I den italienska huvudstaden Rom har man förbjudit bilar i vissa delar av stadskärnan och infört böter, med vilka man finansierat kollektivtrafiken. Dessa åtgärder har lett till att man lyckats minska biltrafiken med 10 till 20 procent.
De flesta initiativ har drivits av lokalpolitiker, ofta i samarbete med lokala företag, kollektivtrafikbolag och civilsamhället. Studien visar dock att politiker inte nödvändigtvis väljer de insatser som är mest effektiva.
Samarbete med arbetsgivare kan ge effekt
En annan viktig faktor för att minska biltrafiken är ökat samarbete mellan städer, arbetsgivare och universitet. I holländska Utrecht minskade andelen pendlare som reste med bil med 37 procent när anställda fick resa gratis i kollektivtrafiken och genom att tillhandahålla särskilda pendelbussar till arbetsplatsen. Bristol i Storbritannien och Catania i Italien lyckades minska bilpendlingen till universiteten med 24 till 27 procent genom bättre reserådgivning och planering för personalen.
– Vår studie visar att det finns europeiska städer som lyckas med att minska bilanvändningen, och skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande och förbättrad livskvalitet för invånarna. Vi hoppas att andra städer kan lära sig av och implementera dessa strategier, säger Kimberly Nicholas.
12 åtgärder för att minska biltrafik i städer
1. Trängselavgift
Piska: Bilister betalar en avgift för att komma in i stadskärnan Morot: Intäkterna från trängselavgifterna kan användas för att finansiera kollektivtrafiken eller annan hållbar transportinfrastruktur Effektivitet: 12– 33 % minskad biltrafik i stadskärnan
2. Parkering och trafikreglering
Piska: Minskat antal parkeringsplatser Morot: Ersätt parkeringsplatser med cykelbanor/gångbanor i stan, och inför bilfria gator Effektivitet: 10– 19 % minskad biltrafik i stadskärnan
3. Områden med begränsad trafik
Piska: Förbud av biltrafik i vissa delar av staden (förutom för boende) Morot: Intäkter från trafikböter används för att finansiera kollektivtrafiken Effektivitet: 10– 20 % minskad biltrafik i stadskärnan
4. Mobilitetstjänst för pendlare
Piska: – Morot: Kampanj för att låta anställda åka gratis i kollektivtrafiken och pendelbussar till och från arbetsplatsen Effektivitet: 37 % minskning av bilpendlare
5. Parkeringsavgift på arbetsplatsen
Piska: Parkeringsavgift på arbetsplatsen Morot: Parkeringsintäkterna används för att finansiera kollektivtrafiken. Anställda som slutar köra bil och åker kollektivt belönas Effektivitet: 8–25 % minskning av bilpendlare
6. Reseplanering på arbetsplatsen
Piska: Begränsade parkeringsmöjligheter vid arbetsplatsen Morot: Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning och förbättrad infrastruktur för att underlätta för anställda att cykla, promenera eller åka kollektivt till arbetet Effektivitet: 3– 8 % minskning av bilpendlare
7. Reseplanering för studenter och universitetsanställda
Piska: Begränsade parkeringsmöjligheter på campus Morot: Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning och förbättrad infrastruktur för att få studenter och personal att cykla, promenera eller åka kollektivt Effektivitet: 7–27 % minskad bilanvändning bland universitetsanställda och studenter
8. Mobilitetstjänster för universitet
Piska: – Morot: Gratis kollektivtrafik och bättre pendlingsmöjligheter för studenter Effektivitet: 24 % minskad bilanvändning bland studenter
9. Bildelning
Piska: – Morot: Möjlighet till bildelning i nära anslutning till arbetsplatser och bostadsområden Effektivitet: Varje delningsbil ersätter 12–15 privatägda bilar
10. Skolreseplanering
Piska: – Morot: Reserådgivning och aktiviteter för att få elever och föräldrar att gå/cykla/samåka till skolan Effektivitet: 5–11 % minskad bilanvändning till och från skolor
11. Personlig reseplanering
Piska: – Morot: Subventionerad kollektivtrafik. Lokal reserådgivning för att få fler att gå, cykla eller åka kollektivtrafik (rabatterad) Effektivitet: 6–12 % minskning av stadsbors bilanvändning
12. App för hållbar mobilitet
Piska: – Morot: Belöning för de som använder hållbara transportmedel såsom cykel och kollektivtrafik Effektivitet: 73% av appanvändarna rapporterade minskad bilanvändning
Sju svenska kommuner ska vara klimatneutrala 2030
De svenska kommuner som är en del av EU:s mission om klimatneutrala städer 2030 är:
Gävle
Göteborg
Helsingborg
Lund
Malmö
Stockholm
Umeå
Städerna ska agera föregångare så att alla Europas städer fortare kan ställa om till att bli bli klimatneutrala. Av 377 sökande till Cities Mission valdes 100 städer ut och de utvalda städerna presenterades den 28 april i år.
Hur kommer det sig att vissa personer som lär sig ett andraspråk efter barndomen låter som infödda talare och andra inte gör det? Och varför skiljer det sig så mycket åt mellan vuxna?
För att undersöka detta har språkforskare vid Stockholms universitet genomfört en studie med 62 svenskar i Frankrike, som alla börjar lära sig franska i tonåren eller senare och som bott i landet i ungefär tjugo år.
Nästan alla har en genomgående avancerad språkfärdighet, men det finns en avsevärd spridning i gruppen när det gäller om de uppfattas som infödda fransmän i vardagligt tal eller inte.
Minne för ljudsekvenser
Studien visar att tre faktorer har störst betydelse. En viss typ av språkbegåvning, så kallat minne för ljudsekvenser, ger en positiv effekt. Det har även tidigare forskning visat.
Det nya som studien visar är att det också ger effekt att ha en något introvert personlighet. Även vistelsetiden i landet spelar roll.
– Det verkar vara en grundförutsättning att ha ett gott minne för ljudsekvenser och en fördel att ha en lite mer avvaktande, inlyssnande personlighet. Sen behöver man vistas länge i landet, eftersom ett stort inflöde av språket är viktigt för de allra flesta för att utveckla hög språkfärdighet, säger Fanny Forsberg Lundell, projektledare och professor i franska vid Stockholms universitet.
Sociala relationer är viktigt
Ytterligare tre faktorer visade sig ha en viss betydelse. Det ger en positiv effekt på inföddlikt tal att ha ett visst avstånd till sin ursprungskultur och en starkare koppling till andraspråkets kultur. Det är också betydelsefullt att ha många sociala relationer på sitt andraspråk.
– Vi ser alltså att en kombination av psykologiska och sociala faktorer har en inverkan, även om de psykologiska faktorerna verkar vara något viktigare. Förklaringsvärdet i studien är medelstarkt, vilket visar att det finns en hel del mer att ta reda på, men det aktuella resultatet ger oss i alla fall en fingervisning om vilka personer som lättare utvecklar infött tal än andra, säger Fanny Forsberg Lundell och fortsätter:
– Jag ser nu fram emot studier som replikerar våra fynd med andra språkkombinationer för att se om resultaten kan sägas vara generella.
Mer om språkforskningen
Det finns en lång tradition vid Stockholms universitet att undersöka hur ålder påverkar – och begränsar – vuxnas andraspråksinlärning.
Tidigare forskning har dock föreslagit att efter de sena tonåren spelar inte ålder så stor roll. Då ökar istället betydelsen av sociala och psykologiska faktorer, vilka påstås ge upphov till de stora skillnader vi finner bland vuxna andraspråksinlärare.
Syftet med den aktuella studien var att ta avstamp i denna forskning och undersöka i vilken mån en rad sociala och psykologiska faktorer avgör hur inföddlikt tal en individ har.
Fanny Forsberg Lundell, professor vid romanska och klassiska institutionen, Stockholms universitet, fanny.forsberg.lundell@su.se
När forskning.se frågade följare på sociala medier vad de skulle vilja fråga en forskare om, kom det här som första önskemål: Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
För att få ett svar frågade vi Ali Osman, som är verksam vid Institutet för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och vars forskningsfokus berör just utbildning och integration.
Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
– Det är en komplex fråga, för immigranter är inte en homogen grupp. Den består till exempel av EU-migranter, asylsökande med uppehållstillstånd och arbetskraftsinvandrare, och alla kommer från olika länder med olika utbildningssystem. Sedan beror det på om det är barn, unga vuxna eller vuxna vi pratar om.
Om vi pratar om barnen, vad har betydelse för dem?
– När det gäller barn beror det på när de kommer till Sverige och hur deras föräldrars utbildningsbakgrund ser ut. De med föräldrar som har högre eller någorlunda bra utbildning klarar sig bra i skolan, det visar olika studier.
Finns det några faktorer som är betydelsefulla för hur bra det går för barnen i skolan?
– En vårdande hemmiljö som genererar ett emotionellt stöd och engagemang för barnens skolgång, och som får dem att göra sitt bästa i skolan. Ett personligt, emotionellt och akademiskt stöd från lärare som uppmärksammar och inspirerar eleven att göra sitt bästa. Samt likasinnade kamrater med liknande ambitioner och mål i sikte.
Finns det några barn som klarar skolan sämre?
– Det kan bli problem för dem som kommer till Sverige när de är tonåringar. De placeras i klasser efter sin biologiska ålder och inte utifrån kunskapsnivå. Efter en kort tid i förberedelseklass för att lära sig lite svenska hamnar de med elever som varit i Sverige sedan de föddes, och riskerar då att hamna efter i skolarbetet.
Varför blir det problem när tonåringar placeras i klasser utifrån ålder?
– Utbildning är som en industri, man kan se det som att det finns olika stationer. Om du är född i Sverige börjar du din utbildningsresa på förskolan, sedan i skolan, och så vidare. Det finns olika stadier och du måste prestera på varje stadium. Men om du inte hänger med i lågstadiet kommer det att påverka din kunskapsnivå på mellanstadiet och även i högstadiet, med efterföljande risk att inte bli behörig till något gymnasieprogram.
– Den som kommer till en svensk skola som 13-åring och inte har svenska som modersmål eller andraspråk är svagt rustad till att klara de nationella proven inom 2–3 år.
Hur tycker du man borde göra i stället?
Ali Osman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
– Enligt mig ska det inte spela någon roll vilket år barnen kommer. Det ska på något sätt finnas en parallellutbildning för alla nyanlända barn och tonåringar, och att de kan slussas in i det ordinarie skolsystemet när de faktiskt är redo. Systemet, som det är uppbyggt i dag, gör att de som kommer som tonåringar i stor utsträckning misslyckas.
I stället skulle skolan satsa på deras språkkunskaper, att höja deras kunskapsnivå och förbereda dem för det svenska utbildningssystemet. Därefter kan de bli integrerade i vuxenutbildning på Komvux eller folkhögskola för att få gymnasiebehörighet eller en yrkesutbildning. Jag tycker att en ung människa inte bör bli ett offer för ett system som inte tar hänsyn till migranters förutsättningar.
Vad innebär egentligen en ”lyckad integration”?
– När man pratar om integration reducerar man det ofta till att integration är lika med arbete. Har man kommit in i arbete är man lyckad. För mig är det mycket mer än så, att vara integrerad är att vara en aktiv medborgare. Om jag ska definiera en god integration är det att kunna delta i samhället när och hur man vill. Man ska kunna vara en del av en gemenskap och kunna vara med och påverka den. Du kan vara en aktiv medborgare, trots att du är inte yrkesarbetar, genom att delta i olika aktiviteter som främjar det gemensamma goda.
Vad skulle du vilja fråga en forskare? Berätta på vår Instagram @forskning.se eller skicka ett mejl till red@forskning.se.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Rysslands invasion av Ukraina väcker många frågor. Här har vi samlat artiklar med forskare inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap, juridik och rysk säkerhets- och utrikespolitik.
Sidan uppdateras löpande.
Podd: Hur kan ukrainska forskare stöttas?
Forskare hotas allt oftare, både i Sverige och i världen. Lyssna på Vetenskapsrådets podd där Karolina Catoni från Scholars at Risk berättar hur man stöttar forskare från Ukraina.
Ryska affischer porträtterar författaren Astrid Lindgren som nazist. Det kommer inte att förändra ryssars kärlek till hennes karaktärer, tror Lisa Källström som forskat om Pippi Långstrump.
Kan jag lita på att den film jag just sett från Ukraina är sann? Rysslands krig har återigen riktat ljuset mot vikten av källkritik, inte minst för alla som använder sociala medier.
När Ryssland invaderade Ukraina stred det mot folkrätten, som reglerar hur stater ska agera mot varandra. Men vad händer när ett land struntar i reglerna?
I sociala medier kan desinformation spridas – men samma kanaler kan också bidra till att människor känner sig delaktiga, visa solidaritet och organisera sig.
I slutet av mars rapporterades de första fallen av akut svår hepatit av okänd orsak hos barn i Storbritannien. Sedan dess, och till dags dato, har antalen ökat till fler än 450 i tjugoåtta länder och även i Sverige rapporteras nu om 9 misstänkta fall. Den akuta leverinflammationen drabbar framför allt barn under 16 år som i övrigt är helt friska.
I början av maj hade 18 barn fått levertransplantation och minst fem barn har avlidit. Sjukdomen upptäcks då barnen insjuknar med gulfärgad hud och gula ögonvitor. Kisset blir mörkfärgat och avföringen ljus, det är vanligt att man kräks och får lös avföring eller diarréer.
Kan vara en ny form av hepatit
– Vi vet ännu inte om detta är en ny form av hepatit. Exempelvis är det ganska märkligt att endast en tredjedel av barnen har feber, som annars är vanligt vid hepatit, säger Gülsen Özkaya Sahin, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Region Skåne.
Gülsen Özkaya Sahin är ordförande i Virushepatitgruppen, ett europeiskt nätverk som samlar ett 45-tal hepatitforskare från 22 olika länder. På grund av situationen har Virushepatitgruppen nära kontakt med Storbritanniens folkhälsomyndighet och samarbetar med den europeiska smittskyddsenheten ECDC.
Gruppen håller noga koll på den akuta, svåra hepatiten som nu drabbar barn runt om i världen.
– Vi ser en ökning, men man ska komma ihåg att det är fortfarande få barn som insjuknar totalt sett. Nu behövs vidare studier på patientprover från de som drabbas.
Adenovirus har hittats hos vissa
Det finns ett par teorier om vad som orsakar hepatiten. En är att adenovirus är involverat på något vis. Detta virus har påvisats hos 75 procent av de barn som insjuknat.
– Att adenovirus orsakar så kallad akut fulminant* hepatit är väldigt sällsynt och det är bara hos patienter med nedsatt immunförsvar. Dessutom, i nio fall i Alabama, fann man adenoviruset i blodet, men inte i levern. Vi är fortfarande tveksamma till om det är adenoviruset som orsakar den akuta hepatiten hos dessa barn.
*Fulminant betyder snabbt och våldsamt förlopp.
Olika faktorer kan samverka
Det är mer sannolikt, menar Gülsen Özkaya Sahin, att adenoviruset är en så kallad kofaktor som bidrar till att sjukdomen angriper barnens lever. En kofaktor är en komponent som hjälper ett annat ämne att förmedla en biologisk effekt. Det kan vara ett annat virus (till exempel coronaviruset sars-cov-2), ökad infektionskänslighet, miljögifter, smittämnen från livsmedel eller något helt nytt och okänt.
– En annan teori är att barn under pandemin stannade hemma och inte utsattes för virus och bakterier på samma vardagliga sätt. Det kan ha lett till att en del nu har en ökad känslighet för mikroorganismer.
Livsmedel som barn gillar undersöks
Ingen av de tidiga fallen som drabbades av akut hepatit hade vaccinerats mot covid-19. Däremot påvisades, enligt Gülsen Özkaya Sahin, sars-cov-2 hos 10–15 procent av barnen. En pågående infektion skulle kunna göra barnen mer sårbara för hepatit, menar forskarna. En annan möjlig orsak skulle kunna vara att det handlar om ett utbrott orsakat av livsmedel.
– Fortfarande spekulationer, men det finns giftiga ämnen som tillverkas av svampar, till exempel aflatoxin eller amatoxin och som kan kontaminera mat och på så vis orsaka förgiftning. Livsmedelsproduktion är idag en centraliserad process där det inte är ovanligt med en enda tillverkare som distribuerar till tillverkare över hela världen. Man kan tänka sig ett livsmedel som barn gillar och äter mer än vuxna och därför drabbas mer. Det behöver också utredas, konstaterar Gülsen Özkaya Sahin.
Aflatoxin och amatoxiner
Aflatoxin är ett starkt och cancerframkallande gift som produceras av mögelsvampar som är vanliga och spridda i naturen. Giftet kan bildas i felaktigt förvarade livsmedel, speciellt pistaschnötter, mandel och jordnötter men också olika sädesslag. Amatoxiner är en grupp svampgifter som finns i flera giftiga svampar, bland annat lömsk flugsvamp och gifthätting. Källa: Wikipedia
Transplantation vid nedsatt leverfunktion
Eftersom det i dagsläget är oklart vad som orsakar fallen finns inte någon specifik behandling. Däremot ges symtomlindrande behandling och den enda som fungerar vid akut nedsatt leverfunktion är transplantation.
– Nu pågår diskussioner kring hur vi bäst kan fortsätta forska om detta. Ska prover från hela Europa skickas till ett och samma laboratorium, eller varje land ta hand om sina egna prover? Det finns för- och nackdelar med båda spåren. Tyvärr är det mycket byråkrati som behöver lösas, samtidigt som vi vill reda ut orsaken bakom detta så snabbt som möjligt.
Vad kan man som förälder göra?
– Det är ovanligt att ett barn drabbas. Håll koll på barnets ögonvitor, tycker du att de ser gula ut, om kisset är mörkgult och avföringen är ljus kan du kontakta läkaren. Som vanligt gäller att se till att barnen tvättar händerna ordentligt, det hjälper mot spridning av virus.
Text: Tove Smeds
Världens sammanlagda turism fördubblades mellan åren 2000 och 2018. I Europa är det framför allt storstadsturismen som har ökat. Och vissa storstäder är mer populära som besöksmål än andra. För flera av dessa har framför allt partyturismen blivit ett verkligt problem.
Forskare vid Lunds universitet har studerat olika initiativ som ska dämpa konflikter mellan invånare och turister i fem europeiska turiststäder.
– Gemensamt för de städer som ingår i studien är att de traditionellt har haft en liberal inställning till exempelvis droger som delvis har lett till en okontrollerad partyturism, säger Cecilia Cassinger, forskare i strategisk kommunikation.
Barcelona – en metropol för många turister.
Okontrollerad marknad för boende
En stor del av ökningen beror på lågprisflyg som för några hundra kronor tar dig till en av Europas metropoler. En annan bov i dramat är digitala plattformar som Airbnb och Booking. Den lönsamma uthyrningen av bostäder till turister har blivit en okontrollerad marknad med diverse aktörer. Ofta handlar om utländska ägare som köper upp lägenheter i historiska stadskärnor och kulturkvarter och tjänar stora pengar. Konsekvensen blir att lokalbefolkningen inte har råd att bo kvar.
– Missnöje och protester mot turismen har ofta med just bostadssituationen att göra. Man upprörs över att bostäder hyrs ut till festande turister när stadens invånare inte har någonstans att bo, säger Cecilia Cassinger och fortsätter:
– Festturisters ofta respektlösa uppförande väcker också ilska. Man tycker att de beter sig som om de vore kunder med rätt att uppföra sig hur som helst.
Siffror om den ökande turismen
Antalet internationella turistresor mer än fördubblades mellan år 2000 och 2018, från 699 till 1451 miljoner (UNWTO, 2019). Ökningstakten är snabbast i Asien och Afrika, men även europeiska ökningstakter på 3-5 procent per år ger stora förändringar över tid.
I ett urval av tolv europeiska storstäder ökade antalet övernattningar i genomsnitt med 43 procent mellan 2004 och 2017 (Eurostat, 2019). Detta är troligen en stark underskattning eftersom den officiella statistiken inte räknar in dagsbesökare, besökare från kryssningsfartyg eller personer som övernattar hos släktingar och vänner eller hos andra aktörer som inte syns i statistiken.
Protester mot turister
I vissa extremfall har det lokala missnöjet lett till stenkastning mot turistbussar, men den vanligaste protestformen är klotter på husfasader och banderoller i stil med ”Tourist go home!”.
I Barcelona hanteras nu problemen på högsta politiska nivå, av stadens borgmästare Ada Colau, tidigare aktivist, som själv har lobbat för att komma tillrätta med stadens undermåliga bostadssituation för invånarna.
Få lokala inkomster från kryssningsfartygen
Även de enorma kryssningsfartygen betraktas som problematiska av aktivisterna och precis som när det gäller uthyrningen av innerstädernas lägenheter så hamnar turisternas pengar i fickan på andra aktörer än lokalbefolkningen och städernas skattekistor. Visserligen tjänar man stora pengar på hamnavgifterna men den lokala turistindustrin gynnas inte eftersom turister på kryssningsfartyg ofta både sover och äter på båten.
Cecilia Cassinger och hennes kollega Jörgen Eksell har intervjuat aktörer inom kommunen, turismnäringen och medborgaraktivister i Barcelona, Berlin, Amsterdam, Köpenhamn och Stockholm för att få en bild av vad som görs för att mildra turismens framfart och vilka åtgärder som verkar fungera.
Trängsel i Amsterdams Red Light District. Bild: Gio Mikova/Unsplash
Lokala åtgärder mot partyturismen:
Utforma städernas butiksutbud så att det även är intressant för lokalborna. I Barcelona har man exempelvis infört en regel att det endast får finnas ett begränsat antal souvenirbutiker inom samma område. Man har också stängt ner stora festlokaler som endast riktat sig turister. I Amsterdam har kommunen på liknande sätt försökt styra vilka näringsverksamheter som etablerar sig olika stadsdelar. I en stadsdel (De 9 straatjes) finns ett medvetet fokus på exklusivare butiker och etablerade nischade kedjor.
Satsningar på innovation, kultur och mötesevents istället för marknadsföring av staden som ett turistmål för korta besök, till exempel weekendresor.
Säkerställa att kommunal service och gemensamma platser är tillgängliga för lokalbor. I en av Barcelonas kända parker – Parque Güell – har stadsdelens invånare fritt tillträde genom sitt bibliotekskort medan turister får betala.
Upprätta en god relation mellan kommunen, turismnäringen och invånarna. I Amsterdam finns en kampanj som fått namnet ”We live here” som uppmärksammar att turistkvarteret Red Light District, välkänt för att vara prostitutions- och drogliberalt, också är ett vanligt bostadsområde i vilket allt från barnfamiljer och pensionärer till poliser och skådespelare bor.
Genom skyltar och riktad reklam, framtagna av turismorganisationen i Amsterdam, uppmanas besökare att uppföra sig i området. Via bokningsplattformar riktas information mot riskgrupper, ofta unga vuxna, som planerar att besöka Amsterdam om hur turister förväntas uppföra sig, till exempel understryks att det inte är tillåtet att konsumera alkohol och urinera offentligt.
Svårt kontrollera att åtgärder följs
Cecilia Cassinger framhåller den gemensamma kampanjen mellan lokalbor och kommunen i Amsterdam som särskilt lyckosam. Konfliktytorna mellan besökare och de boende finns dock kvar i de studerade städerna.
– Medborgaraktivister menar att de flesta åtgärder som införs är bra, dock finns det ingen som ser till att de verkligen efterlevs i praktiken.
Text: Ulrika Oredsson/Lunds universitet
Mer om forskningsprojektet
Forskningen om relationen mellan invånare och besökare för att åstadkomma en hållbar urban turism bedrivs inom ramen för det Formasfinansierade projektet ”Urban turismutveckling i förnyelse: Hantera hållbarhet i tilltagande turismflöden”. Projektet består av fem delprojekt med fokus på hållbar urban turism och beräknas avslutas i slutet av 2023.
– För att kunna utnyttja den fulla potentialen hos organiska solceller behövs en tydlig bild över hur de fungerar. Det har vi fått nu. Det är ger bättre förståelse för hur vi ska skapa nya effektiva och hållbara solcellsmaterial, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
I dag står solenergi för cirka två procent av världens energibehov. Men potentialen är betydligt större än så. Den energi som finns i solens strålar är mer än tillräcklig för att täcka vårt behov idag och i framtiden. För att lyckas krävs solceller som är billiga och miljövänliga att tillverka. Dessutom behöver de vara effektiva på att ta upp en stor del av solens strålar och omvandla till elenergi.
Sämre effektivitet hos organiska solceller
Organiska solceller baserade på ledande polymerer framstår alltmer som ett hållbart alternativ. Men fram till för bara några år sedan kunde de inte mäta sig i effektivitet med traditionella kiselbaserade solceller. Det berodde på en energiförlust vid laddningsseparationen som man trodde var ofrånkomlig.
Men år 2016 kunde ett forskarlag vid Linköpings universitet, tillsammans med kollegor i Hong Kong, visa att det gick att undvika energiförlusten med hjälp av andra donator-acceptor-material som hjälper elektronen att släppa från sitt hål lättare. Då minskade energiförlusten och effektiviteten ökade. Problemet var att ingen visste exakt hur det gick till. Det gick att se att det fungerade, men inte varför.
Kartlagt energiförlusten
Nu har delvis samma forskarlag vid Linköpings universitet löst mysteriet som gett upphov till oenighet inom forskningsfältet. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har forskarna kartlagt vilka energinivåer som krävs för att minimera energiförlusterna.
– För att ta reda på hur energin flödar har vi lagt nanometertjocka ledande polymerfilmer i flera lager ovanpå varandra, ungefär som en jordgubbstårta. Efter det har vi mätt energin som krävs för att separera elektronerna från sina hål i varje enskilt lager, säger Xian’e Li, doktorand vid Linköpings universitet.
Forskarna kunde då klarlägga mekanismen bakom den energieffektiva laddningsseparationen. Genom den systematiska kartläggningen stakas en ny väg ut för utvecklingen av organiska solceller.
Fotnot: De organiska solcellerna i studien är av en typ där elektronacceptorn är tillverkad av ett annat material än fulleren (en form av kol) vilket tidigare var det vanligaste. Icke-fulleren-baserade organiska solceller blir mer stabila och har en förmåga att ta upp en större andel av solens strålar för att omvandla till energi.
En avhandling vid Göteborgs universitet om barnmorskors arbetssituation och professionella roll mottog stor uppmärksamhet när den presenterades i fjol. Resultaten visade att barnmorskor rapporterar avsevärt sämre arbetsmiljö än folk på svensk arbetsmarknad som helhet.
I den nu aktuella studien framträder de fem faktorer som har absolut störst påverkan på arbetstillfredsställelsen för barnmorskor, på både plus- och minussidan: utvecklingsmöjligheter, kvalitet i arbetet, erkännande, rollkonflikt och utbrändhet.
Stora utmaningar i vården
Resultaten bygger på en nationell undersökning där 2 060 barnmorskor blivit tillfrågade om sin arbetsmiljö. De har bland annat fått skatta variabler kopplade till just arbetstillfredsställelse. De svarande var i snitt 48 år gamla och hade 16 år i yrket. Nästan varannan jobbade deltid.
– Samtliga regioner i Sverige rapporterar i dag barnmorskebrist vilket leder till stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Att veta vad som främjar barnmorskors arbetstillfredsställelse är en avgörande faktor för att kunna behålla barnmorskor i professionen och för att locka nya till barnmorskans alla kompetensområden, säger Malin Hansson, disputerad barnmorska vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Viktigt med hög kvalitet
Att ha utvecklingsmöjligheter i professionen och att kunna arbeta utifrån sin kompetens var positivt för arbetstillfredsställelsen. Det var även viktigt att arbetet höll tillfredställande och hög kvalitet.
En annan central faktor var erkännande, att barnmorskeprofessionens kompetens tillvaratogs och att de kunde utföra sitt arbete självständigt. Barnmorskor skattade ett lägre erkännande än referenspopulationen med folk från hela arbetsmarknaden.
Högre grad av utmattning
Rollkonflikter med olika förväntningar från olika personer var en tung och negativ faktor som låg signifikant högre hos barnmorskor än övriga på arbetsmarknaden. Utbrändhet var också avgörande för arbetstillfredsställelsen. Dessutom rapporterade barnmorskor högre grad av fysisk och psykisk utmattning än referenspopulationen.
Enligt Malin Hansson ger studien stöd för att barnmorskors professionella roll behöver stärkas och att barnmorskans autonoma kompetensområde behöver förtydligas inom organisationer där de verkar. Det skulle göra det möjligt för barnmorskor att arbeta kvinnocentrerat, evidensbaserat och utifrån barnmorskans kompetensområde.
– Det behövs en mer differentierad vård och fler vårdnivåer som öppnar för allt från hemförlossningar, via barnmorskeledda enheter, till högmedikaliserad sjukhusvård, som utgår från den individuella födandes behov och önskemål. Vi behöver rätt vård på rätt nivå och vid rätt tidpunkt för att få en balans där vi inte utgår från en högmedikaliserad vård för alla, det är varken kostnadseffektivt eller evidensbaserat, säger Malin Hansson.
– Bland de privata aktörerna kunde jag se större kreativitet. Kanske tvingades de för att behålla kunder. De lyckades tänka på platser och utrymmen på ett helt annat sätt än föreningarna och använde trappor, parker och andra ytor, säger Karin Book, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.
Föreningsidrotten hade större problem med att använda lokaler och utomhusytor på ett nytt sätt. När de inte kunde vara i sina vanliga, ändamålsanpassade anläggningar hade många, men inte alla, svårt att bedriva sin verksamhet, enligt Karin Book.
– Föreningarna var mera fast i föreställningen vad idrott är och hur den ska bedrivas. De representerar en specifik idrott, exempelvis handboll eller gymnastik, med speciella regler och då kan det vara svårare att tänka om.
Föreningar och företag klarade idrott under pandemin olika bra
Många länder stängde sina samhällen under pandemin, medan Sverige avvek och i jämförelse hade få restriktioner. Folkhälsomyndigheten betonade att idrott och andra fysiska aktiviteter var viktiga och kunde genomföras om det var säkert, och helst utomhus.
– Samtidigt pågick och pågår en debatt om vilket behov av idrottsanläggningar som finns och hur tillgängliga de är för olika grupper. Är problemet med tillgång till ytor för idrott verkligen så stort som det ofta påstås, eller har idrotten problem med att tänka flexibelt runt idrott? säger Karin Book.
Vissa idrottsledare tänkte nytt
Det är skillnad mellan att träna handboll på en plan med linjer och mål jämfört med en allmän yta ute. Om man är fokuserad på prestation och resultat kan det vara svårt att få rätt träning i handboll på en gräsmatta.
– Men föreningsidrotten får egentligen inte bidrag för att ta fram elitidrottare eller världens bästa spelare, utan målet är rolig och inkluderande idrott.
Hinder att flytta ut aktiviteterna var förutom föreställningen vad idrott ska vara, också praktisk hänsyn till väder, mörker och säkerhet. Men vissa ledare tänkte också nytt, enligt studien.
– Ett exempel var judo, en kontaktsport, som var omöjlig att bedriva enligt restriktionerna under pandemin. Träningen togs utomhus och utövarna ägnade sig åt andra aktiviteter. Några av tränarna och deltagarna tyckte att det var kul och bra, andra tyckte att det var besvärligt och saknade den vanliga judoträningen.
Nytänkande kan avlasta idtrottsanläggningar
Föreningsidrotten siktar på att fler ska börja och fortsätta idrotta. Samtidigt kritiseras den i ökad utsträckning för att vara lite stelbent. Kritiken kommer från forskare, media, kommunala tjänstepersoner och av dem som väljer bort föreningsidrotten. Värt att nämna, menar Karin Book, är att Riksidrottsförbundet tagit till sig av kritiken och utarbetat nya visioner för framtidens föreningsidrott.
– Föreningsidrotten bygger ofta på ideella krafter. Vilka krav kan man ställa på de tränare som ställer upp sin fritid att hitta på en massa kreativa lösningar? undrar Karin Book.
– Ett visst mått av nytänkande och flexibilitet skulle kunna avlasta anläggningar överlag. I den bästa av världar blev pandemin ett startskott för att hitta nya lösningar. Det finns en fantastisk möjlighet att använda olika offentliga rum för fysisk aktivitet och pandemin har gjort fler människor bekanta och bekväma med att träna och röra på sig i parker och i stan.
Karin Book, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, är kulturgeograf i grunden och hon är intresserad av rumsliga aspekter av idrott, det vill säga hur olika ytor används. Hennes intresse hör ihop med att stadsplanerare börjat prioritera spontanidrott i ökad utsträckning och att det inte längre självklart byggs idrottsanläggningar för mer organiserad idrott. Samtidigt förtätas många städer.
Till den aktuella studien gjordes intervjuer med olika tränare och ledare inom idrotten, föreningsidrott och kommersiella aktörer gjordes under sensommaren och hösten 2020, under pandemins inledande fas. Forskarna bakom studien är Karin Book, universitetslektor i idrottsvetenskap, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap, och Karin Andersson, forskningsassistent, samtliga Malmö universitet.
Barn tillbringar allt mer tid framför skärmar. Det är omdebatterat hur detta påverkar hälsan och om det har positiv eller negativ effekt på barns kognitiva förmåga. I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam studerat skärmvanors koppling till barns intelligens över tid.
Studien omfattade över 9 000 pojkar och flickor i USA. Vid nio eller tio års ålder genomförde barnen psykologiska tester som gav ett mått på deras generella kognitiva förmåga (intelligens). Barnen och deras föräldrar fick också svara på frågor om hur mycket tid barnen tillbringade med tv- och videotittande, datorspel och sociala medier.
Datorspel ökade intelligensen
Drygt 5 000 av barnen följdes upp efter två år och fick då upprepa de psykologiska testerna. På så vis kunde forskarna studera hur barnens prestation förändrats från det ena tillfället till det andra och kontrollera för individuella skillnader vid den första mätningen. Studien kontrollerade även för genetiska skillnader som kan påverka intelligens och skillnader som skulle kunna vara relaterade till föräldrarnas utbildning och inkomst.
I genomsnitt ägnade barnen 2,5 timmar om dagen åt tv-tittande, en halvtimme åt sociala medier och 1 timme till datorspel. Resultaten visade att de barn som spelade mer datorspel än genomsnittet också ökade sin intelligens mellan de två mätningarna med ungefär 2,5 IQ-poäng mer jämfört med genomsnittet.
Sociala medier och tv gav ingen effekt
Däremot sågs ingen tydlig effekt, varken positiv eller negativ, av tv- och videotittande eller sociala medier.
– Vi har inte undersökt skärmvanors effekter på fysisk aktivitet, sömn, välmående eller skolprestation och kan därför inte säga något om det. Men resultaten ger stöd för att skärmtid överlag inte har någon negativ effekt på barns kognitiva förmåga, och att datorspelande tvärtom kan bidra till högre intelligens. Detta är i linje med flera experimentella studier av datorspelande, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Intelligens påverkas av miljöfaktorer
Resultaten stämmer även överens med senare års forskning som visat att intelligens inte är en konstant egenskap, utan något som påverkas av miljöfaktorer.
– Vi kommer nu gå vidare och undersöka effekten av andra miljöfaktorer samt hur de kognitiva effekterna relaterar till hjärnans utveckling under barndomen, säger Torkel Klingberg.
Vilka slutsatser kan man dra av forskningsresultatet?
En begränsning med studien är att den enbart omfattar amerikanska barn och inte särskiljer olika typer av datorspel, vilket gör resultaten svåra att generalisera till barn i andra länder med andra spelvanor. Dessutom finns risk för felrapportering eftersom skärmtid och skärmvanor var självrapporterade.
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, torkel.klingberg@ki.se
Robotarna är på frammarsch. Smarta högtalare, robotdammsugare och självkörande bilar är alla exempel på sociala robotar – en typ av robot som alla människor kan interagera och kommunicera med. I det samspelet är det viktigt att roboten inte bara är säker rent tekniskt. Vi behöver också känna oss trygga med robotens beteende.
– Upplevd trygghet är lika viktig som fysisk säkerhet. Känner vi oss inte trygga med en robot kommer vi inte att använda den, säger Neziha Akalin som nyligen har disputerat i datavetenskap vid Örebro universitet.
Sex faktorer påverkar tryggheten
I sin avhandling har Neziha Akalin undersökt vilka faktorer som påverkar hur trygga studiedeltagare känner sig i interaktionen med den sociala roboten Pepper. De har exempelvis fått träna med roboten som instruktör och spela frågesportsspel.
Resultaten visar att det främst är sex faktorer som avgör om studiedeltagarna kände sig trygga i samspelet:
känsla av trygghet
känsla av kontroll
tillit till att roboten inte kommer att skada och är kompetent att utföra sin uppgift
förutsägbarhet
erfarenhet av robotar
interaktionens sammanhang
– Människor vill veta vad som händer med en robot om något oförutsägbart skulle hända. I vilket sammanhang interaktionen sker är också viktigt för trygghetskänslan. Till exempel gillade deltagare att spela spel med roboten, men hade svårare att lita på roboten när den skulle hjälpa till med mediciner, säger Neziha Akalin.
Resultaten visar också att deltagarna gillade roboten mer när de fick positiv feedback av den.
– Då presterade de bättre under ett träningspass och tyckte att Pepper var som en riktig coach.
Mätte deltagarnas ansiktsuttryck
Förutom intervjuerna har Neziha Akalin även kartlagt deltagarnas ansiktsuttryck under samspelet med roboten och mätt fysiologiska data med hjälp av smartklockor.
– Syftet var att förstå vad det är som får deltagarna att känna sig otrygga och hur de reagerar i sådana situationer. I framtiden hoppas jag att vi tar hänsyn till det och utvecklar robotar och autonoma system som människor känner sig trygga att interagera med.
Viktig säkerhetsaspekt
Forskning inom robotik fokuserar i dagsläget främst på den fysiska säkerheten. Samtidigt börjar man ta allt större hänsyn till den upplevda tryggheten hos användarna av AI och robotar.
– I framtiden tror jag att vår tillit till robotar och upplevd trygghet kommer att vara en del av säkerhetsstandarder. Redan idag är det en viktig aspekt i utvecklingen av självkörande fordon, säger Neziha Akalin.
