Vilken roll ska litteraturundervisningen spela i skolan? Gustaf Borsgård, Umeå universitet, berättar att avhandlingen handlar mycket om hur svårt det kan vara att hitta rätt språk för att tala om skönlitteratur i dagens utbildningsklimat, vilket har intresserat honom som både litteraturvetare och svensklärare.
– Det finns en rådande kunskapssyn som premierar det som är mätbart och som gör det klurigt att lyfta svårgripbara frågor om bildning och estetik, säger Gustav Borsgård.
Problematiskt med skolans värdegrund
Avhandlingen visar att läsning i sig tillskrivs många positiva kvaliteter i dagens utbildningspolicydiskurser, inte minst på grund av inflytandet från kunskapsmätningen Pisa.
– Däremot framstår det som mer oklart vad skönlitteraturen har för särskilt att erbjuda. Ett vanligt sätt att legitimera litteraturundervisning har varit att lyfta fram den som ett led i en demokratifostran. Problemet med det är att skolans värdegrund riskerar att bli det ideologiska mått som skönlitteraturen förväntas leva upp till.
Han berättar vidare att avhandlingen även innehåller en intervjustudie med svensklärare.
– Jag hade nog förväntat mig att deras arbete hade varit ännu hårdare präglat av den instrumentella kunskapssynen inom samtida utbildningspolicy, men studien visar att lärare på olika sätt väljer att förhandla med aspekter av styrdokumenten som de inte gillar.
Tänka till en extra gång
På frågan hur han skulle vilja att resultatet av avhandlingsarbetet kommer till användning säger Gustav Borsgård att han strategiskt sett förstår och delvis kan sympatisera med idén om att lyfta fram litteraturundervisningen som demokratifrämjande.
– Men jag skulle väl önska att man inom forskning och undervisning kunde tänka till en extra gång innan man underställer skönlitteraturen den typen av nyttomotivering och att man preciserade vad man menar med begrepp som demokrati och medborgarfostran.
Gustav Borsgård, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, gustav.borsgard@umu.se
Något framträder mellan biskopen Peder Winstrups bägge underben. Att döma av röntgenbilden är det frågan om små ben. Är det ett djur, en råtta? När bilden studeras närmare kan osteologerna från Lunds universitet se svaga antydningar till det som ska bli nyckelben – det är ett människofoster.
Inuti kistan hittas fostret, insvept i ett stycke linnetyg. Att döma av lårbenets längd var det 5–6 månader gammalt och dödfött. Fyndet av fostret väckte ett flertal frågor. En av dem var vad det gjorde i biskopens kista.
Bilden till vänster visar Peder Winstrups mumie. Till höger syns fostret som låg under hans ben. Bild: Gunnar Menander
Hur hamnade barnet i kistan?
– Det var inte ovanligt att små barn placerades i kistor tillsammans med vuxna. Fostret kan ha placerats i kistan efter begravningen, då den stod i det winstrupska gravkoret i Lunds domkyrka och därför var åtkomlig, säger Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet, en av de ledande forskarna bakom studien.
Begravningsboken från Lunds domkyrka vittnar om att kistor med barn placerats i detta gravkor, utan att de var besläktade med familjen.
– Att placera en kista i ett kor är en sak, men att placera fostret i biskopens kista en helt annan. Det fick oss att undra om det fanns något släktskap mellan fostret och biskopen, säger Torbjörn Ahlström.
Röntgenbild av fostret, troligen Peder Winstrups sonson. Bild: Gunnar Menander
Var släkt på fädernet
Forskare vid Stockholms universitet har därför analyserat prover från Peder Winstrup och fostret. Resultaten visar att fostret var en pojke och att de var släkt, ett släktskap av andra graden, det vill säga i medeltal 25 procent av generna var gemensamma. Avsaknaden av träff på den mitokondriella arvsmassan, samtidigt som det förelåg träff på Y-kromosomen, visade att släktskapet var på fädernet.
– Arkeogenetiken kan bidra till förståelsen om bland annat släktskapsförhållanden mellan gravlagda individer och i detta fall mera specifikt mellan Winstrup och fostret, säger Maja Krzewinska vid Centrum för paleogenetik, Stockholm universitet, en av de ledande forskarna bakom studien.
Släktrelationer utforskades
Detta innebär, vid en andra gradens släktskap, att följande konstellationer mellan Winstrup och fostret är möjliga: farbröder, brorsöner, farföräldrar, barnbarn, halvsyskon och dubbelkusiner. Vad som är en rimlig relation i det här fallet berättar den kunskap som finns om de winstrupska släktskapsförhållandena.
Genom att studera detta har forskarna kunnat utesluta ett antal möjliga släktskap mellan biskopen och fostret. Ett möjligt släktskapsförhållande som kvarstår omfattar sonen Peder Pedersen Winstrup.
– Det är möjligt att den för tidigt födde pojken var Peder Pedersen Winstrups son, och biskopen hans farfar, säger Maja Krzewinska. Kanske är det ett familjedrama vi ser konturerna till här.
Symbolisk handling
Peder Pedersen Winstrup följde inte i pappans och farfaderns spår och studerade teologi, i stället intresserade hans sig för befästningskonst. Han förlorade faderns egendom i Lundagård genom reduktionen och levde förmodligen på allmosor från släktingar under sista delen av sitt liv. Med Peder Pedersen Winstrups död avslutades den manliga linjen av den adliga familjen Winstrup. Att placera det avlidna fostret i biskopens kista blev för honom en stark symbolisk handling: han hade avlat en son, om än dödfödd.
Den mumifierade biskopen genomgår en medicinsk undersökning
Video: Mummified bishop is a unique time capsule from the 17th century (2,11 min)
Vaccin brukar beskrivas som den medicinska uppfinning som har räddat flest liv. Idag har de flesta vacciner en sak gemensamt: De ska ges till friska människor. Därmed blir toleransen mot att vacciner kan ge biverkningar extremt låg. Så det är inte underligt att det finns en skepsis mot de ingredienser som ingår i vaccin, oavsett om de tagits fram för att bekämpa mässling, hepatit eller covid-19. Men det går en fin gräns mellan sund skepsis och ett reflexmässigt motstånd mot allt vad vaccin heter.
Rädsla för det främmande
Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet, har skrivit boken Knowledge resistance: How we avoid insight from others. Han menar att motståndet mot vaccinering grundar sig i en instinktiv rädsla för det främmande.
– För motståndarna handlar ju vaccinationer om att läkemedelsindustrin och experter lobbar för att en främmande person med en spruta ska föra in en farlig substans i mitt barn. Vaccinförespråkarna är medlemmar ur andra grupper än vår egen, som vi inte känner och därmed inte har kunnat utveckla en tillitsfull relation till.
Risken ligger i kroppens reaktion
En risk med vaccinering är att det goda man vill uppnå, i sällsynta fall kan stimulera reaktioner man inte vill ha, enligt Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet.
– Så fort man sparkar igång immunförsvaret finns en risk, punkt. Autoimmuna sjukdomar kan ibland utvecklas vid en infektion, och det kan även hända vid en vaccination – liksom vid vilken infektion som helst – och ju mer man sparkar igång immunsystemet desto mer ökar risken, säger hon.
Trots det handlar diskussionen om vaccinernas skadlighet ofta om ingredienser, och ofta andra än den verksamma substansen. Vissa framhålls som skadliga, andra bara motbjudande. Några exempel är formaldehyd, kvicksilver, aborterade foster och kylarväska. Som ofta finns det i flera fall ett litet korn av sanning i påståendet att vaccinen innehåller de här ingredienserna:
Nej, foster används inte för att framställa vaccin. Däremot odlas vissa vaccin i välkända cellkulturer, där cellerna har ursprung i foster som aborterats för flera decennier sedan, men som sedan länge växer helt av sig själva. Astra Zeneca använder sig av en sådan cellkultur för sitt vaccin.
Embryonala celler från 1973
Den virusvektor (läs mer nedan) som Astra Zeneca använder i sitt sars-cov-2-vaccin kallas ChAdOx1-S och är framställt i något som kallas genetiskt modifierade humana embryonala njurceller, eller HEK 293-celler. HEK 293 är en cellinje som togs fram 1973 och ofta används i forskning och härrör från ett foster som troligen var av kvinnligt kön.
Nej, formaldehyd är inte en ingrediens i vaccin. Påståendet härrör troligen från att formalin kan användas för att avdöda eller inaktivera vissa beståndsdelar i vissa vacciner. Spår av formaldehyd kan till exempel finnas i vaccin mot stelkramp, hpv och hepatit. Enligt Folkhälsomyndigheten är mängden försumbar och det finns inga belägg för att formalin kan utlösa en allergisk reaktion.
Nej, vaccin innehåller inte kylarvätska. De kan däremot innehålla polyetylenglykol som till skillnad från glykol (kylarvätska) inte är giftigt. Det har dock förekommit allergiska reaktioner mot vaccin som innehåller polyetylenglykol, däribland Modernas vaccin mot covid-19. Enligt en artikel i Läkartidningen (2021) är det oklart om de allergiska reaktionerna kan kopplas till polyetylenglykol.
Nej, vaccin innehåller inte kvicksilver. Tiomersal, en kvicksilverförening, användes tidigare som konserveringsmedel i flera vacciner. Enligt Läkemedelsverket innehåller inget vaccin idag tiomersal.
Men vilka ingredienser ingår då i vacciner?
Det beror på hur de är konstruerade. De vaccin mot covid-19 som nu distribueras, eller är på väg ut på marknaden, använder antingen mRNA, virusvektorer eller proteiner för att sparka igång kroppens immunsystem.
Tre vaccintyper mot coronavirusets ytprotein
Gemensamt för dem alla är att de utgår från det spikliknande protein som sitter på ytan av coronaviruset och hjälper viruset att ta sig in i våra celler.
mRNA är en budbärarmolekyl som innehåller ett slags arbetsbeskrivning för coronavirusets spikprotein, och får våra kroppar att själva börja producera det. Därmed kan det egna immunförsvaret agera mot spikproteinet – utan att behöva möta hela viruset.
Virusvektorvaccin använder ett avväpnat virus som transporterar själva genen för spikproteinet – en bit dna som sedan översätts till mRNA. Därefter fungerar det likadant som mRNA-vaccin.
Proteinvaccin ger direkt immunförsvaret främmande substanser att agera mot.
Så funkar mRNA-vaccinet
mRNA-vaccin började utvecklas på 1990-talet. RNA står för ribonukleinsyra, en kod eller ett recept för att tillverka olika proteiner. ”M” är en förkortning av ”messenger”, budbärare. Ett problem för den här typen av vacciner är att mRNA är instabilt och snabbt bryts ner i kroppen. Lösningen blev att packa in mRNA i en fettdroppe.
Ett mRNA-vaccin innehåller inte någonting av det virus som kroppen ska lära sig att försvara sig mot, utan bara ett recept som ska få cellen att själv tillverka ”fiendetrupper”, de så kallade spikproteinen på virusets yta. När kroppens immunförsvar upptäcker fienden startar produktionen av antikroppar. mRNA tillverkas syntetiskt i ett laboratorium genom att virusets genetiska sekvens knappas in i syntetiseringsmaskin.
Den genetiska sekvensen för sars-cov-2 publicerades i mitten av januari 2020. Två månader senare hade Moderna tagit fram en vaccinkandidat och påbörjat kliniska studier på människor. Även vaccinet Pfizer/Biontech bygger på mRNA.
Så funkar virusvektorvaccin
Virusvektorvaccin använder samma princip som mRNA-vaccinen men börjar i steget före. Ett oskadliggjort virus, ofta ett förkylningsvirus, får bära med sig genen för coronavirusets spikprotein in i kroppen. Cellerna läser av dna:t och producerar det mRNA som sedan bygger spikproteinet. Spikproteinet triggar sedan igång immunförsvaret.
Både det ryska Sputnik V och Astra Zenecas vaccin använder adenovirus som vektor, eller bärare, för spikproteingenen.
– Det finns många adenovirus som infekterar människan, så vi har utvecklat en viss immunitet. Därför använder Astra Zenecas ett adenovirus från schimpanser som är nytt för immunsystemet hos människor, säger Karin Loré vid Karolinska Institutet.
Så funkar proteinvaccin
Den tredje typen av vacciner är de som kallas proteinbaserade, helt enkelt för att de innehåller en grupp av de proteiner som immunförsvaret ska lära sig att bekämpa.
– Proteinvacciner är mycket vanligare och det finns redan flera som är godkända mot andra virus. Man sätter ihop ett kluster av protein som gör att immunsystemet reagerar. Problemet är att reaktionen kan bli för svag och då måste man ha en adjuvans.
Än finns inga godkända proteinvacciner mot covid-19, men flera är på väg.
Adjuvanser förstärker vaccinet
Adjuvans är en ingrediens som används för att förstärka effekten av ett proteinvaccin och få immunsystemet att vakna till. Varken virusvektorvaccin eller mRNA-vaccin behöver någon adjuvans. Det proteinvaccin som tillverkas av företaget Novavax innehåller en adjuvans, Matrix M, som har sitt ursprung i forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet. Adjuvanset har använts länge inom veterinärmedicinen, bland annat i influensavaccin för hästar.
Det andra proteinbaserade vaccinet mot sars-cov-2 som tas fram av företagen Sanofi och Glaxo Smith Kline, innehåller samma adjuvans (AS 03) som ingick i Pandemrix, vaccinet mot svininfluensa. Enligt en studie i tidskriften Vaccine (maj 2019), var risken för narkolepsi i samband med Pandemrix inte direkt kopplad till AS 03.
Tillsatser skyddar vaccinet
Förutom förstärkande adjuvanser innehåller vaccin tillsatser som ska förhindra att de verksamma ingredienserna förstörs:
Salter tillsätts för att behålla PH-värdet.
Socker tillsätts för att parera förändringar av ljus och värme.
Emulgeringsmedel kan tillsättas för att se till att fett och vatten blandas utan att skära sig.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Våren är äntligen här och med den kommer sol, värme och – pollen. För runt var fjärde svensk innebär vårens och sommarens ankomst inte bara utekaféer och fågelkvitter utan även kliande ögon, rinnsnuva och trötthet orsakat av höga pollenhalter i luften. För att hindra eller mildra dessa allergiska reaktioner finns det ett stort behov av att kunna förutsäga kommande pollenhalter i luften, något som enbart har varit möjligt att göra från dag till dag. Fram tills nu.
Lättare att planera
Forskare har, genom att kombinera data över lufttemperatur, nederbörd och pollenkoncentrationer från 28 mätstationer i nordvästra Europa från flera år, kunnat ta fram en modell som kan ge en prognos över en hel pollensäsong. De kan även se hur allvarlig den kommande säsongen förväntas att bli.
– Informationen gör det möjligt att planera längre framåt, framförallt innan säsongen har börjat. Till exempel kan prognoserna hjälpa sjukvårdspersonal att förbereda sig inför ökningen av allergirelaterade sjukdomar. Det underlättar också för särskilt känsliga individer när de ska planera ledigheter eller utlandsvistelser, säger forskaren Georgina Brennan, Lunds universitet, som arbetade med studien under sin tid vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) i Lund och som är en av författarna bakom artikeln.
Metoden redo att användas
Prognoserna, som gäller gräspollen, gör det även möjligt att förutsäga hur mycket medicin som exempelvis apotek behöver köpa in för att täcka behovet. Modellen kan i princip börja användas med en gång. Den ger dock inte information om när en säsong börjar eller slutar, och kan heller inte förutse mängden pollen för en specifik dag, påpekar forskarna.
Idag är drygt 40 procent av Europas befolkning allergisk mot någon typ av pollen och det anses vara ett globalt hälsoproblem för 10–20 procent av jordens befolkning. Många är särskilt känsliga mot gräspollen, som produceras av bland annat hundäxing och timotej. I Sverige dominerar gräspollen under perioden från tidig sommar till höst.
Svårare pollensäsonger i framtiden
Forskarna tog även fram en modell som visar att klimatförändringen, med en ökad koldioxidhalt i atmosfären, kommer att innebära allt svårare pollensäsonger framöver. Enligt forskarna kommer pollensäsongerna att bli 60 procent svårare och allvarligare jämfört med idag om koldioxidhalten i atmosfären fördubblas, i enlighet med FN:s klimatpanels ”business-as-usual”-scenario. Anledningen är att mer koldioxid i luften ökar växternas produktivitet och därmed pollenproduktionen. Detta i sin tur innebär fler allergiska reaktioner.
– Klimatmodeller som utgår från ett scenario där koldioxidhalten fortsätter att öka på samma sätt som idag visar att många fler kommer att få besvär med pollenallergi. Detta är ett allvarligt problem som kommer att påverka många människors liv, säger Georgina Brennan.
Kombinerade observationer
Det är inte första gången som forskare har visat att problemen med pollenallergi kommer att öka på grund av klimatkrisen. Tidigare studier har dock baserats på data från tidigare års pollenkoncentrationer, och inte som i den senaste studien, på kombinerade observationer av hur ökad koldioxidhalt och olika väderkomponenter påverkar gräs- och pollenproduktionen.
– Det finns studier som gjorts i speciella kammare där man har sett att gräs producerar mer pollen om koldioxidhalten ökar. Dessa är en bra referens och visar på att det finns ett samband. Hur snabbt det sedan går beror på vilka strategier för att dämpa klimatförändringen som sätts in, säger Georgina Brennan.
I sin avhandling har Aron Onerup, disputerad i kirurgi vid Sahlgrenska akademin, studerat patienter diagnosticerade med tjock- eller ändtarmscancer.
De deltagare som varit fysiskt inaktiva visade sig ha högre risk att inte känna sig fysiskt återhämtade tre veckor efter operation. De hade också drygt fyra gånger högre risk för komplikationer efter operation jämfört med deltagare som varit fysiskt aktiva.
Studier med liknande resultat genomfördes även för individer som skulle opereras för bröstcancer och gallvägssjukdom.
Inget resultat av snabbinsats
Frågan var om det gick att förbättra oddsen för patienter med tjock- eller ändtarmscancer. I ännu en studie lottades 761 individer till antingen vanlig rutinvård eller ett träningsprogram som utfördes på egen hand under cirka två veckor före och fyra veckor efter operation.
Programmet, som omfattade en halvtimmes medelhård träning per dag, hade dock ingen effekt på varken den självupplevda fysiska återhämtningen, risken för komplikationer, omoperationer, återinläggningar på sjukhus, eller på vårdtiden.
– Även om träningsstudien inte hade några effekter på det korta tidsfönstret efter operationen är det möjligt att åtgärder som leder till en långsiktigt ökad fysisk aktivitetsnivå kan ha positiva hälsoeffekter. Det viktiga är att inte införa åtgärder i hälso- och sjukvården innan de har blivit vetenskapligt utvärderade, konstaterar Aron Onerup.
Många skäl att träna
Den övergripande bilden talar dock för att den nivå av fysisk aktivitet som en person har när det står klart att en operation för gallvägssjukdom, tjock- eller ändtarmscancer ska göras har tydlig koppling till hur det sedan går med återhämtningen.
– Forskningsresultaten talar för att det finns ytterligare anledningar att arbeta för en så fysiskt aktiv befolkning som möjligt, utöver de redan kända vinsterna på exempelvis hjärt-kärlhälsa och psykisk hälsa, säger Aron Onerup.
Fjärde största riskfaktorn
Brist på fysisk aktivitet identifieras som den fjärde ledande riskfaktorn för icke-smittsamma sjukdomar.
Källa: WHO 2009
Aron Onerup, disputerad inom kirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, aron.onerup@gu.se
Rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan leda till att fiskar av arten ruda ändrar beteende och blir nervösa och fega. Det visar Jerker Vinterstare, vid Biologiska institutionen på Lunds universitet, i sin avhandling. Han visar också att när rovfisk som gädda finns i närheten kan rudorna förändra både kroppsform, ögonstorlek och färg, men också byta dygnsrytm. Dessutom har han upptäckt stora skillnader mellan hur honor och hanar reagerar när risken att bli uppäten är överhängande.
Rester av Prozac i vattendrag
SSRI-mediciner som Prozac och Fluoxetin används ganska ofta mot psykisk ohälsa. Användningen har lett till att det går att detektera rester av antidepressiva läkemedel i vattendrag. I avhandlingen har Jerker Vinterstare bland annat undersökt hur rester av signalsubstansen serotonin, som ingår i SSRI-läkemedel, påverkar rudor. Resultaten visar att individer som får i sig en relativt hög dos blir nervösa och fega på ett helt annat sätt än de som inte får i sig något.
Serotoninets påverkan på rudor påminner, enligt Jerker Vinterstare, en aning om hur antidepressiva SSRI-läkemedel initialt påverkar deprimerade människor. I ett inledningsskede kan läkemedlen förstärka depressionen och framkalla suicidala beteenden.
Påverkar även kroppsformen
Men det är inte bara fiskarnas beteende som förändras, även kroppsformen påverkas (magen blir större) om de får i sig antidepressiva läkemedel.
Stress i form av annalkande fara, som rovfiskar, förändrar också rudornas kroppsform. När gäddorna lurar i vassen reagerar rudorna genom att dels få en mörkare färg, dels bli högre genom att ryggen växer – ett sätt att säga till gäddan att det inte lönar sig att attackera eftersom rudan är ett för stort byte. Men hanar och honor reagerar olika på rovfisk: Medan hanarna blir avsevärt högre förändras knappt honorna.
– Hanar verkar lägga energin på att förbereda sig för att skydda sig mot sina naturliga fiender medan honor istället lägger energin på att få ungar, säger Jerker Vinterstare.
I sin forskning har han dessutom upptäckt att rudor som simmar i gäddvatten ändrar dygnsrytm och blir mer nattaktiva. En annan kroppslig förändring är att pupillerna blir större. Båda förändringarna innebär ett slags skydd mot rovfiskar eftersom gäddor är mest aktiva dagtid och stora pupiller släpper in mer ljus, vilket förbättrar mörkerseendet.
– Växterna behöver koldioxid för sin fotosyntes, men högre halter av koldioxid i atmosfären leder inte nödvändigtvis till ökad tillväxt i vegetationen, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet.
I studien har en grupp internationella forskare sammanfattat kunskapen om hur växter påverkas av ökade koldioxidnivåer. Växtligheten på land tar för närvarande upp cirka en tredjedel av den koldioxid som släpps ut till följd av mänsklig aktivitet.
Dramatisk utveckling
Trots att växternas upptag är en sänka för koldioxid följer världen ändå för närvarande det mest dramatiska scenariot för global uppvärmning av de olika scenarier som den internationella klimatforskningspanelen IPCC har skisserat. Utan vegetationens stora upptag av koldioxid skulle klimatförändringarna ha varit ännu mer drastiska än idag. Det är därför väsentligt att beräkna hur det upptaget kan komma att förändras.
Beräkningar av den globala kolcykeln, hur kolet frigörs som koldioxid och sedan binds, bygger på såväl statistikdata som datormodeller och mätningar av bland annat koldioxidkoncentrationen.
Koldioxidsänka på 11 miljarder ton
Den terrestra koldioxidsänkan har under senaste åren varit kring 11 miljarder ton koldioxid per år, jämfört med utsläpp på 35 miljarder ton. Detta är nuläget, men för att gå framåt och beräkna den globala kolbalansen vid nästa sekelskifte, för våra barnbarnsbarn, fick forskarna först bena ut de fysiologiska mekanismerna bakom. Det handlar om hur mycket av koldioxidupptaget som förklaras av koldioxiddriven ökning av fotosyntesen, och huruvida modeller för fotosyntesen beskriver dess ökning på rätt sätt. Utöver detta måste man utreda om nuvarande effekter består över årtionden.
Analys av gamla sockerbitar
Forskningen i Jürgen Schleuchers grupp vid Umeå universitet har bidragit med resultat om hur koldioxidökningen har påverkat växternas fotosyntes under de senaste decennierna. Det har varit något av ett detektivarbete där forskarna först fick utveckla metoder för att upptäcka förändringar genom kemisk analys av socker som bildats av fotosyntesen. Metoderna har sedan kalibrerats genom experiment där man ändrat koldioxidkoncentrationen. Slutligen analyserades bland annat sockerbitar som folk har sparat sedan 1950-talet.
Slutsatsen i den vetenskapliga artikeln är att den hittillsvarande modellen för fotosyntesen bara förklarar en del av den terrestra koldioxidsänkan.
– Vegetationens upptag har köpt oss tid i klimatarbetet. Men upptaget kommer sannolikt att minska i framtiden, bland annat eftersom temperaturhöjningen kommer att dämpa fotosyntesen. Då kommer det istället att krävas ännu större minskningar av utsläppen. Det är glädjande att denna forskning har bidragit till EU:s beslut att höja klimatmålen för år 2030, säger Jürgen Schleucher.
Jürgen Schleucher, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, jurgen.schleucher@umu.se
”Skulle du säga att man i allmänhet kan lita på de flesta människor eller att man inte kan vara nog försiktig när man har med andra människor att göra?”
Denna fråga har ställts till över 35 000 amerikaner mellan åren 1973 och 2018 genom den amerikanska enkätundersökningen General Social Survey (GSS). Under dessa år har andelen som menar att man kan lita på de flesta människor minskat från 46 till 32 procent. Därmed skiljer sig utvecklingen i USA från den i många europeiska länder där upp- och nedgångar i tillit ofta är marginella. I Danmark har den sociala tilliten till och med ökat.
Viktigt för tillväxt och demokrati
– Tidigare forskning har visat att frånvaro av tillit leder till minskad ekonomisk tillväxt och att demokratin fungerar sämre. Därför oroar utvecklingen i USA. Särskilt i tider av ökad polarisering, säger Jan Mewes, som tillsammans med en forskargrupp från Sverige och Kanada har gjort en unik undersökning där man för första gången kan peka på vad den minskande tilliten beror på. Eller åtminstone vad hälften av minskningen beror på.
En del forskare menar att tillit framför allt är en generationsfråga: att den tillit till andra som du får med dig från unga år är grundmurad och håller i sig livet genom. Andra forskare menar att det inte endast är en generationsfråga och pekar på individuella förklaringar såsom ökade inkomstklyftor, förändrade attityder, ökad boendesegregation och ökad etnisk mångfald.
Individuella förklaringar påverkar tilliten
Jan Mewes och hans kollegor ville undersöka de individuella förklaringarna och kunde med hjälp av enkätundersökningen GSS plocka fram data där samma individer, vid tre tillfällen under åren 2006 och 2014, svarade på frågor om social tillit i relation till förändringar i inkomst, erfarenhet av att ha varit arbetslös, förändringar i hur ofta de träffar släkt och vänner samt förtroende för politiska institutioner.
– Vi såg inget samband med mellan tillit och förändringar i hur ofta man träffar släkt och vänner. Däremot såg vi att tilliten påverkades framför allt av erfarenhet av att ha varit arbetslös samt av misstro gentemot de politiska institutionerna. Även missnöje med inkomst spelade in, men till en lägre grad.
Förklarade halva minskningen
När resultaten från studien från 2006–2014 ställdes mot den långsiktiga nedåtgående trenden från åren 1973–2018 kunde man utläsa att arbetslöshet, missnöje med politiska institutioner samt missnöje med inkomst låg bakom hälften av den totala minskningen.
– Om man ska tolka resultaten positivt kan man säga att vår studie pekar på att minskningen av tilliten inte följer en naturlag där tilliten minskar över generationerna. Med rätt åtgärder kan kurvan vändas uppåt igen.
Vad beror resten av minskningen på?
– Eftersom det ligger utanför vår studie kan jag tyvärr bara spekulera om det. Det finns exempelvis en annan, också aktuell, studie som lyfter fram sambandet mellan polariseringen och social tillit i USA. Andra forskare betonar de extremt ökade inkomstklyftorna i USA .
Vad finns det för förklaringar till att länder i Västeuropa har en stabil och i jämförelse med USA hög tillitskurva och att den till och med ökar i Danmark?
– Om vi exempelvis jämför USA och Norden är nog den viktigaste skillnaden Nordens utpräglade och stabila tillit till de politiska institutionerna medan vi ser en tydlig minskning i USA mellan 1973 och 2018. Eftersom erfarenhet av arbetslöshet är en viktig anledning till att amerikanernas sociala tillit minskar så kan man också anta att mindre arbetslöshet och bättre arbetslöshetsförsäkringar spelar en viktig roll.
Forskarna har tidigare påvisat att sammansättningen av barns tarmmikrobiota påverkas av hur de föds, och vad de äter. I den aktuella studien har man på detaljnivå studerat hur sammansättningen av tarmbakterier utvecklats hos 471 barn, födda på sjukhuset i Halmstad.
Första avföringsprovet togs när respektive barn var nyfött, följt av provtagning vid 4 månader, 12 månader, 3 år och 5 år. Forskarna kunde därmed följa hur olika bakterier successivt inkorporerades i barnens tarmmikrobiota.
Långsam mognad
Redan vid födseln koloniseras tarmen av bakterier och andra mikroorganismer. Under de första levnadsåren ökar sedan artrikedomen allt eftersom. Det som nu framträder är en avsevärt mer detaljerad bild av denna utveckling.
En viktig slutsats är att tarmmikrobiotan är ett ekosystem som tar lång tid på sig att mogna. Inte ens vid 5 års ålder är systemet komplett. Mognadsprocessen kan se väldigt olika ut hos olika individer, och ta olika lång tid.
De kejsarsnittfödda barnen i studien, en dryg tredjedel, hade vid 4 månaders ålder en lägre diversitet i sin tarmmikrobiota än övriga barn. Mellan 3 och 5 års ålder var de dock i kapp och uppvisade en i stort sett normaliserad tarmmikrobiota för sin ålder.
– Våra fynd visar att tarmmikrobiotan är ett dynamiskt organ och framtida studier får visa om de tidiga skillnaderna i tarmmikrobiotan kan påverka barnen längre fram i livet, säger Fredrik Bäckhed, professor vid Göteborgs universitet, som är ansvarig för studien.
Mognar olika fort
– Det är slående att även vid 5 års ålder saknas flera av de bakterier som är viktiga tarmmikrobiotan hos vuxna, fortsätter han. Det tyder på att tarmen utgör en komplex och dynamisk miljö där bakterier skapar förutsättningar för varandras kolonisation.
Den aktuella studien har enligt forskarna vidgat förståelsen för hur människan samverkar med de miljontals bakterier kroppen hyser och hur dessa etableras. Lisa Olsson är forskare vid Göteborgs universitet, och en av förstaförfattarna:
– Barn lär sig färdigheter som att gå och prata olika snabbt och det visade sig att samma sak gäller tarmmikrobiotans mognad, säger hon.
Fredrik Bäckhed igen:
– Att undersöka och förstå hur tarmmikrobiotan utvecklas i friska barn ger oss en referens för att i nya studier undersöka om den kan vara bidragande orsak till sjukdomar längre fram, avslutar han.
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, fredrik.backhed@gu.se
Frågan om D-vitamin kan minska risken för infektioner är omdiskuterad. För fyra år sedan publicerades en sammanställning av aktuell forskning som
visade att tillskott av D-vitamin kan ge visst skydd mot luftvägsinfektioner. Nu har samma forskargrupp från bland annat Karolinska Institutet, Harvard Medical School och Queen Mary University of London kompletterat det tidigare materialet med ytterligare 18 studier och gjort nya analyser.
Resultaten bygger på 43 randomiserade och placebo-kontrollerade studier med nästan 49 000 deltagare om det eventuella sambandet mellan D-vitamin och luftvägsinfektioner. Kunskapsunderlaget omfattar såväl publicerade som registrerade men ännu inte publicerade studier, och är den hittills mest omfattande sammanställning som gjorts.
Daglig dos mest effektiv
Den nya studien tillför ytterligare information om D-vitamin som skydd mot luftvägsinfektioner, men omfattar inte frågeställningen om D-vitamin kan skydda mot covid-19. Den totala skyddseffekten mot luftvägsinfektioner var 8 procent, men forskarna ser till exempel att en daglig dos av D-vitamin har en mycket bättre effekt än en dos som ges varje vecka eller månad. Det finns heller ingen anledning att överskrida den rekommenderade dosen.
– Det verkar inte behövas en särskilt hög dos, utan de som fick 400– 1000 IU per dag hade bäst effekt mot luftvägsinfektioner. Gruppen som fick en sådan dos uppvisade en minskning av infektionsrisken med 42 procent. Jag vill understryka att det inte fanns några signaler i studien om att normala doser av D-vitamin skulle vara farligt eller ge upphov till biverkningar, säger Peter Bergman, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.
Friska personer blir inte friskare
Enligt Peter Bergman är en slutsats man kan dra från studien att sjukvården bör vara uppmärksam på grupper med en känd risk för D-vitaminbrist, som personer med mörk hud, övervikt och hög ålder.
– En daglig dos D-vitamin kan skydda skelettet och kanske också minska risken för luftvägsinfektioner hos utsatta grupper i samhället. Den breda allmänheten kommer sannolikt inte ha lika stor nytta av tillskott. Friska personer blir inte ännu friskare av D-vitamin, säger Peter Bergman.
Nu vill forskarna förstå mekanismerna bakom den skyddande effekten av D-vitamin mot luftvägsinfektioner. Till exempel vilka genetiska faktorer som avgör varför olika individer svarar olika på tillskott av D-vitamin.
En svaghet med sammanställningen är att den kan ha påverkats av så kallad publikationsbias, det vill säga att studier som inte påvisar en effekt aldrig publiceras, vilket kan skapa en falsk bild av att effekten är större än vad den egentligen är. För att kompensera för detta inkluderades även data från registrerade men ännu inte publicerade studier.
Peter Bergman, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, peter.bergman@ki.se
Kvinnor som har blivit våldtagna uppvisar ofta traumatiska reaktioner, såsom depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). De terapeutiska effekterna av att rapportera och berätta om sexuella övergrepp tycks bero på om den utsatta upplever att den professionella som lyssnar är empatisk och stödjande. I tidigare studier rapporterar kvinnor som anmäler våldtäkt att ett rättvist och respektfullt bemötande är lika viktigt som det straffrättsliga utfallet. Kvaliteten på bemötandet har också visat sig påverka hur kvinnan bearbetar det som hänt och om hon väljer att söka hjälp igen.
Poliser har en viktig roll
Polisers erfarenheter av att möta kvinnor som rapporterar våldtäkt är därför av stor betydelse. Vad motiverar poliser och vilket stöd behöver de för att vara bättre rustade att möta dessa kvinnor på ett kunskapsbaserat och empatiskt sätt?
Lisa Rudolfsson är forskare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och står bakom studien ”At least I Tried” där polisers erfarenhet av att möta kvinnor som anmäler våldtäkt analyserats.
– Deltagarna i min studie uttrycker att de vill vara stödjande och empatiska, men de menar också att de saknar stöd och förutsättningar, till exempel saknas bekvämligheter i förhörsrum. De uttrycker frustration och beskriver sitt arbete som att de ’försöker’ snarare än ’lyckas’. Om dessa brister inte åtgärdas riskerar de att påverka både poliser och utsatta kvinnor negativt, säger Lisa Rudolfsson.
Våldtäktsfall svåra att utreda
Poliserna beskriver våldtäktsfall som svåra att utreda och att kraven som ställs på dem ibland är utmattande.
Poliserna i studien beskriver hur varken det svenska samhället eller polismyndigheten prioriterar våld mot kvinnor. Som en följd av detta uttrycker de frustration över bristen på förutsättningar, utbildningar och stöd. Kopplat till detta lyfter några av studiens deltagare bristen på förebyggande arbete mot sexualbrott.
– Med allt annat pratas det mycket om förebyggande arbete. Hur ska vi förebygga gängrelaterade skjutningar och stoppa rekryteringen till gäng? Men den diskussionen existerar inte när det handlar om sexualbrott.
Ett arbete som berör mig
Poliserna beskriver hur möten med våldtagna kvinnor påverkat dem emotionellt, hur de blir känslomässigt involverade och hur berättelser de får höra ger upphov till en växande sorg. Deltagarna kämpar med att förstå hur vissa kvinnor kan stå ut att leva på det sätt de gör, om det är möjligt att hjälpa alla kvinnor och om de får lov att tvivla på anklagelserna. I strävan efter att förstå ingår ibland också försök att få kvinnan att förstå att det hon varit med om i själva verket är ett brott.
En kamp för upprättelse
Poliserna beskriver hur de flesta våldtagna kvinnor inte får vad de behöver från det juridiska systemet, och uttrycker det därför som en personlig kamp att erbjuda dem någon slags upprättelse. De beskriver det också som en kamp att ta hand om sig själva i dessa möten. Deltagare beskriver att om de inte klarar att ta hand om sig själva så kommer de inte heller att kunna vara ett stöd för de utsatta. Samtidigt beskriver deltagarna en kultur inom polismyndigheten, som uppmuntrar till tuffhet och som inte värderar deras ansträngningar.
5 procent av de rapporterade våldtäktsfallen leder till åtal
Svensk lagstiftning definierar våldtäkt som samlag eller jämförbar sexuell handling, beroende på graden av våld, med en person som inte deltar frivilligt, som inte kan förstå eller samtycka till handlingen, eller som på något sätt står i beroendeställning till gärningsmannen.
Det svenska polisväsendet undersöker 94 procent av alla rapporterade våldtäktsfall och cirka 5 procent av dem leder till åtal och dom.
Under 2019 anmäldes totalt 8 580 våldtäkter till svensk polis. Samtidigt visar den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från 2019, att 9,4 procent av alla kvinnor i Sverige hade blivit utsatta för ett eller flera mer allvarliga sexuella övergrepp. (≈ 482,400 kvinnor), vilket är i linje med det accepterade antagandet att de flesta sexualbrott inte anmäls.
Under 2019 var 7 940 av totalt 8 580 anmälda våldtäkter mot kvinnor (Brå, 2019 ).
Lisa Rudolfsson, forskare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, lisa.rudolfsson@genus.gu.se
Forskning visar att den som har ett starkt socialt nätverk enklare får arbete via kontakter och genom direktanställningar hos arbetsgivare, än via arbetsförmedlingar. Studien lyfter också att ett gott självförtroende hjälper den arbetssökande att etablera sig på arbetsmarknaden.
– Resultaten visar att sökande med högt socialt kapitalt är mer benägna att få information om nya jobb från det sociala nätverket, men mindre benägna att använda offentliga tjänster så som Platsbanken och arbetsförmedlingen. Personer med mindre resursrika sociala nätverk måste däremot förlita sig på de jobbsökartjänster som erbjuds, säger Anton Bjuggren Andersson, sociolog och forskaren bakom studien.
Det tar också längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden för den som saknar socialt nätverk.
Förstå ojämlikhet på arbetsmarknaden
– Genom studien kan man också förstå ojämlikhet på arbetsmarknaden. Unga vuxna som inte har sociala nätverk eller arbetar effektivt för att komma in på arbetsmarknaden har inte heller samma chanser att få en etablerad anställning. De som vänder sig till arbetsförmedlingen har inte lika bra nätverk och behöver ta till den här typen av tjänster i sitt jobbsökande, menar Anton Bjuggren Andersson.
Resultaten bygger på enkätsvar bland unga i åldern 19–22 år, där forskarna undersökt vilken roll socialt kapital har. De flesta i gruppen har slutat gymnasiet och är i fasen att söka sitt första jobb. Enkätsvaren är sedan kopplade till inkomstregister.
– Själva måttet på socialt kapital är här inom hur många olika yrken man känner någon, alltså hur brett ens sociala nätverk är. Det sociala nätverket består av släktingar och vänner, där vänner utgör den större delen.
Finns det något i resultaten som förvånar?
– Det som har förvånat är att det inte bara handlar om att få jobb via vänner och bekanta, utan också att unga gör direktansökningar till arbetsgivare via kontakter. Det kan handla om att man känner till jobb som inte har annonserats utan istället hört om dem i sitt nätverk. Man kanske inte har någon direkt koppling till arbetsgivaren, men man har mer information om vilka företag som anställer folk, än de som saknar socialt nätverk.
Anton Bjuggen Andersson menar att resultaten är viktiga i en svensk kontext eftersom arbetsmarknadspolitikens roll är att kompensera för de som har svaga nätverk. Viktiga aktörer som bör ta del av studien är aktörer som arbetar med arbetsmarknadspolitik, såsom arbetsförmedlingen.
– Resultaten är viktiga eftersom det är lätt att man idag tror att kan alla få jobb genom kontakter och att arbetsförmedlingen därmed har spelat ut sin roll. Men då har man inte insikt i att det inte är lika lätt för alla – olika personer kan behöva olika saker.
I de flesta av världens språk har ett antal basala ord liknande ljud. Till exempel innehåller orden för mamma och näsa ofta ”m” och ”n” i nästan alla språk.
– Mamma har troligen hetat mamma redan på förhistorisk tid och sen har det bara fortsatt på det sättet, säger Gerd Carling, språkvetare och en av forskarna bakom en ny studie om varför vissa ord i många språk låter och betyder samma sak som under stenåldern.
Ett flertal oberoende studier har visat att det finns ungefär 30–40 basala ord med samma språkljud som återkommer i de flesta av jordens språk. Det är ord som till exempel ”mamma”, ”näsa”, som innehåller ljuden m och n eller ”knä”, som innehåller k.
Det vanligaste är att språkljud ändrar sig över tid och inte bryr sig inte om vad ordet betyder som till exempel att frater på latin motsvarar broder på svenska. Den nya studien gjord av forskargruppen vid Lunds universitet kan förklara varför våra mest basala ord inte följer samma språkevolution.
Studien samlade 344 basala ord i 274 språk från olika familjer i hela världen. I 40 av dessa ord återfanns sammantaget 120 universella kopplingar mellan ljud och betydelse. Sedan fastställdes språkljuds stabilitet över tid genom att analysera ett dataset med 1 016 basala ord i 107 eurasiska språk. Till detta samlade studien ett dataset med vilka språkljud barn lär sig tidigare och ett senare, när de börjar prata.
Grundläggande ord stabilare över tid
Då dessa tre set jämfördes visade det sig att de ljud som förekom i de universella kopplingarna var överrepresenterade både bland de ljud som var mest stabila över tid och de ljud som barn lärde sig tidigast.
– I de basala orden, med en koppling mellan ljud och betydelse, är ljuden stabilare än i andra ord i lexikonet, säger Gerd Carling.
Att ljudformerna är stabila innebär att orden knappt ändrar sig över tid. Och de har dessutom en tendens att sammanfalla med de ljud som barn lär in tidigast.
Orden är lättare att säga
– Hemligheten ligger alltså i barns språkinlärning och dess mekanismer. Det handlar om artikulation, säger Gerd Carling.
Kopplingen mellan ljud och betydelse i de mest basala orden – i alla språk – upprätthålls i generation efter generation, enligt studien. Dessa språkljud är generellt sätt bekvämare att uttala, och därför fortsätter barnen att säga orden likadant som tidigare generationer.
Minst en miljard människor i världen beräknas ha hål i tänderna (karies) eller tandlossning (parodontit). Sötsaker ökar risken, men hur munnens bakterieflora ser ut spelar också stor roll. Pågående forskning kan leda till snabbtest som avslöjar om man riskerar att drabbas.
– I Sverige drabbas cirka tio procent av allvarlig karies eller tandlossning och andelen förväntas öka framöver på grund av den stigande andelen äldre i samhället, säger Gunnel Svensäter.
Hon är professor i oral biologi vid odontologiska fakulteten, Malmö universitet, och leder ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, FORESIGHT, för att hitta metoder som kan förutsäga vilka patienter som löper stor risk att drabbas.
Beror på bakterier och socker
Att vi får hål i tänderna beror på kariesbakterier på tändernas yta som bryter ner kolhydrater i maten, framför allt socker. Då bildas syra i munnen som fräter på emaljen och rotytan. Om tänderna ofta utsätts för syraangrepp kan det bildas hål, så kallad karies.
Svenskt sockersug värst i världen
Svenskar lär äta mest godis i världen – speciellt lösgodis – och allra mest äter vi till påsk. Drygt 15 kilo per person och år sätter vi i oss. För en familj på fyra personer blir det 1,1 kilo i veckan, enligt preliminära siffor från jordbruksverket (2019). I varugruppen sötsaker ingår socker, sylt, honung, choklad och godisbitar av olika slag.
Bästa sättet att äta påskgodis
Om du ska äta sötsaker i påsk:
Gör det med hull och hår. Ät allt på en gång. Småätande innebär en lång syraattack på tändernas emalj.
Var försiktig med påskmusten. Den innehåller både socker och syra. Syran fräter på tänderna.
Välj godis som inte stannar i munnen så länge. Choklad är bättre för tänderna än karameller, klubbor och kola, eftersom den sköljs bort från tänderna snabbare.
Ost, mjölk och annan basisk mat som exempelvis nötter kan hjälpa till att neutralisera syran i munnen.
Ät utan ångest. En enstaka helg med mycket socker gör inga hål. Det är de långsiktiga vanorna som får karieskonsekvenser.
Källa: Folktandvården
Det är alltså viktigt att se upp med sockrad mat och söta drycker, men det handlar också om vilka bakterier vi har i munnen.
Enligt den rådande förklaringsmodellen ”den ekologiska plackhypotesen”, uppstår tandproblemen när det blir en obalans i det orala mikrobiomet, det vill säga bakteriefloran i munnen. Detta innebär att det inte är närvaron av bakterier, eller specifika bakterier i sig, som ger upphov till karies eller tandlossning – bakterier gör ju generellt stor nytta i munnen. I stället handlar det om sammansättningen av bakterier och deras specifika egenskaper i munnens biofilm – det yttre skyddande skiktet med bakterier.
Vad tror man spelar spelar störst roll: sockerintaget eller bakterierna?
– Det enkla svaret på en komplicerad fråga är att utan bakterier blir det ingen karies. Men det är sockerkonsumtionen som bestämmer vilka bakterier som trivs i munnen, säger Gunnel Svensäter.
Letar sätt att upptäcka riskfaktorer
Så frågan är: hur ska man upptäcka dessa bakterier med specifika egenskaper?
I FORESIGHT-projektet utgår forskarna från de ”biomarkörer” som bildas i biofilmen där bakterierna kan samarbeta metaboliskt. Biomarkörer är ofta olika enzymer som bakterierna producerar. Kan man upptäcka dessa biomarkörer hos patienter innan sjukdomen brutit ut, kan preventiva insatser sättas in i tid.
Den svenska tandvården beräknas kosta cirka 10 miljarder kronor år 2021. Kan man få bort över- och felbehandlingar finns det stora pengar att tjäna.
Räknas som folksjukdomar
De orala sjukdomarna karies (hål i tänderna) och parodontit (tandköttsinflammation/tandlossning) klassas som folksjukdomar eftersom de drabbar mer än 1 procent av befolkningen.
Karies, hål i tänderna, eller tandröta, är en infektionssjukdom som orsakas av olika bakterier, framför allt Streptococcus mutans och laktobaciller. Bakterierna lever normalt i munhålan, där de producerar en svag syra, mjölksyra, som i sin tur sänker pH-värdet och fräter på emaljen. Obehandlad karies kan leda till ”hål i tänderna”, och kan i förlängningen leda till tandvärk om nerven i tanden blivit inflammerad.
Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna. Detta kan leda till tandlossning och tandförlust om den lämnas obehandlad.
Källa: Wikipedia, 1177 Vårdguiden
För att hålla tungan rätt i munnen här är det kanske bäst att beskriva angrepp och resultat för tandlossning respektive karies var för sig:
Tandlossning (parodontit)
– Om vi tittar på tandlossning så letar vi efter tänkbara biomarkörer som antingen kommer från mikrobiella biofilmer i munnen eller från våra egna proteiner som finns i tandköttsfickan. Eller både och. Men det kommer inte vara endast en biomarkör utan en serie. Det här är alldeles för komplext för att bara en biomarkör ska kunna förutsäga sjukdom, säger Gunnel Svensäter.
I FORESIGHT-projektet, som pågått i två år, ingår forskare från olika odontologiska ämnesområden, men också inom biomedicinsk teknik, hälsoekonomi och medicinsk riskbedömning.
Pilotstudie avslöjar specifika proteiner
Hittills har en klinisk pilotstudie med två patientgrupper genomförts på 100 patienter: hälften av dem bedöms ha en hög risk för tandlossning och hälften låg risk. Faktorer som ingår i bedömningen är bland annat tidigare tandlossning (benförlust), pågående inflammation runt tänderna, plack på tänderna och förekomst av allmänsjukdomar som diabetes och rökning.
– Här har vi hittat vissa proteiner som är unika för personer med hög risk, men även andra som är unika för personer med låg risk. Vi har även tittat på hela mikrobiomet hos dessa patienter. Där ser vi att vissa bakterier är gemensamma, medan andra endast finns hos respektive grupp.
Provinsamling till denna studie pågår i ytterligare två år men arbetet med att utveckla undersökningstekniker med olika samarbetspartners har redan påbörjats.
Mäter bakteriernas aktivitet i munnen
Ett forskarlag vid Linköpings universitet har till exempel utvecklat en prototyp av en sensor som kan mäta bakteriernas aktivitet i munnen direkt på patienten: ett så kallat ”chair-side test”.
– Det är en optisk sensor, där den viktigaste delen kan sitta på en liten pappers- eller plastbit, modifierad med nanopartiklar som påverkas av den proteolytiska aktiviteten och ändrar färg, säger Daniel Aili, professor i molekylär fysik, och forskningsledare vid Linköpings universitet.
Tekniken har tre komponenter: ett litet sensor-chip med biomolekyler som reagerar på aktiviteten, rapportörer som består av guld som ändrar färg när biomolekylerna bryts ner, och så slutligen en känslig avläsare, som tandläkaren kan ha vid sin sida, som mäter färgförändringen.
De tittar även på en lösning där man med hjälp av fiberoptik kan registrera bakteriernas aktivitet direkt i tandfickan.
Möjliga biomarkörer för tandlossning
På bakteriesidan har strålkastarljuset hamnat på det proteinnedbrytande enzymet ”gingipain”, ett så kallat proteas som verkar kunna förutsäga sjukdom.
Man har även upptäckt att en handfull olika cytokiner vars funktion är att bära kemiska signaler – i kombinationen med gingipains kan fungera som biomarkörer.
Ett tredje spår är att titta på bakteriernas proteinnedbrytande aktiviteter. Här är det inte förekomsten av specifika bakterier som är det intressanta. Här tittar man på hur olika bakterier, i samverkan, påverkar aktiviteten i tandköttsfickan.
Karies
När det gäller karies utgår Gunnel Svensäters forskningsprojekt från hypotesen att risken ökar med ökad andel syratoleranta bakterier i munnens slemhinna. Antagandet bygger på följande tanketråd: Bakterierna i munnen producerar syra från de kolhydrater vi stoppar i oss. Syran sänker pH-värdet, och det är vid lågt pH som emaljen upplöses och karies kan slå rot. De bakterier som är syratoleranta kan dock fortsätta producera syra, även när pH sjunker, vilket leder till längre och mer utdragna pH-fall.
– Tidigare har man varit inne på specifika bakterier som ger karies, men här är approachen alltså en helt annan, säger Gunnel Svensäter.
En annan studie som ingår i Foresight blev klar i slutet av 2020 och materialet kommer att sammanställas under våren 2021.
Snabbtest för specifik molekyl
Här har Börje Sellergren, professor vid Biofilms Research Center på Malmö universitet, kopplats in. Målet är att ta fram ett snabbtest där tandläkaren direkt kan avläsa hur hög koncentration av ett visst enzym är hos patienten. Utmaning ligger i att utveckla en sensor som kan upptäcka en specifik molekyl.
– Det som är spännande här är ju den flervetenskapliga ansatsen. Att det är från ax till limpa. Vi är alla beroende av varandra. Daniel och Börje kan ju inte göra nånting om de inte får några förslag från den biologiska biten, säger Gunnel Svensäter.
Hur ska riskanalysen användas?
En annan aspekt av forskningsprojektet handlar om riskbedömning. För om det via ett snabbtest går att få en indikation på om det föreligger en framtida risk för karies eller tandlossning. Vem avgör då om en insats, eller en utebliven insats, står i proportion till ett eventuellt lidande. Är det samhället, tandläkaren eller patienten?
Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet, funderar på dessa spörsmål i projektet:
– Ett beslut grundar sig alltid på en kombination av just osäkerhet och värderingar, men även om kunskapsöverföring, om hur den kunskap som tandläkaren besitter ska kommuniceras till patienten. En patient kan ju vara väldigt förnöjsam med sitt tillstånd och inte alls vara intresserad av en förebyggande åtgärd så länge hon inte har ont, säger Nils-Eric Sahlin.
Text: Magnus Erlandsson på uppdrag av forskning.se
Vissa måste äta mer socker för att känna söt smak
Personer med en speciell variation i genen SL2CA4 behöver äta mer socker för att känna söt smak, och får också mer karies i tänderna, visade en studie vid Umeå universitet. Det kan bero på att människor med mindre känsla för söt smak behöver sockra mer för att få samma upplevelse av sötma som andra. Och därför får mer karies. Det skulle i så fall vara möjligt att via gentest identifiera de med genvariationen, och sätta in förebyggande åtgärder. Men studien visar bara på ett samband mellan en variation i genen SL2CA4, mindre känsla för söt smak och fler hål i tänderna. Inte vad som orsakat vad. Kariesgåtan är komplex och detta är mer en bekräftelse på att genvariationen har något med karies att göra, menar Linda Eriksson, tandläkare och den som gjort studien.
– Tandhälsa handlar om ett samspel mellan ärftlighet, bakterieflora, kostvanor och munhygien. Våra gener kan vi inte påverka, men det är bra att vara medvetna om dem för att i gengäld kunna göra mer åt det som vi kan påverka, nämligen kost och munhygien.
Insekter lyfts ofta fram som framtidens mat – en miljömässigt hållbar källa till protein. I stora delar av världen är det inte konstigt alls att äta insekter, men i Europa har det aldrig varit särskilt utbrett. Tvärtom.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har undersökt hur man har uppfattat insekter som livsmedel historiskt och globalt.
Åsa Berggren är ekolog vid SLU och forskar om insekter som mat – vilka arter vi skulle kunna äta och hur de kan födas upp. Ingvar Svanberg är etnobiolog vid Uppsala universitet och studerar människans relationer till andra organismer i hennes närhet ur ett kulturellt och historiskt perspektiv.
Bra näringsvärde i insekter
Tillsammans ger de perspektiv på en het fråga. Kommer vi att äta mer insekter i framtiden? Insekter har bra näringsvärde och produktion av matinsekter kan – om man gör det på rätt sätt – bli mer miljövänlig än dagens animalieproduktion.
– Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, säger Åsa Berggren.
Globalt äts många olika arter av insekter på många olika sätt. Men vilka traditioner vi har med oss i bagaget spelar stor roll för vad vi vill se på vår tallrik. Hur vi har använt naturens resurser historiskt är en viktig pusselbit när vi undersöker hur ett uthålligt brukande av resurser skulle kunna se ut i framtiden.
Insekter som snacks
Forskarna lyfter fram att insekter som mat eller snacks har förekommit i Europa. I till exempel Ryssland och Frankrike har man ätit gräshoppor, gärna rökta eller grillade. Det har visat sig att en hel del insekter (till exempel ollonborrar) och produkter från insekter (till exempel honung och nektar) ätits särskilt av barn.
Ett intressant exempel är den traditionella sardiska osten casu marzu som blir vad den är på grund av en nedbrytningsprocess orsakad av larverna från ostflugan, Piophila casei (L.) Den är inte tillåten i dag men äts troligtvis fortfarande på sina håll. Insekter har också historiskt sett används som medicin.
Åts inte ens som nödmat i Sverige
Från Sverige finns inte särskilt många uppgifter om att människor har ätit insekter. Brännvin kryddat med myror – myrsyra – är det mest kända exemplet. Inte ens när det var missväxt åt bönderna insekter – och inte heller lavar, svampar och gnagare, som man skulle kunna tänka sig att människor skulle ta till. Bark var däremot vanlig nödmat.
Ingvar Svanberg och Åsa Berggren använder termerna entomofila (insektsälskande) och entomofoba (aversion mot insekter som föda) kulturer. Då har Europa under lång tid varit en entomofob kultur – även om det finns spridda exempel på insektsätande. Men kan vi gå från att tänka usch till mums om insekter? Jo, historien visar att det är fullt möjligt. Svamp är ju ett bra exempel.
– Det finns mycket vi äter i dag som vi inte åt för en generation sedan, som sushi och tofu. Svensken i allmänhet tycks vara ganska villig att pröva nya livsmedel, bara de paketeras på ett attraktivt sätt, säger Ingvar Svanberg.
Tvärvetenskaplig forskning om matinsekter
På SLU pågår ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om insekter som mat. Forskare studerar allt från insekters ekologi, deras sjukdomar, beteende, näringsbehov och frågor om matrisker och etik.
Åsa Berggren, professor vid institutionen för ekologi, SLU, asa.berggren@slu.se
Ingvar Svanberg, forskare vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier, Uppsala universitet, ingvar.svanberg@ires.uu.se
Den förväntade medellivslängden sjönk med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under 2020 jämfört med 2019, visar en ny rapport som kartlägger vilken påverkan covid-19-pandemin haft på medellivslängd och dödlighet för olika åldersgrupper och regioner i Sverige.
– Att medellivslängden sjunker tydligt för både män och kvinnor mellan olika år är ovanligt. Det har inte observerats sedan 1968, då förändringen också var mindre än 2020, säger Martin Kolk, docent i demografi och en av rapportens författare.
Förändrade dödsmönster
Rapporten Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020 har tagits fram av Institutet för framtidsstudier, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Forskare vid institutet och Stockholms universitet har självständigt undersökt hur dödsmönstren utmärkt sig under 2020, och jämfört både med tidigare år och den prognos som Statistiska centralbyrån (SCB) gjorde för 2020 innan pandemin blev känd. I rapporten studeras dödligheten i olika åldersgrupper, mellan könen, under olika månader 2020, och på regional nivå.
Forskarna använder både SCB:s statistik på samtliga dödsfall och statistiken från Folkhälsomyndigheten på dödsfall i covid-19 för att studera dödlighet och överdödlighet i olika åldersgrupper.
Ökningen av medellivslängd upphörde
I rapporten framgår att dödligheten i covid-19 gör att tidigare ökningar av medellivslängd avbrutits under 2020, och att den observerade medellivslängden i Sverige 2020 i stället låg på samma nivå som 2017 (för män) och 2018 (för kvinnor).
Den förhöjda dödligheten under 2020 har varit koncentrerad till högre åldrar. Det gör att påverkan på olika åldersjusterade dödlighetsmått såsom återstående medellivslängd blir mindre än om man studerar avvikelser i antalet dödsfall mellan olika år.
Fler resultat:
Dödlighet i andra dödsorsaker än i covid-19 var under 2020 lägre än under tidigare år.
7 752 fler dödsfall inträffade under 2020 än vad som tidigare prognostiserats för detta år.
Nedgången i medellivslängd jämfört med 2019 var störst för män i Kronobergs län (-1,25 år) Gotland (-1,19 år) och Stockholms län (-1,15 år). De regioner som påverkats minst finns i västra och södra Sverige och i övre Norrland.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
