– I skuggan av samhällsdebatten om det fria skolvalet fortsätter valet av program och ämnen på gymnasiet att bidra till segregation och uppdelning av elever. Gymnasieskolan är extremt könssegregerad och det finns en stor uppdelning avseende föräldrars utbildningsbakgrund, säger Johanna Mellén.
I stort sett har ungdomars gymnasieval varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet. Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Pojkar väljer tekniskt orienterade utbildningar, flickor väljer breda högskoleförberedande program eller omsorgsinriktade yrkesprogram.
Reformer påverkar till viss del ungdomars val
Johanna Mellén har utifrån statistikdatabaser och policydokument studerat hur reformer av gymnasieskolans programorganisation har påverkat ungdomars val i ett allt mer marknadsanpassat skolsystem. Även om den övergripande tendensen är densamma får de förändringar som genomförs konsekvenser för hur ungdomarna väljer. När alla nationella program 1994 gjordes om till att ge högskolebehörighet gjorde det att fler ungdomar med akademiska föräldrar sökte in till yrkesprogram.
– En anledning till detta skulle kunna vara att vissa av yrkesprogrammen sågs som en dubbel möjlighet, att snabbt komma ut i arbetslivet och samtidigt ha möjlighet att senare studera vidare, säger Joanna Mellén.
En följd av yrkesprogrammens ökade popularitet under 2000-talet var att de blev svårare att komma in på. Det gällde inte minst Byggprogrammet som hade relativt höga antagningspoäng i mitten av 2000-talet.
– Det skedde en viss utjämning av hemmiljöns betydelse för ungdomars val till akademiskt respektive yrkesförberedande program. Men samtidigt indikerar data att elever från studievana hem delvis konkurrerade ut elever från lågutbildade familjer från traditionella yrkesprogram.
När behörighet till högre utbildning efter avslutat yrkesprogram togs bort år 2011 tycks dock yrkesutbildningarnas status sjunka, med lägre antagningspoäng och färre ungdomar från studievana hem.
Specialiseringar bidrar till könsuppdelning
En annan reform som har haft betydelse för elevsammansättning är den ökade möjligheten till specialisering inom program. Ekonomi- och Naturprogrammen har till exempel en till synes jämn könsfördelning. Men inom ekonomiprogrammet väljer pojkar oftast inriktningen ”ekonomi” och flickor inriktningen ”juridik” och inom Naturprogrammet är det främst pojkar som utnyttjar möjligheten att specialisera sig inom matte och fysik.
– Det går i linje med tidigare forskning som visar att flickor väljer vad de tror är bredare och säkrare vägar, medan pojkar satsar mer på specialisering, användbarhet och arbetsmarknadens behov.
Avhandlingens resultat visar på vikten av en fördjupad samhällsdiskussion om vilka program som erbjuds i gymnasieskolan, på vilket sätt ämnen ska avgränsas från varandra och hur valet till dem går till.
– Vi behöver diskutera vilken slags gymnasieskola vi vill ha. Vill vi ha en gymnasieskola som både kan skapa en gemensam grund för alla medborgare och sortera mot arbetsmarknaden? Eller vill vi ha en skola som enbart sorterar mot arbetsmarknaden?
Johanna Mellén, doktorand, institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, johanna.mellen@gu.se
I sin avhandling har Christian Lundström Tjurhufvud analyserat vinsten från två typer av handelsstrategier på börsen: handelsstrategier baserade på så kallad teknisk analys och den långsiktiga vinsten från att investera med hävstång.
Teknisk analys för att förutsäga prisrörelser
Teknisk analys är ett samlingsbegrepp för analysmetoder som används för att försöka förutsäga rörelser i en aktiekurs baserat på historisk information. Hypotesen är att ett aktiepris följer vissa mönster som gör att man kan förutsäga framtida prisrörelser med viss sannolikhet. Christian Lundström Tjurhufvud har analyserat vilken avkastning och vinst handelsstrategier baserade på teknisk analys förväntas ge, och vilken koppling den avkastningen i så fall har till rörelser på marknaden.
– Min forskning visar att vissa tekniska analysstrategier faktiskt kan generera en positiv förväntad avkastning efter avdrag för kostnader. Men den avkastningen tycks vara knuten till ett relativt få antal tillfällen då risken, eller rörelsen, på börsen är väldigt hög. Att dessa vinster tycks gå att knyta till dessa tillfällen kan implicera att investerare inte alltid är ekonomiskt rationella under stressade marknadssituationer.
Hävstång kan fungera
Att investera mer än vad man har med hjälp av lånade pengar, det vill säga investering med hävstång, kan ge höga vinster men också stora förluster. En viktig fråga blir då hur mycket lånade pengar man bör investera med i förhållande till sin egen insats. Är det en bättre idé att låna tio gånger sin egen insats än att låna två gånger insatsen om man vill maximera sin vinst på lång sikt?
– Resultaten från min avhandling visar att det existerar en unik nivå av hävstång vid investeringar och att den långsiktiga vinsten faktiskt minskar om denna hävstångsnivå överskrids. Exempelvis kan en belåning av två gånger insatsen ge större vinst över tid vid upprepad handel än en belåning på 10 gånger insatsen beroende på aktie. Detta betyder att vinsten från att investera med hävstång faktiskt är begränsad till ett visst tak, även om hävstång skulle vara helt gratis och fritt från säkerhetskrav. Att det existerar en unik nivå av hävstång vid investeringar innebär en större förståelse för, och även möjlighet till problematisering kring, många av de hävstångsprodukter som idag erbjuds på börsen. Om nivån av hävstång i dessa produkter är för hög så kommer de över tid faktiskt utvecklas sämre än om de inte haft hävstång alls, säger Christian Lundström Tjurhufvud.
Låna för att investera – vanligt vid bostadsköp
När man investerar med hävstång lånar man pengar för att kunna göra en större investering och därmed större vinst. Den vanligaste formen av investering med hävstång är bostadsköp. Säg att du köper en villa för 2 000 000 kr, med 200 000 kr i kontantinsats. Du har alltså lånat 1 800 000 kronor. Om värdet på huset stiger med 10 procent över en tidsperiod har du en värdeökning på 200 000 kr. Du har alltså gjort en vinst på 100 procent av din investering. Då har de lånade pengarna fungerat som en hävstång och gjort din vinst större än om du inte hade lånat pengar. Samma sak gäller omvänt om huset skulle sjunka i värde. Finansiell investering med hävstång går till på ungefär samma sätt och möjliggör både stora vinster och risk för stora förluster.
Mer än hälften av den tropiska avskogningen är kopplad till produktion för export av livsmedel och djurfoder, till exempel palmolja, sojabönor, trävaror, kakao och kaffe, varor som EU är en stor importör av. Frågan är vad EU kan göra för att minska sitt bidrag till avskogningen.
– Den här frågan är extra intressant nu, eftersom EU i år planerar att lägga fram förslag på lagstiftning som ska leda till minskad avskogning orsakad av konsumtion i Europa. Frågan har varit aktuell i omgångar sedan 2008, men nu verkar det faktiskt börja hända något politiskt, säger Simon Bager, doktorand vid Université Catholique de Louvain, Belgien och huvudförfattare till studien.
Tillsammans har artikelförfattarna kartlagt sammanlagt 1 141 olika förslag på hur EU skulle kunna arbeta för att bryta trenden med ökad tropisk avskogning. Dessa kommer i stor utsträckning från en öppen konsultation, där EU samlat in förslag från företag, intresseorganisationer och tankesmedjor. Utöver det har forskarna sammanställt förslag från en lång rad forskningsrapporter, debattartiklar och andra publikationer.
Svagt stöd för effektiva regleringar
Att hitta förslag på åtgärder som har politiskt stöd, skulle ha önskad effekt och som dessutom är möjliga att genomföra praktiskt, har inte varit helt enkelt.
– Föga förvånande är stödet svagt för hårdare och mer effektiva regleringar, som till exempel importbegränsningar på vissa varor. Men vår studie visar att det inte är helt nattsvart ändå. Det finns politiska förslag som både har starkt stöd hos många intressenter och som har potential att minska avskogningen, säger Martin Persson, docent i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.
Lägga ansvar hos importören
Det är framförallt två vägar som forskarna ser som möjliga framåt. Den ena handlar om att den som importerar en vara också hålls ansvarig för sådant som händer i leverantörskedjorna, så kallad Due Diligence.
– Om det visar sig att ett av de importerande företagens leverantörer har produkter som bidrar till avskogning kan företaget få betala skadestånd. Ett sådant system bedömer vi som både trovärdigt och möjligt att genomföra politiskt och praktiskt. Det finns också exempel från Frankrike och England där man har genomfört eller ska genomföra liknande system, säger Simon Bager.
– Due Diligence är också det förslag som är vanligast i vår kartläggning och det förs fram av många olika typer av aktörer, vilket gör att vi bedömer stödet för det förslaget som stort. Det är dock viktigt att betona att om ett sådant system ska få effekt måste det vara noggrant kalibrerat, bland annat när det gäller vilka sanktionsalternativ som ingår och vilka företag som omfattas av kraven.
Rundabordssamtal kan fungera
Den andra möjliga framkomliga vägen är rundabordssamtal med olika intressenter, eller ”multi-stakeholder fora” som det kallas i studien. Då samlar man företag, organisationer och politiker till gemensamma samtal för att komma överens om möjliga åtgärder för att sätta stopp för avskogning kopplad till en leverantörskedja, vara eller område. Även här finns positiva exempel, det mest uppmärksammade är det brasilianska sojamoratoriet, eller Amazon Soy Moratorium, från 2006.
Då satte sig bland andra Greenpeace och Världsnaturfonden ner med de som producerar, samt köper upp och exporterar, soja och lyckades komma överens om ett stopp för handel med soja från områden i Amazonas regnskog som avskogats efter ett visst datum.
– Sådana exempel gör att vi kan säga att rundabordssamtal kan få effekt. Och enligt vår bedömning är det en åtgärd som är lättare att få acceptans för, eftersom det då inte bara handlar om att lagstiftarna bestämmer, utan att de inblandade parterna får vara med och utforma åtgärderna själva, säger Martin Persson. Samtidigt kan rundabordsdiskussioner anpassas till det område eller den region där det införs, vilket ökar sannolikheten för att initiativet kommer att stödjas av lokala aktörer.
Bidra till förändring också viktigt
Forskarna har också utrett hur man kan hantera avvägningen mellan effekt och acceptans. En viktig del i detta är att kombinera olika åtgärder som stödjer varandra och som kan fungera som stöd för striktare regleringar. Handelsregleringar riskerar till exempel att slå hårt mot fattiga producerande länder och bör därför kombineras med bistånd som hjälper sådana länder att införa mer hållbar produktion och ökad avkastning, utan att behöva ta till avskogning.
Det skulle också minska risken för att det som produceras på nyligen avskogad mark helt enkelt säljs på andra marknader än EU.
– Om nu EU fokuserar på sitt bidrag till avskogningen, så kan effekten bli att sådant som produceras på nyligen avskogad mark säljs till andra länder, medan EU får de ”bra” produkterna. Därför är vår bedömning att EU bör se till att de åtgärder som införs kombineras med sådana som bidrar till omställning och förändring, säger Simon Bagar.
Tre viktiga principer
Avslutningsvis sammanfattar forskarna tre principer för nya åtgärder, om EU menar allvar med att man vill minska sin påverkan på avskogningen i tropikerna.
– Vidta åtgärder som faktiskt har en möjlighet att åstadkomma förändring. Använd en bred palett av åtgärder som kombinerar olika verktyg och som tillsammans bidrar till minskad avskogning. Och till sist: se till att involvera aktörer i leverantörskedjor i särskilt viktiga regioner först, för att sedan bygga ut och bredda åtgärderna över tid, säger Simon Bagar.
En aktiv fritid och ett idrottsutövande för alla är en stor del av den svenska folkrörelsen. Ändå är det fler pojkar än flickor som idrottar. Bland flickor med utomeuropeiskt födda föräldrar är det ännu färre som deltar i idrottsföreningar.
Tidigare forskning visar att etnicitet och socioekonomiska faktorer påverkar, men är det hela förklaringen? I en ny rapport, Idrott och hälsa bland flickor, har forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola studerat uppfattningar och erfarenheter hos föräldrar med utomeuropeisk samt svensk bakgrund.
I studien framkom att det bland annat kan bero på att pojkar har mer överskottsenergi, en annan livsstil samt har fler idoler bland idrottare.
”Väldigt nordisk syn”
– Synen på idrott som en del av barndomen är väldigt nordisk. De utlandsfödda föräldrar vi intervjuat i studien kände inte igen sig i sättet idrotten är organiserad på i Sverige med krav på planering och struktur, föräldramedverkan, att den är åtskild från skolans verksamhet samt det stora fokuset på breddidrott. Just föräldraengagemanget var något där vi kunde se stora skillnader mellan födelseland, säger Anders Kassman, docent i sociologi och en av författarna till rapporten.
– Men det handlar även om synen på idrottandet. I många länder handlar idrott om tävling och att bli duktig, så är det inte alltid i Sverige utan här idrottar man även för att skapa ett hälsosamt liv, få en meningsfull fritid, ha roligt och skapa sociala relationer, säger Åsa Kneck, medicine doktor med inriktning mot vårdvetenskap och medförfattare till rapporten.
Otrygg miljö en orsak
Rapporten är skriven utifrån studier och intervjuer med föräldrar från Syrien, Somalia, Eritrea och Sverige som har döttrar i åldrarna 6 till 18 år. En stor skillnad forskarna kunde se var synen på flickors idrottande, där man bland utomeuropeiskt födda föräldrar hellre såg att flickor höll sig i hemmet snarare än att idrotta. De upplevde utomhusmiljön som otrygg samt att det var svårt att hitta tid att följa med flickorna till och från träningar. Pojkarna ansågs däremot kunna röra sig mer fritt och ta sig till och från aktiviteter på egen hand. Man såg även skillnad på olika sporter, där fotboll ansågs mer som en idrott för killar, medan volleyboll och basket är idrotter flickor kan tänkas hålla på med. Oron för ökad skärmtid och en mer inaktiv livsstil var däremot något som enade föräldrarna oavsett födelseland.
Prioriterade tid tillsammans
– För utomeuropeiskt födda föräldrar handlar det dessutom om hur man man ser på fritiden. När skoldagen och arbetsdagen är slut och familjen väl samlas hemma så prioriterade föräldrarna att ha tid att umgås med familjen. Att ge sig ut igen, kanske på kvällen när det kan vara både mörkt och kallt, var inget som lockade. Här såg vi en skillnad mot de svenskfödda föräldrarna som var mer vana med att det är ofta så idrottsaktivitet är organiserade. Något som framhävdes var att man borde förlägga idrottsaktiviteter i direkt anslutning till skoldagens slut. Samtidigt kan vi se att det blir svårt då idrotten oftast leds av föräldrar och andra ideella ledare, vilka själva arbetar heltid, säger Åsa Kneck.
Klass har betydelse
– För flera av mammorna var det nytt att arbeta utanför hemmet, och att då låta deras döttrar idrotta och kanske själva behöva engagera sig i det, gör tröskeln väldigt hög. Föräldrars arbetssituation påverkar också flickornas deltagande och där blir ett begrepp som klass av betydelse. En person som har högre inflytande över sina arbetstider har lättare att exempelvis skjutsa till träning än om man exempelvis jobbar i vård eller serviceyrken som många med utländsk bakgrund gör, säger Anders Kassman.
En viktig del i denna studie är att intervjuerna har hållits på deltagarnas modersmål, genom att forskarna har samarbetat med högskolans studenter som har andra modersmål än svenska. På så vis har diskussionerna kunnat göras som ett mer öppet samtal.
– Vi behöver utveckla nya hållbara energisystem för att möta både världens energibehov och miljöproblem, som ökande koldioxidutsläpp och global uppvärmning, säger Jianwu Sun, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet, som har lett den aktuella studien.
Väte har tre gånger så hög energidensitet som bensin. Med hjälp av en bränslecell kan väte användas för att generera elektricitet och i dag finns vätedrivna bilar att köpa. När vätgas används för att alstra energi bildas inget annat än rent vatten. Däremot skapas koldioxidutsläpp vid produktionen av vätet, eftersom den vanligaste tekniken i dag använder fossila bränslen för att framställa vätgas. Produktion av ett ton vätgas på detta sätt ger samtidigt 9-12 ton koldioxid.
Förnybar energikälla utan koldioxidutsläpp
Att i stället producera vätgas genom att dela vattenmolekyler med hjälp av solenergi är ett hållbart alternativ, som skulle kunna ge vätgas av förnybara källor utan att orsaka koldioxidutsläpp. En stor fördel skulle vara att detta tillvägagångssätt gör det möjligt att omvandla solenergi till bränsle som kan lagras.
– Konventionella solceller kan bara alstra energi under dagen, och energin måste antingen användas direkt, eller sparas i exempelvis batterier. Väte är en lovande energikälla som kan lagras och transporteras på liknande sätt som traditionella bränslen som bensin och diesel, säger Jianwu Sun.
Att på ett effektivt sätt dela vatten till vätgas med hjälp av energin i solljus är inte helt enkelt. För att lyckas behöver forskarna hitta kostnadseffektiva material som har rätt egenskaper för att underlätta reaktionen där vatten (H2O) kan sönderdelas till vätgas (H2) och syrgas (O2) genom fotoelektrolys. Energin som krävs för att klyva vatten kommer främst från den ultravioletta strålningen och det synliga ljuset i solljuset.
Därför måste materialet kunna absorbera sådan strålning på ett effektivt sätt och använda den infångade energin till att skapa laddningar som kan separeras och har tillräckligt hög energi för att kunna klyva vattenmolekyler till vät- och syrgas. De flesta material som har undersökts hittills är antingen inte tillräckligt bra på att använda energin i synligt solljus (exempelvis titandioxid, TiO2, som bara absorberar ultraviolett strålning), eller så har materialet inte de egenskaper som krävs för att dela vatten till vätgas (exempelvis kisel, Si).
Poröst material gör vattenklyvningen mer effektiv
Jianwu Suns forskargrupp har undersökt om materialet kubiskt kiselkarbid, 3C-SiC, skulle kunna användas. De har nu framställt en form av kubiskt kiselkarbid som har en mängd extremt små porer. Materialet, som de kallar nanoporöst 3C-SiC, har lovande egenskaper för att användas till att utvinna vätgas ur vatten med solljus. I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften ACS Nano, visar forskarna att det nya porösa materialet effektivt kan fånga ultraviolett och en stor del av det synliga ljuset. Den porösa strukturen gynnar separationen av laddningar med tillräckligt hög energi. Dessutom ger de små porerna en större aktiv yta som förstärker laddningsöverföringen och ökar reaktionsytan, så att vattenklyvningen sker än mer effektivt.
– Framför allt visar vi att nanoporöst kubiskt kiselkarbid förstärker laddningsseparationen, vilket gör att klyvningen av vatten till vätgas blir påtagligt mycket bättre jämfört med plant kiselkarbid, säger Jianwu Sun.
Fotnot:
Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, FORMAS och The Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education, STINT.
Jianwu Sun, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet, jianwu.sun@liu.se
– Tidsaspekten är central för frågan om skogen ger mest klimatnytta genom att stå kvar och binda kol, eller genom att vi tar ut biomassa för substitution för att ersätta fossil energi och fossilintensiva material, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.
I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen igenom befintlig kunskap om skogens klimatnyttor och sätter den i kontext.
Så, hur kan vi få ut mesta möjliga klimatnytta av skogen? Vad säger forskningen? Svaret är – det beror på, inte minst har tidsperspektivet betydelse.
Om biomassa tas ut för att skapa en produkt som får leva länge, som till exempel trähus, binder produkten också kol en lång tid. Byggnation av ett åttavåningshus i trä. Sundbyberg 2013. Bild: Topplanternin, CC BY-SA 3.0
De närmaste åren viktiga
I ett tidsperspektiv på upp till några årtionden är det ju så, att ju mer av skogen man låter stå kvar, desto mer klimatnytta kan man få av den. Det beror på att i en stående skog lagras mycket kol. Avverkning leder till koldioxidutsläpp och samtidigt tar ett nyetablerat träd i början upp mindre koldioxid än vad ett äldre träd binder. Detta har betydelse eftersom det är viktigt, om vi ska uppnå klimatmålen, att begränsa utsläppen både i närtid och på lång sikt. För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs att världens utsläpp halveras till år 2030, och ligger nära noll kring år 2050.
– Ett argument för att låta skogen stå, med maximal kolinlagring som följd, skulle därför vara att köpa tid för samhällets klimatomställning under de närmaste mycket viktiga åren, säger Markku Rummukainen.
Klimatnyttan av substitution kan variera
I den andra vågskålen ligger att fasa ut fossila bränslen och andra fossilintensiva material, i det här fallet genom att ersätta dem med biomassa. Att räkna ut vad sådan så kallad substitution ger för klimatnytta är dock inte enkelt eftersom nyttan varierar med vad som ersätts, hur lång livscykel produkterna har, samt antaganden om skogens kolinlagring, konsumtion och så vidare.
Om man till exempel tar ut biomassa för att användas som bioenergi, får man en omedelbar klimatpåverkan när biobränslet eldas upp. Att man ändå betraktar bioenergi som klimatneutral i vissa sammanhang, bygger dels på att utsläppen ”bokförs” inom ramen för markanvändning i stället för energisektorn, dels på att tillväxt av ny biomassa så småningom ska binda lika mycket kol som det som släpptes ut vid förbränningen.
Men det tar tid att fylla på kolinlagringen. I fallet med bioenergin kan det ta flera decennier, speciellt om man även tar hänsyn till den kolinlagring som skulle ha fortsatt i skogen om den inte avverkats. Men om biomassa däremot tas ut för att skapa en produkt som får leva länge, binder produkten också kol en lång tid. Om den sedan återanvänds istället för att eldas upp, kan den leva i ytterligare många år innan kolet når atmosfären vid en eventuell slutförbränning.
– Bioenergi och biobaserade produkter kan bidra till samhällets klimatomställning, speciellt på lång sikt, men också orsaka nettoutsläpp under de närmaste årtiondena jämfört med andra alternativ, säger Markku Rummukainen.
Skogen och kolcykeln
Skogen är en del av kolets övergripande kretslopp. Växande skog tar upp koldioxid genom fotosyntesen, och kolet lagras i träd, annan biomassa och marken. Upptaget i ett skogsbestånd varierar över dess livstid, men den resulterande kolinlagringen kan kvarstå under en lång tid även efter att skogen har vuxit till sig. Uttag av biomassa minskar kollagren i skogen. Hur stor nettoeffekten blir i samband med uttag beror på hur mycket biomassa som förs bort, hur den från skogen bortförda biomassan används och hur snabbt ny skog etableras. Vid avverkning sker också nettoutsläpp från marken, utöver de utsläpp som hänger ihop med hur den uttagna skogsråvaran.
Olika resultat
För att komplicera frågan ytterligare, när det gäller att beräkna olika klimatnyttor från skogen, finns det ett antal andra osäkra, eller i alla fall komplicerade, faktorer att ta hänsyn till. Till exempel finns det olika resultat gällande hur mycket kol skogen binder i biomassa och i marken, och hur lång tid det tar innan nyplanterade träd tagit upp så mycket kol att det kan kompensera för en tidigare avverkning. Olika antaganden när man gör beräkningar ger också en osäkerhet, detta gäller till exempel frågan hur skogen kommer att påverkas av klimatförändringen framöver. Därtill bokförs koldioxidutsläpp från biomassa på olika sätt beroende på vad den använts till.
Utsläpp relaterade till bioenergi bokförs exempelvis alltid i det land där biomassan kommer ifrån, i stället för där bioenergin används, medan det är annorlunda för långlivade träbaserade produkter.
Sammantaget menar Markku Rummukainen, att ett begrepp som ”klimatneutral” inte kan användas generaliserande, då det rymmer alltför många olika aspekter och variabler som måste beaktas. Återigen är tidsaspekten central, men det handlar också om att även bioenergi har utsläpp, även om de inte räknas på energisektorn.
– Det är viktigt att vi vet vad vi pratar om i dessa sammanhang, vilka antaganden man utgår från, vilken tidshorisont har man i åtanke, vem som tar hand om de utsläpp som trots allt uppstår, hur snabbt kolinlagringen fylls på, och hur man menar att bioenergi och produkter placerar sig i den övergripande klimatomställningen, nu och i framtiden.
Det finns också många andra samhällsnyttor att ta hänsyn till när man talar om skogen, som biologisk mångfald, produktion, friluftsliv och andra sociala nyttor – allt behöver finnas med i en ”balansakt i prioritering”, menar Markku Rummukainen.
Många nyttor med skogen
Det finns också många andra samhällsnyttor att ta hänsyn till när man talar om skogen, som biologisk mångfald, produktion, friluftsliv och andra sociala nyttor – allt behöver finnas med i en ”balansakt i prioritering”, menar Rummukainen.
Markku Rummukainen påpekar att det också finns många andra samhällsnyttor än klimatnyttor att ta hänsyn till när man talar om skogen. Det handlar om bevarande av biologisk mångfald, virkesproduktion och sociala värden som rekreation och friluftsliv – allt behöver finnas med i den ”balansakt i prioritering” som han talar om. Målkonflikter kan finnas och behöver givetvis redas ut – det kan finnas olika tankar om vad som ska gå före i vilken skog, säger han.
Synergier är i detta sammanhang viktiga. Att främja naturvård eller friluftsliv kan exempelvis ge en typ av klimatplus när skog får stå kvar. På samma sätt kan åtgärder som förlängd omloppstid (att skog får stå längre innan avverkning) och kontinuitetsskogsbruk (successiv avverkning istället för kalhyggen) leda till direkta nyttor för naturvård och rekreation och samtidigt ge viss klimatnytta.
Skogen räcker inte till allt
Själv vill Markku Rummukainen inte placera sig i något fack när det gäller skogen och klimatet. Men att det inte går att få ut allt av skogen, på alla sätt, för allt som är viktigt, och på en gång, är ett faktum, säger han, och understryker att klimatet inte är det enda att ta hänsyn till, och kanske inte heller i alla lägen det som väger tyngst, när vi pratar om skogen.
– Skogen är en begränsad resurs. Det är inte möjligt att samtidigt använda den både för maximal kolinlagring och för största möjliga utnyttjande av biomassa för substitution. Ingen av de två ytterligheterna skulle nödvändigtvis heller ge en optimal klimatnytta, utan frågan handlar snarare om vilken balans som ska eftersträvas. Det kan också vara så att andra mål, som biologisk mångfald och sociala värden, kan väga minst lika tungt vid beslut om skogen som klimatnyttor. Vetenskapen kan inte ge ett definitivt svar på hur man ska prioritera, men däremot belysa olika alternativ och deras respektive fördelar och nackdelar, synergier, målkonflikter och osäkerheter.
Covid-19 kan ha stor påverkan på lungor och patienters förmåga att andas, vilket har gjort att många behövt vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning (IVA).
På IVA är patienterna ofta nedsövda, under konstant bevakning av såväl personal som teknisk utrustning. Efteråt är det inte ovanligt att patienter berättar att de inte känt sig sedda och att de upplevt obehag av törst, oro och i många fall smärta.
Inte kunnat förmedla sitt lidande
Känslan av att inte vara sedd hänger samman med att patienterna beskriver att de inte kunde förmedla sitt lidande till personalen. Lidandet orsakas inte bara av den fysiska smärtan utan även av bristen av kontroll och att inte kunna påverka sin situation, vilket beskrivs som en konstant kamp.
– Mina studier tyder på att oförmågan att påverka situationen och känslan att vara utelämnad spelar stor roll för hur patienterna upplever sin smärta. Det gäller inte bara avsaknad av kontroll över smärtan utan även över sin smärtbehandling. Patienten kan känna kontrollförlust både av för mycket smärta och av för mycket smärtstillande. Det är en balansgång, säger Mia Hylén, forskare vid Fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö universitet.
Nedsövda visar samma beteenden
För att patienten ska känna mer kontroll behöver hon eller han få vara delaktig i sin smärtbehandling. Men en förutsättning för att personalen ska kunna balansera vården enligt patientens behov, är att den nedsövda patienten kan förmedla sin smärta. Ett sätt att öka kommunikationen mellan patient och personal på IVA är genom ett smärtskattningsverktyg som baseras på de gemensamma beteenden som nedsövda patienter uppvisar när de känner smärta.
Mia Hylén har testat och utvärderat hur smärtskattningsskalan Behavioral Pain Scale (BPS) kan användas på vuxna patienter inom intensivvården.
Smärtskattningsskalan BPS
Smärtskattningen går till så att patienten observeras i 1–2 minuter i vila eller vid omvårdnadsåtgärd. Det är tre områden som bedöms: ansiktsuttryck, armrörelser och andningsmönster (om patienten är intuberad) alternativt röstuttryck (om patienten inte är intuberad). Intubering innebär att patienten har ett rör i luftstrupen för att få hjälp med andningen via respirator.
Varje område har i sin tur fyra beskrivningar att välja mellan. Dessa visar gradvis mer smärta och graderas med 1–4 poäng. Det sammantagna antalet poäng kan variera mellan 3 och 12 och visar den nivå av smärta som patienten upplever. Ju högre poäng desto mer smärta. När BPS överstiger 5 poäng rekommenderas smärtstillande.
– Med BPS kan personalen läsa av en nedsövd patient för att förstå nivån av upplevd smärta och anpassa behandlingen därefter. I min forskning har jag översatt, psykometriskt testat och utvecklat BPS, samt analyserat om andra variabler förutom beteenden påverkar smärtbedömningarna, berättar Mia Hylén.
För att säkerställa att det är just smärta skalan mäter har Mia Hylén studerat patienter och deras smärta i förhållande till BPS vid tillfällen som man vet gör ont, exempelvis vid vändning eller borttagning av drän (kateter). Sedan jämförde hon med mätningar under en åtgärd som inte är smärtsam, som att bli tvättad med en mjuk tvättlapp. Skalan visade sig träffsäker – den var både tillförlitlig och trovärdig – vilket betyder att den ger samma utslag oavsett vem av personalen som läser av patienten.
– Jag hoppas att skalan ska kunna guida personalen till en bättre behandling och patienten till en bättre upplevelse under tiden på IVA. Dels genom att patienten får en bättre balanserad smärtbehandling, dels genom en ökad upplevelse av kontroll tack vare att patienten nu kan förmedla sin smärta på ett nytt sätt, säger Mia Hylén.
Mia Hylén, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, mia.hylen@mau.se
– Miniatyrstora elektroniska prylar som vi bär på kroppen ökar allt mer i våra dagliga liv. Idag är de ofta beroende av sällsynta, eller i en del fall giftiga, material som dessutom riskerar att bygga upp stora elektroniska avfallsberg. Därför är behovet av organiska och förnybara material i elektroniska textiler både stort och väldigt angeläget att vi möter upp, säger Sozan Darabi, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers och Wallenberg Wood Science Center, huvudförfattare till artikeln.
Tillsammans med Anja Lund, som ingår i samma forskargrupp, har hon arbetat med elektriskt ledande fibermaterial för elektroniska textiler tidigare, men då med silke. Nu har de tagit sina upptäckter vidare i cellulosa, tillsammans med kollegor i Sverige, Finland och Sydkorea.
Sytt med vanlig symaskin
Resultaten visar att cellulosatråd har stor potential som ett ledande material i elektroniska textiler. Tråden kan användas på många olika sätt.
I projektet har forskarna sytt in den elektriskt ledande tråden av cellulosa i ett tyg med en vanlig hushållssymaskin. De har lyckats tillverka en termoelektronisk textil som kan producera en liten mängd elektricitet när textilen värms upp på ena sidan, till exempel av en människas kroppsvärme – typiskt 0,2 microwatt vid en temperaturdifferens på 37 grader celsius.
– Cellulosatråden skulle kunna användas för att tillverka klädesplagg av giftfria, förnybara och naturliga material som har inbyggda elektroniska, smarta funktioner, säger Sozan Darabi.
Cellulosatråden är framställd i en process som utvecklats av medförfattare från Aalto-universitetet. I en efterföljande metod har Chalmersforskarna lyckats göra cellulosatråden ledande genom att färga in den med ett elektriskt ledande polymert material. I mätningar har infärgningen gett cellulosatråden en rekordhög ledningsförmåga. Den går att öka ytterligare om man adderar silvernanotrådar. I testerna har ledningsförmågan bibehållits efter ett flertal tvättar.
Nyttan med e-textiler
Elektroniska textiler kan förbättra våra liv och vår vardag på många olika sätt. Ett viktigt område är inom hälso- och sjukvård där elektronik integrerad i tyg kan ge textilen funktioner som att reglera, övervaka och mäta vår hälsa.
I textilindustrin, som har stort behov av att ställa om till hållbara råmaterial, har naturmaterial och fibrer från skogen blivit allt vanligare för att ersätta syntetiska fibrer. I förhållande till den omställningen har den elektiskt ledande cellulosatråden en betydelsefull roll.
– Cellulosa är ett fantastiskt material som går att utvinna hållbart och återvinna. Vi kommer se mer och mer av det i framtiden. När vi använder samma material genomgående i en produkt, eller så få olika som möjligt, kan den återvinnas betydligt bättre och effektivare. Ur det perspektivet är den här cellulosatråden också mycket intressant i utvecklingen av e-textiler, säger Christian Müller, forskningsledare för studien och professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.
Ökat intresse för textilier från skogen
Textilier har tillverkats av naturfiber och cellulosa sedan lång tid tillbaka i mänsklighetens historia, men sedan mitten av 1900-talet har syntetiska fibrer ofta använts i våra kläder och varit mest dominerade i modebranschen. I takt med jakten på mer hållbara alternativ ökar intresset mer och mer för naturliga fibrer och textiler av skogsmaterial. Stora svenska kedjor som Lindex och HM har höga målsättningar för att öka andelen plagg som är producerade av mer hållbara fibrer.
Cellulosafibern av skogsmaterial som forskarna har använt är av typ Ioncell® vilket den finska gruppen, som leds av professor och medförfattaren Herbert Sixta, har utvecklat.
Sozan Darabi, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, sozan.darabi@chalmers.se
– Barns meningsskapande är en flerdimensionell process där de erfarenheter som barn har med sig sedan tidigare, den sociala interaktionen på förskolan och de normer och förhållningssätt som finns på förskolan samverkar, säger Ann-Charlott Wank, universitetsadjunkt på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på högskolan i Borås.
Läste sagan om bockarna Bruse
I studien beskrivs olika situationer som visar hur den här processen ser ut. En sådan är en undervisningsaktivitet där pedagogen berättade folksagan om de tre bockarna Bruse med stöd av bilder. Syftet var att diskutera sagans moraliska frågeställningar och Ann-Charlott Wank kunde se att barnen lärde sig olika saker.
Några barn utvecklade kunskap om ett moraliskt innehåll medan någon utvecklade kunskap om ett specifikt begrepps betydelse. Ett barn valde att vara tyst med förhoppningen att därmed få hjälpa pedagogen att plocka ned bilderna. Ett annat barn fokuserade på det estetiska innehållet och uttryckte ”vad vackra och mjuka bilderna är.”
– En viktig slutsats i studien är att om vi vill förstå barns meningsskapande i förskolan behöver hänsyn tas både till barnets tidigare erfarenheter, den sociala och kulturella miljön och det innehåll som erbjuds och hur dessa samverkar med de erfarenheter barnet gör i förskolan.
Fokus på undervisning
De senaste åren har det skett ett ökat fokus på undervisning i förskolan. I läroplanen för förskolan lyfts begreppet undervisning fram och det är tydligare specificerat vad barnen förväntas lära om inom olika kunskapsområden. Den här tendensen framträdde även i de två förskolorna i studien.
– Ett kognitivt och språkligt kunskapsinnehåll var ofta i förgrunden. Det vill säga att lära sig faktakunskaper och utveckla språket. Men det sammanflätades med ett omsorgsinriktat och socialt innehåll som att visa omsorg om andra, förstå regler, komma överens och så vidare.
Pedagogernas kompetens är avgörande
Studien visar också på betydelsen av pedagogers kunskap och kompetens.
– När pedagogerna är närvarande, lyhörda och har kunskap om barns olika erfarenheter och behov, liksom om läroplanens innehållsområden skapas goda förutsättningar för meningsskapande samtal. Studien visar även på vikten av en pedagogiskt stimulerande lärmiljö i form av pedagogiskt material liksom interaktion och kommunikation med andra barn och vuxna.
Ann-Charlott Wank, universitetsadjunkt på högskolan i Borås, lotta.wank@hb.se
– Jag tror att den framtida miljöskulden i form av återställningskostnader ofta är underskattad och att få förstår hur stora kostnader detta kan skapa för kommande generationer, säger Mari Paananen, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet.
– Därför är det viktigt att miljöskulden synliggörs för investerare, kreditgivare och allmänheten så att vi kan diskutera problemet, menar
Saknas en tydlig fordringsägare
Europeiska börsbolag inom energi- och gruvsektorn ger minst sagt sparsam information i sina årsredovisningar om de framtida miljörelaterade återställningskostnaderna, visar den studie som Mari Paananen och hennes kolleger gjort.
Faktum är att eftersom det saknas en tydlig fordringsägare för den här typen av framtida skuld så finns det inte heller särskilt stor efterfrågan på information.
– Det krävs tydligare riktlinjer från International Accounting Standards Board* kring vilken information som ska ingå i årsredovisningarna för att miljöskulder ska kunna beräknas. Då tror jag att företag vore mer benägna att ge mer information och sådana riktlinjer skulle även ge exempelvis revisorer mandat att utkräva specifik information, säger Mari Paananen.
International Accounting Standards Board (IASB) en internationell organisation som arbetar för att kvalitetsförbättra internationell finansiell redovisning. De ansvarar för redovisningsstandarden IFRS, International Financial Reporting Standards, som används av börsnoterade bolag i EU.
Mer information när media bevakar
Forskarna har undersökt årsredovisningar för en tolvårsperiod från 164 europeiska listade bolag verksamma inom olja, gas, energi (kärnkraft) och gruvdrift. Med hjälp av datorbaserad textanalys undersöktes noter i årsrapporter om miljörelaterade återställningskostnader. Bland annat sökte man efter information om diskonteringsränta och beräknad tidshorisont för utbetalningar – nyckelinformation som behövs för att överhuvudtaget kunna bedöma miljöskulders storlek.
– Även om vi ser att miljöinformationen i årsredovisningarna ökat över tid så är bolagen fortfarande sparsamma med information. Ungefär 60 procent av bolagen gav information om diskonteringsräntan och 65 procent uppgav tidshorisonten. Däremot var det bara en dryg tredjedel som gav information om båda, berättar Mari Paananen.
Forskarna undersökte även om mängden information förändrades i årsredovisningen då företag blev omskrivna i media i relation till miljöfrågor eller företags ansvar för miljön.
– Vi såg tydligt att om företag blev exponerade i media, så ökade miljöinformationen och företagen blev mer specifika i nästkommande årsredovisning. Framför allt blev det mer information om artiklarnas tonfall signalerade osäkerhet eller rättsligt efterspel, säger Mari Paananen.
Kontakt:
Mari Paananen, docent i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, mari.paananen@handels.gu.se
Låginkomsttagare drabbas enligt flera studier hårdare av viruset och dess konsekvenser, bland annat eftersom de har svårare att isolera sig både hemma och på jobbet. Indirekt kommer pandemin också påverka segregationen genom minskat utrymme för välfärdsreformer och ökad stigmatisering av utsatta områden.
Det tror Nazem Tahvilzadeh – aktuell med en ny rapport hos Delegationen mot segregation:
– Pandemin kommer troligen leda till en ekonomisk kris. Det har inte hänt än – men det är väldigt skakigt i ekonomin, särskilt arbetslösheten. Staten har rullat ut rekordstora åtgärdspaket som är många gånger större än paketen vid krisen 2008. Det som händer är att staten tömmer sin kassa.
Samhällsproblem – inte förortsproblem
Den svenska hälsan var redan innan pandemin ojämlik och beroende av individers socioekonomiska position, yrke och utbildning, enligt Jämlikhetskommissionen. Högutbildade i Sverige förväntas leva längre än lågutbildade.
– Den allmänna bilden är att ojämlikheten beror på människors individuella val eller att du lever i vissa bostadsområden. De politiska åtgärderna mot segregation blir att lösa olika typer av isolerade brister i så kallade utsatta områden. Segregation ses därmed inte som ett samhällsproblem utan som ett förortsproblem, säger Nazem Tahvilzadeh.
Hur detta ”förortsproblem” ska hanteras har förändrats över tid, enligt Nazem Tahvilzadeh. På 1980-talet präglades debatten av att det var så fult och tråkigt i förorten, och då var renoveringar, fritidsgårdar och kulturhus en del av svaret. På 1990-talet var det fokus på integrationsfrågan, och då lyftes istället språkkunskaper och medborgarkontor fram. I början av 2000-talet handlade det om demokratiprojekt och renovering av bostäder.
Fokus på social oro
Under senare år har det handlat om ”utsatta områden” och fokus ligger på social oro, hög arbetslöshet och kriminalitet.
– Eftersom polisen just nu är den tongivande myndigheten i hur problemet förstås betyder det också att utsattheten definieras utifrån deras logik. Då blir åtgärden att disciplinera invånarna att följa lag och ordning genom att till exempel låta bostadsbolag agera som brottsförebyggande aktör, säger Nazem Tahvilzadeh.
Den här typen av selektiva punktinsatser blir politikers sätt att visa handlingskraft:
– Ju större kriser vi har framför oss, desto mer ökar den tendensen. ”Förortsproblem” blir ett sätt att slippa prata om andra samhällsproblemen, som arbetslöshet och diskriminering. Samtidigt uppfattas befintliga problem som resultatet av ”kulturella” skillnader mellan människor, snarare än sociala eller ekonomiska processer, säger Nazem Tahvilzadeh.
Men segregationen är ett problem för hela samhället, och inte bara de så kallade ”utsatta områdena”, menar han:
– Segregationen bidrar dock till att vissa gruppers privilegier döljs för dem själva, eftersom de i vardagens rörelser i staden kan välja bort att ta del av de icke-privilegierades levnadsvillkor.
Erektionssvårigheter kan vara ett tidigt varningstecken för hjärtkärlsjukdom hos friska män. Impotens behandlas antingen lokalt med alprostadil (till exempel produktnamnet Bondil) som vidgar blodkärlen så att penis styvnar, eller med så kallade PDE5-hämmare (till exempel Viagra och Cialis), som tas i tablettform före samlag och hämmar enzymet fosfodiesteras5 (PDE5) i penis så att blodflödet ökar.
Eftersom PDE5-hämmare är blodtryckssänkande ansåg man förut att man inte kan ge läkemedlet till män med kranskärlssjukdom på grund av risken för hjärtinfarkt.
Men 2017 visade en studie av män som haft sin första hjärtinfarkt, att de tål läkemedlen väl och att medicineringen dessutom förlänger livet och skyddar mot ny hjärtinfarkt och hjärtsvikt.
Ny studie jämförde två sorters läkemedel
I sin nya studie ville forskarna jämföra effekten av alprostadil och PDE5-hämmare hos män med stabil kranskärlssjukdom. Patienterna skulle ha haft antingen en hjärtinfarkt, ballongvidgning eller en bypassoperation minst sex månader innan behandlingen mot erektil dysfunktion sattes in.
– Risken för en ny infarkt är som störst det första halvåret. Efter det bedömer vi kranskärlssjukdomen som stabil, säger Martin Holzmann, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Solna, som lett studien.
I registerstudien inkluderades 16 500 män som behandlades med PDE5-hämmare och knappt 2 000 som fick alprostadil. Data hämtades från patient-, läkemedels- och dödsorsaksregistret.
PDE5-hämmare kan förlänga livet
Studien visar att de män som fick PDE5-hämmare levde längre och hade en lägre risk för ny hjärtinfarkt, hjärtsvikt, ballongvidgning och bypassoperation, än de som fick alprostadil. Skyddet var dosberoende: ju oftare patienten tog PDE5-hämmare, desto lägre risk.
– Det talar för att det finns ett orsakssamband, men en registerstudie kan inte besvara frågan. Den lägre risken hos dem som fick PDE5-hämmare skulle också kunna bero på att de var friskare än de som fick alprostadil, säger Martin Holzmann.
– För att ta reda på om det är läkemedlet som minskar riskerna skulle vi behöva slumpa patienter till att antingen få PDE5-hämmare eller inte. De resultat vi fick nu ger en stark anledning att göra en sådan studie.
Våga be om hjälp
PDE5-hämmarna är receptbelagda, så patienter kan inte köpa dem fritt, men Martin Holzmann hoppas att kranskärlssjuka män kanske nu vågar ta upp frågan med sin läkare.
– Potenssvårigheter är vanligt hos äldre män och nu visar vår studie dessutom att PDE5-hämmare kan skydda mot hjärtinfarkt och förlänga livet.
Martin Holzmann, adjungerad professor, överläkare, Karolinska Institutet, martin.holzmann@ki.se
I slutet av 2016 publicerade Jon Olauson och tre kollegor vid Uppsala universitet en artikel i tidskriften Nature Energy. Artikelns utgångspunkt var ett Sverige som helt förlitar sig på förnybara energikällor. Slutsatsen, som den kom att refereras i media, blev att det är fullt möjligt.
– Budskapet blev att vi kan ha hundra procent förnybart och så blev det en debatt om det. Det var inte den bästa formuleringen och tog fokus från det viktiga, säger Jon Olauson.
Vad var då det viktiga? Jo, att en helt förnybar energiförsörjning kan klara variationer i produktionen på kort och lång sikt, alltså ett par dagar eller över en säsong. Åtminstone i teorin, under förutsättning att det finns batterier som kan lagra el och mata ut den under ett par dagars dipp i produktionen.
Det är mellanperioden, en eller ett par veckor av låg produktion, som kan ställa till det.
Viktigt för el i ledningarna
Frekvensstabilitet: Det måste hela tiden råda balans mellan produktion och användning om elsystemet ska fungera. Frekvensen är ett mått på och resultat av denna balans. Den måste ligga mellan 49,9 Hz och 50,1 Hz, allra helst på 50 Hz. Faller frekvensen under 49 Hz blir det stora störningar i eldistributionen. I värsta fall kan ett sådant frekvensfall leda till att stora delar av Sverige mörkläggs och slocknar.
Svängmassa: En stor del av den svenska elproduktionen består av kärnkraft och vattenkraft som har stora och tunga turbiner som vid ett fel fortsätter att snurra en stund, vilket gör att frekvensen inte faller lika snabbt vid en störning. Med färre tunga turbiner kommer den här så kallade svängmassan att minska.
Effektbalans: El kan idag inte lagras i någon större omfattning. Det innebär att vi i varje ögonblick måste producera lika mycket el som används.
Idag är Jon Olauson anställd på Svenska kraftnät och arbetar med ett nordiskt samarbete för att ta fram kortsiktiga prognoser. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som ansvarar för att el kan transporteras från en plats till en annan. Transporten sker med ljusets hastighet och eftersom konsumenten idag inte kan lagra elen måste den produceras i samma ögonblick som den konsumeras.
Hur mycket el behövs om 20 år?
Hur mycket el som behövs om 20 år är en av de faktorer som påverkar möjligheten att förse konsumenterna med enbart förnybar el. Att göra den prognosen är som att skjuta på ett rörligt mål. Det vet Svenska kraftnät, som vartannat år publicerar en långsiktig marknadsanalys. Den senaste blev offentlig i januari 2019.
I de tre scenarier som togs fram i marknadsanalysen varierade den totala beräknade elkonsumtionen mellan 141 Twh (låg) och 179 Twh (hög).
I den nya analysen, som ska publiceras före sommaren, har den beräknade elkonsumtionen beräknats till som mest 265 Twh. En ökning med nästan 50 procent. Nästan hela ökningen beror på ny industri samt fler elbilar.
– Det är en mycket stor ökning, säger Kristin Brunge, elmarknadsanalytiker på Svenska kraftnät.
Varifrån kom elen 2020?
Under 2020 producerades 159 terawattimmar(TWh) el i Sverige. Industrin stod för 36 procent av förbrukningen. En terawattimme är tusen miljarder (1012) wattimmar. Merparten av elen kom från vattenkraft och kärnkraft, resten mest från vindkraft, kraftvärme och kondensvärme:
Vattenkraft 45%
Kärnkraft 30%
Vindkraft 17%
Kraftvärme 8%
Källa: Ekonomifakta och SCB
Varifrån kom elen 2021?
2021 ökade både elproduktionen och elförbrukningen i Sverige (båda med ungefär 4 procent). Sverige har ett elöverskott sett över tid (producerar mer än vi förbrukar) och 2021 uppgick nettoexporten (export minus import) till 25,6 TWh (jämfört med vindkraften som producerade 27,4 TWh).
Fördelningen av elproduktion för kraftslag:
Vattenkraft: 42 % (70,6 TWh) marginellt mindre än år 2020.
Kärnkraften: 31 % (51 TWh) en ökning jämfört med 2020.
Vindkraft: 17% (27,4 TWh) mest i oktober, minst i juni
Kraftvärme: 9 % (15,5 TWh)
Solkraft: 1 % (1,1 TWh) en ökning med 40 procent från 2021
Endast en liten del av elproduktionen i Sverige kommer från förbränning av fossila bränslen (ca 1 %).Över 3 0 procent av elen som produceras i EU varje år kommer från fossila bränslen, främst från kol och naturgas. Inom OECD är andelen runt 50 procent.
Varför ökar elbehovet?
En stor post som tillkommit är det så kallade hybrit-projektet, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall för att tillverka stål helt utan fossil energi. Planen är att ersätta den kol som idag används med vätgas som har tagits fram med förnybar el.
Att också kemiindustrin vill använda vätgas, för att ta fram gröna bränslen, skruvar upp den beräknade konsumtionen ytterligare. Till det kommer ett okänt antal serverhallar och en ökning av antalet elbilar.
Samhället ska helt enkelt elektrifieras. Och när kärnkraften fasas ut och vindkraften tar över blir systemet mindre stabilt.
– Min driftschef brukar säga att dagens system är som en sumobrottare. Om något knuffar till det kanske det dallrar till lite men det står stadigt, säger Kristin Brunge.
Framtidens system blir betydligt spinkigare. Det beror på att vattenkraft och kärnkraft har synkront kopplade generatorer som kan parera när det uppstår en plötslig störning i produktionen. När kärnkraften byts ut mot vindkraft måste den tänkta brottaren stödjas på andra sätt.
– Vi arbetar med att öka våra systemtjänster, det är olika produkter där vi ber om bud från de som vill vara med och hantera de här snabba förändringarna, säger Kristin Brunge.
Vindkraft från andra länder
Vattenkraften kan till viss del hantera både de här sekundsnabba förändringarna och en eventuell nedgång i produktionen av vindkraft. Men de flesta av Sveriges vattenkraftverk kommer de närmaste åren att genomgå en ny miljöprövning, något som kan innebära begränsningar. Dessutom är det oklart hur vattenkraften kommer att påverkas av klimatförändringarna.
– Då är frågan om vattenkraften räcker till, säger Kristin Brunge.
Så vad gör vi när vinden mojnar, molnen täcker himlen och kylan slår till?
Enligt Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid KTH, är det ett problem som inte ska lösas på den svenska marknaden utan den nordiska, eller rentav den Nordeuropeiska.
– Vi får räkna med att också andra länder kommer att ha vindkraft och om det inte blåser här kan vi importera från till exempel Tyskland, säger Lennart Söder.
Men när vinden mojnar överallt
Men då återstår frågan vad som händer när vinden mojnar i flera länder samtidigt. Vilka ska de som har överskott sälja till? I år planeras en ny kabel mellan Norge och England att tas i drift, North Sea Link.
– Då kanske Norge tjänar mer på att sälja till England, säger Lennart Söder.
De lösningar som kan hanteras inom landets gränser kan delas upp i två grupper, att lagra energi och att anpassa konsumtionen. När det gäller lagring hoppas många kunna använda vätgas.
– Jag var på ett vätgasseminarium för någon månad sedan där Vattenfall pratade om att producera vätgas när det är gott om el. De räknar med att kunna ha upp till 14 dagars vätgaslager, säger Lennart Söder.
För att anpassa konsumtionen, det som brukar kallas efterfrågeflexibilitet, finns en mängd möjliga men inte utforskade alternativ. Ett är att använda elbilarna, som förväntas bli fler.
– Elbilar måste bli flexibla i framtiden. Ta ett bostadsområde, om alla har elbil och ska ladda på natten när det är 20 grader kallt kommer det lokala elnätet att braka ihop. Man kan inte dimensionera för det.
Eftersom bilar står stilla mer än 90 procent av tiden skulle de kunna bidra till en stabilare elproduktion. Tekniken vehicle-to-grid(V2G) innebär att elbilar laddas från elnätet, men också kan ge energi tillbaka. Man kan då balansera belastningen i nätet, det vill säga ta ström då det är billigt och återföra mot ersättning då priset är högt.
I den bästa av världar skulle elbilar kunna användas för att mata tillbaka el till systemet när brist uppstår, det som kallas vehicle-to-grid. Hur länge elbilarna skulle kunna lagra el beror på hur framtidens batterier ser ut.
Lennart Söder tror att det kommer att finnas fler möjligheter för konsumenter, små som stora, att bidra till den här flexibiliteten.
Möjligheter och tvivel
– Det finns en massa tekniker och sätt att lösa de här frågeställningarna, någonting måste göras och frågan är vilka som blir de billigaste lösningarna.
Om Lennart Söder är positivt inställd till möjligheterna att lösa de problem som uppstår är Staffan Qvist, teknologie doktor vid Berkley, mer skeptisk. De två har vid flera tillfällen debatterat frågan, bland annat på Second opinion, branschorganisationen Energiföretagen i Sveriges debattforum.
Staffan Qvist tvivlar på att konsumenterna kommer att kunna anpassa sin elkonsumtion under någon längre tid.
– Du kan välja att under en kortare tidsperiod inte ladda din elbil, men du vill ju kunna köra nästa dag och inte vänta en vecka. Du kan vänta med att ha rätt temperatur i huset, men du kan kanske inte vänta ett par dagar eller ett par veckor, säger Staffan Qvist.
Flexibel industri
Men de stora problemen uppstår när industrin ska bli en del av den här flexibiliteten.
– På kort sikt kan man få betalt för att inte köra sin fabrik men den stora kostnaden på lång sikt är att när man har ett opålitligt kraftsystem så väljer man att inte investera i det landet.
Staffan Qvist är också kritisk till möjligheterna att hantera variationer genom att importera el.
– Även om det alltid skulle blåsa någon annan stans när det är vindstilla här så kan man inte anta att de har så mycket kapacitet installerat att de kan ta både sin egen last och nordeuropas.
Manuell förbrukningsbortkoppling
Enligt Staffan Qvist så kommer den lagringsmöjlighet som förs fram, att lagra el med hjälp av gas, att åtminstone till en början vara beroende av naturgas, som är ett fossilt bränsle. Han hänvisar till länder som Belgien och Tyskland, som satsar stort på förnybar elproduktion. Belgien har precis ansökt om att bygga nya gaskraftverk och Tyskland är med och bygger en gasledning, Nordstream, mellan Tyskland och Ryssland genom Östersjön.
– Det finns planer och diskussioner kring att bygga ut vätgaskapaciteten och det kommer säkert att ske, men det som händer just nu är att man använder naturgas, säger Staffan Qvist.
Det alla är överens om är att någonting måste göras för att skapa stabilitet i en framtida, helt förnybar elproduktion. Sverige har aldrig tidigare behövt ta till det som kallas manuell förbrukningsfrånkoppling, alltså att helt sonika koppla bort ett eller flera områden. Men den risken beräknas öka. I den senaste marknadsanalysen skriver Svenska kraftnät: ”Manuell förbrukningsbortkoppling har ännu aldrig behövts göras i Sverige men marginalerna sjunker framöver.”
Överenskommelsen
I juni 2016 tog Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna fram den så kallade energiöverenskommelsen. I ett sju sidor långt dokument beskrev partierna målen för Sveriges långsiktiga energipolitik. Ett mål är en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.
Källa: Överenskommelsen om den svenska energipolitiken
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Kraven på arbetsmarknaden har ökat och arbeten som tidigare fungerade som insteg på arbetsmarknaden har blivit färre. Denna utveckling får konsekvenser för unga i mindre orter, där det ofta finns en hög arbetslöshet i kombination med en låg utbildningsnivå.
I sin avhandling undersöker Hanna Uddbäck, doktorand i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, unga vuxnas erfarenheter och upplevelser av arbete och deras förhoppningar inför framtiden. Fokus för studien är hur unga vuxna ser på sina möjligheter till arbete samtidigt som de bor kvar i den mindre orten.
– Deras föreställningar om arbete utgår till stor del från platsens möjligheter, de anpassar sina förhoppningar efter vad som är möjligt på den lokala arbetsmarknaden. En annan viktig aspekt är att de strävar efter permanenta, trygga arbeten för att kunna träda in i vuxenlivet, säger hon.
Unga ”ska” vilja flytta
Ett fokus för avhandlingen har varit att problematisera och utforska föreställningar om att stanna kvar i en mindre ort som något passivt och som ett resultat av bristande ambitioner.
Enligt Hanna Uddbäck har förväntningarna på att unga människor i mindre orter ska vilja flytta till större städer beskrivits som en urban norm både i forskning och i så kallad landsbygdsaktivism.
– Studien visar att även om den urbana normen är närvarande är den inte så stark bland de unga vuxna som bor kvar. Det finns andra parallella föreställningar om ett lyckat liv i den mindre orten som de unga vuxna förhåller sig till, förklarar hon.
Fördelar med att stanna kvar
Trots trycket som uppmuntrar unga människor att lämna mindre orter framstår att stanna kvar för många både som eftersträvansvärt och fördelaktigt genom tillgång till socialt nätverk, kännedom om arbetsmarknadens informella regler, möjlighet att ha ett bra boende och nära sociala relationer. Platslojalitet framstår som mer värdefullt än mobilitet.
Studien visar samtidigt att det finns stora skillnader mellan ungas upplevelser av möjligheter. De som saknar resurser har svårare att ta sig fram på arbetsmarknaden och de har även svårt att föreställa sig eller realisera alternativa vägar. Det innebär däremot inte att de planerar för en flytt till storstaden.
– Arbetslöshet och osäkra anställningar betyder inte nödvändigtvis att människor blir mer rörliga. Ur ett samhällsperspektiv visar det på vikten av att satsa på att de som bor i mindre orter har tillgång till utbildning och arbeten med bra villkor, avslutar Hanna Uddbäck.
Hanna Uddbäck, doktorand i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, hanna.uddback@gu.se
– Nästa generations strukturella batteri har mycket stor potential. Om man ser till konsumentteknik så kommer det vara fullt möjligt att inom några år kunna tillverka bärbara datorer, smarta telefoner eller elcyklar som väger hälften så mycket som idag, och är mycket mer kompakta. En smartphone skulle till exempel kunna byggas mycket tunn, säger Leif Asp, professor på Chalmers och ledare för projektet.
Batterierna i dagens elbilar utgör en stor del av fordonens vikt, och de fyller inte heller någon bärande funktion. Ett strukturellt batteri kan däremot fungera både som batteri och vara en del av strukturen i till exempel en bilkaross. Det kallas för viktlös energilagring eftersom batteriets massa ”försvinner” när batteriet blir en del av den bärande konstruktionen.
Beräkningar visar att man med den här typen av multifunktionella batterier kraftigt skulle kunna reducera vikten på en bil.
Tre strukturella batterier har kopplats i serie och laminerats in som en del i ett större kompositlaminat. Cellen består av en kolfiberelektrod och en litiumjärnfosfatelektrod separerade med en glasfibertextil, allt impregnerat med en strukturell batterielektrolyt för kombinerad mekanisk och elektrisk funktion. Bild: Marcus Folino/Chalmers
Det batteri som forskare på Chalmers nu har tillverkat i experimentella studier, innehåller kolfiber som parallellt fungerar som elektrod, strömledare och bärande material. Ett batteri som alltså öppnar dörren för så kallad ”viktlös” energilagring i till exempel fordon och farkoster.
Kolfiber var grejen
Utvecklingen av strukturella batterier bygger på tidigare forskning där man upptäckte att vissa typer av kolfiber, förutom att vara styva och starka, också visat sig ha god förmåga att lagra elektrisk energi kemiskt. Dessa upptäckter utsågs 2018, av ansedda Physics World, till ett av årets tio största genombrott.
Det första försöket att göra ett strukturellt batteri gjordes redan 2007 vid Army Research Laboratory i USA, men det har hittills visat sig svårt att tillverka batterier med både goda elektriska och mekaniska egenskaper. Nu tar dock utvecklingen ett rejält kliv framåt när forskare på Chalmers, i ett samverkansprojekt med KTH, kan visa upp ett strukturellt batteri med kombinerade egenskaper som vida överstiger de batterier som tidigare har tillverkats, vad gäller elektrisk energilagring, styvhet och hållfasthet.
Om man ser till den multifunktionella prestandan så är den 10 gånger högre än hos andra strukturella batterier, uppger forskarna.
Lättare fordon kompenserar
Batteriet har en energitäthet på 24 Wh/kg, vilket innebär ungefär 20 procents kapacitet jämfört med jämförbara litiumjonbatterier på marknaden idag. Men eftersom vikten på produkterna kan reduceras kraftigt så kommer inte heller lika mycket energi att krävas för att driva till exempel en elbil. Om man kan använda sig av en lägre energitäthet så ökar också säkerheten. Med en styvhet på 25 GPa så kan det strukturella batteriet mäta sig med flera andra konstruktionsmaterial.
– Tidigare försök att göra strukturella batterier har resulterat i celler med endera goda mekaniska eller goda elektriska egenskaper. Här lyckas vi, genom att utnyttja kolfibrer, demonstrera ett strukturellt batteri med konkurrenskraftig energilagringsförmåga och styvhet, säger Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet.
Superlätta laptops och elcyklar
Det nya batteriet har en negativ elektrod av kolfiber, och en motelektrod gjord av en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. De separeras av en glasfiberväv i en elektrolytmatris. Trots att man lyckats skapa ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare så valdes inte materialen för att slå rekord, utan för att ge ökad förståelse för effekterna av materialarkitektur och separatortjocklek.
Strukturella batterikompositer kan inte lagra lika mycket energi som litiumjonbatterier, men är ändå högintressanta för exempelvis fordon. Batteriets massa ”försvinner” när batteriet blir en del av den bärande konstruktionen. Bild: Yen Strandqvist
Nu är man redan i gång med att nytt projekt, finansierat av Rymdstyrelsen, där man ytterligare ska öka det strukturella batteriets prestanda. Aluminiumfolien kommer att ersättas med en kolfiber som lastbärarande material i den positiva elektroden. Det kommer att ge både ökad styvhet och energitäthet. Glasfiberseparatorn kommer att ersättas med en ultratunn variant vilket kommer att ge en mycket större effekt, vilket i sin tur innebär snabbare i- och urladdning. Det nya projektet förväntas vara klart inom två år.
Leif Asp, som leder även detta projekt, bedömer att ett sådant batteri skulle kunna nå en energitäthet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa. Det innebär att batteriet blir ungefär lika starkt som aluminium fast med en jämförelsevis mycket lägre vikt.
På längre sikt kan man definitivt tänka sig att elbilar, elflygplan och satelliter konstrueras och energiförsörjs av strukturella batterier, enligt Leif Asp.
– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet från många olika typer av företag i samband med att vi publicerar våra vetenskapliga artiklar inom området. Så det märks att det finns ett stort intresse för lättviktsmaterial med multifunktionella egenskaper.
Kolfiber spelar viktig roll
Det strukturella batteriet använder kolfiber som negativ elektrod. Som motelektrod används en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. Kolfibern agerar värd för litiumet och lagrar på så sätt energin. Eftersom kolfibern även leder elektronerna minskar behovet av strömtilledare av till exempel koppar eller silver, vilket reducerar vikten ytterligare. Både kolfibern och aluminiumfolien bidrar till det strukturella batteriets mekaniska egenskaper. De två elektrodmaterialen hålls separerade av en glasfiberväv i en strukturell elektrolytmatris. Elektrolytens uppgift är att transportera litiumjonerna mellan batteriets båda elektroder, men att också överföra mekaniska laster mellan kolfiber och övriga delar.
Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, leif.asp@chalmers.se
Anti-hormon-preparatet tamoxifen har använts i 40 år för att minska risken för återfall hos kvinnor som behandlats för hormonrelaterad bröstcancer. Det är också godkänt för förebyggande insatser vid ärftligt förhöjd risk för bröstcancer.
Kvinnor med det som kallas täta bröst, alltså bröst med mycket körtelvävnad och lite fett, löper fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer. Risken för återfall är också högre hos de som en gång drabbats. Täta bröst framstår som vita på mammografibilden, precis som tumörer som därför blir svåra att upptäcka. Tamoxifen minskar den så kallade mammografiska tätheten i bröstet.
Problem med biverkningar
Trots att läkemedlet minskar risken att insjukna i bröstcancer med upp till 40 procent används det i relativt liten omfattning som förebyggande behandling av friska kvinnor med förhöjd risk. Nästan hälften av kvinnorna som tar tamoxifen för att förebygga återfall efter en bröstcanceroperation avbryter behandlingen i förtid. Anledningen är flera kända biverkningar, bland dem klimakterieliknande besvär som vallningar, svettningar, sömnbesvär och olika gynekologiska problem.
Nu har radiologer, onkologer och forskare på Södersjukhusets Bröstcentrum, Lunds universitet och Karolinska Institutet undersökt effekten av tamoxifen på brösttätheten vid en lägre dos än den vedertagna 20 mg.
1 440 kvinnor deltog i studien
Karismastudien startade 2016 och omfattade 1 440 kvinnor mellan 40–74 år under knappt tre år. Kvinnorna lottades i grupper om 240 deltagare till fem olika doser tamoxifen; 1, 2,5, 5, 10 och 20 mg samt en placebogrupp.
Behandlingen pågick i sex månader. Innan behandlingsstart och efter sex månader genomfördes mammografi och brösttätheten jämfördes. Kvinnorna kunde rapportera sina biverkningar via en speciell app.
– Tamoxifen har visat sig sänka den så kallade mammografiska tätheten för kvinnor som inte genomgått klimakteriet. Den etablerade tamoxifendosen är 20 mg men det visade sig att 2,5, 5 och 10 mg sänkte tätheten i samma utsträckning som 20 mg. Samtidigt var biverkningarna i gruppen 2,5 mg reducerade med 50 procent i jämförelse med kvinnorna som fick dosen 20 mg, säger Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och ansvarig för studien.
Nästa steg för forskarna är att studera om 2,5 mg tamoxifen också minskar risken att insjukna i bröstcancer och därmed kan användas för att förebygga både ett första insjuknande och återfall.
– En sådan dossänkning skulle potentiellt kunna öka andelen patienter som fullföljer behandlingen.
AI analyserar mammografibilder
I nuläget finns nästan inga förebyggande strategier för att minska risken att insjukna i bröstcancer, med undantag för en liten grupp kvinnor med en genetiskt förhöjd risk. Per Hall vill se mer arbete kring förebyggande behandlingar.
– Ett av problemen är att det inte finns en acceptabel medicinering. Ett annat problem är att det inte finns en bra metod att identifiera de kvinnor som har en hög risk för bröstcancer. För närvarande genomför vi ett projekt där vi med hjälp av artificiell intelligens undersöker mammografibilderna för att hitta förändringar som identifierar kvinnor som kommer att insjukna i bröstcancer.
Vanligaste cancerformen bland kvinnor
I Sverige får var åttonde kvinna bröstcancer och varje minut får en kvinna i Europa diagnosen. Vård och behandling har gjort stora framsteg och mer än 90 procent av kvinnorna som fått bröstcancer lever tio år efter insjuknandet, enligt Cancerfonden.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
