Forskare vid Göteborgs universitet presenterar resultat som kan komma att förändra grundsynen på hur diabetes typ 2 uppstår. Försök visar hur insulinproduktionen kan triggas redan vid normalt blodsocker, hos diabetesfria personer med övervikt, vilket inte rimmar med rådande bild.
Det pågår omfattande forskning i hela världen för att klarlägga exakt vad som händer i kroppen när diabetes typ 2 utvecklas och varför fetma är en så stor riskfaktor för sjukdomen. I närmare femtio år har diabetesforskare diskuterat sin variant av hönan eller ägget: vad kommer egentligen först – insulinresistens eller förhöjda insulinnivåer?
Den tongivande hypotesen har länge varit att bukspottskörteln ökar sin produktion av insulin för att cellerna redan blivit insulinresistenta och blodsockret stiger, men resultat publicerade i tidskriften EBioMedicine stärker nu den andra idén, att det är insulinet som ökar först.
Fria fettsyror spelar in
Studien pekar på att det är höga nivåer av fria fettsyror i blodet efter nattens fasta som på morgonen triggar ökad insulinproduktion. Fria fettsyror har länge ingått i den stora forskningsekvationen kring diabetes typ 2, men de föreslås nu också ha en annan roll i sjukdomsutvecklingen.
För studien har forskarna jämfört ämnesomsättningen i fettvävnaden hos 27 noga utvalda forskningspersoner (nio normalviktiga, nio med fetma och normalt blodsocker, samt nio med både fetma och utvecklad diabetes typ 2). Under flera dagar genomgick forskningspersonerna omfattande undersökningar, där de fick ge prover tagna under olika förutsättningar. Forskarna analyserade ämnesomsättning och genuttryck i underhudsfettet samt nivåer av blodsocker, insulin och fria fettsyror i blodet.
Personerna med fetma, men utan diabetes, visade sig ha samma, normala blodsockernivåer som normalviktiga friska personer.
Förhöja nivåer av fettsyror och insulin
– Intressant nog hade diabetesfria personer med fetma förhöjda nivåer i blodet av både fria fettsyror och av insulin, och nivåerna var likartade eller högre jämfört med de nivåer vi kunde mäta i blodet från dem som hade både fetma och typ 2 diabetes, säger Emanuel Fryk, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som är en av studiens förstaförfattare.
I samarbete med forskare vid Uppsala universitet sågs samma mönster i en befolkningsstudie med blodprover tagna från 500 personer efter en natts fasta.
Fyndet behöver bekräftas
– Att vi även där såg ett samband mellan fria fettsyror och insulin talar för att fettsyrorna är kopplade till insulinfrisättning och bidrar till ökad insulinproduktion på fastande mage, när blodsockret inte ökat, säger Emanuel Fryk, som dock poängterar fyndet behöver bekräftas med mer forskning.
Fria fettsyror finns naturligt i blodomloppet, och är tillsammans med glycerol en produkt av kroppens fettomsättning. Frisättningen av glycerol visade sig vara i stort sett det samma per kilo kroppsfett, oavsett om man är normalviktig, har fetma eller dessutom har diabetes typ 2.
Livsstilen avgörande
– Vår hypotes är att de fria fettsyrorna i blodet ökar för att fettvävnaden inte längre klarar att lagra överskottsenergin, och vi tror att det i så fall skulle kunna vara ett tidigt tecken på begynnande diabetes typ 2. Om våra fynd bekräftas med andra forskningsmetoder kan det finnas en möjlighet att några specifika fettsyror skulle kunna utvecklas till biomarkörer, men det är en lång väg kvar dit, säger Emanuel Fryk.
Diabetes är en av de stora folksjukdomarna, med uppskattningsvis en halv miljon drabbade i Sverige. Det finns dessutom ett stort mörkertal, eftersom många med diabetes typ 2 ännu inte vet att de är sjuka. Den som har diabetes har ökad risk för en rad andra sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och stroke.
– Det är många faktorer som bidrar till utvecklingen av diabetes typ 2, men det är vår livsstil som har absolut störst betydelse. Vår studie ger ytterligare ett argument för att det viktigaste man kan göra för att bromsa diabetesutvecklingen är att gå in med livsstilsförändringar tidigt, gärna innan sockret börjar stiga, säger Emanuel Fryk.
Mannen som blir däckad av en enkel förkylning är något som det ofta skämtas om. Men det är inte bara en fördom, och det handlar inte nödvändigtvis om att män gärna beklagar sig mer än kvinnor. Männen blir verkligen påtagligt sjukare än kvinnor vid många infektionssjukdomar.
– Man kan säga att naturen har gett kvinnor ett visst medfött skydd mot en del svåra infektioner och att könshormoner bidrar i detta avseende. Var i menstruationscykeln kvinnan befinner sig tycks också spela roll, säger Peik Brundin, infektionsläkare och doktorand vid Umeå universitet.
Gäller flera infektionssjukdomar
I covid-19 är män överrepresenterade på intensivvårdsavdelningarna och har klart högre dödlighet än kvinnorna. Även vid säsongsinfluensa får kvinnor i regel mildare symtom med färre sjukhusinläggningar än män. Ett viktigt undantag är gravida kvinnor där influensan kan bli mycket allvarlig. Kvinnor har lägre virusnivåer i blodet vid HIV och de drabbas mer sällan av tuberkulos. Däremot har kvinnor en ökad risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism, multipel skleros och den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE, något som delvis kan ses som baksidan av ett starkt immunförsvar.
Östrogen signalerar i blodkroppar
I sin avhandling kastar Peik Brundin nytt ljus över hur det kvinnliga könshormonet östrogen signalerar i vita blodkroppar, och hur hormonerna påverkar aktiviteten hos gener i vita blodkroppar med betydelse för immunförsvaret.
Könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron påverkar alla immunförsvaret på flera olika nivåer. Det gäller både det nativa, det vill säga medfödda, och det adaptiva, förvärvade, immunförsvaret. De olika nivåerna av könshormoner hos män och kvinnor tros bidra till skillnader i immunrespons och därmed till symtombild och grad av sjuklighet. Receptorer för könshormoner finns i flera vävnader i kroppen, inte nödvändigtvis kopplade till reproduktion, och i varierande grad även i olika vita blodkroppar som utgör själva stommen i immunförsvaret.
För att studera könshormonernas påverkan har Peik Brundin, i samarbete med en forskargrupp vid Karolinska Institutet, registrerat hormonnivåer, samt studerat förekomst av hormonernas receptormolekyler och aktivering av immunrelaterade gener i vita blodkroppar. Studierna har utförts på friska försökspersoner och patienter med virusinfektioner. Friska unga kvinnor har även följts under menstruationscykeln med upprepade provtagningar.
Menscykel påverkar immungener
De viktigaste resultaten från studierna visar att ett flertal immunrelaterade gener aktiveras relaterat till fas i menstruationscykeln, vilket stärker uppfattningen att könshormoner påverkar immunförsvaret. En högre genaktivering sågs under ägglossning och i lutealfas, det vill säga perioden efter ägglossning och före menstruation, jämfört med follikelfas, perioden efter menstruation och före ägglossning.
Östrogen kan påverka genuttrycket i kroppens celler genom sina receptormolekyler, östrogenreceptor alfa och beta, ERalfa och ERbeta. Flera studier har visat på en viktig roll för östrogenreceptorer i bland annat bröstcancer och tjocktarmscancer. På friska individer finns det dock sparsamt med studier. I avhandlingen visas att förekomsten av ERalfa och ERbeta skiljer sig mellan olika typer av immunceller. Vidare presenteras, vilket inte tidigare visats, att en variant av betareceptorn, ERbeta2, är den helt dominerande i flera undersökta celltyper med centrala roller i immunförsvaret, T-hjälparceller, cytotoxiska T-celler och NK-celler, ”natural killer”-celler. ERbeta2 tros ha som uppgift att blockera den ”ordinarie” östrogensignaleringen och kan därför fungera som en reglerande mekanism i cellen.
Fynden utgör pusselbitar i kartläggningen av hur immunförsvaret är reglerat. Att bättre förstå det kan ha betydelse för forskning inte enbart på infektionssjukdomar, utan också forskning kring cancer och autoimmuna sjukdomar.
– Genom att bättre förstå hur könsskillnader vid sjukdom uppkommer kan vi lära oss om män och kvinnor skulle vara gynnade av könsspecifik behandling, dosering av läkemedel eller vaccin, eller om symtombilden skiljer sig mellan könen, säger Peik Brundin.
Peik Brundin, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, peik.brundin@umu.se
Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds universitet kommit fram till att världens vanligaste humla, den mörka jordhumlan, blir allt vanligare. År 1871 motsvarade arten mörk jordhumla 21 procent av jordhumlorna. 2015 hade andelen ökat till 79 procent.
– Mörk jordhumla är en sydlig art som trivs i ett varmt klimat. Sverige ligger i nordliga delen av artens utbredning, så det är egentligen inte så förvånande att den gynnas av att det blir varmare här, säger Lina Herbertsson, som lett studien.
– Det är ju positivt för den mörka jordhumlan att den klarar sig så bra. Samtidigt vet vi inte om ökningen sker på bekostnad av andra humlor, fortsätter hon.
Mångfalden av humlor är hotad
I Sverige finns cirka 40 humlearter och i världen omkring 250 stycken. Att få bukt med klimatförändringarna är antagligen nödvändigt för att bevara mångfalden av humlor på sikt. För att undvika att arter som klarar av uppvärmningen konkurrerar ut andra arter pekar forskarna på vikten av att det finns tillräckligt med blommor och boplatser.
Förutom att den mörka jordhumlan blivit allt vanligare visar resultaten i den nu publicerade studien att jordhumlorna idag är aktiva drygt en månad tidigare än vad som var fallet i början av 1900-talet. Detta beror sannolikt på stigande temperatur och vårens allt tidigare ankomst.
Humlorna som undersökts finns bevarade i Biologiska museets samlingar vid Lunds universitet.
Länge trodde man att den cirkelrunda sjön Mien i södra Småland var resterna av en vulkan. Men redan 1910 lade geologen Arvid Högbom fram en banbrytande idé om att sjön istället skulle kunna vara ett resultat av ett meteoritnedslag för cirka 120 miljoner år sedan – en teori som ända sedan 1960-talet varit förhärskande inom forskarvärlden.
Trots en rad fynd som stödjer detta har det funnits ett hårdnackat motstånd, främst från allmänheten. Men i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Meteoritics and Planetary Science, har ett forskarlag från Lunds universitet hittat avgörande bevis för meteoritteorin. Forskarna har nämligen upptäckt ett mineral vid namn reidite som bara kan skapas vid de extrema tryck som uppstår vid meteoritnedslag.
Berggrunden smälte
– Vi har undersökt hårstråtunna delar av mineralet zirkon i bergartsprover från Mien. Det är inuti de här chockade zirkonkornen som vi har lyckats hitta spår av högtryckspolymorfen reidite som fungerar som ett slags tidskapsel från meteoritnedslaget, säger Josefin Martell, doktorand i geologi vid Lunds universitet.
Reidite bildas vid extremt höga tryck, cirka 30 gigapascal. Det går att jämföra med trycket som råder ungefär 1 000 kilometer under jordytan. Den enda naturliga process som kan ge upphov till detta under loppet av några sekunder är just meteoritnedslag.
– Himlakroppen fick berggrunden att smälta. Kratern som uppstod var ursprungligen runt 9 kilometer i diameter. Kraften som krävs för att bilda en sådan motsvarar cirka 1 000 atombomber, säger Josefin Martell.
Stort simma i en impaktstruktur
Forskarlaget vid Lunds universitet hoppas att upptäckten nu sätter punkt i diskussionen om den gäddrika insjön Miens uppkomst. Josefin Martell menar att det en gång för alla är dags att etablera Mien som en så kallad impaktstruktur.
– Invånarna i Tingsryd med omnejd ska känna stolthet. Det är inte många som har möjlighet att bada i en gammal nedslagsstruktur, säger Josefin Martell.
Patienter med mantelcellslymfom där sjukdomen har spridit sig får en omfattande behandling med cellgifter och stamcellstransplantation. I den aktuella studien har forskarna undersökt vilka som erbjuds transplantation och beräknat överlevnaden hos de som väljs till transplantation jämfört med de som inte väljs till transplantation. Studien visade att transplantation förlänger livet men att personer som var ogifta och personer som hade lägre utbildningsnivå mer sällan blev transplanterade.
Avsaknad av socialt stöd
– Anledningen till att de som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan blev transplanterade vet vi inte exakt, men vi kan spekulera i att mindre socialt stöd eller bristande information kan leda till rädsla för att genomgå en väldigt krävande behandling, både från patientens och doktorns sida. Har man många andra sjukdomar tål man inte heller en transplantation, säger Ingrid Glimelius, överläkare och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.
I studien inkluderades 369 patienter från hela Sverige som diagnosticerats med mantelcellslymfom mellan åren 2000 och 2014 och som var 18 till 65 år vid diagnos. Bland dessa var det 40 procent som inte genomgick en transplantation i den initiala behandlingen, något som enligt forskarna var förvånansvärt högt.
– I vissa fall ska man inte transplantera, exempelvis om sjukdomen är väldigt stillsam eller om man är för sjuk för att tåla behandlingen. Men den här studien visar att de som inte blev valda till en transplantation hade klart sämre överlevnad, vilket talar för att transplantation är en mycket viktig komponent i behandlingen, säger Ingrid Glimelius.
Mer stöd kan behövas
Dödligheten inom hundra dagar efter transplantation var låg, vilket också indikerar att det är en säker behandling som troligen skulle kunna ha övervägts oftare i Sverige. För de personer som ändå inte klarar att genomgå en transplantation tyder studien på att nya moderna målstyrda läkemedel bör övervägas istället för att enbart ge cellgifter.
– Den här sortens studier är viktiga då de kan leda till att vissa grupper i samhället kan erbjudas mer stöd. De kan också fungera som en ögonöppnare både för patienter, vårdpersonal och politiker att det finns ett behov av ännu mer jämlik vård i Sverige, säger Ingrid Glimelius.
Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet, samt inom ramen för ett vetenskapligt partnerskap mellan Karolinska institutet och Janssen Pharmaceutika NV.
Ingrid Glimelius, forskare vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska Sjukhuset, ingrid.glimelius@igp.uu.se
– Sverige var ett av väldigt få länder som aldrig stängde ner skolan. Även när våra grannländer stängde ner höll vi förskolan och grundskolan öppna. Det berodde dels på att det var flera aktörer som samverkade i beslutet, dels på att skolan har en mängd andra uppgifter i samhället utöver att erbjuda undervisning. De här uppgifterna blev tydliga under pandemin, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik.
Sverker Lindblad har tillsammans med forskarkollegor vid Göteborgs universitet gått igenom och analyserat de beslut och åtgärder som togs med anledning av coronapandemin under förra våren. Beslutet att hålla grundskolan öppen baserades på flera skäl: att barn och unga inte ansågs drivande i smittspridning, att förskolor och skolor var nödvändiga för att föräldrar med samhällsviktiga funktioner skulle kunna åka till jobbet, och att förskolan och skolan har en mycket viktig social funktion för barn och unga.
– Skolan är en social institution. Skolbyggnaden är en plats där det sker undervisning, men också en plats där barn och unga träffar kompisar, utvecklas socialt och äter lunch. Det kan vi inte ersätta med distansundervisning. Det har blivit tydligt under pandemin och är något vi delvis glömt bort i både forskning och i den allmänna debatten, säger Sverker Lindblad.
Flera aktörer har samverkat
I de beslut som tagits om förskolor och grundskolor under coronapandemin har flera aktörer varit involverade, bland annat regeringen, Folkhälsomyndigheten, Skolverket och skolhuvudmän.
– De här aktörerna var tvungna att lyssna och lita på varandra för att det skulle fungera. Systemet med självständiga myndigheter och ett decentraliserat skolsystem är unikt för Sverige.
Folkhälsomyndigheten stod för den medicinska expertisen och Skolverket bidrog genom att ge direktiv och stötta skolor. Men i praktiken var det skolhuvudmän och framför allt enskilda skolor och lärare som fick i uppgift att genomföra de åtgärder som var nödvändiga för att hålla skolorna öppna. Till exempel handlade det om att undervisa elever i att upprätthålla hygien, att se till att barn med symtom hölls hemma, att erbjuda distansundervisning till barn som inte fick komma till skolan, att se till att de barn som hölls hemma av oroliga föräldrar kom till skolan, och så vidare.
– Lärarna hamnade i frontlinjen för den svenska coronastrategin. De befann sig mellan staten och medborgarna och var de som fick ta ansvaret för att åtgärder genomfördes och skolorna kunde hållas öppna.
Principerna för strategin ligger fast
Studien baseras på de beslut och händelser som utspelades under våren 2020. Men principerna i den svenska coronastrategin är fortfarande desamma.
– Den svenska strategin anpassas efter hur pandemin utvecklas. Men jag uppfattar att samma grunder ligger fast, nämligen att bestämma vad som ska göras utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala, och psykologiska bedömningar. Det räcker inte med expertis inom ett område för att hantera den kris som covid-19 orsakar, säger Sverker Lindblad.
Forskargruppen genomför nu en jämförande analys av hur åtta olika länder hanterade skolornas stängning och öppethållande under pandemin.
Enligt data från mönstringen från 1950–1970-talen har faktorerna hög inkomst, bra kondition, hälsosamt BMI och hög IQ var och en för sig ett starkt samband med mäns chanser att få barn. Det visar tre aktuella studier i demografi från Stockholms universitet.
– Jag blev mest överraskad av att sambandet mellan kondition och antalet barn männen fick var så starkt, något vi såg i en av studierna. Vi har undersökt resultat från mönstringsregister för män födda mellan 1950–1970-talet. Där mätte man dessa mäns kondition vid 17–20 års ålder genom att de fick cykla på en träningscykel. Vi såg ett tydligt mönster med att ju bättre kondition männen hade, desto fler barn fick de senare i livet, säger Martin Kolk, docent i demografi och medförfattare till studierna.
BMI påverkade
Även för BMI, ett mått som används för att avgöra fetma och övervikt, fanns en tydlig koppling till huruvida männen fick barn eller ej. Män som var överviktiga i åldrarna 17–20 hade nästan dubbelt så hög sannolikhet att förbli barnlösa jämfört med män som hade ett medelhögt BMI, det vill säga varken var under- eller överviktiga. Martin Kolk menar att det finns två möjliga förklaringar till att BMI och kondition har betydelse för om männen får barn.
– Män med bättre hälsa, alltså bättre kondition och ”lagom” BMI, kan ses som mer attraktiva på partnermarknaden. Kondition och BMI kan också ses som ett mått på god fysisk hälsa överlag, så att de män som har god kondition och är normalviktiga har ett allmänt gott hälsotillstånd där de orkar mer, har energi att jobba mycket, och mäktar med att ha många barn.
Inkomst och utbildning spelar också roll
Även inkomst och IQ spelar roll för huruvida männen får barn överhuvudtaget, och för hur många barn de får. I två av studierna har forskarna Martin Kolk och Kieron Barclay undersökt hur IQ, även det mätt när männen mönstrade i den allmänna värnplikten i Sverige, är kopplat till antalet barn männen får.
De har också tittat på vilken roll inkomst och utbildning spelar för chansen att bilda familj.
– Män med högre IQ, inkomst eller utbildning har högre sannolikhet att få barn överhuvudtaget, och högre sannolikhet att få fler barn. När det gäller IQ så kan den effekten till största delen förklaras av inkomst och utbildning. De som har hög inkomst och/eller hög utbildning har ofta även högre IQ, så mönstret verkar i hög grad bero på att inkomsten och utbildningen spelar in, berättar Martin Kolk.
Socialt problem
De här mönstren där framgångsrika män har fler barn är inte nya, utan verkar ha funnits för män födda under större delen av 1900-talet. Inkomst och utbildning har alltså länge spelat roll för mäns möjligheter att skaffa barn i Sverige, där rika fick många barn även tidigare. Det förklarades i hög grad av att de oftare gifte sig än män med lägre inkomst.
– Det här kan ses som ett socialt problem, det finns en ojämlikhet i Sverige i sannolikheten att bilda familj. Det kan i sig bero på att människor har olika möjligheter att hitta och att behålla en partner.
Vid fem barn vänder det
Att högre inkomst och utbildning är kopplat till chansen att få fler barn stämmer dock bara upp till fyra barn.
– Vid fem barn vänder det, och där är det andra socioekonomiska grupper som är överrepresenterade – män som får så många barn har ofta lägre inkomst och utbildning. De som får så många barn är också väldigt få till antalet.
Förklaringen till att sambandet mellan inkomst och utbildning och antalet barn vänder vid fyra barn, kan enligt Martin Kolk ha att göra med normer i samhället.
– En tolkning är att det finns ett ideal bland framgångsrika, välbeställda familjer att fyra barn är max. Får man fler barn än så kan andra börja ifrågasätta ens val, säger han.
Teknikbranschen har gjort sig känd för sin framåtanda och stora tilltro till vad tekniken kan uppnå – värden som ofta förknippas med ungdomlighet. Nu har forskare undersökt hur de som arbetar inom teknikindustrin själva uppfattar ålder, och funnit att branschen präglas av fördomar.
− Enligt våra intervjupersoner uppfattas den som är över 35 år som gammal inom teknikbranschen, ung anses man vara fram till ungefär 30 år. Etiketten äldre förskjuts alltså tillbaka med ungefär 20 år jämfört med andra branscher och yrken, säger Andrea Rosales, postdoktor i vetenskapsteknik vid Open University of Catalunya och en av författarna bakom studien.
Studien bygger på 18 djupintervjuer med personer i olika åldrar som arbetar inom teknikbranschen i Bangalore, Barcelona, Berlin, Houston, Silicon Valley och Tel Aviv.
Låga förväntningar på äldres kapacitet
I studien framkommer att äldre, i studien de över 35 år, förväntas vara mindre intresserade av teknik och mer intresserade av ledarskap. De väntas också ha svårare för att bearbeta information och lära sig nya saker. Det fanns också en idé om att äldre inte var lika uppdaterade kring den senaste tekniken och dess potential.
− Åldersstereotyper fungerar ofta omedvetet. De yngre intervjupersonerna som vi pratade med stängde inte medvetet ut sina äldre kollegor, ändå kommer de åldersstereotyper som framkom i våra intervjuer sannolikt att påverka såväl företagskulturen som vilka förväntningar som finns på individen, säger Jakob Svensson, studiens andra författare och professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.
Inte lika hängivna arbetsplatsen
Studien visar också att det finns en uppfattning om att äldre personer inte är lika hängivna sina arbetsplatser, utan istället väljer att lägga större fokus på till exempel familjelivet, vilket gör dem mindre attraktiva som medarbetare.
− Inom teknikbranschen finns en idé om att arbetsplatsen ska fungera lite som en fritidsgård, där medarbetarna förväntas spendera även sin lediga tid. Äldre medarbetare som i högre utsträckning vill fokusera på familjelivet stängs därför lätt ut från företagsfamiljen, säger Jakob Svensson.
Konsekvenser för samhället i stort
Åldersdiskriminering får inte bara konsekvenser för företagskulturen eller enskilda medarbetare, utan påverkar också samhället i stort.
− Vi ser att när tekniska produkter och tjänster utvecklas i en miljö som saknar representation riskerar äldre människors intressen att helt förbises, något som ytterligare bidrar till åldersdiskrimineringen i hela samhället, säger Andrea Rosales.
I takt med att tekniska produkter och tjänster blir allt mer vanligt förekommande och äldre användare blir allt mer digitala, kommer åldersdiskrimineringen inom teknikbranschen bli allt mer problematisk.
− Om målet är att erbjuda tjänster till så många av medborgarna som möjligt, bör människor i alla åldrar inkluderas i design och konstruktion av tekniska produkter, säger Jakob Svensson.
Jakob Svensson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, jakob.svensson@mau.se
Andrea Rosales, forskare vid Open University of Catalunya, arosalescl@uoc.ed
Kroniska lungsjukdomar är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen som i EU kostar mer än 380 miljarder euro årligen. För många kroniska sjukdomar finns inget botemedel och det enda alternativet för patienter i slutskedet är lungtransplantation. Det saknas dock lungor från donatorer för att möta behovet hos alla dem som väntar på transplantation.
Tillverka lungor för transplantation
Det är därför angeläget att kunna öka mängden tillgängliga lungor för transplantation. Ett möjligt tillvägagångssätt är att tillverka lungor genom att kombinera celler med ett biotekniskt framställt stödjematerial. Men exakt vilka material och metoder för att skapa stödjematerial som är mest lämpliga för transplantation är inte kända.
Forskarna bakom den aktuella studien: Martina De Santis och Darcy Wagner, i forskargruppen Lungbioengineering och regeneration vid Lunds universitet, har utformat ett nytt biobläck (ett utskrivbart material) för så kallad 3D-bioskrivning av mänsklig vävnad. Biobläcket tillverkas genom att kombinera två material: ett material som härrör från tång, alginat, samt bindväv (extracellulär matrix) som härrör från lungvävnad.
Stamceller från patienters luftvägar
Som ett test används detta nya biobläck till 3D-bioskrivna, små, mänskliga luftvägar med två typer av celler som normalt finns i mänskliga luftvägar. Detta biobläck kan emellertid anpassas för samtliga vävnads- eller organtyper.
– Vi började smått genom att tillverka små rör, eftersom detta är en struktur i såväl luftvägar som i blodkärl. Genom att använda vårt nya biobläck med stamceller framrenade från patienters luftvägar kunde vi bioskriva små luftvägar som hade flera lager av celler och som förblev öppna över tid, förklarar Darcy Wagner, universitetslektor och docent i lungbioengineering och regeneration, som är huvudförfattare till studien.
Nästa generations biobläck
– Denna nästa generations biobläck främjade också framväxten av luftvägsstamceller till flera celltyper som normalt finns i en vuxen människas luftvägar, något som förenklar processen att skriva ut vävnad som består av många olika celltyper, berättar Darcy Wagner.
Darcy Wagner konstaterar att upplösningen måste förbättras för att man ska kunna 3D-bioskriva mindre strukturer och lungblåsor, så kallade alveoler, där gasutbytet sker.
– Vi hoppas att tekniska förbättringar av tillgängliga 3D-skrivare och ytterligare framsteg avseende biobläck kommer att göra det möjligt att bioskriva med en högre upplösning, och därmed kunna framställa större vävnader som skulle kunna användas för transplantation i framtiden. Men vi har fortfarande en lång väg att gå innan vi – förhoppningsvis – kan applicera detta på människor.
Främjade bildandet av nya blodkärl
Forskarna använde en djurmodell som påminner om den livslånga, immundämpande behandling som patienter måste ta efter organtransplantation. Modellen visade att de 3D-skrivna strukturerna som tillverkats av det nya biobläcket tolererades väl och främjade bildandet av nya blodkärl.
– Utvecklingen av detta nya biobläck är ett betydande steg framåt, men det är viktigt att bekräfta funktionen hos de små luftvägarna över tid och att undersöka genomförbarheten av detta tillvägagångssätt i djurmodeller, säger Martina De Santis.
Studien som letts av forskare från SLU och Frankrike, med data från Nederländerna och Finland, visar att fjärilarnas möjligheter att dra sig norrut försämras av att landskapet brukas intensivt. Detta har fragmenterat landskapet och gjort att lämpliga livsmiljöer för fjärilarna kan vara mindre eller ligga längre ifrån varandra.
Därmed påverkas också arternas förmåga att överleva i framtidens varmare klimat, enligt forskarna.
De pågående klimatförändringarna har djupgående effekter på den biologiska mångfalden. En av de viktigaste konsekvenserna av stigande temperaturer är att djur- och växtarter gradvis förskjuter sin utbredning norrut, i takt med att klimatzonerna också förskjuts.
– Sådana förändringar i utbredning har observerats för flera olika grupper av arter, men förändringen i arternas utbredning går oftast långsammare än klimatets förändring. Det är viktigt att förstå varför och hur det påverkar arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, säger Yoan Fourcade, forskare vid Université Paris-Est Créteil, som jobbat med SLU-studien.
Övervakning av dagfjärilar
Nu undersökte forskarna om fragmenteringen av naturliga livsmiljöer hindrar fjärilsarter från att hänga med när klimatzonerna förskjuts. De använde data från övervakning av dagfjärilar i Finland och Nederländerna, som systematiskt samlats in av frivilliga observatörer under mer än 20 år. På så sätt kan de följa hur sammansättningen av fjärilsarter har förändrats under de senaste årtiondena på flera hundra platser.
Silverstreckad pärlemorfjäril. Bild: Mikko Kuussaari.
Silverstreckad pärlemorfjäril, Argynnis paphia är en fjärilsart som expanderar norrut i Finland och Sverige till följd av ett varmare klimat. Larverna lever på olika viol-arter, som buskviol och luktviol, och fjärilen finns i bland annat trädklädda hagmarker, öppna skogsmiljöer och skogsbryn.
Violett blåvinge. Bild: Jaap Bouwman
Violett blåvinge, Plebejus optilete är en fjärilsart som har dött ut från många platser i Finland på grund av klimatförändringarna. Den violetta blåvingen är beroende av rosling, lingon, odon eller tranbär, och finns dels i torvmossar och myrar, och dels i tallhedar och fjällbjörkskog.
Vilka arter som har försvunnit eller tillkommit på en plats påverkades av landskapet runt omkring. Hur stor area naturliga och naturliknande (till exempel betesmarker) miljöer som fanns kvar hade betydelse. Fördelningen i landskapet var också viktig, det vill säga om det var större sammanhängande områden eller fler utspridda.
Forskarna såg en tydlig skillnad mellan de 98 fjärilsarterna de har data för. Sydliga och rörliga arter hade lättare att kolonisera nya platser om deras livsmiljö var jämnt utspridd i landskapet. Det gäller till exempel silverstreckad pärlemorfjäril. Men en sådan jämnare fördelning ökade nordliga arters utdöenderisk – de har större chans att leva kvar om livsmiljöernas area är större och mer sammanhängande. Ett exempel på en sådan art är violett blåvinge.
Landskapets struktur påverkar anpassningen
Studien visar tydligt att landskapets struktur påverkar arters möjligheter att anpassa sig till klimatförändringarna.
– Det viktigaste, både för nordliga och sydliga arter, är att se till att arean av viktiga livsmiljöer som till exempel ängs- och hagmarker inte fortsätter att minska. För att underlätta för sydliga arter att sprida sig norrut i takt med klimatförändringar är det dessutom viktigt att förstärka ett nätverk av livsmiljöer, till exempel genom att restaurera marker, medan man för att underlätta för nordliga arter att leva kvar i sina nuvarande miljöer behöver öka arean och skapa mer sammanhängande miljöer, säger Erik Öckinger, forskare vid institutionen för ekologi, SLU.
Erik Öckinger, forskare vid Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, erik.ockinger@slu.se
Forskare har undersökt hur 601 människor som bodde i närheten av området för den stora skogsbranden i Västmanland 2014, den största branden i modern tid i Sverige, upplevde katastrofen.
Resultaten överraskade och visar på en stor skillnad mellan de som fick fly för sitt liv och de som visserligen bodde i området men som inte behövde evakuera och fick sin information via nyhetssändningarna.
– För att hjälpa måste vi ta större hänsyn till den mest utsatta gruppens starka psykologiska upplevelser. De som blev tvingade att fly för sitt liv blev psykologiskt mer påverkade och hemsöktes oftare av minnena, något som under en lång tid kommer att påverka deras inre värld, säger Igor Knez, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle.
Blixtminnen med levande ögonblicksbilder
Forskarna fann att de som upplevde branden in på skinnet utvecklade ett så kallat blixtminne, ”flashbulb memory”, någon man också observerat vid andra katastrofer som 9/11 eller Estonia. Ett blixtminne framkallar en mycket detaljerad, exceptionellt levande ögonblicksbild.
– Detaljrika minnen, där du ser elden, hör dess ljud och lukt, blir mer emotionella och påverkar individens existens, man förändras och ser på sig själv och världen på ett annat sätt efter det man varit med om.
”Det är inte över för att du överlever”
Igor Knez menar att efter-katastrof-arbetet måste ta hänsyn till att dessa människor behöver erbjudas möjligheter till samtal, kanske i flera månader eller mer.
– Hjälparbetet behöver ta större hänsyn till att de som tvingades fly för sitt liv har så mycket starkare upplevelser, som under lång tid kommer påverka deras inre värld.
Även andra katastrofer
Han menar också att detta är något som skulle kunna generaliseras till människor som råkat ut för katastrofer, naturkatastrofer, krig med mera, och att samhället måste vara förberett på detta behov.
– Med klimatförändringarna kommer ju fler naturkatastrofer och de här bränderna förekommer nu mer och mer hos oss. Man kan tänka sig att vi kan få naturkatastrofflyktingar inom landet.
– Vi måste ta det på allvar, det räcker inte med att de överlever, Det är inte över, det är vad våra resultat visar, säger Igor Knez.
Igor Knez, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle, igor.knez@hig.se
Personer som har varit sjuka i covid-19 löper förhöjd risk att avlida efter ett kirurgiskt ingrepp nära inpå sjukdomen. Men om operationen istället väntar till sju veckor efter tillfrisknandet, är överlevnaden ungefär lika bra som för personer som aldrig haft covid-19. Det visar en internationell studie där Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus medverkar.
– Resultaten talar starkt för att planerade operationer bör vänta minst sju veckor tills patienten har tillfrisknat från covid-19. Men det måste dock i varje enskilt fall vägas mot de risker som väntan med operation i sig kan innebära, säger Malin Sund, professor i kirurgi vid Umeå universitet och en av samordnarna för den svenska delen av studien.
Stor studie från 116 länder
Studien baseras på över 140 000 patienter som opererades kirurgiskt i 116 länder under oktober 2020. Bland dessa hade drygt 3 000 haft covid-19. Forskarna jämförde överlevnaden den närmaste tiden efter operationstillfället.
Bland de som aldrig haft covid-19, låg dödligheten efter operation på 1,5 procent i justerade modeller. Bland de som opererades inom två veckor efter covid-19-diagnos var dödligheten nästan tre gånger så hög, 4,1 procent. Därefter sjönk dödligheten ju längre tid som gått sedan tillfrisknande från covid-19, ned till 1,5 procent sju veckor efter diagnos. Den vanligaste dödsorsaken var lungkomplikationer. Bland patienter som tillfrisknat från covid-19, men hade kvar vissa symtom, gick det att se en fortsatt högre dödlighet efter kirurgi jämfört med de som var symtomfria. Den gruppen tjänar alltså på att, om möjligt, vänta ännu längre med operation.
Sambandet oberoende av fysik och ålder
Sambandet mellan överlevnad efter operation och tid mellan covid-19 och operationstillfället var oberoende av personens fysiska status och ålder.
Detta är den hittills största studien av överlevnad vid operationer efter covid-19. I en tidigare studie på ett betydligt mindre underlag våren 2020, var dödligheten alarmerande hög – nästan var fjärde patient som hade haft covid-19 eller opererades med pågående covid-19 avled. I den nu publicerade studien är siffrorna alltså betydligt mindre dramatiska. Skillnaden kan både förklaras med att sjukvården sedan dess har blivit bättre på att handskas med komplikationer efter covid-19, och med att underlaget är större och att siffrorna därmed är mer tillförlitliga.
– I vissa fall är det inte möjligt eller önskvärt att vänta med operation, exempelvis om personen har en snabbväxande tumör. Då är det ändå ett lugnande besked att de allra flesta faktiskt överlever även om operationen måste ske direkt efter att man haft covid-19, säger Malin Sund.
I Sverige har närmare ettusen patienter vid nio sjukhus, bland andra Norrlands universitetssjukhus i Umeå, ingått i studien. Malin Sund och Martin Rutegård vid Umeå universitet är nationella samordnare för den svenska delen. Studien CovidSurg Week publiceras i den vetenskapliga tidskriften Anaesthesia.
Malin Sund, professor i kirurgi, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, malin.sund@umu.se
Martin Rutegård, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, martin.rutegard@umu.se
Solenergi är en av de viktigaste källorna till fossilfri elektricitet. Dagens kiselbaserade solceller kan maximalt ta upp cirka 33 procent av solens ljus och omvandla till elektricitet. Det beror på att ljuspartiklarna, eller fotonerna, i solens strålar antingen har för låg energi, som inte kan tas upp av solcellen, eller för hög energi där stora delar försvinner som värme. Den här teoretiska maxgränsen kallas för Shockley-Queisser-gränsen. I praktiken ligger effektiviteten hos moderna solceller på cirka 20 till 25 procent.
Okända energiförluster förbryllat
Med ett fenomen inom molekylär fotofysik som kallas singlettfission kan även fotonerna med hög energi tas tillvara och omvandlas till elektricitet – utan värmeförlust. De senaste åren har singlettfission rönt mer och mer uppmärksamhet i forskarvärlden och det pågår febril aktivitet för att utveckla det optimala singlettfissionmaterialet. Men fram till nu har okända energiförluster i singlettfissionen gjort det svårt att veta exakt hur materialet ska utformas. Inom forskningsfältet råder delade meningar om varför energiförlusten uppstår.
Materialet kan optimeras
Nu har forskare vid Linköpings universitet, tillsammans med kollegor i Cambridge, Oxford, Donostia och Barcelona upptäckt vart energin tar vägen i en singlettfission.
– Singlettfission sker på under en nanosekund och är därför väldigt svår att mäta. Med vår upptäckt kan vi öppna ”den svarta lådan” och ta reda på var energin tar vägen i reaktionen. Därmed kan vi på sikt också optimera materialet för att öka effektiviteten hos solceller, säger Yuttapoom Puttisong, universitetslektor på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Problem kvar att lösa
Delar av energin försvinner i form av ett intermediärt och ljust tillstånd vilket är ett problem som måste lösas för att uppnå en effektiv singlettfission. Upptäckten om vart energin tar vägen är ett stort steg närmare en ökad effektivitet hos solceller – från dagens 33 procent till över 40 procent.
Forskarna använde en förfinad magnetoptisk transient metod för att visa var energiförlusten sker. Fördelarna med metoden är att den kan undersöka singlettfissionens ”fingeravtryck” på en nanosekunds tidsskala. I studien användes en monoklinisk kristall av en polyen, difenylhexatrien (DPH), men metoden kan användas för att studera singlettfission i många olika typer av material.
Yuqing Huang är tidigare doktorand vid Linköpings universitet och huvudförfattare till artikeln som är publicerad i tidskriften Cell Reports Physical Science:
– Själva singlettfissionen sker i kristallmaterialet. Om vi kan optimera materialet för att behålla så mycket som möjligt av energin från singlettfissionen är vi betydligt närmare verklig tillämpning. Dessutom kan singlettfissionsmaterialet framställas ur en lösning vilket gör det billigt att tillverka och möjligt att integrera med befintlig solcellsteknologi, säger han.
Covid-19 har lett till en kraftig minskning av flygtrafiken, vilket också har lett till en minskning av koldioxidutsläppen. Den minskade efterfrågan för flygresor innebär en chans för flygtrafiken att ställa om, menar forskarna, som har tittat på olika modeller för hur en sådan omställning skulle se ut.
– Att ställa om flygtrafiken skulle bli en stor vinst för klimatet. Det som behövs är en massiv politisk insats för att göra det möjligt, säger Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Modell baserad på syntetiska bränsle
Med hjälp av data från bland annat FN:s organ ICAO (Internationella civila luftfartsorganisationen) har forskarna modellerat en flygtrafik där omställningen bygger på att successivt byta ut det fossila bränslet mot syntetiska bränslen, ett drivmedel som inte skapas av råolja. De har undersökt vad en omställning skulle innebära för framtidens flygtrafik, hur stor efterfrågan kommer att vara de kommande trettio åren och hur stora utsläppen blir beroende på hur snabbt flygtrafiken ställer om till koldioxidfritt flygbränsle.
En omställning är möjlig
Resultatet visar att en omställning för flygtrafiken faktiskt är möjlig, trots att en stor del mark skulle behövas för att producera syntetiskt flygbränsle, av till exempel solceller. Resultatet visar också att efterfrågan att flyga kommer att fortsätta öka i framtiden, om än långsammare, delvis på grund av att priset på flygbiljetter ökar – ungefär 35 procent dyrare i framtiden.
– Flygtrafikens omställning är nödvändig för att minska utsläppen och sakta in klimatförändringarna. Det är också vad som krävs för att nå de mål som flera av världens länder satt till framtiden – att vara koldioxidneutrala, säger Stefan Gössling.
Detta skriver Isabel Bramsen, universitetslektor vid Lunds universitet och Anine Hagemann, forskare vid Köpenhamns universitet i artikeln The Missing Sense of Peace. Diplomatic Approachment and Virtualization during the COVID-19 Lockdown i den vetenskapliga tidskriften International Affairs.
Under pandemin har medlare och konfliktparter varit tvungna att interagera, diskutera och förhandla via datorskärmar. Baserat på intervjuer med parter och medlare involverade i fredsprocesserna i Syrien och Jemen har Isabel Bramsen och Anine Hagemann i sin studie analyserat kvaliteten på virtuella respektive fysiska möten.
Den positiva sidan av virtuella möten inom fredsdiplomatin är att de breddar tillgängligheten och möjliggör en högre frekvens av möten. Och de kan alltså även bidra till att förhandlingarna blir mer jämställda.
Hur kommer det sig att kvinnliga förhandlare upplever att de får mer utrymme online?
– Virtuella möten är ofta mer formaliserade med bestämd samtalstid och detta kan vara till gagn för kvinnor som annars skulle få mindre tid att tala. De kvinnliga medlarna upplever också det virtuella mediet som mer jämställt eftersom det är svårare för män att dominera med kroppsspråk och liknande. På samma sätt som människor som vanligtvis dominerar rummet med sitt kroppsspråk och sin position i rummet blir missgynnade online, tyckte flera av våra kvinnliga informanter att detta var till fördel för dem.
Ni föreslår att man använder en ny term: diplomatic approachment (diplomatiskt närmande) och er studie belyser några av elementen i detta. Kan du förklara begreppet kort?
– Vi använder termen för att fånga handlingen att ”luta sig mot” eller börja komma närmare en motpart. Vi argumenterar för att vi behöver denna term för att kunna förklara och beskriva processen med hur parter kommer närmare varandra, om än bara tillfälligt.
Finns det inte risk att säkerheten äventyras i den virtuella diplomatin?
– Det gör det, och det kan vara ett stort problem gällande känslan av förtroende i ett möte. Flera av våra syriska informanter nämnde emellertid att de kan känna sig bevakade även i fysiska möten och därmed är skillnaden för dem inte så stor online.
Kan digitala möten ersätta fysiska möten i fredsdiplomatin?
– Nej, de kan inte ersätta fysiska diplomatiska möten, särskilt inte i heta konfliktsituationer. Detta eftersom alltför mycket går förlorat i virtuell medling, inklusive känslan av tillit och närvaro i stunden.
Hur ser du på framtiden (efter Corona) för dessa förhandlingar?
– COVID-situationen har lärt många av oss, inklusive diplomater och fredsbyggare, värdet av, men naturligtvis också nackdelarna med digital kommunikation. Framtida diplomati kan dra nytta av att koppla samman fysiska och virtuella möten eftersom det förstnämnda är viktigt för att bygga förtroende och det senare kan användas för att upprätthålla kommunikation mellan de fysiska mötena.
Och sist, vad menar ni med ”The Missing Sense of Peace”?
– Intressant nog, trots att intervjuerna handlade om virtuella förhandlingar, gjorde vår undersökning att vi lärde oss mer om medling ansikte mot ansikte än vad vi förväntade oss. Det är uppenbart att det är lättare att förstå en del av dynamiken i ansikte mot ansikte-diplomati i frånvaron av densamma. I en av intervjuerna beskrev en informant hur hon använder alla sina fem sinnen i diplomatiska uppdrag men också hur hon har ett sjätte sinne: ”känslan av fred”. Detta sinne gör det möjligt för henne att förstå var den andre kommer ifrån, vart samtalet är på väg och om det finns något som kan förstöra eller störa processen. Med utgångspunkt i hennes beskrivning menar vi att detta sjätte sinne inkluderar en känsla av förståelse (av den andra och situationen), av samhörighet, såväl som av förtroende. Denna känsla blir mer svårfångad inom den virtuella diplomatin.
Bland de 32 föräldrar som intervjuats i studien tyckte många att det var svårt att veta när det var dags att söka hjälp för barnens problem. De upplevde tveksamheter kring om det handlade om tonårstrots, normala ungdomsproblem eller narkotikaproblem. ”Hur illa är det?”, är en av de frågor som föräldrarna ställt sig själva.
– Det starka stigmat kring narkotika gör att många föräldrar väntar och tänker att de löser det inom familjen, eller hoppas att problemet försvinner med tiden. Vissa lägger fokus på hur bra det går för deras andra barn, för att framhäva att man inte är en problemfamilj bara för att ett av barnen råkar ha narkotikaproblem, berättar Torkel Richert, docent i socialt arbete på Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.
Kamp mot myndigheterna
När föräldrarna väl tar kontakt med myndigheterna upptäcker de snabbt att det myndiga barnet själv måste söka hjälp. Men många gånger vill deras barn inte ha hjälp. Det gör att föräldrarna upplever att problemet inte tas på allvar. En känsla av maktlöshet uppstår när de på grund av sekretess inte har rätt till information samtidigt som de ser att barnets situation förvärras.
Torkel Richert menar att Socialtjänsten har en svår roll. De befinner sig mellan en vuxen individ och dess förälder som ser att barnet har tunga problem och kanske är desperat, samtidigt som de ska förhålla sig till lagstiftning kring sekretess och andra lagar. Men även föräldrarnas roll är svår. De är å ena sidan utanför och ska inte lägga sig i, å andra sidan är det dem barnet kommer tillbaka till när något gått fel, till exempel när barnet blivit utslängt från behandlingshemmet eller fått ett återfall.
Några av föräldrarna säger att de förstår sekretessen men föreslår att myndigheterna jobbar mer med att få barnet att häva den, så att familjen kan involveras i lösningarna.
– Det är positivt om Socialtjänsten blir bättre på att se anhörigperspektivet i missbruksvården och så långt det är möjligt samarbetar med föräldrar och andra anhöriga. Man har gjort det på många håll redan. Det är en utveckling som vi ser mer av, berättar Torkel Richert.
Saknar helhetsansvar
Föräldrarnas berättelser säger också något om brister i hjälpsystemet, som otillräcklig samverkan mellan myndigheter. Många föräldrar berättar om hur deras vuxna barn slussas mellan beroendevården, Socialtjänsten och psykiatrin utan att någon tar ett övergripande ansvar. Ett annat exempel är den stora bristen på bra eftervård och uppföljning efter en insats som behandling eller boende.
– Då får föräldrarna rycka in, och det kan röra sig om 40-åriga barn med komplexa problem och om 70-åriga föräldrar. Dessa 70-åringar ska då ta hand om en vuxen person med svåra narkotikaproblem, säger Torkel Richert.
Föräldrar behöver stöd för egen del
Som anhörig till ett vuxet barn med missbruksproblem kan det finnas behov av hjälp som anhöriggrupper och stödprogram. Det finns i vissa kommuner, men långtifrån alla. Frivilliga föräldraorganisationer och stödgrupper har funnits länge, men Richert anser att det också måste finnas professionella stödinsatser. Han berättar att Socialtjänsten har ett ansvar för att även ge stöd till anhöriga till personer med drogproblem, men att man kommit olika långt med att utveckla stödinsatser i olika delar av landet.
Att bli lyssnad på och tagen på allvar, lyfts i studien fram som det viktigaste stödet en förälder till missbrukande barn kan få.
Kontakt:
Torkel Richert, forskare i socialt arbete vid Malmö universitet, torkel.richert@mau.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
