Det är företaget Smarter Mobility (Dipp-r) som utvecklat konceptet för den sista delen i logistikkedjan (”the last mile”) kring transport av varor ut till kunden. De vände sig till Paul Davidsson, professor i datavetenskap vid Malmö universitet och föreståndare för forskningscentrumet Internet of Things and People (IoTaP). Tillsammans med några forskare vid centrumet har han i en förstudie analyserat förutsättningarna genom bland annat datorsimuleringar.
Så fungerar det:
Visionen är att en box med ett antal fack för varor fylls på i en depå. Boxen körs sedan ut med speciella elektrifierade fordon till ett ställe, till exempel en parkeringsplats, där kunden med en kod sedan kan hämta ut sin vara under en viss tid. Därefter körs boxen tillbaka till depån och fylls på igen. Boxen kan vara utrustad med sensorer som visar till exempel hur många paket som hämtats.
Vill minska trafik- och miljöpåverkan
Tanken är alltså att minska den totala körsträckan som genereras av e-handel och därmed minska miljöpåverkan och trängsel i trafiken samt göra det enklare för kunden. Boxen ska optimalt stå så nära hemmet att bilen inte blir ett alternativ.
– Det är ett lovande koncept om man vill minska trafiken. Boxarna är mobila och står utomhus. Kunden behöver inte heller vara hemma en viss tid för att ta emot en budbil. Det krävs inte heller så mycket mark, två p-platser till exempel, säger Paul Davidsson.
I förstudien har olika leveranskoncept och servicenätverk analyserats. Postdoc Fabian Lorig och projektassistent Emil Johansson vid IoTaP, har utvecklat en simuleringsmodell som kan användas för att analysera olika leveransscenarier.
– Vi har bland annat studerat hur många boxar man behöver för att serva Västra hamnen i Malmö och vad effekterna blir i körda kilometer för både logistikföretaget och kunderna. säger Paul Davidsson.
Ett exemple på scenario:
Västra hamnen motsvarar ett 190 hektar stort område med cirka 10 000 invånare. Ett exempel på scenario som undersöktes är leverans av 500 paket dagligen, att boxarna står ute i minst 24 timmar och att det finns total åtta boxar i Västra hamnen. Antalet körda kilometer för fordonet som kommer att köra ut boxarna jämfördes med sträckan som körningarna till dagens två utlämningsställen i Västra hamnen beräknas motsvara. Simuleringarna indikerar att trafiken minskar med boxkonceptet: minskningen i kundernas körsträcka kompenserar för den ökade körsträckan som blir med fordonet som kör boxarna.
Flödet viktigt för resultatet
Faktorer som spelar in för resultatet är hur snabbt kunderna tömmer boxen och avståndet till boxen. Är det länge än 500 meter kanske de ta bilen dit.
– Det finns en del kritiska aspekter kring flödet, som avstånd och antal boxar. En aspekt är om boxen står för kort tid och inte blir tillräckligt tömd. Då får man köra tillbaka med en massa paket, vilket inte ger plats för så många nya. Vi tittar på hur det kan bli om man byter ut boxarna med både längre och kortare intervall, men vi är inte färdiga med den analysen, säger Paul Davidsson som anser att studien bör utvidgas till hela Malmö för att få en mer heltäckande bild.
Att hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för hjärnblödning är känt sedan tidigare. Däremot har det varit svårt att veta exakt hur stor riskökningen är. I tidigare studier har man oftast använt självskattningar via enkäter eller intervjuer för att kartlägga drickandet. Det ger inte alltid en korrekt bild, eftersom alla inte minns eller vill uppge hur mycket de har druckit.
Alkoholvanor syns i blodet
Personers alkoholvanor går numera att mäta i blodet med markörer som visar mer än bara den aktuella alkoholhalten. I sin avhandling analyserar Kristina Johansson, doktorand vid Umeå universitet, en biomarkör i blodet som heter fosfatidyletanol. Det är ett ämne som visar ungefär hur mycket alkohol en person har druckit veckorna innan blodprovet tas.
– Genom att använda biomarkörer i blodet går det att på ett mer precist sätt förutsäga risk för hjärnblödning än med traditionella metoder. Det gör det lättare att hitta personer med särskilt hög risk för att kunna arbeta förebyggande, säger Kristina Johansson.
När forskarna jämförde personer med olika alkoholkonsumtion fick de fram att vid en alkoholkonsumtion som motsvarar minst fyra standardglas med alkohol per dygn, var risken för hjärnblödning fem gånger så stor som för den som inte drack alls eller bara lite.
Skillnad på glas och glas
Fyra ”standardglas” eller mer per dygn ökar risken för hjärnblödning. Men hur stort ett standardglas är beror på drycken, och på hur mycket alkohol den innehåller.
Ett standardglas motsvarar:
50 cl folköl
33 cl starköl (en ”stor stark” på 50 cl är 1,5 standardglas)
1-1,5 dl vin (en flaska vin innehåller 6 standardglas)
4 cl sprit (en flaska sprit innehåller 18 standardglas Källa: Alkoholhjälpen.se
– Resultaten är lovande. Det krävs mer forskning innan vi vet om personer med förhöjt fosfatidyletanol kan påverka sin risk för hjärnblödning genom att förändra sin alkoholkonsumtion. Men så mycket kan vi redan nu säga att personer som dricker fyra glas per dag eller mer har en kraftigt ökad risk för hjärnblödning. Med kunskap om det, kan man försöka minska den totala risken, till exempel genom att hålla blodtrycket på en så bra nivå som möjligt, säger Kristina Johansson.
Blodprov för framtida forskning
Biomarkören fosfatidyletanol används redan på hälsocentraler och sjukhus i Sverige idag som ett sätt att uppskatta alkoholkonsumtion, men studien i avhandlingen är en av de första där man undersöker sambandet mellan fosfatidyletanol och risken att få sjukdomar i framtiden.
I avhandlingen har man studerat blod från personer som deltagit i Västerbottens hälsoundersökning och Monica-studien i norra Sverige under perioden 1985 – 2007. Vid undersökningarna har personerna lämnat blodprover för framtida forskning. Från dessa prover har forskarna analyserat nivåer av flera olika biomarkörer. Nivåerna har sedan jämförts mellan personer som under perioden fick hjärnblödning med en annan grupp som inte fick någon hjärnblödning.
Hjärnblödning uppstår när ett blodkärl i hjärnan brister. Det är ett av de tillstånd som ingår i samlingsbegreppet stroke. Det andra är blodpropp. Hjärnblödning är den typ av stroke som har högst dödlighet.
– Mutationen kan vara ytterligare en förklaring till varför människor drabbas av de här tillstånden och som kan göra det lättare att diagnosticera drabbade individer. Det här är vanliga åkommor som ofta upptäcks hos barn i förskoleåldern. De väcker oro och frågor hos föräldrar till de drabbade barnen, säger Niklas Dahl, överläkare och professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Beror det på något fel under graviditeten, förlossningen eller under tidig uppväxt? Var det något fel på våra könsceller och är det ärftligt?
Nervceller bildar utskott, neuriter, som utvecklas och förgrenas för kommunikation med andra nervceller. En normalt utvecklad nervcell, till vänster, i jämförelse med en nervcell som saknar neurochondrin, till höger, med färre och kortare utskott. Bild: Uppsala universitet
Mutation i könsceller innan befruktningen
– Mutationerna som vi har hittat uppstår ibland i enstaka könsceller innan själva befruktningen. Det är då en slump att de råkar träffa neurochondringenen och ger de här effekterna, säger Niklas Dahl, överläkare och professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Studien, som har letts från Uppsala universitet, började med analys av en världsomspännande databas med information om genetiska analyser av hela arvsmassan. Forskare och läkare från hela världen rapporterar in avvikelser i arvsmassan som de stöter på hos patienter eller i forskningen. På det sättet går det att se om det någonstans i världen finns något annat liknande fall.
I Uppsala hade forskarna först identifierat tre fall med mutation i neurochondrin-genen. I studien hittade forskarna ytterligare tre barn från olika världsdelar som hade drabbats av mutationer i en och samma gen. Hälften av barnen hade ärvt mutationen (det krävs anlag från båda föräldrarna) och för hälften hade den uppstått i enstaka könsceller.
Färre kontaktvägar mellan nervceller
Forskarna har undersökt vad mutationen gör. I hjärnan finns det tusentals komplexa nätverk av nervceller. Varje nervcell har många utskott, ”förgreningar”, för att kunna nå andra nervceller och kommunicera med varandra. I studien visar forskarna att nervceller med neurochondrin-mutationer har färre och kortare utskott jämfört med nervceller utan mutationer .
Mutationerna gör att nervcellerna inte utvecklar tillräckligt många utskott för att nå andra nervceller som de måste fungera tillsammans med. Enkelt förklarat minskar kontaktvägarna mellan nervcellerna så att de inte kan prata med varandra. Neurochondrin hjälper dessutom till att överföra signaler från transmittorsubstansen glutamat mellan nervceller.
Förbindelse mellan två nervceller (synaps) som kommunicerar med signalsubstansen glutamat. Neurochondrin ”hjälper” glutamat-receptorn vid överföring av signalen till mottagarcellen. Nedsatt neurochondrin-funktion, som hos de undersökta barnen, hämmar signalöverföringen. Bild: Uppsala universitet
Hos barn med mutationerna försämras glutamatsignaleringen. Mutationerna orsakar därför flera problem under hjärnans utveckling som leder till försenad språkutveckling, mild till svår utvecklingsstörning och epilepsi.
– Vi har lagt en pusselbit till förståelsen av hjärnans tidiga utveckling och för dess normala funktioner. De flesta patienter med neurochondrin-mutationer kan upptäckas innan de har fyllt två år. Om vi redan innan dess kan hjälpa överföringen av glutamatsignaleringen kan vi kanske lindra utvecklingen av till exempel epilepsi i utvalda fall. Utifrån det vi vet nu kan vi också försöka stimulera bildningen av vissa nervutskott i nervcellerna.
Niklas Dahl, överläkare och professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och SciLifeLab, niklas.dahl@igp.uu.se
Minimala optiska mätstickor – mikrokammar – kan användas för att upptäcka exoplaneter, hålla koll på vår hälsa och göra internet mer energieffektivt.
En mikrokam kan beskrivas som en optisk stämgaffel, eller som en ljuslinjal. Den skapas med hjälp av en laser och en optisk mikroresonator. Ljuset cirkulerar i en liten resonanslåda och bildar en kam som sänder ut en myriad av färger – eller frekvenser. Dessa separeras med stor noggrannhet, liksom markeringarna på en linjal.
I en nyligen publicerad artikel i Nature Photonics beskriver åtta chalmersforskare en ny typ av mikrokam på ett chip, där de använder två mikroresonatorer istället för en. Innovationen gör det möjligt att öka energieffektiviteten tio gånger, jämfört med dagens ledande teknik. Kammen är dessutom både justerbar och möjlig att massproducera.
Óskar Bjarki Helgason visar chipet och den experimentella uppställning som används för att generera mikrokammen. Bild: Chalmers
– Det som gör våra nya resultat viktiga är att de erbjuder en unik kombination av olika efterlängtade egenskaper när det gäller effektivitet, energisnålhet och precision, säger Óskar Bjarki Helgason, doktorand på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers och den vetenskapliga artikelns huvudförfattare.
Breda användningsområden
Eftersom nästan alla optiska mätningar på något sätt kan kopplats till ljusfrekvenser kan mikrokammen göra nytta i många olika sammanhang framöver. Den skulle till exempel kunna användas för att minska energianvändningen i datacentrum för fiberoptiska kommunikationssystem och därmed göra internet mer energieffektivt. Kammen kan också komma till nytta i självkörande fordon genom att den kan mäta avstånd med hög precision. Den skulle också kunna kalibrera mätinstrument i rymdobservatorier som används för att försöka upptäcka planeter utanför vårt solsystem, så kallade exoplaneter.
Extremt exakta atomur och mobilappar som kan hålla koll på vår hälsa är andra spännande områden där mikrokammen öppnar nya möjligheter. Den skulle till exempel kunna analysera vår utandningsluft för att upptäcka sjukdomar på ett tidigt stadium.
Kan ge svar på frågor som inte ställts ännu
Den nya chipbaserade mikrokammen är så liten att den ryms på änden av ett hårstrå, men chalmersforskarna är inte först med att presentera mikrokammar på ett chip. Det nya är att de använder sig av två mikroresonatorer, vilket gör att de kan övervinna flera kända begränsningar inom forskningsfältet.
– För att tekniken ska kunna ta steget från labbet och ut i samhället behöver mikrokammen integreras med andra tekniklösningar. Det handlar om en stor ingenjörsutmaning som sannolikt ligger fem till tio år fram i tiden. Det krävs stora investeringar, men jag är säker på att vi kommer att nå dit. De mest spännande användningsområdena kan också vara de som vi inte ens har tänkt på ännu! Vad kan vi till exempel göra med tio mikrokammar som vi inte kan göra med en? säger Victor Torres Company, som leder forskningsprojektet på Chalmers.
Så fungerar frekvenskammar och mikrokammar
En frekvenskam är en speciell ljuskälla där de utsända frekvenserna/färgerna är jämnt fördelade. Den fungerar ungefär som en linjal av ljus, där markörerna ställer in frekvensskalan över en del av det elektromagnetiska spektrumet, från ultraviolett till infrarött. Markörernas placering, eller kammens tänder, kan kopplas till en känd referens och fungerar därför som mätsticka.
Den första frekvenskammen såg dagens ljus i slutet av 90-talet och den revolutionerade mätmetoden belönades med Nobelpriset i fysik 2005.
En mikrokam är en mer modern teknik som inte kräver lägeslåsta lasrar. Med enbart en laserkälla kan den generera ljuspulser med mycket höga hastigheter.
Mikrokammar har flera fördelar som gör dem intressanta för olika tekniska applikationer. De är ytterst små, energisnåla, anpassningsbara och möjliga att massproducera. De utmärker sig också genom att ha ett mycket stort frekvensavstånd mellan markörerna/tänderna, vanligtvis mellan 10 och 1000 GHz (gigahertz), vilket öppnar möjligheterna för nya användningsområden
Óskar Bjarki Helgason, doktorand, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers, skarb@chalmers.se, och Victor Torres Company, docent och forskningsledare, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, torresv@chalmers.se
Ett mjölkpaket väger ett kilo. De flesta barn som föds extremt för tidigt väger mindre än så. Ett barn som hade behövt utvecklas och växa ytterligare tre månader i den skyddade miljön i mammans livmoder är förstås oerhört känsligt. Tack vare framsteg i neonatalvården överlever många prematura barn, men ett av fyra dör.
– För tidigt födda barn kan drabbas av en mycket svår inflammation i tarmen, som nästan bara uppstår hos prematurer. Sjukdomstillståndet innebär att delar av tarmen dör och kallas nekrotiserande enterokolit, eller NEC. Ett av tre drabbade barn dör, och de som överlever får ofta långvariga komplikationer som förkortad tarm eller utvecklingsförseningar, säger Thomas Abrahamsson, docent vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, som har lett studien.
Kan minska risk för NEC hos vissa barn
Man vet att bakteriesammansättningen i tarmen hos prematurer är annorlunda än tarmfloran hos nyfödda efter en normallång graviditet. Därför har många studier undersökt om tillförsel av vissa bakterier, eller probiotika som det också kallas, har positiva effekter. Bland annat finns belägg för att mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri kan minska risken för NEC hos lite större för tidigt födda barn. Men om detta även gäller de allra minsta prematurerna är inte klarlagt, och inte heller mekanismen bakom den positiva effekten.
Om studien
Den aktuella studien är en del av en klinisk studie genomförd i Linköping och Stockholm. De 132 barnen i studien var födda extremt för tidigt, mellan graviditetsvecka 23 och 28, vilket är 17 till 12 veckor före normal förlossningstid. Alla vägde under ett kilo vid födseln. De fördelades slumpmässigt till att antingen få oljedroppar innehållande probiotika eller placebodroppar. Behandlingen fortsatte dagligen fram till den vecka då barnen skulle ha fötts om graviditeten blivit normallång. Forskarna undersökte hur bakteriefloran påverkas av tillförsel av L. reuteri och analyserade bakterier i barnens avföring vid olika tidpunkter.
Onda bakterier vanligare hos obehandlade
– Vi ser en skillnad i bakteriefloran i tarmen under första månaden av den probiotiska behandlingen. Den första levnadsveckan var de potentiellt sjukdomsframkallande bakteriegrupperna Staphylococcus och Klebsiella mer vanligt förekommande i den obehandlade gruppen, säger Magalí Martí Generó, förste forskningsingenjör vid BKV och studiens huvudförfattare.
Klebsiella kan orsaka inflammation och har kopplats till NEC och blodförgiftning. I den aktuella studien går det inte att dra några slutsatser om huruvida den probiotiska behandlingen påverkar risken för dessa sjukdomar hos de extremt för tidigt födda barnen, utan större studier behövs för att kunna svara på det.
– Den probiotiska behandlingen med Lactobacillus reuteri överlever i tarmen, trots att dessa extremt för tidigt födda barn behandlas med mycket bakteriedödande antibiotika. Dess positiva effekt på ökad mångfald i tarmfloran kan vara en mekanism bakom den fördelaktiga effekt av denna probiotika som visats i tidigare studier, säger Thomas Abrahamsson.
I dag används probiotika på allt fler neonatalavdelningar. Detta eftersom det anses finnas vetenskapligt stöd för att tillförsel av probiotika till för tidigt födda barn har fördelaktiga effekter och är säkert att använda.
Thomas Abrahamsson, docent, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid H.K.H Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus, thomas.abrahamsson@liu.se
Magalí Martí Generó, förste forskningsingenjör, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, magali.marti.genero@liu.se
Fotnot:
Studien har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Lions forskningsfond mot folksjukdomar, Svenska sällskapet för medicinsk forskning, Svenska läkaresällskapet, Region Östergötland och BioGaia AB i Sverige. Probiotikadropparna och placebodropparna tillhandahölls av BioGaia AB.
En studie baserad på samtliga svenska fall av konstaterad covid-19, totalt mer än 84 000 personer, pekar ut riskfaktorer för att drabbas av svår sjukdom. Hög ålder är den överlägset starkaste riskfaktorn för svår covid-19. Andra starka riskfaktorer är manligt kön och underliggande sjukdom. Personer med Downs syndrom löper särskilt stor risk och personer med hemtjänst har en ökad risk som inte bara kan förklaras av ålder. Även astma och högt blodtryck är riskfaktorer.
– Resultaten visar bland annat att personer med Downs syndrom hade fyra gånger högre risk att bli allvarligt sjuka i covid-19 än andra. Vi blev därför mycket glada när Folkhälsomyndigheten, efter att vi skickat dem studien, meddelade att personer med Downs syndrom ska prioriteras för vaccination, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Asma och högt blodtryck ökar risken
I studien framgår också att astma och högt blodtryck ökade risken för sjukhusvård för covid-19 med 20–50 procent. Resultaten för astma skulle däremot kunna gälla endast allvarlig astma, eftersom forskarna bara hade tillgång till diagnoser från specialistvården.
Den aktuella studien är baserad på samtliga svenska fall av konstaterad covid-19 till och med september i fjol, totalt mer än 84 000 personer. Forskarna använde register för att jämföra dessa med en kontrollgrupp på över 430 000 slumpmässigt utvalda personer från övriga befolkningen. Det gjorde det möjligt att undersöka sambandet mellan 34 eventuella riskfaktorer och covid-diagnos, med eller utan sjukhusvård.
Även överdödlighet
Forskarna såg också en överdödlighet både bland dem som vårdades på sjukhus och bland dem som enbart fått en diagnos för covid-19 utan att läggas in på sjukhus. Barn och ungdomar under 20 år utgjorde endast 1 procent av inlagda patienter, och antalet dödsfall i denna grupp var för lågt för att kunna utvärdera eventuell överdödlighet.
– Som alltid är det viktigt att väga resultaten av flera studier och inte fokusera för mycket på en enskild studie, men en betydande styrka med studien är att den omfattar hela befolkningen. Detta gör att studien är en av de största studierna i världen när det gäller riskfaktorer för allvarlig covid-19, vilket är viktigt för generaliserbarheten. Inte minst informationen om specifika riskfaktorer så som Downs syndrom är viktig, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och medförfattare.
Vetenskaplig artikel:
Risk factors for COVID-19 diagnosis, hospitalization and subsequent all-cause mortality in Sweden: a nationwide study.
Många går genom livet ovetande om vilken blodgrupp de tillhör. Men studier visar att blodgruppen kan påverka både hur sannolikt det är att smittas av vinterkräksjuka och risken att bli svårt sjuk i covid-19.
I samma sekund som coronapandemin var ett faktum började människor att leta efter förklaringar till att vissa drabbades allvarligare än andra av corona. Ålder visade sig vara en faktor, likaså rökning och kön. Snart kom rapporterna om att även blodgrupp kan påverka om du blir sjuk i covid-19, alternativt hur sjuk du blir.
En sanning med modifikation menar Johan Nordgren, docent i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.
– Vad man har sett hittills är att blodgrupp 0 är underrepresenterad hos covidpatienter. Vi vet inte varför, men en hypotes är att de med blodgrupp 0 har mindre risk att bli sjuka om de utsätts för viruset från en person med blodgrupp A eller B, eftersom de redan har antikroppar mot dessa blodgrupper, säger han.
Tidigare studier har visat att blodgrupp A är överrepresenterad bland covidsjuka. I höstas visade också en kanadensisk studie att Rh-negativa personer verkade ha ett något bättre skydd. Förutom det naturliga antikroppsskyddet spekuleras det i om skillnaderna i blodgruppernas mottaglighet för viruset beror på att olika blodgrupper har olika sockermolekyler som binder olika bra till cellvävnaden, i exempelvis lungorna. Det kan också bero på att personer med blodgrupp 0 löper mindre risk för vissa hjärt- och kärlsjukdomar, vilka i sin tur ökar risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19.
Vilka blodgrupper finns det?
En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod i kroppen. Blodet består av blodplasma innehållande röda och vita blodkroppar och blodplättar, och har till uppgift att bland annat transportera syre, näring och slaggprodukter, samt bekämpa infektioner.
Vårt blod delas in i olika blodgrupper, oftast enligt systemen AB0 och Rh. Det som avgör är vilka molekyler som sitter på ytan på de röda blodkropparna, något som i sin tur bestäms av generna.
Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därnäst kommer blodgrupp 0. Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.
I blodgrupp A har man ytmolekylen/antigenet/markören A, i B har man antigenet B, i AB har man båda, och i 0 har man ingen av dem. Det antigen man själv saknar har man istället antikroppar mot, just eftersom det inte är kroppseget. Vid blodtransfusion är det därför viktigt att ge blod av en grupp som matchar ens egen
Trots att alla människors blod har ungefär samma innehåll, finns det omkring 350 olika blodgruppsmarkörer. Dessa delas in i omkring 35 olika blodgruppsystem, bland andra Kidd, Kell och Duffy.
Källa: 1177 Vårdguiden, geblod.nu
Trots dessa resultat har blodgrupperna inte någon större betydelse för varken mottaglighet eller behandling av covid-19, enligt Johan Nordgren.
– Man kan fortfarande bli allvarligt sjuk med blodgrupp 0, även om risken verkar vara lite, lite mindre. Exempelvis är ålder en mycket större riskfaktor för covid än blodgrupp.
Blodgrupp B och vinterkräksjukan
Det finns dock andra virus, liksom bakterier och parasiter, som man med större säkerhet vet använder sig av blodgrupper för att infektera kroppen. Ett exempel är noroviruset, som ligger bakom vinterkräksjukan, som infekterar med hjälp av blodgrupper i tunntarmen. Tidigare studier har visat att personer med blodgrupp B insjuknar i mindre utsträckning än de som har blodgrupp A eller 0.
Det är värt att påpeka att för varje studie som visar på ett samband finns det också någon studie som visar på icke signifikanta samband, och det behövs således mer forskning innan forskarna kan ge ett definitivt svar.
I blodgrupp A har man ytmolekylen/antigenet/markören A, i B har man antigenet B, i AB har man båda, och i 0 har man ingen av dem. Det antigen man själv saknar har man istället antikroppar mot, just eftersom det inte är kroppseget. Vid blodtransfusion är det därför viktigt att ge blod av en grupp som matchar ens egen.
Skyddar mot malaria
Att det överhuvudtaget finns olika blodgrupper beror troligtvis på att dessa skyddade mot olika infektioner som var vanliga i våra förfäders specifika utbredningsområden. Speciellt tydligt blir det om man tittar på malaria, som vissa forskare tror har varit drivande i utvecklingen av olika blodgrupper.
Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet, är en av flera forskare som menar att utvecklingen av olika blodgrupper, samt olika typer av malaria har skett parallellt. En slags co-evolution.
– Parasiten som orsakar malaria har försökt att infektera oss och vi har försökt att skydda oss. Med tiden föddes barn med en viss mutation som gjorde att de överlevde och kunde föra sina gener vidare. Om en befolkning ser lite olika ut kan inte infektionen slå ut alla på en gång.
Den farligaste malariaparasiten, Plasmodium falciparum, stöter på mest motstånd hos personer med blodgrupp 0, vars röda blodkroppar inte har lika lätt att klumpa ihop sig och fastna i kapillärerna. Normalt binder en infekterad röd blodkropp till sig andra röda blodkroppar och bildar ”rosetter”, men med blodgrupp 0 blir klumparna mindre vilket ökar chansen för överlevnad.
– Barn med blodgrupp 0 klarar sig enligt stora studier bättre än andra och det är anledningen till att man tror att den blodgruppen är vanligare i malarians utbredningsområde. Om man ska ge en transfusion som ibland kan behövas vid malaria, kanske man bör ge blodgrupp 0 för att minska risken för komplikationer.
Ett annat exempel är blodgruppen Duffy som i princip saknas hos befolkningen i Västafrika. Anledningen? Duffys antigen, fy, fungerar som receptor för en annan typ av malaria, Plasmodium vivax. Evolutionen har sett till att göra sig av med den blodgruppen för att minska risken för att insjukna. De som hade den blodgruppen har helt enkelt inte överlevt.
Utvecklingen av blodgrupper kan sammanfattas så här: om en mikroorganism tar sig in i kroppen genom att binda sig till blodgrupp A, så svarar evolutionen med att premiera människor med blodgruppen B för att öka chansen för överlevnad.
Tidigare användes blodgrupper, speciellt ovanliga sådana, även för att lösa brott.
– Blodgrupper var en av de första genetiska markörerna och fungerade som en ställföreträdande dna-profil. Man kunde till exempel avgöra blodgruppen utifrån saliv eller en spermafläck och på så sätt utesluta eller lägga till misstänkta, säger Martin L Olsson.
Gener bättre verktyg än blod
Förutom vid blodtransfusioner, transplantationer och graviditet används kunskapen om blodgruppernas olika egenskaper inte i särskilt stor utsträckning. Men det betyder inte att det inte finns användningsområden.
Numera går det att titta direkt på gensekvenserna, som ger en mycket bättre upplösning än ett blodprov, för att identifiera olika blodgrupper.
– Om man har en viss blodgrupp som man vet är tydligt kopplad till risk för en viss infektionssjukdom kan man vara extra försiktig och till exempel vaccinera sig mot den. Man har också sett att vaccin mot rotavirus (som ger barndiarré) inte fungerar lika bra hos dem med en viss blodgrupp, säger Johan Nordgren.
Kunskapen om hur ett visst virus, eller en viss bakterie, binder in till de röda blodkropparna, kan användas för att tillverka syntetiska molekyler som de binder in till i stället, och därmed hindra infektion av cellerna.
Text: Isabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Forskare har studerat på vilket sätt pandemin påverkat mötes- och resebeteenden hos anställda vid tio svenska organisationer (myndigheter, universitet och företag) och frågat personalchefer hur de tror att pandemin påverkar arbetslivet på längre sikt.
− Den svenska regeringens och Folkhälsomyndighetens starka rekommendationer har lett till den mest dramatiska minskningen av arbetsrelaterade resor i modern tid. Vår studie visar att arbetslivet och arbetsrelaterade resor nu förändras på ett sätt som troligen är bestående, också efter pandemin. Allt pekar på fortsatt färre tjänsteresor och färre pendlingsresor, säger Lena Winslott Hiselius, professor vid Lunds tekniska högskola.
Distansarbetet fungerar bra
De organisationer som medverkat i studien tycks ha varit väl förberedda med digitala verktyg på plats och en majoritet av de personalchefer och medarbetare som har svarat på forskarnas frågor anser att distansarbete och digitala möten fungerar väl. När arbetsuppgifter i större utsträckning utförs på distans kan den framtida arbetsplatsen komma att få en förändrad betydelse, med ett ökat fokus på sociala möten och kreativa processer.
− Det framtida kontoret ska inte bara erbjuda en god arbetsmiljö, utan också vara ett ställe som man får energi och inspiration av att besöka, menar Peter Arnfalk, forskare vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet.
Behovet av kontorsyta minskar
De personalchefer som intervjuats i studien uttryckte att attraktiva och väl utrustade lokaler kan få ökad betydelse, både vid rekrytering och för att locka befintlig personal till arbetsplatsen, men att behovet av kontorsytor förmodligen kommer att minska.
− Förändrade arbets- och resmönster kan utgöra en stor besparing för många arbetsgivare som både kan minska kostnaderna för anställdas resor och för verksamhetens lokaler. Samtidigt påverkas arbetsgivares ansvar för de anställdas arbetsmiljö när arbetsplatsen flyttar ut från det traditionella kontoret, säger Peter Arnfalk.
Människan släpper ut en mängd olika kemikalier i miljön, varav somliga kan vara farliga för både oss och djurlivet. Därför finns idag miljöövervakningsprogram som följer trender i halter av kända skadliga kemikalier i miljön och i olika djurslag. Därigenom kan vi även följa upp om miljöåtgärder som har vidtagits också har haft effekt. Men vilka kemikalier missar vi, och hur vi kan hitta hittills okända och mindre väl studerade kemikalier som förekommer i ökande halter hos vilda djur?
Wiebke Dürig har under sin tid som doktorand vid SLU utvecklat nya metoder för identifiering av olika kemikalier i djur och för prioritering av sådana som det bör vara viktigast att övervaka.
Muskelvävnad från 1965
För att hitta okända miljöföroreningar som kan vara ett växande problem i den svenska faunan använde Wiebke Dürig prover av muskelvävnad från havsörn och lodjur, som samlats in från 1965 till 2017 av Naturhistoriska riksmuseet. Ämnen som förekommer i ökande halter i rovdjur kan vara viktiga ledtrådar i sökandet efter nya miljöföroreningar. Hos rovdjur kan halter av skadliga ämnen vara särskilt höga, eftersom många miljöföroreningar ansamlas på högre nivåer i näringskedjorna, och rovdjur är på det sättet lämpliga organismer för förutsättningslös screening av okända kemikalier (”non-target screening”).
Läkemedel, kosmetika och växtskyddsmedel
De verktyg och metoder som användes kan inte alltid särskilja konstgjorda ämnen från naturligt förekommande ämnen i biologiska vävnader, vilket är en utmaning vid identifiering av nya kemikalier. Det var möjligt att preliminärt identifiera 14 ämnen som förekom i ökande halter i havsörnsprover. Sex av dessa är syntetiska ämnen, med ursprung i läkemedel, kosmetika eller industrikemikalier.
I lodjursprover hittades två ämnen som ökade i halt, varav ett tycks vara ett växtskyddsmedel. Att upptäcka nya miljöföroreningar i rovdjur som lever på land är mer utmanande än att finna nya ämnen i rovdjur som lever på vattenlevande organismer. Det beror bland annat på att i sjöar och hav är näringskedjorna långa och att det därmed ansamlas högre halter av miljöföroreningar.
Lagstiftning hjälper
– När det gäller ämnet EPTC, som användes som växtskyddsmedel för odling av bruna bönor och utsädespotatis, ökade trenden tills 2008. Vi hittade däremot inga spår alls av EPTC i lodjursprover efter 2008. Denna produkt såldes mellan 1972 och 1997 i Sverige, och användning har varit förbjuden sedan 1999. Detta är ett exempel på hur ändrad kemikalielagstiftning kan leda till snabba förbättringar i miljön, säger Wiebke Dürig.
Tillsammans med kollegan Rikard Tröger har Wiebke Dürig också utvecklat ett verktyg, SusTool, som kan användas för att upptäcka nya miljöfarliga ämnen i olika miljöer. SusTool bygger på en omfattande databas med oönskade ämnen, och skapar listor med kemikalier som kan vara relevanta att söka efter i olika sammanhang genom sina egenskaper och användningsområden.
Symbolen ”Green chemistry”
– Kemikalieanvändningen ökar i samhället och oönskade syntetiska ämnen läcker kontinuerligt ut till miljön, samtidigt som flertalet kemikalier inte omfattas av någon lagstiftning. Jag är glad över att de prioriteringsverktyg jag har varit med om att ta fram kan användas för att upptäcka nya, oönskade miljöföroreningar i rovdjur, men det är viktigt att forskningen inom detta område fortsätter, säger Wiebke Dürig.
– Alla bör vara medvetna om problemen med kemikalier i miljön. Överväg alternativa produkter genom att hålla utkik efter ”green chemistry-symboler” på produkter och hantera förbrukade produkter på sätt som minskar onödig miljöbelastning. Det gynnar både havsörnar, lodjur och oss själva, avslutar Wiebke Dürig.
Wiebke Dürig, doktorand, institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, wiebke.durig@slu.se
Vårt energisystem blir alltmer distribuerat: från att nästan all el tidigare levererades från några få centralt placerade anläggningar, främst kärn- och vattenkraftverk, blir källorna succesivt fler, däribland vind- och solkraftsparker. Parallellt blir alltfler konsumenter småskaliga producenter, så kallade prosumenter, vilka ibland konsumerar och ibland producerar energi, exempelvis med hjälp av solpaneler på taken.
Energi där den behövs som mest
I takt med att banden till de fossila källorna klipps, ökar inte bara trycket på de förnybara källorna. De måste också synkas på ett smidigt och säkert sätt så att energin slussas vidare dit de för stunden bäst behövs.
– Ska jag värma huset eller ladda bilen just denna timme? En människa ska inte behöva fatta den typen av operativa beslut, det ska en dator kunna göra, säger Vahid Nik, forskare och vetenskaplig koordinator till ett nytt forskningsprojekt, COLLECtiEF, som EU finansierar med fyra miljoner euro för att den här knuten ska lösas på ett säkert sätt. Till sin hjälp har de AI-baserad kollektiv intelligens.
Kollektiv intelligens uppstår i samarbeten mellan: 1) data-information-kunskap; 2) mjukvara-hårdvara; och 3) experter eftersom alla tre samarbetena kontinuerligt lär sig av feedback för att producera kunskap i rätt tid för rätt beslut. Alla tre samarbetena fungerar bättre tillsammans än vad respektive del skulle gjort individuellt.
Med mer tillgänglig data och ökat informationsutbyte ökar dock risken för säkerhets- och integritetsintrång, något som exempelvis skulle kunna leda till inbrott efter en hackad mätning av en villas minskade energianvändning under semestern. Ett av delmål i projektet är därför att hitta en lösning för att minska risken för integritetsintrång.
Reagera på förväntade beteenden
I en villa eller fastighet finns redan idag någon typ styrenhet som reglerar tillförseln av värme, till exempel av fjärrvärme. Men den reglerar normalt sett endast utifrån aktuell utomhustemperatur.
Flera experter och forskare arbetar för att regulatorsystemen också ska kunna agera utifrån förväntade mänskliga beteenden, möjliggjort av AI som analyserar och drar slutsatser utifrån tidigare datamängder. Sådana försök finns i sin linda och börjar så smått komma ut på marknaden.
Dessa styrenheter kommer också att öka informationsutbytet mellan fastigheterna för att jämna ut energiförbrukningen, så att inte alla behöver ladda elbilen eller värma huset vid exakt samma tidpunkt.
Säkert, samordnat och stödjande
I det nya projektet kommer forskare och experter från sex EU-länder delta i denna utveckling och då framförallt ha tre mål i sikte:
att de uppkopplade systemen inte äventyrar den personliga integriteten eller säkerheten
att energi från el kan användas för att tillföra kyla och värme på ett mer samordnat sätt än idag
att göra det möjligt för byggnader och energisystem att stödja varandra vid extrema väderhändelser.
När det gäller den andra punkten, att tillvara överskott av el för att göra kyla och värme, finns ingen väl fungerande metod för det idag. Men enligt forskarna kan det bli möjligt:
– Här finns en möjlighet att tillvarata det faktum att värme- och kylsystem har en inneboende termisk tröghet. Medan elsystem blixtsnabbt måste korrigeras för vår elkonsumtion, gör det ingenting om det finns en eftersläpning i tillförsel av kyla och värme. Minskar till exempel värmen något från elementet tar det oftast flera timmar innan någon i rummet märker det, säger Christian Johansson, VD på NODA som är ett av de företag som ingår i projektet.
Idén är till exempel denna: En hel del el från vindkraft går till spillo idag. Varför inte låta överskottet absorberas av fjärrvärmenätet via en värmepump?
– Det kan bli möjligt om det finns teknik som gör det möjlighet för producenter, energislag och fastighetsägare att automatiskt samordna sin energianvändning med varandra.
Begränsa mängden data
För att överföringen ska fungera i en större skala måste den automatiseras och bli självlärande med hjälp av AI-baserad kollektiv intelligens. Tekniken som tas fram kommer sedan att kombineras med andra tekniker såsom ”differential privacy” för att säkerställa att användarnas data används på ett säkert sätt.
Av säkerhetsskäl är det viktigt att begränsa mängden data som överförs samt att se till att IT-systemen uppdateras sparsamt och inte heller behöva köra tunga beräkningar. Sådant ökar kostnaderna. Om IT-lösningarna blir för dyra finns risk att de inte används, påpekar Vahid Nik:
– Många byggnader i Europa är gamla och det kostar mycket att förbättra IT-systemen för alla i stor skala. Enklare och billigare metoder behövs.
– Slutmålet med hela projektet är att bidra till ett hållbart och klimatresilient samhälle, säger Vahid Nik.
Forskningsprojektet COLLECtiEF fick högsta möjliga ranking, 15 av 15, av den vetenskapliga grupp inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, som bedömde projektets kvalitet och potential. Tre av 63 ansökningar fick finansiering.
Under de senaste tio åren har miljöintresset i Sverige varit högt och relativt stabilt, men under pandemin märks ett tydligt trendbrott där fler personer uppger sig ha ett större miljöintresse än tidigare. Det visar statistik från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som finns med i den senaste Konsumtionsrapporten.
Inte varit fokus på miljöfrågor
John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och redaktör för Konsumtionsrapporten, menar att det växande miljöintresset förvånar med tanke på att fokus i media har riktats bort från miljön, och mot pandemin och folkhälsan.
– Det vi kan säga är att våra beteenden har förändrats och vi har dragit ner på vår konsumtion. Transporter, utlandsresor och klädinköp har ju minskat kraftigt och många har börjat leva på ett annat sätt. Det kan vara så att ens agerande nu ligger mer i linje med ett miljövänligt beteende, säger han.
”Betydande och signifikant skillnad”
Det är vid den senaste nationella SOM-undersökningen som förändringen märks. De tillfrågade har svarat på enkätfrågan ”Hur intresserad är du i allmänhet av miljöfrågor?” på en fyrgradig skala, från ”inte alls intresserad” till ”mycket intresserad”.
– På den skalan är det i den senaste enkätundersökningen 3,09 i genomsnitt, och innan har det legat stabilt mellan 2,83 och 2,98. Man kan tycka att det inte är en så stor förändring, men eftersom det bara en fyrgradig skala så är det en betydande och signifikant skillnad, säger John Magnus Roos.
Tillbringat mer tid i skog och mark
Samtidigt har konsumtionen av frilufts- sport- och naturprodukter ökat mycket under pandemin, vilket tyder på att människor spenderar mer tid i skog och mark, något som också kan påverka miljöengagemanget, menar John Magnus Roos, som tror att det växande miljöintresset kan få olika typer av konsekvenser.
– Det kan till exempel bli så att olika företag och organisationer använder sig av det här för att förstärka sin profil, samtidigt som det kan bli svårare för företag som är associerade till en negativ miljöpåverkan.
Magnus Roos menar att det märktes en liknande trend under den globala finanskrisen 2007–2008, då fler uppgav ett ökat intresse för miljöfrågor. Det här minskade sedan när krisen avtog och konsumtionen åter började ta fart.
– Det kan bli så att vi kommer att uppleva en liknande utveckling även den här gången, men det kan även bli bestående, säger John Magnus Roos.
John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, magnus.roos@cfk.gu.se
Rörelsens mediestrategi är att blanda det extrema med mainstream och paketera sitt budskap som ironiska skämt och lättsam underhållning. Men den som skrattar åt avrättningsfantasier normaliserar också hatet.
– Vi har sett exempel på att folk delar memes från nazister utan att förstå detta själva, säger Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet och aktuell med två nya vetenskapliga artiklar om högerextremisters mediestrategier.
Meme
Meme är ett visst sorts skämt som sprids i sociala medier. En vanlig typ av meme är att man tar en bild, gif-fil eller video och förser dessa med en text. Skämtet plockas sedan upp av någon annan som varierar texten.
Källa: Institutet för språk- och folkminne
För den som letar efter en Hitlermustasch letar förgäves. Den våldsbejakande extremismen tar sig andra uttryck idag. Sedan flera år tillbaka har högerextremister i Sverige aktivt satsat på att sprida sitt våldsbejakande budskap genom poddar, webb-tv och memes.
Tina Askanius kan se hur högerextrema konspirationsteorier sipprat ut mer i den bredare, allmänna debatten, till exempel i diskussionen om asyl- och flyktingpolitik. I Stockholm förra helgen samlades även en brokig skara i protest mot coronarestriktioner – en del av dem med kopplingar till den högerextremistiska miljön.
– Anti-etablissemang-känslan är större idag, liksom misstroendet mot staten och systemet. Detta tar de högerextrema som tecken på att de håller på att vinna. Redan i början av coronakrisen uttryckte vissa av dem att de skulle gynnas av vakuumet som uppstår i en kris som denna, säger Tina Askanius.
Dödshot i skojig kostym
En stor del av propagandan på nätet framstår idag som lättsmält underhållning eller ironiska skämt. På ytan ser det ut att vara lättsamma underhållsprogram och färgglada memes med välkända figurer från populärkultur och barn-tv. Men vad det verkligen handlar om är våld och dödshot.
Tina Askanius jämför med hoten som riktats mot politiker, forskare och tjänstemän under coronakrisen. Men också stormningen av Kapitolium i USA där ett av målen var att avrätta talmannen Nancy Pelosi och vicepresident Mike Pence.
– Memes som visar hur politiker döms till döden för sitt svek mot ”svenska folket” har blivit ett skämt. Det är en gammal högerextrem avrättningsfantasi som blivit mainstream. Men var finns skämtet? När någon skrattar åt detta, eller rycker på axlarna, flyttas gränserna, vilket är precis vad de vill, säger Tina Askanius.
Poddar om vardag och familj
Visserligen går det fortfarande att hitta bilder på män som slåss eller marscherar i led, liksom videofilmer tonsatta med vit makt-musik på nätet. Men detta kompletteras med det lättsmälta innehållet, som också inbegriper poddar där högerextremister delar med sig av detaljer från sina egna liv. De beskriver sig själva som vanliga män som kämpar med att få ihop vardagen och familjelivet, samtidigt som de tvingas försvara nationen och ”det vita folkets överlevnad”.
Andra gånger blir det mest mys, som i ett avsnitt om julen där de intervjuade folk på gatan som sannolikt inte hade en aning om vem som kom fram till dem.
– Här fanns inget heilande eller snack om tredje riket utan fokus är på mat, traditioner, firande och kulturarv. Det vill säga alla möjliga icke-politiska dimensioner av vithet och svensk kultur som sen i efterhand bakas in i en nationalsocialistisk propaganda, säger Tina Askanius.
Den här normaliseringsstrategin går ut på att blanda det extrema med mainstream; det lätt igenkännbara och vardagliga. Samtidigt finns det också en ökad medvetenhet bland högerextremisterna kring vad de kan säga och inte säga för att deras poddavsnitt ska få finnas kvar på plattformarna.
– Högerextremisterna använder många av de strategier som högerpopulistiska rörelser framgångsrikt använt i åratal för att ändra sin image och tona ner retoriken. Under några få år har högerextrema rörelser professionaliserats. Både genom att bli bättre på att hålla sig inom lagliga gränserna, och sett till mängden och frekvensen av material, säger Tina Askanius.
Kontakt:
Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, tina.askanius@mau.se
Forskningsprojektet Digital radicalization and analogue extremism? A comparative analysis of violent extremism in the takfiri and extreme-right movements är finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
Antalet infekterade (räknat per 100 000 invånare) är signifikant högre vid höga pollenhalter. Det är också ett lägre antal infekterade vid låga pollenhalter, enligt studien.
– Effekten handlar om hur det allmänna virusförsvaret reagerar på pollen. Alltså påverkas alla människor, också de som inte är allergiker, och effekten orsakas inte bara av allergiframkallande pollen, utan också av andra pollen, säger Åslög Dahl, pollenforskare och en av en av de forskare som bidragit till den epidemiologiska studien i PNAS.
Studien omfattar fem kontinenter
Den nu publicerade studien omfattar befolkningen i 130 olika regioner (248 mätstationer) i 31 länder på fem kontinenter, och spänner över en period från början av mars till 8 april år 2020. Författarna har gjort en tvärsnittsstudie på hela materialet. Dessutom har forskarna analyserat de olika ingående länderna var för sig, och tagit hänsyn till befolkningstätheten, meteorologiska faktorer, förekomst eller avsaknad av lockdown i samhället, och olika grader av lockdown.
På dagar som föregåtts av tre till fyra dygn med höga pollenhalter, det vill säga 200-250 pollen per kubikmeter luft eller mer, var fler människor infekterade än på dagar som föregåtts av tre till fyra dagar med låga halter.
En ökning av pollenkoncentrationen i luften med 100 pollen per kubikmeter luft innebar att antalet infektioner per 100 000 invånare i genomsnitt ökade med 4 procent, ibland i samverkan med temperatur och luftfuktighet.
– Lock-down innebar att effekten av pollen halverades, när lika halter av pollen jämfördes, men det fanns fortfarande ett signifikant samband mellan pollenhalten och antalet infektioner, säger Åslög Dahl.
Pollen försvagar motståndskraften
Pollen sprider inte viruset. Men det har tidigare visats att exponering för pollen försvagar motståndskraften mot vissa säsongsbundna luftvägsvirus genom att försvaga utsöndringen av interferoner på slemhinnornas yta.
– Dessa är viktiga signalämnen i immunförsvarets första försvarslinje mot virusinfektioner. Interferoner gör det svårare för viruset att föröka sig och aktiverar ytterligare delar av immunförsvaret, som kan bekämpa viruset. Pollen läcker ut olika ämnen i kontakt med fukt, men det är ännu inte känt precis vilket ämne det är som dämpar interferonernas verkan, säger Åslög Dahl.
Allergimedicin verkningslös
Särskilt personer som tillhör en riskgrupp bör vara uppmärksamma på pollenvarningarna, och vidta åtgärder som annars rekommenderas allergiker vid höga pollenhalter, anser hon.
– Men allergimedicin hjälper inte mot hämningen av interferoner, eftersom detta inte handlar om någon allergisk reaktion.
Riskgrupper omfattar personer med nedsatt immunförsvar på grund av ålder eller sjukdom och personer med kroniska lungsjukdomar.
Munskydd med partikelfilter
– Ett sätt att skydda sig mot luftburet pollen är att använda ett munskydd som filtrerar bort partiklar, så kallade FFP2, som finns att köpa på apotek. Ett vanligt munskydd fungerar inte lika bra, men är troligen bättre än inget.
Däremot avråder Åslög Dahl från att vädra vid höga pollenhalter.
– Vädra inte. Skölj ur håret när du kommer hem. Byt kläder och tvätta örngott och övriga sängkläder ofta. Dammsug ofta. Häng inte kläder till tork utomhus. Tänk på att husdjur som vistas ute kan ha pollen med sig i pälsen inomhus, säger hon.
Åslög Dahl, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, aslog.dahl@bioenv.gu.se
Jari Ristiniemi ingår i en forskningsgrupp med deltagare från Sverige och Tyskland som har fördjupat sig i barns tankevärldar och deras funderingar kring livet, själen och vad som händer efter döden.
– Det vi hittade är väldigt intressant. Det är klart att de blir mycket påverkade av sin omgivning, samhället, familj och vänner. Men de har faktiskt egna tankar, värderingar och idéer om livet, själen och livet efter detta. De skapar sina egna tankar om livet och vad som är viktigt, säger han.
Pengar inte viktigast
Något som också visat sig i forskningen är att barn tycker att vissa värden är viktigare än andra.
– Pengar är till exempel inte det allra viktigaste, utan det kan snarare skapa problem. ”Det finns snälla rika människor men det finns också elaka människor som har mycket pengar. De tänker bara på pengar och inte på andra människor”, sa några.
Vad visade sig vara viktigt för barn?
– Det är viktigt för barn att tänka på andra människor, att vara snäll och att visa hänsyn. De tyckte att frihet är viktigt och att man inte ska mobba eller trycka ner andra. Kontentan är att barn tänker själva och har sina egna idéer. De har också en värdedifferentiering, vad de anser är viktigt, säger Jari Ristiniemi.
I studierna har forskarna mött barn mellan cirka 4 och 8 år. De visade en del av filmen Pojken med guldbyxorna för att sedan prata om pengar och värderingar. De läste också ur boken Bröderna Lejonhjärta för att sedan ställa frågor om livet och döden.
– Den naturalistiska uppfattningen kring döden är att när man dör så är allt slut. Den uppfattningen har barn också. Sedan tänker de även att när man dör går man upp till himlen. Och en femårig pojke i förskolan sa: ”När jag dör går jag till en plats där allt blir möjligt och jag kan trolla fram vad jag vill.” Det är intressant eftersom det handlar om att man ser möjligheter. Vissa nämnde reinkarnation, att när man dör går man vidare och föds på nytt, säger Jari Ristiniemi.
Mer utrymme åt individuella tankar
Han betonar att en grundtanke inom religionsfilosofi alltid har varit att man inte kan fråga människor direkt om döden eftersom det är svåra frågor. Istället kan man angripa dessa frågor till exempel genom film, teater eller litteratur på ett indirekt sätt.
– Forskning säger att barn i förskolan måste få ha egna hörn där de får vara både fysiskt och mentalt, just för att de har egna tankar. Jag tänker att vi behöver bygga undervisning redan i förskolan och skolan utifrån det. I läroplaner och utbildningsplaner står det att vi ska ta hänsyn till den egna utvecklingen, men i Sverige finns en stark styrning av barns tankar, egentligen redan från förskolan till doktorandstudier. Vi behöver ge större utrymme åt individualitet. Det handlar om att acceptera att människor har egna tankar och idéer och de ska också få en plats i förskola och skola, säger Jari Ristiniemi.
Det visar en studie som forskare vid University of Nottingham i Storbritannien publicerar i den vetenskapliga tidskriftenJAMA Network Open.
– Den visar att digital behandling kan vara ett effektivt vårdalternativ vid knäartros, säger Frida Eek, docent vid Lunds universitet, legitimerad sjukgymnast, och medförfattare till studien.
I studien deltog 105 patienter som var 45 år eller äldre och som fått diagnosen knäartros. De delades slumpvis in i två grupper som båda fick grundbehandling. Den ena digitalt med hjälp av övningar och dagliga påminnelser i en app och den andra traditionell behandling enligt egenvårdsprogram efter gällande riktlinjer och vid behov besök hos sin allmänläkare.
De patienter som genomgick digital behandling minskade sin smärta med 41 procent, samma siffra för patientgruppen som fick traditionell behandling var 6 procent. Dessutom ökade den digitala behandlingen patienternas fysiska funktion med 48 procent, jämfört med traditionell behandling som endast ökade den fysiska funktionen med 13 procent.
Mer kostnadseffektiv grundbehandling
– Det är oerhört positiva nyheter för såväl patienter som regioner, särskilt nu när så många är hårt pressade i och med covid-19-pandemin. Vi visste sedan innan att den digitala grundbehandlingen av artros är mer kostnadseffektiv för regioner än traditionell vård. Nu ser vi också en första randomiserad och kontrollerad studie som påvisar kliniskt relevant förbättring av digital jämfört med traditionell behandling, säger Leif Dahlberg, seniorprofessor i ortopedi vid Lunds universitet och medicinsk chef på Joint Academy, en evidensbaserad behandling för artros enligt Socialstyrelsens riktlinjer och som kopplar ihop fysioterapeuter med patienter för en individanpassad behandling online.
Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och cirka en miljon svenskar är drabbade. Om cirka tio år förväntas var tredje svensk över 45 år ha fått diagnosen, skriver Joint Academy i ett pressmeddelande.
– Den digitala vården gör behandling, stöd och support mer tillgänglig för patienterna. Därmed ökar också förutsättningarna för att till exempel upprätthålla deras träningsvanor utan att de behöver göra några fysiska vårdbesök, säger Frida Eek.
Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie ledd av forskaren Kimmo Eriksson vid Stockholms universitet.
Så gjordes studien:
107 internationella forskare har, genom att samla in svar från över 20 000 deltagare från 57 länder, tittat närmare på hur människor ser på olika normbrott såsom att lyssna på musik i hörlurar på en begravning eller att ta för mycket av en resurs som en hel grupp delar på. Deltagarna fick bedöma hur lämpliga de anser att olika alternativ är för att bemöta en sådan normbrytare. Alternativen som de fått välja på är:
konfrontation
skvaller
utstötning (att undvika normbrytaren)
inte göra någonting.
– Våra resultat visar på både likheter och skillnader mellan länder. I de flesta länderna såg vi att för lättare avvikelser från gemensamma sociala normer bedömdes det som lämpligast att inte reagera alls. Men för allvarligare överträdelser såg vi en slående skillnad mellan olika länder i hur man förväntas agera, säger Kimmo Eriksson, forskare vid Stockholms universitet och den som lett studien.
Skvallrar du i Algeriet kan du själv bli normbrytare
Fysisk konfrontation (till exempel en knuff) och utstötning sågs i högre utsträckning som lämpliga åtgärder i länder som utmärks av låg medianinkomst, låg jämlikhet mellan könen och en otillåtande syn på homosexualitet, abort och skilsmässa. Algeriet och Indonesien är exempel på länder där fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som särskilt lämpligt. Skvaller bedömdes istället som särskilt olämpligt.
I länder som Sverige och Finland var det tvärtom skvaller som sågs som lämpligt, medan fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som olämpliga åtgärder mot normbrytare.
– Det är viktigt att vara medveten om de här skillnaderna när vi befinner oss i andra kulturella sammanhang. Om du är van vid att kunna prata fritt om när någon har betett sig felaktigt kan du i en annan kulturell kontext själv komma att betraktas som normbrytare, säger Kimmo Eriksson.
Sanktionerna mot normbrytare förändras med tiden
Studien fokuserar på skillnader i sanktioner mot normbrytare utifrån hur det ser ut idag. Men forskarna menar att de här normerna sannolikt såg annorlunda ut förr i tiden och kommer att fortsätta att förändras.
– Det finns globala trender där ökat ekonomiskt välstånd tycks leda till specifika skiften i kulturella värderingar, bland annat i synen på könen och på individers frihet att uttrycka sig och förverkliga sig själva. En tolkning av våra resultat är att samma skifte för med sig att uttryck som skvaller ses som en allt mer lämplig respons gentemot normbrytare, samtidigt som det ses som mindre lämpligt att inkräkta på andras frihet genom konfrontation och utstötning, säger Pontus Strimling som forskar om normförändring vid Institutet för framtidsstudier.
Men kan skvaller verkligen fungera lika bra som konfrontation när det gäller att begränsa normbrott? Den frågan ger inte den här studien svar på.
Skvaller etablerar sociala normer
– Men det finns andra experimentella studier som tyder på att skvaller kan vara minst lika effektivt som direkta sanktioner för att upprätthålla normer givet att potentiella normbrytare är medvetna om att de kan bryta mot en norm och att det då kommer att skvallras om dem, säger Per Andersson, forskare vid Linköpings Universitet som samlat data för den svenska delen av studien.
– När du skvallrar gör du också andra människor än normbrytaren medvetna om vad du anser att normen ska vara och det fyller sannolikt en viktig funktion för hur sociala normer etableras, påpekar Pontus Strimling
Nästa steg i arbetet blir nu att koppla samman olika svar på normbrott med emotionella reaktioner på normbrottet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
