– Målet är att eleverna ska bli bättre på att avslöja det som är osant men också bättre på att förstå vad som kan vara sant fast det först verkar osannolikt, säger Thomas Nygren.
Verktyget är uppbyggt på ett sätt som låter eleven arbeta på egen hand online. De får möta nyhetsartiklar i ett sociala medier-format, med bilder eller filmer till, som hen ska avgöra hur trovärdiga de är. Är det till exempel trämassa i parmesanost?
Som stöd innehåller verktyget handledning där eleven får följa hur ett proffs hade gått till väga för att undersöka påståendenas eller bildernas äkthet. Till exempel genom att öppna ett nytt fönster och göra en separat sökning vid sidan av testet eller göra en omvänd bildsökning. Eleverna uppmanas att lära sig läsa ”i sidled”. När uppgifterna är lösta ges feedback på prestationen.
Ökade källkritiken
När verktyget testades med hjälp av strax över 200 elever visade det sig ha haft god effekt på deras källkritiska förmåga. De elever som fått del av verktygets handledning och feedback visade klart bättre resultat än de elever som inte fått del av detta stöd. Verktyget visade sig också ge bättre resultat för elevernas förmåga än andra jämförbara initiativ som krävt lärarmedverkan och mer tid.
Förutom praktiska knep som att öppna en ny sökflik, göra omvända bildsökningar och inte alltid välja den sökträff som ligger högst upp på träffsidan (utan den som kommer från en källa man känner igen) har Thomas Nygren ett generellt tips som kan hjälpa alla att förbättra sin digitala källkritiska förmåga:
– Se till att hålla dig uppdaterad med information och nyheter från trovärdiga källor. Till exempel nyheterna i SVT eller en etablerad dagstidning. Det är svårt och jobbigt att vara källkritisk hela tiden.
Komplicerat arbete
– Som forskningsledare i projektet är jag överraskad över hur komplicerat det är att ta fram den här typen av verktyg emot vilseledande information som går att använda i stor skala. Det är uppenbarligen komplicerat med digital källkritik. Vi har jobbat i flera år med olika design och tester med stora experiment i skolmiljöer, och nu har vi äntligen ett hjälpmedel som bevisligen fungerar. Effekten är tydligt positiv och senare i vår kommer vi att lansera självtestet på vår hemsida nyhetsvarderaren.se så att alla intresserade kan testa gratis, säger Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.
Det nya verktyget och den vetenskapliga utvärderingen av det ingår i forskningsprojektet Nyhetsvärderaren där nya metoder för att öka den digitala källkritiska förmågan hos ungdomar undersöks. På engelska används ofta begreppet ”digital literacy”.
Projektet Nyhetsvärderaren är ett samarbete mellan ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, Uppsala universitet och forskningsinstitutet RISE Research Institutes of Sweden. Projektet finansieras av Vinnova och Uppsala universitet.
Ett argument för att införa en mer konservativ politik om sexualitet och kön är viljan att skydda det värnlösa barnet. En nytt forskningsprojekt, finansierat av EU-kommisionen, vill undersöka hur traditionella värderingar används i Tyskland och Ryssland för att begränsa rättigheter för kvinnor och hbtq-personer.
– Det finns något väldigt starkt i symbolen av barnet, som ligger utanför den politiska skalan. Alla är överens om att barn är i behov av skydd. Det är självklart. Därför använder sig högerpopulister av barnsymbolen i sin anti-genus-politik, säger Maria Brock, som tillsammans med Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, är i startgroparna för forskningsprojektet.
Jämföra Tyskland och Ryssland
Anti-genus-rörelsen är en ny typ av social rörelse som menar att feminismen gått för långt. Aktivister inom rörelsen kan motsätta sig sexualundervisning i skolan och påstå att kunskap och medvetenhet om hbtq skadar de unga.
Inom ramen för forskningsprojektet ska Maria Brock jämföra Ryssland och Tyskland. Båda länderna har befolkningsutmaningar – som låga födelsesiffror i Ryssland, åldrande befolkning i Tyskland och hög inflyttning. Även om situationen är långt värre i Ryssland har också Tyskland en växande ekonomisk och social ojämlikhet.
Tyskland och Ryssland delar även en historia av skakig övergång till demokrati – vilket beskrivits som en förklaring till att högerpopulistiska idéer fått fäste i forna Östtyskland.
Ryska ungdomar ska ”skyddas”
I Ryssland har detta gått längre, bland annat genom lagstiftning som går ut på att ”skydda ungdomar” från hbtq-vänlig propaganda. I Tyskland har å andra sidan högernationalistiska Alternative für Deutschland – som sedan mars 2021 övervakas av nationell underrättelsetjänst då det betraktas som ett hot mot demokratin – medvind i opinionen. Partiets valprogram har till exempel fokuserat på att ”skydda barn” genom att kräva att referenser till hbtq och genusvetenskap helt försvinner från skolans undervisning.
Barn väcker mycket känslor
Maria Brocks mål med forskningsprojektet är att klargöra vilka strategier som används av anti-gender-rörelsen. Hur används barnet som symbol för att driva fram konservativa politiska förändringar? Det handlar om att se till retoriken, men också om de känslomässiga dimensionerna av vad som väcker rädsla och vad som väcker hopp.
– Politik handlar inte bara om förnuft. Det handlar om att närma sig en fråga på ett känslomässigt plan. Hur kan de närma sig frågan och få den att kännas angelägen? Hur påverkar det aktivister att dela frågan med andra? Det handlar om såväl positiva som negativa känslor – och frågan om barnet väcker mycket känslor, säger Maria Brock.
Maria Brock börjar sitt forskningsprojekt vid Malmö universitet efter sommaren.
– Jag är från Tyskland, har studerat Ryssland och bott länge i Storbritannien – och nu vill jag lära mig mer om Sverige och den svenska rörelsen på detta område. Det finns många utopiska fantasier om Sverige. Men något har förändrats sedan 1980-talet. Ni har antifeministiska röster i ert land som verkar ha skruvat upp volymen. Det här vill jag lära mig mer om, säger Maria Brock.
Kontakt:
Maria Brock, forskare vid Malmö universitet, maria.brock@mau.se
Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Malmö universitet, tina.askanius@mau.se
– Man kan säga att detta kan vara en förklaring till varför vissa så kallade adenovirus-baserade vacciner är mer effektiva än andra vacciner som bygger på samma princip. Upptäckten kan också hjälpa oss att identifiera lämpliga typer av adenovirus som kan användas som vaccin mot olika typer av infektionssjukdomar i framtiden, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.
Bakgrunden är att vissa vacciner mot covid-19 bygger på principen att man använder ett adenovirus som vektor, förenklat att vaccinet åker snålskjuts på adenoviruset när det tar sig in i kroppen.
Aktiverar skapandet av spikprotein
De flesta adenovirus orsakar i vanliga fall luftvägsbesvär, men de olika adenovirustyper som används i vacciner har dessförinnan förändrats så att de är ofarliga. Adenoviruset i vaccinet transporterar in en gen i kroppens celler. Väl inne i cellen aktiverar genen på naturlig väg skapandet av coronavirusets spikprotein. Det är protein av samma slag som ”spikarna” utanpå coronaviruset.
Cellen som producerar spik-proteinet aktiverar immunförsvaret som då skapar antikroppar mot spikproteinet.
Fram tills nu har man trott att alla adenovirus – som vaccinet alltså åker snålskjuts på – använder ett liknande protein som spikproteinet, ett fiberprotein, för att öppna cellerna.
Använder ett annat protein som dörröppnare
Det som forskarna nu har upptäckt är att det adenovirus som kallas för Ad26, och som ingår i de vacciner som tillverkas av Johnson & Johnson men även i det ryska så kallade Sputnik-vaccinet, öppnar och infekterar cellen genom att istället använda ett annat slags protein. Detta virus använder ett hexonprotein som ”nyckel” för att öppna en ”dörr” i cellen som består av molekylen CD46.
Detta är en nyhet i sig, men med potential att bli ännu större. Tidigare har man trott att hexonproteinets huvudsakliga funktion är att skydda virusets arvsmassa. Eftersom det finns många fler hexonproteiner på ett adenovirus, hela 240 stycken, jämfört med bara tolv fiberproteiner, innebär det att de adenovirus som använder hexonproteiner som dörröppnare sannolikt binder till och tar sig in i celler mer effektivt än de adenovirus som använder fiberproteinet.
Verktyg för att hantera pandemier
Upptäckten förklarar också varför antikroppar som bildas mot adenovirus framförallt binder till hexonproteinet. Vinsten av upptäckten blir på så sätt dubbel. Det öppnar dels upp för att välja ut adenovirus som använder just hexonproteinet som dörröppnare, även mot andra typer av infektionssjukdomar. Man kan även tänka sig att de adenovirustyper som används, och eventuellt kan anses som förbrukade på grund av att vi har antikroppar mot dessa, kan omformas och återanvändas.
– Detta handlar om grundforskning. Som all annan grundforskning kan förhoppningsvis även denna forskning på sikt hjälpa oss att få fram verktyg som hjälper oss att bättre hantera infektionssjukdomar och pandemier, säger Lars-Anders Carlsson
I arbetet har forskarna bland annat i laboratorieförsök använt sig av den nobelprisbelönade gensaxen CRISPR-Cas9 för att manipulera celler, och visar att hexonproteinet binder till ”dörren” CD46. Den molekyltypen finns på alla celler i hela kroppen, vilket också är positivt. Det innebär att de vektorvacciner som har hexonproteiner som binder till CD46, kan leverera sin vaccinkomponent till alla celler och därmed effektivt aktivera immunförsvaret.
I Umeå har utöver Niklas Arnbergs forskargrupp, forskarna Lars-Anders Carlsson, Karim Rafie och David Persson arbetat med studien.
Ett generellt mönster är att djur som lever länge får färre avkommor jämfört med djur som lever kortare tid. Med andra ord; föräldrapar som får många ungar förkortar sina egna liv. I alla fall så länge som de själva tvingas ta hand om sina avkommor. Men det blir annorlunda om de får hjälp med ungarna, något som är verklighet hos vissa arter som lever i grupp. Hos dessa arter kan de biologiska föräldrarna producera mängder av ungar och ändå leva länge. Något som möjliggörs genom att de lämnar ifrån sig ansvaret för sina ungar till andra vuxna individer i gruppen. Individer som forskarna kallar ”hjälpare”.
Mindre arbete och fler ungar
– Man kan säga att de biologiska föräldrarna inte bryr sig om sina egna ungar. Istället får hjälparna ansvara för föräldraskapets mödor, skaffa mat, skydda ungarna och annat arbete som brukar förknippas med att vara förälder, säger Philip Downing vid Lunds universitet.
Att de biologiska föräldrarna slipper det arbetet gör att de kan reproducera sig om och om igen och ändå leva länge.
Hos vissa djur får föräldraparen alltid hjälp att ta hand om sina ungar. Exempel är myror, termiter och nakenråttor. Philip Downing, lundakollegan Charlie Cornwallis och Ashleigh Griffin från Oxford University fokuserar istället sin granskning på 23 fågelarter där vissa föräldrapar får hjälp med sina ungar, medan andra föräldrar måste ta hand som sina ungar helt på egen hand. Tre av dessa arter är: stjärtmesen som förekommer i Sverige, kolonivävaren som lever i södra Afrika och seychellsångaren som bara påträffas på ett fåtal öar i Indiska Oceanen.
Tydlig skillnad i livslängd
– Det är inom dessa 23 arter som vi noterar tydliga skillnader i livslängden. Föräldrapar som får hjälp med ungarna lever i genomsnitt ett till två år längre än par som tvingas sköta allt själva. Det låter kanske inte som speciellt lång tid för en människa, men det är länge för en fågel, säger Charlie Cornwallis.
Forskarna slänger dock in en brasklapp: Alla hjälpare tar inte sin uppgift på lika stort allvar. Är hjälparna lata eller glömska tvingas de biologiska föräldrarna in i föräldrarollen och allt arbete det innebär, något som förkortar deras liv.
Så vad är hemligheten bakom att leva länge och samtidigt få många ungar? Philip Downing har svaret:
– Som förälder, försäkra dig om att du har hårt arbetande hjälpare.
Philip Downing, postdoktor (engelsktalande), biologiska institutionen vid Lunds universitet, philip.downing@biol.lu.se
Charlie Cornwallis, universitetslektor (engelsktalande),biologiska institutionen vid Lunds universitet, charlie.cornwallis@biol.lu.se
Fotnot:
Forskare från universiteten i Lund och Oxford har gått igenom data från mer än 9000 studier.
När svenskt kvinnobiografiskt lexikon lanserades innehöll databasen 1000 kvinnor, därefter beviljades projektet medel från Riksbankens jubileumsfond, och databasen kunde utökas med lika många kvinnor till.
– Det finns nu lite nya pedagogiska hjälpmedel. En kronologisk funktion, med en tidslinjal där det går att ange en tidsperiod och få fram alla kvinnor i databasen från den tiden. Och så finns det en karta över födelseorter, dödsorter och så vidare, säger Maria Sjöberg, professor i historia och den som lett hela projektet.
Är du intresserad av en specifik tidsålder går det alltså nu att få fram alla kvinnor som hade sin levnadsperiod då, i den mån den gått att fastställa.
Förflyttningen visualiseras
I kartfunktionen går det att zooma in och ut och sortera på var kvinnorna föddes, dog, var de utbildade sig, var de var verksamma eller att sortera på bostadsort. Med kartan visualiseras kvinnornas geografiska förflyttningar genom livet.
– Den illustrerar en stor förflyttning till Stockholm. Det var ju många som inte föddes i Stockholm men som dog där, säger Maria Sjöberg.
Gensvaret har varit stort för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon och sedan starten har det använts flitigt av skolor och en intresserad allmänhet. Under förra året, 2020, hade lexikonet drygt 3,5 miljoner sidvisningar. Dessutom används SKBL i forskningen, flera publikationer finns där SKBL utgör underlag.
Snart färdigjobbat för den här gången
Projektet startade 2016 och i slutet av mars, när projektmedlen är slut, är den här omgången avslutad.
– Nu återstår bara ett lågintensivt, kompletterande och korrigerande arbete. Bibliotekarier på universitetsbiblioteket kommer att fortsätta lägga in nyckelord till augusti och parallellt med det pågår översättning av allt material till engelska.
Fritt tillgängliga kvinno-data
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är en fritt tillgänglig databas på både svenska och engelska. Materialet får användas fritt, men källa måste anges.
Projektet vid Göteborgs universitet har genomförts i ett samarbete mellan institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, institutionen för historiska studier, KvinnSam på Universitetsbiblioteket och Språkbanken.
Användandet av ”schm” är en typ av så kallad reduplikation i vilket ett ord upprepas två gånger och att ”schm” eller ”shm” inleder andra gången. Det kommer ursprungligen från jiddisch men har kommit att användas mer allmänt i engelska språket, särskilt i USA, för att visa på ironi, sarkasm, hån eller skepsis. Den här typen av ordkonstruktioner används över hela världen, men har trots detta inte tidigare studerats systematiskt i de europeiska språken.
– De verkar ha sopats under mattan som något vi inte behöver ta på allvar. Det uppfattas som barnspråk, något för ramsor och visor. Men vi hittar det också i vanligt vardagsspråk, säger Maria Wiktorsson, universitetslektor vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, vid Malmö universitet, en av författarna bakom studien.
Hantera kris med humor
Den vetenskapliga artikeln #COVIDSchmovid! #SummerTreat: The usage and functions of schm-reduplications in corona virus related discourse visar att schm-reduplikationer, som just ”covid schmovid”, ”corona schmorona” och ”pandemic schmandemic”, ofta används för att lätta upp stämningen. Ibland användes de visserligen för att tona ned allvaret, till exempel vid spridning av konspirationsteorier. Men det var endast i en liten del av fallen.
Upprepade ideofoner ger tydligare bild
Ordbildningsprocessen med ”schm” är en del av så kallade ideofoner, markerade ord som målande uttrycker olika typer av sinnesupplevelser.
Trots att reduplikation inte är en vanlig ordbildningsprocess i engelska språket, återfinns ett antal engelska ideofoner med olika typer av reduplicerade strukturer, till exempel ”mumbo-jumbo”, ”flimflam” och ”hippety hoppety”. Jämför till exempel en kanin som ”hop down the meadow” med en kanin som ”go hippety-hoppety down the meadow”. Det senare skapar en bild av hur djuret och kanske även öronen rör sig.
– När vi hör hur dödssiffrorna stiger och företag går i konkurs säger många ”corona schmorona, jag kan ta mig igenom detta”. Humor är en överlevnadsmekanism, det är något vi faller tillbaka till i svåra tider. Det är en del av den mänskliga naturen att människor vill ta ned hemskheter till något hanterbart som vi kan skratta åt, säger Maria Wiktorsson.
Forskarna har dock sett att schm-reduplikationerna minskat under deras fortsatta arbete, som nu fokuserar på hashtaggar på Twitter och Instagram.
– Kanske ser vi en lockdown-trötthet, och att personer inte längre är lika optimistiska, säger Satu Manninen, professor i engelsk språkvetenskap vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Letade efter pandemitermer i olika texter
Forskarna sökte på sex olika termer relaterade till pandemin i Google. Den här delen av forskningen genomfördes under våren och sommaren, vilket nu beskrivs som pandemins första våg. Reduplikationerna hittades på sociala medier, bloggar samt i nyhetstexter.
Maria Wiktorsson, universitetslektor vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, vid Malmö universitet, maria.wiktorsson@mau.se
Forskare från Högskolan Kristianstad har i samarbete med italienska kollegor letat efter björndjur, så kallade tardigrader, i Kristianstads Vattenrike. I studien, som nyligen publicerats i tidskriften Scientific Reports, rapporteras 33 olika björndjursarter av vilka 15 är nya fynd för Sverige, och 4 är nya för vetenskapen.
Totalt 116 olika arter av björndjur har nu rapporterats i Sverige, vilket är omkring 9 procent av alla björndjursarter som hittills har beskrivits i världen..
En av björndjuren, Xerobiotus gretae, upptäcktes upptäcktes i mossa vid naturreservatet Sånnarna utanför Åhus, och har namngetts efter klimataktivisten Greta Thunberg ”för hennes modiga och insiktsfulla ansträngningar för att öppna världsledarnas ögon om behovet av åtgärder mot klimatförändringarna”.
En annan art har fått sitt namn efter grundaren av biosfärområdet Kristianstads Vattenrike, Sven-Erik Magnusson, Itaquascon magnussoni.
Extremt tåliga små björndjur
Björndjuren, även kallade tardigrader, har gjort sig kända för sin extrema tålighet mot uttorkning och strålning och blev 2007 det första djuret som överlevde oskyddad exponering i rymden. Möjligheten att inom medicinen dra nytta av björndjurens förmåga att skydda sina celler har också rönt stort intresse, och de unika gener och proteiner som ligger bakom skyddet kan kanske i framtiden bidra till behandling och bättre skydd mot cancer och åldrande.
Nyupptäckta arter i biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Mesobiotus emiliae. Döpt efter en släkting till en av de italienska forskarna
Xerobiotus gretae. Döpt efter klimataktivisten Greta Thunberg.
Itaquascon magnussoni. Döpt efter Kristianstads Vattenrikes grundare Sven-Erik Magnusson.
Thulinius gustavi. Döpt efter den svenska björndjursforskaren Gustav Thulin (1889–1945).
– När man beskriver nya arter måste man ju också ge dem nya vetenskapliga namn och vi tyckte att hållbarhetsprofilerna Greta Thunberg och Sven-Erik Magnusson var väl värda att få namnge varsitt nytt björndjur från Kristianstads Vattenrike, ett av de 700 biosfärområden som finns i världen, säger Ingemar Jönsson, professor i teoretisk och evolutionär ekologi vid Högskolan Kristianstad.
Eftersom björndjuren är mikroskopiska djur som finns i många olika miljötyper, och studien grundas på relativt få prover inom biosfärområdet, finns förmodligen många fler arter att upptäcka i området, och troligen också flera nya arter för vetenskapen.
– Vi hittade en art intill Högskolan Kristianstads campus som mycket väl kan vara ytterligare en ny art men det behövs mer analyser av den för att kunna avgöra detta. Och i så fall behöver vi ju komma på ytterligare ett namn, säger Ingemar Jönsson.
Craspedotropis gretathunbergae Bild: Pierre Escouba, CC BY 4.0
Ingemar Jönsson, Professor i teoretisk och evolutionär ekologi vid Högskolan Kristianstad, ingemar.jonsson@hkr.se
– Jag tycker man ska skrämmas jättemycket! Det är konstens och litteraturens uppgift. Det gör det möjligt att uppleva saker som ger en förhöjd känsla av livsintensitet utan att vi behöver vara med om hemskheter på riktigt, säger Björn Sundmark.
I en nyligen publicerad essä har han tittat närmare på två uppmärksammade och samtida barnböcker som gestaltar rädsla: bilderboken Om dagen tar slut av Lisa Hyder, illustrerad av Per Gustavsson och Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark, även den bildsatt av Per Gustavsson.
– Det är två väldigt olika skildringar där död, undergång och ensamhet är gemensamma teman. Den ena är filosofisk och funderande. Den andra är en skräck-skröna att rysa och skratta åt, säger Björn Sundmark.
Skrämma eller lindra
Sett över tid har rädsla och skrämsel tagit sig olika uttryck i barnlitteraturen och också hanterats med blandade känslor av vuxenvärlden. I äldre tiders barnböcker var det vanligt att barn dog och plågades som straff för dåligt uppförande. Det här sättet att skrämma barn kom att kritiseras allt mer under 1900-talet då det växte fram allt mer ”rädslo-lindrande” barnlitteratur. Tanken med den var istället att skydda barn från allt skrämmande.
Parallellt har också terapeutiska argument för att skrämmas förts fram – att barn skulle kunna bli hjälpta av att konfronteras med det som är läskigt. Denna ambivalenta inställning präglar även dagens diskussion och debatt, menar Björn Sundmark.
– Vi tenderar att överbeskydda barn. De är generellt tåliga och vill gärna ha den starka spänning som finns i riktigt läskiga skildringar. Utan dem blir litteraturen och konsten intetsägande och utslätad. Det viktiga är att det finns en bra miljö runt barnet med närheten till en trygg vuxen, säger Björn Sundmark som tycker att det trots allt finns en gräns som också brukar fungera som en slags oskriven lag, även bland barnboksförfattare.
Hoppet måste finnas kvar
– Det är när hoppet försvinner. En bok får gärna skildra hemskheter men om den också lämnar barnet med en känsla av hopplöshet så är det inte bra. Det kan en vuxen hantera men det går inte att begära av ett barn.
Parallellt med intresset för rädslan i barnlitteraturen har Björn Sundmark också studerat religionens återtåg i den skandinaviska barn- och ungdomslitteraturen. Där pågår en slags renässans för kristendomen, menar han.
– Under de hundra år som följde efter Selma Lagerlöfs Nils Holgersson har det knappt funnits någon barnlitteratur som skildrar kristna inslag, som att gå i kyrkan eller tro på Gud. Det har varit möjligt att prata om allt annat men inte det, säger Björn Sundmark och beskriver det som att sex och politik flyttade in medan kyrka och tro flyttade ut ur den allmänna barnboksutgivningen
Ingen brist på andlig längtan
Samtidigt har det inte funnits någon brist på andlig längtan. Den har istället tagit sig uttryck genom exempelvis fantasyn i västerländsk barnbokslitteratur, menar Sundmark.
– Tolkien var troende katolik men han menade att det inte gick att skriva en bok för unga som var uttalat kristen. Hans kristna värderingar och andlighet kommer ändå till uttryck genom Sagan om ringen-böckerna, om än indirekt. Som genre har fantasyn också plockat in inslag från naturfolkens religioner.
Nu börjar de kristna inslagen bli allt vanligare i barnböckerna, menar Björn Sundmark som tror att en möjlig förklaring är att migrationen till Sverige gjort att religionen numera blivit en mer naturlig del av samhällslivet. Samtidigt har beröringsskräcken och laddningen kring religionen minskat.
– Sverige har ju varit unikt sekulariserat. Men nu börjar det bli vanligare att även mainstream-litteraturen för barn och unga helt naturligt skildrar kristna perspektiv utan att det ses som något konstigt. Det tyder på en förändrad attityd till religion i vardagen. På så sätt har vi återigen fått tillgång till de fantastiska legender och myter som är en del av vårt kulturarv. De förtjänas att ges uttryck även i vår tid.
”The Jabberwocky”. En illustration till dikten Jabberwocky, först publicerad i Genom glaset och vad Alice hittade där av Carroll Lewis 1871. Bild: John Tenniel , Public Domain,
Att översätta barnböcker
Björn Sundmark har också nyligen gett ut en bok tillsammans med den ungerska forskaren Anna Kérchy om översättning av klassiska barnlitterära verk där över tolv författare från lika många länder medverkar – Translating and Transmediating Children´s Literature (2020). Just nu arbetar han med en bok om dikten Jabberwocky i författaren Lewis Carrolls bok Alice i Spegellandet. Projektet involverar 40 forskare från hela världen.
Geometri är grundläggande och har starka band med andra delar av matematiken, till exempel algebran med sina ekvationer.
– Geometrin finns överallt i vardagen. Du måste förstå den för att få räta vinklar i ett bygge eller för att räkna ut hur mycket tapeter det går åt, säger Peter Markkanen, legitimerad lärare i matematik både för grundskolan och gymnasiet. Nu undervisar han i matematikdidaktik på lärarutbildningen vid Stockholms universitet.
Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll. Fokus är på lärande och hur lärande organiseras i till exempel klassrummet. Didaktik som ämne i lärarutbildning berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan.
Källa: Wikipedia
Stöd till lärare som använder digital teknik
Doktorsavhandlingen i matematik med inriktning matematikdidaktik är i två delar. I den första fasen studerade Peter Markkanen hur en lärare i en niondeklass använde digitala verktyg i undervisningen i geometri. Den andra studien leder vidare till fem konkreta upplägg för undervisning, ett samarbete med lärare på högstadiet. Uppläggen är utformade efter designprinciper enligt utbildningsvetenskaplig forskning.
– Mina resultat är konkreta stöd till lärare för att utveckla elevernas kunskap i geometri. Men det är alltid så att en idé måste anpassas för att fungera i undervisningen på just den skolan, säger Peter Markkanen.
Geometri passar bra för digital teknik enligt Peter Markkanen:
– Undervisningen i matematik kan liknas vid att berätta en historia och med digital teknik kan läraren steg för steg och lager för lager visa upp en geometrisk figur – eller zooma in på en detalj, som ett hörn.
Komplement för att hjälpa och stimulera eleverna
– Jag visar också hur läraren med digitala verktyg kan stimulera eleverna att undersöka, testa och resonera om geometriska figurer och deras egenskaper.
Men konkreta geometriska figurer utanför datorn är inte utkonkurrerade. En del elever använder händerna för att lära sig och då har högst verkliga geometriska figurer – som en kub – en plats under lektionen i matematik.
För Peter Markkanen är forskning viktigt för att lyfta fram bra metoder för undervisning.
– Det är inte alltid enkelt för lärarna att använda att digitala verktyg, utan stöd och vägledning är ofta nödvändigt. Det behövs goda exempel i fortbildningen.
Peter Markkanen, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet, peter.markkanen@mnd.su.se
− Perseverance främsta uppgift är att komma närmare svaret på en av de största frågorna vi har: om vi är ensamma i universum, säger Andreas Johnsson, som forskar om Mars geologi vid Göteborgs universitet.
Uppståndelsen kring rovern Perseverance som landade på planeten Mars den 18 februari 2021 har varit stor. Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa har släppt videosekvenser från landningen och för första gången har vi kunnat höra ljud från den röda planeten.
− Den har instrument för att hitta geologiska fenomen som eventuellt bildas genom livets påverkan, samt ämnen som kan vara förenliga med liv om de hittas i ovanliga koncentrationer och ovanliga geologiska sammanhang. Viktigast är instrumenten för analys av stenprover för att upptäcka eventuella biosignaturer och organiska föreningar, säger Andreas Johnsson.
Ljud från Mars
Bilden visar ett område där Perseverance kan korsa kratern Jezero, när den undersöker miljöer som en gång kan ha bebotts av liv. Forskare tror att området en gång översvämmades med vatten och var hem för ett gammalt floddelta. Bild: NASA/JPL-Caltech/USGS
Rovern har en stor uppsättning kameror, 19 stycken, som kan ta tredimensionella bilder, zooma och filma. Den har även ett ytterligare sinne i form av mikrofoner som gjort att människan för första gången kan höra ljud från Mars.
− Detta gör att Mars kommer att kännas närmare än någonsin tidigare. Ljudet blir också ett viktigt komplement till övriga undersökningar, bland annat kommer Perseverance kunna skjuta laser på stenar. Ljudpuffarna då denna laser träffar en sten kan ge information om stenens egenskaper, likt en geolog som knackar på en sten med hammare.
Framtida bemannade resor
En annan forskare som noga följer roverns äventyr på Mars är astrofysiker Maria Sundin. Visserligen forskar hon inte om just Mars men hon undervisar om planeten. Hon uppskattar när undervisningen blir knuten till så högaktuell forskning.
− Vid den tid då livet uppstod på jorden var antagligen planeterna relativt lika varandra, och därför är det intressant att se om det finns några spår av att livet uppstod även på Mars. Om mänskligheten någonsin kommer att bo på fler platser än jorden är antagligen Mars och månen de mest sannolika platserna. Inte minst pandemin har visat att mänskligheten är sårbar, och chanserna för att vi skall bli långlivade som art ökar om vi finns på fler platser.
En förutsättning för framtida bemannade resor till Mars är möjligheten att producera syre för de habitat där människor ska leva samt för produktionen av raketbränsle. Därför har rovern även ett instrument med sig som ska genomföra ett experiment där koldioxid från Mars atmosfär ska omvandlas till just syre, något som våra växter gör för oss.
Roverns öde
Perseverence fotograferad av en av sina kameror den 20 februari. 2021. Foto: NASA/JPL-Caltech
Ombord på Perseverence finns även en liten helikopter kallad Ingenuity. Den är främst ett sätt att testa om flygningar är möjliga på Mars. Dessutom ska rovern åka runt till olika platser för att samla in prover som den kapslar in och lämnar kvar på ytan.
− Dessa ska plockas upp av en framtida robotmission och skickas tillbaka till jorden. Även om Perseverance har med sig väldigt sofistikerade instrument kan vi göra så oerhört mycket mer i laboratorier på jorden, säger Andreas Johnsson.
Men vad händer med rovern när den slutar fungera?
− Den kommer att bli kvar på Mars yta för all framtid. Uppdraget är minst ett Marsår, vilket är ungefär 687 jorddagar, men förhoppningsvis kommer den att arbeta mycket länger än så. Curiosity som landade 2012 fungerar fortfarande bra och de drivs av samma system, säger Andreas Johnsson.
Men kanske kan farkosterna så småningom bevaras på något sätt, enligt Maria Sundin.
− Jag har funderat en del kring om vi i framtiden kommer att hämta hem dem igen som utställningsobjekt. En annan tanke är att Mars faktiskt kan bli bebodd i framtiden och att det blir någon typ av monument kring dem där de står, säger hon.
Text: Thomas Melin
Kontakt:
Andreas Johnsson, forskare vid Institutionen för geovetenskaper, andreasj@gvc.gu.se
I den aktuella studien har forskaren Ann Nordberg följt det språkutvecklande arbetet på nio förskoleavdelningarna vid förskolor i Vänersborgs kommun i två perioder. Först när personalen genomförde ett så kallat aktionsforskningsprojekt under våren 2019 och därefter i en uppföljande studie hösten 2019.
Aktionsforskning innebär att personalen forskar i sin egen verksamhet. I den här studien handlade det om att observera språkstödjande handlingar genom att bland annat filma interaktion mellan personal och barn, kritiskt reflektera över vardagssituationer och utifrån det utveckla nya former för att stödja barnens språkutveckling.
Språkutveckling i tamburen
De nio förskoleavdelningarna fokuserade på hur tamburen kan användas i det språkutvecklande arbetet. Till exempel ställde de ut en boklåda i tamburen vilket genast resulterade i att barnen läste och pratade böcker medan de väntade på sin tur att få gå ut. Ett annat exempel var att personalen filmade hur de själva pratade och interagerade med barnen, och utifrån detta ändrade de sitt beteende för att bli bättre språkliga förebilder med ett rikare och tydligare språk.
– Förskolans språkstödjande handlingar ökade både kvantitativt och kvalitativt. Personalen hittade på flera nya kreativa idéer hur de skulle skapa lärande aktiviteter och fördjupade sitt sätt att arbeta med dem, säger Ann Nordberg, universitetslektor i pedagogik.
– Det positiva med uppföljningsstudien var att personalen fortsatte, höll i och fördjupade arbetet, fortsätter Ann Nordberg
Observera och lära av varandra
Förskolepersonalen har använt sig av ett observationsverktyg, utvecklat av en brittisk språkforskare och professor i pedagogik, och tre dimensioner av det språkutvecklande arbetet kartlades: den fysiska lärmiljön, läraktiviteter samt interaktion mellan både pedagog-barn och barn-barn. Kartläggningen av den egna verksamheten har sedan använts till att reflektera, utvärdera och utveckla densamma.
– Observationsverktyget som ligger till grund för reflektionerna om språkstödet till barnen är baserat på forskning om vad som visat sig vara gynnsamt för barns språkutveckling och vilka handlingar vi vuxna kan göra för att stötta barns språk. Att arbeta strukturerat på detta sätt skapar förutsättningar för en förskola på vetenskaplig grund, säger Ann Nordberg.
– Alla förskolor ska jobba språkutvecklande. Men det här ett sätt att göra det mer strukturerat, fortsätter Ann Nordberg.
Ann Nordberg, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, ann.nordberg@gu.se
Därför ska man hellre använda andra material än plast i till exempel engångsförpackningar, och hellre återanvända plastpåsar än välja nedbrytbar plast. Återvinning är också bättre än kompostering.
Det är några av budskapen från en grupp europeiska forskare som nyligen tog fram rapporten Biodegradability of Plastics in the Open Environment, i syfte att ge EU-kommissionen vetenskapligt stöd för ett nytt ramverk för biologiskt nedbrytbar plast.
– Jag tror att det viktigaste budskapet är att biologiskt nedbrytbar plast har en roll att spela för att minska ansamlingen av plast i den öppna miljön – men bara i vissa specifika applikationer, säger Antal Boldizar, professor vid Chalmers, som forskar om miljöanpassade tekniska polymerer och en av författarna bakom rapporten.
Minska, återvinna eller återanvända
Nedbrytbar plast skulle kunna ersätta konventionell plast och därigenom göra nytta inom exempelvis jordbruk och fiske när plasten är svår eller dyr att få bort ur miljön. Fyrverkeripjäser är en annan intressant applikation.
– I andra fall, inklusive engångsförpackningar och plastpåsar, skulle det troligen vara bättre att minska mängden plast vi använder, att återanvända den, återvinna den eller, där vi kan, kompostera den i industrianläggningar.
Problemet är att biologisk nedbrytningen av plaster oftast kräver mycket specifika förhållanden – som rätt temperatur och förekomst av rätt mikroorganismer i rätt mängd. Att märka plastartiklar som ”biologiskt nedbrytbara” utan att förklara vilka förutsättningar som krävs för att de ska biologiskt nedbrytas, orsakar idag förvirring hos konsumenter och andra användare. Förvirringen kan leda till förorening av avfallsflöden och faktiskt ökad förorening eller mer skräp.
Rapportens tre huvudbudskap till politiker och myndigheter:
Begränsa användningen av biologiskt nedbrytbar plast i den öppna miljön till specifika applikationer för vilka minskning, återanvändning och återvinning inte är möjlig snarare än som en lösning för olämplig avfallshantering eller skräp
Ta fram enhetliga standarder för testning och certifiering för att förverkliga de potentiella miljöfördelarna jämfört med konventionell plast
Se till att relevanta målgrupper får korrekt information om den biologiskt nedbrytbara plastens egenskaper, lämpligaste användning och begränsningar, och hur den ska tas om hand.
Professor Antal Boldizar från Chalmers var medlem i den expertarbetsgrupp som nyligen lade fram SAPEA Evidence Review Report som presenterar de senaste vetenskapliga bevisen kring plastens biologiska nedbrytbarhet i den öppna miljön. Rapporten är finansierad av, och har presenterats för, EU-kommissionen och utgör underlag för EU:s strategi för biologiskt nedbrytbar plast. I arbetsgruppen ingick från Sverige även Ann-Christine Albertsson, professor emerita från KTH.
Landlevande varelser uppfattar olika delar av ljusets våglängder. Människan kan exempelvis inte uppfatta de kortaste våglängderna och kan därför inte se ultraviolett ljus. Förutom primater är det få landlevande varelser som kan se färgen röd. Ett fält med blommor i olika färger ser därför olika ut beroende på om det är en människa, en fjäril, ett bi eller en katt som ser fältet.
I en ny studie har ett forskarlag lett av forskare vid Lunds universitet och Harvard University utvecklat en helt ny metod för att upptäcka de opsiner som avgör om en organism kan se ljusets långa våglängder, det vill säga röda färgnyanser. Forskarlaget har särskilt studerat en fjärilsart, atalafjärilen som lever i Florida och i Karibien, och upptäckt att arten, till skillnad från de flesta andra fjärilar och övriga insekter, kan se röda färgnyanser.
Opsiner
Förmågan att se olika färger genereras av ljuskänsliga proteiner i näthinnan, så kallade opsiner. Det som avgör vilka färger en organism kan se är antalet opsiner och den molekylära strukturen på ljusreceptorn (molekyl eller cell som absorberar ljus).
Färger har stor betydelse för många beteenden hos insekter. Färger spelar roll för vilken partner de väljer, färger leder dem också så att de hittar föda och pollinerar växter.
–Vi behöver veta mer om färgernas betydelse för fjärilar och andra insekter, men tills nu har det inte funnits någon metod för att utforska insekters syn på molekylär nivå. Det är en sådan metod som vi har utvecklat, säger Marjorie Liénard, verksam vid Lunds universitet och den som har utvecklat den nya metoden.
Mer kunskap om ögats evolution
Metoden möjliggör att studera länken mellan genetiska förändringar i opsinerna och visuella anpassningar hos ryggradslösa djur, dit bland andra insekter, spindlar och kräftdjur räknas.
–Nu förstår vi hur en förändring i en enda aminosyra i ett protein helt kan förändra vad en insekt ser. Genom att karakterisera opsinerna hos en art kan vi få kunskap om exakt vad det djuret ser, säger hon.
Marjorie Liénard och hennes kollegor menar att den nyutvecklade plattformen kan få stor betydelse för kunskapen om ögats evolution. Med hjälp av den nya metoden kan forskare vandra bakåt i evolutionen och rekonstruera vad förfäderna till de arter som lever idag kunde se.
En internationell studie där forskare vid Umeå universitet deltar visar att en specifik form av proteinet OAS1 har en skyddande effekt mot covid-19. Proteinet är ett genetiskt arv från korsningar med neandertalmänniskan och är därför ojämnt fördelat i befolkningen.
– Detta öppnar mycket spännande möjligheter. Det finns redan idag behandlingar som ökar nivåerna av det specifika proteinet i kroppen. Nu kan vi gå vidare och undersöka om dessa även kan användas mot covid-19, säger Johan Normark, huvudprövare för en klinisk studie om covid-19 som utförs vid Umeå universitet och Region Västerbotten.
Förmodligen uppstod proteinet för tiotusentals år sedan när homo sapiens-människor korsades med neandertalare. Genom evolutionen har proteinet ökat och finns nu hos ungefär var tredje person med europeisk härkomst. Däremot har människor med afrikansk härkomst inte proteinet, eftersom inga neandertalare levde i Afrika.
I den aktuella studien framgick det att en form av proteinet OAS1 både har en skyddande effekt mot att insjukna i covid-19 och att de som ändå insjuknade blev mildare sjuka med mindre behov av respiratorvård.
Homo sapiens fick barn med neandertalare
Denna specifika form av OAS1 har förmodligen uppstått för tiotusentals år sedan när homo sapiens-människor korsades med neandertalare. Genom evolutionen har proteinet ökat och finns nu hos ungefär var tredje person med europeisk härkomst. Däremot har människor med afrikansk härkomst inte proteinet, eftersom inga neandertalare levde i Afrika.
I studien undersöktes proteiner som detekterades i blod, som kan vara möjliga att använda för behandling av covid-19. Utmaningen låg i att bestämma vilka proteiner som spelar en kausal roll i sjukdomsprogressionen för covid-19.
Nya framsteg för tekniken att mäta flera proteiner i blod samtidigt, i kombination med genetiska analyser genom så kallad Mendelian-randomisering, gjorde det möjligt att reda ut vilka proteiner som påverkade covid-19, snarare än vice versa.
Västerbottningarnas blod blir till hjälp
Studien baserades på 14 000 fall av covid-19-och 1,2 miljoner kontroller. Från dessa fann man 931 cirkulerande proteiner, där ökning av OAS1-nivåerna var starkast associerad med skydd mot svår sjukdom i covid-19. OAS1-proteinnivåer har nu mätts i blod hos 500 patienter i kanadensiska Biobanque québécoise de la covid-19, där man kunnat verifiera fynden på gennivå; att ökade nivåer hos patienter efter infektion var relaterade till skydd mot svår covid-19.
Även västerbottningarnas blod har en nyckelroll i studien. Eftersom proteinernas nivåer kan påverkas av covid-19 i sig, är det viktigt att också kunna mäta nivåerna i prover tagna långt innan pandemin. Västerbottningarna har under lång tid lämnat blodprover i Västerbottens hälsoundersökning. Dessa har sparats i Biobanken norr som nu utgjort en unik resurs för forskningen.
– Vi fortsätter nu med att studera nivåerna av proteiner från tiden före pandemin hos personer som långt senare insjuknade i svår sjukdom och jämför dessa med prover från personer med mild sjukdom, säger Elin Thysell, forskare vid Umeå universitet och biträdande projektledare för en satsning på att använda biobanksprover för att förebygga eller mildra sjukdomar.
Förutsäga vårdbehov utifrån arvsmassa
Tillsammans med forskare i virologi och immunologi kommer man att undersöka i hur hög grad OAS1-nivåerna i blodet innan personer blev infekterade kan förutsäga sjukdomsförloppet. Det görs genom att data för OAS1-nivåer för varje individ kopplas ihop med data från SCB, Socialstyrelsen och Svenska intensivvårdsregistret. Alla personuppgifter är anonymiserade för att skydda den personliga integriteten.
– Det är en fördel för vården om man på detta sätt kan göra prognoser för vilken vård patienter kan behöva baserat på deras arvsmassa, samtidigt som målet på sikt är hitta en botande läkemedelsbehandling, säger Anne-Marie Fors Connolly, forskare vid MIMS, Molekylär infektionsmedicin Sverige, vid Umeå universitet och ledare för flera stora multiregisterprojekt för att kartlägga covid-19.
Idag görs stora insatser för att utveckla vaccin. Men med hundratals miljoner människor som redan är smittade runt om i världen är det viktigt att även fortsätta sökandet efter sjukdomsspecifika behandlingar eftersom få sådana terapier har identifierats. Osäkerhet och bristande kunskap om hur länge vaccinen kommer att visa sig vara skyddande tillsammans med insikten att covid-19 troligen kommer att vara en global fråga i många år framöver, gör att behovet av terapeutiska behandlingar kommer att fortsätta.
Vetenskaplig artikel:
A Neanderthal OAS1 isoform protects individuals of European ancestry against COVID-19 susceptibility and severity (Sirui Zhou, Guillaume Butler-Laporte, Tomoko Nakanishi, David R. Morrison , Jonathan Afilalo, Marc Afilalo, Laetitia Laurent, Maik Pietzner, Nicola Kerrison, Kaiqiong Zhao, Elsa Brunet-Ratnasingham, Danielle Henry, Nofar Kimchi, Zaman Afrasiabi, Nardin Rezk, Meriem Bouab, Louis Petitjean, Charlotte Guzman, Xiaoqing Xue, Chris Tselios, Branka Vulesevic, Olumide Adeleye, Tala Abdullah, Noor Almamlouk, Yiheng Chen, Michaël Chassé, Madeleine Durand, Clare Paterson, Johan Normark, Robert Frithiof, Miklós Lipcsey, Michael Hultström, Celia M. T. Greenwood, Hugo Zeberg, Claudia Langenberg, Elin Thysell, Michael Pollak, Vincent Mooser, Vincenzo Forgetta, Daniel E. Kaufmann, Brent Richards) Nature Medicine
Kontakt:
Elin Thysell, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet elin.thysell@umu.se
Resultaten från studien, där 4 000 svenskar ingår, visar på en tydlig koppling mellan en kost med hög andel snabba kolhydrater, alltså med högt glykemiskt index (GI), och framtida hjärt-kärlsjukdom och död. Kopplingen fanns oavsett om man hade tidigare hjärt-kärlsjukdom eller inte.
– Data från den nya studien, tillsammans med tidigare publicerade data från andra studier, understryker att intag av kolhydrater av låg kvalitet sannolikt är minst lika dåliga eller sämre än många typer av fett, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och medförfattare i studien, och fortsätter:
– Detta föranleder att vi delvis tänker om när det gäller vad som är skadligt i vår kost och vad som är nyttigt. Samtidigt är det en hel del i nuvarande kostrekommendationer som står sig bra: högt intag av frukt och grönsaker, och kolhydrater med högt fiberinnehåll som bönor och fullkornsprodukter hör till det som redan ingår.
GI visar livsmedels effekt på blodsockret
Glykemiskt index (GI) används för att mäta hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas efter att man ätit ett visst livsmedel. Exempel på livsmedel med högt GI är vitt bröd, bakverk, godis och läsk. Blodsockret stiger snabbt när man äter mat med högt GI och man behöver äta oftare.
Lågt GI har till exempel bröd, flingor och gryn med en stor andel hela korn. Dessa livsmedel leder till en långsammare blodsockerhöjning och bidrar också till att hålla blodsockret på en jämn nivå mellan måltider. Det leder i sin tur till hälsosammare fettomsättning och blodfettsnivåer.
Forskarna använde ett frågeformulär för att kartlägga deltagarnas kostvanor över tid, och beräkna GI-värdet på maten.
Bland studiedeltagare med bakomliggande hjärt-kärlsjukdom hade den femtedel av deltagarna vars diet låg högst på GI-skalan, jämfört med den femtedel som låg lägst, en 50-procentigt förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. För dem utan bakomliggande hjärt-kärlsjukdom var motsvarande riskökning 20 procent. Effekten av kost med högt glykemiskt index var starkare hos personer med övervikt jämfört med normalviktiga individer.
Totalt inträffade 8 780 dödsfall och 8 252 fall av allvarlig hjärt-kärlsjukdom i form av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och död i hjärt-kärlsjukdom under uppföljningsperioden.
Studiens försteförfattare är David Jenkins, professor vid universitetet i Toronto, Kanada. Han betonar hur resultat från Pure-studien även tidigare visat på hälsoeffekterna av att inta rätt slags kolhydrater. Lågt GI-värde finns i flertalet frukter, och i grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Vitt bröd, ris och potatis har högt GI-värde.
Studien publiceras i The New England Journal of Medicine och omfattar 137 851 individer. Den bygger på populationsstudien Pure ( Prospective Urban Rural Epidemiological study) med deltagare från 27 länder på fem kontinenter. Deltagarna var 35–70 år gamla och medianvärdet på uppföljningstiden nio och ett halvt år.
Vetenskaplig artikel:
Glycemic Index, Glycemic Load, and Cardiovascular Disease and Mortality
Kontakt:
Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, annika.rosengren@wlab.gu.se
– Fynden har stor betydelse för vår grundläggande förståelse av hur hjärnan fungerar, vilket är viktigt för att förstå hjärnans sjukdomar, men också för framväxten av AI-teknologi och maskininlärning som alltmer inspireras av biologi, säger docent Martin Nilsson vid RISE.
Martin Nilsson och professor Henrik Jörntell vid Lunds universitet, har genomfört studien som nu är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Physical Review E. Forskarna menar att svårigheten att behandla hjärnans sjukdomar i stor utsträckning beror på bristande förståelse för hur den fungerar och att fynden lyfter oss till en ny nivå.
Hjärnans internkommunikation
– Hur våra nervceller skapar de elektriska signalerna för inbördes kommunikation är en av de mest centrala frågorna för förståelsen av hjärnans funktion, som ju kan identifieras med flödet av dessa signaler i de stora nätverk som nervcellerna bildar. Ju bättre förståelse av dessa grundläggande mekanismer, desto bättre möjligheter att behandla de sjukdomar som drabbar hjärnan, förklarar Henrik Jörntell.
– Det tekniska genombrottet kom då vi upptäckte en ny matematisk metod för att lösa de ekvationer som beskriver nervcellen. Fastän de tidigare har betraktats som mycket svårlösta kunde vi nu lösa dem blixtsnabbt. Det gjorde att vi kunde korrigera och fullända neuronmodellen genom att analysera stora mängder experimentella data, säger Martin Nilsson.
Reglerad slumpmässighet
Resultaten från studien visar att nervcellerna ofrånkomligen uppvisar en reglerad slumpmässighet styrd av de molekylära mekanismer som genererar de elektriska signalerna. Slumpmässigheten kan bidra till tankspriddhet, men tillåter förmodligen också hjärnan att arbeta mer flexibelt och kreativt vid problemlösning – och paradoxalt nog att den också kan uttrycka sig mer exakt genom att tillåta ‘luddighet’ vid behov.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
