Klimatförändringarna är ett hot mot livsmedelsförsörjningen. Att öka jordbrukets motståndskraft kan bli avgörande för att få tillräckligt med mat.

I Sverige väntas den globala uppvärmningen leda till att odlingssäsongen blir längre, men också till att vädret blir mer varierat och att risken för extremväder ökar, något som kan leda till sämre skördar.

Nu har forskare vid vid Lunds universitet undersökt om en ökad kolhalt i marken kan öka jordbrukets motståndskraft – och svaret är ja.

  • I fält som utarmats på kol har en ökad kolhalt en positiv
    effekt på skörden vid extrema väderförhållanden.
  • Åtgärder för att öka kolhalten i marken är kostsamma för
    jordbrukare på kort sikt.
  • Styrmedel kan behövas för att göra investeringar i
    kolinlagring i åkermark mer attraktiva för enskilda
    jordbrukare.

Studien: kolinlagring  – en försäkring i ett förändrat klimat

Kol i jorden skyddar skörden

– Vi visar att brukning av jorden på ett sätt som bevarar eller lagrar kol i marken gör skörden mer motståndskraftig mot de vädervariationer som kommande klimatförändringar väntas föra med sig, som högre temperaturer med mer frekventa perioder av torka, men också längre perioder med kraftig nederbörd, säger Mark Brady,  Forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC).

Sedan tidigare är det känt att en hög kolhalt i åkermarken är förknippat med bättre vattenhållande förmåga, mer växtnäring och mindre risk för markpackning och erosion.

Det har även varit känt att när, under en grödas växtperiod, som en extrem väderhändelse inträffar har betydelse. Däremot har det varit outforskat hur dessa faktorer samverkar, och det är det som forskarna tittat på när det gäller vete och korn.

Intensiv bearbetning utarmar jorden på kol

För vete visade resultatet att högre kolhalt är gynnsamt under alla omständigheter, för korn bara under vissa omständigheter.

– Sammantaget är det tydligt att brukningsmetoder som bevarar eller lagrar kol i marken, till exempel perioder med gräsvall eller mellangrödor, kan fungera som en försäkring för framtida skördar, säger Mark Brady.

Men flera vanliga brukningsmetoder som används i dag utarmar i stället marken på kol. Intensiv bearbetning och odling av jorden minskar mängden kol och
den biologiska mångfalden i marken (av till exempel daggmask och nyttig svamp), vilket ger sämre skördar.

Styrmedel mot jordvänliga metoder

Den intensiva odling som bedrivs på en stor del av den europeiska åkermarken är en fara för framtida livsmedelsförsörjningen, menar forskarna. Men att gå över till andra metoder skulle på kort sikt vara kostsamt för många jordbrukare.

– Därför kan det under en period krävas riktade styrmedel till jordbruket för att underlätta övergången till mer jordvänliga brukningsmetoder eftersom de miljöersättningar som finns i dag generellt är för låga för att locka till sig något större intresse, säger Mark Brady.

Han påpekar att en ökad kolinlagring i marken också skulle ge en minskad klimatpåverkan från jordbruket, och att vinsterna med mer jordvänliga brukningsmetoder därför skulle vara flera.

Studie:

Kolinlagring – en försäkring i ett förändrat klimat (pdf)

Kontakt:

Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi vid Agrifood Economics Centre/SLU och Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) mark.brady@slu.se

Unga som grupp löper en ökad risk för sexuell ohälsa i form av sexuellt överförbara sjukdomar, oplanerade graviditeter och sexuellt våld jämfört med andra åldersgrupper i samhället. Ungdomsmottagningar finns över hela Sverige och arbetar framför allt med den sexuella och psykiska hälsan hos unga i åldern 13–24 år.

– Problemet har dock varit att sexuell ohälsa hos de som besöker ungdomsmottagningar ofta förblir ouppmärksammad, eftersom unga sällan berättar om dessa erfarenheter i kontakt med hälso- och sjukvården. Och vårdpersonal frågar inte regelbundet om riskutsatthet och negativa sexuella erfarenheter, säger Sofia Hammarström, som nyligen lagt fram sin doktorsavhandling vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.

Lättare att prata om sex med frågeformulär

I sin avhandling har hon studerat hur man kan identifiera sexuellt riskutsatta unga, och utvecklat en metod som hon har testat på tre ungdomsmottagningar. Metoden heter SEXIT och består av ett frågeformulär för besökare, samt en utbildning och handbok för personal.

Metoden innebär att unga som besöker ungdomsmottagningen får besvara ett formulär med frågor som man sedan samtalar om under besöket. Totalt 268 unga besökare besvarade formuläret under pilotstudien, och en betydande andel av besökarna berättade om flera olika riskfaktorer eller negativa erfarenheter. Metoden uppskattades av både personal och besökare. Av de unga svarade nästan nio av tio att frågorna var viktiga. Få upplevde att frågorna var obehagliga eller svåra att besvara.

– Besökarna jag intervjuat upplever att det är lättare att berätta om negativa eller tabubelagda upplevelser genom att fylla i ett formulär än att ta upp en fråga på eget initiativ. De tycker också det är viktigt att alla erbjuds frågorna, men att de är frivilliga att besvara. Det skapar transparens och signalerar till besökarna att ungdomsmottagningen är intresserad och redo att diskutera även svåra frågor, säger Sofia Hammarström.

Viktigt med bra bemötande i känsliga frågor

En annan sak som betonades i intervjuerna var vikten av ett professionellt och icke-dömande bemötande från personalen i samband med potentiellt väldigt känsliga frågor.

Ur personalens perspektiv upplever man att arbetssättet har ökat både kvalitén och jämlikheten i vården, eftersom man nu ställer samma frågor till alla. Tidigare har dessa frågor endast kommit upp om besökaren initierat samtalet eller om det varit uppenbart att det finns problem, men med SEXIT uppmärksammas fler besökare i behov av vård eller stöd, inte minst eftersom formuläret samlar flera viktiga riskfaktorer i ett och samma formulär. Frågor om exempelvis erfarenhet av sex mot ersättning och våld upplevs som svåra att ta upp på ett bra sätt av både personal och unga. Ett formulär kan då underlätta kommunikationen dem emellan.

Ungdomsmottagningar intresserade av Sexit-metoden

Under arbetet med avhandlingen har intresset från andra mottagningar vuxit sig allt starkare. Parallellt med sin forskning har Sofia Hammarström, i sin roll som utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen, vidareutvecklat och spridit metoden till andra. Ungdomsmottagningar i 11 av Sveriges 21 regioner har utbildats och det finns intresse även från andra verksamheter som arbetar med unga.

– Från implementeringsforskning vet vi att det är ovanligt att nya metoder implementeras så här snabbt inom hälso- och sjukvården. Jag ser det som ett kvitto på att metoden fungerar och uppfyller ett reellt behov i verksamheten, säger Sofia Hammarström.

Avhandling:

Identification of young people at risk of sexual ill health – implementing a new tool in youth clinics, Sofia Hammarström (2021), Linköpings universitet, ISSN 0345-0082 ; 1784

Kontakt:

Sofia Hammarström, doktor i medicin samt utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen, sofia.hammarstrom@vgregion.se

– Fokus i min forskning är förändrade och framtida arbetsförhållanden och vilken betydelse den fysiska arbetsplatsen har för hur vi förstår vårt arbete och den teknologi vi arbetar med. Digitala nomader är en växande grupp på arbetsmarknaden och vi behöver förstå hur dessa individer arbetar, precis som vi har vunnit mycket kunskap på att förstå hur det är att arbeta i fabrik, på kontor, som projektledare och så vidare, säger Caroline Ingvarsson, universitetsadjunkt vid Mälardalens högskola.

Fler bryter upp från tidigare liv

Fenomenet med digitala nomader har vuxit fram successivt under de senaste tio åren, även om rörelsen till viss del stoppat upp under 2020 och 2021, på grund av coronapandemin som innebar nedstängningar av samhället och svårigheter att resa.

– De tendenser vi ser är att digitala nomader är en växande grupp människor på arbetsmarknaden. Dessa människor har ofta universitetsexamen, är i sena 20- och 30-årsåldern med etablerade karriärer, men väljer att bryta upp från sina liv för att hitta en annan typ av utmaningar, säger Caroline Ingvarsson.

Digitalisering är en förutsättning

Digitaliseringen är en förutsättning för att den digitala nomadiska livsstilen ska vara möjlig. Att kunna arbeta på distans på det sättet som digitala nomader gör går inte om det inte finns internet, datorer och en arbetssituation som tillåter att samarbete sker helt på distans.

På så vis påverkar de digitala nomadernas livsstilsval de normer och föreställningar som finns kring arbetsliv och jobb. Ett tydligt exempel är distansarbete och hemmakontor som den gängse arbetsformen för många under pandemin. Men Caroline Ingvarsson menar att arbetslivet kommer att präglas av ett ökat intresse för distansarbete även efter coronapandemin.

– Med corona har vi tagit oss över en ganska stor tröskel. Det har blivit enklare och mer accepterat att delta i arbetsdagen utan att vara på plats fysiskt på exempelvis ett kontor. För många har det senaste året blivit ett bevis på att det går både att arbeta och leda på distans, säger hon.

Förskjutningar i normer gällande arbetslivet

I ett större perspektiv är den moderna anställningen med reglerade dagar och lön inte så självklar, då den växte fram ur industrialiseringen där människor började arbeta för lön, oftast för någon annan och som en kugge i ett större maskineri. Dessa föreställningar om vad arbete och arbetsliv är börjar nu förskjutas.

– Dels handlar det om en förskjutning i vad man tycker är ett rimligt sätt att arbeta, dels handlar det om vilken måluppfyllnad man ser att jobbet ska ge. Digitala nomader har valt att byta karriär för att kunna ha ett mer balanserat arbetsliv och för att få en större frihet att själva styra sitt jobb, säger Caroline Ingvarsson.

Stora förändringar i ledarskap och chefskap

För ledare och chefer kommer dessa normförskjutningar att innebära stora förändringar.

– Chefer och ledare kommer att, i ännu högre utsträckning än tidigare, behöva ställa sig frågor som ”Hur är jag en bra chef över medarbetare som jag träffar väldigt sällan?” och  ”Genom vilka kanaler kan vi upprätthålla vilken kommunikation?” säger Caroline Ingvarsson.

Arbetslivet tenderar även att bli mer transient (ungefär ”temporärt”, redaktionens kommentar), menar Caroline Ingvarsson, där fler arbetar på uppdrag snarare än via en anställning.

– Vi ser att fler organisationer börjar se hur man kan jobba med mer mobila organisationer där kortare uppdrag, färre anställda och flera olika anställningsformer blir det nya. Detta ställer stora krav på hur man som chef leder team som består av medarbetare som jobbar på kortare eller längre uppdrag, där man inte träffas fysiskt och där organisationen är mer dynamisk, säger hon.

Bygga lojalitet utan att träffas

Caroline Ingvarsson ska nu utvidga sin studie till att även inkludera organisationer vars medarbetare i allt högre utsträckning består av anställda som jobbar på distans på uppdrag, även i organisationers kärnverksamhet.

– Jag kommer studera frågor som hur man bygger och behåller en stark organisationskultur när människor inte längre samlas och hur det avspeglar sig om vi även efter corona kommer inkludera distansen i organisationskulturen. Här intresserar jag mig för hur man exempelvis bygger lojalitet med de man aldrig möter? avslutar Caroline Ingvarsson.

Kontakt:

Caroline Ingvarsson, universitetslektor Mälardalens högskola, caroline.ingvarsson@mdh.se

– Våra fynd stödjer samhällets satsningar för att få bukt med ångestsjukdomar. Studien synliggör vikten av att fortsätta öka vår kunskap om hur en fysisk aktiv livsstil samverkar med andra faktorer för att främja psykiskt välmående, säger Tomas Deierborg, professor i experimentell fysiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

I studien följdes nästan 200 000 personer som åkt Vasaloppet. Dessa jämfördes med lika många personer med samma ålder och kön från övrig befolkningen. Därefter följde forskarna samtliga individer med utdrag från patientregistret över registrerade ångestdiagnoser under upp till 21 års tid.

Mindre ångest hos Vasaloppsåkare

– Vasaloppsåkarna hade nästan 60 procents lägre risk att utveckla ångestsjukdom jämfört med den övriga befolkningen. Sambandet fanns bland både män och kvinnor, säger Martina Svensson, neuroforskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.

Hon och Tomas Deierborg menar att resultaten motiverar fortsatta satsningar på forskningsområdet. På sikt kommer det förhoppningsvis att gynna folkhälsan och därmed frigöra resurser för ytterligare studier.

– Fördelen med denna typ av epidemiologisk studie är att man med relativt enkla medel kan upptäcka tydliga mönster, som verkar spela roll på gruppnivå i befolkningen, och på så vis ringa in och fokusera på vad man ska undersöka vidare i mindre omfattande studier för att få mer kunskap om vad som verkligen orsakar mer eller mindre ångest, förklarar Martina Svensson.

Mer ångest hos snabbaste kvinnorna

Bland skidåkarna undersöktes också om prestationsförmågan, det vill säga hur snabbt man körde sitt lopp, påverkade risken att utveckla ångest. Det visade sig att på gruppnivå hade de snabbaste kvinnliga skidåkarna en nästan dubbelt så stor risk att utveckla ångest jämfört med de som åkte långsammast. Trots det hade de snabbaste kvinnorna fortfarande lägre risk jämfört med den övriga icke-skidåkande befolkningen. Hos männen fanns ingen sådan koppling.

– Det finns flera studier som visar att en fysiskt aktiv livsstil kan minska risken att drabbas av ångest. Vad vi ser i denna studien är att bland aktiva kvinnor verkar även den fysiska prestationsförmågan spela in och att väldigt hög prestationsförmåga inte nödvändigtvis är det mest fördelaktiga, även om det fortfarande verkar bättre än väldigt låg aktivitet. Det viktiga här är att poängtera att även de snabbaste kvinnliga åkarna hade en lägre risk för ångest jämfört med kvinnorna i övriga befolkningen, så alla grupper bör uppmuntras till en fysiskt aktiv livsstil, säger Martina Svensson.

Kan ha andra orsaker än träning

Den högre risken att drabbas av ångest hos de snabbaste kvinnliga skidåkarna försvann om de som utvecklade ångest de första fem åren exkluderades. Detta tyder på att det inte behöver vara den fysiska träningen i sig som ledde till sämre psykisk hälsa i den här gruppen, utan kanske snarare att den höga träningsnivån samtidigt kan vara kopplad till andra drivkrafter och personlighetsdrag som inte gynnar den mentala hälsan, menar forskarna.

– Studien kan inte slå fast någotdera, men den pekar på att faktorer kopplade till prestationsnivå kan ha lika stor inverkan på det psykiska måendet som den fysiska aktiviteten i sig. Dessa aspekter behöver undersökas mer ingående med avseende på kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, i synnerhet hos kvinnor, säger Martina Svensson och fortsätter:

– Andra studier tyder på att just utomhusträning kan ge en extra fördel för det psykiska välbefinnandet med den lugnande naturen och högre ljusexponeringen. Vi undersöker inte någon av dessa aspekter i vår studie. Däremot visar studier, som undersökt annan typ av fysisk aktivitet än just vintersport, liknande resultat. Därför är det troligt att anta att det är den fysiska aktiviteten i sig som är det viktiga.

Läs också: Antidepressiva – lätta att börja ta, svårare att sluta med

Epidemiologisk studie – vad är det?

Epidemiologisk forskning undersöker förekomsten av olika sjukdomar i en population (en grupp personer, redaktionens kommentar). I en epidemiologisk studie vill man undersöka om det finns samband mellan att en människa utsatts för till exempel strålning, smittämnen, stress eller cigarettrök och att personen drabbats av sjukdomar eller tillstånd, som till exempel hjärtinfarkt, lungcancer, övervikt eller högt blodtryck.

Källa: KI

Vetenskaplig artikel:

Physical activity is associated with lower long-term incidence of anxiety in a population-based, large-scale study.

Kontakt:

Martina Svensson, neuroforskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, martina.svensson@med.lu.se, Tomas Deierborg, professor i neurofysiologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, tomas.deierborg@med.lu.se

Forskarna fann att föräldrar till personer med adhd hade 34 procent högre risk för demens, jämfört med föräldrar till personer utan adhd. Risken för Alzheimers sjukdom, vilket är den vanligaste typen av demens, var 55 procent högre för föräldrar till individer med adhd. Det var också mer sannolikt att individer med adhd hade föräldrar med tidig  debut av demens.

Adhd (attention-deficit/hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet och drabbar uppskattningsvis drygt 3 procent av världens vuxna befolkning.

Den absoluta risken för demens var dock liten för gruppen av föräldrar. Endast 0,17 procent av föräldrarna fick en demensdiagnos under uppföljningsperioden.

Kopplingen var lägre för andragradssläktingar till personer med adhd, dvs. mor- och farföräldrar och syskon till föräldrarna. Till exempel hade mor- och farföräldrar till personer med adhd 10 procent ökad risk för demens, jämfört med mor- och farföräldrar till personer utan adhd.

– Fynden tyder på att det finns en ärftlig och/eller miljömässig koppling mellan adhd och demens. Nu behöver vi ytterligare studier för att förstå de underliggande mekanismerna, säger studiens försteförfattare Le Zhang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

Demens hos släktingar till personer med adhd

Antalet nya adhd-diagnoser har ökat kraftigt de senaste årtiondena i takt med att medvetenheten och kunskapen om adhd växt. Eftersom diagnosen är förhållandevis ny finns endast ett fåtal mindre studier som studerat utvecklingen av demens hos personer med adhd, och studierna har ofta visat motstridiga resultat.

I den aktuella studien ville forskarna överbrygga detta genom att undersöka i vilken utsträckning äldre generationer till individer med adhd diagnostiserats med demens. Forskarna inkluderade fler än två miljoner personer födda i Sverige mellan 1980 och 2001, varav drygt 3,2 procent hade en adhd-diagnos. Med hjälp av nationella register kopplade forskarna dessa personer till över fem miljoner biologiska släktingar, inklusive föräldrar, mor- och farföräldrar och föräldrars syskon, och studerade i vilken utsträckning dessa släktingar utvecklade demens.

Studien kan inte fastställa något orsakssamband men forskarna presenterar flera potentiella förklaringar som kan undersökas i framtida studier.

– Man kan tänka sig att det kan finnas hittills oupptäckta genvarianter som bidrar till båda tillstånden eller miljömässiga riskfaktorer, som socioekonomiska förhållanden, som kan påverka associationen. En annan möjlig förklaring är att adhd ökar risken för en rad fysiska åkommor som i sin tur bidrar till ökad risk för demens, säger studiens korresponderande författare Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

Publikation

Attention-deficit/hyperactivity disorder and Alzheimer’s disease and any dementia: a multi-generation cohort study in Sweden , L. Zhang, E. Du Rietz, R. Kuja-Halkola, M. Dobrosavljevic, K. Johnell, N. L. Pedersen, H. Larsson, and Z. Chang, Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association

Kontakt

Le Zhang, doktorand,  Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, le.zhang@ki.se

Zheng Chang, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, zheng.chang@ki.se

Cirkulär livsmedelsproduktion handlar om att skapa ett system där avfall inte uppstår och resurser behålls i ett kretslopp. Och som dessutom kan ge vinster både för miljön och ekonomin.

SLU-forskaren Malin Hultberg ger några aktuella exempel på hur det går att integrera svampodling i sådana kretslopp.

Bönor, svampar och grisar

Åkerböna är en gröda som många tror kan spela en allt viktigare roll för produktionen av vegetabiliskt protein för humankonsumtion. Ett av problemen med åkerböna är det skal som helst ska rensas bort när bönan ska bli mat för människor.

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Cleaner Production visar SLU-forskare hur skalen kan fungera som substrat för odling av den populära matsvampen ostronskivling (Pleurotus ostreatus).

Ett kilo åkerbönsskal (torrvikt) kan förväntas producera 1.1 kilo ostronskivling (färskvikt). I kretsloppssteget därefter visar forskarna hur det av svampen nedbrutna substratet går att använda som proteinfoder för grisar, eftersom halten av antinutritionella ämnen sjunkit kraftigt. Studien visar på potentialen av att ta tillvara restprodukter i kretsloppssystem för produktion av mat, menar forskarna.

Vad är en antinutrient?

En antinutrient är ett ämne som hämmar upptaget av olika näringsämnen från kosten, till exempel av proteiner, mineraler eller vitaminer. De kan också störa enzymers funktion och i förlängningen skada tarmen De finns i många råvaror från växtriket och agerar som en skyddsmekanism för växten, på samma vis som till exempel taggar eller stark doft.

Urban svampodling i matavfall

Det pågår också ett forskningsprojekt med namnet Stadens matavfall blir ny mat. SLU-forskare med flera undersöker hur matavfall som brutits ner i biogasprocessen i framtiden kan fungera som substrat för urban odling av bland annat ostronskivling och den asiatiska bladgrönsaken pak choi.

Forskningen är interdisciplinär (går över flera forskningsområden) och behandlar förutom frågor om skördens kvantitet och kvalitet även frågeställningar om konsumenternas acceptansför den här typen av odlingssystem.

Korallticka på tallriken?

Konsumtionen av odlad matsvamp har stigit kraftigt under 2000-talet. Ett nytt faktablad från SLU fokuserar på odling av korallticka, även kallad maitake, Grifola frondosa, en matsvamp som ännu inte är så vanlig i Sverige.

Läs mer: Faktablad om odling av korallticka (pdf). 

Smaken på svampen beskrivs som nötaktig med en textur som påminner om kött. I studien bakom faktabladet har man undersökt hur denna asiatiska delikatess trivs med att växa på åtta tillgängliga svenska substrat såsom sågspån av björk och gran och pressrester av äpple.

Syftet är att bidra till utveckling av en hållbar svensk produktion av maitake. Berikat sågspån av gran visade sig ha potential för odling av svampen och resterna efter odlingen skulle kunna användas för produktion av biobränsle. Bakom faktabladet står masterstudenten Anna Dahlin och forskaren Malin Hultberg vid institutionen för biosystem och teknologi.

Kontakt:

Malin Hultberg, universitetslektor och samverkanslektor, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU, malin.hultberg@slu.se

Mikrovågor är ett samlingsnamn för elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden och kan användas till allt ifrån att värma mediokra fiskrätter till att söka efter utomjordiskt liv i universum.

Främst används mikrovågor för att överföra signaler inom telekommunikation. Men de senaste åren har allt mer fokus riktats mot mikrovågornas potential inom kvantteknologin – ett område där kvantmekaniska egenskaper används för att lösa mät- och beräkningsproblem som den traditionella teknologin inte klarar av.

Nanotrådar ger effektiv detektion av mikrovågor

Nu har ett forskarlag vid Lunds universitet gjort en upptäckt som kan skynda på kvantutvecklingen. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications beskriver forskarna hur de genom ett experiment utvecklat en detektor för mikrovågsfotoner.

– För att kommunikation mellan delarna i en kvantdator ska vara möjlig måste man kunna detektera enskilda mikrovågsfotoner med stor effektivitet. Vårt experiment visar på ett helt nytt sätt att göra detta, säger Peter Samuelsson, fysikforskare vid Lunds universitet.

I studien har forskarna skapat en detektor med hjälp av halvledande nanotrådar. En stor fördel med dessa trådar är att de kan kopplas ihop med redan existerande teknologi. Det är också nanotrådarnas egenskaper som är grunden till det stora genombrottet.

Mikrovågsfotoner omvandlas till mätbar ström av elektroner

– Det är tack vare nanotrådarna som vi lyckats detektera fotoner löpande genom att omvandla dem till en mätbar ström av elektroner. Det innebär att detektorn inte behöver veta när fotonen anländer, något som ofta krävs i de mikrovågsdetektorer som finns idag, säger Ville Maisi, fysikforskare vid Lunds universitet.

Detektorer för enskilda fotoner av synligt ljus har funnits länge och används inom många teknikområden. Men Lundaforskarna kan nu slå fast att de grundläggande principerna även fungerar för mikrovågsfotoner, trots att dessa bara har en tiotusendels så stor energi. I experimentet kunde forskarna visa att sex procent av alla fotoner omvandlades till elektroner. Det är cirka tusen gånger bättre än vad som uppmätts i tidigare experiment. Nu fortsätter arbetet i nanolabbet.

– Våra teoretiska analyser visar att vi kan nå en nära hundraprocentig effektivitet genom att förfina experimentet. Vi hoppas att våra resultat ska bli startskottet för en utveckling av ultrakänsliga detektorer som kan användas inom ett flertal teknikområden, säger Peter Samuelsson.

Vetenskaplig artikel:

Efficient and continuous microwave photoconversion in hybrid cavity-semiconductor nanowire double quantum dot diodes, Nature Communications

Kontakt:

Peter Samuelsson, professor, Avdelningen för matematisk fysik, Lunds universitet, peter.samuelsson@teorfys.lu.se

Ville Maisi, universitetslektor, Avdelningen för fasta tillståndets fysik, Lunds universitet, ville.maisi@ftf.lth.se

I studierna beskriver de arbetande pensionärerna sina jobb som mer flexibla och givande och allt mindre stressande i takt med ökande ålder. Arbetstagarna i 60-årsåldern och uppåt beskriver dessutom sina arbetsvillkor som allt bättre. De har mer kontroll över sin arbetstid och deras arbeten har blivit mindre farliga, ansträngande och obehagliga.

Jobbandet upplevs inte bara kräva mindre ansträngning i takt med ökande ålder, utan även som mer belönande och tillfredsställande.

Ekonomisk trygghet avgörande

Förbättringen i psykosociala arbetsvillkor och arbetstillfredsställelse avsåg bland annat kortare arbetstider och möjligheten att växla till nya roller, egenanställning eller tillfälligt arbete. Äldre arbetstagare som är berättigade till ålderspension kan också ha en starkare förhandlingsposition gentemot arbetsgivarna, vilket underlättar navigeringen i arbetslivet.

– Ålderspensionärer har en ekonomisk trygghet som sannolikt är avgörande för att äldre som arbetar ska kunna välja mellan jobben, säger Lawrence Sacco, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

I en parallellt genomförd intervjustudie bland arbetande svenska pensionärer i åldrarna mellan 64 år och 74 år beskriver de sig vara nöjda med sina arbeten, som de ofta anser vara meningsfulla.

Jobbonärer kan sätta gränser

Många så kallade jobbonärer är noga med att sätta upp gränser gentemot sina arbetsgivare, vad gäller tiden de lägger ned på lönearbete, för att kunna avsätta tid för andra aktiviteter. Kortare arbetstider ger också bättre återhämtning och gör det möjligt att hålla sig borta från konflikter och oönskade arbetsuppgifter.

– Vi fann att arbetande pensionärer har speciella relationer till sina jobb. Även om de uppskattar sina jobb, ser de till att skydda sig mot avigsidorna med att arbeta, säger Loretta Platts, docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Arbetande pensionärer i studien har också en bättre balans mellan arbetsliv och fritid, vilket frigör tid för andra aktiviteter som de värderar högt.

– Så fort man börjar erhålla pension blir lönearbete en valfri aktivitet. De flesta var antingen egen- eller timanställda, som kunde sluta arbeta om de ville, men de fortsatte gärna lite till, inte minst för att de gillade sitt arbete, säger Loretta Platts, docent vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Jobbet mer givande och mindre stressigt med åren

Studierna har genomförts under ledning av Lawrence Sacco och Loretta Platts, forskare respektive docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. I en kvantitativ enkät- och en kvalitativ intervjustudie beskriver de arbetande pensionärerna sina jobb som mer flexibla och givande och allt mindre stressande i takt med ökande ålder.

Den kvantitativa studien avser 2 000 svenska anställda i 60-årsålden, inom ramen för studien Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH), där data samlades in per post vartannat år mellan 2006 och 2018. I studien jämfördes upplevd jobbkvalitet jämfört med tidigare år. Förbättringar skedde vad gällde fysisk arbetsmiljö (farlighet, krav på ansträngning och grad av obehag), samt psykosociala aspekter som jobbstress, balans mellan arbetsinsats och belöningar och kontroll över arbetstiderna, samt arbetstillfredsställelse.

I den kvalitativa intervjustudien intervjuade forskarna 25 nyligen pensionerande personer i Sverige som arbetar, till största delen hämtade ur  Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Dessa representerar många olika svenska regioner, med olika utbildningsbakgrund och där vissa var födda utanför Sverige.

Vetenskapliga artiklar:

Changes in job quality as people work beyond pensionable age in Sweden.(Sacco, L. B., Cahill, K. E., Westerlund, H., & Platts, L. G.) Work, Aging and Retirement.

The nature of paid work in the retirement years. (Platts, L. G., Ignatowicz, A., Westerlund, H., & Rasoal, D) Ageing & Society [/language] .

Kontakt:

Loretta Platts, Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.loretta.platts@su.se
Lawrence Sacco, Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, lawrence.sacco@su.se
Kevin E. Cahill, Center on Aging and Retirement at Boston College, United States.kevin.e.cahill@bc.edu

Studien visar också att amning ger ett visst skydd mot övervikt.

– Det finns ingen anledning till överdriven oro över att 1,5-åringar i Västerbotten äter fruktklämmisar så ofta att de blir överviktiga, säger Ellen Lundkvist vid Institutionen för klinisk vetenskap och första författare till studien

Klämmis är en barnmatsprodukt som har blivit populär hos både barn och föräldrar. Dock har varnande röster hävdat att det finns en risk att söta fruktklämmisar lockar till överkonsumtion, vilket i sin tur leder till övervikt.

Sambandet fruktklämmis och barns BMI

Finns det ett samband mellan klämmisar och vikt vid 18 månaders ålder? Det var frågeställningen i studien som skedde inom ramen för Northpop-programmet i Västerbotten. Den visade:

Studien bekräftar också tidigare studier om att amning har en skyddande effekt mot övervikt. Däremot gick det inte att se något samband mellan övervikt och frukt, juice eller vällingdrickande. Inte heller kunde man urskilja något samband mellan föräldrarnas inkomst och utbildning och barnens vikt.

Det starkaste sambandet som gick att se i studien var att övervikt bland barnen var kopplat till övervikt i form av högt kroppsmasseindex. BMI, hos mamman.

– Genom att följa ett stort antal barn och föräldrar systematiskt under lång tid får vi stora mängder kunskap till nytta för framtida barnfamiljer, säger professor Magnus Domellöf, huvudansvarig för programmet Northpop.

Northpop följer gravida kvinnor

Programmet Northpop har sedan 2016 följt drygt 5 000 gravida kvinnor i Västerbottens län. Totalt kommer 10 000 gravida kvinnor i Västerbottens län att ingå. Kvinnorna, deras partners och deras barn kommer att följas tills barnen är i skolåldern. NorthPop förväntas generera en stor mängd forskningsresultat under de kommande decennierna.

Vetenskaplig artikel:

Fruit Pouch Consumption and Dietary Patterns Related to BMIz at 18 Months of Age (Ellen Lundkvist, Elisabeth Stoltz Sjöström, Richard Lundberg, Sven-Arne Silfverdal, Christina E. West och Magnus Domellöf Nutrients .

Kontakt:

Magnus Domellöf, professor och barnläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet och Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, magnus.domellof@umu.se
Ellen Lundkvist, läkarstudent vid Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik
Umeå universitet, ellen.lundkvist@gmail.com

Fibromyalgi är ett smärtsyndrom, som ungefär 200 000 personer, övervägande kvinnor, i Sverige lider av. Ny forskning visar att en av tre med fibromyalgi upplever bemötandet inom svensk vård som dåligt, särskilt bland yngre patienter.

– Syftet med studien har varit att utforska hur personer som lever med fibromyalgi har upplevt sina möten med vårdpersonal i Sverige, förklarar Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av författarna till studien. Arbetet var från början ett studentarbete som sedan har omarbetats där fler deltagare inkluderats och nya analyser har gjorts.

Studien av bemötande vid fibromyalgi visar:

  • En tredjedel (34 procent) av patienterna upplever bemötandet som dåligt
  • Något färre (30,5 procent), upplever att de de inte tas på allvar.
  • Nästan hälften (47 procent) känner alltid eller mestadels rädsla för att söka vård relaterad till fibromyalgi och att vårdpersonal inte förstår deras diagnos (46 procent).
  • Majoriteten (54 procent) upplever att vårdpersonalen inte förstår hur fibromyalgi påverkar dem eller hur de kunde hjälpa dem.

Skepticism, okunskap och ointresse

– I fritextsvar bekräftas bilden av att kunskapen och förståelsen bland vårdpersonalen om sjukdomen är låg. Många upplevde skepticism, okunskap och ointresse i vården, men en del upplevde också professionalism och empati. Resultaten visar också att yngre personer upplevde ett sämre bemötande än den något äldre patientgruppen, säger Catarina Nahlén Bose.

Sammanlagt har 409 personer med fibromyalgi medverkat i studien och besvarat ett anonymt självrapporterat frågeformulär online.

– Att så många som en tredjedel av patienterna med fibromyalgi hade dåliga erfarenheter av bemötandet i hälso- och sjukvården, särskilt bland de yngre patienterna, visar att kunskapen om fibromyalgi måste öka. Det är viktigt att patienterna tas på allvar och behandlas på respektfullt sätt och ges adekvat vård, säger Catarina Nahlén Bose.

Vetenskaplig artikel:

“Can Someone as Young as You Really Feel That Much Pain?” – A Survey on How People With Fibromyalgia Experience Healthcare in Sweden

Kontakt:

Catarina Nahlén Bose. PhD, lektor vid Röda Korsets Högskola, Hälsovetenskapliga institutionen, catarina.nahlen.bose@rkh.se
Gunilla Björling, docent, lektor vid Röda Korsets Högskola, Hälsovetenskapliga institutionen, gunilla.bjorling@rkh.se
Carina Faag, fil. lic., adjunkt vid Röda Korsets Högskola, Hälsovetenskapliga institutionen, carina.faag@rkh.se
Rebecka Hasselroth, leg. sjuksköterska, f.d. student på Röda Korsets Högskola, rebecka.hasselroth.rkh@gmail.com

Forskarna har undersökt effekten av omega-3 fettsyror – med hjälp av minnestester och prover från ryggmärgsvätska.

Studien är den första som samlar in data om just dessa biomarkörer från människor med Alzheimers sjukdom, enligt Yvonne Freund-Levi, forskare i neurovetenskap vid Örebro universitet, som samarbetat med forskare vid Karolinska institutet, Sahlgrenska universitetssjukhus och Uppsala universitet.

– Vi ska vara försiktiga och inte dra långtgående slutsatser men vi kan se en skillnad i testerna av minnet. Patienter som ätit omega-3 tidigt i sjukdomsförloppet får bättre resultat.

Minnet stabilare hos dem som ätit omega-3

Yvonne Freund-Levi betonar att studien är liten – 33 patienter är med varav 18 fick tillskott med omega-3 morgon och kväll och 15 ingår i en kontrollgrupp. Hon samlade in prover från ryggmärgsvätska och patienterna fick göra ett minnestest – både vid starten för studien och efter sex månader.

– Vi kan se att gruppen som tagit omega-3 är stabila i minnesfunktionen medan kontrollgruppen har blivit sämre. Det visar minnestesterna, säger Yvonne Freund-Levi.

– Men vi kan inte se några skillnaderna mellan grupperna när vi tittar på de olika biomarkörerna i proverna i ryggmärgsvätskan.

Forskarna kan däremot se att det finns skillnader inom gruppen som fick omega-3. De fick en ökning av två av de markörer som är kopplade till skador på nervceller. Men det finns inte en klinisk koppling till minnestesterna.

– Även om det inte är data som gör att vi kan ge patienter nya råd i dagsläget så är det intressant material för forskare att gå vidare med.

Omega-3-tillskott nådde hjärnan

Studien bygger på en större studie med över 200 patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom som Yvonne Freund-Levi startade tillsammans med sin forskargrupp för 15 år sedan. I denna undersökte forskarna bland annat om omega-3 passerar från kosttillskotten till hjärnan och kunde konstatera att så var fallet.

– Vi är försiktiga med att ge råd men vi vet att det bästa är att börja tidigt – det är svårt att påverka sjukdomen i ett senare skede. Det bästa rådet vi har att ge i nuläget är att vara fysisk aktiv och att äta omega-3 – i mat som till exempel fet fisk eller som kosttillskott.

Ett stort steg framåt är att forskarna i framtiden kommer kunna undersöka biomarkörerna i blodtester istället för att behöva ta ryggmärgsprover på patienter.

– Det har vi redan testat vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är givetvis mycket bättre för patienterna.

Vetenskaplig artikel:

Effects of Peroral Omega-3 Fatty Acid Supplementation on Cerebrospinal Fluid Biomarkers in Patients with Alzheimer’s Disease: A Randomized Controlled Trial—The OmegAD Study Journal of Alzheimer’s Disease .

Sedan utbrottet av covid-19-pandemin har forskarvärlden försökt kartlägga coronavirusets natur, värdinteraktioner, smittvägar och varför vissa grupper drabbas så olika av viruset. Marité Cárdenas, forskare på Biofilms forskningscentrum för biologiska gränsytor vid Malmö universitet, undersöker kopplingen mellan kolesterol och covid-19.

– När du blir sjuk i covid-19, och beroende på hur sjuk du är, så sjunker din kolesterolnivå. Nivån sänks som mest för de som blivit sjukast. Ingen vet riktigt varför det är så här, säger hon.

Kolesterolpartiklar ser olika ut beroende på hälsan

– Genom vår forskning vet vi att kolesterolpartiklar är olika beroende på hur din hälsa är. Om du har ett högt kolesterolvärde – höga värden av triglycerider – så ser partiklarna olika ut; det är inte bara deras sammansättning eller koncentration, utan de är verkligen olika, säger Marité Cárdenas.

Kolesterol både nödvändigt och farligt

Kolesterolet är nödvändigt för kroppens alla celler men samtidigt ett ämne med en stor varningsstämpel. Det fastnar i blodkärlens väggar och leder till våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke.
Kolesterol är en lipid, ett fettämne. Det kolesterol vi har i kroppen kommer dels från födan via tarmen, och dels från nybildning, framför allt i levern. Levern fungerar som en centralstation för kolesterolet. Därifrån forslas det ut till kroppens vävnader via blodet.

Källa: Hjärt-lungfonden

Det väcker frågan om vad som händer när coronavirusets ytprotein, eller tagg, interagerar med kolesterolpartiklarna. Tänk om dessa interaktioner i sin tur påverkar hur kolesterolpartikeln ser ut?

Om hypotesen stämmer så kan det vara så att förändringen av kolesterolpartikeln är beroende av hur partikeln såg ut från början. Syftet med forskningen är att visa att det faktiskt har inträffat en förändring.

Coronaviruset förändrar kolesterolets funktion

Forskargruppen, där Marité Cárdenas ingår, har inte kartlagt särskilda demografiska grupper, utan tittat på ett randomiserat urval. Man visste sedan tidigare att virusets ytprotein interagerar med partiklarna, men i det här experimentet syntes hur kolesterolpartiklarna utbytte fetter med viruset och cellmembranen. Dessa experiment utfördes genom att använda neutronspridning vid Laue Langevin-institutet i Frankrike.

– Något händer mellan ytproteinet och kolesterolpartikeln, som i sin tur påverkar funktionen av partikeln. Vi behöver veta om den här påverkan skiljer sig åt beroende på om en individ har högt eller lågt kolesterolvärde eller andra slags hälsoproblem.

Senare i år kommer Marité Cárdenas att börja undersöka detta fenomen med prover från patienter med olika nivåer av kolesterol och triglycerider.

Virusets ytprotein kan ligga bakom biverkningar av vaccin

– Det här öppnar upp för andra frågor, till exempel kring vaccinationer. Vaccinet släpper ifrån sig proteinets ytprotein på samma sätt som vi gjorde i vårt experiment, alltså fritt och inte bundet till viruset, och vi ser att det finns biverkningar hos en liten del av befolkningen, säger Cárdenas.

– Tänk om biverkningarna, eller en del av dem, inte är en direkt konsekvens av leveranssystemet utan snarare en fri tagg från viruset i kroppen? Är det taggproteinet som interagerar med något i HDL (high-density lipoprotein som transporterar runt kolesterolet i kroppen) som gör att det binds starkare till hjärtmuskeln, till exempel?

Så transporteras kolesterol i kroppen

Kolesterol kan inte transportas i blodkärlen på egen hand, utan förpackas i ”transportkapslar” som kallas lipoproteiner. Det finns flera olika sorters lipoproteiner, beroende på vad de ska forsla. De största lipoproteinerna heter VLDL (Very Low Density Lipoprotein).
När VLDL kommer ut i cirkulationen omvandlas det efter ett tag till LDL (Low Density Lipoprotein) och kallas ofta för det ”onda” kolesterolet.
Det lipoprotein som tar med sig kolesterolet tillbaka till levern kallas HDL (High Density Lipoprotein) kallas ibland för det ”goda” kolesterolet.

Källa: Hjärt-lungfonden

Alla våra organ har receptorer som gör det möjligt att känna igen och utbyta molekyler med kolesterolpartiklar. Om virusets taggprotein binds till partikeln kan det vara så att kolesterolpartiklarna fungerar som en trojansk häst, föreslår Cárdenas, som nu letar efter en samarbetspartner för att undersöka denna teori.

2018 infördes programmering som ett nytt innehåll i grundskolans läroplan. Det kopplades till flera ämnen – matematik, teknik, slöjd och samhällskunskap – för att eleverna skulle få en bred förståelse i vad programmering är och hur tekniska föremål styrs med kod.

Programmering:

Datorer och digitala tjänster styrs genom kod. Koden är en instruktion eller en algoritm (lista med instruktioner) på ett språk som datorn kan förstå. Att programmera är alltså bland annat att ge instruktioner för hur program eller tjänster ska fungera och se ut.

Källa: Internetstiftelsen

– Många av de tekniska föremål vi använder dagligen och är beroende av är programmerade. Teknikundervisningen har en viktig roll att spela för att eleverna ska få en allmänbildning i hur tekniken fungerar och att elever utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till den. Om vi inte har den allmänbildningen hamnar våra liv lätt i händerna på de som har kunskapen och utvecklar tekniken, säger Anne-Marie Cederqvist, doktorand vid Göteborgs universitet.

Många lärare är dock osäkra på hur de ska undervisa i programmering och den ämnesdidaktiska forskningen är också begränsad. Anne-Marie Cederqvists avhandling är en av de första studierna om undervisning i programmering inom svenska grundskolans teknikämne.

Elever jämförde egna lösningar med vardagsföremål

Anne-Marie Cederqvist har genomfört studier med elever i åldrarna 10–14 år. Hon har använt det pedagogiska materialet BBC micro:bit. Det används av många skolor, och är ett mikrokontrollerkort som kan kopplas ihop med olika komponenter och styra dessa med programmering.

Micro:bit – så funkar det:

Micro:bit är ett pedagogiskt verktyg i form av en “mini-dator” som utvecklats av BBC. Den programmeras enkelt via verktyg som finns på webben och har ett antal funktioner och sensorer som gör att den kan styra och samverka med andra elektroniska komponenter och system.

Källa: Vetenskapens hus

Eleverna i studierna fick konstruera egna tekniska lösningar med BBC micro:bit, och analyserade och jämförde sedan hur såväl de konstruerade föremålen som programmerade vardagsföremål är uppbyggda och hur de fungerar.

– Eleverna verkar förstå de egna konstruktionerna på ett sätt och vardagsföremål på ett annat sätt. Överföringen av förståelse är inte så självklar som vi tror. Bara för att de kan bygga och koda föremål i BBC micro:bit betyder det inte att de förstår hur programmerade vardagsföremål som till exempel en fjärrkontroll eller en digital termometer är uppbyggda och fungerar säger Anne-Marie Cederqvist.

Nyckelelement i undervisningen

För att utveckla undervisningen har Anne-Marie Cederqvist identifierat nyckelelement som behöver lyftas fram av läraren. Dessa är:

Avhandling:

Seeing the parts, understanding the whole – a technology education perspective on teaching and learning in processes of analysing and designing programmed technological solutions.

Anne-Marie Cederqvist, doktorand vid Göteborgs universitet, anne-marie.cederqvist@gu.se

I sin avhandling har religionssociologen och gymnasieläraren Anna Wrammert undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang. Avhandlingen intresserar sig också för vad det har för konsekvenser för undervisning i ämnet religionskunskap.

Det sekulära är normen

Tidigare forskning har uppmärksammat att nyhetsmediers framställningar av religion riskerar att återges i skolan, att en sekulär hållning ofta utgör normen i klassrummen samt att religion uppfattas som ett känsligt samtalsämne av elever och lärare.

– Det var också min verklighet och vardag när jag arbetade som lärare. Samtidigt väcktes ett intresse för att sitta ner och prata med eleverna om hur de reflekterade kring religion när de inte satt i helklass tillsammans med andra. Jag blev också nyfiken på vilka mediebilder av religion de stötte på och var, säger Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid Uppsala universitet.

Läs också: Naturen har blivit svenskarnas kyrka

Sociala medier erbjuder igenkänning

Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner.

– Ungdomarna ger uttryck för en medvetenhet om och en kritik mot förenklade framställningar av religion i nyhetsmedier och i film och tv-serier, framför allt när det kommer till islam och kristendom. Sociala medier beskrivs som både ett problem med desinformation och hat men också som en resurs med hög grad av representation och inifrån-perspektiv, när det kommer till information och kommunikation om religion.

Finns ett intresse

Avhandlingen visar hur autonomi, tolerans, kritik och valfrihet aktualiseras i hur ungdomarna pratar om religion. Det illustrerar hur övergripande samhällsvärden avspeglas på individnivå. Digitala medier, skola, familj och vänner utgör sammanhang som både tillåter och begränsar ungdomarnas handlingsutrymmen när det kommer till samtal om religion tillsammans med andra. Forskningsresultaten bekräftar tidigare studier som har visat hur religion uppfattas som ett känsligt samtalsämne men utmanar samtidigt bilden av att ungdomar helst låter bli att tala om eller intressera sig för religion.

– Didaktiskt bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv och att detta lärande präglas av både kritisk och kulturell medvetenhet om hur religion framställs och förstås i det samtida Sverige, i och utanför medier, säger Anna Wrammert.

Avhandling:

Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang. doktorsavhandling i religionssociologi med didaktisk inräkning 

Kontakt:

Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet, anna.wrammert@teol.uu.se 

I sin rapport sammanfattar Vetenskapsakademins expertgrupp om covid-19 internationella resultat om vaccinernas skyddseffekt och beskriver speciellt sårbara grupper som man anser bör prioriteras, inte minst på grund av den snabba spridningen av den mycket smittsamma deltavarianten. Dessutom, skriver man, sjunker antikroppsnivåerna med tiden varför äldre och särskilt utsatt vårdpersonal bör erbjudas en tredje dos av vaccin mot covid-19 inom nio månader efter den andra dosen.

– Det kan vara viktigt att särskilt prioritera dem som fick Astra Zeneca-vaccinet tidigt i våras som visat sig ge lägre antikroppsnivåer. En påfyllnadsdos med ett mRNA-vaccin i denna grupp har visat sig öka antikroppsnivåerna avsevärt, säger Jan Holmgren vaccinforskare vid Göteborgs universitet.

5 sätt att minska smittspridningen

Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 rekommenderar följande fem åtgärder för att minska smittspridningen av coronaviruset SARS-CoV-2:

  1. Äldre personer och smittutsatt vårdpersonal bör erbjudas en påfyllnadsdos med ett mRNA-vaccin inom nio månader efter dos två
  2. Vaccination bör erbjudas immunbristpatienter och deras familjemedlemmar ner till 12 år, och i särskilda fall även till patienter under 12 år
  3. Om smittspridningen fortsätter att öka, bör vaccination även erbjudas unga mellan 12 och 15 år, och därefter en tredje dos till övriga befolkningen
  4. Ytterligare ansträngningar bör göras för att nå ovaccinerade i samhället
  5. Sverige bör fortsätta sitt engagemang i de internationella vaccinfrågorna för att öka vaccinationsfrekvensen globalt

Vaccinera personer med immunbrist

Även vissa grupper av patienter med immunbrist, som därmed är extra känsliga för covid 19-infektion, ner till 12 års ålder och i vissa fall ännu yngre, bör erbjudas vaccination.

– Deltavarianten ställer nya krav på smittskyddsarbetet och vården och detta är troligen inte den sista varianten vi ser. De vacciner vi har i dag fungerar bra mot delta och de måste nå ut till så många som möjligt, säger Gunilla Karlsson Hedestam, vaccinimmunolog vid Karolinska Institutet.

Vaccin till barn mellan 12 och 15 år

Om smittspridningen fortsätter att öka under hösten, menar expertgruppen vidare att ungdomar mellan 12 och 15 år bör erbjudas vaccination, något som redan sker i grannländerna. Experterna anser också att det är viktigt att arbeta aktivt med att öka vaccinationstäckningen generellt, såväl i Sverige som internationellt, där Sverige kan ha en viktig roll att spela.

– Pandemin är global och det som händer i andra länder påverkar oss i Sverige. Hög smittspridning ökar risken för uppkomsten av nya virusmutationer. Vi behöver bevaka de olika varianterna, särskilt de som visar sig ha nya biologiska egenskaper, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Vetenskapsakademins expertgrupp om covid-19:

Staffan Normark (ordförande), professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska Institutet, Anders Hallberg, professor i läkemedelskemi, tidigare rektor för Uppsala universitet, Ari Helenius, professor i biokemi vid ETH Zürich, Schweiz, Jan Holmgren, professor i medicinsk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, Annika Linde, virolog, adjungerad professor och tidigare statsepidemiolog, Maria Masucci, professor i virologi vid Karolinska Institutet. Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet.

Läs också: Hur skulle världen ha sett ut om vaccin inte fanns?

Läs mer: Coronavaccin – alla våra artiklar

Rapport:

Covid-19-vaccination och skydd mot deltavarianten (pdf)

Kontakt:

Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi, Karolinska Institutet, gunilla.karlsson.hedestam@ki.se, Jan Holmgren, professor i medicinsk mikrobiologi, Göteborgs universitet, jan.holmgren@microbio.gu.se

– Detta är ett viktigt fynd som kan förhindra onödiga undersökningar av friska personer, säger David Lundgren, doktorand vid Umeå universitet.

För många patienter som fått besked om att ett avföringsprov haft förhöjda värden av kalprotektin, visar en så kallad koloskopiundresökning att tarmarna är i helt normalt skick.

Koloskop är ett instrument som består av en cirka 1,5 meter lång mjuk slang som förs in via ändtarmsöppningen, för att upptäcka om det finns inflammation, sår, tumörer eller andra problem i tarmen.

Undvika onödiga undersökningar

Så många som var tredje patient med normal tarmstatus hade förhöjda värden av kalprotektin i avföringen. Dessa personer hade inte heller någon påvisbar förhöjd risk att utveckla tarmsjukdom inom de närmaste tre åren efter undersökningen, visade studien.

För att undvika onödiga undersökningar och minska oron för patienterna är det viktigt att hitta sätt att utesluta magtarmsjukdom hos dessa patienter, menar David Lundgren.

– Man kan fortfarande använda kalprotektin som en faktor vid bedömning av om det finns anledning till fler undersökningar. Men det bör inte vara den enda faktorn utan måste kombineras med en bedömning av om det finns symtom eller annat skäl att misstänka sjukdom i mage och tarm, säger David Lundgren.

De aktuella studierna visar att om det saknas symtom eller annan misstanke om sjukdom i magsäck eller tunntarm, behöver ingen ytterligare undersökning utföras i denna patientgrupp enbart med kalprotektinfyndet som grund, visar studierna.

Magsårsmedicin höjer kalprotektinvärdena

De visar också att exempelvis läkemedel med protonpumpshämmare, som är vanligt i läkemedel mot magsår och magkatarr, kan orsaka stegrade kalprotektinvärden. Det är sedan tidigare känt att även ålder och antiinflammatoriska läkemedel också kan leda till förhöjda kalprotektinvärden, men det gick nu att se att det fanns en ännu starkare koppling mellan förhöjda värden och protonpumpshämmare.

Fler fynd om magtarmsjukdom

Personer med tarmsjukdomen ulcerös coli har inte mer av irritabel tarm jämfört med friska, när slemhinnan väl är läkt, visar en av studierna för för avhandlingen.

Kalprotektin i avföring är en bra markör för läkt slemhinna, men även lätt förhöjda kalprotektinvärden korrelerar med diarré. Därför är det viktigt att förstå att IBS-symtom kan vara orsakade av låggradig inflammation och behandlingen då kan behöva intensifieras, är en annan slutsats.

I studien upptäcktes även förhöjda inflammatoriska markörer i blodet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom 1 – 15 år före diagnos. Det kan leda till att man i framtiden kan hitta och sätta in behandling tidigare i denna patientgrupp och på så sätt få en bättre prognos.

Tre av studierna för avhandlingen är baserade på data från 1263 patienter som genomgått koloskopi vid endoskopienheten i Umeå. Förutom koloskopiundersökningen har deltagarna lämnat fekalt kalprotektin, besvarat frågor om aktuell medicinering och fyllt i självskattningsskalor avseende till exempel funktionella tarmbesvär. Den fjärde studien är en observationsstudie med data från Västerbottenprojektet och mammografiscreeningkohorten. Blodprov sparade i biobanken från patienter som finns med i dessa två kohorter och som senare utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom har analyserats avseende CRP (protein i blodet som kan användas för att undersöka om det finns en infektion eller en inflammation i kroppen), albumin (blodets vanligaste protein) och kalprotektin.

Avhandling:

The significance of low-grade inflammation in the gastrointestinal tract(Betydelsen av låggradig inflammation i mag-tarm kanalen)

Kontakt:

David Lundgren, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, davidlundgren8@gmail.com