– Fynden har stor betydelse för vår grundläggande förståelse av hur hjärnan fungerar, vilket är viktigt för att förstå hjärnans sjukdomar, men också för framväxten av AI-teknologi och maskininlärning som alltmer inspireras av biologi, säger docent Martin Nilsson vid RISE.
Martin Nilsson och professor Henrik Jörntell vid Lunds universitet, har genomfört studien som nu är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Physical Review E. Forskarna menar att svårigheten att behandla hjärnans sjukdomar i stor utsträckning beror på bristande förståelse för hur den fungerar och att fynden lyfter oss till en ny nivå.
Hjärnans internkommunikation
– Hur våra nervceller skapar de elektriska signalerna för inbördes kommunikation är en av de mest centrala frågorna för förståelsen av hjärnans funktion, som ju kan identifieras med flödet av dessa signaler i de stora nätverk som nervcellerna bildar. Ju bättre förståelse av dessa grundläggande mekanismer, desto bättre möjligheter att behandla de sjukdomar som drabbar hjärnan, förklarar Henrik Jörntell.
– Det tekniska genombrottet kom då vi upptäckte en ny matematisk metod för att lösa de ekvationer som beskriver nervcellen. Fastän de tidigare har betraktats som mycket svårlösta kunde vi nu lösa dem blixtsnabbt. Det gjorde att vi kunde korrigera och fullända neuronmodellen genom att analysera stora mängder experimentella data, säger Martin Nilsson.
Reglerad slumpmässighet
Resultaten från studien visar att nervcellerna ofrånkomligen uppvisar en reglerad slumpmässighet styrd av de molekylära mekanismer som genererar de elektriska signalerna. Slumpmässigheten kan bidra till tankspriddhet, men tillåter förmodligen också hjärnan att arbeta mer flexibelt och kreativt vid problemlösning – och paradoxalt nog att den också kan uttrycka sig mer exakt genom att tillåta ‘luddighet’ vid behov.
Vetenskaplig artikel:
Channel current fluctuations conclusively explain neuronal encoding of internal potential into spike trains, Physical Review E.
Kontakt:
Martin Nilsson, matematisk fysiker, docent, RISE, martin.nilsson@ri.se
Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, henrik.jorntell@med.lu.se
Artikeln var först publicerad på RISE:s webbplats.
När Järvaområdet under våren 2020 drabbades hårt av covid-19 riktades medias intresse inledningsvis mot invånarnas språkkunskaper. Hela Järva pekades ut som en ”farlig smitthärd som inte kunde ta till sig information”, enligt en intervjuperson i studien ”Röster från Järva” som publiceras av Delegationen mot segregation (Delmos).
Men när journalisterna började inkludera röster från området blev debatten mer nyanserad, menar Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet. Hon har tillsammans med Suruchi Thapar-Björkert, universitetslektor vid Uppsala universitet, intervjuat företrädare för civilsamhället i Järva samt analyserat nyhetstexter om pandemin som under våren 2020 publicerades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.
Samhällsviktiga yrken
Forskarna kan se att journalisterna ”talar med” snarare än ”om” invånarna i Järva, vilket också gav en annan bild av smittspridningen. Studien visar till exempel att trångboddheten inte togs upp i medierna förrän invånarna själva nämnt detta när de svarade på reportrarnas frågor. Samtidigt förnekade Järvaborna också att det handlade om bristande språkkunskaper.
Många som bor i Järva har dessutom samhällsviktiga yrken som är omöjliga att göra hemifrån, till exempel kör buss, städar sjukhus eller jobbar inom vård och skola.
– Att invånarna får komma till tals är nytt, jämfört med efter upploppen i Järva 2013 som vi tidigare studerat. Vi märker att journalisterna anstränger sig för att inkludera fler röster den här gången. För när vi fokuserar på stigmatiserande retorik, som utgår från att invånarna i Järva saknar kunskap, förvärrar vi en redan dålig situation, säger Karina Villacura.
Skuldbeläggande av Järva
Karina Villacura och Suruchi Thapar-Björkert intervjuade även Järvabor efter upploppen och såg då hur unga män från Järva utmålades som ett hot. De jämför detta med att hela området sågs som problematiskt under pandemins första våg 2020.
Nu som då tar intervjupersonerna också upp den nedmonterade välfärden i Järva, och nämner till exempel hur vårdcentral och ungdomsgård har stängt. Forskarna beskriver det som en uppfattning av övergivenhet i förorten. Järvaborna som intervjuats ger också uttryck för bristande förtroende för myndigheter.
Forskarna: Det här behöver göras i Järva
- Ökning av civilsamhällesorganisationernas inflytande och legitimitet i Järva
- Strukturella reformer av välfärdssystemet
- Åtgärder mot stigmatisering av olika områden
– Invånarna i Järva vill bli hörda. Men den här delen av befolkningen inkluderas inte i debatten och den lokalt producerade kunskapen tas inte tillvara. Det leder till brist på legitimitet, förtroende och tillit vilket i sin tur gör en krissituation som coronapandemin svårare att hantera , säger Karina Villacura.
Coronakrisen drabbar alla som bor i Sverige, om än olika mycket. Och kanske kan denna gemensamma, delade erfarenhet öka vår förståelse för varandra, tror Karina Villacura.
– Hur torftigt blir inte livet utan tillgång till kollektivtrafik och bibliotek, utan möjlighet att resa eller för barnen att ägna sig åt fritidsaktiviteter? Det är upplevelser som invånare i Järva har till vardags, även innan pandemin. Nu drabbar det alla. Möjligheten till delad erfarenhet har Järvaborna själva reflekterat kring i våra intervjuer, säger Karina Villacura.
Så här gjordes forskningen
Under 2018 genomförde forskarna fyra månaders intensivt kvalitativt fältarbete i Järvaområdet i Stockholm. Under coronapandemin har de analyserat materialet på nytt. De har också samlat in information från Aftonbladet (13 artiklar), Dagens Nyheter (16 artiklar), Svenska Dagbladet (15 artiklar) och Expressen (16 artiklar) mellan mars och maj 2020 samt intervjuat företrädare för tre organisationer i civilsamhället för att undersöka hur de ser på Järvas situation under pandemin våren 2020.
Vetenskaplig artikel:
Röster från Järva: covid-19, segregation och det vardafgliga livet
Kontakt:
Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet, karina.villacura@mau.se
Det har sedan länge varit känt att kemikalien bisfenol A (BPA) är hormonstörande. Den kan till exempel påverka barns neurologiska utveckling och också öka risken för infertilitet och hormonrelaterad cancer.
Sedan 2011 finns ett förbud mot att använda BPA i till exempel nappflaskor och leksaker och BPA har också ersatts i många produkter, som i lock till barnmatsburkar, husgeråd och kassakvitton. Det innebär att exponeringen för BPA har minskat.
BPA ersatt med andra bisfenoler
I takt med att BPA har fasats ut har en rad andra bisfenoler, till exempel bisfenol F (BPF) och bisfenol S (BPS), introducerats i produkter till konsumenter.
Om även dessa bisfenoler kan ha hormonstörande effekter på människor har emellertid inte varit känt, något som forskarna inom den så kallade Selma-studien därför ville undersöka.
– Experimentella undersökningar i djur och cellmodeller har visat att ersättningskemikalierna BPF och BPS har liknande hormonstörande effekter som BPA. Tyvärr saknas i stort sett studier som undersökt effekten av ersättningskemikalierna i människor. Syftet var därför att undersöka om exponering för dessa kemikalier under tidig graviditet kunde kopplas till barns kognitiva utveckling, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor och projektledare för Selma-studien vid Karlstads universitet och Icahn School of Medicine at Mount Sinai.
Mammor och barn följs i Selma-studien
Selma-studien studerar om exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har betydelse för utvecklingen av kroniska sjukdomar senare. Forskarna följer drygt 2 000 mamma-barn-par från tidig graviditet och uppåt i åldrarna. Selma-studien genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, region Värmland, Lunds universitet och en rad internationella forskargrupper.
Läs mer om Selma-studien.
Genom att mäta nivåer av tre sorters bisfenoler hos kvinnor i graviditetsvecka 10 och göra uppföljande IQ-tester på barnen kunde forskarna visa att exponering för bisfenol F under tidig graviditet kan kopplas till sämre kognitiv förmåga hos barn vid 7 års ålder.
– Vi är egentligen inte förvånade över de här resultaten, säger Carl-Gustaf Bornehag. Resultatet visar återigen att man måste vara försiktig innan man introducerar nya kemikalier.
Väcker oro
– Studien väcker oro, säger Elin Engdahl, forskare vid Uppsala universitet. Exponeringen för BPF ökar eftersom kemikalien nu ersätter till exempel BPA i en lång rad vanliga produkter och material. Jag tycker att större ansvar borde ligga på att bevisa att kemikalier är säkra innan de släpps på marknaden.
Så här gjordes forskningen
Tre bisfenoler (BPA, BPF, BPS) mättes hos 803 kvinnor i vecka 10 av graviditeten. Vid 7 års ålder undersöktes barnens kognitiva förmåga med ett så kallat WISC-test (IQ). Resultaten kontrollerades för viktiga bakgrundsvariabler såsom mammans rökning, utbildning, IQ och barnens kön, födelsevikt, prematuritet med mera.
Studien utfördes av forskare vid Karlstads universitet, Uppsalas universitet och Icahn School of Medicine at Mount Sinai i New York.
Vetenskaplig artikel:
Prenatal exposure to bisphenols and cognitive function in children at 7 years of age in the Swedish SELMA study. Environment International.
De pollinerande insekterna minskar i antal och artmångfald världen över på grund av att marken brukas allt mer intensivt. En utveckling som exempelvis kan påverka vår framtida matproduktion, då de flesta vilda växter och många grödor behöver pollinerare för att bilda frön och frukter.
Nu när våren börjar komma igång hoppas forskare vid Lunds universitet att allmänheten kan bidra till ökad kunskap om en av de vanliga pollinerarna, humlan.
Hungriga drottningar först ut
De första humlorna om våren är alltid drottningar eftersom de är de enda humlorna som överlever vintern. Allmänheten uppmuntras nu att rapportera in var och när de första, hungriga humledrottningarna syns runtom i landet. Om du bor i södra Sverige kan du börja hålla utkik redan i början av mars, längre norrut något senare.
– Vi vill ta reda på både när humlorna vaknar om våren i olika delar av landet, och om de väljer att leta efter mat och boplats i olika typer av miljöer, till exempel trädgårdar, parker och natur. Genom att ta reda på mer om humlornas aktivitet på våren hoppas vi kunna förstå hur de allt tidigare och varmare vårarna påverkar dem, säger Anna Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet.
Spana både i och utanför trädgården
Enligt Anna Persson har man inom forskningen sett att trädgårdar kan vara gynnsamma miljöer för humlor eftersom det i trädgården ofta blommar under en lång säsong. Allmänhetens tips från många olika miljöer, som naturområden, parker och trädgårdar, kan hjälpa forskarna att utvärdera hur viktiga trädgårdar faktiskt är för humlor. Anna Persson framhåller att blommande träd och buskar, som sälg, hagtorn och fruktträd är särskilt intressanta för en hungrig humla.
– Ofta upptäcker man en humledrottning på hennes dova surr, så det gäller att spetsa både öron och ögon! Och om humlan sitter på en blomma kan man få ganska gott om tid att studera henne, för då är hon upptagen med att samla pollen och nektar.
De ovanliga arterna vaknar sent
Eftersom forskarna vill att den första humlan som syns rapporteras in så är det framförallt arter som vaknar tidigt på våren som man kommer hitta. De lite ovanligare arterna vaknar istället senare på våren eller försommaren. Och även om Anna Persson inte vill favorisera någon av humlorna så märks en viss rockstjärnestatus på vissa av arterna.
– Det skulle vara jättekul om några av Norrlands-arterna som är knutna till fjällmiljöer dyker upp i rapporteringen!
Känner du igen en humla när du ser en?
Forskarna söker deltagare från hela landet för att kunna ta reda på hur de allt tidigare vårarna påverkar humlor i Sverige. Om du bor i södra Sverige kan du börja hålla utkik redan i början av mars. Längre norrut kan man börja något senare.
De första humlorna om våren är alltid drottningar eftersom de är de enda humlorna som överlever vintern. Det gör de genom att gå i dvala i en hålighet under marken. När våren kommer och marken värms upp vaknar drottningarna. De flyger ut för att leta efter en boplats där de kan lägga ägg och starta en ny koloni.
Humlor är större, rundare, och har tätare päls än både honungsbin och de flesta andra arter av vildbin (olika arter av solitärbin). Drottningarna är dessutom större än arbetarhumlor, särskilt på våren då arbetarna är extra små. Därför är det lätt att känna igen en humledrottning.
Här rapporterar du in vårens första humla och kan läsa mer om undersökningen.
Kontakt:
Anna Persson , forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, anna.persson@cec.lu.se
Chicxulubkratern i Mexiko är den största nedslagskratern som bildats på jorden de senaste två miljarder åren. Det är inte så konstigt. Kraften när asteroiden, som mätte tio kilometer i diameter, kraschlandade på jorden motsvarade en miljard Hiroshimabomber. Berget smälte och enorma mängder av damm bäddade in jorden i totalt mörker under flera månader. Fotosyntesen upphörde, näringskedjor kollapsade och 75 procent av alla ryggradslösa djur dog ut. Det gjorde även dinosaurierna som svalt ihjäl i det kompakta mörkret. I en ny studie kan forskare, bland annat från Lunds universitet, slå fast vad som hände på jorden efter den ödesdigra kollisionen.
– Nu kan vi i detalj rekonstruera händelseförloppet minuterna, dagarna, veckorna och månaderna efter nedslaget. Vi kan följa effekterna av det gigantiska eldklotet som spreds från kratern, säger Birger Schmitz, geologiprofessor vid Lunds universitet.
Analys med Iridiumspektrometer
Den aktuella studien bygger på analyser av borrkärnor som tagits upp från Chicxulubkratern. Avlagringarna, som består av krossat berg och uppslammade sediment, är hundratalet meter tjocka. Men tack vare mätningar av iridium – ett grundämne som himlakroppar innehåller 100 000 gånger förhöjda halter av – har forskarna lyckats hitta det centimetertunna lerlagret från tiden då asteroiddammet föll ned på jorden efter nedslaget. För att kunna lokalisera detta lager har en världsunik iridiumspektrometer i Lund använts. Det är med hjälp av detta instrument som Birger Schmitz och hans kollegor Per Kristiansson och Mikael Elfman har analyserat lerlagret från nedslaget.
– Vi kan se hur jorden först kyldes ned av allt stoft och hur sedan ett extremt växthusklimat utvecklades när bara gaserna från nedslaget var kvar i atmosfären. Allt detta skedde på bara ett år. De nya resultaten ger oss enormt värdefull information om hur jordens klimatsystem fungerar, säger Birger Schmitz.
Tsunamivågor spred damm och asteroidrester globalt
Forskarna har även hittat nycklar som förklarar effekterna av de kraftiga jordbävningar som ägde rum över hela jorden i samband med asteroidnedslaget. På grund av jordbävningarna uppstod enorma tsunamivågor som vällde in över kontinenterna. I berggrunden under Skåne, 60 meter under våra fötter, finns ett centimetertunt lerlager från katastrofen. Vid danska Stevns Klint bryter lerlagret – som består av dammet från berggrunden i Chicxulubkratern och den söndertrasade himlakroppen – fram i kustklinterna.
– Det är svindlande att vi kan få ut information ur ett material från exakt den tidpunkten då dinosaurierna dog ut. Tack vare den här typen av grundforskning inom geologi och astronomi, som ju inte fanns på dinosauriernas tid, hade vi idag kunnat upptäcka en hotande asteroid i god tid och hindra den från att träffa jorden, säger Birger Schmitz.
Förutom Lunds universitet har Vrije Universiteit Brussel, University of Padova, Japan Agency of Marine-Earth Science and Technology, Natural History Museum, University of Notre Dame, Université Libre Bruxelles, KU Leuven, Arizona State University, University of Vienna, Universität zu Köln, Ghent University, Utrecht University, Tokyo Institute of Technology, Florida State University, HNU Neu-Ulm University of Applied Sciences, Universities Space Research Association, Durham University, Pennsylvania State University, University of Texas at Austin, Imperial Collage London, Universiteit Amsterdam och University of Alaska, Fairbanks deltagit i arbetet:
Vetenskaplig artikel:
Globally distributed iridium layer preserved within the Chicxulub impact structure, Science Advances.
Kontakta:
Birger Schmitz, professor i geologi, Fysiska institutionen, Lunds universitet, birger.schmitz@nuclear.lu.se
Många råd till adoptivföräldrar kretsar kring barns rätt till sitt ursprung. Det har bidragit till att familjer åker på så kallade adoptionsåterresor för att knyta an till det adopterade barnets födelseland. Idag finns en hel industri kring fenomenet, med resebyråer som skräddarsyr återresor som en typ av familjesemester.
Johanna Gustafsson, doktor vid institutionen för Tema vid Linköpings universitet, har utifrån ett familjeperspektiv studerat hur barn och föräldrar resonerar kring beslutet att göra en adoptionsåterresa.
– Det är främst föräldrarna som är drivande i beslutet att åka på en adoptionsåterresa. Exempelvis återvänder barnen inte för att återuppleva minnen i samma utsträckning, eftersom de ofta inte har några, det har däremot föräldrarna. Resultaten antyder med andra ord att det i första hand inte är barnen som återvänder, utan föräldrarna, säger Johanna Gustafsson.
Resan ses som viktig för att barnen ska känna stolthet över sina födelseländer och kunna bemöta frågor från omgivningen om födelselandet och adoptionen. Det är alltså i första hand barnens ursprung som motiverar resan. Hur mycket man väljer att återanknyta till barnens ursprung skiljer sig dock åt i familjerna. Medan vissa ansåg att det var viktigt att träffa personer ur barnets förflutna ville andra bara uppleva landet.
”Goda” adoptivföräldrar
Genom att planera och genomföra en återresa lever föräldrarna också upp till rekommendationer från exempelvis Socialstyrelsen, som säger att det är viktigt att barnen får tillgång till sitt ursprung. En adoptionsåterresa bidrar med andra ord till att göra dem till ”goda” adoptivföräldrar. Men att ta beslutet om att åka på en återresa är inte enkelt, föräldrarna pendlar mellan rädsla över att barnet kan uppleva resan som svår och tanken på att en utebliven resa skulle kunna innebära svårigheter senare i livet.
Barnen själva har inte deltagit särskilt mycket i planeringen av adoptionsåterresorna och vissa vet inför resan inte vad de ska göra i sina födelseländer. För dem är resan i större utsträckning som vilken semesterresa som helst, där fokus ligger på sol, bad och shopping. Barnens och föräldrarnas förväntningar inför resan är med andra ord olika.
Pengars betydelse för återresan
Ett tema som växte fram i Johanna Gustafssons möte med familjerna var hur pengar formar adoptionsåterresorna. En adoptionsåterresa till exempelvis Kina eller Colombia är en stor investering.
För föräldrarna som Johanna Gustafsson intervjuade är adoptionsåterresan ovärderlig i termer av pengar, även om de behöver låna till den eller ta från en pensionsfond. Men pengarna ger också upphov till moraliska dilemman. Är det rätt att ge pengar till sitt barns tidigare fosterföräldrar? Eller till barnhemmet? Pengarna signalerar vad man tycker är viktigt och blottlägger komplicerade relationer.
Barnens syn på pengar handlar främst om shopping. Att shoppa tillsammans blir också en aktivitet som familjerna ägnar sig åt för att kunna ha trevligt tillsammans, slappna av och där alla i familjen kan delta på samma villkor, utan att fokus ligger på familjemedlemmarnas olika ursprung.
– Alla de barn som jag intervjuade var nöjda med sin resa, men de har främst sett den som en semesterresa. Vad den betyder för dem i framtiden ifråga om identitet och tillhörighet är något som skulle vara intressant att följa upp, säger Johanna Gustafsson.
Adoptionsåterresor studeras ur familjeperspektiv
I fokus för Johanna Gustafssons studie står tio svenska adoptivfamiljer där både barn och föräldrar har intervjuats om hur de resonerar kring beslutet att göra en återresa, planeringen av resans innehåll och upplevelserna av resan. Studien visar att även föräldrarna spelar en central roll i adoptivfamiljers återresor och nyanserar bilden av att en adoptionsåterresa enbart är till för den adopterade. Istället behöver vi förstå resorna som ett gemensamt familjeprojekt, menar Johanna Gustafsson.
Lyssna på Johanna Gustafsson när hon berättar om sin forskning i Temapodden från Linköpings universitet.
Avhandling:
Adoptivfamiljers återresor till barnens födelseländer
Kontakt:
Johanna Gustafsson, johanna.gustafsson@liu.se
Forskarna skickade ut cirka 3 200 fiktiva ansökningar till arbetsgivare runt om i Sverige. För varje ansökan noterade de sedan om de fiktiva sökande fick något svar och i så fall vilket.
– I ansökningsprocessen ser vi ingen diskriminering mot kvinnor som vill in i mansdominerade yrken. Men vi finner avsevärd diskriminering mot män i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet, som utfört studien tillsammans med Ali Ahmed vid Linköpings universitet samt Shantanu Khanna vid University of California, Irvine.
De yrken där diskrimineringen mot män i ansökningsprocessen observerades var bland annat sjuksköterska, barnskötare och förskollärare. Svårast var det för män att bli kallade till en intervju som lokalvårdare. Men i mansdominerade yrken som exempelvis fordonsmekaniker, lastbilschaufför, IT-utvecklare och lagerarbetare såg forskarna ingen diskriminering mot kvinnor.
Mäns ansökningar sållas bort
Även tidigare forskning har visat att könsdiskriminering vid det första steget i ansökningsprocessen oftare drabbar män som vill in i kvinnodominerade yrken. Mark Granbergs och hans kollegors experimentella studie är dock bredare och inkluderar fler yrkeskategorier.
Forskarna kombinerar data från tre tidigare korrespondenstester för att studera könsdiskriminering vid anställning i Sverige. Korrespondenstest är en vanlig metod när man undersöker diskriminering och innebär att testpersoner inte visar sig för arbetsgivaren utan skickar skriftliga ansökningar. Korrespondenstester kan dock endast fånga förekomsten av diskriminering i det allra första steget i ansökningsprocessen.
– Att mäns ansökningar – inte kvinnors – sållas bort i ansökningsprocessen är intressant. Vi vet ju sedan tidigare att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden vad gäller lön och befordran. Följdfrågan blir då, vad händer på vägen? Det vore intressant att titta på, men det är inget vår studie kan klargöra, säger Mark Granberg.
Vetenskaplig artikel:
Gender discrimination in hiring: An experimental reexamination of the Swedish case (Ali Ahmed, Mark Granberg, Shantanu Khanna (2021) PLOS One.
Kontakt:
Mark Granberg, doktorand i ekonom, Linköpings universitet mark.granberg@liu.se
Ali Ahmed, professor i nationalekonomi, Linköpings universitet, ali.ahmed@liu.se
– Resultaten visar att vi kan optimera skolmåltider så att de blir näringsriktiga, klimatsmarta, inte kostar mer och att de blir så lika basmenyn som möjligt. Detta visar att klimatsmarta och näringsriktiga skolluncher utgör en lovande väg för att skapa hållbara matvanor i den yngre generationen. Det kan spela en viktig roll i våra ambitioner att förbättra folkhälsan samtidigt som vi bidrar till att uppfylla FN:s klimatmål, säger Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Hållbar meny som liknade den vanliga skolmaten
Tre skolor från kommuner i södra Sverige och Stockholm levererade grundmaterial till studien i form av livsmedelsinköp under ett år. Med hjälp av en matematisk modell kunde forskarna kombinera livsmedel för en näringsrik skolmat med 40 procent lägre klimatpåverkan, samtidigt som maten var lik den vanliga skolmatens livsmedelssammansättning och kostnad. Den nya menyn uteslöt inga livsmedel, men den totala mängden animaliska produkter minskades medan andelen växtbaserade livsmedel ökades.
Den nya menyn utvärderades på tre grundskolor i Botkyrka kommun i årskurs 0–9. För att studera hur eleverna accepterade den nya menyn, mättes det dagliga matsvinnet och lunchkonsumtionen under den tid då menyn serverades.
– När vi testade de nya måltiderna i praktiken fann vi att eleverna i skolorna varken åt mindre eller slängde mer mat när de optimerade skolluncherna serverades i skolrestaurangen, säger Patricia Eustachio Colombo.
Möjlighet att testa metoden i flera skolor
Forskarna hoppas att tillvägagångsättet testas i fler skolor och kommuner för att finslipa metoden och vidareutveckla menyerna. De skulle också vilja automatisera metoden och integrera den i nuvarande måltidsplaneringssystem.
– Innan metoden kan införas i stor skala skulle det kräva mer forskning för att bättre förstå hur människor ser på sina matvanor och vad som kan få dem att utveckla dem mot större hållbarhet och näringsriktighet. Det skulle även kräva ett gediget engagemang och vilja från beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå, säger Patricia Eustachio Colombo.
Avhandling:
Optimizing school meals today: a pathway to sustainable dietary habits tomorrow.
Kontakt:
Patricia Eustachio Colombo, doktorand, institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, patricia.eustachio.colombo@ki.se
Artikeln är tidigare publicerad på Karolinska Institutets hemsida.
Andreas Lundberg Zachrisson har i samarbete med Göteborgs friidrottsförbund följt 58 friidrottare under en hel säsong och låtit fysioterapeuter och läkare diagnostisera deras överbelastningsskador. Av 58 friidrottare drabbades 42 av en överbelastningsskada någon gång under säsongen. Några drabbades av flera överbelastningsskador.
– Det som överraskade oss var att överbelastningsskadorna var så pass omfattande. Över hälften av dem klassades som allvarliga och resulterade i helt eller delvis utebliven träning i minst 28 dagar. Det påverkar så klart friidrottarnas prestation negativt att inte kunna genomföra sin träning fullt ut, säger Andreas Lundberg Zachrisson.
Överbelastningsskador uppstår gradvis eller plötsligt, och beror på en ackumulerande belastning under lång tid utan tillräcklig tid för återhämtning. Akuta skador och återkommande skador bland friidrottarna är inte med i undersökningen.
Flest skador i uppbyggnadsfasen
En säsong i friidrott är normalt indelad i uppbyggnadsfas från oktober till december, inomhustävlingar under vintern, ny uppbyggnadsfas från mars till maj och sedan utomhustävlingar under sommaren.
– Flest skador inträffade i uppbyggnadsfasen oktober till december. Det kan bero på att friidrottarna har vilat under september och sätter igång och tränar med för hög intensitet i oktober istället för att öka träningen successivt efter vilan, säger Andreas Lundberg Zachrisson.
Även under den andra uppbyggnadsfasen ökade antalet skador.
– En bidragande orsak kan vara träningsläger som många åker till i mars och april. Där är det möjligt att friidrottarna ökar träningsvolymen i och med att man är på läger och det kan leda till överbelastningsskador.
Riskfaktorer för skador
Nittio procent av överbelastningsskadorna inträffade i höfterna, låren, fötterna och underbenen. Orsakerna var individuella och varierade stort. För att kunna undersöka sambandet mellan riskfaktorer och överbelastningsskador genomgick alla friidrottare en undersökning vid studiens start där muskelflexibilitet och rörelseomfånget i leder mättes. Dessutom genomfördes en löpanalys och statiska styrketester.
– För flera av riskfaktorerna blev förhållandet till överbelastningsskada starkare vid gruppering av skador efter lokalisering, som till exempel för lår- och höftskador. Men det krävs ännu större studier, som även inkluderar form och volym av träning, för att ta reda när risken för skador ökar.
Avhandling:
Overuse injuries in Swedish elite athletics – Incidence, occurrence, athlete availability, and risk factors.
Kontakt:
Andreas Lundberg Zachrisson, institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, andreas.lundberg.zachrisson@gu.se
Forskarna har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna.
Studien ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y och bidrar till kunskapen om hur arter bildas. Enligt Jessica Abbott vid Lunds universitet tyder resultaten på att det kan vara skadligt att korsa individer från olika populationer som har varit åtskilda länge. Anledningen är att ungarna, enligt studien, har sämre överlevnad än avkommor från honor och hanar från en och samma population.
Kunskap för bevarande av arter
– Det är värt att ha i åtanke inom bevarandebiologin när man vill öka möjligheterna för en art att klara sig, säger Jessica Abbott.
Sedan tidigare är det känt att hybrider mellan olika arter klarar sig bättre om de är honor (två X-kromosomer) än om de är hanar (en X- och en Y-kromosom). Orsaken har antagits vara att X- och Y-kromosomer som inte matchar (har olika ursprung) leder till problem.
I studien har forskarna korsat bananflugor (Drosophila melanogaster) från fem olika populationer från skilda världsdelar för att kombinera X och Y med olika ursprung. Därefter har de studerat och mätt skillnader i efterföljande generationer.
Befruktar bra, men sämre för avkomman
>Resultatet visar att hanar med X och Y som inte matchar är bättre på att befrukta honor än hanar med matchande X och Y. Men fördelen med hanarnas befruktningsförmåga verkar medföra sämre överlevnad hos ungarna.
– Vi trodde det skulle vara tvärtom, alltså att hanar med X och Y med olika ursprung skulle prestera sämre när det gäller befruktningsförmåga, men så är det inte och det är överraskande, säger Jessica Abbott.
Vetenskaplig artikel:
Sexually antagonistic coevolution between the sex chromosomes of Drosophila melanogaster, (Ted Morrow, Katrine Lund-Hansen, Colin Olito och Jessica Abbott), Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS
Kontakt:
Jessica Abbott, universitetslektor evolutionär ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet, jessica.abbott@biol.lu.se
Varje år slängs uppskattningsvis 25 miljoner ton bomullstextiler runt om i världen. Totalt slängs 100 miljoner ton textilier. I Sverige åker det mesta rakt in i brasan och blir fjärrvärme. På andra håll är det ännu värre, där dumpas kläderna oftast på soptippen.
– Med tanke på att bomull är en förnybar resurs så det är inte särskilt energieffektivt, säger Edvin Ruuth, forskare i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola.
Vissa tyger har fortfarande så starka fibrer att de kan återanvändas. Det görs idag och kan göras ännu mer i framtiden. Men mycket som slängs har för korta fibrer för att klara det, och förr eller senare blir alla bomullsfibrer för korta för att fiberregenereras, som det kallas.
Rätt mängd svavelsyra och rätt temperatur
På institutionen för kemiteknik i Lund där Edvin Ruuth jobbar finns stor samlad kunskap att med hjälp av bland annat mikroorganismer och enzymer omvandla de mer ”svårtuggade” kolhydraterna i biomassa till enklare molekyler.
Det innebär att allt från biologiskt avfall och svartlut till halm och flis kan bli bioetanol, biogas och kemikalier. Nu har forskarna också lyckats bryta ner bomullens växtfibrer, cellulosan, till mindre beståndsdelar. Inga mikroorganismer eller enzymer är dock inblandade den här gången, utan i den här processen blöts tygerna med svavelsyra. Resultatet blir en klar, mörkt bärnstensfärgad, sockerlösning.
– Hemligheten är att hitta rätt kombination av temperatur och svavelsyrans koncentration, berättar Edvin Ruuth som mejslat fram receptet tillsammans med doktoranden Miguel Sanchis-Sebastiá och professor Ola Wallberg.
Ett lakan blir fem liter sockerlösning
Glukos är en väldigt flexibel molekyl och går att använda till mycket, enligt Edvin Ruuth.
– Vår plan är att tillverka kemikalier som i sin tur kan bli olika typer av textilier, däribland spandex och nylon. Ett alternativ kan vara att göra etanol.
Ungefär fem liter sockerlösning går att få ut från ett vanligt lakan där varje liter innehåller motsvarande 33 sockerbitar. Men någon sockerdricka går det inte att tala om då vätskan också innehåller en del frätande svavelsyra.
Bomullskristaller och smuts försvårar
Utmaningen är bland annat att få bukt med bomullcellulosans komplexa struktur.
– Det som gör bomull unikt är att dess cellulosa har en hög kristallinitet. Det gör det svårt för kemikalier att bryta ner och använda beståndsdelarna. Dessutom finns mycket ytbehandlingsmedel, färg och andra föroreningar som måste tas bort. Och strukturmässigt skiljer det sig mycket åt mellan en frottéhandduk och ett par gamla jeans, säger Edvin Ruuth.
– Så det är ett väldigt finlir vad gäller att få till rätt koncentration syra, antal behandlingssteg och temperatur.
Konceptet att hydrolisera ren bomull är i sig inget nytt, förklarar Edvin Ruuth, det uppfanns redan på 1800-talet. Svårigheten har legat i att göra den effektiv, ekonomisk och attraktiv.
Många som har försökt har inte lyckats utnyttja en så stor del av bomullen och andra har lyckats bättre, men till ohållbar kostnad och miljöpåverkan, enligt Edvin Ruuth.
Snart är receptet färdigformulerat
När forskarna började göra glukos av tyger för ett år sedan blev utbytet ynka tre-fyra procent. Nu är de uppe i hela 90 procent. När receptet är färdigformulerat är det tänkt att vara både förhållandevis enkelt och billigt att använda.
För att detta ska bli verklighet måste logistiken fungera. Idag finns ingen etablerat sätt att ta hand om och sortera olika textilier som inte skickas in till vanlig klädinsamling. I Malmö byggs tursamt nog en världsunik återvinningscentral där kläder ska sorteras automatiskt med hjälp av en sensor.
Vissa textilier kommer att lämnas till klädinsamling, trasor som kan användas av industrin och textilier med tillräckligt grova fiber kan bli till nya tyger. Resten åker till fjärrvärme.
Förhoppningsvis blir andelen som åker till fjärrvärme betydligt mindre när tekniken från Lund är på plats.
Vetenskaplig artikel:
Novel sustainable alternatives for the fashion industry: A method of chemically recycling waste textiles via acid hydrolysis.ScienceDirect
Kontakt:
Ola Wallberg, professor vid Institutionen för kemiteknik, ola.wallberg@chemeng.lth.se
Edvin Ruuth, forskare i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola edvin.ruuth@chemeng.lth.se
Fästingburen hjärninflammation, TBE (tick-borne encephalitis), orsakas av TBE-virus, som finns i delar av Europa och Asien och huvudsakligen sprids av fästingar. Sjukdomen är sällsynt men har successivt ökat i Sverige. Årligen rapporteras cirka 300 fall i landet.
I den aktuella avhandlingen ingår studier av TBE-patienter diagnostiserade 1997-2017 i Västra Götaland. Författare är Malin Veje, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Ett syfte med arbetet var att undersöka vilka symtom patienterna lider av vid långtidsuppföljning efter sjukdomen, och problemen visade sig vara av vitt skilda slag.
Brett spektrum av problem
I intervjuer med 92 patienter, fem och ett halvt år i mediantid efter sjukdomen, framkom att de hade signifikant mer problem med minne, koncentration, initiativförmåga och motivation jämfört med en kontrollgrupp. Andra svårigheter var sämre finmotorik, balans och koordination samt huvudvärk.
Trötthet var också ett påtagligt problem, som studerades genom sömnundersökning, polysomnografi, på 22 TBE-patienter och 20 kontroller. Trots likvärdiga sömnmönster och andel personer med sömnapné, led TBE-patienterna av mer trötthet och påverkan på det dagliga livet.
– Det är ganska många som får svårigheter i vardagen. För att komma ihåg vad de ska göra behöver de skriva lappar och sätta larm på mobilen i en omfattning som de inte behövt tidigare, säger Malin Veje, och fortsätter:
– Av dem som är i arbetsför ålder är det många som får svårt att jobba. De kan inte koncentrera sig, simultanförmågan sviktar, de kommer inte loss med att göra uppgifter, och de blir väldigt trötta. Dessutom har många motoriska problem, med balans och finmotorik.
Immunsvar bidrar till skador
TBE kan förhindras med vaccin, men någon egentlig bot finns inte. Nästan alla studerade patienter hade legat på sjukhus för sin infektion, med hög feber och olika grad av hjärnpåverkan. Vårdtiden hade ett medianvärde på åtta dygn.
I avhandlingen studeras även diagnostik av sjukdomen, utifrån 129 patientfall, där befintliga metoder samt IgG-antikroppar i ryggvätska och PCR på blodprover visade sig fungera väl. Studier på immunförsvarets reaktioner på sjukdomen ingick också.
– Det är högst troligt att kroppens immunreaktion är med och bidrar till skadorna. Framtida behandlingar kommer alltså eventuellt behöva utgöras av en kombination av antivirusmedicin och immunmodulerande preparat, avslutar Malin Veje.
Avhandling:
Tick-borne encephalitis – clinical and virological aspects.
Kontakt:
Malin Veje, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, malin.veje@gu.se
Sjukdomen kavernöst angiom, eller cerebral cavernous malformations (CCM) som är sjukdomens engelska namn, leder till att missbildade blodkärl uppstår i bland annat hjärnan. Orsaken är genetiska förändringar som kan vara ärftliga eller uppkomma spontant.
– Det har inte funnits någon läkemedelsbehandling för de här patienterna så våra resultat kan få stor betydelse för dem, säger Peetra Magnusson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som är den som lett studien.
Fick färre missbildningar
Det forskarna har kunnat visa i studier på möss är att betablockeraren propranolol kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan.
– Vi undersökte möss som har kärlmissbildningar i hjärnan, så kallat kavernom, som motsvarar den ärftliga formen av sjukdomen hos människa. Mössen fick propranolol i sitt dricksvatten och vi kunde se att kärlmissbildningarna blev färre och mindre. Kärlens funktion förbättrades också med bland annat mindre läckage och förbättrade kontakter mellan celler i kärlen, säger Peetra Magnusson.
Riskfyllda kirurgiska ingrepp
I dagsläget är den enda möjliga behandlingen för patienter med CCM att de missbildade kärlen opereras bort. Men kirurgiska ingrepp i hjärnan är mycket riskfyllda och eftersom missbildade blodkärl uppkommer på nytt vid den ärftliga formen av sjukdomen finns ett stort behov av att istället kunna behandla sjukdomen med läkemedel.
– Det som gör studien extra intressant är att det just nu pågår en klinisk studie i Italien där CCM-patienter behandlas med propranolol i två år. Under denna tid följs de med magnetkameraundersökningar av kärlen för att se hur missbildningarna utvecklas, säger Elisabetta Dejana, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och vid IFOM i Italien.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Statens lantbruksuniversitet samt IFOM – The FIRC Institute of Molecular Oncology och Mario Negri Institute of Pharmacological Research i Italien.
Vetenskaplig artikel:
Propranolol Reduces the Development of Lesions and Rescues Barrier Function in Cerebral Cavernous MalformationsStroke.
Kontakt:
Peetra Magnusson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, peetra.magnusson@igp.uu.se
Blodet innehåller ett stort antal proteiner som utgör kroppens första skyddsbarriär, både när det gäller att känna igen och förstöra mikroorganismer, inklusive sars-cov-2 – det virus som orsakar covid-19. Dessa proteiner ingår i det intravaskulära naturliga immunsystemet, som består av vissa av blodets vita blodkroppar, blodplättar och det så kallade kaskadsystemen.
Spårar och eliminerar skräp i cellerna
Bara 5 procent av nuvarande djurarter har ett så kallat adaptivt (även kallat specifikt eller förvärvat immunförsvar) med B- och T-celler. Resten förlitar sig enbart på det naturliga immunsystemet, vilket till stor del består av just det intravaskulära naturliga immunsystemet.
Det intravaskulära naturliga immunsystemet har förmåga att känna igen och eliminera främmande ämnen och partiklar som mikroorganismer och skadade celler, och fungerar som ett ”skräphanteringssystem”.
I den aktuella studien har forskarna studerat 66 patienter med svår covid-19 som vårdats på intensivvårdsavdelning och funnit en uttalad aktivering av detta system.
– Det är sannolikt vävnadsskadan med döda celler i lungorna som initierar aktiveringen. Den kan potentiellt leda till proppbildning och dålig syresättning på grund av ökat läckage i blodkärlen, säger Bo Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.
Stjälper i stället för hjälper
De nya fynden stöder stöder tanken att det intravaskulära naturliga immunsystemet är en av drivkrafterna vid svår covid-19. En förklaring till att det beter sig på det här sättet hos vissa patienter med covid-19, kan vara att cellskadan är så kraftig att ”skräphanteringssystemet” överreagerar och snarare stjälper än hjälper att rena vävnaden.
Om det intravaskulära naturliga immunsystemet spelar den roll forskarna misstänker, kan det också innebära att redan godkända läkemedel som används för behandling av sjukdomen hereditärt angioödem, kan användas för att behandla svår covid-19.
Första och andra försvarslinjen
Det går att dela in människans immunsystem i naturlig immunitet och förvärvad immunitet. De olika systemen har utvecklats tillsammans och har olika roller i människans immunförsvar.
Hos människor är det medfödda naturliga immunförsvaret kroppens första försvarslinje. Det reagerar snabbt, svarar i vissa fall inom några minuter. Det har förmåga att skilja på egna och främmande substanser, exempelvis bakterier eller virus. Men saknar immunologiska minne.
Det förvärvade immunförsvaret däremot har ”ihågkommelseförmåga”, som ger ett starkare immunsvar vid återkommande infektion, men kan ta uppemot en vecka att bygga upp vid en förstagångsinfektion. Det sköts i människokroppen av lymfocyterna (B- och T-celler), vita blodkroppar med specialfunktioner.
Vetenskaplig artikel:
The outcome of critically ill COVID-19 patients is linked to thromboinflammation dominated by the kallikrein/kinin system(Lipcsey et al.)Frontiers in Immunology.
Kontakta:
Bo Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, bo.nilsson@igp.uu.se
Frida Siekkinen har studerat hur elever på en högstadieskola upplever att särskiljas och kategoriseras som i behov av ämnet svenska som andraspråk. Under ett läsår var hon dels med under skoldagen, dels intervjuade hon elever och lärare.
– Det finns inga tydliga formella riktlinjer eller kriterier för vilka elever som räknas vara i behov av svenska som andraspråk. Uppdelningen av elever i respektive svenskämne – svenska eller svenska som andraspråk – sker till exempel inte utifrån standardiserade språktester. Istället är det en godtycklig indelning, säger Frida Siekkinen.
I praktiken synonymt med ”utländsk bakgrund”
På den skola där Frida Siekkinen genomförde sin undersökning läste cirka 20 procent av eleverna svenska som andraspråk. Den språkliga dimensionen var inte uttalat avgörande för placering av eleverna i ämnet. Istället var det elever som sedan tidigare hade läst svenska som andraspråk, som läste modersmål eller som ansågs stämma in i kategorin ”utländsk bakgrund” som erbjöds eller tvingades till undervisning i ämnet.
– Svenska som andraspråk och utländsk bakgrund blir i praktiken synonymt. Svenska som andraspråk blir en markör för icke-svensk trots att eleven kan vara född i Sverige, har talat svenska sedan födseln och identifierar sig som svensk.
En briststämpel man vill undvika
Eleverna försökte på olika sätt att göra motstånd mot att bli betraktade som ”svenska som andraspråkselever”. Det yttrade sig genom att en del elever tackade nej till erbjudandet om att få undervisning i svenska som andraspråk eftersom de hävdade att de är födda i Sverige och/eller att svenska är deras språk. Andra elever valde i vissa situationer att inte gå till klassrummet där undervisningen i svenska som andraspråk ägde rum. Samtidigt uppskattade eleverna svenska som andraspråksämnet.
– Eleverna var medvetna om att svenska som andraspråk är en briststämpel. Att läsa svenska som andraspråk är att bli betraktad som invandrare med sämre svenskt språk och potentiellt sämre framtidsutsikter. Men samtidigt fanns den här ambivalensen. De tyckte att det var en bättre undervisning i svenska som andraspråk, och de var medvetna om att det kunde ge dem bättre kunskaper och högre betyg och därmed en bättre framtid, säger Frida Siekkinen.
En översyn pågår
Flera tidigare studier och utredningar har pekat på brister i hur svenska som andraspråk organiseras på skolorna. Därför genomför Skolverket just nu en översyn av svenskämnena på uppdrag av regeringen. Utredningen, som ska vara klar i december 2021, ska i synnerhet se över och lämna förslag på en bättre reglering för vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk.
– Jag välkomnar att det görs en översyn eftersom det finns kritik mot ämnet svenska som andraspråk, säger Frida Siekkinen.
Avhandling:
Att vara och inte vara – Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk.
Kontakt:
Frida Siekkinen, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, frida.siekkinen@gu.se
I avhandlingen från Göteborgs universitet ingår en nationell intervjustudie som inkluderade 3 500 slumpvist utvalda vuxna individer ur den generella befolkningen i Sverige. Andelen som uppgav någon grad av tandvårdsrädsla var 19 procent.
En viss minskning
Hos 4,7 procent var tandvårdsrädslan svår, hos 4,5 procent måttlig och hos 9,8 procent låg. Övriga 80,9 procent sa sig inte ha någon tandvårdsrädsla alls. Andelen orädda var mer än dubbelt så stor som i en liknande studie från 1960-talet, då 38,5 uppgav att de inte hade tandvårdsrädsla.
– Det har skett en märkbar förändring, folk är inte alls så rädda för tandvården längre, konstaterar Lisa Svensson, disputerad inom odontologisk vetenskap vid avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och tandläkare inom Folktandvården i Västra Götalandsregionen.
Folkhälsoproblem
Hon framhåller den förebyggande barn- och ungdomstandvården som avgörande. Den har skapat vanor, bättre tandhälsa, och därmed minskade behov av omfattande ingrepp tidigt i livet. Förbättrad kommunikation och en mer jämställd relation mellan tandläkare och patient har också bidragit.
Samtidigt är tandvårdsrädsla så vanligt att det utgör ett folkhälsoproblem, betonar Lisa Svensson, som i sin avhandling även specialstuderat individer med riktigt svår tandvårdsrädsla. Av dem uppgav 85 procent att vardagslivet påverkades av problem från munnen eller tänderna. 78 procent angav hög smärtintensitet från samma område.
– De mest tandvårdsrädda har ofta negativa erfarenheter från tandvården, med mycket smärta inblandat, men känslan av utsatthet kan också bero på tidigare erfarenheter av våld mot ansikte och mun, eller sexuella övergrepp, säger Lisa Svensson.
Stor samsjuklighet
– Den finns en hög grad av samsjuklighet i den här gruppen, fortsätter hon. Personer med svår tandvårdsrädsla är ofta ångestbenägna, lider av depression eller annan psykisk sjukdom och har fobi också för något annat.
Tandläkare och annan tandvårdspersonal träffar och behandlar svårt tandvårdsrädda patienter varje dag. Även svårt tandvårdsrädda personer väljer oftast att gå regelbundet till tandvården, sin rädsla till trots.
– Individerna uppgav att smärta och att inte ha kontroll var de vanligaste orsakerna till deras rädsla i tandvården. För en tandläkare är dessa faktorer relativt enkla att kontrollera, och om vi gör det, engagerar vi oss i både förebyggande tandvård och behandling av svår tandvårdsrädsla, konstaterar Lisa Svensson.
Avhandling:
Dental Anxiety: prevalence, measurements and consequences.
Kontakt:
Lisa Svensson, avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, lisa.svensson@odontologi.gu.se
