En grundläggande funktion i nervsystemet är att ta emot, bearbeta och sända vidare information, bland annat till våra muskler. På så vis anpassas våra beteenden utifrån vad som är lämpligt i olika situationer.
– Vi utför ofta en serie av handlingar för att uppnå ett visst mål, utan att vi egentligen reflekterar över hur det går till, till exempel när man klär på sig på morgonen. En hypotes för hur detta skulle kunna gå till är att hjärnbarken i samverkan med djupa delar i hjärnan – de basala ganglierna – väljer ut motoriska komponenter och sammanlänkar dessa till längre kedjor, berättar Per Petersson, forskargruppsledare i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet och Umeå universitet, som lett studien.
Men riktigt hur det går till när ett automatiskt beteende byts mot ett annat vet man inte. Tillsammans med forskare vid Lunds universitet och Umeå universitet har Per Petersson därför studerat råttors automatiserade beteende när de putsar sig.
– Putsningen sker i en viss ordning, som kan se olika ut. Vi har kartlagt fem olika faser, till exempel när råttan putsar nosen, sidorna av huvudet och sedan slickar sig på kroppen. Genom att studera detta över tid har vi analyserat hur dessa fem beteenden sattes ihop till beteendemönster, berättar Joel Sjöbom, doktorand i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet.
Vad påverkar nästa fas i putsningen?
Genom att filma råttornas beteende och samtidigt mäta signaler från olika delar i hjärnan kunde forskarna studera vad som sker i hjärnan när ett beteende byts mot nästa. Nervcellerna i de studerade kretsarna uppvisade förändringar i sin signalering i samband med övergångar från ett beteende till ett annat.
– När ett beteende byttes mot nästa ser vi en stor aktivering av hjärnan i de delar vi mätt. Det kan vara till exempel när råttan byter från att putsa sig till att sluta med det, förklarar Joel Sjöbom.
– Man kan jämföra det med en gryta på spisen. När råttan byter beteende är det som när grytan bubblar upp och börjar koka. När råttan sedan övergått till nästa beteende är det som att grytan lugnat ned sig till måttlig temperatur igen, förklarar Per Petersson.
Kunskapen har betydelse för att förstå hur den friska hjärnan fungerar och varför problem med olämpliga beteenden eller svårigheter att utföra rörelser kan uppstå i vissa sjukdomstillstånd, som till exempel Parkinsons sjukdom.
– De nervceller som drabbas hårdast av dopaminförlusten vid Parkinsons sjukdom är just de som ska göra urvalet mellan de olika beteendena i en beteendekedja. Även om människan skiljer sig från råttor så är de här delarna av hjärnan evolutionärt gamla, där är skillnaderna mellan olika arter inte så stor, säger Per Petersson och fortsätter:
– Fortsatta studier som gör det möjligt att förstå mer om hur hjärnan behandlar information som styr beteenden kan även få betydelse vid utvecklingen av artificiella nätverk: inte minst finns det ett stort intresse för dessa frågor när det gäller utveckling av självlärande robotar.
Per Petersson, forskargruppsledare i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet, Per.Petersson@med.lu.se
Joel Sjöbom, doktorand i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet, Joel.Sjobom@med.lu.se
Arktisk permafrost lagrar mer kol än vad atmosfären gör. När permafrosten tinar kan detta kol omvandlas till växthusgaser som kan påverka jordens klimat. För att kunna förutsäga framtida utsläpp från permafrost har forskare undersökt hur tidigare klimatförändringar, som den vid slutet av förra istiden, påverkade permafrosten och dess enorma lager av kol.
– Vår nya studie visar för första gången hela bilden av hur ett varmare klimat vid slutet av förra istiden orsakade tinande permafrost i Sibirien. Det indikerar också en frisättning av stora mängder växthusgaser. Det är sannolikt att permafrosten som tinade för 14 700 till 11 700 år sedan är relaterad till ökningen av koldioxid i atmosfären som kan ses i borrkärnor från Antarktisk is från den tiden. Det verkar som att en uppvärmning av Arktis med bara några grader är tillräckligt för att påverka mycket stora områden permafrost, och har potential att påverka hela det globala klimatsystemet, säger Jannik Martens, doktorand vid Stockholms universitet och huvudförfattare till den nya studien.
Forskarna har undersökt en åtta meter lång sedimentkärna från Arktiska oceanens botten, på över 1 000 meters djup. Den togs upp under expeditionen SWERUS-C3 2014 på den svenska isbrytaren Oden. För att undersöka hur permafrosten tinade på land analyserade forskarna organiskt material som spolats ut i havet.
– Från den här sedimentkärnan fick vi veta att erosion av kuster av permafrost var en viktig del i hur permafrosten försvann i slutet av senaste istiden. Erosionen pågår fortfarande, men nu tio gånger långsammare. Med den pågående trenden av ett varmare Arktis kan vi åter se en ökad erosion, som förväntas ge utsläpp av växthusgaser när organiskt material bryts ner, säger Örjan Gustafsson, professor vid Stockholms universitet och forskningsledare.
– När tinande permafrost släpper ut växthusgaser betyder det att det finns ännu mindre utrymme för andra klimatpåverkande utsläpp innan vi når farliga tröskelvärden. Det enda sättet att förhindra tinande permafrost är att minska uppvärmningen genom minskade utsläpp av växthusgaser från människans aktiviteter, säger Örjan Gustafsson.
Jannik Martens, doktorand vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, jannik.martens@aces.su.se
Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, orjan.gustafsson@aces.su.se
– Resultaten talar tydligt för att all fysisk aktivitet oavsett intensitet, är bra för hälsan. Detta innebär att för äldre som av olika orsaker inte klarar av intensiv träning eller raska promenader, kan likväl ökad rörelse och aktivitet i vardagen göra stor skillnad för hälsan, trots att den inte är särskilt intensiv, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet.
Rekommendationerna kring hur mycket man bör röra på sig har länge fokuserat på att aktiviteten bör vara av måttlig till kraftig intensitet. Även om det också har antagits att det kan finnas hälsofördelar också med lågintensiv aktivitet, är det först nu som det finns klara siffror på saken.
Rörelser registrerades
I den aktuella studien följdes 3300 personer som fyllt 70 år i Umeå kommun. Deltagarna fick bland annat bära en rörelsemätare som under en veckas tid registrerade fysisk aktivitet och stillasittande. Därefter följdes deltagarna upp efter i genomsnitt drygt två och ett halvt år. Fall av stroke, hjärtinfarkt och död identifierades genom patient- och dödsregister.
Forskarna analyserade sedan sambanden mellan å ena sidan mängden fysisk aktivitet av olika intensitet och stillasittande, å andra sidan risken att drabbas av stroke, hjärtinfarkt eller förtida död. Hänsyn togs också till faktorer som personernas rökning, socioekonomiska status, medicinering, kön, tidigare sjukdom och metabola riskfaktorer.
Resultaten visade att risken för att drabbas av stroke, hjärtinfarkt eller dö under uppföljningstiden var:
11 procent lägre för varje halvtimme per dag av lågintensiv fysisk aktivitet
36 procent lägre för varje halvtimme per dag av måttligt intensiv fysisk aktivitet
33 procent högre för varje timmes stillasittande per dag.
Vidare antydde resultaten att hälsofaran av för mycket stillasittande delvis kunde mildras genom ökad mängd måttligt intensiv fysisk aktivitet. För de personer som kom upp i minst 30 minuter måttligt intensiv aktivitet per dag fanns inget tydligt samband mellan mer stillasittande och ökad risk för ohälsa.
Lägre tröskel
– Sammantaget finns det fortsatt goda skäl att uppmuntra till att öka på mängden och intensiteten en smula för ännu större hälsofördelar. Men särskilt glädjande var resultaten för lågintensiv aktivitet, eftersom det utgör den största delen av den totala dagliga aktiviteten hos äldre. Detta innebär att tröskeln till att uppnå hälsofördelar genom fysisk aktivitet är lägre än vad man kanske antagit tidigare, vilket kan vara av stor betydelse för den äldre befolkningen, säger Marcel Ballin.
Hjärtkärlsjukdom, dit bland annat hjärtinfarkt och stroke hör, är den ledande dödsorsaken bland äldre i världen. Med stigande medelålder och fler äldre, är det statistiskt sannolikt att antalet fall av hjärtkärlsjukdom ökar om inte levnadsvanorna förändras.
Marcel Ballin, doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik/institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa, Umeå universitet, marcel.ballin@umu.se
Peter Nordström, professor och överläkare, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, peter.nordstrom@umu.se
Anna Nordström, adjungerad professor och överläkare, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa, Umeå universitet, anna.h.nordstrom@umu.se
I början av pandemin sa många kollegor och bekanta att Folkhälsomyndighetens rekommendationer gjort dem mer stillasittande. Alexandra Weilenman, professor i interaktionsdesign ville undersöka om det verkligen var så, och har tillsammans med sina kollegor utvecklat mobilappen Work from Home
– Det kan vara så att jag innan coronautbrottet rörde mig mest på morgonen och eftermiddagen när jag tog mig till och från jobbet. Men om jag arbetar hemma nu så rör jag mig mest på lunchen under en promenad eller på kvällen under en joggingtur, säger Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign, vid Göteborgs universitet.
– Hemarbete och social distansering måste inte betyda att vi rört oss mindre även om mycket tyder på det. Vi vill helt enkelt undersöka det mer på djupet och se hur det faktiskt är.
Heter jobba hemifrån
Funktionen i appen är enkel. Användaren anger datum för när förändringen i rörelsemönstret startade och tillåter överföring av data från en hälsoapp som redan används på telefonen.
– Även om det finns en uppsjö av hälsoappar och aktivitetsappar, det vill säga appar som mäter och analyserar rörelsedata, så finns det vad vi vet ingen app som på ett lika visuellt sätt ger ett exakt svar på hur ens rörelser påverkats sedan pandemiutbrottet i våras, säger hon.
Appen för fler än kontorsfolk
Namnet på appen, Work from home, antyder att den riktar sig till människor som arbetar hemifrån. Men appen är inte bara utvecklad för kontorsarbetare som med hjälp av en laptop och digitala mötesverktyg har möjlighet till hemarbete. Forskarna är minst lika intresserade av rörelsemönster och vardagsmotion hos andra grupper i samhället.
– Människor som arbetar inom vården, exempelvis sjuksköterskor, kanske har fått röra sig mer på sina arbetsplatser nu jämfört med innan pandemin slog till på grund av fler och längre arbetspass. Andra kanske har blivit av med sina arbeten på grund av viruset och därmed rört sig mindre än förut. Livet har för de flesta förändrats på något sätt efter coronaviruset och det är vi intresserade av, säger Alexandra Weilenmann.
Mäter varje individs rörelsemönster
Det finns flera andra appar som utvecklats i relation till covid-19, men de mäter rörelser och resor på en aggregerad befolkningsnivå.Tanken med Work from home är att mäta individens rörelsemönster.
Appen ger också användaren en möjlighet att jämföra sig med andra och se hur mycket ens rörelsemönster har påverkats jämfört med andra människor som använder appen. Individens självskattning kring sina rörelser var också en viktig utgångspunkt i utvecklingsarbetet, enligt forskningsingenjör Sebastian Andersson.
– När appen startas får användaren en fråga om huruvida man tror att man rört sig mer eller mindre sedan coronautbrottet. Ur ett forskningsperspektiv är det intressant hur man skattar sitt beteende och en indikation på skillnaden mellan upplevd och faktiskt rörelse. På så sätt kan appen också ge vissa svar på frågan om tillförlitlighet i rapporterade data och utgöra ett viktigt bidrag till den typen av forskningsmetodik, säger han.
Appen har utvecklats av Sebastian Andreasson, Vasiliki Mylonopolou, Mattias Rost och Alexandra Weilenmann på avdelningen för människa-datorinteraktion, institutionen för tillämpad informationsteknologi.
Den data som samlas in via appen kommer enbart att användas i forskningssyfte. Resultaten kommer att redovisas i olika forskningssammanhang som exempelvis vetenskapliga publikationer och konferenser.
Appen fungerar både i Iphone och Androidtelefoner. Den finns gratis att ladda hem i Apple app storeoch Google play.
De sabeltandade kattdjuren dog ut under den senaste istiden, för ca 10 000 år sedan. Fossil har hittats på alla kontinenter utom Australien och Antarktis. Forskare vid Köpenhamns universitet har nu tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm kartlagt hela arvsmassan hos ett sådant fossil som hittats i Kanada, med en ålder på mer än 47 000 år.
Genom att jämföra dess DNA med nu levande kattdjur, i ett samarbete mellan medicinsk och genetisk expertis, kunde forskarna dra flera slutsatser om vad som var karaktäristiskt för det sabeltandade kattdjuret Homotherium.
Anpassad för uthållighet
Forskarna kom fram till att det sabeltandade kattdjuret varit ett vanligt djur som fanns i stora antal under ca 40 miljoner år. De hade utmärkt syn på dagtid, hade komplexa sociala beteenden och levde i flock.
Genetiska anpassningar tyder på tät benvävnad och välutvecklade system för blodcirkulation och syreupptagningsförmåga, vilket gjorde dem mycket väl lämpade för uthållig långdistanslöpning.
– Resultaten tyder på att dessa sabeltandade kattdjur jagade i flock under dagtid och att de hade en strategi som gick ut på att trötta ut sina byten, säger professor Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet som sekvenserat arvsmassan hos några av kattdjuren i studien.
Avlägsna släktingar till dagens kattdjur
Det som också överraskade forskarna var det avlägsna släktskapet med dagens kattdjur. För att hitta en gemensam förfader mellan dagens kattdjur och sabeltandade kattdjur behövde forskarna gå tillbaka minst 22,5 miljoner år. De är alltså mycket avlägsna släktingar. Som jämförelse hade människor och gibbonapor en gemensam förfader för 15-20 miljoner år sedan.
Love Dalén, Professor vid Naturhistoriska riksmuseet, Love.Dalen@nrm.se
I läroplanerna finns det idag ett antal generella kunskapsmål som varje lärare måste förhålla sig till och uppfylla i undervisningen. Det kan gälla sådant som entreprenörskap, kreativitet, digitalisering eller medieproduktion. Därutöver finns de mer ämnesspecifika faktamässiga målen. När läraren ska utforma sin undervisning kan det lätt uppstå en spänning mellan dessa båda perspektiv.
För Dennis Augustsson, som tidigare varit bildlärare och har erfarenheter från medie- och filmproduktion, blev dessa problem tydliga. Det gällde särskilt ämnet medieproduktion i gymnasieskolan där lärarna upplever att de kan för lite.
– Jag ville därför titta på hur man kan stödja lärarnas kompetensutveckling och också beforska hur kunskapen utvecklas i en ny form av lärandeprocess, säger Dennis Augustsson, som är nybliven doktor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst.
Han ger ett exempel på problematiken.
– Ta till exempel en lärare i ämnet biologi som ger eleverna i uppgift att göra ett arbete kring experiment med hjälp av en videoproduktion. Eleverna får många timmar på sig att läsa in sig på själva ämnet, men när det gäller videoproduktionen ser man det oftast som en teknisk fråga – när det egentligen handlar om mycket mer, såsom berättarteknik och berättarstruktur.
Hur kan man underlätta lärandet?
Han funderade därför på hur man kan underlätta detta lärande genom att se på läraryrket som ett designyrke där var och en designar sina lektioner. Kanske fanns det teorier kopplade till design som var applicerbara?
– I min forskning har jag undersökt om man kan använda sig av en form av designteori som är deltagarstyrd i kombination med aktivitetsteori som hjälp med att komma fram till idéer och sätt att lösa spänningarna.
Studerade skola i Sverige och USA
I sin studie har Dennis Augustsson arbetat med Öckerö seglande gymnasieskola och en skola i USA. Tillsammans skapade lärare och forskare en didaktisk design i vilken eleverna undersökte, samarbetade och redovisade kunskaper med videoproduktion.
Han har studerat participatory design (PD) och kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT) och hur dessa teorier kan kombineras. PD är en strategi som fokuserar på processer och procedurer och försöker involvera alla intressenter i designprocessen för att säkerställa att resultatet uppfyller deras behov och är användbart. CHAT är en teori som ser lärande som en social process i en kulturell och historisk kontext. Människors och organisationers utveckling beskrivs och analyseras som aktivitetssystem där spänningar och motsättningar uppstår inom och mellan olika aktiviteter.
– Studien visar att aktivitetsteorin kan hjälpa till att brygga över ämnen och områden där det finns en motsättning och genom designmodellen PD blir det deltagarna själva som äger processen. Det blir en bra kombination där de som är i behov av lösningarna själva analyserar sin verksamhet plus att de får ett verktyg att få fram nya idéer.
Sex designprinciper
Dennis Augustssons studier har resulterat i sex tentativa designprinciper för gränsöverskridande samarbeten med medieproduktion.
– Dessa designprinciper skulle kunna användas i kompetensutvecklingsprojekt för lärare men även prövas i större samarbeten mellan lärarutbildning, forskning och lärarprofession som ett arbetsintegrerat lärande för samtliga fält. Det vore spännande att titta vidare på i framtiden, säger Dennis Augustsson.
Dennis Augustsson, doktor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst, dennis.augustsson@hv.se
Redox-flödesbatterier är stationära batterier där energin finns i elektrolyten utanför själva cellen, likt en bränslecell. I marknadsföringen har de ofta prefixet eko, eftersom det ger stora möjligheter att lagra överskottsenergi från exempelvis sol och vind, och de verkar kunna laddas hur många gånger som helst.
Redox-flödesbatterier innehåller dock ofta den sällsynta och dyra metallen vanadin. Elektrolyten där energin lagras kan vara vattenbaserad, vilket gör batterierna säkra, men det sänker också energidensiteten.
Organiska material ökar energitätheten
Vad forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik nu lyckats med, är att ta fram såväl en vattenbaserad elektrolyt, som elektroder i organiska material som väsentligt ökar energidensiteten. Därmed blir det också möjligt att tillverka helt organiska redox-flödesbatterier för lagring av exempelvis sol- och vindenergi och för att utjämna belastningen i elnätet.
Som elektroder har de använt den ledande polymeren PEDOT som de dopar för att antingen transportera positiva eller negativa joner, katjoner respektive anjoner. Den vattenbaserade elektrolyten de tagit fram består av en lösning med kinon-molekyler, ett ämne som finns i material från skogen.
Lyckträff i elektrolyten
– Kinoner kan komma från trämaterial men här har vi använt samma molekyl, tillsammans med olika varianter av den ledande polymeren PEDOT. Det visar sig att de stortrivs med varandra, som en gåva från naturen, säger Viktor Gueskine, förste forskningsingengör vid Laboratoriet för organisk elektronik.
Att de trivs med varandra innebär att PEDOT-elektroderna bidrar till att kinon-molekylerna växlar mellan sitt oxiderade och sitt reducerade tillstånd och därmed skapar ett flöde av protoner eller elektroner – därav redox.
Powerbank till elbilen
– Jonprocessen är normalt svår att kontrollera, men här kan vi göra det. Vi utnyttjar ett fundamentalt fenomen inom elektrokatalysen där en speciell jon i en lösning, i detta fallet kinonjoner, omvandlas till elektricitet. Fenomenet existerar möjligen även i andra typer av lagringsmedia som i batterier, bränsleceller och superkapacitanser. Men det är en effekt som aldrig diskuterats tidigare. Vi visade det för första gången i ett redox-flödesbatteri, säger Mikhail Vagin.
De organiska redox-flödesbatterierna har fortfarande lägre energiinnehåll än vanadin-batterierna, men är å andra sidan superbilliga, helt återvinningsbara, säkra och perfekta för att lagra energi och jämna ut belastningen i elnäten. Kanske har vi i framtiden ett helt organiskt batteri där hemma som powerbank till elbilen.
Mikhail Vagin, förste forskningsingenjör vid Laboratoriet för organisk elektronik, Campus Norrköping, Linköpings universitet, mikhail.vagin@liu.se
Det är forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metoden som kan förutse influensaepidemier genom att kombinera flera datakällor.
– De olika datakällorna används för att prognosticera olika delar av en epidemi, säger Armin Spreco, medicine doktor från Institutionen för hälsa, vård och medicin vid Linköpings universitet, samt epidemiolog och statistiker vid Region Östergötland.
Studien fokuserar på övre luftvägsinfektioner och jämför de tre stora sjukvårdsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne under tio år, mellan januari 2008 och februari 2019. Resultaten visar att forskarnas framtagna modell gav bra Och prognoser och tillfredsställande resultat för alla influensasäsonger under stabila förhållanden.
Studien visar också att man bör vara försiktigare med prognoser i tider av samhällelig oro. När befolkningen inte uppträder eller rör sig som vanligt medför det att smittor kan spridas från oväntade håll, vilket kan störa prognoserna.
Datakällor som ligger före i tid
Att exempelvis förutse en influensatopp, hade i princip varit en omöjlighet om forskarna endast hade tittat på inläggningar eller primärvårdsbesök. Nu möjliggörs prognos, genom att inkludera extra datakällor som ligger ett visst antal veckor före i tid. Exempelvis har 1177 visat sig vara bra för att förutsäga tidpunkten för en influensatopp.
Forskningen om prognoser vid olika typer av virusepidemier och pandemier började redan år 2005 under fågelinfluensan. Svensk lagstiftning innebär att den offentliga miljön, som exempelvis sjukvården, ska kunna ställas om för krisberedskapsuppgifter och där har regionerna ett ansvar.
– Under 10-talet började vi förbereda informationssystemen i vår sjukvårdsregion, så att rutindata kan användas för denna sorts analyser. Det är erfarenheterna från samarbetet med skickliga statistiker och tekniker vid Region Östergötland som gjort att även andra databaser i landet har kommit i ordning för krisberedskapsanalyser, säger Toomas Timpka, professor vid HMV, Linköpings universitet och överläkare vid Region Östergötland, som har lett studien.
Helt anonymiserad data
Det är också tack vare detta som Armin Spreco under de senaste tio åren har kunnat analysera data från databaserna i Region Östergötland. Datauttagen stör varken vårdsystemen eller vårdpersonalen, då det sker i den administrativa delen av databaserna, och utmatade data är helt anonymiserade, vilket är en styrka med studiedesignen.
Förutom att prognosmodellen är användbar vid influensaepidemier är den även högaktuell för pågående coronapandemi, som är ett typiskt exempel på samhällelig oro. Metodiken har använts under pandemins första våg i flera svenska regioner, och kommer att användas även vid en eventuell andra våg.
Vetenskaplig artikel:
Nowcasting (Short-Term Forecasting) of Influenza Epidemics in Local Settings, Sweden, 2008–2019(Armin Spreco, Olle Eriksson, Örjan Dahlström, Benjamin John Cowling, Matthew Biggerstaff, Gunnar Ljunggren, Anna Jöud, Emanuel Istefan och Toomas Timpka)Emerging Infectious Diseases
Kontakt:
Armin Spreco, medicine doktor vid Institutionen för hälsa, vård och medicin, Linköpings universitet, samt epidemiolog och statistiker vid Region Östergötland, armin.spreco@liu.se
Toomas Timpka, professor vid Institutionen för hälsa, vård och medicin, Linköpings universitet, och överläkare vid Region Östergötland, toomas.timpka@liu.se
Studien bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, och omfattar uppgifter om 2 007 vuxna patienter som genomgått fetmakirurgi, och en kontrollgrupp om 2 040 personer med fetma som fått vanlig fetmavård. En representativ referensgrupp med 1 135 personer från den allmänna befolkningen inkluderades också.
Hos dem som opererats var den förväntade genomsnittliga livslängden 3,0 år längre jämfört med dem som fått icke-kirurgisk behandling, men 5,5 år kortare än hos befolkningen i stort.
Klarlagt att livslängd förlängs
Att fetmakirurgi resulterar i varaktig viktminskning och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer är känt sedan tidigare. Däremot har det inte varit tydligt klarlagt hur mycket den förväntade livslängden förlängs efter fetmakirurgi.
Lena Carlsson Ekander, professor i klinisk metabolisk forskning vid Sahlgrenska akademin, är huvudansvarig för SOS-studien sedan 2005, och huvudförfattare bakom artikeln.
– Nu har vi för första gången fått ett mått på hur mycket fetmakirurgi förlänger livet för den genomsnittliga patienten. Men det är viktigt att påpeka att det rör sig om ett genomsnitt. Alla patienter är olika och det går därför inte att dra slutsatsen att alla som opereras lever tre år längre, säger hon.
Minoritet genomgår operation
Trots fetmakirurgins goda effekter, med minskad risk för försämrad hälsa och för tidig död, är det fortfarande bara en minoritet av de berättigade patienterna som faktiskt genomgår operation. Forskarna betonar vikten av att patienter får väl underbyggd information för att kunna göra kloka val.
– I den här studien undersökte vi dödligheten under så lång tid som tre decennier. Dessutom uppskattade vi livslängden efter fetmakirurgi och vanlig fetmavård jämfört med den i befolkningen, säger Lena Carlsson Ekander.
– Det är sedan länge väl känt att fetma minskar den genomsnittliga livslängden med ungefär fem till tio år. Vår studie visar att fetmakirurgi förlänger den med tre år. Men även efter kirurgi är livslängden fortfarande kortare än i den allmänna befolkningen. Därför är det mycket viktigt att fetmaopererade patienter erbjuds adekvat uppföljning, avslutar hon.
Roddy Nilsson, professor i historia vid Göteborgs universitet och Marie Eriksson, historiker och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, menar att det har funnits en tendens att räkna bort kvinnors våldsutövning i tidigare kriminologisk forskning. Det synsättet vill de ändra på med boken Ilska, desperation och lömska försåt: våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige.
Barnamord var vanligast
Med hjälp av bland annat gamla hovrättsdomar visas vad som drev kvinnorna att begå våldsdåd, vilka former våldet tog sig och vilka det riktades mot.
– Om man räknar i antal fall av dödligt våld så är kvinnor i majoritet under den senare delen utav 1800-talet, framför allt genom att barnamorden är så många. Historiker har bortsett från barnamorden och sett dem som en annan företeelse, men det tycker inte jag att man kan göra. Sedan gäller det ju att förklara varför det var så, säger Roddy Nilsson.
Förklaringarna tycks vara flera och komplexa. Roddy Nilsson och Marie Eriksson lutar sig mot tidigare forskning som visar att orsakerna till de många barnamorden grundar sig i en ojämlikhet mellan könen samt fattigdom. Det som däremot är nytt i deras forskning är att de visar att kvinnor var kapabla till ganska grovt våld, något som i tidigare forskning har beskrivits väldigt försiktigt.
– Man måste ju redogöra för vad källmaterialet faktiskt säger och kan inte enbart se kvinnor som passiva objekt som reagerar på andras handlingar, säger Roddy Nilsson.
Motiven bakom kvinnornas våldshandlingar
– Ilska är aggression, en vanlig mänsklig känsla som kan medföra brott. Desperation pekar på barnamorden, men vi tittar även på kvinnor som dödar sina män. I det sammanhanget är det inte otroligt att det finns någon typ av bakomliggande misshandelsrelation. Det är dock svårt att få fram genom rättsmaterialet eftersom rätten inte var särskilt intresserad av orsaken. Lömska försåt handlar om giftmorden. Det var en väldigt vanlig företeelse, och det var det klart vanligast sättet som kvinnor dödade på, säger Roddy Nilsson.
I boken resonerar Marie Eriksson även om kvinnors självmord eller självmordsförsök vid slutet av 1800-talet. Området är komplicerat att forska på då en del av fallen kanske snarare handlade om en misslyckad abort, där man tog gift för att abortera men doserade fel.
Lagstiftningen blir mer jämställd
Marie Eriksson och Roddy Nilsson vill med sin forskning vidga bilden av kvinnors våldsutövning under 1800-talets sista hälft. De visar också att dåtidens syn på kvinnors våldsutövning förändrades. 1864 kommer en ny lagstiftning som sänker straffen för våldsbrott begångna av kvinnor.
– Innan dess såg man mycket allvarligt på att en kvinna dödade sin man, men efter 1864 börjar man betrakta kvinnors och mäns våld mer jämställt och tar mer hänsyn till bakomliggande orsaker. Detta sker ungefär samtidigt som kvinnor som är ogifta kan bli myndiga, 1858. Jämställdheten sker i små steg, men vi får vänta långt in på 1900-talet innan riktigt stora förändringar sker, säger Roddy Nilsson.
Bok:
Ilska, desperation och lömska försåt: våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige.
Ett internationellt, tvärvetenskapligt team arbetar nu tillsammans i ett projekt med stöd från centret för tvärvetenskaplig forskning (ZiF) i tyska Bielefeld. Målet är framförallt att hitta nya metoder att upptäcka och spåra hur extrem retorik och falska nyheter uppstår, sprids och förändras. Behovet är stort.
Idag är analysarbetet av ljud och bild manuellt och tidskrävande. Det betyder att mycket av det som skickas runt i sociala medier eller vanliga medier aldrig granskas. Ett exempel på mängderna finns hos den franska nyhetsbyrån AFP, som den senaste tiden manuellt letat upp och kontrollerat påståenden som sprids om coronapandemin. Hittills har över 600 falska nyheter hittats. Allt från gamla bilder som fått nya, falska texter till påhittade råd om vad som hjälper mot covid-19.
Jaga falska nyheter ett heltidsyrke
– Jakten på falska nyheter håller på ett bli ett heltidsyrke. Men det är bara en liten del av utmaningen. Den stora frågan är hur vi ska förstå och spåra de strategier som ligger bakom att viss retorik dyker upp i det offentliga samtalet och hur budskapen sedan muterar och sprids vidare, säger Mehul Bhatt, professor i datavetenskap vid Örebro universitet och en av de som leder forskarteamet.
Med hjälp av kunskap från flera områden försöker man hitta modeller och teknik som till exempel avslöjar falska nyheter.
– Det kan vi bara lyckas med om AI-specialister arbetar mycket tätt ihop med både forskare inom samhällsvetenskap och humaniora och yrkesverksamma inom journalistik och media, säger Mehul Bhatt.
Text och bild samverkar
Det internationella forskningsprojektet, Multimodal Rhetoric in Online Media Communication, tittar framförallt på det som kallas multimodal retorik. Det betyder att hela framställningen granskas. Istället för att enbart fokusera på text eller bild enskilt, tittar forskarna på hur de samverkar eller framställs av personer i en video.
Sociala medier och traditionella medier fungerar ofta på samma sätt som när vi lyssnar på en annan person som talar direkt till oss. Mottagaren av ett budskap är ofta duktig på att se vad som är till exempel ironi och kan, precis som i ett samtal ansikte mot ansikte, uppfatta undertoner och andra saker än det som sägs rakt ut.
– Jag använder gester, betonar ord och kanske höjer mina ögonbryn lite när jag säger vissa saker. Undermedvetet använder jag en kombination av olika tekniker för att utrycka mina åsikter och känslor. Saker som jag inte säger direkt med ord blir synliga i mitt kroppsspråk, säger Mehul Bhatt.
Utbildningen halkar efter teknikutvecklingen
Han kommer ursprungligen från Indien, och har själv sett hur spridningen av falska nyheter tagit fart där under senare år. En orsak är att mobilnäten byggts ut snabbt och att mobiltelefoner och datatrafik blivit relativt billigt. Samtidigt har många låg eller ingen utbildning och har inte möjlighet att vara källkritiska mot de filmer och bilder som de ser.
– Det är en farlig kombination. Utbildningen har inte blivit demokratiserad, men det har teknikanvändningen. För någon som inte har gått i skolan är alla resultat som poppar upp på Google trovärdiga, säger Mehul Bhatt och betonar att problemen inte bara finns i Indien, utan runt om i världen.
Vår tid kallas ibland för post-truth, en värld där sanningen har hamnat i skymundan för budskap som passar våra personliga övertygelser. Det finns gott om exempel på hur politiker skickligt har utnyttjat det för att öka sin makt och få igenom sin vilja.
– Det är en mycket oroväckande trend, säger Mehul Bhatt.
AI gör detaljerad analys
Den första delen av projektet pågår i ett drygt år. Under den tiden räknar forskarna med att utveckla en första modell och metoder för hur AI ska kunna gå igenom stora datamängder för att upptäcka och analysera mönster i de nyheter som sprids.
– Tanken är inte att tekniken ska svara på frågan vad som är bra eller vad som är dåligt. AI kommer att göra en detaljerad analys av vad som har hänt och kan användas av någon som har näsa för fenomenet eller problemet. Det blir ett sätt att få en väl underbyggd, evidensbaserad analys av mediet för att kunna skapa sig en åsikt om vad som händer och vad som är bra och dåligt med det, säger Mehul Bhatt.
Här granskas falska nyheter i dag
AFP fact check
Den franska nyhetsbyrån satsar mycket på faktakontroll på en rad olika språk. Stor bredd på vad som granskas och möjligheter att följa granskningar av nyheter från olika världsdelar.
AP fact check
Nyhetsbyrån Associated Press går igenom falska nyheter från världen, med tungvikt på USA. Varje vecka samlas felaktiga påståenden ihop i avdelningen ”En titt på vad som inte hände den här veckan”.
CNN politics Facts First
Påståenden om politik i USA granskas, inte minst vad ledande amerikanska politiker har sagt eller twittrat.
Källkritikbyrån
En svensk sajt för källkritik på nätet, startad av de personer som tidigare drev Metros Viralgranskaren. Avdelningen ”Verktyg” ger tydliga tips till den som själv vill kontrollera texter och bilder.
Google fact check tools
Söker bland de sajter runt om i världen som har specialiserat sig på faktagranskning (betydligt fler än de som nämns här). Här finns också möjlighet att söka på många olika språk.
Kontakt:
Mehul Bhatt, professor i datavetenskap vid Örebro universitet, mehul.bhatt@oru.se
– En kommersiellt tillverkad respirator kostar idag runt 10 000 dollar och vi tror att vår ska kunna tillverkas för runt en tiondel av den kostnaden, säger Manjula Herath, doktorand vid Odontologiska fakulteten, Malmö universiteten.
Covid-19 har visat på behovet av att hjälpa patienter genom att utveckla ny teknologi. En grupp frivilliga inom olika specialistområden, däribland tandläkare, läkare och ingenjörer, har bildat plattformen LibreLabs. Syftet med samarbetet är att göra medicinsk teknologi tillgänglig för alla. Ritningarna till den nya respiratorn ska gå att ladda ner gratis.
– Pandemin har visat att bristen på respiratorer är ett problem i många delar av världen, till exempel i mitt hemland Sri Lanka, säger Manjula Herath, doktorand vid Odontologiska fakulteten.
Lever upp till medicinsk standard
Respiratorer hjälper patienter med andning. Syftet är att göra en hållbar och prisvärd lösning som görs tillgänglig för produktion i låg- och medelinkomstländer, där det finns en påtaglig brist på respiratorer.
– Det är ingen fältrespirator. Det ska bli en respirator som lever upp till medicinskteknisk europeisk standard och som fungerar för långtidsbruk. Vi är inte där ännu, men det är vårt mål, säger Manjula Herath.
Tillsammans med kollegan Lisa Papia, lektor och tandtekniker, har han tagit fram en design för 3D-utskrifter av en del av de nyckelkomponenter som finns i en respirator. Forskare vid Trinity College i Dublin har bidragit med datorsimuleringar. Totalt ingår cirka 15 forskare i projektet.
Kan vara klar inom två år
– Vi tar fram ritningarna och skapar filer. Utifrån dem ska man själv kunna tillverka respiratorer, säger Lisa Papia.
En första prototyp ska genomgå en kvalitetsbedömning i London av oberoende part för att se om utrustningen fungerar som tänkt. Manjula Herath och Lisa Papia tror att denna ska vara klar inom ett halvår. Sannolikt kommer ändringar behöva göras, och de bedömer det som realistiskt att en godkänd respirator kan vara på plats inom två år.
– Men för att kunna nå fram dit behöver vi finansiering, som är något som vi jobbar med, säger Manjula Herath.
Under coronapandemin har hälsomyndigheter och regeringar över hela världen gått ut med rekommendationer till allmänheten om hur man kan minska risken för smittspridning. Dessa omfattar bland annat råd som att stanna hemma om man har symptom, hålla avstånd, tvätta händerna eller använda handsprit och att nysa och hosta i armvecket.
Rekommendationerna följs av de flesta och har snabbt kommit att bli sociala normer över vad som ses som lämplig och acceptabelt beteende. Men vad händer när exempelvis butiksanställda bryter mot dessa normer? Det har forskaren Magnus Söderlund och hans kollegor vid Handelshögskolan i Stockholm tittat närmare på.
I studien fick kunder slumpmässigt möta butiksanställda som antingen följde eller inte följde normerna. Det kunde i det senare fallet handla om att den anställde hostade, inte bar handskar eller rörde vid kunden.
Negativ reaktion mot normbrytande
– Vi människor är beroende av varandra, och sociala normer finns där för att underlätta samarbete. Vi reagerar ofta negativt och känslomässigt mot dem som bryter mot dessa regler, även om vi själv inte drabbats direkt. Med tanke på coronavirusets smittsamhet och de problem det orsakar är det att vänta att normbrytande beteende hos anställda påverkar kundnöjdheten negativt, säger Magnus Söderlund.
Mycket riktigt visade studien att kunder som mötte normbrytande beteende från en anställd uppfattade denne som mycket mindre vänlig och kompetent. Det kan till viss del tillskrivas den så kallade halo-effekten. Det betyder att en enda negativ egenskap påverkar hur vi ser person som helhet. De låga skattningarna av vänlighet och kompetens som studien påvisar, kan jämföras med studier om hur folk ser på hemlösa, fattiga och bidragsmottagare.
Sågs som mindre mänskliga
– Normbrytande beteende förstärkte också kundernas känsla av äckel. Vanligtvis leder äckel till undvikande beteende och avståndstagande. Normbrytare sågs också som mer avhumaniserade än de som följde normerna, säger Magnus Söderlund.
Tidigare studier visar att om man ser en person som mindre mänsklig är det också lättare att bemöta personen med aggression, ilska, förakt och avståndstagande. Kunden är ofta i en unik situation att kunna påverka den anställdes beteende, men ett aggressivt bemötande minskar snarare chanserna att den anställde skulle förändra sitt normbrytande beteende. Det är också mer troligt att den anställde i sin tur skulle behandla kunden på liknande sätt, menar forskarna.
Dåligt för affärerna
– För butikens del kan en negativ kundupplevelse leda till minskad inkomst. På samma sätt som halo-effekten påverkar vår upplevelse av en person kan en negativ upplevelse färga av sig på hur vi ser på en hel verksamhet, säger Magnus Söderlund.
Studien genomfördes i Storbritannien under april 2020, då omkring 13 000 personer avlidit i sviterna av Covid-19, landet var under lock-down och premiärminister Boris Johnson var inlagd på sjukhus.
Film: Professor Magnus Söderlund, Handelshögskolan, berättar om fysiska möten i coronatider. (30 min, 41 sek)
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för fiskätande havsfåglar.
– Vi har ofta alltför lätt att sätta oss själva och våra behov i fokus men det är viktigt att komma ihåg att fisken i havet har andra värden än enbart som en resurs för fiskeindustrin. Hur fisken förvaltas har konsekvenser för hela havsekosystemet, säger Jonas Hentati-Sundberg, biträdande universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet som har lett studien.
I Östersjön uppstår konflikter
Östersjön är ett exempel på var sådana konflikter kan uppstå. Här utgör strömming och skarpsill idag över 90 procent av fångsterna i yrkesfisket, men de är samtidigt en viktig resurs som föda för torsk, lax, marina däggdjur och havsfåglar. Vid Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns i särklass största havsfågelkoloni.
– Vid Stora Karlsö finns under häckningstiden närmare 100 000 havsfåglar, och dessa livnär sig till 100% på fisk. Vårt syfte med studien var att ta reda på hur mycket de äter, och hur mycket fisk de behöver för att klara sig, säger Olof Olsson, forskare vid Stockholms universitet, som under många år lett havsfågelforskningen på Stora Karlsö.
Havsfåglarna, sillgrisslor och tordmular, häckar tätt på klipphyllorna men flyger upp till 40 km för att dyka efter fisk, som de kommer tillbaka med till Stora Karlsö för att mata sina ungar. Sillgrisslorna dyker djupast men tordmularna kan flyga lite längre tack vara deras större vingyta, så hur fisken breder ut sig i havet påverkar arterna på olika sätt.
Födan måste finnas nära häckningsplatserna
Forskarna använde sig av så kallad bioenergetisk modellering, en metod där det dagliga energibehovet översätts till ett behov av fisk. Den förekomst av fisk som krävdes för att fåglarna skulle klara sig jämfördes sedan med de mål som idag finns inom fiskeriförvaltningen.
Forskarna drar slutsatsen att dagens förvaltningsmål för fisken, en populationsstorlek som garanterar den största möjliga avkastningen för fisket (BMSY) förefaller vara tillräckliga för att havsfåglarna ska klara sig i Östersjön. Ser man till Östersjön som helhet så räcker alltså fisken till både fisket och fåglarna, men de områden som fisken idag förvaltas inom är för stora.
– För fåglarna räcker det inte med att det finns massor av fisk i norra Östersjön eftersom de inte kan ta sig dit under häckningsperioden. Runt viktiga kolonier bör mängden fisk övervakas kontinuerligt för att säkerställa fåglarnas fortlevnad och fiskeriförvaltning behöver ha ett ekosystemperspektiv, där olika behov och aktiviteter kan ställas mot varandra. Vi måste spara lite fisk åt fåglarna! säger Jonas Hentati-Sundberg.
Ramverket som utvecklats av forskargruppen är generellt och kan användas för att beräkna fiskbehovet hos andra arter i andra kolonier. Arter med en begränsad förmåga att ta sig långa sträckor för att hitta föda under häckningstider, exempelvis pingviner men även sillgrisslan, förväntas vara extra känsliga för ett intensivt fiske inom deras födosökningsområden.
Jonas Hentati-Sundberg, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, jonas.sundberg@slu.se
Forskaren och lärarutbildaren Maria Nilsson har undersökt hur de elever som inte gärna vill prata engelska tänker kring, och upplever, undervisningen. Studierna visar att närmare tjugo procent av eleverna i årskurs 2–5 ofta, eller alltid, känner sig ängsliga i samband med vanliga lektionssituationer i engelska.
– Det är att prata när andra lyssnar som upplevs obehagligt, att råka säga fel och få reaktioner från andra. Många elever berättar att de är rädda att kompisarna ska skratta. Även om de påpekar att det är en obefogad rädsla så känns det så.
Talängslan stör lärprocessen
Det är först när eleverna förväntas agera utifrån lärarens input som talängslan triggas. Om läraren till exempel ger instruktioner på engelska och eleven inte förstått vad den ska göra, skapar det nervositet. Men studien visar inget tydligt samband mellan språkfärdighet och talängslan. Även elever som har goda kunskaper kan känna sig ängsliga för att prata engelska i klassrummet.
– Nervositeten påverkar förstås hur eleverna deltar i undervisningen, då muntligt engagemang minskar. Och det stör lärprocessen då uppmärksamhet och minneskapacitet påverkas negativt. Det får också en negativ inverkan på självbilden, säger Maria Nilsson.
Eleverna lastar sig själva
Avhandlingen visar också att alla elever är överens om hur undervisningen borde bedrivas. Och att det är helt i linje med vad både lärare och läroplanen står för: att eleverna får kommunicera mycket på språket, att läraren pratar mycket engelska och att det är naturligt att säga fel ibland.
– De föreställningarna och idealen har även de elever som upplever talängslan, men för dem blir det en konflikt mellan vad de tänker att de borde göra, och hur de faktiskt beter sig. De är lojala och lastar inte läraren eller undervisningen för det, utan sig själva: ”Jag är feg”, ”har dåligt minne”, ”både jag och pappa är dåliga i engelska”.
Utveckla undervisningen för alla
I stället för att fokusera på eleverna i fråga bör problemet hanteras som ett klassrumsfenomen, där vissa rutiner och situationer triggar stress, menar Maria Nilsson.
– Om vår undervisning skapar stress då är det den vi ska utveckla. Det blir en didaktisk utmaning där lärare kan tänka på att till exempel använda elevernas första språk för att förtydliga instruktioner så de känner trygghet i vad de ska göra.
– Eleverna efterlyser mer tid till att öva engelska muntligt under trygga förhållanden. Där kan man som lärare fundera på balansen mellan jobb i helklass och i par. Det blir mer taltid för alla med flera repetitioner i par, där frivilliga sedan får göra samma aktivitet i helklass. Om man parar ihop eleverna så att mer avancerade får mötas på sin nivå, kan de känna sig mindre understimulerade, vilket är en annan utmaning i dagens heterogena engelskklasser.
Maria Nilsson, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet, maria.nilsson@isd.su.se
Att rekonstruera stora ben- och mjukvävnadsskador i skallen efter olycka eller behandling av hjärntumör, blodpropp eller blödning är en svår utmaning. Klinisk rutin världen över är att transplantera ben, eller använda implantat av plast eller metall.
Att transplantera ben från annan plats i kroppen medför risker både där vävnaden tas och där den placeras. Implantat av exempelvis plast eller metall integrerar sämre än ben vilket ökar riskerna för infektion.
Pågående forskning om hur tillväxtfaktorer och stamceller ska bidra till läkning har ännu inte påvisat några uppenbara fördelar i människa, menar Peter Thomsen, professor i medicinsk biomaterialforskning vid Göteborgs universitet, och ansvarig för den nu aktuella studien.
Ser skallbenet växa fram
Nu har forskarna istället använt ett 3D-printat nytt biokeramiskt material fäst på en titanram, utformad som den del av skallbenet som saknades. För första gången visas att stora skallbensdefekter kan läka med nybildning av ben, utan tillägg av tillväxtfaktorer eller stamceller.
I försöken visade sig biokeramen ombildas till ben med en sammansättning som inte kunde särskiljas från naturligt ben. Försök med implantat av endast titan gav också benbildning, men bara intill värdbenet.
– Vi ser hur skallbenet växer fram, inte bara vid kvarvarande delar av kraniet utan också centralt i defekten, säger Peter Thomsen.
Benbildande celler rekryteras till skadan
– Samtliga celler som vi vet är delaktiga i benbildning och ombyggnad av ben rekryteras till, eller befinner sig på plats även i centrala delen av defekten och i mjukvävnad där biokeramen satts in. Det som sker är att biokeramens huvudsakliga beståndsdel, monetit, omvandlas i kroppen till en annan mineral, apatit.
Försöken gjordes på får, och resultaten har bekräftats på människa, en enskild individ, där man 21 månader efter ingreppet fann att biokeramen omvandlats till en vävnad med struktur och sammansättning som naturligt ben. Processen kallas osteoinduktion.
Långsam nedbrytning
Bakom studien står forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap i Uppsala, påpekar att den innovativa biokeramen bryts ner relativt långsamt.
– Kombinationen av keramens sammansättning och dess långsamma nedbrytning har visat sig vara väldigt bra för benbildningen i stora kraniedefekter, konstaterar han.
Peter Thomsen betonar behovet av fortsatt forskning i fältet, både för att kartlägga de molekylära processerna, och i form av kontrollerade kliniska studier.
– Vi tror att den här principen kommer att konkurrera med existerande behandlingsprinciper med transplanterat ben, plaster och metaller, avslutar han.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
