Med hjälp av extremt korta ljuspulser och så kallad koincidens-teknik har forskare från flera svenska universitet lyckats följa det dynamiska förloppet när elektronens spinn – dess rotation kring sin egen axel – styr hur en atom absorberar ljus. Därmed har de lyckats studera elektronens spinn-dynamik på sin naturliga tidsskala.
Studerat elektronerna i ädelgas
Studien är gjord på xenon, en tung ädelgas som finns i små mängder i jordens atmosfär. Sedan tidigare vet man att xenon absorberar mjukröntgenstrålning av vissa våglängder ovanligt effektivt.
Fysiker kallar fenomenet en ”jätteresonans” och har kunnat förklara att det är en kollektiv effekt där elektronerna kring atomen svarar samstämmigt på det absorberade ljuset. Särskilt fascinerande är att elektronens spinn har ett avgörande inflytande på resultatet.
Kortlivade tillstånd
I den nya studien använder forskarna attosekundpulser (en attosekund är en miljarddel av en miljarddels sekund) och samarbetar i ett projekt finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
De kombinerar hög noggrannhet i tid och energi och visar att den ovanligt starka absorptionen beror på ett exciterat tillstånd med en mycket kort livstid – bara cirka 50 attosekunder, medan elektronspinnets roll förklaras av ett annat tillstånd, med tio gånger längre livslängd, som bara kan nås genom att spinnet ändrar riktning.
Detta omvända spinn-tillstånd fungerar som en växel och styr sluttillståndets egenskaper. Resultatet ger nya insikter kring elektron-spinn dynamik och kan tänkas få betydelse för nya tekniska tillämpningar som spinntronik.
Spinntronik är teknik som utnyttjar elektroners spinn runt sin egen axel, då det skapas magnetiska moment. Med spinntronik kan man åstadkomma mer än vanlig elektronik, och har redan revolutionerat tekniken att läsa information från hårddiskar.
Vetenskaplig artikel:
Attosecond electron–spin dynamics in Xe 4d photoionization, Nature Communications
Kontakt:
Anne L’Huillier, Fysiska institutionen, Lunds universitet, anne.lhuillier@fysik.lth.se
Eva Lindroth, Fysikum, Stockholms universitet, eva.lindroth@fysik.su.se
Göran Wendin, Institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap, Chalmers, goran.wendin@chalmers.se
Raimund Feifel, Institutionen för fysik, Göteborgs universitet, raimund.feifel@physics.gu.se
Icke-alkoholrelaterad fettlever är en sjukdom som ökar i samhället och som ofta orsakas av övervikt. Den drabbar nästan var fjärde vuxen person i Europa och USA och är den vanligaste orsaken till kronisk leversjukdom i västvärlden.
Små studier har tidigare visat att långt gången leverfibros hos patienter med fettlever är den viktigaste vävnadsmarkören för framtida död, men hittills har befolkningsdata från kohorter med vävnadsdata från levern saknats.
Alla stadier av fettlever ökar dödlighet
I den nya studien har forskare vid Karolinska Institutet och Massachusetts General Hospital utgått från svenska register och matchat 10 568 personer med fettleversjukdom till kontrollpersoner från den allmänna befolkningen. Forskarna fann att alla stadier av fettlever var förknippade med ökad dödlighet, även tidiga stadier av sjukdomen. Överdödligheten drevs främst av cancer utanför levern, medan hjärtkärlsjukdom och leversjukdom bidrog mindre.
Personer med icke-alkoholrelaterad fettlever löpte 93 procents ökad risk att dö i förtid, men siffrorna varierade med sjukdomens svårighetsgrad. Riskökningen var lägst vid den mildaste formen av fettlever och högst vid svår fettlever där patienten utvecklat skrumplever (levercirros).
– Detta är den första rikstäckande kohortstudien med detaljerade vävnadsdata från levern som bekräftar att fettlever är kopplat till en ökad risk att dö i förtid. Våra resultat bör användas för att utveckla riktade åtgärdar som syftar till att minska dödligheten hos patienter med fettlever, säger studiens förstaförfattare, Tracey G. Simon, forskare och läkare vid Massachusetts General Hospital .
Kontaktade alla patologiavdelningar
Studien bygger på kohorten ESPRESSO ( Epidemiology Strengthened by Histopathology Reports in Sweden ), där data från vävnadsprover från mer än två miljoner människor har kopplats till svenska hälsoregister som patientregistret, dödsorsaksregistret, läkemedelsregistret och cancerregistret.
– Genom att kontakta alla patologiavdelningar i Sverige har vi lyckats konstruera en rikstäckande kohort som gör det möjligt för oss att undersöka en rad magtarmsjukdomar inklusive fettlever.
– Vår studie om fettlever och risken för död är den 17:e studien som publicerades i år som utnyttjar ESPRESSO-data, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet som lett studien.
Vetenskaplig artikel:
Mortality in biopsy-confirmed nonalcoholic fatty liver disease: results from a nationwide cohort (Tracey G Simon, Bjorn Roelstraete, Hamed Khalili, Hannes Hagström, Jonas F Ludvigsson) Gut
Kontakta:
Jonas F. Ludvigsson, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, jonas.ludvigsson@ki.se
– Det vi tagit fram är en prototyp till en app som kan användas för att minnas och skapa samtal kring tidigare naturupplevelser och på så sätt motivera till ökad vistelse i trädgården, säger Eva Dahlkvist, forskare inom vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Hon har tidigare undersökt hur trädgårdarna används vid vård- och omsorgsboenden för äldre, och hur boende och personal ser på trädgårdens betydelse i tretton kommuner och tre län.
– Jag såg hur trädgården kan stimulera alla sinnen, väcka minnen som ofta ligger längre tillbaka och hur trädgårdens grönska kan få de boende att må bättre och det är det vi vill använda trädgården till, säger Eva Dahlkvist.
”Med det här materialet kan inget gå fel”
En vanlig uppfattning hos personalen var att det var väldigt roligt och utvecklande att undersöka trädgården tillsamman med de äldre.
– Jag minns en röst från personalen: ”Med det här materialet kan ingenting gå fel och det är så positivt att få lära sig om natur, blommor och fåglar. Man kan titta på en fågel och så kan man höra hur fågeln sjunger och prata om den”.
Eva Dahlkvist citerar också en äldre dam: ”När jag ser en blomma eller tänker på doften så kommer minnena tillbaka, dofter får mig att minnas saker.”
Eva Dahlkvist samarbetar bland annat med Marita Wallhagen, forskare med erfarenhet av digitala verktyg och grön arkitektur och Eva Bergsten, som forskar inom arbetshälsovetenskap, om att ta fram appen. Forskarna menar att appen även kan vara användbar på exempelvis förskolor.
Den digitala prototypen: Trädgård i vård går tyvärr inte att länka till då redaktionen inte längre hittar fram till information om appen.
Kontakt:
Eva Dahlkvist, universitetsadjunkt i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, Eva.Dahlkvist@hig.se
Marita Wallhagen, arkitekt och universitetslektor i miljöteknik vid Högskolan i Gävle, marita.wallhagen@hig.se
Eva Bergsten, universitetslektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, eva.bergsten@hig.se
– Vi kan visa att det finns oberoende effekter av olika skilda riskfaktorer som har lyfts upp i debatter och nyheter om covid-19. Alla dessa faktorer är alltså var och en för sig associerade med en starkt ökad risk att dö i covid-19, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning, Sociologiska institutionen, och medförfattare till studien.
Dödlighet i covid-19 enligt studien
- Män hade en mer än dubbelt så hög risk att dö i covid-19 som kvinnor.
- Ogifta kvinnor och män (inkluderar aldrig varit gifta, änklingar/änkor och frånskilda) hade en 1,5-2 gånger så hög risk att dö i covid-19 som de gifta.
- Att bo i Stockholmsområdet var förenat med en 4,5 gånger så hög risk att dö i covid-19 (både för kvinnor och män) jämfört med övriga landet.
- Utlandsfödda från låg- och medelinkomstländer i Mellanöstern och Nordafrika hade en dubbelt så hög dödlighet i covid-19 för kvinnor, och 3 gånger så hög för män jämfört med personer födda i Sverige.
- Utlandsfödda från låg- och medelinkomstländer utanför Mellanöstern och Nordafrika hade en mer än 1,5 gånger så hög dödlighet i covid-19.
- Män med grundskole- och gymnasieutbildning löpte cirka 25 procent högre risk att dö i covid-19 jämfört med män med eftergymnasial utbildning.
- Kvinnor med grundskole- och gymnasieutbildning löpte 40-50 procent högre risk att dö i covid-19 jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildning.
När det gäller den ökade risken för personer från låg- eller medelinkomstländer i exempelvis Mellanöstern och Nordafrika att dö i covid-19, stämmer den inte överens med mönstren för dödlighet i allmänhet för den gruppen. Gunnar Andersson berättar att utlandsfödda generellt har lägre dödlighet än personer födda i Sverige. Detta gäller även när forskningen har tagit hänsyn till inkomst och utbildningsnivå.
Den ökade risken att dö i covid-19 för denna grupp kvarstår efter att forskarna kontrollerat för omständigheter som inkomst och utbildningsnivå.
Större nätverk bland utlandsfödda?
– Varför utlandsfödda från låg- och medelinkomstländer har mycket högre risk att dö i covid-19, kan vi därför bara spekulera i. En rimlig spekulation är att utrikesfödda kan ha ett större internationellt nätverk och fler internationella kontakter, vilket kan öka risken för smitta, säger Gunnar Andersson.
Studien visar också att risken att dö i covid-19 var mycket högre i Stockholmsområdet än utanför, både för Sverigefödda och utrikesfödda, vilket kan förklaras av att smittspridningen varit större i det området.
Att vara man, ha en lägre inkomst och lägre utbildningsnivå ger också en kraftigt ökad risk att dö i covid-19, visar studien. Detta stämmer å sin sida även överens med mönstren för dödlighet i andra sjukdomar.
Livsstilsfaktorer spelar in
– Män har generellt högre dödlighet i jämförbara åldrar, vilket anses bero på en kombination av biologi och livsstil. Att personer med låg utbildning eller låg inkomst har högre dödlighet kan till stor del bero på livsstilsfaktorer inklusive ekonomi – vad man kan kosta på sig och hur mycket man har råd att prioritera hälsan. På liknande sätt kan vi förklara den ökade dödligheten i covid-19 för dessa grupper, säger Sven Drefahl, docent i demografi som är huvudförfattare till studien.
Sämre hälsa som singel
En mängd tidigare studier har också visat att ensamstående och ogifta har högre dödlighet i olika sjukdomar. Det brukar till viss del förklaras med selektion, det vill säga att människor som har en sämre hälsa från början är mindre attraktiva på partnermarknaden och därför gifter sig i lägre grad.
– Förklaringen anses också ligga i att singlar har en mindre skyddad tillvaro än de som bor i ett parförhållande. Äktenskap kan alltså leda till ett hälsosammare liv med lägre risk för sjukdomar än för ogifta. Det kan också förklara den ökade risken för att dö i covid-19 för ogifta som vår studie visat, säger Sven Drefahl.
Så gjordes studien
Studien är baserad på data från Socialstyrelsen över samtliga registrerade dödsfall i covid-19 i Sverige för vuxna från 20 år och uppåt, fram till 7 maj 2020. Detta kombinerat med registerdata från statistikmyndigheten SCB på bostadsort, civilstånd, födelseland, inkomst, utbildningsnivå, ålder. Forskningen finansieras av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Vetenskaplig artikel:
A population-based cohort study of socio-demographic risk factors for COVID-19 deaths in Sweden, (Sven Drefahl, Matthew Wallace, Eleonora Mussino, Siddartha Aradhya, Martin Kolk, Maria Brandén, Bo Malmberg, Gunnar Andersson), Nature Communications
Personer med psykossjukdom har sämre upplevd hälsa och livskvalitet än övriga delar av befolkningen. De är i större utsträckning överviktiga, mindre fysiskt aktiva och röker mer, vilket gör att de är särskilt utsatta för livsstilsrelaterade sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.
– Betydelsen av att förändra sina levnadsvanor för bättre hälsa och livskvalitet är något som de flesta är väl medvetna om, men när förändringarna ska genomföras finns en del hinder på vägen, säger Sofie Lundström, doktorand vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) och med bakgrund som sjuksköterska inom psykiatrin.
Låg tilltro till sin egen förmåga
Det handlar inte om att sakna motivation, utan snarare om en försiktighet och att ha låg tilltro till sin egen förmåga, kanske på grund av tidigare negativa erfarenheter. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård spelar en viktig roll i att stärka dessa individers tro på sig själva – att de klarar av att genomföra förändringar i livet, visar Sofie Lundströms avhandlingsarbete.
Hon har genom enkäter och intervjuer studerat hur personer med psykossjukdom upplever sin hälsa och sina levnadsvanor, och vilka erfarenheter de har av att förändra sin livsstil. Hon har också intervjuat sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård om hur de kan stödja personer med psykossjukdom att förändra olika vanor och förbättra sin hälsa.
– Förändringar beskrevs som en kamp med olika begränsningar, både inifrån en själv och från omgivningen, säger Sofie Lundström.
Hinder på vägen mot förändringar
Intervjupersonerna uttryckte att en förändring måste göras på egen hand, men att det var viktigt att göra det tillsammans med andra och med rätt och anpassat stöd. Längtan efter att må bra och leva ett liv i harmoni var en motivation till förändring.
– Det är viktigt att ta tillvara personens tidigare erfarenheter av att förändra sina vanor när hälsofrämjande insatser ska planeras och genomföras. Framför allt bör insatserna utgå från personens egna resurser och förmågor och deras önskemål om, och motiv till, förändring, för att förändringen ska bli hållbar, säger Sofie Lundström.
En sjuksköterska inom psykiatrisk vård har här en viktig uppgift genom att stärka dessa individers tro på sig själva om att klara av att genomföra förändringar i livet. Sjuksköterskan behöver också stödja genom att synliggöra individens resurser, både inom sig själv och i omgivningen. Resurser som kan bidra till förändringen och främja hälsa, visar studien.
Önskar frihet att arbeta mer hälsofrämjande
Intervjuerna med sjuksköterskor inom psykiatrisk vård visar också att dessa ser det som sitt ansvar – och önskar få större möjlighet och frihet att jobba mer hälsofrämjande utifrån varje persons förutsättningar.
Sofie Lundström hoppas att hennes studie visar att det behövs större fokus på det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård med utgångspunkt i varje persons unika livserfarenhet. Att i större utsträckning ta tillvara och stärka individens förmågor och resurser.
– För detta krävs en gemensam syn och förhållningssätt på alla nivåer, både på samhälls-, organisations- och individnivå, där patienten ses som en kapabel person med resurser, färdigheter och förmågor och att personens såväl fysiska som psykiska hälsa och hela livssituationen beaktas.
Avhandling:
Hälsa, levnadsvanor och erfarenheter av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom.
Kontakt:
Sofie Lundström, doktorand vid doktorand vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott, Högskolan i Halmstad, sofie.lundstrom@hh.se
Rapportförfattarna studerar hur inrikes och utrikes födda tog del av ekonomiskt bistånd, olika arbetslöshets- och studieförmåner, föräldraförmåner, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning under perioden 1990–2016. Det genomsnittliga mottagandet är större bland utrikes födda, men skillnaderna varierar över tiden och beroende på förmånstyp.
Vanligt med stöd första åren som nyanländ
Det sätt på vilket utrikes födda tar del av förmåner är på flera sätt kopplat till deras svagare ställning på arbetsmarknaden.
– För många nyanlända tar det tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Under de första åren i Sverige är det därför vanligt med olika stöd vid arbetslöshet och studier, samt med ekonomiskt bistånd. Skillnaderna i relation till inrikes födda minskar med tid i Sverige, säger Lisa Laun, en av forskarna bakom rapporten.
Metod
Studien är baserad på registerdata för perioden 1990–2016 och jämför utrikes och inrikes födda i samma ålder, av samma kön och under samma kalenderår. Kompletterande analyser tar också hänsyn till familjesituation, utbildning och bostadsort. Studien omfattar alla som invandrat till Sverige i ålder 20–55 under åren 1968–2015, samt samtliga inrikes födda i jämförbar ålder.
Förmåner som baseras på tidigare förvärvsarbete är på kort sikt mindre omfattande bland utrikes födda. Men på lång sikt ökar sjuk- och föräldrapenning, och historiskt har det funnits en betydande långsiktig överrepresentation av utrikes födda bland dem som fått del av sjuk- och aktivitetsersättning.
Utrikesfödda förlorar jobben först
Personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden riskerar till exempel i högre grad att förlora jobbet när konjunkturläget försämras. Där är utrikes födda överrepresenterade, vilket kan öka skillnaderna i mottagandet av förmåner.
– Striktare regler i sjuk- och aktivitetsersättningen som lett till en allmän minskning av förmånen har istället bidragit till minskade skillnader mellan utrikes och inrikes födda, avslutar Lisa Laun.
Rapport:
Utrikes födda och välfärdssystemen, IFAU rapport 2020:15
Kontakt:
Linus Liljeberg, forskare vid IFAU, lisa.laun@ifau.uu.se
Olof Åslund, professor vid IFAU och nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, olof.aslund@ifau.uu.se
Varje år samlar jägare in data på hur många hjortdjur som finns och som skjuts. Samtidigt samlar Skogsstyrelsen in data på hur många träd som finns och hur många som är skadade av vilt i ungskog.
Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, i samarbete med Skogsstyrelsen, använt dessa data för att undersöka vilka faktorer som påverkar andelen skadade tallar. De har undersökt om täthet av hjortdjur, tillgång på tallfoder och snödjup kan förutspå viltskadornas omfattning och via data från hela Sverige tittat på samband både nationellt och regionalt.
Mer tall gör färre viltskador
– Det vi kan se är att de faktorer som påverkar viltskador på tall skiljer sig åt regionalt. Men gemensamt för hela landet är att mängden tall är en av de viktigaste faktorerna för andelen viltskadade tallar. Mer tall resulterade i färre viltskador, säger Sabine Pfeffer, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Vintern kan vara sträng i Sveriges norra delar, och när snön ligger djup blir bärriset mindre tillgängligt, vilket kan leda till att andelen viltskadad tall ökar. I norra Sverige finns i nuläget ingen utbredd konkurrens om födan från andra hjortdjur, så skadorna på skogen kan oftast hänföras till just älgen.
– Men det är inte så enkelt som att ju fler älgar, desto mer skador. Mängden andra hjortdjur och mängden tallfoder är vad som verkar spela roll i söder, medan mängden tallfoder, mängden älg och mängden snö spelar lika stor roll i norr, säger Sabine Pfeffer.
Mängden kronhjortar spelar in
I Svealand fann forskarna endast ett samband mellan tall och viltskador. I områden med mer tall var det färre viltskador, och tvärtom. Inget direkt samband fanns mellan mängden älg och mängden viltskador på tall.
Inte heller i Götaland hittade forskarna något samband mellan viltskador och älg. Däremot var mängden tall och dessutom mängden rådjur viktiga, och det fanns dessutom en tendens till att mängden kronhjort också spelade roll.
Älgar tvingas äta tall
– Särskilt stora problem med viltskador på tall finns i områden där det finns lite tall och många andra hjortdjur utöver älgen, säger Sabine Pfeffer.
Från tidigare forskning på SLU vet forskarna att de flesta tallarna faktiskt betats av älg. Samtidigt är bärris, som blåbär och ljung, en viktig resurs för alla hjortarter och konkurrensen om föda från de mindre hjortarterna kan tvinga älgen att äta mer tall. Att öka mängden tall och ta hänsyn till alla hjortarter i förvaltningen är vägen framåt, enligt forskarna.
– Förvaltningen behöver ta ett helhetsgrepp för öka chansen att nå målen om minskade skogsskador, säger Sabine Pfeffer.
Vetenskaplig artikel:
Predictors of deer damage on commercial forests – A study linking nationwide management data (Pfeffer, S.E. et al. (2021) Forest Ecology and Management.
Kontakt:
Sabine Pfeffer, doktorand, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå, sabine.pfeffer@slu.se
Fredrik Widemo, universitetslektor, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå, fredrik.widemo@slu.se
– Tandläkaren kan spela en viktig roll i att förebygga förtida död i hjärtkärlsjukdom. Med bara en kort fortbildning i att tolka röntgenbilder, kan tandläkare lära sig att känna igen förkalkningar i halspulsådern så att patienten kan söka behandling i tid, säger Nils Gustafsson, doktorand vid Umeå universitet.
Det är vid så kallad panoramaröntgen, översiktsbilder av tänder och käken, som tandläkaren även ser halsen ned till fjärde halskotan. Därmed är det då också möjligt att se förkalkningar i halspulsådern. Det är dock inget som tandläkare normalt sett letar efter.
Förkalkning i halspulsådern ett tecken
I sin avhandling vid Institutionen för Odontologi vid Umeå universitet har Nils Gustafsson studerat drygt 800 deltagare från hela Sverige som nyligen haft en hjärtinfarkt. De har jämförts med en lika stor kontrollgrupp. Jämförelsen visade att förkalkningar i halspulsådern var 22 procent vanligare bland dem som haft hjärtinfarkt.
Ett annat tillstånd som kan bidra till hjärtkärlsjukdom och som också upptäcks av tandläkare, är tandlossning. Det gick även att se att personer med tandlossning oftare hade en förkalkning i halspulsådern. Bland dem som hade både förkalkad halspulsåder och tandlossning, var risken att få hjärtinfarkt hela 75 procent större än i kontrollgruppen.
Lätt att upptäcka för tandläkare
Studierna visade också att förkalkad halspulsåder medför en högre uppskattad risk för att i framtiden drabbas av hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Detta samband gällde i huvudsak för män, som oftare drabbas av hjärtinfarkt i yngre ålder än kvinnor. Personer med diabetes hade också oftare förkalkningar. Skillnaderna för diabetes var dock inte statistiskt säkerställd.
I avhandlingen undersöks också tandläkares förmåga att upptäcka förkalkningar i halspulsådern i panoramaröntgenbilder före respektive efter en kortare utbildning i diagnostik i halsområdet. Resultatet var att allmäntandläkare hade hög tillförlitlighet i sina bedömningar av förkalkningar i panoramaröntgenbilder innan utbildningen och tillförlitligheten ökade ytterligare efter utbildningen. Denna förbättrade förmåga kvarstod ännu ett år efter utbildningen, vilket talar för att effekten är bestående.
Vinst för folkhälsan
– Eftersom många själva inte vet om att de löper ökad risk för hjärtkärlsjukdom och kan vara helt utan förebyggande behandling, som exempelvis blodtryckssänkande läkemedel, vore det en stor vinst för folkhälsan om det tas fram riktlinjer för hur allmäntandläkare som upptäcker förkalkningar på dessa patienter ska hantera fyndet. Det är också viktigt att tandläkare som genomför panoramaröntgenundersökningar får utbildning för att hitta de tecknen säger Nils Gustafsson.
1 601 personer deltog i studien
Deltagarna i studien i avhandlingen kommer från den nationella studien Parokrank. Totalt deltog 1 610 personer vid 17 sjukhus runt om i Sverige. Alla deltagare undersöktes av läkare och tandläkare, vilket inkluderade översiktsröntgen av tänder och käkar. Man utvärderade också 14 allmäntandläkares förmåga att upptäcka förkalkningar i halspulsådern på bilder från 100 patienter, före respektive två veckor och ett år efter att de genomgått en två timmar lång utbildning i sådan diagnostik.
Avhandling:
Karotisförkalkningar i panoramaröntgenbilder – Diagnostisk tillförlitlighet och samband med hjärt-kärlsjukdom, diabetes och tandlossning
Kontakt:
Nils Gustafsson, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, nils.gustafsson@umu.se
Ett optiskt överföringssystem över fri rymd som förlitar sig på en optisk förstärkare som i princip inte tillför något överflödigt brus i motsats till alla andra kända optiska förstärkare. Denna så kallade faskänsliga förstärkare (PSA) beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature: Light Science & Applications., och visar en oöverträffad mottagarkänslighet på endast en foton-per-informationsbit vid en datahastighet på 10 Gbit/s.
Snabbare datainsamling
– Våra resultat visar på metodens fördel när det gäller att utöka räckvidden och datahastigheten i långdistanslänkar för rymdkommunikation. Resultaten bådar också gott inför framtida försök att bryta igenom flaskhalsen när det gäller att mycket snabbare kunna samla in vetenskapliga data från exempelvis rymdsonder, som rymdorganisationer runt om i världen lider av idag, säger professor Peter Andrekson, forskargruppens ledare och författare till artikeln tillsammans med PhD Ravikiran Kakarla och seniorforskaren Jochen Schröder vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, på Chalmers.
En sådan avsevärd ökning av räckvidden och informationshastigheterna i framtida höghastighetslänkar kommer att få mycket positiva följder för satellitkommunikation, sonder till yttre rymden och atmosfäriska studier med Lidar (Light detection and ranging).
Optiska laserstrålar effektivare
System för sådan höghastighetsdataförbindelse använder i allt högre utsträckning optiska laserstrålar snarare än radiofrekventa strålar. En viktig orsak till detta är att effektförlusten när strålen utbreder sig är väsentligt mindre vid ljusvåglängder, eftersom strålspridningen reduceras väsentligt. Ljusstrålarna kommer trots det att få stora effektförluster över långa sträckor. Som ett exempel kommer den förlorade effekten när en laserstråle skickas från jorden till månen (400 000 km) med en bländarstorlek på 10 cm att vara cirka 80 dB (endast 1 del av 100 miljoner kommer att finnas kvar).
Eftersom den överförda effekten är så begränsad är det av avgörande betydelse att ha mottagare som kan återställa informationen som skickas med så lite mottagen effekt som möjligt. Denna känslighet kvantifieras som det minsta antalet fotoner per informationsbit som behövs för att återvinna data utan fel.
Mer om forskningen
Ett tillvägagångssätt som studerats i stor omfattning använder så kallade effekt-effektiva pulspositions-moduleringsformat tillsammans med nanotrådsbaserade foton-räknemottagare som behöver kylas ner till bara några få Kelvin medan de fungerar vid hastigheter under 1 Gbit/s.
För att uppnå multi-Gbit/s-datahastigheter som kommer att krävas i framtiden övervägs dock också system som förlitar sig på för-förstärkta optiska mottagare tillsammans med avancerad signalgenerering och bearbetningsteknik som används i optisk fiberkommunikation.
Med sin nya metod visar chalmersforskarna en oöverträffad felfri ”black box”- känslighet på en foton-per-informationsbit vid en datahastighet på 10 Gbit/s. Med en sändareffekt på 10 watt skulle denna mottagare medge en länkförlust på 100 dB vid denna datahastighet. För överföring till/från planeten Mars kan ett system på 10 watt stödja en datahastighet i storleksordningen 10 Mbit/s, vilket är cirka 1 000 gånger snabbare än dagens hastigheter (0,5-32 kbit/s).
Den nya metoden är i grunden den bästa möjliga för ett mycket brett spektrum av datahastigheter.
Förstärker signalen
Den demonstrerade metoden kodar information på en signalvåg, som, tillsammans med en pumpvåg med en annan frekvens, genererar en konjugerad våg, en så kallad idler, i ett icke-linjärt medium. Dessa tre vågor sänds iväg tillsammans i den fria rymden. Vid mottagningspunkten förstärker PSA:n signalen med en regenererad pumpvåg efter att ha fångat upp ljuset i en optisk fiber. Den förstärkta signalen detekteras sedan i en konventionell mottagare.
– Detta tillvägagångssätt resulterar fundamentalt i bästa möjliga känslighet av alla för-förstärkta optiska mottagare och överträffar också nuvarande teknik inom all annan mottagarteknik, säger Peter Andrekson.
Skalbar metod
Systemet använder ett enkelt moduleringsformat kodat med en felkorrigeringskod av standardtyp, och en kommersiell mottagare med digital signalbehandling för signalåtervinning. Metoden är direkt skalbar till mycket högre datahastigheter om det behövs. Den fungerar också vid rumstemperatur, och kan därmed implementeras i rymdterminaler och inte bara på marken.
Tillvägagångssättets teoretiska känslighetsgränser diskuteras också i artikeln och jämförs med andra befintliga metoder. En slutsats är att den nya metoden i grunden är den bästa möjliga för ett mycket brett spektrum av datahastigheter.
Vetenskaplig artikel:
One photon-per-bit receiver using near-noiseless phase-sensitive amplification. (Ravikiran Kakarla, Jochen Schröder, och Peter A. Andrekson.) Nature: Light Science & Applications 9, 153 (2020).
Kontakt:
Peter Andrekson, professor i fotonik, chef för avdelningen för fotonik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, peter.andrekson@chalmers.se
Tillgången till olika tekniska hjälpmedel har förändrats över tid i samband med att bredbands- och mobilsystemen har utvecklats. Det här har lett till ett förändrat sätt att bevaka renen.
– Den tekniska utvecklingen har i alla tider påverkat renskötseln och med GPS-halsbandet har sättet att få information förändrats. Jag har intervjuat renskötare som har inkluderat GPS-systemet i bevakningen, vilket betyder att en GPS-sändare fäst runt renens hals och sändarna genererar rörelsedata som skickas till renskötaren via satellit eller mobilnätet, säger Kajsa Kuoljok och fortsätter:
Ser i appen var renarna befinner sig
– På morgonen innan hen åker ut till renskogen kan renskötaren enkelt gå in via en app i telefonen eller via datorn och titta var renarna befinner sig. Med den informationen kan renskötaren sedan lättare planera sitt arbete och istället för att köra runt hela renhjorden köra direkt dit det behövs för att t.ex. vända tillbaka renarna. Genom halsbanden har man fått ny kunskap och fått bekräftat de traditionella kunskaperna berättar renskötarna.
Stärker renskötarna på två nivåer
Baserat på sin analys drar Kajsa Kuoljok slutsatsen att GPS-halsbanden förstärker renskötarna på två nivåer: i det vardagliga arbetet samt i mötet med andra markintressenter och myndigheter. Denna studie visar att traditionell kunskap är viktig när man fattar beslut baserat på information från GPS-halsbandet i konkreta arbetssituationer både in situ och ex situ (på platsen och utanför platsen, i renskogen och på distans.
– Med integrering av GPS-halsbanden är det två kunskapssystem som verkar sida vid sida – den traditionella kunskapen och den nya tekniskt inhämtade kunskapen. Och i diskussioner med andra markintressenter är det viktigt att kunna visualisera och kommunicera renskötselns användning av markerna. Här blir GPS-kartorna som visar renens rörelser ett viktigt verktyg som förstärker renskötarnas röst i dessa diskussioner.
GPS-bilden ”sannare”
– Renskötarnas erfarenheter visar att bilden som förmedlas av renen upplevs i större utsträckning som en sanning än deras egna personliga utsagor. GPS-kartan tycks kunna erbjuda en bild av verkligheten som upplevs som ett visuellt bevis för renens rörelser. Med ett ökat antal intrång i renens betesmarker, ökar behovet för ett kunskapsunderlag. Därmed blir GPS-kartan en viktig faktor för renskötaren och samebyarna i samråden.
Användningen av digital teknik är en process där ny teknik gradvis blivit ett naturligt inslag i renskötselvardagen och där den traditionella kunskapen fortfarande är viktig. Kajsa Kuoljok tror att studien kan bidra till en diskussion om vad digital teknik bidrar med till rennäringen, men även belysa andra aspekter som följer i spåren av implementeringen.
Avhandling:
Digital information and traditional knowledge: The implementation of GPS collars as a tool in reindeer husbandry
Kontakt:
Kajsa Kuoljok, doktorand i etnologi, Umeå universitet, kajsa.kuoljok@umu.se
Det är studier av fossilt pollen från Asien som avslöjar att en ekologisk katastrof ägde rum för ungefär 34 miljoner år sedan, orsakad av snabba klimatförändringar. Stora områden i Mongoliet, Tibet och nordvästra Kina förvandlades till öknar med väldigt lite vegetation.
Större djur försvann och ersattes främst av små däggdjur som gnagare. Nu expanderar öknen snabbt över hela regionen igen, vilket möjligen tyder på att en ny ekologisk kollaps hotar.
Torkan breder ut sig igen
– Resultaten pekar mot stora konsekvenser för framtida biologisk mångfald, jordbruk och människors välbefinnande. Våra analyser av historiska data tyder på att den centralasiatiska regionen oåterkalleligt kommer förlora sin unika biologiska mångfald om ökenspridningen i området fortsätter, säger Natasha Barbolini, forskare inom paleoekologi vid universitetet i Amsterdam och nu postdoktor vid Stockholms universitet.
Studien som gjorts av ett internationellt team, lett av forskare från universitetet i Amsterdam, Stockholms universitet och CNRS (Frankrike) visar att inre Asien, i en mycket snabb takt, håller på att bli en av de hetaste och torraste platserna på planeten.
Klimatförändringar, liknande de som skedde för 34 miljoner år sedan, kan återigen leda till oåterkalleliga ekosystemförändringar och förlust av biologisk mångfald.
Torktoleranta buskar dominerade
– Vår studie visar att ett unikt biom fanns i Centralasien för 43 miljoner år sedan. Det dominerades av torktoleranta buskar som är relativt sällsynta i regionen idag, såsom Efedra och Nitraria. Dessa växtfamiljer har alltså en rik historia som skulle ha varit okänd om inte för fossilpollen, säger Catarina Rydin, medförfattare och professor i växtsystematik vid Stockholms universitet, samt föreståndare för Bergianska trädgården.
Enligt Carina Hoorn, medförfattare till studien och docent vid Amsterdams institut för biologisk mångfald och ekosystemdynamik visar detta att vegetationens sammansättning kan förändras radikalt och beständigt genom snabb klimatförändring, även om storskalig utrotning inte sker.
Biologisk mångfald blir till sand
Studien visar också att den moderna asiatiska biologiska mångfalden har formats av dessa forntida klimatförändringar, men också av bergsbildning och att den tibetanska platån bildades.
– Centralasien, en gång täckt av ett vidsträckt grunt hav, har blivit en av de torraste platserna på jorden på grund av Indiens kollision med Asien och höjningen av Himalayas bergskedja, säger Guillaume Dupont-Nivet på CNRS (Frankrike) som övervakar projektet, finansierat av Europeiska forskningsrådet.
Centralasien har idag en av de äldsta kända öknarna, liksom de högsta bergen utanför Himalaya. Den geologiska och klimatmässiga variationen i området har gett upphov till ett häpnadsväckande antal arter. Men nu hotas arterna av dagens klimatförändringar – och med dem nästan en halv miljard människor, som får det allt svårare att försörja sig. Grödor härjas av torka, och de växande sandhaven tar över den inhemska stäppen som behövs för att betande boskap.
Ökenspridning kan pågå i miljontals år
Resultaten i studien visar att när en ökenspridningsprocess börjar kan den spridas snabbt och pågå i miljontals år. Detta beror på att vegetation förhindrar erosion och koncentrerar vatten och näringsämnen i matjorden. Om den vegetationen går förlorad, är det svårt för den att komma tillbaka.
I artikeln, som publiceras under International Year of Plant Health, varnar författarna för att den asiatiska stäppen modifieras för mänskligt bruk, vilket leder till ökenspridning i en takt utan motstycke. Trenden måste vändas för att bevara det som nu har blivit en av världens mest hotade biom.
Vetenskaplig artikel:
Cenozoic evolution of the steppe-desert biome in Central Asia(Natasha Barbolini, Amber Woutersen, Guillaume Dupont-Nivet, Daniele Silvestro, Delphine Tardif, Pauline Coster, Niels Meijer, Cun Chang, Hong-Xiang Zhang, Alexis Licht,Catarina Rydin, Andreas Koutsodendris, Fang Han, Alexander Rohrmann, Xiang-Jun Liu, Yang Zhang, Yannick Donnadieu, Frédéric Fluteau, Jean-Baptiste Ladant, Guillaume Le Hirand Carina Hoorn)Science Advances
Kontakt:
Natasha Barbolini, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), Stockholms universitet, natasha.barbolini@su.se
Vivi Vajda, professor och enhetschef för avdelningen för palaeobiologi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm Vivi.Vajda@nrm.se
Caroline Strömberg. Professor vid Biologiska institutionen, University of Washington, USA. caestrom@u.washington.edu
En tidigare partner eller klasskamrat lägger ut en känslig bild av en annan person på internet utan att det finns samtycke. Personen på bilden får reda på vad som har hänt, kanske genom ryktesspridning på skolan. Den drabbade upplever oro, ångest, sömnsvårigheter och depression. Så kan ett exempel på skada genom intrång i privatlivet se ut.
Behov av en fredad sfär
Privatlivet är ett skyddsintresse som länge har diskuterats i rättsliga sammanhang. Det tycks råda enighet om behovet av att säkra en fredad sfär för den enskilda och utforma ett skydd mot olika typer av intrång – men därefter uppstår en rad frågor som tenderar att bromsa utvecklingen på området:
Hur ska bedömningen av vad som är skyddsvärt egentligen gå till, när det rör sig om ett så pass svårdefinierat och abstrakt värde? Inom vilken rättslig disciplin hör skyddsintresset hemma, och hur bör eventuella sanktioner vid intrång se ut? Är det möjligt att förena ett förstärkt integritetsskydd med våra grundläggande nationella principer om yttrandefrihet, tryckfrihet och handlingsoffentlighet? Hur ska enskilda kunna behålla kontrollen över sina personuppgifter i dagens digitala samhälle?
Skadeståndsrätt möjlig väg
I sin avhandling i juridik undersöker Johanna Chamberlain skadeståndsrätten som en möjlig väg att utkräva ansvar för skador vid intrång i privatlivet. Skadeståndsrätten får på så vis fungera både som ingång till ett svårgripbart rättsområde och som måttstock vid kompensation av olika skador. Det svenska integritetsskyddets framväxt och utmaningarna som uppstått på vägen analyseras. Flera av dessa kan knytas just till yttrandefrihetsgrundlagarna och även till andra tendenser som medför att individuella rättigheter inte har stått i fokus i Sverige historiskt sett.
Ny teknik ger nya typer av intrång i privatlivet
Följden har blivit en försiktig lagstiftningsteknik avseende den personliga integriteten. Den reglering som har införts tar oftast inte sikte på skyddsintresset eller rättigheten i sig, utan utgör snarare ett punktvis sanktionerande av vissa specificerade ageranden. Följden blir att lagstiftaren ständigt måste vara uppmärksam på teknisk utveckling som gör nya typer av intrång i privatlivet möjliga och som kan kräva anpassade rättsliga åtgärder.
I svensk rätt ingår även internationell rätt, som EU-rättens dataskyddsförordning och rättighetsstadga samt Europakonventionen. I dessa regelverk har privatliv och personuppgifter högre status och ses som positiva rättigheter. I avhandlingen undersöker Johanna Chamberlain den dynamiska relationen mellan det traditionella svenska närmandet till privatlivsskyddet och våra internationella åtaganden. Hon gör även vissa jämförelser med den amerikanska rättsutvecklingen, där det finns en mängd rättsfall och en rik diskussion kring privatlivet som rättsligt skyddsintresse.
Skadeståndsfall rör ofta integritet på internet
Avhandlingen tar också upp utmaningar som är kopplade till dagens digitalisering och masshantering av personuppgifter. Den föreställning som funnits om att enskilda ska kunna kontrollera sina egna personuppgifter ifrågasätts med hänsyn till att vi numera ständigt avkrävs personlig information. I stället kan det anses centralt att åstadkomma lämpliga informationsflöden. Det betyder att de aktörer som har tillgång till andras personuppgifter ska behandla dessa i enlighet med vad personerna som lämnat uppgifterna förväntar sig.
Perspektivet grundar sig i amerikansk teoribildning och kan kallas kontextuell integritet. Det är användbart på avhandlingens område eftersom det knyter ihop sociala normer med skydd för privatliv och personuppgifter. Majoriteten av alla skadeståndsfall rörande privatlivet hänför sig till sociala sammanhang där uppgifter exempelvis har delats på internet utan samtycke från den person det gäller.
Normer bakom bedömning av integritetskränkningar
Teorin om kontextuell integritet används i avhandlingen för att analysera svenska skadeståndsfall på området. Vilka är argumenten för och emot att kompensera överträdelser och kränkningar, när anses en skada vara ersättningsgill och på vilken nivå ska ersättningen ligga? Genom att kombinera de klassiska skadeståndsrättsliga frågeställningarna med kontextuella idéer om kollektiva lösningar och ansvarstagande i sociala sammanhang, kan såväl gällande tendenser som potentiella lösningar identifieras för samtida och framtida utmaningar kring integritetsskyddet i svensk rätt.
– En stor del av skadeståndsanspråken för intrång i privatlivet grundar sig idag just i sociala sammanhang. Därför är det viktigt att sätta sig in i dessa och att nå en samverkan mellan sociala och juridiska lösningar för att skapa normer för privatlivsskyddet och förebygga att skador sker, säger Johanna Chamberlain, verksam vid juridiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontakt:
Johanna Chamberlain, juridiska institutionen, Uppsala universitet, johanna.chamberlain@jur.uu.se
Avhandling:
Integritet och skadestånd: Om skyddet för personuppgifter och privatliv i svensk rätt
– De vanligaste reaktionerna jag möter när jag berättar om vad avhandlingen handlar om är antingen ett smått skamset ”Jag kan ingenting om samer”, eller ett ”Å, så spännande, det händer så mycket just nu!”. Båda dessa vittnar om den låga synlighet samiska frågor länge haft i Sverige, och om hur samiska konstnärer och aktivister bidragit till att röra om i offentlighetens gryta på sätt som närmast tvingat folk att se, säger Moa Sandström, doktorand i samiska studier vid Umeå universitet
Med avstamp i fyra idag aktiva samiska konstnärers verk och verksamhet, och särskilt fokus på relationen Sverige-Sápmi, har hon undersökt samtida konstaktivism – artivism – i relation till begreppet dekolonisering. Att motverka just osynliggörandet, av samiska perspektiv i Sverige är något som konstnärerna lyfter fram som ett viktigt motiv för sin verksamhet.
Motiverar till opposition
Osynliggörandet av koloniala aspekter av Sveriges och Sápmis relation är också ett av de huvudsakliga motiven i de studerade konstverken. Detta bidrar inte enbart till att medvetandegöra konstens mottagare om samiska kritiska perspektiv, utan motiverar även till opposition gentemot fortsatta koloniala processer. Här menar Moa Sandström att artivismen fungerat både för att sätta frågan om dekolonisering i rörelse, och för att aktivera en rörelse kring frågan.
– I avhandlingen har jag tagit fasta på tre inriktningar i denna rörelse. Den första handlar om hur artivismen används för att synliggöra och behandla frågor om kolonialism i den samtida och historiska svensk-samiska relationen.
– Den andra handlar om hur artivismen används för att både gestalta, och motivera till, en reaktiv motståndsrörelse mot fortsatta koloniala processer. Den tredje inriktningen är mer proaktiv och handlar om hur artivismen används för att skapa en frihetsrörelse som vänder sig bort från det koloniala – som gör plats för samiska föreställningar, värdegrunder och praktiker.
Skapar förutsättningar för icke-samer att identifiera sig
Även om kravformuleringar om samiska rättigheter, beskydd av samiska marker och uppmaningar att stå upp för sin samiska identitet är framträdande är det samtidigt tydligt att rörelsen har mycket gemensamt med andra progressiva rörelser.
Olika former av samarbete med exempelvis urfolksrörelser, klimat- och miljörörelser och queerrörelser sker såväl ”bakom kulisserna” som i konstnärliga gestaltningar och i sociala medier.
– Diversiteten i gestaltningarna av samiskt motstånd vittnar inte bara om ett heterogent Sápmi, utan skapar också förutsättningar för icke-samer att identifiera sig med aspekter av den samiska rörelsen. Det möjliggör för olika typer av alliansskapande som inte enbart vilar på solidaritet mellan olika grupper.
– Här finns gemensamma målsättningar och visioner om hur vi kan förhålla oss till varandra och planeten, bortom separation, dominans, exploatering och föreställningar om evig tillväxt som ledstjärnor.
Avhandling:
Dekoloniseringskonst. Artivism i 2010-talets Sápmi
Kontakt:
Moa Sandström, doktorand i samiska studier vid Umeå universitet, moa.sandstrom@umu.se
Mellan 1 januari och 14 juni i år ökade den internationella e-handeln med 21 procent jämfört med samma period året innan. För många små och medelstora företag, som sett sjunkande inkomster från fysiska butiker sedan pandemins intåg, erbjuder den internationella marknaden nya möjligheter, menar forskarna Daniel Tolstoy och Sara Melén Hånell.
– Man når en större marknad och det är viktigt för svenska företag som vill skapa volymer. Men det innebär extra arbete. Man behöver bygga sitt varumärke på nytt, skapa tillit i service och transaktion och övervinna vissa logistiska utmaningar, säger Daniel Tolstoy.
Kan vara ekonomiskt nödvändigt
EU har under lång tid arbetat för att göra den europeiska marknaden till en gemensam inre marknad. Det har lyckats bra för den fysiska marknaden, men EU funkar inte idag som en enhetlig digital marknad. Och det finns inte heller något enhetligt recept för företag som vill etablera sig internationellt säger forskarna.
Till viss del handlar det om resurser och att utgå ifrån företagets kapacitet, förklarar Sara Melén Hånell. Och till viss del handlar det om typen av produkt eller tjänst.
– För små företag kan det vara ekonomisk nödvändigt att lansera internationellt men man har inte resurserna att satsa på att undersöka lokala marknader eller förstå den lokala kulturen. Då kan en etablerad säljkanal agera mellanhand, säger hon.
En etablerad kanal ger företag möjlighet att direkt nå ut till en stor och etablerad kundbas. Nackdelen är att företaget blir avskuret från kunderna och får begränsat med information om deras intressen och köpbeteenden. För företag med mycket specifika produkter eller tjänster, som exempelvis auktionsfirmor, är det däremot ofta nödvändigt att ha en egen kanal.
– Där funkar det inte med en distributör, det måste vara mer personligt. Upplevelsekomponenten är så viktig i fysiska auktioner och det krävs en nischad plattform för att kunna omsätta den personliga tilliten från en fysisk auktion till en digital, säger Daniel Tolstoy.
”Se det som en lärkurva”
Samma gäller för produkter som inte är tydligt kopplade till en särskild marknad, utan grupper som definieras av särintressen eller smak. När det gäller mer känslomässigt kopplade produkter som exempelvis babysaker är det många som fortfarande föredrar att köpa i fysiska butiker, men en webbshop kan där istället fungera varumärkesbyggande och öka synligheten på den internationella marknaden.
Det går också att ha en egen webbshop samtidigt som man har en distributör. Det viktiga är att man som företag inte låser sig vid att man behöver rätt strategi från början utan faktiskt ställer in sig på att testa sig fram, menar forskarna.
– Man måste hela tiden se det som en lärkurva. Det som är bra med digitala affärsprocesser är att det finns mer flexibilitet och skalbarhet i de här företagen. Man har råd att prova sig fram. Det är kanske till och med en nödvändig process att misslyckas lite på vägen, säger Sara Melén Hånell.
Kontakt:
Sara Melén Hånell, Handelshögskolan i Stockholm, Sara.Melen@hhs.se
Daniel Tolstoy, Handelshögskolan i Stockholm, Daniel.Tolstoy@hhs.se
Danmark planerar nu nya vindkraftsöar utanför sin kust i syfte att få fram mer energi som är fossilfri, vilket ska hjälpa dem att klara målet om ett netto-nollsamhälle år 2050. Men den oljebaserade plasten kommer de inte undan.
Själva turbinbladen tillverkas i glasfiberarmerad plast. Högspänningskablarna som ligger på botten av havet och transporterar elen kräver en väldigt högkvalitativ plast som isolering, som endast ett fåtal företag i världen klarar av att göra.
– Att gå till ett koldioxidneutralt samhälle är inte möjligt utan plast. Det finns mycket plast vi inte kan eller vill vara utan, säger Fredric Bauer som forskar om klimatdriven innovation i tung industri vid Lunds universitet.
Fredric Bauer sätter fingret på hur invävd plasten är i våra liv.
Efter det att plasten slog igenom brett på 1950-talet blev den närmast synonym med det moderna oljedrivna samhället. Den petrokemiska industrin som växte fram kom snart att bestå av gigantiska globala företag.
Plastparadoxen
Inte sällan bidrar plasten till minskad användning av fossilbaserad energi. En nyproducerad bil väger cirka 300 kilo mindre eftersom många detaljer görs i plast istället för metall och fordonet drar därmed mindre bränsle.
Klimatbelastande livsmedel som exempelvis kött ökar sin hållbarhet med plastemballage och mindre går till svinn. När ett svenskt modeföretag bestämde sig för att tillverka en klimatmässigt hållbar trenchcoat blev materialet inte bomull utan återvunnen polyester, som håller längre.
– Plast är ett fantastiskt material på många sätt och därför använder vi det så mycket, säger Fredric Bauer.
Inom sjukvården är konsumtionen av engångsplast särskilt hög. För att minska smittspridning och hålla de stränga hygienkrav som krävs används mängder av engångsartiklar; engångshandskar, burkar, flaskor, lock, bägare, förkläden, skydd av olika slag, skoöverdrag etcetera.
Enligt siffror från Naturvårdsverket köpte sjukvården in 813 miljoner engångsartiklar 2017, av vilka merparten gick till förbränning. Detta var alltså före coronapandemin. Engångskonsumtionen av plast inom vården har ökat rejält under 2020.
Enligt branschorganet Plastic News har det uppstått brist på plaster till bland annat respiratorer och munskydd och globala plasttillverkare säger till tidningen att de nästan fördubblat sin produktion riktad till sjukvården.
Sveriges klimatmål
År 2018 beslutade Riksdagen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Till detta antogs etappmål för 2030 och 2040. Dessa utsläppsmål kommer successivt att minska möjligheten för kommuner att elda använd plast för energi. Istället måste den tas om hand på andra sätt, exempelvis genom materialåtervinning.
Så hur ska vi då förhålla oss till detta plastberoende?
Enligt Fredric Bauer står vi i huvudsak inför två vägval.
Den ena är att ställa om till plast tillverkad av förnyelsebara råvaror, idag handlar det främst om trä, gräs och socker. Då skulle vi göra oss kvitt oljeberoendet och ändå kunna ha kvar vår plastkonsumtion.
Här finns dock problem. Det tar tid att ta fram biobaserade plaster i stor skala. Petrokemiindustrin har haft 70 år på sig att få fram otaliga varianter av oljeplaster.
– Det kommer att ta decennier innan vi kommer upp i en skala så att vi kan mäta oss med fossilbaserade plaster. Men det finns en potential att göra allt i biobaserat material som idag görs av fossil råvara, säger Baozhong Zhang, docent i polymerteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
Plasten i siffror
Svensken konsumerar i genomsnitt cirka 130 kilo ny plast om året (2017) vilket leder till utsläpp av cirka 300 kilo koldioxid (en personbil som körs normalt ger ett utsläpp på 1,5 ton). Globalt är produktionen av plast närmare 400 miljoner ton (varav bioplast svarar för cirka 1 miljon ton).
Ett annat problem är att de flesta biobaserade plaster är lika omöjliga för naturen att bryta ner som plast från råolja. Även den biobaserade plasten kan komma att läcka ut från konstgräsfotbollsplaner och leta sig ner i grundvattnet, hittas i drivor i havsvikar, hamna i fiskarnas magar och korka igen deras matsmältningsprocesser.
Och att göra plast som naturen kan bryta ner ses av vissa forskare som en återvändsgränd:
Nedbrytningen tar ofta flera år och det krävs särskilda bakterier och rätt temperatur. Så det är inte att bara slänga de bionedbrytbara plastbesticken och muggarna över bord från segelbåten och hoppas att havet tar hand om resten. Det gör det inte.
Ge plasten nittionio liv
Den andra vägen framåt är att inte slänga plasten utan istället återanvända plast mer. Fredric Bauer menar att plasten måste få, inte nio liv som katten, utan snarare 99 liv. Använder vi plastkassen 99 gånger istället för en enda gång så har vi kommit rätt nära en hållbar plastkonsumtion, som vi kan ta med oss in i det koldioxidneutrala samhället. Idag materialåtervinns bara några enstaka procent av plasten.
– Vi behöver minska vår materiella konsumtion och se till att det vi konsumerar cirkulerar. På det sättet ser vi att plasten inte kommer att vara den miljöbov den är idag, säger Fredric Bauer.
– Här behöver samhället göra en kraftansträngning som inbegriper alla sektorer. Allt från design, industriproduktion till offentlig upphandling behöver förändras.
I Fredric Bauers önskescenario har vi om 25 år i grunden reformerat produktion och användning av plast. Vi producerar plast på ett sätt att vi vet att vi kan återanvända den. Många av de stora produktionsanläggningarna har ställt om till att producera bioplaster. Vi har också minskat användningen i en del tillämpningsområden. Det är nya krav på att elektronik har längre livslängd.
– Men innehållet kan till stora delar fortfarande vara plast, säger Fredric Bauer.
Flera polymerer
Plast består av en eller flera polymerer, långa kedjor av små, små sammanfogade molekyler. Plasterna bygger nästan alltid på organiska föreningar, alltså har kol och väte som minsta beståndsdelar. Genom att fästa olika kemiska grupper på polymerkedjan och variera kedjornas längd kan man få fram olika sorters plast. Det finns idag ungefär 700 olika. Det går att göra plasten stenhård och mjuk och böjlig. Den kan vara värmetålig eller mjukna vid höga temperaturer. Vissa är extremt tåliga och används exempelvis som isolering på havets botten, medan andra kan användas tillsammans med livsmedel. Plastens många olika egenskaper gör att den finns nästan överallt. Plast kan tillverkas av olika råvaror. Från början tillverkades den svenska plasten av trä från bokskogarna i norra Skåne. Sedan 50-talet har den dominerande råvaran varit olja, men biobaserade plaster är på väg ut på marknaden.
Plast på algsoppan i Östersjön
Vid Lunds universitet jobbar forskarna med att göra plast på koldioxid. Ett sätt är att mata bakterier med koldioxid och få dem att producera byggstenar till plast. Bakterier som bland annat finns i Östersjön. Det finns redan fabriker på pilotstadiet.
Det är företag med ursprung i Nya Zeeland som kommit fram till industriell produktion av etanol på koldioxidströmmarna från stålindustrin.
– Och kan man göra etanol så kan man göra plast, säger Rajni Hatti-Kaul som är professor i bioteknologi och programchef för forskningsprogrammet Mistra STEPS som forskar om ett hållbart system för global plastanvändning.
Bakterier äter koldioxid
I första hand vill Rajni Hatti-Kaul använda så kallat anaeroba bakterier, de som inte lever genom fotosyntes utan på just koldioxid. Koldioxiden förvandlar bakterierna till ättiksyra och därifrån är steget inte långt till byggstenar för plast. Detta visste redan pionjärerna i plastens barndom. Sveriges första plastfabrik hette också Skånska Ättikfabriken, Perstorp.
Men det behövs rejäla koncentrationer av koldioxid. Rajni Hatti-Kaul vill ta tillvara på koldioxiden exempelvis vid avgaser, rötning till biogas eller annan tung industri.
Här finns förstås problem att lösa. Till exempel att det går för långsamt när bakterierna på naturlig väg äter koldioxid och gör ättiksyra eller etanol. Här vill Rajni Hatti-Kaul ta hjälp av ett enzym som finns i flera bakterier och i vårt eget blod. Detta enzym, karboanhydras, kan bilda vattenlöslig karbonsyra och förse bakterierna med elektroner för att på så sätt öka deras konsumtion av koldioxid.
Men råvarorna till plast skulle också kunna tillverkas baserat på bakterier som är beroende av solljus, alltså fotosyntetiska. Här talar vi till exempel om cyanobakterier, de som gör Östersjön till en grön algsoppa sommartid. Plötsligt skulle begreppet plasthav få en ny innebörd.
Rajni Hatti-Kaul ser bakterier som ett viktigt redskap, inte bara för plasten, utan för hela kemikalieindustrin.
– Ja, för en fossilfri framtid faktiskt, säger hon.
Text: Thomas Heldmark på uppdrag av forskning.se
Artikeln tar avstamp i nordvästra Bosnien och Hercegovina 1992–1995. Den handlar om utmaningar i spåren av folkmordet under det bosniska kriget. Kan bosnier, kroater och serber leva tillsammans igen?
Under kriget gjorde sig polisstyrkor och den serbiska armén skyldiga till otaliga massmord, förföljelse av människor och systematiska våldtäkter. Allt för att driva ut och utrota den icke serbiska befolkningen i nordvästra Bosnien och Hercegovina. Över 100 000 människor dog i kriget och cirka 2,2 miljoner tvingades fly. Kriget tog slut i augusti 1995 då NATO till slut ingrep.
Förnekar att det var ett folkmord
– Trots att det gått så många år sedan kriget tog slut, pågår det fortfarande i delar av världen en förnekelse av att det som hände faktiskt var ett folkmord, vilket gör det svårare för människor att enas och läka såren, säger Goran Basic som skrivit artikeln tillsammans med Zlatan Delić från University of Tuzla i Bosnien-Hercegovina.
I artikeln belyser författarna de olika interpersonella, psykologiska och socialpsykologiska mekanismerna som låg bakom folkmordet i det bosniska kriget. De resonerar också kring utmaningen och nödvändigheten i att förvalta och sprida kunskapen om folkmordet på ett så pedagogiskt, lättillgängligt och historiskt korrekt sätt som möjligt.
Författarna poängterar vikten av en sund, kritisk och ofärgad pedagogik när man ska bygga upp en ny identitetspolitik där man kan samexistera i fred. Artikeln handlar om Bosnien-Hercegovina, men mekanismerna bakom folkmordet och de utmaningar som uppstår efter ett krig kan även appliceras på andra krig och folkmord i historien.
Vetenskaplig artikel:
Genocide in northwestern Bosnia and Herzegovina: a sociological and pedagogical analysis of crimes against humans and against humanity during and after the war
Kontakt:
Goran Basic, docent i sociologi och universitetslektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitetet, goran.basic@lnu.se
