Sjukdomen covid-19 drabbar vissa människor betydligt allvarligare än andra. Några av anledningarna, såsom hög ålder, är kända, men även andra ännu okända faktorer spelar in. I somras kunde en stor internationell studie koppla ett genområde på kromosom 3 till ökad risk för sjukhusinläggning och andningssvikt efter infektion med SARS-CoV-2-viruset.
Tre gånger högre risk att hamna i respirator
Nu rapporterar Hugo Zeberg och Svante Pääbo vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland att versionen av genklustret som medför ökad risk att insjukna i svår covid-19 är väldigt lik motsvarande dna-sekvenser i en ungefär 50 000 år gammal neandertalare från Kroatien, och är en del av det genetiska arv från neandertalare som nutida människor bär på.
– Det visar sig att denna genvariant har kommit över från neandertalarna till moderna människor när de blandade sig med varandra för kanske 60 000 år sedan. Idag har de människor som bär denna genvariant upp till tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2, säger Hugo Zeberg.
Riskvarianten vanligast i södra Asien
Studien visar också stora skillnader i hur vanlig den genetiska riskvarianten är i olika delar av världen. Den är särskilt vanlig hos personer i södra Asien, där halva befolkningen bär på riskvarianten från neandertalarna. I Europa bär en av sex personer på riskvarianten, medan den i stort sett saknas i Afrika och i östra Asien.
Studien säger ingenting om varför denna genvariant medför ökad risk.
– Det är slående att det genetiska arvet från neandertalare har så tragiska konsekvenser under den pågående pandemin. Varför det är på det viset måste nu utredas så snart som möjligt, säger Svante Pääbo, direktör vid Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi.
Hugo Zeberg, biträdande lektor Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi, hugo.zeberg@ki.se
Svante Pääbo, director Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi, paabo@eva.mpg.de
Vi lever, vi åldras och vi dör. Med åldern blir olika funktioner i kroppen sakta men säkert sämre och till sist dör organismen. Tanken är inte uppmuntrande, men de flesta av oss har nog ändå accepterat att det är så för alla levande varelser, och ett faktum här i livet. Men för evolutionsbiologer är det inte självklart exakt varför det är så.
– Evolution och åldrande är på sätt och vis en paradox. Evolutionen bidrar till att organismer hela tiden utvecklas, men ändå har evolutionen inte lett till att vi upphör att åldras, säger Urban Friberg, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, vid Linköpings universitet, som har lett studien.
Två olika mutationer för åldrande
För snart 70 år sedan la evolutionsbiologer fram två teorier, som handlar om två olika typer av mutationer som bidrar till att organismer åldras. Dessa mutationer har båda en skadlig effekt om man blir gammal – vilket skapar åldrandet – medan de antingen har en fördelaktig eller en neutral effekt tidigt i livet. Men även om forskare gjort experiment har man inte lyckats fastslå vilken av dessa båda typer av mutationer som bidrar mest till åldrande.
forskarna hade bananflugornas fruktsamhet som ett mått på åldrande. Bild: Linköpings universitet.
För några år sedan las en ny teori fram, som säger att åldrande skulle kunna orsakas av mutationer som har en skadlig effekt redan tidigt i livet, och vars negativa effekt ökar med åldern. Förespråkare för den hypotesen menar att många av de mutationer som uppstår borde ha en negativ effekt redan från början, jämfört med normalvarianten av en gen.
Testade tjugo mutationer på bananflugor
I den aktuella studien har forskarna gjort experiment för att testa teorin om mutationer som har skadlig effekt genom hela livet och bidrar till åldrande. De tog ett av världens mest välstuderade djur till sin hjälp, nämligen bananflugan. Forskarna testade 20 olika mutationer, som de placerade in i flugornas arvsmassa. För varje enskild mutation hade de en grupp flugor med mutationen, och en normal jämförelsegrupp som saknade den.
Varje mutation har en specifik, synlig effekt vilket gör dem lätta att spåra. Det kan vara att vingarna ser något annorlunda ut på den muterade bananflugan eller att den har en annan ögonform.
I takt med att en varelse åldras ökar sannolikheten att individen dör och dess förmåga att fortplanta sig sjunker. I studien följde forskarna bananflugornas fruktsamhet som ett mått på åldrande. De räknade hur många ägg varje hona la tidigt i livet, efter två veckor, och till sist efter ytterligare två veckor, vilket i en bananflugas liv är rätt sent i livet.
Även på unga flugor påverkades
Forskarna var intresserade av att se om skillnaden mellan muterade flugor och kontrollgruppen förändras ju äldre bananflugorna blir. Resultaten de fick gav stöd för teorin som de undersökte. Huvuddelen av de mutationer som testades hade en negativ effekt på bananflugornas fruktsamhet redan tidigt i livet och för de allra flesta av dessa gick det reproduktiva åldrandet snabbare för de muterade bananflugorna än för de som saknade en mutation.
– Fynden pekar mot att även mutationer som är skadliga tidigt i livet kan bidra till åldrande. Mutationer som skapar åldrade skulle därför kunna vara betydligt vanligare än vad man tidigare trott, säger Martin Iinatti Brengdahl, doktorand vid IFM och huvudförfattare.
Urban Friberg, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet,urban.friberg@liu.se
Martin Iinatti Brengdahl, doktorand vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, vid Linköpings universitet,, martin.iinatti.brengdahl@liu.se
− Såvitt vi har kunnat utröna är det här första gången någonsin som man kombinerar tester för att mäta ämnesomsättningen ihop med kallad 3D-motion capture för att undersöka hur mycket energi som en tennisspelare gör av med under spel på bana, säger Glenn Björklund, docent vid Mittuniversitetet och centrumledare för Nationellt vintersportcentrum.
Syftet med studien var att undersöka träningsintensiteten och energikostnaden under fyra typer av tennisövningar. Fem kvinnliga och fem manliga tennisspelare medverkade i testerna där syreupptagningsförmåga, blodlaktatkoncentration och upplevd ansträngning registrerades. Dessutom utrustades testpersonerna med mätutrustning för 3D-motion capture. Testerna designades för att efterlikna matchspel med 90 sekunders vila mellan varje test.
Tennis mer energikrävande per meter
− Resultaten visar att tennis medför en energiåtgång per meter som är två eller tre gånger högre jämfört med sporter som löpning och längdskidåkning. Vi såg också att 3D-tekniken ger en betydligt större noggrannhet i sina resultat jämfört med traditionell GPS-spårning och det bör därför vara den metod som används framgent i den här typen av vetenskapliga studier, säger Glenn Björklund.
Forskning kopplad till tennis har tidigare inte varit så intimt kopplat till Nationellt vintersportcentrum, men sedan en tid tillbaka är Glenn Björklund och Mittuniversitetet knutet till den nystartade, internationella forskargruppen Tennis Research and Performance Group vid Sophiahemmet högskola i Stockholm.
− Väldigt hedrande att ingå i denna grupp av välrenommerade forskare som jobbar på den högsta nivån likaledes praktiskt. Tennis har en stark tradition i Sverige där man nu vill ta ytterligare steg genom tillämpad forskning i fält där vi på Mittuniversitetet har en lång erfarenhet och kunskap som vi bidrar med, säger Glenn Björklund.
Glenn Björklund, docent och centrumledare vid Nationellt vintersportcentrum, glenn.bjorklund@miun.se
Växter och svampar är byggstenar i livet på jorden. Att strunta i att använda den potential de har kan kosta människan hennes planet, enligt rapporten, där 210 forskare från 42 länder deltar. De nya studierna redovisar hur växter och svampar används idag och anger vad som kunde och borde utnyttjas – men inte görs, och vad mänskligheten riskerar att förlora.
– Vi har blivit beroende av alldeles för få arter. I en tid med snabb förlust av biologisk mångfald misslyckas vi därför med att komma åt den skattkista som den biologiska mångfalden erbjuder och som kan vara en räddning för oss och kommande generationer, säger Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew och professor vid Göteborgs universitet.
Måste möta de tre stora hoten
Rapporten ger en bild av en värld som har vänt ryggen till växternas och svamparnas potential med att ta itu med grundläggande globala frågor som livsmedelssäkerhet och klimatförändringar. Så riskerar till exempel 723 av de växter som används till medicin att utrotas.
Uppgifter från tolv vetenskapliga artiklar, som publicerats i den vetenskapliga tidskiften Plants, People, Planet) ligger till grund för rapporten, och för första gången görs en gemensam global bedömning av tillståndet för jordens växter och svampar.
– När vi nu snart inleder det mest kritiska decenniet som vår planet någonsin har mött, hoppas vi att den här rapporten kommer att ge de fakta som behövs för att kräva naturbaserade lösningar som kan hantera de tredubbla hoten: klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och kommande livsmedelsbrist för en växande befolkning, säger professor Alexandre Antonelli.
Tusentals växter har potential som föda och energikällor
Nya data visar dessutom att bara en bråkdel av befintliga arter används till mat och bränsle; samtidigt som närmare 40 procent av växterna är hotade.
Mänskligheten är alltså beroende av en liten del grödor, trots att det finns tusentals arter i naturen som har potential att bli mat och förse oss med energi. Bara femton växter står för hela 90 procent av energiintaget av mat. Och fyra miljarder människor är helt beroende av tre grödor – ris, majs och vete.
Idag genererar sex grödor (majs, sockerrör, sojabönor, palmolja, raps och vete) 80 procent av det globala industriella biobränslet. Medan så många som 2 500 växter som identifierats i rapporten kan användas till bränsle eller bioenergi.
Rapportförfattarna poängterar också behovet av att påskynda arters identifiering.
– Det brådskar att både kartlägga och skydda arter innan de försvinner, säger Alexandre Antonelli.
Många nya arter identifierades 2019
Rapportförfattarna fann att 1 942 växter och 1 886 svampar namngavs som nya för vetenskapen under 2019. Bland dessa finns arter som kan bli värdefulla som mat, dryck, läkemedel eller fibrer.
Rapportförfattarna poängterar också behovet av att påskynda arters identifiering och listar viktiga punkter:
Det är en kamp mot tiden att hitta, identifiera, namnge och bevara arter innan de utrotas.
De stadsträd som planteras måste kunna stå emot globala förändringar under århundraden, men den nuvarande låga mångfalden gör dem sårbara för torka, skadedjur och sjukdomar.
Biodling i stora städer är ohållbart. Nuvarande biodling i stora städer hotar annan biologisk mångfald, främst vilda bin, visar nya uppgifter i årets rapport.
Denna landmärkesrapport är första gången växter och svampar kombineras i en global bedömning av världens tillstånd, och de underliggande uppgifterna publiceras också idag i en serie vetenskapliga forskningsdokument som fritt finns tillgängliga i den ledande tidskriften Plants, People, Planet.
Trädens betydelse i framtida städer
Henrik Sjöman är vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgården i Göteborg och medförfattare till rapporten. Han poängterar att det är viktigt med träd och buskar i städerna.
– Men vi måste bli bättre på att avgöra vilka arter som har de egenskaper som behövs för att kunna utvecklas framgångsrikt i ett framtida klimat och samtidigt leverera de ekosystemtjänster vi kommer att behöva i framtiden, säger Henrik Sjöman.
Han understryker vikten av att universitet, botaniska trädgårdar, plantskolor och leverantörer samarbetar för att få fram bästa möjliga kvalitet på de träd som säljs och används.
Den 6 april 2020 satt Tom Britton, matematikprofessor vid Stockholms universitet, i SVT:s morgonstudio och sa att halva Sveriges befolkning kommer att vara smittade innan månadens slut. Två veckor senare stod han i Aktuellts studio och visade med en graf att Stockholm kommer att nå flockimmunitet i mitten på maj.
Men när Folkhälsomyndigheten den 20 maj presenterade resultatet av en undersökning baserad på antikroppstester befann sig såväl Sverige som helhet som Stockholm långt ifrån flockimmunitet. I Stockholm, som antas vara hårdast drabbat av pandemin, bar endast 7,3 procent på antikroppar.
Visserligen speglade undersökningen hur det såg ut ett par veckor tidigare och Anders Tegnell gissade att nu var drygt 20 procent av stockholmarna smittade. Men det var ändå långt ifrån någon flockimmunitet.
Varför slog prognoserna så fel?
– Huvudskälet var att man har använt samma modeller som för influensa, säger Tom Britton.
Medan influensa brukar spridas som en våg så sprids coronaviruset i kluster. Det beror på att de som bär på viruset skiljer sig åt i graden av smittsamhet. Vissa smittar knappt alls, andra kan föra över viruset till tiotals personer.
Smittspridning i kluster
När ett virus sprids som en våg, till exempel vid influensa, bidrar alla som smittats i ungefär lika stor utsträckning till att sprida smittan vidare.
Till skillnad från influensa sprids SARS-CoV-2 i kluster. Det beror på att vissa personer är mer smittsamma än andra. När en sådan person befinner sig i nära kontakt med en större grupp människor kan hen bli en så kallad superspridare. En studie av SARS-CoV-2 i Hong Kong kom fram till att 19 procent av de smittade stod för 80 procent av spridningen.
Sedan dess har Tom Britton justerat sina matematiska modeller och delat upp befolkningen i olika grupper efter ålder och aktivitetsnivå. Hälften antas ha en normal aktivitetsnivå, en fjärdedel hög och en fjärdedel låg. Aktivitetsnivån anger hur socialt utåtagerande en person är.
Smittspridning ger snabbare flockimmunitet
– Hittills har begreppet flockimmunitet använts när man vaccinerar, eftersom det är omöjligt att vaccinera alla och man vill räkna ut hur stor andel som måste vaccineras. Men med covid-19 blir smittan distribuerad på ett bättre sätt och nivån som krävs för flockimmunitet blir lägre, säger Tom Britton.
– Kanske att flockimmunitet via smittspridning ligger runt 40 procent, medan den via vaccinering ligger på drygt 60 procent.
För att ta reda på hur många som är smittade krävs enligt Tom Britton ett slumpmässigt urval på ett par tusen personer, ungefär lika många som kontaktas vid en opinionsundersökning. Fast i stället för att svara på frågor om politisk uppfattning får de utvalda lämna ett blodprov som ska svara på den till synes enkla frågan: är du immun?
Flockimmunitet bromsar smittspridningen
Flockimmunitet uppstår när tillräckligt många i en befolkning blivit immuna mot en sjukdom och smittspridningen avstannar. Då skyddas även de som inte är immuna från att smittas. Uppskattningar av flockimmunitet brukar göras inför ett vaccinationsprogram för att avgöra hur stor andel som måste vaccineras för att smittan ska stoppas. Men flockimmunitet kan även uppstå genom att smittan sprids i samhället.
Immunitet mot viruset som orsakar covid-19 kan uppstå på i huvudsak två sätt, dels genom att kroppen utvecklar antikroppar som attackerar viruset, dels genom att de så kallade T-cellerna känner igen virusinfekterade celler och tar död på dem. En person som inte bär på spårbara mängder antikroppar kan alltså ha immunologiska skyddsmekanismer mot sjukdomen ändå.
Immunitet utan antikroppar
De undersökningar som görs för att avgöra graden av immunitet hos en individ eller en viss population utgörs huvudsakligen av antikroppstester. Den metod som används för att ta reda på om T-cellerna har aktiverats är mer komplicerad och utförs idag företrädesvis på avancerade laboratorier som det på Karolinska Institutet i Huddinge. Hans-Gustaf Ljunggren är professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet.
– Tekniken sattes snabbt upp här och vi är nu involverade i att hjälpa andra, vid andra lärosäten i Sverige och inom industrin.
Hans-Gustaf Ljunggren tror att kommersiella tester kan komma att lanseras inom ett år. Testprocessen är komplicerad och det krävs en hög känslighet och specificitet för att inte riskera att fånga upp immunitet för andra virus.
I augusti publicerade forskare vid Karolinska institutet en studie baserad på omkring totalt 200 personer som testats för T-cellsimmunitet. I studien ingick dels inneliggande patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset, dels patienter och deras exponerade asymtomatiska familjemedlemmar som i mars i år återvände till Stockholm efter sportlovsfirande i Alperna. Dessutom studerades grupper av friska individer som lämnat blod under 2020 (under pandemin) eller 2019 (före pandemin). Undersökningen visade att många av de som inte hade påvisbara antikroppar i blodet ändå uppvisade T-cellsimmunitet. Forskarna drog slutsatsen att immuniteten i samhället skulle kunna vara större än den som visas i antikroppstester.
Både smittspridning och vaccinering behövs
Hans-Gustaf Ljunggren tror dock inte att flockimmunitet kan uppnås enbart genom smittspridning utan kräver också vaccinering i befolkningen. Men oavsett om en person varit smittad eller blivit vaccinerad är immuniteten inte alltid fullständig.
– Någonting som vi diskuterar ganska lite är att immuniteten inte alltid är absolut. I praktiken erhåller nog en del av de som infekteras sannolikt enbart en partiell immunitet eller en immunitet som klingar av med tiden, och det är samma sak med de flesta vaccin. Målsättningen med många vaccin som utvecklas nu är att de skall kunna skydda 50 eller 60 procent av de som vaccineras. Det kan vara så att om man har en partiell immunitet kan man vara resistent mot en låg virusdos men inte mot en hög dos. Blir man sjuk efter en hög smittdos skulle det kunna vara så att man blir mindre smittsam och mindre sjuk än man hade blivit utan någon form av immunitet.
Antikroppstester avslöjar smitta
Tester för antikroppar kan till skillnad från T-cellstester utföras på många laboratorier runt om i landet. Att få svar kan ta ett par dagar. Resultatet av testerna är inte bara intressanta för myndigheter som vill kunna säga något om flockimmunitet utan också för individer som vill veta om de varit smittade och därmed åtminstone har en viss immunitet. För att tillfredsställa behovet av snabbare svar erbjuder flera aktörer snabbtest som kan utföras på en vårdcentral eller ett äldreboende och som inte behöver skickas till ett laboratorium.
70-tal antikroppstester på marknaden
I juni 2020 gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att hjälpa regionerna att få igång en storskalig testning av antikroppar hos befolkningen. Folkhälsomyndigheten har publicerat en vägledning som ställer krav på testernas känslighet (maximalt andel felaktiga positiva svar) och specificitet (maximalt andel felaktiga negativa svar). I vägledningen slås också fast att i regioner med låg smittspridning är storskalig testning inte kostnadseffektivt, vilket är en av förklaringarna till att olika regioner har kommit olika långt i att erbjuda befolkningen tester.
Folkhälsomyndigheten listar ett 70-tal antikroppstester som finns på marknaden, men säger ingenting om testernas kvalitet och har påpekat att de tester som utfördes innan vägledningen publicerades kan behöva göras om.
Magnus Rasmussen, specialistläkare inom infektionsmedicin på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, arbetar tillsammans med en kollega med ett antikoppstest som ska ge svar inom tio minuter. Det är oklart om testet har tillräckligt hög specificitet för att avgöra om en person till exempel kan besöka sin äldre släkting.
– Men det är tillräckligt bra för att användas för epidemiologiska ändamål, säger Magnus Rasmussen.
Flockimmuniteten kan vara lokal
Med epidemiologiska ändamål menas att ta reda på hur en smitta sprids i en viss grupp. Testet ska nu användas för att följa två grupper av anställda, en på Lunds universitet, en på Skånes universitetssjukhus. Magnus Rasmussen tror att det kommer att bli svårt att säga något om flockimmuniteten i en större grupp som ett helt samhälle, även om undersökningen är gjord utifrån ett slumpmässigt urval.
– Det är fel att tro att den kommer att ge en heltäckande bild eftersom det skiljer sig åt regionalt. Om man är från en ort där det inte förekommit smitta är man inte behjälpt av flockimmunitet i en närliggande ort. Det kommer att vara mer komplext än att man får ett facit för hur det är i Sverige eller i Skåne.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
I ämnesplanen för gymnasieskolan betonas betydelsen av att elever får möjligheter att utveckla förmågan att kritiskt värdera och skilja vetenskapliga fakta från påståenden. Didaktikforskaren Jonna Wiblom vid Stockholms universitet har samarbetat med gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen för att undersöka elevers lärande när de söker och kritiskt granskar hälsoinformation på internet.
Resultaten visar att elevers kritiska granskning av frågor relaterade till naturvetenskap inte bör begränsas till bara en fråga om systematisk källkritik för att hitta en enskild trovärdig källa eller ett ”rätt” svar på komplexa frågor.
Checklistor otillräckliga
I en av uppgifterna skulle eleverna jämföra mjölk och havremjölk utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Under arbetets gång fick eleverna tillgång till olika verktyg för källkritik i form av olika checklistor om vem, vad, och varför informationen publicerats. Men dessa checklistor visade sig otillräckliga.
– Eleverna identifierade och använde i princip lika många, och samma typ av källkritiska frågor, oavsett om de hade tillgång till källkritiska verktyg eller inte. Checklistorna bidrog visserligen till att eleverna tog mer tid på sig att granska varje enskild källa på ett strukturerat sätt. Fokus kom att ligga på att identifiera vetenskapligt grundade fakta, vilket förstås är väldigt viktigt. Men hälsofrågor är komplexa och griper in i våra liv på flera olika sätt. Det ser vi inte minst nu under covid-19-pandemin, när de specifika egenskaperna hos viruset och de symptom de orsakar inte varit kända och vetenskapligt bekräftade.
Diskutera trovärdighet och syften
Resultaten av klassrumsstudierna pekar mot att kritisk granskning även inbegriper att diskutera och reflektera över trovärdighet, sina egna syften med informationssökningen och hur olika perspektiv kan vara relevanta. Det är betydelsefullt att elever får utforska och kritiskt granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen, menar Jonna Wiblom.
Paradoxalt nog var det när eleverna gick in i detaljer kring den naturvetenskapliga forskningen, som de hittade på internet, som naturvetenskapen blev personligt relevant för dem.
Relevans ger incitament
– När eleverna arbetade med uppgiften om mjölk hittade de en nyhetsartikel om en nutritionsstudie som visade att mjölkkonsumtion medför stora hälsorisker. Det blev ett incitament för dem att granska själva forskningen bakom artikeln, hur den utförts och vem som ingick. Då öppnades möjligheter för eleverna att fundera över mjölk ur ett samhälleligt perspektiv och vilka konsekvenser som en förändrad mjölkkonsumtion skulle kunna få i deras och andra människors liv.
Men, poängterar Jonna Wiblom:
– Avhandlingen är inte ett argument för lärare att sluta arbeta med källkritik. Det finns gott om stöd i forskningen för att fortsätta med det. Men i mötet med komplexa frågor där naturvetenskapen inte kan bidra med enkla eller rätta svar är det angeläget att stödja eleverna att utforska motstridigheter och olika perspektiv.
Jonna Wiblom, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet, jonna.wiblom@mnd.su.se
I våras startade ett forskningsprojekt vid Malmö universitet med syfte att studera coronakrisens effekter på idrott och fysisk aktivitet.
– Enkätsvaren vi har fått in visar att unga verkar röra sig mindre, säger Susanna Hedenskog, forskningsledare.
Drygt 1100 personer har besvarat enkäten som forskarna skickade ut i april. 31 procent av de yngre mellan 16-20 år svarar att de har varit mindre aktiva under coronapandemin.
Stillasittande stort samhällsproblem
Brist på fysisk aktivitet är redan idag ett allmänt samhällsproblem. För att hålla hela livet måste fysiska aktivitetsmönster sättas i tidiga år, enligt Susanna Hedenborg. I maj släppte Centrum för idrottsforskning en rapport som visade att föreningsidrottande bland barn och unga har nått historiskt långa nivåer sedan mätningarna började 2004. Något som kan förvärras av att idrotten tvingats stänga ner under coronapandemin.
– Det här blir en riktig utmaning både för samhället och idrottsrörelsen som redan tappar medlemmar i den yngre åldersgruppen, säger hon.
Inte säkert att unga återvänder
Susanna Hedenborg menar att unga måsta ha stöd för att komma igång igen. Och det är inte ens säkert att de återvänder till idrottsrörelsen.
– Tappar man en sådan här åldersgrupp under en längre period så vet vi inte riktigt vad som händer. Föreningarna själva är oroade och menar att medlemstappet skulle kunna bli så stort som 30–40 procent. Den långsamt nedåtgående trend vi sett när det gäller ungas föreningsidrottande kan alltså bli ännu mer abrupt som en konsekvens av pandemin, säger Susanna Hedenborg.
Tomt utan tävlingsmoment
Flera idrottsledare som deltagit i enkäten pekar på att det är svårt att motivera unga eller barn att komma och träna när det inte finns någon tävling. Många uttrycker att det känns tomt när tävlingsmomentet uteblir.
– Svaren visar att idrottsrörelsen är en stor del av många människors liv. Många lär sig fysisk aktivitet inom idrotten men att kanske inte tar med sig det sedan. Det tål att funderas på om idrottsrörelsen behöver bli bättre på att förbereda för fysisk aktivitet hela livet, säger Susanna Hedenborg som också pekar på en tydligt långsiktig trend av ”inomhusifiering” av idrotten.
Stoppa inomhusifiering av idrotten
– Idrotter som för 50 år sedan självklart utövades utomhus har idag flyttat inomhus. När vi då får en pandemi där vi inte ska vara så mycket inomhus måste verksamheter kunna flytta ut. Men eftersom idrotten anpassat sig efter de villkor som råder inomhus så har det saknats rätt material eller platser att vara på. Kommuner kanske har fotbollsplaner men ingen plats där till exempel gymnastiken kan träna om de måste vara ute. Många aktörer måste tänka till kring hur liknande situationer ska hanteras framöver.
På sikt skulle Susanna Hedenborg och forskarna i projektet vilja gå vidare med djupintervjuer av de unga som svarat på enkäten.
– Man kan tänka sig att när man rör sig mindre och sitter mycket framför en skärm så påverkas den psykiska hälsan. Det skulle vi vilja studera närmare.
Röster från en stängd idrottsvärld
1134 personer har besvarat enkäten från forskningsprojektet Röster från en stängd idrottsvärld. De som svarat är ledare, utövare eller publik/supportrar. Hittills har 62 personer från 23 olika idrotter djupintervjuats. De intervjuade bor i hela Sverige, från Lycksele till Trelleborg. 31 procent av de yngre (16-20 år) svarar att de var mindre aktiva under Corona jämfört med 24 procent av de äldre.
Matsvinn innebär att alla resurser som vatten, gödning, förpackningar och bränsle som investerats under odling, förädling och distribution går förlorade samtidigt som det ger en stor klimatpåverkan. Livsmedelsproduktionen representerar nästan 30 procent av världens klimatpåverkande utsläpp och matsvinnet i hushållen cirka 6 till 8 procent.
– Vi lever i dag i en värld där många fortsatt är undernärda, samtidigt som stora mängder mat slängs. Därför borde ett minskat matsvinn vara det mest logiska att börja med, säger Helén Williams.
– För att ändra ett beteende måste man först bli uppmärksam på hur det ser ut – slängs mycket mat i ditt hushåll och går det att undvika, fortsätter Helén Williams.
Så kan du minska matsvinnet i ditt hushåll
Några enkla tips från Helén Williams på hur du kan komma igång för att minska matsvinnet i ditt hushåll:
Planera måltider och inköp. Köp bara hem det du vet att du gör av med. Planera också för hur eventuella matrester kan användas.
Håll koll på kyl, frys och skafferi så att du kan äta upp maten i tid och inte köper mer än vad som behövs.
Släng inte mat i onödan. Våga lukta och smaka – ofta är maten ätbar även när bäst-före-datum passerat. Även tillagade rätter, som förvarats rätt, håller länge.
Kyl och förvara rätt. Ställ in kylvaror i kylen så snart som möjligt efter användning och kyl, eller frys, matrester snabbt. Se till att ha kylskåpet på 4 grader.
Mät ditt eget matsvinn under en dag för att lära dig mer om vad som slängs hemma hos dig.
Besök Livsmedelsverkets webbplats Har du svinnsikt? för mer information och råd, till exempel hur du gör för att mäta matsvinnet i ditt hushåll.
Den 29 september 2020 är det premiär för internationella matsvinnsdagen. Dagen är instiftad av FN för att ta ett internationellt grepp om matsvinnets konsekvenser och möjliga lösningar så att målet i Agenda 2030 kan uppnås. Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, hoppas att dagen leder till att fler hushåll blir engagerade.
– Tanken med dagen är att påminna och engagera hela världen i det arbete som pågår för att nå mål 12.3 i Agenda 2030 – att halvera matsvinnet genom att ställa om vår livsmedelsproduktion och konsumtion, säger Helén Williams docent i miljö- och energisystem vid CTF.
Kontakt:
Helén Williams, docent miljö- och energisystem vid CTF, Karlstads universitet. helen.williams@kau.se.
Varför känns webbsidor fortfarande slöa trots alla resurser i molnet? Inget är oändligt: varken mängden datorresurser i molnleverantörernas datacenter eller kundernas budgetar för att hyra kapacitet. Prestandaproblemen är ofrånkomliga. Men vad är värst? Att hos en e-handlare inte kunna shoppa alls eller att missa personifierade produktrekommendationer?
Sätt att minska mängden databehandling
Dagens webbsidor tar sällan hänsyn till mängden tillgänglig kapacitet. De försöker alltid skapa den ”korrekta” versionen av innehållet, trots risk för fördröjning eller att systemet inte svarar alls. Lars Larssons forskning föreslår sätt att minska mängden databehandling, ibland genom att automatiskt återanvända tidigare resultat. Därmed minskar systemens belastning direkt.
Molnleverantörerna själva har också kapacitetsproblem. Det finns tillfällen när deras datacenter helt enkelt inte räcker till.
Lösningar för både molnleverantörer och kund
Lars Larssons avhandling handlar om strategier för att hantera när datormolnets resurser inte räcker till.
– Jag angriper molnresursproblemet från två håll. För molnleverantörers del är lösningen att samarbeta genom att skapa federationer och att schemalägga smartare, både inom egna datacentret och inom federationen. För kunders del är det möjligt att anpassa sina applikationer efter hur mycket kapacitet som finns tillgänglig, säger Lars Larsson.
Han föreslår att molnleverantörer samarbetar i federationer och att kunder får uttrycka regler, exempelvis att delar av applikationen inte får lämna vissa geografiska områden. Inom reglerna har molnleverantörerna frihet att schemalägga applikationernas beståndsdelar och därmed optimera lönsamheten. Federationer mellan mindre molnleverantörer vore ett sätt att exempelvis erbjuda EU-specifika molntjänster.
Samarbete krävs
– EU:s molnleverantörer är nästan ett decennium bakom USA:s. Eftersom EU:s domstol bedömt att EU-USA-samarbetet ”Privacy Shield” inte erbjuder skydd för personuppgifter under GRPR behöver EU snabbt komma ikapp.
Samarbete krävs, anser Lars Larsson, då europeiska molnleverantörer varken har storleken eller är mogna nog för tjänsteerbjudanden. Speciellt om framtidens så kallade edge computing i bästa/värsta fall låter varje mobilbasstation vara ett eget mini-moln.
Edge computing sker närmare användaren
Begreppet edge computing innebär att datainnehållet på internet inte beräknas och bearbetas på centrala servrar, utan snarare i utkanten av nätverket, det vill säga på användarnas enheter. Allt mer kod skrivs för uppkopplade enheter som har låg kapacitet. Därför blir optimering, till exempel vad gäller användning av processorkraft och minne, mycket viktigare för mjukvara som körs på uppkopplade enheter, än för mjukvara som körs på virtuella servrar på molnplattformar. Källa: Wikipedia, IDG
Lars Larsson påbörjade sina forskarstudier för elva år sedan, men studiemässigt disputerar han innan tidsplan ändå.
– Jag har varvat mina doktorandstudier med jobb inom industrin. Efter disputation planerar jag att starta upp ett kontor i Lund åt avknoppningsföretaget Elastisys.
Lars Larsson, Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, larsson@cs.umu.se
– Det är en helt unik maskin – det finns ingen liknande i världen vad vi känner till, säger Magnus Karlberg.
Redan 2014 började han och hans kollegor skissa på maskinen, eller terrängfordonsplattformen som är en mer korrekt benämning. Sedan dess har Karlberg och andra forskare och studenter vid universitetet arbetat för att göra det självgående fordonet så smart och robust som möjligt. Nu är det redo för skogen.
– Syftet är att göra tester inom en rad områden för att utveckla autonom teknik för maskiner och annan utrustning som används i jordbruk och skogsbruk. Det som gör vår maskin unik i sitt slag är just flexibiliteten att testa olika utrustning, att byta ut drivlinor och aggregat och annat, säger Magnus Karlberg.
Kan arbeta helt på egen hand
Den tio ton tunga maskinen kan styras med fjärrkontroll men också programmeras för att utföra arbete helt på egen hand. Maskinen drivs för tillfället med biodiesel och är byggd utan förarhytt, men med konventionell drivlina, kran, pendelarmar och sensorer.
– Ett autonomt fordon måste kunna uppfatta sin omgivning. Vi har utrustat maskinen med sensorer för att den ska kunna fatta bra beslut och för att öka säkerheten. Om det till exempel kommer en människa för nära ska den stänga av sig själv.
Terrängfordonsplattformen öppnar för en rad forskningssamarbeten med bland annat skogsbolag och lärosäten i Sverige och utomlands. Forskarna undersöker till exempel hur markberedning och transport av biomassa kan ske på ett mer hållbart sätt.
Minska markskadorna
– I skogen är markskador ett stort bekymmer och vi vill avsevärt minska andelen yta på hyggen som påverkas. I ett av våra projekt jobbar vi ihop med svenska skogsbolag om att göra markberedning på ett helt annat sätt än i dag, säger Magnus Karlberg och fortsätter:
– Vi studerar även produktiviteten. Hur går det att göra olika operationer så effektivt och billigt som möjligt, men ändå skonsamt för miljön och socialt bra? Det är forskningsfrågor för att möta de utmaningarna vi jobbar med. Med maskinen kan vi göra tester och se att det fungerar i verkligheten och inte bara i en datormiljö.
Film från Lunds tekniska universitet om test av den förarlösa skogsmaskinen (4.32 minuter)
Förarlösa fordon kommer att förändra både jord- och skogsbruk, menar Magnus Karlberg. Men ännu är det ett antal år bort innan denna typ av fordon blir vanliga på våra hyggen.
– Människan kommer finnas med även när de här fordonen går autonomt i skogen, men kommer att göra andra saker. I stället för att sitta i hytten kanske man är en bit bort och styr flera fordon via reglage.
Hur når man som forskare fram till politiker och beslutsfattare? Om policyrapporter, debattartiklar och publika seminarier inte verkar bita, är det då kört?
Nej, men det krävs uthållighet. Personliga kontakter underlättar. Och framför allt: finns kunskap om hur politiken fungerar ökar chansen att få gehör.
Så sammanfattar Åsa Knaggård, som forskar om relationen mellan politik och vetenskap, sina råd till forskare som vill ”nå fram”.
– Vissa forskare kan tycka att ett beslut som inte följer den vetenskapliga kunskapen är ett dåligt beslut. Men ett politiskt beslut kan vara bra ur flera aspekter. Exempelvis att förankringsprocessen varit bra eller att man tar in många värden. Allt handlar inte om resultat, även om det så klart också är viktigt.
En hårdvaluta i politik är makt – utan inflytande går det ju inte att få igenom några beslut. Det är mot den bakgrunden det går att förstå att ett beslut som involverat många, förhoppningsvis nöjda, intressenter kan ses som framgångsrikt.
– Förstår man inte det, har man inte förstått hur politik fungerar, säger Åsa Knaggård.
Ovanligt att använda forskning rakt av
Politiker som rakt av använder sig av experters rekommendationer är ovanliga, visar forskningen. Det händer i så fall oftast om det dyker upp resultat som passar som hand i handske i ett redan färdigformulerat åsiktspaket. Vilket dock inte är liktydigt med att politiker inte lyssnar eller att det inte går att få dem att tänka i nya banor.
– I forskningen skiljer man på instrumentell och konceptuell användning av kunskap. Vanligare är den senare. Då sipprar kunskapen in, ett ämne hamnar successivt högre upp på agendan för att till sist få genomslag på olika sätt, säger hon.
Klimatfrågan är ett bra exempel.
– Vi hade inte haft någon klimatpolitik om inte forskningen haft något inflytande, även om åtgärderna kommit tidigare och varit mer långtgående om forskarna fått som de velat.
Sätt i kontext och resonera om konsekvenser
Forskarens kunskap är i regel djup och snäv i motsats till politiker som också måste beakta konsekvenser, vilka kan handla om fördelningspolitik, hur glesbygden påverkas eller något helt annat. I vilken utsträckning slår höjd fossilskatt mot landsbygden? Hur skulle en coronastängning av skolor påverka framförallt svaga elevers möjligheter att få arbete senare i livet?
Kommunikationen underlättas därför om forskare syntetiserar kunskapen inom området, sätter dem i en kontext och, om möjligt, resonerar kring konsekvenser. Detta kan göras i det offentliga samtalet på olika sätt, men Åsa Knaggård rekommenderar också att odla personliga kontakter med politiker och tjänstepersoner. En förtroendefull relation där det finns utrymme för dialog kan vara väl så effektivt.
Men ibland trumfar ideologin lyssnandet. Då kan det vara svårt att nå fram. Kriminalpolitiken är ett exempel.
– Under senare år har kriminalpolitiken riktats in alltmer mot längre fängelsestraff, trots att det saknas forskning som stödjer att det skulle minska brottsligheten.
Skolan är ett annat exempel. Politiker har varit mycket fokuserade på det som i pedagogiska termer kallas summativ feedback, alltså att den feedback som ges är bedömande, såsom betyg eller nationella prov.
– Forskningen visar att den feedback som ges under läroprocessen och som inte är bedömande är mycket viktigare för lärandet. Men politiker har inte alls tagit till sig den, utan utgår ifrån att mer bedömning är det som behövs.
Omvänt under corona
Vårens coronastrategi är ett exempel på det omvända. Även om expertisen inte varit enig har regeringen lyssnat noga på deras rådgivande organ, Folkhälsomyndigheten. En förklaring är att myndighetens rekommendationer knappast undgick någon.
– Benägenheten att lyssna på vetenskaplig kunskap ökar i takt med utomståendes möjlighet att ha insyn i beslutsunderlaget.
I de länder där beslutsunderlaget inte varit lika öppet blir det lättare för politikerna att bestämma själva.
– Deras beslut kan ha andra positiva effekter, som att en ”lockdown” kan ge medborgarna känslan av att politiker tar frågan på allvar.
Större chans att nya partier lyssnar
Finns då skillnader mellan partier i hur ny kunskap anammas? Förenklat kan man säga att nya partier är mer lyssningsbenägna, eftersom de i högre utsträckning fokuserar på att lösa specifika problem, oavsett om de handlar om att förbättra klimatets, arbetarnas eller lantbrukarnas villkor.
Ambitionen att lösa samhällsproblem finns alltid kvar, betonar Åsa Knaggård, men efterhand som den politiska verkligheten hinner ikapp blir partierna mer inriktade på att få makt.
Vad tycker Åsa Knaggård själv, hade hon önskat att politikerna lyssnat mer på forskarvärlden?
– Jag vill absolut inte att forskningen ska diktera politiken, det går inte och är inte önskvärt av flera skäl. Men i vissa frågor önskar jag att de kunde vara lite bättre på att lyssna.
Kontakt:
Åsa Knaggård, docent vid Statsvetenskapliga institutionen och Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet, asa.knaggard@svet.lu.se
Peter Blomstrand arbetar som chefläkare på Länssjukhuset Ryhov och är adjungerad forskare i Klinisk fysiologi vid Hälsohögskolan, Jönköping University, har tillsammans med Jan Engvall, professor vid Linköpings universitet sammanställt forskning om träning.
– Jag var lite nyfiken på om träning kan användas i pedagogiskt syfte för att förbättra lärandet. Jag började läsa på och fann många artiklar om regelbunden träning och kognitiv funktion, vidare många studier som rörde barn och äldre. Däremot fanns en kunskapslucka beträffande unga vuxna och effekterna av ett enskilt träningspass, säger Peter Blomstrand.
Analyserade 13 studier
Därför genomförde han och Jan Engvall en systematisk review och metaanalys över kliniska prövningar som jämfört effekten av vila, respektive ett träningspass och dess effekter på kognitiv funktion, lärande och minnesfunktioner.
De valde ut 13 studier publicerade mellan år 2009-2019, som alla berörde träning och inlärning hos unga vuxna. I dessa studier var träningsintensiteten måttlig till hög, men skiljde sig i tid från två minuter till en timme. Även träningsformerna varierade; det som användes var promenader, löpning och cykling.
Korta träningspass gör skillnad
Översikten visade att enstaka träningspass i mindre än en timme före olika tester, som ordtester och andra kognitiva övningar, hade en gynnsam effekt på inlärnings- och minnesfunktionerna.
Det innebär alltså att redan små korta stunder av fysisk aktivitet på rasten eller i klassrummet före läxläsning kan göra skillnad! Genom att hitta optimala träningsstrategier kan studenter får hjälp att förbättra sitt lärande och minne.
Översiktsartikeln, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Translational Sports Medicine, har fått internationellt medialt genomslag och uppmärksammats av flera stora tidningar och nyhetskanaler.
Välkommet budskap
– Jag tror att det som gör studien unik är att vi kom med ett enkelt budskap och resultat just i rätt tid. Många är trötta av covidpandemin och det finns ett sug efter något positivt som kan göra tillvaron ljusare. Vi publicerade artikeln i en tidning som ges ut av ett Londonbaserat förlag där just nu media följer Boris Johnson försök att börja träna och gå ner i vikt, berättar Peter Blomstrand.
Det kan vara en av anledningarna till att förlaget arbetat extra mycket för att sprida studien, vilket i sin tur kan ha bidragit till all medial uppmärksamhet.
– Jag har kanske lyckats sätta enkla ord på komplicerade förlopp och lyckats sälja in ett budskap i intervjuer: ”Träning gör dig smart och förbättrar lärandeförmåga och minnet, eller ”Träning gör dig glad och fokuserad”, säger Peter Blomstrand.
Peter Blomstrand, adjungerad forskare i Klinisk fysiologi vid Hälsohögskolan, Jönköping University, peter.blomstrand@rjl.se
I sin avhandling från Linnéuniversitetet har Eva Sörenson undersökt hur klimatförändringar och övergödning påverkar de processer som styr hur alger och bakterier bryter ner organiskt material i havet.
Alger och bakterier är livsviktiga för livet i havet. De ingår i den process som kallas den mikrobiella loopen, där de tar upp koldioxid, producerar syre och bryter ner organiskt material. Processen gör så att näring, som kväve och fosfor, transporteras runt i ekosystemen.
Algen och bakterien väljer varandra
I sin avhandling har Eva Sörenson studerat den mikrobiella loopen i detalj, på ett sätt som inte gjorts tidigare. Hon har undersökt vilka arter av alger och bakterier som förekommer tillsammans, på olika ställen i Östersjön och Medelhavet. Hon har också undersökt hur motståndskraftiga de mekanismer som styr processen är mot förändringar i miljön. Till exempel genom övergödning, orsakad av avrinning av näringsämnen från land, eller av stora temperaturskillnader.
Resultaten visade att en sorts alg föredrog en sorts bakterier, trots att de fanns i olika miljöer med olika salthalt.
– Det tyder på att algen och bakterien väljer varandra, de råkar inte bara vara där. Då kan man dra slutsatsen att algen omger sig av de bakterier som gynnas av den och att de är viktiga för varandra, säger Eva Sörenson.
Delade upp näringen sinsemellan
Resultaten visade också att motståndskraften mot förändringar i miljön var relativt hög. Trots att temperaturen förändrades, lyckades algerna och bakterierna i en storskalig algreaktor producera en hög mängd biomassa, måttet på hur väl processen fungerade. Algerna och bakterierna kunde variera vilka arter som var mer dominerande vid olika förhållanden. De kunde också balansera antalet olika typer av alger och bakterier som var aktiva under ett visst temperaturförhållande, så att mångfalden fanns kvar.
Eva Sörenson undersökte dessutom hur den mikrobiella loopen fungerade i en övergödd kustmiljö. Det visade sig att algerna och bakterierna istället för att tävla med varandra om en specifik typ av näringsämnen, delade upp näringsämnen mellan sig.
Studera själva samarbetet
– Det är väldigt spännande resultat. Det visar hur viktigt deras samarbete är och att de anpassar sig efter varandra på ett sätt som vi inte visste tidigare. Man måste titta på dem tillsammans, inte separat, för att få hela bilden av hur mikroorganismer reagerar på en förändrad miljö.
Eva Sörensons resultat är betydelsefulla för att kunna förstå hur vattenmiljön i till exempel Östersjön påverkas av övergödning och ett framtida varmare klimat.
– Eftersom de här hoten existerar är det grundläggande att förstå hur alger och bakterier samverkar, för att de är så viktiga för havet. Vet man inte det kan man inte göra säkra projiceringar för framtiden.
Eva Sörenson, doktorand vid Institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet. eva.sorenson@lnu.se
Sommaren 1980 låste arbetarna på Leninvarvet i den polska hamnstaden Gdansk in sig på sin arbetsplats. Det som började som aktion för bättre arbetsvillkor slutade som en landsomfattande folkrörelse där ledaren Lech Wałęsa valdes till president omkring tio år senare.
Fackorganisationen Solidaritet bildades i augusti 1980. Rörelsen kom att få stor betydelse för befolkningen och Polens demokratiska utveckling. Avtalet som slöts mellan rörelsens ledare och det polska kommunistpartiet utgör en viktig händelse i landets historia.
– Rörelsen var viktig av flera skäl. Dels för att det var en rörelse som drevs av arbetarna, de som var ryggraden i det kommunistiska samhällssystemet. Det gav dem en särskild legitimitet eftersom det var de människorna som ”borde” stötta kommunistpartiet. Dagen är viktig att minnas, för det var ögonblicket då Solidaritet blev en del av Polens historia; en del av historien om järnridåns och Berlinmurens fall, säger Elzbieta Korolczuk, docent i historia vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola.
Arvet lever vidare
Trots att 40 år har passerat lever minnet av rörelsen i allra högsta grad vidare. Aleksandra Reczuch är doktorand i etnologi och studerar bland annat kvinnliga parlamentsledamöters kopplingar till olika civilsamhällsorganisationer. Hon ser hur arvet efter Solidaritet går igen i flera av dagens politiska rörelser.
– Häromveckan såg jag hur polska delen av Extinction Rebellion (proteströrelse mot klimatförändringar) la upp en bild på sociala medier. De hade tagit en bild från en demonstration 1980 och lagt den bredvid en bild från en av deras demonstrationer i år. Dagens folkrörelser ser att de bär vidare arvet från Solidaritet, en politisk vilja som utgår från folket. Det är en kraftfull tanke, det här med mobiliseringen av folket. Det är det viktigaste arvet efter Solidaritet, säger hon.
Bricka i ett politiskt spel
I takt med att den populistiska högern växt sig starkare i Polen har Solidaritet och Lech Wałęsa allt mer blivit en bricka i det politiska spelet kring landets historia. I dag lever flera parallella historier om rörelsen.
– Den officiella historien var, fram till alldeles nyligen, den om en rörelse ledd av Lech Wałęsa. Det var en rörelse som stöttades av Polens intellektuella, en rörelse som lyckades få omkull det kommunistiska styret. Något som ledde fram till de första semifria valen i en sovjetrepublik. Men Solidaritet är inte bara Wałęsa, även andra ledare var framträdande, också kvinnor. I dag tar feministiska forskare och aktivister upp denna historia för att visa att kvinnor bidrog till den demokratiska förändringen. Kvinnor som motsatte sig abortförbud 2016 använde sig av referenser till Solidaritet, eftersom de identifierade sig med fackets kamp för frihet, säger Elzbieta Korolczuk.
Nuvarande regeringspartiet Lag och rättvisa kom till makten 2015, ett parti som beskrivs som både populistiskt och nationalistiskt. Detta till trots försöker även de knyta an till arvet efter Solidaritet, menar Aleksandra Reczuch. Om än ur ett mer nationalistiskt perspektiv och inte så mycket till Solidaritet som folkrörelse och facklig organisation.
– Som ett led i sin populism försöker de knyta an till arvet av antikommunism, säger hon.
Minnespolitiken ett viktigt verktyg
2014 grundades European solidarity centre i Gdansk, ett forskningscentrum, museum och bibliotek ägnat åt Solidaritets historia samt andra oppositionella krafter i det tidigare kommunistblocket. När det nationalistiska partiet Lag och rättvisa kom till makten 2015 försökte de ta kontroll över centret. När det inte fungerade öppnade de ytterligare ett museum, med ett annat syfte.
– För den nuvarande regeringen har politiseringen av landets historia, minnespolitiken, blivit ett viktigt verktyg. Målsättningen är att avlegitimisera ledarna från perioden efter 1989, exempelvis Lech Wałęsa, och istället skapa nya hjältar som en ny version av Polens historia. Idag presenteras Wałęsa och Jarosław Kaczynscy som rörelsen ledare, även om de var marginella i Solidaritiet. Samtidigt som det gjorts ansträngningar för att misstänkliggöra Lech Wałęsa och andra politiska ledare. De anklagar Wałęsa för att vara spion åt hemliga polisen och kommunistpartier, säger Elzbieta Korolczuk
Tror människor på den version som regeringen vill nå ut med?
– Ja, det finns många som tror på den. Av flera skäl. Lech Wałęsa har en stark karaktär, han kunde ofta säga kontroversiella saker som politiker. Människor ifrågasätter hur han som vanliga arbetare kunde bli president utan att egentligen har några kvalifikationer. Förklaringen skulle vara att han placerats på posten av hemliga polisen och det kommunistiska partiet, säger Elzbieta Korolczuk och fortsätter:
– Många associerar Lech Wałęsa med en mycket svår tid Polens historia. 1990-talet innebar hög arbetslöshet och inflation. På ett sätt finns ett behov att hålla någon ansvarig för det. Och för vissa har han blivit denna någon, säger hon.
Varför är det viktigt att minnet av Solidaritet uppmärksammas?
– Det är viktigt för att det visar hur vi ser på vår historia, men också på vår framtid. Solidaritet har efterlämnat sig ett stort arv och en känsla av makt som utgår från folket. En viktig lärdom är att människor kan påverka makten om de arbetar tillsammans. Det är viktigt att komma ihåg när många människor känner sig försvarslösa mot sociala förändringar. Solidaritet var vanliga människor som ville ha ett bättre liv, de hade inga storslagna idéer. De ville ses som medborgare – inte människor som ägs av ett system, säger Elzbieta Korolczuk.
Det är första gången detta läkemedel som är under utveckling, och den biologiska mekanismen bakom, prövas mot posttraumatiskt stressyndrom, ptsd. Det är också nytt att kombinera kognitiv beteendeterapi, kbt med läkemedel som sannolikt förstärker effekter av den psykologiska behandlingen.
Ptsd är en ångestsjukdom som kan uppstå efter att man upplevt ett trauma, som en livshotande händelse. Den som är drabbad undviker ofta situationer och platser som väcker minnen av traumat, och personens liv blir mycket begränsat av sjukdomen.
Ångest triggas av svåra minnen
– Många med ptsd har inte fått en diagnos. En del som varit med om svåra traumatiska händelser upplever att de översköljs av en intensiv ångest som triggas av minnen, de har mardrömmar och andra symtom, men sätter inte etiketten ptsd på det, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet.
För dem som diagnosticerats med ptsd är den bästa behandlingen en särskild kognitiv beteendeterapi, kbt, som går ut på att man på ett kontrollerat sätt rekonstruerar minnena av traumat. Med stöd av en behandlare exponerar sig patienten på ett systematiskt sätt för minnena, vilket kan få rädslominnena att klinga av.
– Tyvärr är det svårt att få en fullständig utsläckning av rädslominnena. Även om behandlingen var framgångsrik, återkommer traumaminnena ofta med tiden, säger Markus Heilig.
Stärkt släckning av rädslominnen
I den kliniska studie som nu startas upp kommer forskarna att testa om effekten av KBT kan förstärkas med ett läkemedel som är under utveckling, JNJ-42165279. Forskarna vid Linköpings universitet har tidigare visat, i en experimentell studie på friska personer att läkemedlet har en lovande effekt på hjärnans förmåga till ny inlärning så att de skrämmande minnena inte längre signalerar fara. Läkemedlet höjer nivån av en av kroppens egna cannabisliknande substanser i hjärnan, som spelar en viktig roll i hur vi reagerar på stress och obehag.
– Vår förhoppning är att vi genom att kombinera kbt med läkemedel dels kan förstärka utsläckningen av rädslominnen, dels att läkemedlet ska skydda mot starka negativa känslor och att det ska hjälpa patienterna att stanna kvar i behandlingen, säger Markus Heilig.
Cannabisliknande substanser i hjärnan
Kroppens egna cannabisliknande substanser, endocannabinoider, spelar en viktig roll i regleringen av reaktioner på stress- och obehagsstimuli. En av endocannabinoiderna, anandamid, bryts ner av ett enzym kallat FAAH. Läkemedlet JNJ-42165279 minskar aktiviteten hos detta enzym och därigenom ökar mängden anandamid. Forskning har visat att en ökning av anandamid underlättar utsläckning av rädslominnen hos friska försökspersoner. Denna läkemedelstyp skulle därmed också kunna förbättra behandlingen av ptsd.
En unik aspekt i studien är att forskarna kommer att undersöka deltagarnas hjärnaktivitet med funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, eller magnetkamera som det också kallas. Leah Mayo, biträdande universitetslektor, som leder den delen av studien, är särskilt intresserad av om läkemedlet förstärker kommunikationen mellan två specifika områden i hjärnan, och om det är möjligt att koppla ihop sådana mätbara förändringar med kliniska resultat av behandlingen.
I studien kommer 90 personer med ptsd få internetbaserad kbt som utvecklats av professor Gerhard Anderssons forskargrupp vid Linköpings universitet, som hör till de främsta i världen inom området.
Kbt när det passar bäst
– Deltagaren kan nå den internetbaserade kbt-behandlingen när det passar honom eller henne bäst. Dessutom är det lätt att ta pauser, repetera och på så vis anpassa arbetet med behandlingen. Deltagaren får stöd från behandlaren via behandlingsplattformen i nära anslutning till uppgifterna.
– I vanlig kbt kan det behöva gå flera dagar till nästa träff med behandlaren. Så internet kan vara ett bra alternativ för den som vill jobba självständigt och behöver lite extra tid för att smälta innehållet i en kbt-behandling, säger professor Gerhard Andersson vid Institutionen för beteende och lärande och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.
Hälften av deltagarna kommer dessutom att lottas till att få läkemedlet, medan den andra hälften blir kontrollgruppen som får sockerpiller (placebo). Läkemedelsbehandlingen ges under tolv veckor och under de sista åtta av dessa veckor genomgår deltagarna internet-KBT.
Markus Heilig, professor i psykiatri vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaperoch föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet, markus.heilig@liu.se
– Det finns två sätt att se på det här. Å ena sidan kan man se glaset som halvfullt, då människor levde längre år 2014 jämfört med 1990 i alla regioner i både Finland och Sverige. Å andra sidan är glaset halvtomt, eftersom ojämlikheten i livslängd mellan regioner inte riktigt har förändrats, varken för kvinnor eller för män, säger Ben Wilson, forskare vid Sociologiska institutionen och en av medförfattarna till studien.
Enligt studien syns skillnaderna inte bara när man jämför förväntad livslängd mellan regioner i varje land, utan också när man jämför mellan regioner i Finland och regioner i Sverige.
– Vi vet att den förväntade livslängden ökat på de flesta håll i världen till följd av förbättrad hälso- och sjukvård, förbättrade levnadsförhållanden och andra sociala framsteg. Samtidigt är det sämre ställt i vissa regioner. Hälsobeteenden kan skilja sig mellan olika regioner, men det finns även strukturella faktorer som fattigdom, social utsatthet eller lokala ekonomiska förutsättningar som kan leda till kortare livslängd, säger Ben Wilson.
Det regionala perspektivet tappas ofta bort
– Vi kan inte förstå ojämlikheter enbart genom att jämföra länder, vi måste se bortom det. Det regionala perspektivet tappas ofta bort av dagens samhällsvetare. Men vissa forskare tror att det i framtiden till och med kommer bli större och viktigare att studera regionala hälsoskillnader än skillnader länder emellan, säger Ben Wilson.
I städer lever människor generellt längre än på landsbygden, men den allra största klyftan är mer strikt geografisk, visar studien.
– Människor i regioner i södra Sverige lever längre än i regioner i norr, och det gäller för både kvinnor och män. Kronoberg hade den högsta förväntade livslängden 2014 och Norrbotten, Gävleborg och Västernorrland den lägsta. I Finland har landets sydvästra del högre livslängd än den nordöstra, med Helsingforsområdet någonstans däremellan. Svenskspråkiga regioner i Finland har också fortsatt högre förväntad livslängd jämfört med finsktalande regioner, säger Ben Wilson.
Livslängden i Finland har historiskt sett varit lägre än i Sverige i de flesta regioner. Men under åren 1990–2014 har finska regioner kommit ikapp svenska när det gäller kvinnlig livslängd. Detsamma gäller däremot inte för finska män, som fortfarande ligger efter svenska män i förväntad livslängd.
– Det kan delvis förklaras av att finska män fortfarande röker och dricker i större utsträckning än finska kvinnor, säger Ben Wilson.
Vanligare att unga vuxna dör i missgynnade regioner
Förutom att titta på livslängden har Ben Wilson och hans forskarkollegor också studerat ojämlikhet genom att mäta variationen i hur länge människor lever.
– En större variation i livslängd i ett visst område innebär att det är mer ovisst hur länge du kommer leva. Det kan betyda att unga vuxna oftare dör i vissa regioner, dödsfall som kan orsakas av allt från olyckor till cancer, säger Ben Wilson.
Samma mönster syns tydligt här, med en trend mot större jämlikhet inom regioner och en fortsatt skillnad mellan regioner.
Studien är baserad på registerdata för både Finland och Sverige från ländernas statistikmyndigheter från år 1990 till 2014. Forskningen baseras på registrerade dödsfall och folkräkningar – efter ålder, kön, region och år – för hela befolkningen i båda länderna. I studien ingår alla regioner i de båda länderna med undantag för de relativt små öregionerna Gotland och Åland.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
