– Gemensamt för Ikea och andra som rankas högt, eller som kraftigt avancerat sedan vår första mätning, är att de lyckats anpassa sig efter förändringar på marknaden. Att lyssna på kunden och kunna fånga upp och förutse hur marknaden förändras är en viktig nyckel till ökad innovationsförmåga och framgång, säger Lars Witell, professor i företagsekonomi vid CTF, Centrum på tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Enligt undersökningen beror Ikeas ledande ställning på att de testar nya produkter, tjänster och affärsmodeller i högre utsträckning än konkurrenterna. Deras framgång speglas även i internationella mätningar där Ikea anses mer innovativa än exempelvis Apple och Amazon.
Innovation för kunden
– Vår grundare Ingvar Kamprad var en sann entreprenör vars innovativa anda i högsta grad lever kvar i vår organisation. Vi tror att vår innovationskraft i grunden kommer från att vi lyssnar på medarbetare som vågar tänka annorlunda, är nyfikna och ifrågasätter. Även vår vilja att vara nära de många människornas vardag och förstå livet hemma hjälper oss att hela tiden utmana och skapa smarta lösningar som bättre möter våra kunders behov, säger Susanne Jensert, Customer Manager på Ikea Sverige.
Synen på innovation är olika – därför behöver innovation också mätas på olika sätt
– Innovation ur kundens perspektiv handlar om att utveckla ett värde för kunden, exempelvis spara tid, pengar eller tillhandahålla en smidig användarupplevelse, säger Per Kristensson professor i innovation och konsumentpsykologi vid CTF.
Fokus på värdeskapande
– Ta till exempel Swish, som revolutionerat våra betalningsmöjligheter, eller Spotify, som förändrat vårt sätt att konsumera musik. Dessa värdeskapande processer är i allra högsta grad innovationer, även om vi både kunde betala och lyssna på musik tidigare. Att förflytta fokus från produkt till värdeskapande blir därmed allt viktigare för att företag ska förbli konkurrenskraftiga.
Syftet med Svenskt innovationsindex är att komplettera andra mätningar och bidra till att skapa en helhetsbild kring innovation så att såväl politiker som företagsledare får bättre mätverktyg för att säkerställa att Sverige inte tappar i innovationskraft.
Index skapat av forskare
Svenskt innovationsindex 2019 innefattar svar från närmare 14 000 kunder som rankat innovationsförmågan hos cirka 80 företag och organisationer inom tio branscher baserat på hur kunder upplever företagets innovationsförmåga och hur attraktiva dessa innovationer upplevs. Kunderna har värderat erbjudande, leverans, bemötande och interaktioner.
Indexet är utvecklat av forskare vid CTF och Handelshögskolan vid Karlstads universitet i samarbete med NHH Norges Handelshögskola och Fordham University i USA.
Lars Witell, professor i företagsekonomi vid CTF, lars.witell@kau.se
Per Kristensson, professor i innovation och konsumentpsykologi vid CTF, per.kristensson@kau.se
Den tyske fysikern Otto Stern fick Nobelpris i fysik 1943 för sitt arbete med strålar av atomer och molekyler. Detta arbete har lett till många fundamentala upptäckter inom fysiken. Under åren har det utvecklats mängder av nya mätmetoder och tekniker där atomstrålar är självklara komponenter. Särskilt har kombinationen med korta intensiva laserpulser varit fruktbar, något som gav Nobelpris i fysik till Gérard Mourou och Donna Strickland 2018.
Lasermetoder ger inblick i atomkärnan
Sådana lasermetoder, med kortvågigt röntgenljus, skulle kunna användas för att ge en unik inblick i hur elektroner och atomkärnor rör sig i materia. Det är bland annat denna vision som motiverat uppbyggnaden av storskaliga så kallade frielektronlaseranläggningar.
Sedan världens största frielektronlaser, European XFEL i Hamburg kom i bruk 2017 har forskningen kommit ett stort steg närmare att förverkliga denna vision.
XFEL avslöjar strukturen hos atomer och molekyler
Den europeiska röntgenfrielektronlasern XFEL (X-ray Free Electron Laser) är en stor forskningsanläggning i Hamburg, Tyskland. I en 3,4 kilometer lång tunnel under marken skapas extremt intensiva ljuspulser av röntgenstrålar. Röntgenlasern används av forskare över hela världen och öppnar nya möjligheter för forskning inom materialvetenskap, strukturbiologi och femtosekundskemi. Med hjälp av anläggningen kan de till exempel studera atomdetaljer i virus och filma kemiska reaktioner på atomnivå.
Källa: XFEL.se, Vetenskapsrådet
– Det innebär emellertid också stora utmaningar, säger Jan-Erik Rubensson, professor i fysik vid Uppsala universitet. Trots avancerade spektroskopiska undersökningar har utvecklingen gått ganska trögt. Man har stött på begränsningar, framförallt i form av bakgrundsstrålning från mindre intressanta processer som också pågår i det intensiva röntgenljuset.
Hans forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med kollegor vid Max Born-institutet i Berlin och röntgenlasern European XFEL introducerat atombiljard för fundamentala studier av ultrasnabba förlopp.
– Det vi har gjort är bara en första demonstration och nu ska det bli spännande att se hur långt vi kan komma med den här metoden.
Atomen som ett biljadklot
I den publicerade studien redovisas hur de börjat med att låta en första röntgenfoton ta bort en innerelektron. Samtidigt ger fotonen atomen en liten stöt, som om den vore en biljardkö och atomen ett biljardklot. Innan något annat hinner hända stimulerar nästa foton en annan elektron att ta den förstas plats och därmed får atomen en stöt till. Hur dessa stötar går till ser man direkt i avledningen av atomerna i strålen. Det fina med metoden är att man slipper den besvärliga bakgrund som alternativa metoder har begränsats av.
Mekanismer i samspelet mellan röntgenfotoner och materia. Bild: Uppsala universitet
Vill styra vad som händer på atomnivå
– Hittills har vi fått nöja oss med att se vad som händer med energin som atomen tar upp. Kunde vi välja ut vilken elektron som tar innerelektronens plats så skulle vi kunna se precis hur vågfunktionen utvecklas, ja kanske till och med kunna styra vad som händer på atomnivå. I förlängningen kan det ha betydelse för hur vi förstår kemiska reaktioner med viktiga tillämpningar, till exempel i utveckling av solceller och batterier, säger Jan-Erik Rubensson.
Jan-Erik Rubensson, professor i fysik vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, jan-erik.rubensson@physics.uu.se
Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation.
I båda grupperna saknar patienterna proteiner som kallas typ 1-interferoner, antingen för att dessa neutraliseras av så kallade autoantikroppar (antikroppar som attackerar kroppsegna proteiner) eller för att de inte produceras i tillräckliga mängder på grund av en felaktig gen. Interferoner har en viktig roll i det tidiga immunsvaret mot virus.
– De nya resultaten är ett genombrott i covid-19-forskningen och kan delvis förklara varför vissa unga och tidigare friska individer blir mycket sjuka, säger Petter Brodin, forskare vid Karolinska Institutet, och svensk koordinator för COVID Human Genetic Effort, ett internationellt projekt som spänner över 50 forskningscentrum och hundratals sjukhus runt om i världen.
Målet för det internationella forskningsprojektet är att ta reda på om det finns genetiska och immunologiska förklaringar till att vissa patienter under 50 år drabbas hårt av covid-19 trots att de inte har underliggande sjukdomar. Och detta första resultat från kan förklara varför vissa individer utvecklar mycket svårare sjukdom än andra samt ge den första molekylära förklaringen till varför fler män än kvinnor dör av covid-19.
Förklaring till varför fler män drabbas
Enligt forskarna vore det även intressant att ta reda på om behandling med interferoner har effekt, eftersom det redan finns sådana läkemedel som är godkända för att behandla andra sjukdomar.
Forskarna undersökte 987 patienter med livshotande lunginflammation orsakad av covid-19. De fann att mer än 10 procent hade autoantikroppar mot interferoner vid infektionens början och att dessa antikroppar kan begränsa aktiviteten hos typ 1-interferoner. Anmärkningsvärt är att 95 procent av patienterna var män.
Autoantikropparna verkar vara sällsynta i den allmänna befolkningen. Av 1 227 slumpmässigt utvalda friska personer visade sig endast fyra ha dem.
Sällsynta varianter av vissa gener
I den andra studien genomförde forskare genetiska analyser av blodprover från mer än 650 patienter som hade varit på sjukhus för livshotande lunginflammation på grund av SARS-CoV-2, varav 14 procent hade dött, och jämförde dem med prover från 530 personer med asymtomatisk eller mild sjukdom.
Ett betydande antal personer med svår sjukdom hade sällsynta varianter av vissa gener som reglerar typ 1-interferoner och som är kända för att vara viktiga för kroppens försvar mot influensavirus. Mer än tre procent av dem saknade till och med en fungerande gen. Ytterligare experiment visade att immunceller från dessa patienter inte producerade några detekterbara typ 1-interferoner som svar på SARS-CoV-2.
Forskarteamet fortsätter nu att leta efter genetiska variationer som kan påverka andra typer av interferoner eller ytterligare aspekter av immunsvaret hos unga personer som drabbas hårt av covid-19.
Studierna leddes av forskare vid Rockefeller University och Howard Hughes Medical Institute i New York, USA, samt forskare vid Inserm, Paris universitet, l’Institut Imagine och Hôpital Necker-Enfants Malades i Paris, Frankrike.
Petter Brodin, barnläkare och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska Universitetssjukhuset, petter.brodin@ki.se
– Jag är extremt glad och tacksam för det här priset. Som vi alla vet har 2020 varit ett år fyllt av svårigheter, så när jag fick reda på att jag skulle få priset tog det faktiskt lite tid innan det sjönk in, säger Stephan Reber.
Forskningen utfördes som en del av hans avhandlingsarbete vid Wiens universitet, där frågeställningen var om krokodildjur använder sig av ljud för att tala om hur stora de är. Man vet redan att fåglar och däggdjur gör detta med hjälp av resonanser. Det är inte bara en ljus eller mörk röst som avslöjar hur stort djuret är, utan även stora djur har även längre ansatsrör, vilket gör att det finns en större volym luft som vibrerar där.
Att vara stor är en fördel då det både skrämmer rivaler och gör det enklare att locka till sig potentiella partners.
Men varför använde du helium?
– När vi andas in helium från en ballong så får vi en rolig röst eftersom helium är lättare än vanlig luft, vilket gör att ljudets hastighet ökar. Det som förändras genom helium är vår resonans, inte vibrationerna i stämbanden. Det är luften i ansatsröret som vibrerar på högre frekvenser. Så detta påverkar så klart även djurens läten och resonanser, säger Stephan Reber.
Klart annorlunda med heliox
När Stephan Reber befann sig i Florida för att spela in alligatorers läte, just för att undersöka om de använder sig av ljud för att tala om hur stora de är, upptäckte han av en slump att det fanns en kinesisk alligator i en karantäntank, där den återhämtade sig efter att ha fått en medicinsk behandling. Detta blev början till den logistiskt komplicerade frågan hur man faktiskt skulle genomföra heliumexperimentet.
Detta gjorde man genom att täppa för lufthålen och i stället fylla buren med heliox, en blandning av syre och helium som bland annat används inom avancerad dykning.
– Resultaten märktes direkt. Den kinesiska alligatorns läten lät klart annorlunda med heliox. Det är ovanligt att få så omedelbara resultat från experiment inom vårt forskningsfält, säger Stephan Reber.
Kan ge svar om dinosaurier
Nästa steg i hans forskning är nu att försöka ta reda på om alligatorer faktiskt kan veta hur stora djur det rör sig om bara genom att lyssna på lätena. Han vill också undersöka detta vidare på andra djurarter.
– Jag skulle vilja utföra liknande experiment på paleognata fåglar, som emuer och nanduer. Dessa fågelarter är mer primitiva än de mer sjungande sångfåglarna. Om båda dessa fåglar och krokodildjur har samma egenskaper, så är det stor sannolikhet att detta även fanns hos dinosaurier, säger Stephan Reber.
Bra att tänka utanför boxen
Även om studien har fått uppmärksamhet för att vara lite knäpp eller i alla fall udda så säger Stephan Reber att det bara kan vara bra för forskningen att tänka utanför boxen.
– Många hypoteser om kognitionens evolution är baserad på forskning på ett väldigt begränsat antal arter. På Lunds universitet har vi kommit på väldigt kreativa sätt att arbeta med krokodildjur och paleognata fåglar. Vi tvingades verkligen att tänka utanför boxen. Om en ny idé för hur man kan genomföra experiment är väl förankrad i vetenskapsteori och försöker besvara en tydligt definierad frågeställning så är det bättre ju knäppare det är, säger Stephan Reber.
IgNobelpriset
IgNobelpriset delas ut av den vetenskapliga humoristiska tidskriften Annals of Improbable Researchi tio olika kategorier. Målsättningen är att belöna forskning som ”först får folk att skratta och sedan får dem att tänka efter”. Vinnarna presenteras normalt av verkliga nobelprisvinnare vid en ceremoni vid Harvard, men i år hölls prisceremonin online torsdagen 17 september. Priset har delats ut sedan 1991 och det var alltså 30 gången i år. De senaste åren har flera IgNobelpris gått till forskare vid Lunds universitet.
Varje år insjuknar ungefär 20 barn i Sverige i neuroblastom som är en aggressiv cancer i det sympatiska nervsystemet, framförallt i binjurarna. Ofta bryter den ut redan innan barnet fyller två år. Trots intensiv behandling med cytostatika kan sjukdomen vara svår att bota och prognosen för barn med den aggressiva formen är dålig. Men nu har forskare vid Lunds universitet identifierat och testat ett läkemedel som visat sig vara mycket effektivt mot neuroblastom.
Stor screening
– Först genomförde vi en storskalig screening där vi undersökte hur 500 läkemedel påverkade neuroblastomceller från patienter. De flesta av dessa mediciner har aldrig tidigare använts på just patienter med neuroblastom, säger Karin Hansson, doktorand vid Lunds universitet och förstaförfattare i studien.
Så gick forskningen till. Bild: Karin Hansson
Forskarna fick sedan ut en ”topplista” på de mest effektiva läkemedlen. Ett av dessa innehöll en så kallad KSP-hämmare, vilket är intressant eftersom patienter med hög andel KSP-protein har den aggressivare varianten av neuroblastom, vilket är liktydigt med sämre prognos.
När forskarna behandlade möss med detta läkemedel, såg de hur KSP-hämmaren förhindrade tumörtillväxt och drastiskt förlängde överlevnaden. I vissa fall försvann tumören helt. KSP-hämmare blockerar nämligen proteinet i tumörcellen vilket innebär att cellen inte längre kan dela sig och slutligen dör. KSP-hämmaren har inte tidigare använts för just neuroblastom, men visade sig alltså vara extra effektivt mot just den här typen av cancer. Det påverkade inte heller de friska benmärgscellerna på samma sätt, något som är viktigt eftersom biverkningar är ett stort problem vid behandling av barncancer.
Redan godkänt läkemedel
– Resultaten var väldigt tydliga och behandlingen mycket lovande. Men även om vi såg kraftfulla effekter, kommer man förmodligen att behöva kombinera behandlingen med andra läkemedel för att helt slå ut alla tumörceller. Lyckligtvis är läkemedlet redan godkänt för användning på människor. Nu hoppas vi självklart på att kliniska prövningar inleds även för neuroblastom, säger Daniel Bexell, docent och forskargruppsledare vid Lunds universitet.
Allt mer avancerade säkerhetssystem i moderna bilar gör testningen och utprovningen både viktigare och mera komplex. Första steget i testningen är vanligen att göra simuleringar i mjukvara. Därefter provas hårdvaran i provkörningar på testbana och/eller tester i körsimulatorer. Metoderna har både för- och nackdelar.
Tester på provbana liknar verkligheten med riktiga bilar och ibland fysiska förare, men kan vara komplicerade att iscensätta och i värsta fall innebära risker för de inblandade. Testerna tar också ofta lång tid att förbereda och är dyra. Körsimulatorer kan användas för komplexa försök i säker miljö, men är å andra sidan mycket dyra och medför ofta oönskade bieffekter som åksjuka.
Testkörning med VR-headset på VTI:s testbana i Linköping. Foto: VTI
En rad tester har genomförts där förare på en testbana kör en bil som vanligt men utrustad med ett VR-headset. Tekniken gör det möjligt att simulera ett brett spektrum av trafiksituationer och säkerhetsproblem.
Björn Blissing inledde arbetet med avhandlingen 2013, när den senaste generationen av VR-tekniken fortfarande var i sin linda.
– De första åren hade jag direktkontakt med många av de entusiaster och startupföretag som utvecklade olika VR-glasögon. Vi byggde till och med egna prototyper. Men idag leds utvecklingen av de större företag och det vräks in pengar, inte minst för applikationer till spelindustrin, säger Björn Blissing som också privat gillar att spela dataspel med VR.
Ska likna verkligheten
En huvudfråga i forskningen är hur väl förarens respons i körning i VR stämmer överens med körning under verkliga förhållanden. Med andra ord hur exakta VR-försöken kan bli och därmed hur användbara resultaten är. Ett par av många experiment har gått ut på att jämföra förarens uppfattning om hastighet och avstånd med och utan VR-headset.
I ett försök fick testförare, utan att titta på hastighetsmätaren, uppskatta en fart av 40 kilometer i timmen. I ett annat försök mättes avståndet på vilket de kunde urskilja olika vägskyltar.
– För hastigheten var det inga större skillnader med eller utan VR. När det gäller synbarheten är den dock betydligt sämre i VR, helt enkelt beroende på lägre upplösning. Där är det fortfarande ganska långt kvar till verkligheten. Samtidigt är ny teknologi på gång som kommer att vara avsevärt bättre, säger Björn Blissing.
Dagens VR-glasögon gör det också svårt med att visa objekt på olika avstånd. Bildskärmen i VR-glasögonen ligger på ett fast avstånd, vilket lurar hjärnans djupseende. Att genomföra uppgifter som skiftar fokusavstånd mellan nära och långt borta kan därför leda till trötta ögon och i värsta fall åksjuka.
Kan minska åksjuka
På plussidan blir svängar i VR mer verklighetstrogna än i körsimulatorer, där förare ofta har en tendens att köra lite yvigt och ta ut svängarna onödigt mycket. Problemen med åksjuka, som kan vara ganska stora i körsimulatorer, verkar också vara mindre i VR.
– Det är i alla fall en tendens som vi ser, säger Björn Blissing som vill vara försiktig och påpekar att det inte är några definitiva resultat.
Sammantaget innebär resultaten att VR-körning kan bli en viktig del av framtidens testning av bilarnas säkerhetssystem. Men inte ensamt.
– Jag ser det som en viktig del i verktygslådan, en mellannivå mellan simulator och körbana. Det kommer inte att ersätta traditionell testning, men däremot ett antal olika test som i dag utförs på andra sätt. Det blir helt enkelt ytterligare en metod.
Vad ser du som den största fördelen med VR-körning?
– Att det passar för test med förare i mycket komplexa miljöer, där många aktörer ska samverka. Det blir väldigt komplicerat och svårt utan VR, så där måste man nästan in i en sådan miljö.
Enligt Björn Blissing står tekniken för närvarande precis på gränsen mellan forskning och praktisk användning. Till exempel Volvo Cars, som också varit projektpartner, har långt gångna planer på att börja använda tekniken.
Ortopediska skador är mycket vanliga inom hästsporten och innebär ett stort djurvälfärdsproblem. Hälta är det vanligaste symptomet på ortopedisk smärta och om den upptäcks tidigt och skadan kan diagnosticeras korrekt, ökar chanserna att behandling och rehabilitering ska lyckas, och hästen bli frisk.
För att avgöra om hästen är halt, och var hältan kommer ifrån, behöver man studera hästens rörelser. I många fall görs det enbart genom att veterinären tittar hur hästen travar på ett hårt och jämnt underlag. Det har dock visat sig att den subjektiva bedömningen är mycket svåra och osäkra, framför allt vid låggradiga hältor.
Hästar friska trots rörelseasymmetrier
Genom biomekanisk forskning vet forskarna att asymmetrier i huvudets och korsets vertikala rörelser är bra mått på en fram- respektive bakbenshälta. Med denna kunskap har moderna objektiva metoder utvecklats som enkelt kan mäta och dokumentera asymmetrin i hästens rörelser.
– Syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om hur man ska tolka asymmetrier i hästens rörelsemönster i olika situationer, säger Emma Persson Sjödin.
Tidigare forskning har visat att över 70 procent av hästar i träning, som anses friska av sin ryttare, har rörelseasymmetrier. Asymmetrierna var ofta lika stora som de var hos hästar som undersöktes på klinik för lindriga hältor.
Kan asymmetrin orsakas av smärta?
För att undersöka om asymmetrin orsakades av smärta behandlades en grupp hästar med antiinflammatorisk medicin. Effekten mättes före och efter med det objektiva systemet Lameness Locator. Då medicinen inte gav någon tydlig effekt väckte det tankar om att asymmetrier kan vara en naturlig biologisk variation, men det kan heller inte uteslutas att många av hästarna har en smärtproblematik som inte svarar på den behandling som testades. Det kan till exempel röra sig om en kronisk eller neuropatisk smärta.
Lättridning kan dölja hälta
Vid utredning av hältor förekommer ofta att hästarna rids. Emma Persson Sjödin studerade hur ryttaren påverkar hästens rörelsemönster, bland annat vid lättridning i trav. Lättridning kan redan på rakt spår ge en asymmetri som liknar en lindrig bakbenshälta men som byter ben när ryttaren byter sittben i sadeln. Det visade sig att just lättridning kan dölja eller förstärka hältan hos en redan asymmetrisk häst.
– För såväl tränare som ryttare är det viktigt att ta till sig den här kunskapen och ge akt på förändringar i hästens sätt att röra sig vid ridning, om det till exempel är stor skillnad mellan sittbenen eller de olika varven på en volt, säger hon. Kunskapen är även viktig för veterinärer så att en häst inte misstas för att vara halt bara för att ryttaren rider lätt.
Vid en hältutredning kan en bakbenshälta vara svår att upptäcka. Hästar kan även nicka med huvudet för att avlasta det onda bakbenet så att de ser ut att vara halta på samma sidas framben, vilket kan förvilla veterinären.
Mankrörelser avslöjar var hältan sitter
– Det finns stor risk att man misstar denna huvudnickning för att vara en riktig frambenshälta och att man börjar utreda fel ben, vilket fördröjer eller förhindrar att hästen får en korrekt diagnos, menar Emma Persson Sjödin.
I de två sista studierna undersöktes därför om man kan använda mankens rörelse för att skilja en äkta frambenshälta från en falsk huvudnickning. Hypotesen visade sig stämma helt. Genom att mäta mankens rörelser var det möjligt att hos de flesta hästar se om hältan kommer från ett bak- eller framben.
Avhandling:
Evaluation of vertical movement asymmetries in riding horses – relevance to equine orthopaedics
Kontakt:
Emma Persson Sjödin, veterinär och doktorand inom veterinärmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). emma.persson.sjodin@slu.se
Spannet av cykellysen på marknaden är brett och det finns idag inget system för märkning eller godkännande av att de produkter som säljs uppfyller gällande krav. VTI har nu, med stöd från Länsförsäkringars Forskningsfond, tagit fram metoder för att objektivt beskriva en cykelbelysnings egenskaper och har använt dem för att genomföra tester av ett antal cykellysen.
– Vi har inte haft som mål att utvärdera cykellysen av olika tillverkare utan snarare att jämföra olika egenskaper hos cykellysen, säger Anna Niska, forskningsledare vid VTI som har lett studien.
Nio framlysen och nio baklysen
Cykellysen i ett så brett spektrum som möjligt med avseende på pris och design, har ingått i studien, nio framlysen och lika många baklysen. Ljusstyrka och -spridning, blinkande jämfört med fast sken och monteringsposition på cykeln är egenskaper som har utvärderats.
Film: Test av cykellysen: Bländning(31 sekunder)
Studierna visar på en stor variation i ljusstyrka (lux) och ljuskäglans form för olika lysen. Alla cykellysen oavsett inställning uppfyllde dock gällande lagkrav om att tydligt kunna ses på 300 meters avstånd.
Ett starkt framlyse med fast sken med en ljuskägla som ger en vid spridning i marknivå är att föredra, eftersom det gör det lättare för dig som cyklist att se omgivningen och upptäcka hinder och skador i vägytan. En ljusstyrka på minst 500 lux (mätt på 2 meters avstånd från lampan) rekommenderas.
Film: Lysets position – cyklistperspektivet (46 sekunder)
Undvik blinkande ljus
För att inte blända dina medtrafikanter bör lyset ge en ljuskägla med skarp avgränsning uppåt och riktas något nedåt. En montering av framlyset på styret är att föredra, för bästa möjliga igenkänning. Undvik blinkande ljus – det gäller såväl framlyse som baklyse.
– Många av de cykellysen som säljs idag har en blinkfunktion, men det många inte vet är att det inte är lagligt. Enligt gällande regelverk får bakljuset vara blinkande om antalet blinkningar per minut är minst 200. I praktiken innebär det ett fast sken, eftersom det mänskliga ögat inte kan uppfatta en så snabb blinkfrekvens, säger Katja Kircher, forskningsledare vid VTI.
Mätningar både i labb och fält
Resultaten baseras på mätningar i laboratorium inomhus och utomhus, försökspersonernas subjektiva bedömningar, fältstudier i verklig trafikmiljö och ett antal demonstrationer i form av filmer och fotografier.
– De metoder som vi utvecklat och tillämpat i projektet har kompletterat varandra på ett bra sätt och kunnat visa på skillnader mellan de testade cykellysena. Det är dock ovanligt med vetenskapliga studier på det här området och det finns en mängd forskningsfrågor kvar att besvara, säger Katja Kircher.
Katja Kircher, forskningsledare inom området trafikanternas uppmärksamhet, katja.kircher@vti.se
I studien har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn.
Karolinska Universitetssjukhuset införde screening (PCR-test) för det nya coronaviruset SARS-CoV-2 på alla kvinnor som lades in för förlossning från och med den 25 mars i år. Forskarna har sedan samlat in data från testningen och länkat dem till data från Graviditetsregistret för alla 2 682 kvinnor som födde barn på sjukhuset mellan den 25 mars och 24 juli 2020.
Syftet var att jämföra kvinnor som testats positivt för SARS-CoV-2 med kvinnor som testats negativt för att undersöka samband mellan testpositivitet och medicinska utfall hos mamma och barn. De två grupperna matchades för ålder, BMI, paritet, utbildningsnivå, födelseland, rökning, sammanboende och sjukdomsstatus före graviditet hos kvinnan.
Högre förekomst av havandeskapsförgiftning
Totalt 156 kvinnor (5,8 procent) testades positivt för SARS-CoV-2, varav närmare två av tre (65 procent) inte uppvisade några symtom. Att majoriteten testpositiva gravida kvinnor är asymtomatiska stämmer med andra forskningsresultat där screening har införts. Jämfört med testnegativa kvinnor sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad vad gäller förlossningssätt, risk för stor blödning, användning av ryggbedövning, för tidig födsel, vårdtid eller amningsfrekvens. Det var inte heller någon skillnad mellan grupperna gällande barnets hälsa mätt som Apgarpoäng eller födelsevikt.
Kvinnor som testades positivt för det nya coronaviruset hade av oklar anledning lägre förekomst av igångsättning av förlossningen (18,7 procent jämfört med 29,6 procent hos testnegativa kvinnor) och högre förekomst av havandeskapsförgiftning, preeklampsi (7,7 procent jämfört med 4,3 procent).
Majoriteten smittade var asymtomatiska
– Det senare kan eventuellt förklaras av att både havandeskapsförgiftning och covid-19 påverkar ett flertal organ i kroppen och kan uppvisa liknande symtom, säger studiens förstaförfattare Mia Ahlberg, legitimerad barnmorska på Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet.
Att majoriteten av de testpositiva kvinnorna var asymtomatiska påverkar sannolikt studiens resultat, förklarar Mia Ahlberg.
– Andelen kvinnor med symtom var för liten för att kunna utvärdera om dessa kvinnor löper högre risk för komplikationer. Det finns ett flertal rapporter om gravida kvinnor som drabbas av allvarlig covid-19 och sämre utfall. Större studier bör genomföras för att kunna identifiera om kvinnor med symtom, och olika grader av symtom, är en riskgrupp för sämre utfall såsom för tidig födsel, säger hon.
Studien visade också att förekomsten av SARS-CoV-2 var högre bland kvinnor med lägre utbildning (14,2 procent vid mindre än 10 års skolgång jämfört med 4,0 procent vid mer än 12 års skolgång), samt bland kvinnor födda i Afrika eller Mellanöstern (10,0 procent) jämfört med kvinnor födda i de nordiska länderna, inklusive Sverige (3,9 procent).
Mia Ahlberg, leg barnmorska vid Tema Kvinnohälsa, Graviditet och Förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, mia.ahlberg@ki.se
Fysiker vid Chalmers har, tillsammans med kollegor i Ryssland och Polen, för första gången lyckats skapa och kontrollera en superstark koppling mellan ljus och materia i vanlig rumstemperatur.
– Som regel krävs det starka magnetfält, högt vakuum och extremt låga temperaturer för att uppnå såhär stark koppling. När den går att kontrollera i ett vanligt labb, kan fler forskare arbeta inom området och det ger värdefull kunskap i gränslandet mellan nanoteknik och kvantoptik, säger Denis Baranov, forskare vid institutionen för fysik vid Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikel som publicerats i Nature Communications.
De banbrytande resultaten ger en inblick i en vibrerande miniatyrvärld som kan beskrivas med hjälp av musik. På en yta som är hundra gånger mindre än spetsen på ett hårstrå har forskarna utfört sina experiment. Guldstavar med särskilda optiska egenskaper har placerats mellan två tättsittande guldnanospeglar, som fungerar som förstärkare av den ton som systemet skapar. Både guldnanospeglarna och guldnanostavarna har tillverkats på Chalmers.
Kvasipartiklar med spännande egenskaper
De specialtillverkade guldstavarna påverkar hur ljuset studsar mellan speglarna, och därmed också tonen. När den starka kopplingen mellan ljuset och speglarna uppstår förändras ljudet. I stället för att det bara hörs en ton, delar sig tonen i en hög och en låg frekvens. I den unika stämsång som uppstår när ljus och materia bildar duett, skapas en sorts kvasipartiklar som kallas polaritoner. De är hybrider och har spännande optiska och elektroniska egenskaper.
Antalet guldstavar mellan speglarna styr hur stark interaktionen blir. Det styr också systemets så kallade nollpunktsenergi. Genom att öka eller minska antalet stavar är det möjligt att tillföra eller ta bort energi från systemets grundtillstånd, och därmed öka eller minska energin som lagras mellan speglarna. Forskarna kan mäta hur antalet nanostavar påverkar energin genom att ”lyssna” på tonerna i det kopplade systemet.
Eftersom kopplingen är mycket stark kan skillnaden i nollpunktsenergi bli så stor att den får betydelse även vid rumstemperatur, där den vanligtvis dränks av termiskt brus.
Forskarna kan leka med naturlagarna
Med andra ord gör den nya upptäckten det möjligt för forskarna att ”leka” lite med naturlagarna och testa gränserna för vad som är möjligt att uppnå när det gäller stark koppling.
– Vi vet ännu inte hur stark kopplingen kan bli, bara att den kan bli mycket starkare än vi lyckats skapa hittills. Nu när det går att studera detta i rumstemperaturen öppnas nya möjligheter inom grundforskningen. Vad den nya kunskapen ska användas till går inte att veta ännu, men kanske banar den väg för till exempel nanomaskiner, ljusstyrd teknik och kvantteknologi, säger Timur Shegai, biträdande professor vid institutionen för fysik på Chalmers.
Forskarna är verksamma vid institutionen för fysik och institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers, samt vid Moscow Institute of Physics and Technology och vid Faculty of Physics, University of Warsaw.
Kontakt:
Denis Baranov, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, denisb@chalmers.se
Göran Johansson, professor, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers, goran.l.johansson@chalmers.se
Timur Shegai, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, timurs@chalmers.se
För drygt ett år sedan gick den amerikanska författaren och Nobelpristagaren Toni Morrison bort. Hennes författargärning spänner över nära fem decennier och hennes skildringar av afroamerikanska erfarenheter har lästs världen över. Älskade av en läsande allmänhet såväl som uppskattade av kritiker har hennes texter studerats och analyserats grundligt. Men hennes manuskript har blivit tillgängliga för forskare först de senaste åren. Alice Sundmans avhandling, som nyligen lades fram vid Engelska institutionen, Stockholms universitet, är bland de första studierna som bygger på det nyligen öppnade Toni Morrison-arkivet vid Princetonuniversitetet i USA.
– Jag har haft den fantastiska förmånen att få studera Morrisons arkiverade arbetsmaterial på plats i Princeton. För mig gav det en djupare förståelse av hennes skrivande, och även en insikt i skapandeprocessen som gav nya perspektiv på hennes romaner, säger Alice Sundman.
Tre romaner i fokus
Avhandlingen fokuserar på hur Morrison beskriver platser i sina verk. Den lyfter fram både hur författaren har arbetat med dem i sitt skrivande och hur de framställs för läsaren i de färdiga romanerna. I fokus för studien står romanerna Beloved (Älskade), Paradise (Paradis) och A Mercy (En välsignelse).
– I sin romankonst arbetar Morrison med platser – landskap, byggnader, vägar, städer, skepp – på en mängd olika sätt, och jag har velat lyfta fram denna mångfald. Här har tillgången till arkivmaterialet varit ovärderlig. Jag har fått en inblick i hur texterna vuxit fram och formats, och kunnat ställa detta i relation till de publicerade texterna, säger Alice Sundman.
Platserna samverkar med teman och personer
Med sin studien visar hon att platser i Morrisons texter är så mycket mer än enbart bakgrund och miljö. De samverkar med romanernas teman och personer. Och ibland blir platserna själva nästan levande figurer i berättelserna, som det hemsökta huset i Beloved.
– Ett särskilt betydelsefullt ögonblick i mitt arkivarbete var när jag hittade manuskript som visar hur hon först hade tänkt avsluta romanen Beloved.
I en essä har Toni Morrison skrivit om hur hon på uppmaning av sin förläggare ändrade det näst sista ordet i romanen.
– Men hon berättade aldrig vilket det ursprungliga ordet var. I manuskripten finns det med, och ger en djupare förståelse för hur den längtan efter samhörighet som beskrivs i berättelsen präglar hela romanen.
En annan spännande upptäckt gjorde Alice Sundman när hon läste utkasten till A Mercy.
– I romanen ristar huvudpersonen Florens sin berättelse på väggar och golv i ett hus. Men i början av sin skrivprocess hade Morrison planerat att Florens skulle skriva på ett betydligt mer konventionellt sätt. Kunskap om den här ändringen lyfter fram betydelsen av huset som platsen för Florens berättelse, och öppnar också för en utvidgad förståelse av symbolik och allusion i romanen.
När djur förflyttar sig över land och hav transporterar de också näringsämnen mellan områden. Detta kan ha stor påverkan på lokala ekosystem: ett uppmärksammat exempel är hur nordamerikanska skogar får näring från laxar som vandrar upp längs älvar från havet. Bortsett från ett fåtal exempel är det dock dåligt känt hur sådana kopplingar påverkar lokala ekosystem.
På Stora Karlsö finns Östersjöns största havsfågelkoloni med uppemot 100 000 havsfåglar. I en ny studie har forskare studerat hur kolonin påverkar det kringliggande ekosystemet. Havsfåglarna söker föda i havet upp till 40 kilometer från ön, och återkommer fullmatade från sina fiskeområden. Vid ön uträttar de sina behov och sprider därmed den största delen av näringen på en liten yta.
Utan fisk inga svalor
Näringstillförseln är betydande av både kväve och fosfor, till exempel, beräknas att de dagliga utsläppen av fosfor är lika stora som från Stockholms största avloppsreningsverk Henriksdal.
– Havsfåglarna är genom sin näringstillförsel en motor även för produktiviteten i landekosystemet på Stora Karlsö. Intill fågelberget finns en av Europas största kolonier av hussvalor. Näringen svalorna lever av är spårbar hela vägen till sillgrisslorna. Utan fisk i havet skulle inte bara havsfåglarna försvinna, utan det skulle även påverka ekosystem på land på ett sätt som vi tidigare inte väntat oss, säger Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Forskarna mätte näringshalten i havsfåglarnas spillning samt förekomsten av mygglarver längs stranden utanför fågelberget och i bottensediment ett par kilometer utanför ön. Tidigare studier har visat att hussvalornas föda har ett marint ursprung, och genom att studera isotopsammansättningen hos kväve och kol i fågelspillning och mygglarver avslöjas nu mekanismen bakom detta.
Alger göds av havsfåglarna
– Länken visade sig vara havsfåglarna, och vi kunde spåra näringen från fåglarna både längs stranden och ute i havet. Längs stranden fann vi stora mängder larver från fjädermyggor som både lever direkt av havsfåglarnas spillning och av alger som också de göds av havsfåglarna. Så småningom utvecklas larverna till vuxna myggor, och blir då föda för svalorna, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Näringsämnena från havsfåglarna kunde också spåras till sediment på 70 meters djup utanför kolonin. Men där fanns inget spår av liv, troligtvis på grund av brist på syre.
– Övergödningen av Östersjön leder till syrebrist. Mygglarver behöver syre, men syre saknas som regel i Östersjöns djupa bottensediment. Havsfåglarnas näringstillförsel får därför en annan effekt ute på djupare vatten. Här bidrar den till den lokala övergödningen och kan också bidra till lokala algblomningar, säger Stefano Bonaglia, marinkemistpå Göteborgs universitet och medförfattare till studien.
Östersjöns sillgrisslor: länken mellan havsbotten och himlen
På Stora Karlsös mäktiga klippväggar häckar 20 000 par sillgrisslor. Nu har ett gäng nyfikna unga forskare från tre olika lärosäten visat hur sillgrisslornas fiske göder mängder av fjädermygglarver, som i sin tur föder en stor koloni av svalor – näring från havsbotten till himlen.
Film om projektet med intervju med Jonas Hentati-Sundberg: Länken mellan Östersjöns havsbotten och himlens svalor (3 minuter).
Kunskapen om att havsfåglarna för med sig näring som behövs i lokala landekosystem bör tas i beaktande vid utformningen av lokala förvaltningsplaner, menar forskarna.
– Öar har ofta setts just som öar – isolerade från omvärlden och där all den viktiga dynamiken är lokal och kan förvaltas på ett lokalt plan. Men kanske behövs ett större tänk. Utan kopplingarna till den större världen, där exempelvis lokala fågelpopulationer kan ha en avgörande roll, riskerar man att missa viktiga drivkrafter för utvecklingen av det lokala ekosystemet, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor, Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, jonas.sundberg@slu.se
Stefano Bonaglia, biträdande lektor, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, stefano.bonaglia@su.se
För många tusen år sedan började människan att domesticera vissa vilda djur, som höns, och förädla dem genom avel. Domesticering leder ofta till att egenskaperna hos den tama varianten och dess vilda motsvarighet skiljer sig väldigt mycket åt, både i beteende, anatomi och fysiologi.
De största skillnaderna har oftast uppkommit relativt nyligen, under de senaste århundradena. När det gäller tamhöns har människan under 1900-talet avlat fram två olika typer: värphöns för äggproduktion och broiler som ger mer kött. Som exempel väger en broilerkyckling mellan sex och sju gånger mer än sin vilda förfader, den röda djungelhönan.
Små flaggor som sitter på dna
Förutom att dagens tamhöns delvis har andra egenskaper än djungelhönan, har forskare också noterat skillnader i arvsmassan i det som kallas den epigenetiska koden. Man kan föreställa sig epigenetiska förändringar som små flaggor som sitter på dna. De kan reglera hur generna uttrycks och på så sätt påverka egenskaper hos organismen.
Forskarna bakom den nya studien undrade om dessa epigenetiska skillnader mellan dagens tamhöns och dess vilda släktingar har en roll i att driva de snabba förändringar som är kopplade till domesticeringen av höns.
De undersökte frågan i en avancerad korsning mellan djungelhöns och en viss sorts tamhöns. Genom att korsa dessa med varandra under åtta generationer har forskare avlat fram höns vars arvsmassa är en slumpmässig blandning av mycket korta snuttar av ”tam-dna” och ”vild-dna”. Forskarna har identifierat markörer i arvsmassan, så att de kan se vilka små bitar som kommer från djungelhöns och vilka som kommer från tamhönan. Detta gör det möjligt för forskarna att studera arvsmassan i mycket hög upplösning.
Prover från hypothalamusområdet
I tidigare studier har forskargruppen undersökt hur uttrycket av vissa gener reglerar rädslobeteende hos höns, en av de egenskaper som skiljer sig mycket åt mellan tamhöns och deras vilda förfäder. I exakt samma prover från hypothalamusområdet i hjärnan kunde forskarna nu mäta den vanligaste typen av epigenetiska markörer, så kallade dna-metyleringar. På detta sätt kunde de, med hjälp av avancerade beräkningar, koppla ihop metyleringsmönstret, genuttryck, mutationer i arvsmassan och egenskaper kopplade till beteendet på individnivå.
– Vi fann långa, sammanhängande delar i arvsmassan där det verkar som att domesticering har lett till minskad metylering hos tamhöns jämfört med vilda djungelhöns. Vi hittade också flera ”hotspots”, som är delar i arvsmassan som reglerar metyleringen på hundratals andra platser på helt andra ställen i arvsmassan, så det var väldigt spännande, säger Dominic Wright, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), som har lett studien.
Metylering både ökar och minskar genuttryck
Till en början var uppfattningen att metylering av dna alltid dämpar genuttryck och på så sätt kan påverka egenskaper. Men den bilden har justerats i takt med att forskning visat att det inte är riktigt så enkelt och att metylering både ökar och minskar genuttryck. I den aktuella studien fann forskarna att metylering visserligen påverkade genuttryck av vissa gener, men det fungerar också tvärtom: en mutation i dna kan påverka genuttryck, vilket i sin tur kan reglera metylering.
– Det är väldigt intressant att metyleringen av specifika delar av arvsmassan verkar vara så hårt kontrollerad. I studien ser vi att regleringen av metylering under domesticering av höns är väldigt komplex, säger Dominic Wright.
Efter att studerat regleringen av metylering i de framavlade korsningarna mellan vilda och tama höns, vill forskarna nu ta steget vidare. De är nyfikna på vad som händer med metyleringsmönstret när tamhöns förvildas och sakta men säkert anpassas till ett liv i det vilda. Detta har de börjat undersöka i förvildade hönspopulationer på Hawaii där tamhöns och djungelhöns fått ungar med varandra utan människans inblandning. På så sätt kan forskarna titta på hur dna-metylering regleras i vilda höns i deras naturliga livsmiljö.
Ett programverktyg som inte möter kundens behov kan leda till missnöjdhet, oanvändbara produkter och extra kostnader. Kvaliteten är därför viktig för hur användaren upplever en mjukvaruprodukt. Det kan till exempel handla om uppstartstid, inloggningsprocess och navigationsstruktur. Upplevelsen är ofta subjektiv men beror även på i vilken miljö mjukvaran används.
Thomas Olsson visar i sin avhandling i ämnet programvaruteknik, Blekinge tekniska högskola, hur mjukvaruutvecklare kan arbeta med kvalitetsfrågor under mjukvaruutvecklingsprocessen.
Kvalitet mer än bara funktion
– Vissa kvalitetskrav handlar inte bara om huruvida en funktionalitet uppfylls eller inte, utan måste snarare utvärderas på en skala, säger han. Samtidigt är vissa kvalitetskrav beroende av varandra.
Dessutom kan kvalitetskraven komma från många håll, alltifrån beställaren till användaren eller review:er i nätforum.
Ett vanligt problem för utvecklarna av en mjukvaruprodukt är att kvalitetskraven ofta är ofullständiga eller ”dolda”. En annan orsak till en sämre användarupplevelse kan vara kommunikationsbrister mellan kunden och projektteamet.
Mäter kvalitet när mjukvaran används
Det faktum att många företag uppdaterar sin mjukvara efter utveckling, och att programmen sällan utvecklas ”from scratch” tas sällan med i beräkningen när det gäller kvalitetskraven.
Thomas Olsson har utvecklat en modell som gör att mjukvaruföretag kan arbeta med kvalitet både långsiktigt och flexibelt. Modellen kallas QREME (quality requirements engineering model), och går ut på att mäta hur kvalitet uppfattas då mjukvaran faktiskt används. Bland annat kombineras han en snabb datadriven process med en långsiktig strategisk process för att arbeta flexibelt med kvalitet.
Modellen är testad på fem företag och visar lovande resultat.
Avhandling:
Understanding and Supporting Quality Requirements Engineering in Software-intensive Product Development
Kontakt:
Thomas Olsson, industridoktorand, Institutionen för programvaruteknik, Blekinge tekniska högskola, thomas.olsson@bth.se
I en studie byggd på djupintervjuer kartlägger Noam Ringer hur barn och ungdomar med den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen adhd förstår och hanterar sina symptom. Hon intresserar sig även för hur föräldrar till barn med adhd förstår barns beteende och vad de gör för att få vardagen att fungera.
– Studien visar att det varierar mycket hos barnen, både när det gäller hur de uppfattar orsakerna till symptomen och uppfattningar om vilka konsekvenser adhd har för deras liv. Barn varierar också i vilka strategier de använder för att hantera symptomen. Dessa variationer behöver beaktas för att bättre förstå barnens beteenden och för att kunna hjälpa de på bästa sätt.
Hur bidrar din avhandling till tidigare forskning?
– Förutom att min forskning identifierar kategorier av uppfattningar och strategier som barn med adhd har, så visar den också att det finns ett mönster mellan hur barnen uppfattar symptomen och hur de gör för att hantera dem. Om vi börjar utforska hur barnet som individ tänker så får vi en viktig pusselbit som saknas. Genom att förstå hur barnet uppfattar sitt beteende så kan vi också förstå varför situationer uppstår.
Variation i barns uppfattningar
Studien identifierar tre olika sätt som barn uppfattar orsakerna till sina symptom. En grupp barn uppfattar sin adhd som att något är fel med dem, med tankar som ”det är som om min hjärna inte funkar”. En annan grupp uppfattar att adhd handlar om en otillräcklig miljö, exempelvis stökiga lektioner och tjatiga föräldrar. Ytterligare en grupp tänker att adhd är en del av den egna personligheten. På samma sätt varierar barns strategier att hantera de situationer som uppstår.
– Barn kan ha tankar om att försöka kväva impulserna, ”jag får inte slåss” eller, ”jag ska döda myrorna i rumpan”. Andra arbetar på att ändra sin miljö för att hantera situationerna, till exempel genom att äta middag på sitt rum istället för med familjen. En tredje strategi är att följa symptomen och hantera situationerna efterhand, med tankar som ”om jag behöver springa så springer jag”, och ”blir det problem så får jag fixa det.”
Noam Ringer har i studien inte kunnat se några skillnader mellan kön. Hon beskriver däremot att barn som pratar om adhd som en biologisk orsak är mer självkontrollerande, barnen som ser på adhd som resultat av problem i omgivningen gör förändringar i sin miljö, och att barnen som ser på adhd som en del av sin personlighet accepterar och följer sina symptom.
Vilka konsekvenser uppstår för barn som känner att ”det är något fel på mig”?
– Jag tycker det är viktigt att fortsätta undersöka det. Jag har gjort en tidigare studie som visar att självkänsla är ett stort problem med adhd. Det kanske inte är så konstigt att det är kopplat till hur de uppfattar sig själva. Förhoppningen är att i framtiden studera vidare vilken av barns uppfattningar och strategier som bidrar till mindre stress, bättre välmående och en fungerande vardag.
Standardiserade lösningar på problem
Noam Ringer menar att praktiken kring barn med adhd ofta är standardiserad – lösningar på problem ska fungera för alla. I arbetet som psykolog inom både skola och barn- och ungdomspsykiatrin har hon mött barn vid ett par första möten innan det varit dags att ställa en diagnos. Själva handlingsplanen görs oftast tillsammans med barnets föräldrar och andra vuxna. Att sätta barnen i fokus har varit studiens drivkraft.
– Jag är kliniker och tror på barn som aktörer. Jag har lite dåligt samvete inför barn där jag ställt diagnoser och gjort handlingsplaner, men knappt undersökt vad barnen har för egna uppfattningar. Man träffar kanske barnet i början, men de vuxna formar sedan miljön.
Kan perspektiven i din studie användas i skolan?
– Nu när Sverige tagit till sig barnkonventionen som svensk lag så är det viktigt att barnen mer aktivt får forma hur vardagliga problem i skolan hanteras. Jag tror inte på en revolution inom skolvärlden, men jag tror vi missar något viktigt när vi inte tar in barnens perspektiv, och det är egentligen största anledningen varför jag började skriva avhandlingen.
Föräldrar anpassar och omförhandlar
I avhandlingen beskrivs hur föräldrar hanterar och anpassar sitt beteende för att förebygga besvärliga situationer för barnet. Det kan handla om att anpassa miljön eller använda kognitiva strategier som att omvärdera och förhandla sina värderingar. Att berätta om barnets adhd för andra kan vara ett sätt att förekomma eller förhindra kritik.
– Barnen i studien varierade mycket i hur de upplever sina situationer. Men föräldrarna gjorde inte det, och en förklaring är att många föräldrar går kurser som nästan alltid har det biologiska perspektivet.
Noam Ringer beskriver hur barn upplever rastlöshet i kroppen redan innan det visar sig i beteenden. Föräldrarna märker först när beteenden ställer till det i vardagen. Föräldrars egna värderingar, så som att uppskatta exempelvis försiktighet och snällhet, kan göra att föräldern inte alls förstår när barnet inte uppfyller förväntningarna –exempelvis som att inte vilja dela med sig av sina leksaker.
Så hur kan föräldrar göra för att få vardagen att fungera?
– Det finns de som tror att ett tydligt schema passar alla barn, för så har vi lärt oss. Men barnet kanske inte alls uppfattar otydlighet, det kanske bara är väldigt långa lektioner i skolan, eller så uppfattar barnet att du som vuxen ställer för höga krav. Vi behöver utforska hur barnet tänker – hur uppfattar just du de här känslorna i kroppen? Vi kan hjälpa barnet mycket bättre då.
Upptäckten av norrsken vid en komet bygger på mätningar från flera instrument på den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdsond Rosetta, bland dem ett från Institutet för rymdfysik (IRF).
Genom att kombinera Rosettas mätningar av plasma, gas och ultaviolett ljus runt kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko med datorsimuleringar har forskarna bakom upptäckten kunnat visa att elektroner som accelererats till hög hastighet i kometens näromgivning ger upphov till ljus när de träffar gasmolekyler i den gas som pyser ut från kometkärnan – vilket är hur norrsken fungerar på jorden.
– När vi såg hur våra mätningar hängde ihop tittade vi på varandra och sade ”men det här är ju norrsken. Sedan tog det ett par år innan alla detaljer klarats ut och skräddarsydda datorsimuleringar kunde visa precis hur bilden hängde ihop, men den ursprungliga tanken stod sig genom hela studien, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik som ingår i forskarlaget.
Lånar magnetfält av solvinden
– Det enda vi möjligen kunde önskat oss mer vore att kunna se kometens norrsken även i synligt ljus, som vi kan se det vanliga norrskenet på jorden en kväll i exempelvis Kiruna. Det går inte, av samma skäl som vi inte kan se norrsken i dagsljus här nere på jorden, att solljuset dränker det svaga skenet. Norrskenets UV-ljus kan mätas även på dagen, av satelliter runt jorden såväl som av Rosetta vid kometen”, säger Anders Eriksson.
Jorden har ett starkt magnetiskt fält som gör att norrsken och dess motsvarighet på södra halvklotet, sydsken, huvudsakligen håller sig till ovala områden runt planetens poler. Högt ovanför dessa områden accelereras elektroner längs magnetfältets riktning av elektriska fält ytterst drivna av flödet av laddade partiklar från solen, solvinden. En komet har inget eget magnetfält men lånar ett av den förbiblåsande solvinden.
Kontrollerad kraschlandning på kometen
Forskarlagets datorsimuleringar visar att elektriska fält bildas längs magnetfältet som en naturlig del av hela processen. De elektroner som accelereras har uppmätts av Rosetta och även täthet och sammansättning av kometens atmosfär. När allt detta kombinerades med känd fysik för hur gaser påverkas av elektroner visar det sig stämma väl med det UV-ljus som också observerades.
Det är i dagarna fyra år sedan Rosetta avslutade sitt uppdrag vid kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko med en kontrollerad kraschlandning på kometkärnan den 30 september 2016. Då hade Rosetta under två år detaljgranskat kometen med en detaljrikedom långt över vad något tidigare rymdprojekt kunnat göra. Rosetta har även tidigare upptäckt att flera företeelser på jorden, som årstidsvariationer och en syrerik atmosfär, förekommer även i den helt annorlunda miljön vid en komet. Analysen av den stora datamängd som insamlades kommer att fortsätta i många år framöver.
Analys av kometens atmosfär
Studien bygger på samarbete mellan forskare från 11 olika grupper i Europa och USA som var och en bidragit både med sin egen pusselbit och till förståelsen av helheten. Forskarlaget omfattar experter på de instrument på Rosetta som gjort mätningarna och analyserat deras data, teoretiker som gjort modellering av UV-ljuset och experter på stora datasimuleringar.
För att korrekt kunna beskriva de energirika elektronerna kombinerades observationerna från elektronspektrometern IES från SouthWest Research Institute i San Antonio, Texas, med mätningar från rymdvädersonden LAP från Institutet för rymdfysik i Uppsala.
Täthet och sammansättning av kometens atmosfär uppmättes av gasanalysatorn ROSINA från universtitetet i Bern, Schweiz. Från dessa mätningar kunde gruppen vid Imperial College i London räkna fram vilket UV-ljus som borde utsändas, vilket sedan kunde jämföras med mätningar gjorda av UV-spektrometern ALICE från SouthWest Research Institute i Boulder, Colorado.
Fysiken bakom eletronernas acceleration
Slutligen kunde fysiken för hur de energirika elektronerna accelererats klargöras genom datorsimuleringar huvudsakligen utförda vid University of Colorado.
Rosettaprojektet drevs av European Space Agency, ESA. Farkosten bar en uppsättning instrument byggda av ett stort antal forskargrupper från Europa och USA. De svenska bidragen till Rosetta, inklusive Institutets för rymdfysik två instrument ombord, finansierades av Rymdstyrelsen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
