Förväntningarna växer sig allt starkare på att hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad, och därmed ta avstamp i ett partnerskap mellan personal, patient och anhöriga. Samtidigt är det på många håll trögt att införa och upprätthålla detta arbetssätt.
Att personcentrerad vård kan minska antalet vårddagar på sjukhus och skapa ökad tilltro till vården är redan känt. Nu gäller det istället att fokusera på hur man går tillväga, menar författarna bakom en övergripande artikeln som publicerats i British Medical Journal.
Personcentrerad vård innebär att man fokuserar på hela personen, med unika behov, resurser och erfarenheter, och inte bara på sjukdomen. Den personcentrerade omvårdnaden utgår från information om personens livsmönster och värderingar och syftar till att göra omvårdnaden och vårdmiljön mer personlig.
Källa: kunskapsguiden.se
Studien som bygger på ett decenniums forskning på fältet, ger tips och verktyg för fortsatt forskning och utveckling av personcentrering i hälso- och sjukvården. Korresponderande författare är Axel Wolf, docent i vårdvetenskap vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och verksam vid Centrum för personcentrerad vård, GPCC.
Hela organisationen ska med
– Ett av de viktigaste råden är att personcentrerad etik måste praktiseras på ett systematiskt sätt i vardagen. Det innebär att skapa organisatoriska och individuella förutsättningar för utvecklingen av ett partnerskap mellan patient, anhöriga om det är aktuellt, och personal vid varje möte, inte bara när det passar i schemat, säger han, och fortsätter:
– För att få bästa kliniska effekt är det viktigt att frågan om personcentrering inte enbart blir något mellan patienten och den enskilde yrkesföreträdaren, utan återfinns i hela organisationen. Det ligger också en stor utmaning i att öka förståelsen för hur personcentrerad vård skiljer sig från nuvarande vårdpraktik.
Grundläggande är att representanter från hälso- och sjukvården tar sig tid att lyssna in patientens erfarenheter och mål, som kan handla om att till exempel återgå i arbete eller kunna ta en promenad, och låter dessa mål vara vägledande i den gemensamt överenskomna hälsoplanen. Patientens prioriteringar ska speglas i planen som också ska utvärderas kontinuerligt. Dokumentationen ska sedan följa patienten, även vid övergång från exempelvis sjukhusvård till primärvård eller kommunal omsorg.
Hierarkier och låsta roller ett hinder
Sedan starten för tio år sedan har den nationella centrumbildningen GPCC varit ledande aktör i att utveckla, testa, utvärdera och implementera personcentrerad vård i många olika hälso- och sjukvårdssammanhang, nationellt och internationellt.
Tillsammans med kollegan Nicky Britten, professor vid University of Exeter, England, har Axel Wolf lett en internationell forskargrupp som har undersökt förutsättningar och hinder som forskare, kliniker och patienter upplevt under kliniska studier inom ramen för GPCC, och vid implementering av forskningsresultat i vardagen.
Bland de hinder som beskrivs i den aktuella studien finns hierarkiska vårdstrukturer, låsta yrkesroller och övertygelsen om att man redan jobbar personcentrerat.
– I och med omställningen till nära vård, som genomsyras av ett personcentrerat arbetssätt, måste den personcentrerade etiken praktiseras konstant för att få optimala förutsättningar. Det kräver en systematik gällande utbildning, livslångt lärande och verktyg som underlättar partnerskapet, avslutar Axel Wolf.
Axel Wolf, docent i vårdvetenskap vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och verksam vid Centrum för personcentrerad vård, GPCC, axel.wolf@gu.se
– Långvarig smärta är en folksjukdom som det krävs både nya läkemedel och bättre utbildning för att komma tillrätta med, säger Linda Rankin, doktorand vid Umeå universitet.
I en del av sin avhandling vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet har hon undersökt attityder till långvarig smärta bland läkare och läkarstudenter. Hon har även jämfört med attityder bland läkarstuderande i Australien.
Läkarnas attityd betydelsefull för behandlingen
Det visade sig att läkarstuderande och kliniskt verksamma allmänläkare prioriterade samma faktorer när de valde behandling till en ny smärtpatient. Det innebär att valen inte förändrades med den ökade erfarenhet som de kliniskt verksamma läkarna hade skaffat sig i mötet med patienter. Det är tidigare visat att läkarens attityd har stor betydelse för resultatet av smärtbehandlingen, och attityden grundläggs alltså under utbildningen.
Det gick även att se att läkarstuderande i både Sverige och Australien ansåg att man hade behov av mer utbildning om långvarig smärta. De australiensiska läkarstuderande hade en något mer stigmatiserande syn gentemot smärtpatienter än de svenska studerande.
Nya läkemedel mot smärta behövs
I avhandlingens andra del fokuserar Linda Rankin på behovet av nya läkemedel för att behandla smärta och inflammation. Särskilt verkningsmekanismen för en ny potentiell läkemedelskandidat, palmitoyletanolamid, PEA, undersöktes. PEA finns naturligt i kroppen där det tros vara del av kroppens försvar mot inflammation och smärta.
Forskargruppen som Linda Rankin ingår i upptäckte att odlade celler som behandlats med PEA fick lägre halter av inflammationsdrivande prostaglandiner.
Forskarna undersökte även patienter med den smärtsamma munhålesjukdomen oral lichen planus, OLP, som påverkar munslemhinnan. Där gick det att se en förändrad balans mellan prostaglandiner och PEA.
– Resultaten talar för att det finns anledning att gå vidare med det här ämnet, palmitoyletanolamid, som en möjlig läkemedelskandidat mot OLP, säger Linda Rankin.
Avhandling:
Långvarig smärta – från studier i studenters attityder och preferenser till utredningen av en ny behandlingsstrategi in vitro
Kontakt:
Linda Rankin, apotekare och doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, linda.rankin@umu.se
Autismspektrumtillstånd, förkortat ASD, debuterar i barndomen och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karakteriseras av svårigheter med kommunikation, sociala färdigheter och repetitiva beteenden.
– Tyvärr är kunskapen om hjärnans fysiologi vid autism mycket begränsad och det saknas läkemedelsbehandling för att påverka kärnsymtomen hos de med ASD som behöver sådan hjälp, säger Max Andersson, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
PET för hjärnavbildning
Serotoninsystemet har setts som en möjlig ledtråd till de skillnader i hjärnans funktion som ses vid ASD. Serotonin är en signalsubstans som har en viktig funktion i hjärnan genom att reglera vitt skilda fysiologiska, emotionella och kognitiva processer. Den fungerar även som tillväxtfaktor under hjärnans utveckling.
Tidigare studier har visat att många personer med ASD har förhöjda nivåer av serotonin i blodet. Mindre hjärnavbildningsstudier har påvisat lägre nivåer av serotonintransportören 5-HTT, ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Studierna har inte kunnat bekräftas. Men i en nya studien har forskarna använt en hjärnavbildningsteknik, PET (positronemissionstomografi) för att undersöka skillnader i nivåerna av serotonintransportören 5-HTT hos 15 personer med ASD (11 män och 4 kvinnor) och 15 matchade kontrollpersoner utan ASD.
Serotoninsystemets betydelse för ASD
Studien visar att personer med ASD har lägre koncentration av serotonintransportören i hjärnbarken och flera andra delar av hjärnan, bland annat i hjärnstammen som förmedlar signaler mellan storhjärnan, lillhjärnan, ryggmärgen och det perifera nervsystemet. Dessutom fann forskarna en koppling mellan studiedeltagarnas resultat i socialkognitiva tester av förmågor som är nedsatta vid ASD och nivåerna av serotonintransportören i vissa områden i hjärnan.
– Våra resultat visar att det finns signifikanta skillnader och bekräftar att serotoninsystemet i hjärnan är av betydelse för ASD. En ökad förståelse för fysiologin vid autismspektrumtillstånd ger förutsättningar för att i framtiden kunna lindra symtom som leder till lidande eller funktionsnedsättning, säger Max Andersson.
PET-undersökning
Vid undersökning med PET ges studiedeltagarna mycket små mängder av ett radioaktivt spårämne direkt in i blodet som sedan binder till just det man vill undersöka i hjärnan. PET-systemet mäter strålningen som spårämnet ger ifrån sig i olika delar av hjärnan och därmed kan både mängden och fördelningen på det som spårämnet binder till uppskattas.
– Mönstret är tydligt, den alkoholrelaterade dödligheten ökar betydligt mer i gruppen med lägre utbildningsnivå än i den med högre utbildning när den totala alkoholkonsumtionen ökar.
Det säger Thor Norström, professor emeritus i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) på Stockholms universitet. Tillsammans med forskaren Jonas Landberg på Institutionen för folkhälsovetenskap har han använt försäljningssiffror från Systembolaget för att studera hur förändringar i alkoholkonsumtion påverkar den alkoholrelaterade dödligheten i olika utbildningsgrupper.
Drabbar de med låg utbildning hårdare
Befolkningen har i studien delats in i tre grupper beroende på hur lång utbildning de har, med grundskola-, gymnasie- eller högskoleutbildning. Två typer av dödsfall har mätts i respektive grupp: alkoholspecifika dödsfall – där alkohol har varit direkt eller indirekt orsak (exempelvis alkoholförgiftning eller alkoholrelaterade sjukdomar) – och det som kallas för ”våldsam död” där alkohol ofta är en bidragande orsak (exempelvis dödsolyckor, mord, självmord).
Fjorton gånger högre dödlighet:
Enligt beräkningar i studien får en ökning av alkoholkonsumtionen närmare 14 gånger högre effekt för den alkoholspecifika dödligheten för gruppen med lägre utbildningsnivå, jämfört med gruppen med högre utbildning. Utvecklingen är liknande för de våldsamma dödsfallen med en betydligt högre påverkan på gruppen med lägre utbildningsnivå. Resultaten visar också att sambandet mellan dödlighet och alkoholkonsumtion blir tydligare ju lägre utbildningsnivån blir. Under mätperioden varierade alkoholkonsumtionen mellan 6,3 och 7,1 liter ren alkohol per år och invånare över 15 år. Då räknas all alkohol som sålts på Systembolaget.
Resultatet visar att det är i gruppen med lägre utbildningsnivå som både de alkoholspecifika dödsfallen och de våldsamma dödsfallen ökar mest när den totala alkoholkonsumtionen i samhället ökar.
– Slutsatsen som vi kan dra är att en ökning av alkoholkonsumtionen har mycket större påverkan på gruppen med lägre utbildningsnivå jämfört med grupperna med medel och hög utbildningsnivå. Effekten på den alkoholspecifika dödligheten blir mer än tio gånger högre för befolkningen med lägre utbildningsnivå jämfört med de med högre utbildning, säger Thor Norström.
Dödligheten större hos lågutbildade
Det finns mycket forskning på hur den totala konsumtionen av alkohol i samhället påverkar alkoholrelaterade skador och dödligheten i hela befolkningen. Men den här studien är den första i sitt slag eftersom den mäter effekten på dödligheten i olika utbildningsgrupper, menar Thor Norström.
Enligt Norström finns det flera tänkbara förklaringar till den starka effekten på dödligheten i gruppen med lägre utbildningsnivå. En av dem är att en större del av den totala ökningen av alkoholkonsumtion skulle ske just i den gruppen. Den förklaringen har forskarna undersökt i en uppföljande studie som nyligen blev accepterad för publicering.
– Vi har tittat på alkoholkonsumtion över tid i de tre grupperna och resultatet tyder på att det inte är förklaringen. Drickandet ökade ungefär lika mycket i alla de tre grupperna, säger Thor Norström.
Fler riskfaktorer än alkohol
En annan trolig förklaring, enligt Thor Norström, är att gruppen med lägre utbildningsnivå generellt har fler riskfaktorer som gör att effekten på gruppen blir större.
– Tidigare studier har visat att exempelvis rökning är vanligare bland personer med lägre utbildningsnivå, och det förstärker troligen den skadliga effekten av alkohol. Så det är en mycket tänkbar förklaring, säger Thor Norström.
Så gjordes studien:
Försäljningen av alkoholhaltiga drycker från Systembolaget mättes kvartalsvis under perioden 1991 och 2017. Alkoholkonsumtionen per capita (samtliga i befolkningen över 15 år) jämfördes sedan med två kategorier av dödsfall i tre olika grupper baserat på utbildning.
Två kategorier av dödsfall:
Alkoholspecifika dödsfall, där alkoholen har haft en direkt eller indirekt påverkan på dödsorsaken, t ex alkoholförgiftning, leversjukdomar.
Våldsamma dödsfall, t ex olyckor, mord, självmord etc
Tre grupper av befolkningen:
Lägre utbildning: 9 års utbildning eller mindre (inklusive grundskola)
Thor Norström, professor emeritus i sociologi
thor.norstrom@sofi.su.se
Thwaites Glaciär kallas ”Domedagsglaciären” på grund av att den binder så stora ismängder, att en avsmältning skulle få kraftiga följdverkningar. Ny information från två forskningsprojekt, där data har inhämtats med flygplan respektive fartyg, hjälper forskarna att förstå hur stor roll Thwaites glaciär kommer att spela för framtidens vattenstånd.
Avsmältningen har femdubblats
Över de senaste 30 åren har avsmältningen från Thwaites femdubblats, och står just nu för ungefär fyra procent av den totala vattenståndshöjningen på jorden. De aktuella studierna ska ge svar på hur mycket avsmältningen kan tänkas öka i framtiden.
– Det var fantastiskt att kunna kartera kanalerna och grottsystemet som ligger gömt under isen, kanalerna är djupare än förväntat, vissa över 800 meter. Kanalerna är en kritisk länk mellan hav och glaciär. Och en trolig väg genom vilken varmt, salt havsvatten kan passera under isen och nå grundningszonen där isen vilar på botten, säger Tom Jordan från British Antarctic Survey (BAS), projektledare för den flygbaserade datan.
Thwaites Glaciär upptar en yta lika stor som halva Sverige, och är på grund av sitt läge i en djupbassäng känslig för förändringar i havet. Bild: NASA
Tidigare okänd yta vid shelf-isens front
Exceptionellt bra isläge under tidigt 2019 möjliggjorde för teamet ombord på RV Nathaniel B Palmer att kunna kartera över 2000 km2 tidigare okänd yta vid shelf-isens front. Området har tidigare varit täckt av ogenomtränglig is och kunde nu karteras för första gången. Undersökningarna visar att området är väsentligt djupare än forskarna tidigare trott och att det finns fler, och djupare, kanaler som leder in från havet under isen.
– Vi upptäckte att havsbotten, som är otroligt oregelbunden i detta område, är en mycket bra analogi för dagens glaciär både när det gäller formationer och mineraltyp. Genom att undersöka de mönster som bildades då isen drog sig tillbaka tidigare i historien, kommer vi att få ledtrådar för att hjälpa numeriska modeller och glaciologer att förutsäga framtida takt för isens tillbakadragande, säger Kelly Hogan, projektledare för den fartygsbaserade datainsamlingen.
Krafter som verkar under isen
Anna Wåhlin, professor vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien, anser att de nya forskningsresultaten är viktiga för att förstå processerna som verkar under isen, och för att förstå hur känsligt området är för förändringar i havstemperaturen.
– Genom att vi nu har identifierat de viktigaste kanalerna så vet vi var man ska mäta havsströmmar i framtiden, och var nyckelområdena finns. Det är skrämmande hur lite vi faktiskt vet om detta område. Modellerna som används för att förutsäga framtidens vattenstånd har haft stora fel i indata, till exempel upptäckte vi att den djupaste kanalen är cirka 400 meter djupare än man tidigare trott. Och det finns även fler kanaler. Det nya datasetet kommer också att göra det enklare att undersöka andra aspekter i området i framtiden, till exempel blir det möjligt att med mindre risk skicka in autonoma undervattensrobotar nu när man känner till hur djupt det är, säger Anna Wåhlin.
Forskare från Göteborgs universitet har genom det internationella samarbetsprogrammet International Thwaites Glacier Collaboration (ITGC), varit med och samlat in data från Thwaites samt närliggande shelf-isarna Dotson och Crosson under januari och mars 2019. Teamet kartlade havsbotten från den amerikanska isbrytaren RV Nathaniel B Palmer. Ett annat forskarteam samlade in data från British Antarctic Surveys Twin Otter flygplan
Anna Wåhlin, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, anna.wahlin@marine.gu.se
Peter Kollberg har i sin avhandling bland annat jämfört olika utredningar och bedömningar av patienter med muskelinvasiv blåscancer. Det är en cancersjukdom som ofta har ett hastigt förlopp, snabb tillväxt och tidig spridning till lymfknutor. Dessa patienter har ofta en dålig prognos. Överlevnaden har inte förbättrats de senaste 30 åren och det finns stora kunskapsluckor på området, menar han.
– Relativt lite forskning är gjord på denna patientgrupp, och vi saknar etablerad standardbehandling för vissa typer av muskelinvasiv blåscancer, doktorand vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg.
Urinblåsecancer vanligt
Urinblåsecancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna.
Varje år får drygt 2 800 svenskar urinblåsecancer och i världen registreras cirka 430 000 nya fall.
Två tredjedelar av de som drabbas är män och 80 procent är över 65 år.
Yttre faktorer som rökning eller ohälsosam arbetsmiljö är vanligaste orsaken.
I Sverige dör årligen cirka 700 personer på grund av sjukdomen.
I dag saknas en etablerad standardbehandling och vårdens bedömningar för vilken behandling som ger bäst förutsättningar för överlevnad kan därför variera nationellt och internationellt.
Källor: Petter Kollberg och Cancerfonden
Kollberg och hans kollegor har upptäckt att en ny radiologisk undersökning med PET/CT upptäcker spridning av aggressiv urinblåsecancer bättre än en vanlig röntgenutredning. Genom att komplettera datortomografi (CT) med positron-emissionstomografi (PET) kunde forskarna identifiera fler patienter med lymfknutespridd sjukdom.
Datortomografi (DT eller CT) kallas också skiktröntgen och är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ. På så sätt kan läkaren lättare upptäcka sjukdomar och skador hos patienten.
PET-kameraundersökning används för att läkaren ska få mer kunskap om något som upptäckts vid en tidigare undersökning. Det kan till exempel vara att ta reda på om en misstänkt tumör är cancer eller inte.
PET-kameraundersökning görs oftast tillsammans med datortomografi.
Så kallad FDG-PET/CT mäter sockeromsättningen i vävnad, någon som är förhöjt i cancervävnad. Drygt en fjärdedel av patienterna med urinblåsecancer fick en förändrad behandling efter fynd på denna undersökning.
– Med de nya undersökningarna kunde vi i våra patientnära studier bättre se hur urinblåsecancern spritt sig. Därmed slipper patienten i vissa fall genomgå en stor operation som ändå inte kan bota sjukdomen. I stället kan vi tidigare i sjukdomsförloppet påbörja bromsande behandlingar som ger ökad respons och förbättrar överlevnad. I andra fall där bot ändå är möjlig kan vi trappa upp behandlingen och rädda fler till livet, säger Petter Kollberg.
Hoppas förändra sjukvården
Inom cancervården vill man undvika att ge krävande och farlig behandling för tumörer som inte på allvar hotar patientens liv och hälsa, och där man uppfattar att en tumör är farlig fast möjlig att bota vill man behandla maximalt. Därför finns det vedertagna bedömningsgrunder som styr vilka behandlingsalternativ som är aktuella för en patient med en viss typ av urinblåsecancer. Petter Kollberg menar att resultaten i hans avhandling till viss del kan omsättas direkt för att förbättra sjukvården för patienter med urinblåsecancer.
– Med förbättrade diagnostiska metoder kunde vi mer träffsäkert bedöma sjukdomens allvarlighetsgrad och prognos, och sedan göra ett bättre behandlingsval. Sammantaget har vi gjort viktiga upptäckter som kan förbättra cancervården, och vi tror att våra resultat kan ligga till grund för större studier i framtiden som kan vara avgörande för att förändra och förbättra behandlingsrekommendationerna, säger Petter Kollberg.
Petter Kollberg, doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, och överläkare i urologi på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg, petter.johansson_kollberg@med.lu.se
Fotosyntes är en av de viktigaste kemiska processerna för livet på jorden. Genom denna process skördas solens energi och används för att ta ifrån vattenmolekylen dess väteatomer och elektroner som kan användas för produktion av högenergimolekyler. Samtidigt släpps syremolekylerna ut i luften till atmosfären som vi andas in. Denna reaktion orkestreras av fotosystem II som finns i de gröna delarna av växter, alger och cyanobakterier.
I samband med industrialiseringen introducerades användningen av fossila bränslen för att driva vårt samhälle. Den accelererade användningen av fossila bränslen leder till global uppvärmning som snart kan komma att resultera i en ökning av medeltemperaturen på 2 grader Celsius. Därför har det gjorts enorma ansträngningar för att utveckla alternativa bränslekällor som är koldioxidneutrala eller koldioxidfria.
Konstgjord fotosyntes
Att utnyttja fotosyntesens principer är en möjlig väg. Särskilt fotosystem II har fått stor uppmärksamhet, eftersom dess ”aktiva säte” består av metaller (som finns i stora mängder i naturen) och eftersom de elektroner och vätemolekyler som produceras i den katalytiska processen kan användas för att producera bränslen med hög energi. Således har detta system blivit det främsta exemplet för hur ljusdrivna syntetiska vattenoxidationskatalysatorer så småningom ska kunna efterliknas och modelleras, så kallad artificiell fotosyntes.
Fotosyntes är den process där levande organismer omvandlar koldioxid och vatten till syre och druvsocker, med hjälp av solljuset som energikälla. Fotosyntesen sker i särskilda strukturer i växtcellerna, i så kallade kloroplaster som innehåller klorofyllmolekyler.
Energin från solen tas om hand och lagras i kemiska bindningar i en rad ljusreaktioner, som i stort går ut på att flytta omkring elektroner i klorofyllmolekylerna. Några led i reaktionerna sker i olika reaktionscentrum, fotosystem II och fotosystem I.
Källa: Wikipedia
Den exakta kemin som sker vid det aktiva sätet är dock fortfarande höljd i dunkel eftersom identiteten hos de vattenmolekyler som deltar i syrebindningsformationen inte har kartlagts. Det är något som kemisten Casper de Lichtenberg vid Umeå universitet därför har ägnat sina doktorandstudier åt: identifiering av dessa vattenmolekyler.
Märkt vatten används för att följa reaktionen
Eftersom fotosystem II utför sin reaktion i vatten, kan arbetet med att skilja vattnet som deltar i reaktionen från resten av vattnet liknas vid att skilja en droppe vatten från resten av havet.
– För att förbigå detta problem har jag studerat vattendelningsreaktionen i fotosystem II med metoder som utnyttjar att det reaktiva vattnet är bundet till det aktiva sätet. Genom att injicera isotopmärkt vatten i provet kunde jag bestämma hur snabbt det inkorporeras där det reaktiva vattnet sitter, säger Casper de Lichtenberg.
För att ta reda på hur snabbt det märkta vattnet kommer in i den kemiska reaktionen, har han dels mätt den magnetiska resonanssignalen från vattnets byggstenar till det aktiva sätet, dels mätt massan av det producerade syret. Detta ger direkt kemisk information om hur de reaktiva vattenmolekylerna är bundna.
Avbildar fysisk och elektronisk struktur
För att rationalisera denna information är det bra att känna till den fysiska och elektroniska strukturen på det aktiva sätet där det reaktiva vattnet är bundet. Under sina doktorandstudier har Casper de Lichtenberg också deltagit i experiment där forskarteamet har bestämt strukturen för alla stabila mellanprodukter i reaktionscykeln.
– Vi har dessutom tagit steg mot att skapa de första molekylära filmerna av vattendelningsreaktionen genom att avbilda strukturerna vid olika tidpunkter mellan dessa intermediära strukturer.
Håkan Olausson, professor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet, har forskat om smärta i 30 år. I maj skulle han ha rest till Liverpool för att träffa Jo Cameron, en 72-årig, skotsk kvinna. Han skulle ha fått sällskap av ett par forskargrupper från andra länder som, liksom Håkan Olausson, skulle ha utsatt Jo Cameron för en rad experiment.
Corona satte stopp för resan men Håkan Olausson hoppas kunna göra ett nytt försök i höst.
Saknar förmågan att känna smärta
Pandemin som spridits över världen må ha hindrat Jo Cameron från att resa till Liverpool, men särskilt orolig lär den inte göra henne, trots att hon med sin ålder befinner sig i en riskgrupp. Jo Cameron saknar nämligen i stort sett förmågan att känna såväl smärta som ångest. Smärttåligheten upptäcktes för drygt sex år sedan av den läkare som opererade Jo Camerons handled, efter att patienten hade insisterat på att hon inte behövde bedövning.
Tidigare hade hon, som barn, brutit en arm utan att lägga märke till det. När hon födde barn kände hon inte mer än en diffus smärta. Men fram till operationen hade det inte varit något som hon brytt sig särskilt mycket om.
Har en muterad gen
Läkaren ingick i det forskarlag som ett par år senare kunde visa att Jo Cameron har en mutation på en gen som de kallar FAAH-OUT. Genen reglerar det enzym, fettsyraamidhydrolas (FAAH), som bryter ner endokannabinoider, det som brukar kallas kroppens egna cannabis.
I teorin har alltså människan, som i Jo Camerons fall, förmågan att själv hantera smärta. Men då måste något göras åt det där enzymet.
Smärta en personlig upplevelse
Smärta är en personlig upplevelse som inte kan påvisas med objektiva metoder. IASP (International Association for the Study of Pain) har definierat smärta som ”en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.”
Det är skillnad mellan akut och långvarig smärta. Vid den långvariga, som alltså inte är akut smärta utdragen över tid, är andra smärtmekanismer verksamma.
Smärta beräknas ge upphov till årliga kostnader för läkarbesök på 4,7 miljarder kronor och för läkemedel 1,5 miljarder kronor. De indirekta kostnaderna, som kostnader för sjukförsäkring och produktionsbortfall, beräknas till cirka 80 miljarder kronor per år.
Smärta brukar delas in i fem kategorier:
Nociceptiv smärta: Smärtan leds via smärtreceptorer från skadad vävnad till hjärnan. Exempel: inflammation, fraktur.
Perifer neuropatisk smärta: Smärtan uppkommer på grund av skada i perifer nerv eller nervrot, alltså på en nerv som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen. Exempel: rizopati, herpes zoster.
Central neuropatisk smärta: Smärtan uppkommer genom skador i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Exempel: stroke, MS.
Centralt störd smärtmodulering: Störningar i den centrala smärttransmissionen såsom central sensitisering (ökad känslighet inför ett stimuli) och/eller störd smärthämning (den process i centrala nervsystemet som hämmar inkommande smärtsignaler) är en väsentlig del av den aktuella smärtmekanismen. Exempel: fibromyalgi, långvarig smärta efter pisksnärtskada.
Psykogen smärta: Smärta som uppkommer av enbart psykiska orsaker. Exempel: djupa depressioner, vissa psykoser.
Idiopatisk smärta: Smärta som ej kan hänföras till någon av ovanstående kategorier.
Källa: Läkemedelsboken (Läkemedelsverket)
Men Håkan Olaussons intresse för Jo Cameron har inte med smärta att göra, åtminstone inte direkt. Hans plan är att med hjälp av borstar utsätta henne för det som de flesta uppfattar som behaglig beröring. Forskarlaget har nyligen använt en så kallad borstrobot på ett 30-tal personer.
– Vår hypotes är att behaglig beröring leder till frisättning av endokannabinoider som lindrar smärta.
Samband mellan beröring och smärtlindring
Sambandet mellan beröring, till exempel genom att hålla handen, och smärtlindring är enligt Håkan Olausson ganska robust. Det är mekanismen bakom som inte är tillräckligt utforskad. Kanske handlar det om frisättning av endokannabinoider, kanske om en känsla av trygghet. När det gäller metoden med borstar ska beröringen vara långsam; snabba stråk ger ingen effekt.
En annan hypotes är att de som är okänsliga för smärta inte uppfattar långsam beröring som behaglig. Det är bland annat därför Jo Cameron ska undersökas.
– Men vi har inte en skarp hypotes utan forskningen är explorativ, säger Håkan Olausson.
Helt nytt smärtsystem
När Håkan Olausson planerade mötet med Jo Cameron hade han och hans forskarlag ännu inte gjort den upptäckt som de nu arbetar med: ett helt nytt smärtsystem. Den som läser i en lärobok om smärta får veta att signaler om smärta transporteras långsammare än de som förmedlar beröring.
Men med hjälp av teknik som gör det möjligt att avlyssna signalerna i nervtråden från en nervcell åt gången, upptäckte forskarna de ultrasnabba smärtreceptorerna. Nu har forskargruppen fått forskningsmedel för att studera det snabba smärtsystemet.
– Vi ska försöka identifiera vilka fibrer som motsvarar snabba nervfibrer och hitta markörer för att blockera dem. En tänkbar behandling är tandläkarbedövning som bara går mot smärtfibrerna och sparar muskelfibrerna. Det är ett nytt nervsystem att rikta in smärtbehandlingen på.
Kronisk smärta ett mysterium
Den smärta som övergår till att bli kronisk är enligt Håkan Olausson fortfarande något av ett mysterium. Men det kan ha att göra med att förmågan att känna smärta är så viktig för vår överlevnad.
– Det är ett så viktigt system att vi ligger och balanserar på gränsen till kronisk smärta och minsta lilla störning kan göra att det slår över.
Kan Jo Cameron bidra till kunskap om kronisk smärta?
– Ja absolut, om man kan använda endokannabinoider och utnyttja den smärtlindringen. Sedan vet vi inte om de kan lindra det ultrasnabba smärtsystemet. När vi planerade mötet var inte det aktuellt, men nu har vi tänkt lägga till det.
Christopher Fowler, professor i farmakologi vid Umeå universitet, letar tillsammans med en grupp italienska forskare efter substanser som kombinerar effekterna som erhålls med vanliga värktabletter, exempelvis Ipren, men samtidigt påverkar nedbrytningen av endokannabinoider. Med målet att få fram ett läkemedel som inte har den verksamma substansen ibuprofens skadliga effekt på magen.
– Men vi vill inte att folk ska få upp hoppet för det är en extremt lång process. Det här är explorativ forskning som kan leda till något bra eller rinna ut i sanden, säger Christopher Fowler.
Två grupper av smärtstillande
Det finns två stora grupper av smärtstillande läkemedel som inte är beroendeframkallande.
NSAID (Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs), eller COX-hämmare, som också verkar antiinflammatoriskt. Den verksamma substansen, till exempel naproxen och ibuprofen, hämmar enzymet cyclooxygenas (COX) som bildar så kallade prostaglandiner, naturligt förekommande fettsyror som verkar sammandragande på glatt muskulatur, som ökar smärtsignaleringen. Men prostaglandiner skyddar även magen och läkemedlen kan ge biverkningar som magsår. Kända läkemedel är Ipren och Ibumetin.
Hur den andra gruppen, paracetamol, fungerar är fortfarande något av ett mysterium och det finns ingen allmänt accepterad mekanism för hur smärtlindringen går till. Kända läkemedel är Alvedon och Panodil.
Källor: Janusinfo, Christopher Fowler.
Testas mot posttraumatisk stress
En av de FAAH-hämmare som utvecklades för att användas som smärtstillande medel, men inte hade tillräckligt god effekt, ska nu testas i behandlingen av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. I en mindre, experimentell studie vid Linköpings universitet har det potentiella läkemedlet testats på friska försökspersoner. 16 personer fick en aktiv substans medan 29 fick en placebo. Efter tio dagars behandling mätte forskarna hur bra personerna var på att träna bort inlärd rädsla. De som fick FAAH-hämmaren visade sig ha lättare att träna bort rädslan.
– Det är ett av få tillfällen då resultat från djurstudier stått sig vid försök på människor, säger Markus Heilig, professor och chef för Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet.
Med start i oktober 2020 ska forskarlaget testa behandlingen på sjuka personer.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
– Det betyder att Östersjöns bestånd inte kan ersättas av västkustindivider om östersjöbestånden skulle gå förlorade, säger Kerstin Johannesson, professor i marin evolutionsbiologi vid institutionen för marina vetenskaper.
I den nya studien har forskarna sammanställt genetisk och annan biologisk information för 23 marina arter. Genom att därefter jämföra DNA från olika bestånd, från Nordsjön och in i Östersjön, kunde forskarna visa att i Öresund och Bälten ökar de genetiska skillnaderna markant hos de flesta arter. Det sker ett ”genetiskt skutt”.
– Alla utom en av de arter vi samlat data från uppvisade samma mönster, och i de flesta fall sammanföll den kraftiga genetiska förändringen i det område där salthalten sjunker som snabbast, säger Kerstin Johannesson.
Artfränder har blivit olika arter
Metoder för genetiska undersökningar har utvecklats snabbt. Idag kan forskarna relativt enkelt upptäcka skillnader i DNA, men också ta reda på vilka gener och egenskaper som skiljer. Därför vet forskarna att skillnaderna mellan bestånd i och utanför Östersjön ofta handlar om att Östersjöindividerna har gener som gör det möjligt att överleva och fortplanta sig trots den låga salthalten. Och skillnaderna har uppkommit genom naturligt urval.
Om torsken i Östersjön försvinner, går den inte att ersätta med en dito från Skagerrack.
– Forskningsresultaten visar att de genetiska skillnaderna, hos de flesta av de undersökta arterna, är en följd av anpassningar till Östersjöns mycket speciella miljö. I vissa fall har bestånden i Östersjön utvecklat så stora skillnader att de kan betraktas som olika arter, exempelvis kan östersjötorsken anses vara en egen art, liksom den bottenlekande flundran som utvecklats i Östersjön och bara finns där, säger Kerstin Johannesson.
Östersjön som Darwins Galapagos
En spännande framtidsfråga för forskarna är hur skillnaderna kan vara så stora trots att bestånden är i kontakt med varandra. Till exempel simmar torsk och andra fiskar fritt mellan olika havsområden, och individer från olika bestånd skulle då kunna para sig. Ändå tycks det finnas något som förhindrar att bestånden blandas och att de genetiska skillnaderna utjämnas.
– Östersjön är en helt unik marin miljö som funkar utmärkt som ett naturligt laboratorium för forskning om hur arter anpassar sig och om hur nya arter uppstår. Det är en guldgruva som liknar den som Darwin fann när han besökte Galapagos, säger Kerstin Johannesson.
Kerstin Johannesson, professor i marin evolutionsbiologi vid institutionen för marina vetenskaper,Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs universitet. kerstin.johannesson@gu.se
Carl André, professor i marin populationsgenetik vid institutionen för marina vetenskaper, Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs universitet, carl.andre@gu.se
Det EU-finansierade forskningsprojektet The National Integration Evaluation Mechanism (NIEM) presenterar i en ny studie en jämförande bedömning av hur integrationen ser ut i Bulgarien, Tjeckien, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien och Sverige.
Studien utgår från ett antal indikatorer, som visar på vilka rättigheter, resurser och service som ges till flyktingar. Det är inte en mätning kring hur lyckad integrationen är, utan mäter förutsättningar, enligt EU:s önskemål och standard, för en lyckad integration.
Långsam utveckling i Europa
Studien visar att få förändringar skett sedan 2017, då senaste rapporten publicerades. Frankrike och Litauen, följt av Lettland och Slovenien, hade den starkaste positiva förändringen. Frankrike har förbättrats i tio av tolv områden. Rumänien, Italien och Ungern har däremot haft en negativ utveckling.
Sverige, tillsammans Nederländerna, såg ingen förändring i någon riktning men befinner sig båda på en hög nivå vad gäller förutsättningar för en lyckad integration.
– I Sverige finns det en uppfattning om att integrationen inte går bra. Men i Sverige har alla invånare lika rättigheter och tillgång till den service som finns. Svensk politik diskriminerar inte på grund av land, kön eller flyktingstatus, säger Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och ansvarig för den svenska delen av NIEM-projektet.
Tillfällig migrationslag ger lägre betyg
Sysselsättning och utbildning har generellt gått mest framåt mellan 2017 och 2019. Däremot ser det sämre ut vad gäller bostadsfrågan. Det är också genomgående i Europa svårt för nya flyktingar att få stöd tidigt i asylprocessen, trots att det skulle vara effektivt med tidiga insatser vad gäller språkinlärning, utbildning och sysselsättning.
För Sveriges del har valet att 2016 strama åt med den tillfälliga migrationslagen försvårat möjligheter till uppehållstillstånd och familjeåterförening, vilket också gett Sverige lägre betyg i NIEM:s index.
– Men Sverige har fortfarande en väldigt fördelaktig integrationspolitik. Nu när det sägs i den offentliga debatten att politiken måste ändras, har det inte rört integrationspolitiken, utan endast migration, säger Henrik Emilsson.
Sveriges index kommer att sjunka
Om två år kommer en ny rapport från NIEM, om utvecklingen fram till 2021. Det finns flera osäkerhetsfaktorer, som coronapandemin, den ekonomiska kris som följer med virusutbrottet, och hur Sverige väljer att gå vidare när den tillfälliga migrationslagen löper ut nästa sommar.
– Det är tydligt att Sveriges index kommer att sjunka. Vi går ju åt det hållet. Det är intressant för oss att följa om Sverige kommer halka ned på listan och närma sig det europeiska genomsnittet, säger Henrik Emilsson.
Hur ändrar vi beteende när vi blir sjuka? Kan andra se på våra ansikten och rörelser att vi är sjuka? Och hur gör vi för att undvika att bli smittade? Det är frågor som Mats Lekander och hans kolleger i Sverige, Tyskland, Frankrike och USA söker svar på för att ta fram kunskap som kan tillämpas inom vården.
Mats Lekander är professor i psykologi psykoneuroimmunologi respektive hälsopsykologi vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Och arbetar med forskning i skärningspunkten mellan psykologi och biomedicin. Det rör sig främst om samspelet mellan hjärnan och immunsystemet samt om beteendets roll för detta samspel.
De forskargrupper han ingår i studerar särskilt hur immunsystemet påverkar hjärnans aktivitet och därigenom beteenden och känslor som hänger ihop med att vara sjuk, som exempelvis den subjektiva hälsoupplevelsen.
Bedömning av subjektiv hälsa
När kroppens immunförsvar aktiveras känner sig många trötta, tappar aptiten, blir smärtkänsliga och drar sig undan. Det tros vara ett sätt att hjälpa kroppen att spara energi för att påskynda tillfrisknandet. Dessa försvars- och tillfrisknandemekanismer bidrar i stor utsträckning till hur vi upplever sjukdomen och därmed vårt allmänna hälsotillstånd, men även till hur andra tolkar vårt hälsotillstånd. Forskarna talar om ”subjektiv hälsa” – alltså hur vi själva upplever vår allmänna hälsa eller ett sjukdomstillstånd.
Flera studier har visat att vårt allmänna hälsotillstånd – även i frånvaro av påvisbar sjukdom – hänger ihop med risken för framtida sjuklighet och risken att dö i förtid. Trötthet, nedstämdhet, smärta och dålig sömn är vanliga symtom och ofta svåra att koppla till en specifik sjukdomsdiagnos.
Cytokiner signalerar sjukdom
I våra kroppar finns cytokiner som signalerar till oss att vi är sjuka. Det är en grupp proteiner och peptider som är ett slags signalmolekyler inom immunsystemet. De finns i låga nivåer när vi är friska men ökar kraftigt som en del i en inflammationsreaktion.
Hjärnan tolkar dessa som ”sjukdomssignaler” och de har betydelse för hur vi upplever ett sjukdomstillstånd och för att ändra beteende när vi är sjuka. Det finns också ett visst samband mellan högre cytokinnivåer i blodet och att skatta sin allmänna hälsa som sämre.
För att studera hur vi upplever sjukdomstillstånd och vilka tecken på sjukdom som andra kan uppfatta använder sig forskarna av en experimentell sjukdomsmodell med friska försökspersoner. De ges ett bakterieämne i små doser som orsakar en övergående inflammatorisk reaktion. Det som sker är att kroppens vita blodkroppar känner igen fragmentet och skickar ut cytokiner i blodet som också signalerar till hjärnan att det skett något i kroppen. Signalerna går dels via nervsystemet och dels i blodet över blod-hjärnbarriären.
Går att se vilka som är sjuka
– Immunsystemets ”ögon” (receptorerna) identifierar en pytteliten fiende. Konceptuellt är det ganska likt när vi ser ett hot med våra vanliga ögon, vilket utlöser en larm- eller stressreaktion. När det sker i immunsystemet startar en alarmreaktion vilken når hjärnan så att vi ändrar beteende, säger Mats Lekander.
Forskarna mäter förändringar i blodet och aktivitet i hjärnan samt hur försökspersonerna känner sig och hur de beter sig. Resultaten visar att försökspersonerna efter injektionen inte bara får sjukdomssymtom med sämre subjektiv hälsa utan även blir mer smärtkänsliga.
De som utsatts för bakterieämnet ser också litet sjukare ut generellt. De får förändrade ansiktsuttryck, ser tröttare ut med hängande ögonlock och hud och läppar blir blekare. Andra tecken på att personerna har en inflammationsreaktion i kroppen är att de går långsammare och stelare. Försökspersonerna fotograferas och filmas, och i andra studier får sedan andra personer se dessa. De kan då oftast se vilka personer som är sjuka utifrån ansiktsuttryck och forskarna undersöker också om detta gäller via rörelsemönster och hållning.
Tecken på sjukdom ökar överlevnaden
Forskarna studera även om det går att lukta till sig sjukdom. Det sker genom att låta sjuka personer använda t-shirts som sedan samlas in och andra personer får lukta på dem. Det visar sig då att många anser att kroppslukten från personer som gjorts experimentellt sjuka jämfört med de som fått placebo är starkare och upplevs som mindre hälsosam. Dessa resultat tyder på att vi via sådana signaler läser av när andra är sjuka.
– Ansiktsuttryck, rörelsemönster och lukt kan fungera som ledtrådar för andra om att vi är sjuka och kan behöva undvikas för att minska smittrisk. Att bete sig annorlunda gentemot personer med misstänkt sjukdom har ur ett evolutionärt perspektiv ökat chansen att överleva för människor, säger Mats Lekander.
En del i forskningen är därför att studera hur individer ändrar beteende för att undvika sjukdom och hur attityder till andra människor påverkas av misstänkt sjukdom, exempelvis hur gärna man vill umgås med dem, säger Mats Lekander.
Evidens till nya behandlingar
Enligt Mats Lekander finns det tre huvudsakliga mål med forskningen.
Det första handlar om att öka kunskapen om olika typer av beteenden som fungerar som försvar mot hot och smitta.
Det andra målet är att bättre förstå sjukdomsprocesser. Vad beror det på att så många är trötta, har ont och känner sig nedstämda när de uppsöker vården för helt olika ohälsotillstånd? Går det att öka kunskapen om detta kan det underlätta för vården.
Slutligen rör det sig om att resultaten från studierna ska kunna bidra till nya behandlingar och att dessa ska kunna införas – att behandlingarna ska bygga på evidensbaserade resultat.
En del av forskningen som går ut på att förbättra den upplevda hälsan bedrivs därför i samarbete med Gustavsbergs vårdcentral och även med smärtmottagningar samt barn- och ungdomspsykiatrin.
Forskning relevant för covid-19
Studierna av hur sjukdomssymptom påverkar hjärnan är även av intresse för att förstå covid-19. För att undvika smittspridning uppmanas vi ju att stanna hemma om vi känner sjukdomssymptom. Intressant nog tyder en ny studie på att hundar kan tränas till att skilja patienter med covid-19 från personer utan infektion via luktsinnet. Tänk om detta skulle gälla människor också, spekulerar Mats Lekander.
Upplevelsen av att vara sjuk, beteendeförändringar och andras reaktioner på sjukdom är centrala delar i Mats Lekanders forskning, liksom det är viktigt för att förstå spridning av och skyddsmekanismer mot covid-19. Forskarna har därför avbrutit en planerad datatinsamling i förtid och gör i stället två onlinestudier kring symptom och hälsoångest relaterat till covid-19. I studierna ingår flera tusen forskningspersoner. Mats Lekander planerar även för en studie med covidaspekter kring stressymptom kopplat till sjukskrivning.
Studier inom psykoneuroimmunologi och hälsopsykologi:
– Vinnarna har varit e-handelsföretagen, men nu kan även dessa komma att påverkas när Amazon kommer till Sverige, menar Johan Anselmsson, professor i marknadsföring på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Johan Anselmsson har forskat om detaljhandeln i snart tjugo år och har precis fått ett forskningsanslag om svenska företags förutsättningar och förmåga till digitalisering. Nyheten om Amazons intåg i Sverige kunde inte kommit mer lägligt med hänsyn till anslaget, menar han.
Forskargruppen kan redan nu dra vissa slutsatser av hur svenskarnas intresse för Amazons kommande etablering ser ut. En första och rykande färsk enkätundersökning gjord online i sista veckan av augusti bland tusen svenskar visar att Amazon är något många svenskar hoppas på och som handelns aktörer måste räkna med.
Varför är svenska konsumenter intresserade av Amazon, enligt den nya undersökningen?
– Vi kan genom våra analysmetoder se att drivkrafterna bakom intresset för att handla på Amazons svenska plattform är: att man redan handlat på Amazon följt av en önskan om bättre priser, att man handlar ofta online, illojalitet till andra handlare, önskan om att hitta allt på ett ställe samt att man vill ha mer konkurrens. Brist på service och svårigheter att hitta det man söker är sådant som förts fram i debatten men som just nu inte driver intresset för att testa Amazon, säger Johan Anselmsson.
– Men när vi i våra modeller skiljde ut de som handlar mycket online var det erfarenhet från Amazon, följt av priser och att det ska vara enklare att handla online som blev de signifikanta drivarna. Service är inget som påverkar viljan att testa eller inte testa Amazon. Jag menar att resultaten visar att Amazon är att räkna med och att det är de köpstarka grupperna som attraheras av Amazon.
Fakta från undersökningen
37 procent av svenskarna känner inte lojalitet till sina onlinebutiker och testar gärna nya. Andelen är signifikant högre bland män, unga och medelålders, befolkningen i södra Sverige, högutbildade och med högre inkomst.
17 procent av svenskarna har någon gång handlat på Amazon och andelen är signifikant högre bland män, unga och medelålders, boende i Stockholm och södra Sverige, högutbildade och individer med högre inkomst.
32 procent av svenskarna säger att de kommer att testa att handla på Amazon. Andelen är signifikant högre bland de som handlar mycket online, redan handlat på Amazon, män, unga och medelålders, boende i Stockholm, övriga Mellansverige och södra Sverige samt individer med högre inkomst.
Undersökningen gjordes på uppdrag av Johan Anselmsson och Ekonomihögskolan med hjälp av Norstat Sveriges webbpanel bestående av fler än 50 000 svenskar.
Varför väljer Amazon att etablera sig i Sverige just nu?
– Förutom det geografiska läget bland de nordiska länderna rankas Sverige högt när det gäller kunskap och infrastruktur. Sverige ligger också bra till på listor över länder där en stor del av befolkningen handlar och söker efter varor och tjänster på nätet.
– Tidpunkten är för etablering är perfekt just nu. I samband med stora kriser och strukturförändringar går det att rucka på folks annars så cementerade vanor. Just nu ökar andelen e-handel kraftigt, vilket är ännu en faktor som kan gynna Amazon.
Hur är det med Amazons rykte när det gäller samhällsansvar?
– Det är en vanlig strategi bland branschkollegor att servera medierna negativ publicitet om en förväntad ny konkurrent. Vi såg samma fenomen när Lidl, Toys ’R’ us, Walmart och andra globala prispressare tog sig in på en ny marknad.
– Framförallt är det förutsättningarna för Amazons lager- och transportarbetare som förekommit i medierna. Det finns en passande retorisk logik i sammanhangen och att de lägre priserna måste förklaras av sämre arbetsförhållanden. Kritiken är säkert relevant, men vi måste komma ihåg att många andra jobbar på liknande vis.
– En bov i dramat är gig-ekonomin som innebär att företag kan undvika fasta anställningar och andra arbetsrättsliga regler. Detta genom att folk jobbar mot en helt rörlig avlöning. Uber och elsparksföretagen bygger på liknande principer. Men Amazon arbetar med olika koncept. Ett handlar om att de lagrar och distribuerar åt de som säljer via deras plattform och ett annat handlar om att företag endast annonserar och säljer via Amazon. Det är främst kring det första konceptet vi sett kritik.
– Men det finns också en annan form av klander, där Amazon får samma kritik som andra tech- och retailjättar. Det handlar om att dessa genom sin globala närvaro kan bolla vinster till lågskatteländer och undkomma stora investeringskostnader som istället drabbar skattebetalarna. Till exempel i form av att kommunen finansierar infrastrukturen för deras etableringar.
– Det verkar som att den breda massan blundar för kritiken och väljer det som är billigast och enklast. Amazon rankas som världens starkaste varumärke enligt de ledande rankinginstituten. Motiveringen handlar om såväl finansiell trygghet som ett gott rykte som handelsplats. En vanlig konsumentlogik är: varför ska jag gå mot strömmen när alla andra verkar välja Amazon. Och om Amazon redan har många nöjda kunder – borde då inte andra och lägre rankade företag vara ännu sämre?
Den stora frågan är – vem kommer att påverkas av att Amazon kommer till Sverige?
– Jag och många med mig menar att Amazon kommer bli en maktfaktor – likt Google och Facebook – när det gäller marknadsföring och försäljning, även här i Sverige.
Amazon är att likna vid en sökmotor som Google, men fokuserad på handel. Dessutom kan de gå i godo för köpet och leveransen, vilket inte Google gör.
– Om det blir som i de andra länderna där Amazon har lyckats, så kan vi förvänta oss att de tar andelar över 50 procent av svensk e-handel. Det går inte över en natt, men det börjar med att de blir startpunkten för konsumenternas inköpsprocess och därefter har de ett enormt försprång.
– Amazon kan kunna gynna vissa små aktörer som har haft svårt att nå ut tidigare. Samtidigt missgynnar Amazon stora aktörer som fram tills nu har haft en stark ställning på Google och hos digitala återförsäljare. De branscher som påverkas bör vara kategorier som i dag är storsäljare på Amazon. Heminredning och köksprodukter, mode, verktyg och gör-det-själv. Böcker och hemelektronik ska vi inte glömma heller, där har e-handel i Sverige också stora andelar av den totala försäljningen, säger Johan Anselmsson.
Det har spekulerats mycket om de höga dödstalen i covid-19 bland boende i utsatta områden. Olika förklaringar har lyfts fram, exempelvis trångboddhet, språkbarriärer, låg tillit till offentliga institutioner, livsstilsfaktorer och klassförhållanden, men även hur kommunikationen fungerat.
Svensk-Somaliska Läkarföreningen reagerade tidigt på att det var många med somaliskt ursprung som dog av covid-19 och som bodde på Järvafältet i Stockholm.
Ny studie om kommunikationen i förorter
Nu har forskare inom forskningsprojektet KRISAMS vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) undersökt kopplingen till kriskommunikation och i vilken utsträckning personer som bor i två utsatta områden i Göteborg tagit del av information och nyheter om corona.
– Det visade sig att det tog längre tid för informationen att nå ut i förorter än i övriga delar av landet, säger Peter Esaiasson, professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och en av de fyra forskarna bakom den nya studien Kriskommunikation och segregation i en pandemi – hur boende i utsatta områden informerade sig om coronaviruset våren 2020 (JMG).
Sämre förutsättningar
Studien handlar om en av förutsättningarna för krisbekämpningen i utsatta områden – hur boende har informerat sig om coronaviruset.
Vilka val av informationskällor har de boende gjort, hur prioriterar de mellan svenska och utländska nyhetsmedier, sociala medier, myndigheters webbplatser och personlig kommunikation med familj och vänner?
Slutsatsen är att boende i förorten har haft sämre förutsättningar att hitta krisinformation från myndigheter om corona.
Andra informationskanaler
– Det beror delvis på att boende i förorterna letar information från annat håll, än övriga befolkningen, förklarar Peter Esaiasson. En del tar inte del av information från svenska kanaler, fler söker nyheter från utländska medier och sociala medier, vilket i sin tur kan bero på bristande tillit till svenska myndigheter, att de inte identifierar sig med Sverige och inte kan svenska språket så bra. Inom forskningen talar man även om så kallade nyhetsundvikare, det vill säga personer som nästan aldrig tar del av nyheter.
Myndigheterna måste bli bättre
En annan slutsats är att svenska myndigheter inte lyckats med sitt uppdrag att nå ut med information till alla. Inom kriskommunikationsforskning betonas alltid att informationen måste anpassas efter målgrupper, men här har funnits brister i myndigheternas kommunikation.
– En slutsats är att myndigheterna måste bli bättre på att nå ut till alla, konstaterar Peter Esaiasson. Man kan inte bara göra på det vanliga sättet, utan måste hitta nya sätt att kommunicera med de som undviker svenska nyhetsmedier.
Viktigt arbete att göra
– Kriskommunikation handlar inte enbart om att göra insatser när något händer. Ska man verkligen få kriskommunikation att fungera måste informationskanalerna till medborgarna finnas på plats redan när krisen är ett faktum. Här finns det viktigt arbete att göra, inte minst i utsatta förortsområden. Det visar vår studie tydligt, fastslår professor Bengt Johansson, forskargruppsledare för området kris- och riskkommunikation vid JMG.
Webbenkät och personliga intervjuer
Studien bygger på en frågeundersökning i flera steg med boenden i Hjällbo och Östra Bergsjön. Forskarna har kontaktat och intervjuat stora urval av boende i stadsdelarna flera gången, både i personliga intervjuer och via webbenkäten. Svaren på frågorna har jämförts med en motsvarande undersökning bland befolkningen i övriga Sverige.
Båda frågeundersökningarna har genomförts i samarbete med Opinionslaboratoriet LORE som är en del av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Studien ingår i forskningsprojektet Kriskommunikation och förtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) som sedan flera år bedrivs vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.
Kontakt:
Peter Esaiasson, professor, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, peter.esaiasson@pol.gu.se
Bengt Johansson, professor, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet, bengt.johansson@jmg.gu.se
Att ögats pupill drar ihop sig när man går ut i solen från ett mörkt rum beror på pupillens ljusreflex. Den fungerar på samma sätt som bländaren i en kamera, så att den sinnrikt anpassar öppningen och därmed ljusinflödet i förhållande till ljusförhållandena.
– Hjärnans påverkan på pupillens rörelser är tidigare känd, men hur molekyler inne i ögat som detekterar ljus också kan styra pupillens ljusreflex, oberoende av hjärnans reglering, har varit relativt outforskat, säger Lena Gunhaga, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet.
Studerat filminspelningar av pupiller
Nu presenterar hon och hennes kollegor ny kunskap om hur pupillens rörelser regleras av ljusdetekterande molekyler i iris, eller regnbågshinnan. Det vill säga molekyler som aktiveras av ljus. De har studerat hundratals videoinspelningar av pupiller i olika ljusförhållanden, med varierande påverkan av specifika jonkanaler.
Umeåforskarna har i sina försök upptäckt att ljuset styr pupillen att dra ihop sig genom att öka koncentrationen av kalciumjoner i iriscellerna via ett ökat inflöde från omgivningen och genom att kalciumjoner frisläpps från cellernas egna förråd. I försöken användes blått ljus med en våglängd om 480 nanometer.
Jonkanaler gör pupillens utvidgning symmetrisk
Men alla celler i iris, regnbågshinnan, har inte de molekyler som reagerar på ljus. Forskarna har upptäckt att spridningen av kalciumjoner mellan cellerna, via speciella kanaler, är helt nödvändiga för att pupillen ska dras samman symmetriskt. På motsvarande sätt kunde de se att pupillens symmetriska utvidgning, när man går från ljus till mörker, också är beroende av jonkanalerna mellan cellerna och ett ökat utflöde av kalciumjoner ut från iriscellerna.
Hur kraftigt och snabbt som pupillen dras samman när ögat utsätts för ljus beror till stor del på hur länge ögat dessförinnan har befunnit sig i mörker. Detta beror på att avsaknad av ljus omfördelar natrium- och kaliumjoner i iriscellerna, vilket i sin tur ger iriscellerna ökad kapacitet till respons vid nästa ljusstimuli, enligt forskarna.
– Sammantaget har upptäckterna stor betydelse för att bättre förstå hur pupillens ljusreflex fungerar, säger Lena Gunhaga.
Lena Gunhaga, professor, UCMM, Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet, lena.gunhaga@umu.se
Med hjälp av färsk klimat- och växthusgasdata från forskningsinfrastrukturen ICOS (Integrated Carbon Observation System) och dess cirka 140 mätstationer i tolv europeiska länder, har forskare undersökt hur extremtorkan påverkade Europas vegetation och koldioxidbalans. Studierna från Sverige är inriktade på nordiska skogar och myrar. .
Upptaget av koldioxid minskar vid torka
Anders Lindroth och hans kollegor har studerat hur torkan påverkade kol- och vattenbalanser i elva nordiska skogar.
– I de skogar som utsattes för den värsta torkan minskade nettoupptaget kraftigt, i ett fall från ett stort upptag ett normalår till inget upptag alls 2018. De flesta skogarna i studien minskade sina nettoupptag av koldioxid, säger Anders Lindroth.
Skogen ska normalt ses som en av de stora möjligheterna att minska klimatpåverkan eftersom den fungerar som en sänka för atmosfärens koldioxid. Forskarna har tidigare vetat att skogarna påverkas av torkan, men har inte kunnat kvantifiera hur kraftig denna påverkan är och vilka processer som reglerar kolbalansen. Den nya studien visar att ett torrår som 2018 kan ha en extremt stor påverkan på skogarnas koldioxidupptag.
– Det som förvånade mig mest var att effekten blev så kraftig att ett normalt stort nettoupptag helt utraderades under torråret. Torka leder till minskat kolupptag i alla typer av skog och det finns risk för att skogen i framtiden inte fortsätter att vara den stora kolsänka som den är idag, säger Anders Lindroth.
Stor påverkan på framtidens klimat
Janne Rinne har undersökt hur torkan påverkade växthusgasutbytet i nordiska myrekosystem. Hans resultat visar att myrar tog upp allt mindre koldioxid men att myrarna också släppte ut mindre metan – en kraftig men kortlivad växthusgas. På kort sikt dominerar minskningen av metanutsläpp och leder till en kylande effekt på klimatet, men efter 15 år kommer minskningen av myrarnas koldioxidupptag att dominera, med en värmande effekt som följd.
– Ett allt vanligare extremklimat kan i framtiden leda till att det frigörs mer koldioxid i atmosfären från dessa nordiska ekosystem. Man måste kanske omvärdera skogs- och myrekosystem som naturliga kolsänkor i framtidens klimat, säger Janne Rinne.
Artiklarna är publicerade i ett specialnummer av tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.
Anders Lindroth, professor emeritus, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, anders.lindroth@nateko.lu.se
Janne Rinne, professor, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, janne.rinne@nateko.lu.se
Under de senaste 126 000 åren har takten med vilken däggdjur dör ut ökat med 1 600 gånger om man jämför med naturliga nivåer av utdöenden. Enligt den nya forskningsstudien beror denna ökning nästan uteslutande på människans påverkan.
Människans inverkan större än klimatets
Studien visar också att även förhistoriska människor hade en betydande negativ effekt på biologisk mångfald – och den var större än de mest genomgripande klimatförändringarna i jordens moderna historia, som till exempel den senaste istiden.
– Vi finner i princip inga bevis för klimatdrivna utrotningar under de senaste 126 000 åren. Istället ser vi att mänsklig påverkan förklarar 96 procent av utdöenden bland däggdjur under denna tidsperiod, säger en av forskarna av bakom studien, Daniele Silvestro från Schweiz.
Studien, publicerad iden vetenskapliga tidskriften Science Advances, motsäger den syn en del forskare har; att starka klimatförändringar är den största orsaken bakom utdöendet av de flesta förhistoriska däggdjuren. Istället pekar de nya fynden på att däggdjursarter var motståndskraftiga även för extrema förändringar i klimatet.
– Däremot utgör nuvarande klimatförändringar, i kombination med bland annat tjuvjakt och andra människorelaterade aktiviteter, ett stort hot mot många arter, säger Daniele Silvestro.
Stor mängd fossiler har analyserats
Mängder av data från fossiler ligger bakom forskarnas slutsatser. 351 däggdjursarter, som har dött ut sedan början av övre pleistocen, har analyserats. Bland annat ikoniska arter som mammut, sabeltandad tiger och jättesengångare. Fossildata från Zoological Society of London, har varit till stor hjälp i arbetet.
Övre pleistoscen. Geologisk epok mellan 126 000 – 11 700 år före nutid.
– Men dessa utdöenden skedde inte konstant och med en jämn takt. Istället kan man se bevis för kraftiga ökningar av utdöenden över olika kontinenter vid samma tid som människan först satte sin fot där. Och på senare tid har mängden utdöenden orsakade av människan ökat igen, denna gång på global skala, säger Tobias Andermann, Göteborgs universitet. Han har lett studien tillsammans med ett forskarlag från Sverige, Schweiz och Storbritannien.
Utrotningstakten kan öka om inget görs
Idag är utrotningshastigheten av däggdjur den största sedan slutet av dinosauriernas era, enligt forskarna. Med hjälp av datorsimuleringar förutspår de dessutom att denna takt kommer fortsätta att öka fram till år 2100 och nå en hastighet av utdöende upp till 30 000 gånger högre än den naturliga. Detta om vårt mänskliga beteende och förlusten av biologisk mångfald fortsätter.
– Trots dessa dystra prognoser så kan vi fortfarande vända trenden. Vi kan rädda hundratals om inte tusentals arter från utrotning med mer riktade och effektiva strategier för konservering. Men för att uppnå detta måste vi öka vår kollektiva kunskap om den växande biodiversitetskrisen och vidta åtgärder för att bekämpa denna globala kris. Vi har ont om tid. För varje förlorad art, förlorar vi för alltid en unik del av jordens naturhistoria, säger Tobias Andermann.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
