Under hela 90-talet arbetade hon som lärare i år 4-9, med specialpedagogik och elever med neuropsykiatriska diagnoser (NPF), som autism och ADHD.
– Ibland var det elever som blivit så kallade hemmasittare, det vill säga de gick inte till skolan. Jag började fundera på när och varför det beteendet börjar. Varför orkar inte vissa elever med neuropsykiatriska diagnoser vara i skolan? säger Anna Thorén.
Problemet började ofta på gympan
Först många år senare när hon gick en forskarutbildning vid Örebro universitet fick hon möjlighet att studera frågan. Utgångspunkten blev en artikel av en idrottsforskare som undersökt varför vissa elever med NPF fick så låga betyg att de inte kom in på gymnasiet.
– Det framkom i forskningsartikeln att problemet ofta började på gympan. Det var där kraven blev för höga på eleverna med autism och ADHD. Därför fokuserade jag min studie på skolämnet idrott och hälsa, säger Anna Thorén.
Med forskningsfrågan vad blir det av ämnet idrott och hälsa när elever med NPF är integrerade angrep hon ett ämne som är viktigt att belysa, eftersom många elever med NPF-diagnoser i dag är integrerade i vanliga klasser. Men lite är känt om hur dessa elever, som ofta är mer känsliga för krav och stressiga situationer, upplever lärmiljön under idrottslektionerna och vad de behöver för att de ska lyckas på de lektionerna.
– Det finns också väldigt lite tidigare forskning med elevperspektiv och sannolikt inte någon tidigare studie som undersöker inkluderings- och exkluderingsprocesser på gruppnivå. Trots att det är just på gruppnivå som läraren möter funktionsvariationer som NPF. Det är den verkligheten vi måste belysa även som forskare, vi behöver ta med hela kontexten, säger Anna Thorén som tillsammans med Mikael Quennerstedt och Ninitha Maivorsdotter påbörjade en sådan studie 2017.
Brist på information fick konsekvenser
Genom observationer av idrottslektioner och intervjuer med elever genomfördes studien under två års tid i mellanstadieklasser på två skolor i en västsvensk kommun. Studien har ett transaktionellt perspektiv, det vill säga utgår från att alla ingående parter påverkar och påverkas av varandra. Något som också blev tydligt i studien.
Bland annat framkom det att lärarens enda genomgång av vad som skulle hända på idrottslektionen kunde störas av oro och prat varvid elever med NPF, av rädsla att uppfattas som dumma av klasskompisar och bli retade, inte vågade ställa frågor till läraren när de inte hörde eller förstod. Brist på information och ingen möjlighet att förbereda sig fick negativa konsekvenser för elever med NPF, och även för elever utan diagnoser men med andra svårigheter i Idrott och hälsa.
– Det är viktigt att läraren förstår vikten av förberedelser och att hela klassen har behov av dem.
Samtidigt fanns det exempel på en elev med flera neuropsykiatriska diagnoser som verkade älska idrottslektionerna och fungerade hur bra som helst med både klasskompisar och lärare.
Omöjligt generalisera utifrån en diagnos
– Det talar för att det är viktigt att läraren får tid att lära känna sina elever. Det visar också att det är omöjligt att generalisera utifrån en diagnos.
En viktig slutsats av studien är att inkludering och inkluderande lärmiljöer är mycket mer komplext än vad skolorna i dagsläget utgår från.
– I dag vill skolor gärna säga om sig själva att ”här arbetar vi inkluderande”. Men det kräver att lärare får tid att komma överens om vad inkludering innebär för dem.
– Lärare behöver vara ödmjuka inför elevers olikheter, säger Anna Thorén.
Studien visar att framgångsrik inkludering på idrottslektionerna handlar om gruppdynamik och inte om enskilda elever ”med problem”. Om lärare fokuserar på aktiv kommunikation med elever, kollegor och föräldrar, på sättet de undervisar och på vad eleverna förväntas lära sig, kan inkludering fungera.
Anna Thorén hoppas att den aktuella artikeln ska lägga grunden till mer framtida forskning på området och kunna bidra till samhällsnyttan på flera sätt.
– Min förhoppning är att artikeln kommer att användas i lärarutbildningen, helst bland idrottslärare. Trots att studien är helt ny har den redan hunnit bli mycket uppmärksammad, även internationellt, säger Anna Thorén som nu arbetar med en annan artikel som bygger på den första, men som har ett lärarperspektiv.
Artikeln var först publicerad på Borås högskolas webb
Göteborgs friidrottsförbund har genom åren producerat flera världsstjärnor. Men elitidrotten har också en baksida med problem som utbrändhet och skador. För att utveckla elittränarna att hitta nya innovativa arbetssätt med att utveckla elitidrottares psykiska och fysiska hälsa samtidigt som de presterar resultat över tid, initierade Göteborgs friidrottsförbund därför ett utvecklingsprojekt tillsammans med Göteborgs universitet.
– Elittränare behöver kunna navigera mellan kortsiktigt resultatfokus och långsiktig utveckling. För att nå toppresultat behöver friidrottare ligga på gränsen och pressa sig till det yttersta. Det riskerar att leda till utbrändhet och skador. Förutom det personliga lidandet leder det också till borttappad tid. Dessutom måste friidrottaren må bra för att kunna prestera. Så det går inte att välja. Både resultatfokus och långsiktig utveckling måste finnas med hela tiden, säger John Dohlsten, universitetsadjunkt och samverkansdoktorand i idrottsvetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.
John Dohlsten har under fyra års tid arbetat med elittränare i friidrott. De började med ett ”blankt papper” och har tillsammans undersökt hur tränare kan utvecklas och vilken kompetens de behöver.
– Elittränare behöver forum där de kan mötas för att diskutera de dilemman och problem som de upplever i sin vardag. I våra diskussioner kunde vi se vilken kompetens tränarna saknade, och vi skapade konferenser och även en kurs på universitet utifrån det, säger John Dohlsten.
John Dohlsten har identifierat flera framgångsfaktorer i friidrottsmiljön i Göteborg, men också begränsningar i den struktur som tränarna verkar inom.
Framgångsfaktorerna är:
Det finns en stor öppenhet hos elittränare att dela med sig, reflektera och diskutera. I Göteborg underlättas detta av Friidrottens Hus som är en samlande arena.
Elittränarna har en inre drivkraft och vana att söka ny kunskap och utveckla nya träningsformer.
Elittränarna har ett omsorgsfullt förhållningssätt till friidrottarna och värnar om deras utveckling, hälsa och välbefinnande.
Samtidigt finns det strukturer som motverkar ett långsiktigt perspektiv.
Begränsningar i strukturen:
Det finns inga tydliga krav, som till exempel viss utbildning, på elittränare.
Rekrytering av elittränare är slumpmässig.
Elittränare har otrygga anställningar och deras status är beroende av friidrottarens resultat.
Det ekonomiska stödet är resultatorienterat och gör att idrottare och tränare premierar kortsiktiga resultat.
Det saknas resurser, strukturer och tid för tränarnas utveckling.
– Om vi ska få fram fler tränare på toppnivå och fortsätta att producera friidrottare i världsklass behöver vi skapa bättre stödstrukturer för elittränares professionella utveckling och ge möjligheter för elittränare att kontinuerligt nätverka och interagera med andra elittränare, säger John Dohlsten.
När man går efter karta i skogen dröjer det inte länge förrän man hittar en bäck som inte finns med på kartan. Nu lanserar SLU i samarbete med Skogsstyrelsen nya digitala kartor som ger en mer fullständig bild av bäckar och fuktiga partier i skog och mark. De nya kartorna omfattar 56 procent av vattendragen.
– Det här tekniksprånget kan vi göra nu tack vare att hela Sverige har laserskannats. Med AI-teknik och träningsdata med mycket hög detaljgrad, kan vi räkna ut markens lutning och hur vattnet rinner i landskapet och på så vis kartera stora och små vattendrag och fuktiga partier med mycket högre precision än tidigare, säger SLU-forskaren Anneli Ågren som har lett projektet.
Små bäckar doldes av trädkronorna
De kartor som vi har vant oss vid har inte överdrivet bra kvalitet när det gäller vattendrag och blöta marker. De är framtagna med hjälp av flygbilder och fältkarteringar som genomfördes från 1930-talet fram till 1970-talet. Den tidens kartframställning byggde på otaliga timmar av flygbildstolkning och en imponerande insats av fältkartritare som också knackade på i stugorna och noterade namn på sjöar, berg och bäckar. Flygbilderna över skogklädda landskap hade dock sina begränsningar. Det går nämligen inte att se små bäckar och blöta marker under trädkronorna.
Men det klarar dagens moderna laserkameror. Med hjälp av så kallad LIDAR-skanning av hela Sveriges yta har forskarna fått tillgång till enormt detaljerad information om topografiska förhållanden, och därmed indirekt om markförhållanden. Genom att lära datorn att identifiera till exempel en bäck så kan forskarna med datorkraft analysera hela det gigantiska datamaterialet och rita om kartan med högre exakthet. Anneli Ågren liknar landskapets nätverk av vattendrag med kroppens blodsystem.
Rätt plats på kartan
– De gamla kartorna visar landskapets artärer, men med den nya tekniken kan vi även rita in kapillärerna, säger hon. Vi kan dessutom placera dem på rätt plats, för i gamla kartor kan en bäck eller å ligga så mycket som 20–30 meter fel på vissa ställen. Det är inte användbart för till exempel skogsbrukets detaljplanering av skyddande kantzoner.
Kartorna är av stort intresse för skogsbrukets praktiker, men Anneli Ågren tror att det finns många fler användningsområden. Kanske kommer det ta ett tag innan vi inser alla praktiska användningar.
SLU:s nya vattendragsnätverk och SLU Markfuktighetskarta släpps som digitala kartor i december 2020, fria för alla att använda. På svenska terrängkartor finns endast 36 procent av de blöta markerna markerade medan SLU Markfuktighetskarta fångar in 79 procent av de blöta markerna, enligt en nationell fältinventering. Här finns kartorna (SLU:s webbplats).
Till sin hjälp har forskargruppen haft de miljöanalysprogram som regelbundet inventerar det svenska skogslandskapet.
– Maskininlärningen är beroende av bra träningsdata och tack vare Riksskogstaxeringen har vi väldigt god tillgång till det, säger SLU-forskaren William Lidberg, som kombinerar expertis inom både markvetenskap och datavetenskap. Vi har delat upp Sverige i rutor som är två gånger två meter och för varje ruta har vi beräknat sannolikheten för att den är blöt. Det ger en bild av hur fantastiskt stora datamängder vi jobbar med.
– Med den nya kartan i telefonen kan jag lätt se om min svamptur kräver stövlar eller om det räcker med gympaskor, men jag är ändå inte helt nöjd, säger Anneli Ågren. Markfuktighetskartan håller en hög kvalitet, men när det gäller vattendragen tänker vi jobba vidare, för vi kan nå längre än 56 procent.
Anneli Ågren, forskare vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Akvatisk landskapsanlays, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, anneli.agren@slu.se
William Lidberg, forskare vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Akvatisk landskapsanlays, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, william.lidberg@slu.se
Urinvägsinfektioner är en av de mest vanliga bakteriella åkommor som drabbar människan. Över 50 procent av alla kvinnor råkar ut för infektionen minst en gång i livet. De tester som idag kan köpas för hemmabruk är dock inte är tillräckligt bra. De visar ofta ett negativt svar trots pågående infektion. Den nya versionen teststicka presterar bättre, enligt studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften
– Vi har visat att detektionen av Escherichia coli-bakterier, den som vanligtvis orsakar urinvägsinfektioner, är i klass med kliniska tester på sjukhus. Det vill säga ligger runt 89 procent känslighet i jämförelse, säger Wouter van der Wijngaart, professor i mikro- och nanosystem vid KTH.
Patienten mäter själv
Med 89 procent menar forskarna att 25 av 28 teststickor klarade att känna av om urinen innehöll fler än 100 000 bakterier mer milliliter, hade en potentiell koncentration (mellan 1 000 och 100 000 bakterier per milliliter) eller inte påvisade infektion (färre än 1 000 bakterier per milliliter).
Escherichia coli-bakterier, vanliga bovar bakom urinvägsinfektion. Bild: Rocky Mountain Laboratories, NIAID, NIH, Public domain, via Wikimedia Commons
– Det finns tester som är tillräckligt bra, till exempel sådana som återfinns på vårdcentraler eller sjukhus, men de kräver utbildad personal. Det tar också en till flera dagar innan testsvar kan fås. Som ett resultat av detta behandlas ofta patienten med antibiotika oavsett om detta behövs eller inte, säger Emre Iseri, forskarstuderande vid avdelningen för Mikro- och nanosystem vid KTH.
Färgprickar ska räknas
Att behandla människor som inte har urinvägsinfektion kan göra dem sjukare, men framför allt så bidrar det till en ökad antibiotikaresistens i samhället.
I forskningsarbetet och -studien presenterar forskarna en digital biosensor som klarar av att upptäcka bakterierna direkt i urinen med ett minimalt antal steg. Doppa, vänta ett antal timmar och räkna sedan färgprickarna, själv eller med en mobilkamera.
Förutom redan nämnda fördelar med testet framhåller forskarna att tekniken lätt borde kunna vidareutvecklas till att detektera vilken typ och dos av antibiotika som bör användas.
Bakom arbetsinsatsen står förutom Emre Iseri och Wouter van der Wijngaart även forskarna Herman Goossens, Pieter Moons och Michael Biggel vid Antwerpen-universitetet i Belgien.
Wouter van der Wijngaart, professor i mikro- och nanosystem vid KTH, wouter@kth.se
Mer än 100 miljarder ton kol kan frigöras från torvmarker fram till år 2100 visar en studie från ett internationellt forskarsamarbete.
Torv innehåller stora mängder ofullständigt nedbrutet växtmaterial som lagrats i marken under tusentals år. Även om torvmarker bara täcker 3 procent av jordens landyta är de viktiga kolsänkor som innehåller ungefär dubbelt så mycket kol som alla världens skogar, eller 25 procent av det globala markförrådet av kol.
Kan bli kolkällor istället för kolsänkor
– Istället för att ta upp koldioxid ur atmosfären och lagra kolet i marken kan torvmarker i framtiden komma att släppa ut stora mängder kol i form av växthusgaser och på så sätt ytterligare förstärka den globala uppvärmningen, säger Britta Sannel, forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, som ingått i forskarsamarbetet.
Studien visar att de viktigaste hoten mot torvmarkerna kommer från mänsklig påverkan, framför allt genom ändrad markanvändning i tropikerna där omfattande utdikning av torvmarker sker för att marken istället ska kunna användas till odling av exempelvis oljepalmer.
– Men även klimatförändringar kan bidra till ökade kolförluster från torvmarker till följd av torka, ökad frekvens av bränder, höjning av havsytan och tinande permafrost, berättar Britta Sannel.
Torv består av växtdelar i mossar och kärr, som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat. Torvjordar bildas i sjöar och våtmarker som växer igen eller i områden där fastmark försumpas på grund av hög nederbörd eller utläckande grundvatten. Källa: Sveriges geologiska undersökningar
Inkludera torvmarker i klimatmodeller
Studien sammanfattar det aktuella kunskapsläget inom forskningen och presenterar en nygjord undersökning där 44 ledande experter på torvmarker har uppskattat hur kolbalansen kan komma att förändras i olika typer av torvmarker till följd av ändrad markanvändning och klimatförändringar.
Resultaten visar att kolförlusten kan bli mer än 100 miljarder ton fram till år 2100, men forskarna betonar att osäkerheten är stor – allt ifrån ett upptag på 100 miljarder ton kol till en förlust av 360 miljarder ton kol. Den stora osäkerheten i resultaten understryker att det är viktigt att inkludera torvmarker i de modeller (Earth System Models) som förutspår framtida klimatförändringar.
– Om vi kan förstå torvmarkernas roll i den globala kolcykeln bättre kan vi lättare sätta en prislapp på deras värde inte bara som ekosystem utan även från ett kolbevarandeperspektiv, och därmed förhoppningsvis kunna motivera och få till stånd en mer långsiktigt hållbar förvaltning av världens torvmarker, avslutar Britta Sannel.
Studien har letts av Julie Loisel, Texas A&M University, och Angela Gallego-Sala, University of Exeter.
Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi, Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, britta.sannel@natgeo.su.se
Sambandet mellan vad vi äter och risken att få cancer är komplext. Gener och ren slump spelar in, liksom livsstil. En hypotes har varit att viss kost ger inflammation som i sin tur ökar risken för cancer.
– Det verkar som att kostens samband med sjukdomar handlar om fler underliggande faktorer som vi inte har kunnat fånga upp i våra studier, snarare än om att viss kost ger inflammation, säger Stina Bodén, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper.
I sin avhandling undersökte hon kostmönster och risken för hjärtinfarkt, respektive cancer, utifrån hur deltagarna hade rapporterat att dom äter. Sammantaget visade studierna att kostmönstren i viss mån kan bidra till utvecklingen av hjärtinfarkt och vissa typer av cancer hos män. För kvinnorna i studierna sågs inte samma samband.
Kostmönster som anses ge mindre inflammation hade liknande svaga samband till minskad cancerrisk som kostmönster baserad på hälsosam så kallad medelhavskost. Särskilt förvånande var att sambandet var så svagt mellan kost och kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm eller ändtarm. Det är cancerformer där beläggen annars är tämligen starka för kostens betydelse. Att sambandet i denna studie var svagt, kan bero på underliggande faktorer som inte har fångats upp.
Snabbsänka visar inte risk för cancer
I en delstudie undersöktes om nivåer av CRP, så kallad snabbsänka, påverkade risken för framtida kolorektalcancer. CRP är ett vanligt sätt att mäta generell inflammation i kroppen. Det visade sig att det inte gick att se något samband mellan CRP och kolorektalcancer. Däremot sågs förhöjt CRP i närtid innan diagnos hos en grupp patienter som diagnosticerades med mer framskriden kolorektalcancer. Men det kan också tolkas som inflammatoriska effekter av en cancer under utveckling. CRP verkar alltså inte kunna användas som metod för att tidigt förutspå risk för kolorektalcancer.
– Resultaten ska inte tolkas som att det är lönlöst att äta hälsosamt. Kosten har betydelse, det vet vi, men mekanismerna bakom kan vi inte uttala oss så tvärsäkert om, även om inflammation tycks kunna förklara en liten del. Att äta en kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn och fibrer, att röra på sig regelbundet och hålla en hälsosam vikt är fortsatt viktiga budskap eftersom det ger många hälsofördelar, oavsett bakomliggande biologiska mekanismer, säger Stina Bodén.
Avhandlingens studier baseras på två stora befolkningsstudier i norra Sverige, Västerbottensprojektet och Monica-studien. Antalet deltagare i de olika delstudierna var från 1500 till 100 000 personer. Utifrån enkätsvar från deltagarna har olika kostmönster studerats mellan deltagare som senare utvecklat hjärtinfarkt eller cancer och deltagare som inte gjorde det. Nivån av inflammationsmarkörer mättes genom blodprov som samlades in flera år före sjukdomsdiagnos.
Stina Bodén, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, stina.boden@umu.se
– Det viktigaste är att vi behöver vara medvetna om, att även om ungdomar inte är den gruppen som hälsomässigt drabbats hårdast av covid-19, har de drabbats av situationen på ett mer psykologiskt plan. I en tidsperiod då de ska umgås med vänner och planera sin framtid, är de istället tvungna att vara hemma, tvungna att undvika kontakt med andra jämnåriga, med en ovisshet om framtiden, säger Sabina Kapetanovic från Högskolan Väst som varit projektledare för studien som genomförts tillsammans med bland annat Birgitta Ander, lektor vid Hälsohögskolan, Jönköping University.
Tjejer och ungdomar med distansutbildning är särskilt utsatta
De övergripande resultaten i studien, som genomfördes med 1 700 gymnasieungdomar i hela Sverige under juni månad, visade att ungdomar följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer och att de har förtroende för att regeringen kan hantera covid-19 situationen. Rapporten visar dock effekter på ungdomarnas vardag och relationer. Till exempel rapporterade ungefär 50 procent av ungdomarna att de lagt mindre tid på att umgås med vänner.
En tredjedel av ungdomarna rapporterade att de i lägre grad gjorde roliga saker med familjen och en tredjedel rapporterade en ökning av konflikter med föräldrar.
– Även om majoriteten av tonåringarna inte rapporterade några förändringar i deras användning av alkohol, droger, tobak eller av utsatthet, så har det inneburit, för vissa ungdomar att den rådande situationen bidragit till en ökning av alkoholanvändning och berusning, berättar Birgitta Ander.
Trots att många ungdomar rapporterade att de hade fler möjligheter att göra saker som de inte har haft tid till före utbrottet, rapporterade ungdomar att de hade mindre kontroll över sin vardag, hade problem med att vara samordnade med uppgifter i skolan och uppvisade oroande tendenser till psykisk ohälsa, inklusive ångest, ensamhet och stress. Negativa förändringar under coronapandemin verkade särskilt gälla tjejer och ungdomar som har haft distansutbildning.
Vi behöver måna om våra ungdomars hälsa och välbefinnande
– Ungdomsperioden ses vanligtvis som en period i livet då man utforskar sina roller och åtaganden i livet, men en krissituation som denna med bland annat social distansering kan påverka ens chanser till en positiv utveckling. Nu när skolorna återigen stängs är det viktigt att vi sätter in stödjande insatser i god tid och är måna om våra ungdomars hälsa och välbefinnande i tiden av kris, säger Sabina Kapetanovic.
Resultaten i studien pekar på att samhället måste vidta åtgärder i tider av kriser och social distansering för att se till att ungdomar har allt stöd de behöver för att kunna hantera de utmaningar som de möter. Ungdomar måste involveras i regeringens politik och även få möjligheter att vägledas in i framtiden.
Kommande studier i projektet, Covidung – Ungdomars psykiska (o)hälsa i tider av kris, kommer att fokusera på risk och skyddsfaktorer för ungdomars välbefinnande och förändringar i användandet av alkohol och narkotika under covid-19 pandemin.
Rent vatten, ren luft, bördiga jordar. Jordens olika ekosystem fyller en rad livsavgörande funktioner. Detta kallas ekosystemtjänster, och inget av det vi kallar ekosystemtjänster skulle vara möjligt utan mikroorganismer.
Ju mer vi vet om mikroorganismerna och deras värld desto bättre förstår vi förutsättningarna för vår egen existens. Och om vi vill veta hur våra handlingar påverkar mikroorganismerna, är det centralt att veta var de finns, hur många de är, och deras funktion i ekosystemet. Ett effektivt sätt att ta reda på det, är att sekvensera deras arvsmassa.
Drygt 10 000 olika miljöprov
Detta kräver stora tekniska resurser men är idag fullt möjligt, och har nyligen genomförts i en oöverträffad skala av ett stort konsortium med forskare från hela världen. Två av dem är professor Stefan Bertilsson och docent Sari Peura från Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det häftiga med den här studien är omfånget, både i storlek och i hur skilda miljöer som analyserats, säger Sari Peura. Tillsammans har forskarna bidragit med 10 450 olika miljöprov som innehåller mikroorganismer; drygt 3 000 från olika vattendrag, drygt 3 000 från människokroppen, nästan 2 000 från jordar av olika slag, och så vidare.
– När allt detta sekvenserats och pusslats ihop och jämförts med tidigare sekvenser, resulterar det i en katalog som beskriver arvsmassan hos 52 515 bakterier och arkéer av vilka 12 556 är tidigare helt okända. Trots att arvsmassan inte alltid är fullständigt beskriven är detta ändå en enorm resurs som nu kommer forskarsamhället till godo – katalogen har ökat den kända variationen hos bakterier och arkéer med 44 procent i ett enda steg.
Insamling av prover från sjön Alinen Mustajärvi i södra Finland, en av 10450 miljöer som ingick i studien. Foto: Sari Peura
Gigantiskt pussel
Under det sista dryga decenniet har möjligheten att kartlägga en arts hela arvsmassa gått från ett svårt och resurskrävande arbete till daglig rutin. Idag har vi tillgång till information om arvsmassan hos ungefär en halv miljon arter.
Svårigheten ligger inte längre i själva sekvensanalysen, utan i att få fram tillräckligt mycket biomassa. Det är förstås enkelt om arten är ett träd, ett däggdjur eller en bakterie som går att odla i ett laboratorium. Även bakterier som inte går att odla kan sekvenseras från enskilda celler.
När artens själva existens är okänd, kan man idag använda sig av metagenomik, en metodansats där man sekvenserar småbitar av allt dna från ett komplext miljöprov såsom havsvatten, jord, eller insidan av en komage. Sedan försöker man sätta ihop de olika sekvenserna i något som kan liknas vid ett gigantiskt pussel, för att därefter jämföra dem med redan existerande sekvensinformation från olika organismers arvsmassa.
Forskare världen över hjälptes åt
Studien har hyllats för dess inkluderande ansats – i en värld där enskilda forskargrupper ofta tävlar om att vara först, har här forskare från hela världen samlats för att göra något gemensamt över gränserna. Resultatet blir en studie av en omfattning som ingen enskild forskare eller lärosäte har möjlighet att göra på egen hand, menar Stefan Bertilsson.
– Det finns många användningsområden för denna databas. Forskare kan nu med enkla medel kartlägga var i världen olika mikroorganismer återfinns, hur vanliga de är och mycket annat. Dessutom har det i projektet utvecklats flera verktyg för att göra djupdykningar i katalogen, för att exempelvis analysera mikroorganismernas produktion av sekundärmetaboliter, deras ämnesomsättning, interaktioner med kända virus och annat. Detta är ett utmärkt exempel på hur stora och direkt användbara projekt vi kan genomföra när vi arbetar tillsammans.
Euglenider är ett släkte med encelliga organismer, som varken är svampar, växter, eller djur. Bild: CC BY-SA 3.0
Globalt samarbete kring mikrobers genom
Databasen bygger på sekvenserat material från 10 450 olika miljöprov från hela världen – från människokroppen till friska luften och havens djup – och förväntas bli en värdefull vetenskaplig resurs. Den beskriver arvsmassan från mer än 52 000 olika bakterier och arkéer, varav över 12 500 fram till nu okända. Den visar i vilka miljöer och i vilken mängd nästan vilken bakterieart som helst förekommer, och hur deras arvsmassa ser ut och fungerar. Över tvåhundra forskare från hela världen har bidragit med material och analyser till studien, som sammanställts och författats vid DOE Joint Genome Institute i Berkeley, USA. Bidragen från svenska lärosäten kommer från Stefan Bertilsson och Sari Peura (SLU), Mark Dopson (Linnéuniversitetet), Sarahi L Garcia (Stockholms universitet) och Sara Sjöling (Södertörns högskola).
Kontakt:
Sari Peura, docent vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, sari.peura@slu.se
Stefan Bertilsson, professor vid Institutionen för vatten och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, stefan.bertilsson@slu.se
Forskare på Chalmers tekniska högskola har, tillsammans med samarbetspartners i Kina och Italien, upptäckt att grafenbaserade värmerör kan lösa problem med kylelektronik och kraftsystem.
– Värmerör är ett av de bästa verktygen för detta på grund av deras höga effektivitet och unika förmåga att överföra värme över stora avstånd“, säger Johan Liu, professor i elektronikproduktion på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, på Chalmers. Resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga Open Access-tidskriften Nano Select.
Elektronik och serverhallar måste kylas effektivt för att fungera korrekt. Grafenförstärkta värmerör kan lösa dessa problem. Värmerör är vanligtvis tillverkade av koppar, aluminium eller deras legeringar. Dessa materials relativt höga densitet och begränsade värmeöverföringskapacitet gör att sådana värmerör står inför stora framtida utmaningar.
Serverhallar stora miljöbovar
Stora serverhallar som levererar exempelvis digitala banktjänster och filmstreaming är mycket energikrävande och därmed också en miljöbov som släpper ut mer än flyget. Det är därför viktigt att få ner klimatavtrycket. Här kan forskarnas upptäckt ge ett betydande bidrag till energieffektiviseringen av sådana serverhallar och mycket annat. Det grafenförstärkta värmeröret uppvisar en specifik värmeöverföringskoefficient som är ungefär 3,5 gånger bättre än kopparbaserade värmerör.
De nya resultaten banar väg för att istället använda grafenförstärkta värmerör i lätta och stora kapacitetskylningstillämpningar, vilket krävs i många system för flygteknik, fordonselektronik, bärbara datorer, telefoner, serverhallar och rymdelektronik.
Grafen – tunt, böjligt och starkt
Grafen är ett tunt lager kol. Det har liknande egenskaper och uppbyggnad som grafit, men är bara en atom tjockt. En stapel med 3 miljoner ark grafen skulle bli ungefär 1 millimeter hög. Atomerna är ordnade i ett hexagonalt mönster, ungefär som ett hönsnät, vilket ger materialet ett antal unika egenskaper.
Det är töjbart och flexibelt, ändå extremt hårt. De oerhört kraftfulla bildningarna mellan kolatomerna gör grafen omkring 200 gånger starkare än stål. Dessutom är elektronrörligheten cirka 100 gånger snabbare än i kisel, vilket gör att också ledningsförmågan är mycket god. Dess smältpunkt ligger över 3 000 grader Celsius. Materialet kan framställas som antingen flagor eller filmer.
Egenskaperna gör grafen lämpligt till exempel för böjbar elektronik, förpackningar och biosensorer.
De grafenförstärkta värmerören är gjorda av grafenmonterade filmer med hög värmeledningsförmåga med hjälp av kolfiber med korgförstärkta innerytor. Forskarna testade rör med 6 millimeters ytterdiameter och en längd på 150 millimeter. De visar stora fördelar och potential när det gäller kylning av en mängd olika elektronik- och kraftsystem, särskilt där låg vikt och korrosionsmotstånd krävs.
Grafenförstärkta värmerör kan effektivt kyla kraftelektronik. Bild: Ya Liu and Johan Liu
– Kondensor-delen kan ersättas med en kylfläns eller fläkt för att göra kylningen ännu mer effektiv när den tillämpas i ett verkligt fall, säger Ya Liu, doktorand på avdelningen för elektronikmaterial och system (EMSL) på MC2.
Fotnot:
Den nya studien bygger på ett samarbete mellan forskare från Chalmers tekniska högskola, Fudan University, Shanghai University, Kina, SHT Smart High-Tech AB, Sverige och Marche Polytechnic University, Italien.
Ya Liu, doktorand, avdelningen för elektronikmaterial och system (EMSL), institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, yaliu@chalmers.se
Johan Liu, professor, avdelningen för elektronikmaterial och system (EMSL), institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, johan.liu@chalmers.se
Från och med måndag 7 december övergår gymnasieskolan åter till distansundervisning på grund av coronapandemin. Intervjustudien med femton gymnasielärare visar vilka utmaningar skolan ställs inför, när all undervisning plötsligt ska ske online.
Lärarna hade redan innan coronapandemin en pressad arbetssituation och när distansundervisning infördes i gymnasieskolan blev situationen än värre. Studien visar att lärarna under våren arbetade hårt för att finna fungerande digitala undervisningsformer, och ansträngde sig för att aktivt stödja de elever som har störst behov.
Fattades fysisk närvaro
Även om skolorna redan hade etablerade digitala infrastrukturer som överlag fungerade väl, räckte de digitala verktygen inte till för att ersätta den fysiska närvaron man har i ett klassrum.
– I krisen blir det tydligt vilka ramar som lärarna faller tillbaka på och kursplanekrav, bedömningar och betygssättning framstår som starkt styrande för och tar stort utrymme i undervisningen, säger Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete och projektledare för studien.
Den svenska skolmodellens tradition av en skola för alla, även på gymnasienivå, ställer krav när det gäller relationella aspekter. Lärarna upplever det svårare att ge feedback, fånga upp lärandeproblem och fördjupa undervisningen digitalt, visar studien.
Värdet av böcker papper och penna
Lärarna använde sig av en mångfald olika digitala verktyg för att ersätta den fysiska närvaron klassrummet. Men upplevde det ändå som svårt att upprätthålla den relation till eleverna, som de värnar om.
– En alltför hög grad av digitalisering ger inte samma förutsättningar för de relationer och fysiska möten som behövs i undervisningen. Det finns också något med det materiella, böcker, papper och penna som är viktigt i undervisningen. Vi behöver veta mer om detta, säger Christina Olin-Scheller professor i pedagogiskt arbete.
Knyta undervisningen till verkligheten
Lärarintervjuerna visar att väldigt lite om pandemin togs upp som undervisningsinnehåll i olika ämnen. Något som förvånar forskarna, och har väckt nya frågor om skolans förutsättningar att snabbt kunna anknyta undervisningen till pågående samhällsskeenden.
En fråga att diskutera vidare är på vilket sätt som skolsystem kan vara den plats där ungdomar på vetenskaplig grund kan förstå och bearbeta den utveckling som nu påverkar hela samhället på global nivå, och vilket stöd lärarna i så fall behöver för att skapa utrymme för det, menar forskarna.
Det visar studien:
Kursplanekrav och bedömning blir det som styr undervisningen när den sker digitalt.
Den pågående pandemin aktualiseras i liten grad i intervjuerna som undervisningsinnehåll i olika ämnen.
Lärarnas relation till eleverna i det fysiska klassrummet är viktig i undervisningen och svår att ersätta på distans.
Lärarna har ett stort engagemang och vill hjälpa sina elever. Det är dock svårt att ge ett gott stöd när undervisningen enbart sker i distansform.
Intervjuerna genomfördes under april, maj och september i år och de 15 gymnasielärarna intervjuades tre gånger vardera. Studien är en del i ett större forskningsprojekt om plattformspedagogik. Forskarna har även intervjuat elever.
Kontakt:
Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, marie.nilsberth@kau.se
Depression drabbar så många som cirka 10-12 procent av de nyblivna mammorna, och minst 8 procent av de nyblivna papporna. Talar man om depressiva symptom är siffrorna ännu högre; då har så många som var fjärde nybliven pappa besvärande symptom, enligt den nya studien som gjorts av av Elia Psouni, leg. psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet, och Anna Eichbichler, klinisk psykolog.
Forskarna har också benat i orsakerna bakom varför fäderna mår dåligt. Ofta ser de män som drabbas negativt på sig själva och har en oro över att inte räcka till i nära relationer, något som kan ha sin grund i erfarenheter från barndomen och de egna föräldrarna.
Oro för att inte duga
– Man ser negativt på sig själv, på sina egenskaper och förmågor, samtidigt som man skattar andra människor högt. Det gör att man ständigt oroar sig för att inte duga, att man kommer att göra andra besvikna och – eventuellt – förlora dem, säger Elia Psouni.
Studien har också försökt ta reda på vilken specifik aspekt av bristande självkänsla i nära relationer som utlöser depressionen. Handlar det om relationssvårigheter överlag eller handlar det om en stress över att inte duga som förälder? Svaren visar på det senare.
Om studien
530 pappor deltog i studien. 143 hade depressionssymptom som skulle motivera en remiss för vidare utredning. Av dessa beskrev 43 pappor mycket besvärande symptom och 22 beskrev mycket allvarliga symptom.
– Dåligt självförtroende i nära relationer verkar trigga föräldrastressen, vilket i sin tur triggar de depressiva symptomen, säger Elia Psouni.
En av fem får depressiva symptom
Detta är den andra studien där Psouni och hennes kollegor visar att mer än var femte pappa till barn i åldern 1-18 månader upplever besvärande depressiva symptom. I studien framkom även att män till kvinnor som själva led av förlossningsdepression var överrepresenterade, och att ytterst få hade någon professionell kontakt för att få hjälp.
Elia Psouni, leg. psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet, elia.psouni@psy.lu.se
Minkar och människor, grisar och gräsänder. När virus hoppar mellan arter blandas de och riskerar att mutera. Under hösten har smittade danska minkar skapat rubriker världen över, samtidigt kan coronavirus hos grisar i Kina utgöra ett ännu större hot.
Indien drabbades, liksom många andra länder, när svininfluensan drog fram över världen för drygt tio år sedan. Under de två utbrotten 2009 och 2010 smittades nästan 50 000 indier, varav 2 744 dog.
I augusti 2010 förklarade WHO att viruset, H1N1, hade gått in i en post-pandemisk fas och beräknades återkomma som en av flera säsongsinfluensor. Så blev också fallet. Men 2015 tycktes någonting ha hänt. Antalet fall ökade med 39 000 och 2 500 fler indier dog i det årets utbrott av svininfluensan.
Hade viruset muterat?
En studie publicerad i tidskriften PLoS One i december 2016 visade på flera mutationer. Mutationerna ansågs inte ha påverkat effekterna av de läkemedel som används. Däremot antogs de ha bidragit till en ökad virulens, alltså förmåga att framkalla sjukdom hos den som smittas.
Därav det ökade antalet smittade och döda.
De mutationer som observerades i Indien hade skett när H1N1 fick kontakt med andra influensavirus i kombination med en naturlig anpassning.
I somras kom rapporter om en ny, mer oroväckande mutation av H1N1. Den här gången hade mutationen skett i grisar i Kina, grisar som sedan har smittat de som arbetar på grisfarmerna.
Den nya mutationen, kallad G4, är en blandning av H1N1 och två andra virusstammar. Den ena härstammar från europeiska och asiatiska fåglar och den andra är en amerikansk variant av H1N1 med gener från fågel- , human- och svininfluensavirus. Att G4 har en kärna från fågelinfluensavirus är oroväckande, eftersom människan saknar immunitet mot det.
Uppmanade till bevakning av virus
Mutationen fick de tre organisationerna WHO, OIE (World Organisation for Animal Health) och FAO (FN:s jordbruksorgan) att i september publicera ett gemensamt uttalande där de uppmanade världens länder att bevaka och utvärdera vad som händer med detta och andra virus. Bland annat för att kunna ta fram ett vaccin.
Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker vid Karolinska institutet, har 25 års erfarenhet av vaccinforskning.
– Det produceras nya influensavaccin löpande och det finns produktionsanläggningar för miljontals doser, säger Matti Sällberg. Det var därför det gick så fort att ta fram vaccin mot det förra svininfluensaviruset.
Men när tillräckligt många olika virus blandas kan förändringen bli så stor att de vaccin som finns inte hjälper.
– Då får man fundera på att producera ett vaccin baserat på den nya mutationen, säger Matti Sällberg.
Vaccin tas fram med hönsägg
Influensavacciner har sedan 1940-talet tagits fram genom att viruspartiklar odlats i befruktade hönsägg. Nu för tiden spjälkas viruspartiklarna vilket ger färre biverkningar. Viruspartiklarna inaktiveras, eller avdödas, för att den som vaccineras inte ska kunna få influensa av vaccinet. WHO ser varje halvår över sina rekommendationer för vilka influensastammar som ska ingår i de vacciner som tas fram.
Källa: Folkhälsomyndigheten: Principer för influensavaccination och typer av vaccin
– Det skulle kunna bli problem att framställa vaccinet om det inte växer i ägg eller inte går att odla, men det verkar som att ägg i flertalet fall är mottagliga. Alternativt kan man börja framställa med en annan metod som bygger på att man plockar ut virusets gener och använder dem, säger Matti Sällberg.
Björn Olsen är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och författare till boken Pandemi: myterna, fakta, hoten.
– Kombinationen av grisar och fåglar som ankor och höns är olycklig. Det blir som en smältdegel för virus.
Skräckscenario att immunsystemet inte känner igen viruset
Skräckscenariot är att ett virus ska genomgå så stora förändringar att människans immunsystem inte kan känna igen det. Störst risk finns bland influensavirus, som Björn Olsen beskriver som ett ”galet” virus som gärna plockar upp andra gener och som kan sprida sig blixtsnabbt.
– Fåglar som gräsänder cirkulerar de här virusen mellan sig. De kan plocka upp virus från dammar vid grisfarmar och de förflyttar sig väldigt långt, säger Björn Olsen.
En färsk studie publicerad i tidskriften Geohealth pekar ut extremt kallt och blött väder som en av orsakerna till att spanska sjukan blev så dödlig i Europa. Men inte bara vädret i sig utan vad som blev följden av det: att gräsänderna stannade i Europa istället för att migrera till Ryssland. Med änderna kom viruset.
Som ett chassi med nytt innehåll
Björn Olsen liknar det virus som härjade under spanska sjukan vid ett chassi som 1957 (Asiaten) och 1968 (Honkong-influensan) fick ett nytt innehåll.
– Då fick viruset in nya gener och plötsligt kände vårt immunförsvar inte igen det.
I Kina finns 500 miljoner grisar, och det är just i stora djurbesättningar som ett virus kan spridas och förändras, och sedan smitta de människor som arbetar med djuren.
– Grisar är experter på att plocka upp de här virusen, men det hade blivit än värre om de hade haft minkar på de här farmerna, säger Björn Olsen.
Virus muterar snabbt i mårddjur
Minkar och andra mårddjur används ofta för experiment med luftvägsvirus. Orsaken är att virus muterar väldigt snabbt i den här typen av djur.
– De här djurarterna är extremt snabba med att plocka upp virus från människan och är fantastiska virusfabriker som kan gymnastisera upp viruset och skicka tillbaka det till människan i ny variant. Därför är man väldigt noga med säkerheten när man gör djurförsök, säger Björn Olsen.
Säkerheten är inte lika hög när minkarna föds upp, och under den nuvarande pandemin med coronavirus har minkar i flera länder smittats av människor. Det började i Nederländerna i våras när forskare slog larm om att sars-cov-2 hade smittat minkar som i sin tur hade återsmittat flera personer med en ny, muterad variant. Regeringen beslutade att all uppfödning av minkar skulle bort.
Därefter var det Danmarks tur. I början av november fick hela världen veta att sars-cov-2 hade drabbat hundratals minkfarmar på Nordjylland och att en muterad variant hade smittat 200 personer.
Den danska regeringen reagerade snabbt och införde hårda restriktioner i de sju drabbade kommunerna och beslutade att samtliga landets omkring 17 miljoner minkar ska avlivas. Beslutet saknade dock laglig grund och orsakade en politisk skandal där livsmedelsministern tvingades avgå. Regeringen arbetar nu för en lagändring som ska göra massavlivningen laglig.
Corona och influensa
Coronavirus delas in i minst tre olika grupper, alfa, beta och gamma. Viruspartikeln har ett runt hölje med kronliknande utskott som kan fästa vid cellerna. Det finns sju coronavirus som kan orsaka sjukdom hos människor, alla är antingen alfa eller beta. Hittills har tre olika varianter, sars, mers och sars-cov-2, orsakat svårare epidemier med höga dödstal.
Influensavirus finns i fyra olika typer, A, B, C och D. Det är A och B som orsakar det vi vanligen kallar för influensa. På virusets yta finns två molekyler som avgör om immunförsvaret kan känna igen och bekämpa viruset: hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Både H och N har olika undertyper som avgör hur viruset benämns, som H1N1 och H2N3. Svininfluensan kallas Influensa A(H1N1)pdm09. Det är sammansättningen av H och N som avgör smittsamheten.
Källa: Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om influensa
Svenska minkar smittade
Också svenska minkar har smittats av sars-cov-2. I Sverige finns cirka 600 000 minkar, fördelade på ett 40-tal farmer, varav hälften ligger i Sölvesborgs kommun. När smitta hade konstaterats på tio farmer skrev Björn Olsen och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, en debattartikel där de argumenterade för att också de svenska minkarna skulle avlivas och minknäringen upphöra.
– Utgångspunkten för vår debattartikel var att vi måste ta det här på allvar, säger Magnus Gisslén.
Frågan om massavlivning togs upp under en frågestund i riksdagen där statsminister Stefan Löfvén sa att han inte är beredd att lägga ner hela näringen. Istället hoppas regeringen att det ska räcka med den planerade avlivning av 80 procent av minkarna som sker i samband med pälstagningen i november. De som inte avlivas är avelsdjur.
– Då blir det färre djur och en lägre risk, säger Magnus Gisslén. Samtidigt är tanken att man ska föda upp nya kullar nästa år och det tycker jag är oförståndigt.
Coronavirus hos grisar
Coronavirus har infekterat också grisar i Kina. Det rör sig dock inte om sars-cov-2 utan sads-cov, ett så kallat alfacoronavirus med ursprung i fladdermöss som ger grisarna akut diarré och kräkningar. Viruset upptäcktes 2016 och har ännu inte hittats hos människor. Men i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS i oktober visar forskarna att viruset kan föröka sig i mänskliga celler.
– Samtidigt som många forskare fokuserar på det omedelbara hotet från betacoronavirus som sars och mers kan alfacoronavirus visa sig vara ett lika stort om inte större hot mot människors hälsa, säger en av forskarna till ScienceDaily.
Barn måste ges tid och få ett bra omhändertagande av tandvården menar forskaren Henrik Berlin som har studerat hur unga upplever smärta hos tandläkaren och hur den behandlas. Han vill se gemensamma riktlinjer för smärtbehandling och mer forskning på området.
– Barn och ungdomar har många tandläkarbesök framför sig. Då är det förstås väldigt viktigt att de tidigt får ett bra omhändertagande och en så smärtfri behandling som möjligt, säger övertandläkare Henrik Berlin som nu disputerar vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet.
Behandling skiljer sig åt
Avhandlingen består av fyra delstudier, där två behandlar upplevelsen av smärta och två fokuserar på smärtbehandlingen av barn och ungdom.
I den första visar en enkät på en skillnad i hur allmän- respektive specialisttandvård behandlar mjölk- och permanenta tänder, samt att lokalbedövning används för lite inom allmäntandvården.
– Det visar att det finns en osäkerhet kring de här frågorna, och att det behövs ta fram riktlinjer för smärtbehandling inom barntandvården. Barnen och deras föräldrar ska kunna veta att samma vård ges överallt, säger Henrik Berlin.
I den andra studien ombads 31 barn i åldern 10-15 år att skatta smärtan de kände efter rutinmässiga tandutdragningar inför behandling med tandställning. Smärtan överlag upplevdes som mild till medelstor. Detta tillsammans med övriga resultat från studien talar enligt Henrik Berlin för att tandutdragning lämpar sig väl för smärtstudier.
Genomgången av forskningen på området i den tredje studien kunde varken bekräfta eller avfärda effekten av smärtlindring efter ett kirurgiskt ingrepp på barn 0-19 år.
– Det fanns inget publicerat, vilket visar på ett skriande behov av mer forskning om detta. Det finns kunskapsluckor, säger Henrik Berlin.
Rätt information viktigt
I den avslutande delstudien intervjuades barn om deras upplevelser av en tandutdragning och tiden precis efteråt. Slutsatsen är att barn kan hantera viss smärta och ett mått av obehag, om de fått rätt information vid rätt tid av personalen.
– Därför måste det tidiga förebyggande arbetet få ta tid, för att undvika ökat lidande samt för att minska risken att tandvårdsrädsla uppstår längre fram, säger Henrik Berlin som också lyfter den samhällsekonomiska aspekten.
Barn har inte samma strategiska förmåga som vuxna när det gäller att hantera obehag som smärta. Henrik Berlin återkommer därför till hur viktigt det är att tandvården ägnar tid åt och pratar med barn före en behandling och att alltid förebygga smärta med till exempel lokalbedövning.
– Ju färre som längre fram i livet utvecklar tandvårdsrädsla och därför behöver vård av specialisttandvård desto bättre både för den enskilde patienten och för samhället, säger Henrik Berlin.
Så gjordes delstudierna:
1.En enkät om valet av och omfattningen av smärtbehandlingar skickades till alla allmäntandläkare i Region Skåne och till alla specialister inom barn- och ungdomstandvård i Sverige.
2.Intensiteten i smärtan mättes vid 14 olika tidpunkter från behandling och upp till en vecka efter rutinmässig tandutdragning på 31 barn, 10-15 år gamla.
3.En genomgång om vad som skrivits om effekten av smärtlindring som getts direkt efter behandling till barn 0-18 år gamla
4.Intervjuer med barn, 10-16 år, om hur de upplevt en tandutdragning och tiden efteråt.
För första gången har älgens hela dna-sekvens analyserats, och det skapar möjligheter till vidare studier om älgens evolution och bevarande. Dna från älgar i nutid har ingått i studien tillsammans med fynd från förhistorisk tid, det äldsta ungefär 10 000 år gammalt. På det sättet har forskarna kunnat undersöka hur älgarnas antal och geografiska spridning har varierat.
Trots att älgarna i Sverige var mycket få under 1700-talet kan forskarna inte se en betydande brist i genetisk mångfald eller spår av inavel hos dagens svenska älgar.
Älgarna överlevde istiden
Att älgarna överlevde istiden berodde på att de troligen var bra på att hitta nya områden att leva på. Skandinavien var täckt av den tjocka inlandsisen under de cirka100 000 år som istiden pågick. Älgar kan flytta sig långa sträckor och kunde hitta skogar och miljöer i Mellaneuropa, längs isens gräns, där de kunde överleva. Alla älgar i Sverige härstammar från älgarna i dessa områden, visar forskningsstudien. När inlandsisen försvann och skogarna spred sig i Sverige, verkar älgarna ha följt med norrut.
Även älgar från andra delar av världen ingick i studien och kartläggningen av arvsmassan öppnar för annan forskning och bevarandearbete framöver.
– Direkt när jag sänker ner min cylinder i vattnet börjar röntgentuben bestråla bottenslammet och tack vare den inbyggda detektorn analyseras resultaten omgående. Eftersom alla ämnen har ett unikt fingeravtryck när man tittar på dem i en XRF-analys kan jag direkt identifiera vilka ämnen som finns på havsbottnen, säger Siwen An, som forskat vid Institutionen för elektronikkonstruktion på Mittuniversitetet.
XRF-analys är en metod som bygger på röntgenfluorescens, och har tidigare krävt en labbanalys efter provtagning på plats, men Siwen Ans har vidareutvecklat metoden.
Återvinning av flygaska
Förutom mätning av gifthalt har hon också studerat möjligheten till mikroskopiavbildning av tungmetallerna, där en uppställning med polykapillär röntgenoptik kan användas för att visa hur de distribuerats i provet, och därmed förbättra noggrannheten i fältmätningen. Inför sin avhandling har hon också genomfört mätningar på lakvatten vid Blåbergets avfallsanläggning i Sundsvall och på flygaska från avfallspannan i Korstaverket.
– Flygaska är en restprodukt från rökgasreningen vid industrier och den kan innehålla stora mängder föroreningar och tungmetaller. Min forskning syftar till att ta fram nya metoder för hur ämnen i askan kan tas om hand och återvinnas, säger Siwen An.
Saker som kommunicerar
Siwen An arbetar på forskningscentret STC (Sensible Things that Communicate) på Mittuniversitetet. Här utvecklas sensorbaserade system och tjänster och forskningen bedrivs inom elektronik- och datateknikområdet med fokus på Industriell IoT, nästa generations mätsystem och funktionella ytor.
– Med hjälp av den vidareutvecklade tekniken skulle industrier lättare kunna visualisera sina utsläppsflöden och se hur föroreningarna från verksamheten sprids i realtid. Det underlättar också för fabriksledningar och andra beslutsfattare att sätta in snabba åtgärder för att minska föroreningarna, säger Siwen An.
Siwen An, doktorand vid Institutionen för elektronikkonstruktion på Mittuniversitetet, Siwen.An@miun.se
Den 3 december, beslöt Folkhälsomyndigheten och regeringen att gymnasieskolorna återigen ska övergå till fjärr- eller distansundervisning. I en nyligen publicerad studie har forskare undersökt hur vårens skolnedstängning påverkade de elever som då gick sista året på gymnasiet.
– Det var en mycket speciell situation. Vi ville belysa hur utbildningen förändrades ur ett elevperspektiv och få en djupare förståelse för elevernas situation, säger Ingrid Henning Loeb, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Forskarna samlade in 87 skriftliga redogörelser från elever. Det var antingen längre fria svar på ett antal öppna frågor eller texter som eleverna skrev själva.
Skolan blev en mängd enskilda uppgifter
– Genom en sån här studie där elevernas röster, tankar och känslor kom i dagen genom deras egna redogörelser fick vi inblickar som man inte kan få med enkäter som datainsamlingsmetod, säger Ingrid Henning Loeb.
Eleverna gick på både högskoleförberedande program och yrkesprogram på gymnasieskolor över hela landet.
– Deras redogörelser synliggjorde dels hur undervisningsinnehållet omvandlades till en mängd enskilda uppgifter som ofta skulle hanteras under stress, dels ensamheten som många kände av att sitta hemma på sin egen kammare och utföra dessa uppgifter på egen hand, säger Ingrid Henning Loeb.
Mindre socialt samspel
Gymnasieskolorna gick i våras över till distansundervisning i princip över en natt. I elevernas berättelser beskrivs hur de kämpade med att få tekniken att fungera och att skapa en rutin för skolarbetet. Väldigt många satt på sitt rum, varav många satt i sängen, och kommunicerade digitalt med lärare och klasskamrater.
Av studien framkommer hur läroprocessen ändrades så att det blev fler individuella inlämningsuppgifter istället för lärandemoment som till exempel gruppdiskussioner, samarbete och annat som kräver mer sociala interaktioner.
– Många elever påpekade att lärarna stöttade dem på olika sätt, men det fanns också elever som satt och väntade på svar på sina frågor och kände stor uppgivenhet. Det framkom också hur utbildningsvillkoren skiftade. Många bor trångt eller har dålig uppkoppling, medan andra har goda förutsättningar med föräldrar som kan stötta. Det påverkar såklart lärandet, säger Sally Windsor, universitetslektor i pedagogiskt arbete
Nedstämdhet och oro
Forskarna ställde också frågor om elevernas sociala situation. Svaren visar att många saknade det sociala samspelet i skolan och med kompisar, att de kände oro för anhöriga i riskzon och att de kämpade med nedstämdhet och stress.
– Det fanns en del elever som tyckte att det inte var något problem att sitta hemma, utan att det var skönt eller bekvämt. Men det var inte många. Det är dock svårt att veta vad som berodde på just distansundervisningen. Det var en helhetssituation – med ensamheten, smittspridningssituationen, uteblivandet av studentfirande och mängden inlämningsuppgifter och framtiden som stod på spel, säger Sally Windsor.
Skolor måste upprätthålla det sociala samspelet
Under höstterminen har gymnasieskolorna hanterat coronapandemin på olika sätt. Vissa har haft all undervisning på plats i skolan, andra har haft delvis distansundervisning. När nu samtliga återigen övergår helt till distansundervisning är det viktigt upprätthålla det sociala samspelet.
– I vissa elevberättelser framgick att de inte tyckte att de känner sina klasskamrater tillräckligt väl för att ta kontakt med dem när de inte är i skolan. De saknade dock samvaron med dem på olika sätt, och värderade kamraternas betydelse för sitt eget lärande och sin egen motivation, säger Ingrid Henning Loeb.
Ingrid Henning Loeb och Sally Windsor ser det därför som angeläget för skolledare och lärare att hålla skolans sociala funktion och lärandets sociala aspekter i ständig åtanke, det vill säga hur relationer påverkar motivation och lärandet.
– Det här vet i princip varenda lärare, men det är något som man på skolnivå behöver hålla i fokus. Vi ser nu till exempel i diskussioner i sociala medier hur formfrågor lätt hamnar i fokus istället, till exempel om man kan få närvaro om man inte har kameran på eller inte sitter upp, säger Ingrid Henning Loeb.
Så gjordes studien
87 skriftliga redogörelser av elever i år 3 på gymnasiet som samlades in under maj 2020. Eleverna gick både högskoleförberedande och teoretiska program på gymnasieskolor över hela landet. Studien är genomförd av Ingrid Henning Loeb, docent i pedagogik och Sally Windsor, universitetslektor i pedagogiskt arbete. Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020, är publicerad i vetenskapliga tidskriften Paideia.
