Många insekter och spindlar trivs dåligt i det intensivt brukade odlingslandskapet eftersom utbudet av föda, övervintringsplatser med mera är för skralt. Med olika grödor på fälten skapas en mosaik av livsmiljöer och resurser. Ett exempel är att raps, klöver och åkerböna ger mat till bin under en större del av säsongen än om bara en blommande gröda finns i området. Tidigare forskning pekar på att fler grödor borde gynna de nyttiga krypen, men trots den stora potentialen har sambanden inte undersökts tillräckligt i fältstudier. En färsk studie som letts av SLU-forskare ger därför ett viktigt bidrag till planeringen av framtidens jordbruk.
Inventerat insekter på 154 fält
Forskarna har sammanställt data från sju olika studier i Skåne – sammanlagt ingår 154 fält. De har inventerat insekter och spindlar på fälten och kombinerat med uppgifter om det omgivande landskapet. Vanligaste grödorna var raps, korn, vete och vall, men också havre, råg, bönor, ärt, potatis och sockerbeta förekom. I studien ingick också tillgången på mark som inte är odlingsmark – de vanligaste inslagen var skog och gräsmarker, till exempel hagmark. Variation i odlingslandskapet är en faktor som vi vet gynnar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
Ofta domineras ett landskap tydligt domineras av en gröda – i det här fallet raps. Bild: Guillermo Aguilera
Det visade sig att i landskap med ett större utbud av grödor kunde antalet nyttiga insektsarter vara upp till 10 procent större än i landskap med färre grödor. Men en viktig poäng är att den positiva effekten bara syntes om det fanns en viss andel mark som inte odlades, till exempel skog och hagmarker.
Klassificerade olika typer av gröda
– Vi klassificerade grödorna utifrån deras egenskaper. Alla sädesslag utgör till exempel en kategori, eftersom de bidrar med liknande resurser till småkrypen. Det innebär att det inte räcker att bara odla fler sädesslag utan att de måste kompletteras med andra typer av grödor, säger huvudförfattaren Guillermo Aguilera, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
En annan fråga är betydelsen av att de flesta grödor är ettåriga medan vallen är flerårig. Man kan tänka sig att många insekter och spindlar skulle kunna trivas bättre när de inte blir störda lika mycket vid till exempel sådd och jordbearbetning. Men proportionen vall i landskapet hade inte någon betydelse för mängden rovinsekter, utan det var antalet typer av grödor som gav den positiva effekten.
Jordlöparna gynnades av fler miljöer
Att pollinatörerna skulle kunna dra nytta av blommande grödor på olika fält var förväntat eftersom de är så mobila. Att jordlöparna skulle påverkas positivt var inte lika väntat men det är inte heller särskilt märkligt. Jordlöpare är allätare och äter både frön och insekter. Olika grödor ger olika typer av miljöer och ökar chansen för jordlöparna att hitta mat och platser att övervintra på. Däremot kunde forskarna inte se att spindlarna gynnades.
– Skillnaden mellan jordlöpare och spindlar är svår att förklara eftersom de har ett liknande levnadssätt, säger Guillermo Aguilera.
Guillermo Aguilera tömmer fallfällor som användes för att undersöka vilka spindlar och jordlöpare som fanns på fälten. Bild: George Orfanidis
Studien visar att det är viktigt att bevara variationen i jordbrukslandskapet. Om vi gör det kan vi gynna insekterna ytterligare genom att odla fler olika grödor. Ett plus är att denna insats för biologisk mångfald inte ger mindre areal odlingsmark.
Mycket jordbruksmark i Skåne
Studien genomfördes i södra Sverige. Där är jordbruket intensivare än på många andra håll och det är inte säkert att effekten av att öka antalet grödor blir lika stor överallt.
– Det skulle vara intressant att jämföra med regioner där mångfalden av grödor redan är större ”by default”, säger Guillermo Aguilera.
Forskarna bakom artikeln kommer från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Natural Sciences Museum of Barcelona, Lunds universitet och Université de Bordeaux.
De första stegen är viktiga för att öka utbytet från skogsråvaran. Flisens kvalitet påverkar hur pass bra massa det blir i slutändan. En flis som har mer jämna egenskaper ger bättre massa och man får ett högre utbyte.
Alltför många spån olämpliga för massaframställning
– En stark anledning till att jag började det här projektet är att jag vill bidra till att våra skogliga resurser används så effektivt som möjligt. Att upp till fem procent av en trästock blir till spån som inte är lämpligt för massaframställning tycker jag är ohållbart. Det gjorde mig glad när mina data började komma och visade att hypotesen stämde och att spånhalten hade halverats, säger Jessica Gard Timmerfors.
Huvudfokus i projektet har varit en ny typ av trumhugg, som har utvecklats av Multi Channel Sweden AB. Hon har studerat huggen både i full skala ute på massabruk och i pilotskala på Domsjö utvecklingsområde i Örnsköldsvik. Vid försöken i pilotskala har hon själv kunnat styra valet av råmaterial och inställningar.
En del i projektet har varit att jämföra flisen från den nya huggen med flis som används inom industrin i dag. Detta har gjorts i fullskaleförsök och med fokus på flisens längd, tjocklek och bredd. Industrin har en standard för vilken flis som anses vara acceptabel eller för stor, för tjock eller för liten. Den flis som är för liten eller för stor sorteras ibland bort innan flisen kokas till massa, vilket leder till sämre utbyte.
Dimensionerna på en flisbit varierar
Vilka dimensioner en flisbit bör ha med avseende på tjocklek och längd skiljer sig åt mellan olika processer. Därför har Jessica Gard Timmerfors försökt tillverka en kortare flis utan att den storleksfraktion som industrin vill ha, acceptfraktionen, blir orimligt liten. Det har även gjorts studier av impregnering av kortare flis med kokkemikalier.
Jessica Gard Timmerfors har gjort pilotstudier med varierande råvara för att undersöka om samma variationer som påverkar traditionella flishuggar även påverkar den nya teknologin. En variation som hon tittat närmare på är skillnader i fliskvalitet om lövved och barrved huggs med samma inställning. Hon har även tittat på variationer inom samma trädslag, till exempel trästockar som är frusna, har torkat, eller som har ovanligt hög fukthalt.
– Det har varit roligt att få jobba praktiskt med att förbereda stockarna, vara med och hugga och att besöka olika massabruk.
Småfraktioner stör massaprocessen
Den nya trumhuggstekniken skapade flis som visuellt liknade den som används inom industrin i dag. Den nya trumhuggen gav en andel acceptflis på 85 procent direkt efter huggning i demonstrationsskala, ett värde som brukar uppnås först efter sållning av flis. Framför allt minskade andelarna av de fraktioner som kan ses som förlust, nämligen pinnflis och spån. Dessa småfraktioner stör massaprocessen och kan ses som en råvaruförlust, även om de fortfarande kan användas som bränsle.
Tre av tio elever i femman upplever att andra elever stör dem på lektionerna och i nian är det sex av tio elever som är störda av kamraterna, visar Skolinspektionens skolenkät 2020.
Att det är stökigt i skolan är också ett skäl till att många lärare väljer att hoppa av yrket efter färre än fem år.
– Vi har ordningsproblem i fler svenska skolor och utmaningarna är stora, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Han granskar också på uppdrag av Skolforskningsinstitutet, vad den samlade forskningen har att säga om betydelsen av lärares ledarskap, för att det ska bli studiero i klassrummen.
Stor skillnad mellan klasser i samma skola
– Det är för många elever som ger uttryck för att de inte kan arbeta i lugn och ro. Det är för många lärare som slutar i yrket och menar att de inte kan leda undervisning och hantera konflikter och för lite tid ägnas i lärarutbildningen till att träna upp blivande lärares förmåga att leda undervisning.
Men det är stora skillnader mellan skolor och även mellan klasser på samma skola, säger Marcus Samuelsson. Ibland är det elever som stör, ibland är det lärare som inte fungerar och ibland är det skolledaren som bär ansvaret. Ibland är det en kombination av alla tre.
Lärarnas ledarskap viktigast för studieron
Vad i lärarnas ledarskap främjar studieron i klassrummet? Skolforskningsinstitutet genomför just nu en forskningsstudie som ska bidra med vetenskapligt underlag.
– Hur lärares ledarskap ska utövas för att ge studiero, är en fråga som väckts i flera av Skolinspektionens rapporter men som också har framkommit i våra egna fokusgrupper. Många lärare efterlyser ökad kunskap kring just ledarskapet i klassrummet både i byggandet av goda relationer och för att skapa en positiv klassrumsmiljö, säger projektledaren Elín Hafsteinsdóttir.
En bred sökning som gjorts i svenska och internationella databaser har gett omkring 3700 träffar. Träffarna granskas av forskarna i olika steg för att sålla fram de studier som kan ge svar på frågan. Resultatet presenteras i början av 2021.
Även om det är svårt att med statistik belägga att det har blivit stökigare i skolan de senaste decennierna så är det Marcus Samuelssons intryck. Samma upplevelse har också barnpsykologen Martin Forster. Han forskar på Karolinska Institutet, om bland annat konflikthantering mellan barn och föräldrar, och har även arbetat med konflikthantering i skolan.
Mer stök med alla elever i samma klass
Ett skäl till det ökade stöket i skolan, är att de mindre grupperna för elever med speciella behov tagits bort, menar Martin Forster. Det som en gång i tiden hette OBS-klass .
– Det är en av de stora förändringarna i skolan de senaste decennierna. Elever som har olika typer av problem ska nu integreras i de vanliga klasserna. Det är klart att det då blir större utmaningar i klasserna.
Att alla elever går i samma klass är i och för sig både nödvändigt och bra, tycker Martin Forster. Ingen vill väl ha ett samhälle där vi städar undan personer för att de har problem, säger han. Men ska systemet fungera behöver eleverna mycket stöd och särskilt viktiga är deras assistenter.
– För att få det här att fungera är det absolut viktigaste, som skolpolitiker och skolledare bör se till, att resurspersonerna har bra utbildning. Tyvärr är det oftast tvärtom. Men med välutbildade resurspersoner går det bra att jobba integrerat.
En annan orsak som ofta lyfts fram till att elever bråkar och stör, är att en generation curlade barn som sedan späd ålder aldrig behövt gå med på något de inte gillar, nu befolkar klassrummen. Men det avfärdar Martin Forster.
– Jag tror inte barn är mer curlade nu än tidigare. Jag möter många familjer i mitt arbete och det är inget jag ser. Den stora skillnaden är att föräldrar är betydligt mer engagerade i sina barn nuförtiden än till exempel på 70-talet.
Sömnbrist gör det svårt att sitta still
Istället tror han att det är andra samhällsförändringar som gör att barn kan vara stökigare.
– Barn är till exempel mer stimulerade. Länge hade vi bara kanal 1 och 2 på tv. Nu har vi tillgång till underhållning när som helst. Barn går också längre tid i förskola och skola och både föräldrar och barn är mer stressade.
– Dessutom sover barn betydligt mindre nu. Sömnbrist är tydligt kopplat till att elever har svårt att sitta still och koncentrera sig.
Dagens ungdomar växer upp i ett samhälle där jaget styr, säger Marcus Samuelsson.
– Under efterkrigstiden visste ungdomar hur de förväntades bete sig. De flesta anpassade sig till ett starkt strukturerat samhälle som styrdes av normer och konventioner. Så är det inte längre. Dagens unga människor fostras på ett annat sätt. Det innebär att de oftare utgår från vad de själva eller deras kompisar vill. Det påverkar också situationen i skolan.
Ordning och reda som förr
Men ordning och reda på ett lite gammaldags sätt, har för många skolor blivit ett sätt att profilera sig. Lärarna kan till exempel tilltalas med efternamn och har instruktioner om att vara välklädda på jobbet. Men att det skulle vara effektiva verktyg för att få lugn och ro, tror inte Marcus Samuelsson, pedagogikprofessorn vid Linköpings universitet.
– Det där tolkar jag som ett uttryck för en dröm om en annat samhälle. Som det var förr. En lärare som tar på sig kostym uppfattas inte per automatik som en auktoritet. Auktoriteter för dagens ungdomar är något annat än det var för tidigare generationer. Vad auktoritet är och hur en sådan ska bete sig, är en bra ingång för ett samtal mellan elever och lärare.
Ska man vända en stökig miljö till lugn och få elever att följa läraren som ledare måste man istället skapa ett bra samspel mellan lärare och elever.
Bristfälliga relationer skapar oro
– Den stora och viktiga orsaken som framkommer i forskningen är att det är relationerna mellan lärare och elev som är det viktiga. Bristfälliga relationer är den främsta orsaken till bråk och oro bland eleverna.
Det kan till exempel vara att eleverna tycker att läraren har vissa favoriter och förbiser andra elever. Konsekvensen blir att eleverna svarar med att opponera sig och inte följer reglerna.
– Elever beter sig så bra de kan. Därför är det lärarens uppgift att få eleverna att uppträda i linje med hur de förväntar sig att eleverna ska vara. Då ingår att förklara varför skolans regler finns, att elever och lärare är överens om reglerna och att ha höga förväntningar på alla elever, säger Marcus Samuelsson.
– Lärare måste också våga ingripa effektivt mot kränkningar, bråk och mobbning. Det får inte finnas en undfallenhet bland lärarna, att eleverna upplever att lärarna inte kan eller vågar ingripa. Det sänker tilliten till lärarna och då blir klimatet genast sämre.
Stenhårda regler straffar sig
Konsekvens är viktigt men stränga straff och många tillrättavisningar hjälper inte. Det är Martin Forster och Marcus Samuelsson överens om.
– Att bemöta de 10 – 15 procent som stökar genom stenhårda regler är ingen bra metod. Det leder oftast till en upptrappning av bråket, säger Martin Forster.
Istället är nyckeln att förstärka det positiva hos eleverna. Kommer elever i tid berömmer man det, istället för att klaga på det fåtal som var sena.
– Om man lägger mycket tid på beröm så visar studier att elever mer och mer kommer att vilja höra det och bete sig därefter, säger Marcus Samuelsson.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Har du upplevt att musik fått dig att släppa ut känslor som du länge tryckt undan eller brustit ut i tårar av ett musikstycke fast du inte riktigt förstår varför? Forskare vid Kungl. Musikhögskolan, KMH, har undersökt hur musiken påverkar människor i sorg och hur själva valet av musik till begravning kan hjälpa oss i sorgebearbetningen och få oss att släppa fram de där känslorna som är så viktiga att ta om hand när vi mister en närstående.
Det finns relativt lite forskning kring vikten av begravningsmusik och sambandet med de närståendes sorgebearbetning. KMH-forskarna Eva Bojner Horwitz (professor i musik och hälsa), David Thyrén (fil dr) och Marianne Viper (musikterapeut) har tagit del av befintlig forskning och analyserat material från tolv intervjuer med personer som själva framfört begravningsmusik i samband med en släktings bortgång.
Terapeutisk roll i sorgearbetet
Forskarna undersökte hur släktingar relaterar till musik vid begravningen av en närstående, musikens terapeutiska roll för närstående i deras sorgebearbetning och musikens roll under sorgebearbetningen när den avlidna själv valt begravningsmusiken.
Berättelserna från respondenterna talar sitt tydliga språk. Musiken påverkar oss och för de allra flesta får musiken en viktig del i avskedet. Musiken kan bland annat hjälpa till att minnas en persons livshistoria, eller ge de efterlevande styrka och ta hand om känslor.
Några av respondenternas upplevelser: ”Min man ville att vi skulle spela ”Imagine” av John Lennon på begravningen, för den hade vi på vårt bröllop.” ”Jag har sparat musiken vi hade på begravningen som ringsignal på min mobil. Jag känner att den ger mig styrka.” ”Musiken kanaliserar så många känslor som du inte kan eller behöver sätta ord på.” ”Efter mitt barns bortgång kunde jag inte höra musik, det finns inga ord som kan beskriva mina känslor, berättar en respondent som upplevde att musikens kraftfulla inverkan var för stor.”
Forskarna menar att musiken i begravningsritualen påverkar sorgebearbetningen på många sätt: terapeutiskt, emotionellt och symboliskt. Författarna öppnar också upp för ytterligare forskning kring exempelvis kulturella skillnader i ämnet och föreslår värdet av att samla in kvantitativa mätningar av bland annat stresshormoner.
Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa, Kungl. Musikhögskolan (KMH), eva.bojner-horwitz@kmh.se
Om Kungl. Musikhögskolan, KMH
utbildar cirka 1 300 studenter om året inom bland annat folkmusik, jazz, klassisk musik, dirigering, komposition, musik- och medieproduktion samt olika lärarutbildningar med inriktning musik.
har särskilt uppdrag att ge utbildningar i orkester- och kördirigering, elektroakustisk komposition och pianostämning.
bedriver även konstnärlig och vetenskaplig forskning och forskarutbildning.
utbildar i bland annat musikterapi, och deltar i omfattande konstnärliga och pedagogiska forsknings- och utvecklingsprojekt i Sverige och internationellt.
Med 350-400 egna konserter och andra evenemang varje år är KMH en av Stockholms större konsertarrangörer.
Risken för våld mot kvinnor ökar då kvinnors relativa ekonomiska position förbättras, jämfört med deras partner. Det visar nationalekonomen Sanna Ericsson i sin avhandling ”Reaching for Equality”.
– Min studie visar att en bakslagseffekt kan existera även i jämställt land som Sverige, samt att effekten skiljer sig åt mellan olika demografiska grupper i samhället, säger hon.
Sanna Ericsson bedömer kvinnors ekonomiska position med hjälp av ett mått på deras förväntade arbetsinkomst, vilken baseras på historiska skillnader i regional industrisammansättning, könssegregering på arbetsmarknaden och löneutveckling över tid. Sedan mäter hon våld i hemmet med hjälp av uppgifter om kvinnor som uppsökt svenska sjukhus på grund av misshandel, som ägt rum hemma eller på en ospecificerad plats.
Män destruktiva när kvinnan får bättre lön
– Våld mot kvinnor, och framförallt partnervåld, är svårt att mäta eftersom anmälningsbenägenheten kan skilja mycket och mörkertalen sannolikt är mycket stora. På grund av detta använder jag mig av sjukhusdata för att studera relationen mellan kvinnors ekonomiska position och risken att de besöker ett sjukhus för skador orsakade av misshandel, säger Sanna Ericsson.
Sanna Ericssons forskning visar att när kvinnors ekonomiska position förbättras så ökar inte bara kvinnomisshandeln, utan även sannolikheten av kvinnornas äkta män besöker ett sjukhus för orsaker relaterade till depression, stress, ångest, missbruk eller för att själva ha utsatts för misshandel.
– Resultatet tyder på att mäns destruktiva beteende riskerar att öka då kvinnors ekonomiska position förbättras, vilket är i linje med teorier som förutspår en bakslagseffekt av ökad kvinnlig ekonomisk frihet, så kallad ”male backlash”, säger Sanna Ericsson.
Drabbar äldre och högutbildade värst
Bakslagseffekten är starkare för äldre kvinnor, kvinnor med högre utbildning och kvinnor i mer långvariga äktenskap, enligt Sanna Ericssons studie.
– De grupperna förbises ofta i debatten kring partnervåld. Min forskning visar därmed hur viktigt det är att nå ut även till dessa kvinnor med eventuella insatser i kampen mot våldet. Jag kan visa på att det finns en risk för att ökad ekonomisk frihet för kvinnor ger en bakslagseffekt – även i ett jämställt land som Sverige.
Teorin om en manlig bakslagseffekt handlar om att traditionella könsroller hotas då kvinnan får en förbättrad ekonomisk position relativt till mannens.
Studien visar att om kvinnors förväntade inkomst ökar med en standardavvikelse (vilket år 2019 motsvarar cirka 55 000 kr) så fördubblas risken att kvinnan besöker ett sjukhus för skador orsakade av misshandel, jämfört med den genomsnittliga risken (0.23 promille).
Tvärtom i utvecklingsländer
Tidigare forskning på relationen mellan kvinnors ekonomiska position och partnervåld går i olika riktningar. Forskning från till exempel USA och Storbritannien har visat att då lönegapet mellan män och kvinnor minskar så sjunker risken för våld i hemmet, medan forskning från utvecklingsländer generellt visar på en positiv relation, likt Sanna Ericssons resultat.
– Mina resultat kan anses kontroversiella, men när jag testar för svagheter i metoden så håller ändå resultaten. Min studie kompletterar den tidigare forskningen genom att den detaljerade svenska registerdatan gör det möjligt att studera relationen mellan kvinnors ekonomiska position och kvinnovåld i mer detalj, på individnivå och med ett mått på våld som troligtvis är mindre drabbat av selektiv underrapportering, nämligen sjukhusdata.
I studien används svenska registerdata från databasen The Swedish Interdisciplinary Panel (SIP). Databasen innehåller information från bland annat Socialstyrelsens Patientregister och inkomstuppgifter från SCB:s register. Studien utgår från hela Sveriges befolkning född 1973–95, och deras föräldrar. Forskaren följer individerna under åren 2001–2011. Det slutliga dataurvalet består av gifta kvinnor i åldrarna 20–65 år, vilket motsvarar drygt 950 000 personer. Det är 0.23 promille av dessa kvinnorna som uppsöker sjukhus på grund av misshandel i hemmet eller ospecificerad plats, vilket motsvarar cirka 220 kvinnor varje år.
Partnervåld definieras i studien som kvinnliga sjukhusbesök, för vilka misshandel har registrerats som skadeorsak. Skadeorsaker rapporteras av sjukhuspersonal och inte individen själv. Vem som är misstänkt förövare vid misshandeln registreras inte, men då den allra vanligaste förövaren vid kvinnomisshandel är en partner är sannolikheten stor att sjukhusbesöken mäter partnervåld (Frenzel 2014). Enbart de fall av misshandel som inträffade i offrets hem eller på ospecificerad plats används
Svårt mäta partnervåld
Sanna Ericsson menar att sjukhusbesök för misshandel sannolikt bara mäter toppen av ett isberg av partnervåld. Detta eftersom besöken endast fångar de mest allvarliga misshandelsfallen. Dessutom består detta mått på våld i hemmet (sjukhusbesök för misshandel) av tre komponenter:
faktisk misshandel
sannolikheten att kvinnan uppsöker ett sjukhus om hon har blivit misshandlad
samt sannolikheten att hon uppger korrekta orsaker till sina skador på sjukhuset.
– I min studie vill jag fånga relationen mellan ekonomisk egenmakt och den första komponenten, det vill säga faktisk misshandel, säger Sanna Ericsson.
Men med detta finns också en risk: Alla tre komponenter kan vara kopplade till egenmakt och om forskaren inte tar hänsyn till dem skulle de kunna snedvrida resultaten. Därför har Sanna Ericsson även kontrollerat att relationen mellan ekonomisk egenmakt och risken för sjukhusbesök är densamma även om hon endast mäter sjukhusbesök med inläggningar som varar över minst en natt (där skadorna är så pass allvarliga att uppsöka vård är mindre av ett val och mer av en nödvändighet). Därför kan hon utesluta att valet att uppsöka sjukhus inte är vad som driver resultaten.
– Jag ser även att mina resultat inte ändras då jag inkluderar sjukhusbesök för skador som liknar de av misshandel, men där kvinnan uppger att orsaken är en olycka, vilket indikerar att felrapportering vid sjukhuset inte heller är vad som driver mina resultat. Jag känner mig stärkt i min övertygelse att det jag skattar är effekten av kvinnlig ekonomisk egenmakt på risken för kvinnomisshandel, säger Sanna Ericsson.
Utvecklingen av nya terapeutiska biomolekyler – som gensaxen CRISPR – har gått otroligt snabbt de senaste åren men begränsas av svårigheter att få in molekylerna i de önskade målcellerna. Idag används framförallt starka elektriska spänningsfält som destabiliserar cellmembranet, så kallad elektroporering, eller genetiskt modifierade virus.
– Trots att de regelbundet används inom forskningen har dessa metoder oönskade bieffekter – dels i form av ökad celldödlighet efter elektroporering och dels i form av de risker för allvarliga genetiska förändringar som finns kring användning av virus, säger Jonas Larsson, professor i molekylär medicin med inriktning hematologi och stamcellsbiologi vid Stamcellscentrum, Lunds universitet.
I ett ämnesöverskridande samarbete mellan forskargrupper från de två strategiska forskningsområdena StemTherapy och NanoLund har man försökt angripa de här problemen.
Skonsam metod att få in biomolekylerna
– Vi ville utveckla en mer skonsam metod för att leverera biomolekyler in i mänskliga blodstamceller, förklarar Ludwig Schmiderer, försteförfattare till studien och doktorand i professor Jonas Larssons forskargrupp vid Lunds Stamcellscentrum.
– Tillsammans med Martin Hjort, forskare vid NanoLund och teknisk chef på NAVAN Technologies, undersökte vi ifall mikroskopiskt små konstgjorda rör, så kallade nanorör, skulle kunna användas för detta ändamål.
Nanorören är 1-3 mikrometer långa aluminiumoxidrör med en diameter på 100-200 nanometer som tillverkas lokalt i Lunds NanoLab. Närheten mellan nanolaboratoriet och stamcellslaboratoriet gav forskarna en möjlighet att snabbt återkoppla mellan biologiska experiment och materialoptimering.
Som omvänd extraktion
– I tidigare studier har vi använt dessa strukturer för att extrahera molekyler från celler utan att påverka cellernas överlevnad. I den här studien undersökte vi om vi kunde använda nanorören i omvänd riktning och på så sätt få in biomolekyler i mänskliga blodstamceller, säger Martin Hjort.
I artikeln som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS visar forskargrupperna hur de har utvecklat en metod kallad Centrifugation enhanced Nanostraw Transfection (förkortat CeNT).
I CeNT placeras blodstamceller i en behållare ovanpå ett membran täckt med nanorör. Under membranet finns ett utrymme med biomolekylerna som man vill få in i cellerna. En lätt centrifugering gör att cellerna trycks mot nanorören så att en kanal skapas mellan biomolekylerna och cellernas inre. Med hjälp av ett svagt elektriskt fält dras sen molekylerna in i cellerna. Hela processen tar mindre än 10 minuter.
För in molekyler av olika storlek
– Med den här metoden kan vi föra in molekyler av olika storlek, från små molekyler av propidiumjodid till stora dextrankedjor upp till 2 MegaDalton. Framförallt visar vi att vi kan leverera funktionellt genetiskt material till blodstamceller, säger Ludwig Schmiderer.
Efter att ha använt CeNT för att föra in mRNA (budbärar-RNA) som kodar för grönt fluorescerande protein (GFP) kunde forskarna isolera grönmärkta celler för att undersöka hur de påverkats av behandlingen. Inte bara fann de att cellernas överlevnad var opåverkad, genom transplantationsstudier kunde de också bekräfta att de hade lyckats nå in i de mest åtråvärda stamcellerna.
– Dessutom såg vi inga förändringar i genuttryck kopplade till nanorören. De enda förändringar vi såg var direkt kopplade till det mRNA vi levererade. Detta skiljer sig kraftigt från motsvarande behandling med elektroporering då uttrycket av mer än 2 000 gener förändrades, berättar Ludwig Schmiderer.
Inga bieffekter
Forskarna bakom studien säger att den spännande nya tekniken har många fördelar både med avseende på grundforskning och kliniska tillämpningar och talar om en metod som är snabb, skonsam och helt utan bieffekter samtidigt som cellerna hålls i sitt vanliga cellmedium och således påverkas så lite som möjligt.
– Att metoden är så oväntat skonsam har uppmuntrat oss att utforska mer direkta tillämpningar av nanorör, sammanfattar Martin. Nästa fokusområde är därför att använda nanorör för att föra in genediterande system som gensaxen CRISPR-Cas9 i stamceller, vilket har potential att korrigera sjukdomsalstrande genetiska mutationer, säger Ludwig Schmiderer.
Ludwig Schmiderer, doktorand vid avdelningen för molekylärmedicin och genterapi, Lunds universitet, ludwig.schmiderer@med.lu.se
Martin Hjort, forskare vid NanoLund och kemisk biologi inriktning läkemedelsutveckling, Lunds universitet, martin.hjort@med.lu.se
Jonas Larsson, professor vid avdelningen för molekylärmedicin och genterapi, Lunds universitet, jonas.larsson@med.lu.se
Solen är en förutsättning för allt liv på jorden. Men vår 4,6 miljarder år gamla följeslagare kan också orsaka problem. När det råder kraftig aktivitet på solens yta frigörs magnetisk energi. Den ger upphov till geomagnetiska stormar som i vissa fall kan orsaka störningar på jorden i form av strömavbrott och elektronisk kollaps.
När de ödesdigra solstormarna kommer att äga rum har tidigare varit extremt svårt att förutse. Men i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriftenThe Astrophysical Journal Letters har en internationell forskargrupp, ledd från Lunds universitet, kommit ett steg närmare gåtans lösning.
– Vi har upptäckt en unik metod för att bedriva meteorologi i rymden och förutspå den nyckfulla solens skadliga utbrott, säger Tomas Brage, fysikforskare vid Lunds universitet.
Varningstecken i koronan
Tidigare har forskare studerat fläckar på solytan för att förutse kommande aktivitet. Men med hjälp av den nya metoden kan man istället få indikationer på förändringar genom att studera de svaga magnetfälten från solens yttre atmosfär, den så kallade koronan.
Genom att analysera den kvantmekaniska strukturen hos en specifik jon som är vanligt förekommande i koronan kunde forskarteamet hitta ett samband. Genom laboratorieexperiment vid Fudan University i Shanghai och avancerade simuleringar vid Lunds universitet lyckades Tomas Brage och hans forskarkollegor till slut kartlägga de aktuella magnetfälten.
– Det har länge varit en utmaning för solfysiker att mäta dessa fält så att man kan förutspå rymdväder. Men våra resultat är ett genombrott och banar väg för en framtida mission att mäta solkoronan, säger Tomas Brage.
Solstormat ett hot mot samhället
Den nya upptäckten är relevant för hela mänskligheten. I takt med att vi blir allt mer beroende av rymd- och jordbaserade system som är känsliga för rymdväder ökar riskerna att påverkas globalt vid massiva solstormar. Något som utgör ett hot mot vårt samhälle.
– Att kontinuerligt kunna förutsäga förändringar i de magnetfält som skapar dessa utbrott gör att vi kan bli bättre på att i god tid skydda känslig verksamhet som är i fara. Ökad kunskap om solkoronans magnetfält ger oss större möjligheter att förutspå rymdväder, säger Tomas Brage.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: Malmö universitet, Uppsala universitet, Fudan University, Huizhou University.
En ny studie från Centrum för Primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne, visar att de potenshöjande läkemedlen fosfodiesteras typ 5, PDE5-hämmare, har en cancerhämmande potential hos män med tjock- och ändtarmscancer. PDE5-hämmare inkluderar några godkända läkemedel där sildenafil (Viagra) är det mest kända. Artikeln publicerades nyligen i Nature Communications.
– Tillgängliga prekliniska resultat tyder på att PDE5-hämmare kan hämma tumörtillväxt och tumörutveckling hos möss, men det är fortfarande okänt om PDE5-hämmare kan bromsa spridningen av cancer hos människor, vilket vi försökte undersöka med hjälp av medicinska registerdata i Sverige, säger Wuqing Huang, doktorand vid Centrum för Primärvårdsforskning och en av forskarna bakom studien.
Genom att samköra landsomfattande register identifierade Wuqing Huang alla svenska manliga patienter med tjock- och ändtarmscancer som hade använt PDE5-hämmare efter det att de blivit diagnosticerade med cancer (totalt 1 136 patienter). Under studiens uppföljningstid avled 10,2 procent av de patienter med kolorektalcancer som hade fått PDE5-hämmare efter sin diagnos. I gruppen som inte hade fått sådana hämmare (totalt 11 329 personer) avled 17,5 procent av patienterna.
Minskad risk för kolorektalcancer och metastaser
Forskarna justerade för en rad kliniska störfaktorer och fann då att den relativa risken för död orsakad av kolorektalcancer var 18 procent längre hos de patienter som fick PDE5-hämmarna. Forskarna fann också att risken att utveckla metastaser – särskilt avlägsna metastaser, som är den huvudsakliga dödsorsaken vid cancer – var lägre hos de patienter som fick PDE5-hämmare.
Kortfakta om studien
Ämne: Fosfodiesteras typ 5, PDE5-hämmare, och deras påverkan på prognos för manliga patienter med kolorektalcancer. Studiedesign: epidemiologisk forskning, kvantitativ registerbaserad observationsstudie, retrospektiv kohortstudie. Antal grupper i studien: 2. Antal patienter: 12 465.
– Den skyddande effekten var ännu starkare hos män som använde dessa läkemedel efter att ha genomgått öppen kirurgi (ej titthålskirurgi). Detta fynd är det första beviset någonsin hos människa när det gäller antitumöreffekten av PDE5-hämmare på tjock- och ändtarmscancer, vilket stärker de prekliniska bevisen, säger Wuqing Huang.
Randomiserade kliniska studier behövs
En av mekanismerna som har föreslagits bidra till sämre utfall hos patienter med cancer som genomgått operationen är så kallad ”kirurgi-inducerad immunsuppression”.
– Resultaten i vår studie tyder på att cancerhämmande effekten hos PDE5-inhibitorerna kan bero på regleringen av sådana immundämpande effekter. Emellertid behövs randomiserade kliniska studier för att bekräfta våra forskningsresultat innan PDE5-hämmare kan användas förebyggande för män med kolorektalcancer. Det behövs även göras experiment som undersöker de underliggande biologiska mekanismerna, säger Wuqing Huang, forskare vid Lunds universitet.
– Resultaten som vi sett i studien är intressanta, men ska tolkas med försiktighet eftersom detta är en observationsstudie. De biologiska mekanismerna behöver utredas ytterligare. Vi har inlett ett samarbete med andra forskare för att göra detta i experimentella studier, säger Jianguang Ji, docent och universitetslektor i allmänmedicin och klinisk epidemiologi och en av forskarna bakom studien.
Wuqing Huang, doktorand vid allmänmedicin och klinisk epidemiologi, Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning, wuqing.huang@med.lu.se
Jianguang Ji, docent och universitetslektor vid allmänmedicin och klinisk epidemiologi, Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning, jianguang.ji@med.lu.se
Sömnighet påverkar kognitiv förmåga, motivation och beteende. Fler och fler lider av sömnstörningar, men effekterna av sömnighet på sociala interaktioner, som spelar en viktig roll för hälsa och välbefinnande, har varit rätt okända. För att öka kunskapen på området har forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet studerat 641 arbetande vuxna i Sverige. Dessa personer har loggat vad de gjorde var trettionde minut, skattat sin sömnighet var tredje timme och fyllt i en sömndagbok varje morgon under tre veckors tid.
Samband mellan sömnighet och social aktivitet
Resultaten, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar ett tydligt samband mellan sömnighet och hur pass socialt aktiva vi är. Mer sömnighet kunde kopplas till en minskning av både antal sociala aktiviteter och hur länge man var socialt aktiv, med störst effekter särskilt på lediga dagar och på kvällar.
Att vara socialt aktiv stödjer generellt god sömn. Studien visar att social aktivitet på eftermiddagen kunde kopplas till en ökad sömnighet efteråt och längre sömn den kommande natten. Samtidigt visar studien att mer social aktivitet på kvällen var kopplat till en minskad sömnighet och en kortare sömn, med 20 till 30 minuter om man vara aktiv över 6 timmar.
Sociala aktiviteter på kvällen minskar sömnen
Enligt John Axelsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet och en av studiens huvudförfattare, pekar resultaten på att social aktivitet är en belastning, precis som fysisk aktivitet, som gör att vi ökar vårt sömnbehov och sover längre nästa gång vi sover.
– Mycket social aktivitet sent på kvällen är dock sammankopplat med en minskning av sömnen. Det senare är sannolikt kopplat till tillfällen när vi prioriterar social aktivitet över sömn, som när man går ut och festar. Det skulle även kunna vara så att viss typ av social aktivitet sent på kvällen kan vara kopplat till att man är uppe i varv och att det kan ta lite längre tid att somna.
Enligt John Axelsson får framtida studier undersöka detta.
– Vår studie öppnar upp för ny forskning om hur faktorer som dagsljus, kaffe, sömnbehandling, och andra faktorer som minskar sömnighet kan hjälpa oss att leva att mer socialt liv.
John Axelsson och hans kolleger genomför nu studier om hur sömn, och sömnighet påverkar hur vi interagerar med våra kollegor på jobbet. De följer hur arbetare sover, i mer detalj än i denna studie, och undersöker hur ofta man är socialt aktiv och vilken kvalitet det är på de sociala kontakterna.
Tuberkulos är den bakteriella sjukdom som skördat flest offer genom historien. Än idag utgör sjukdomen ett stort hälsoproblem, dess spridning är global, kan förekomma latent hos många människor och uppvisar alltmer resistens mot antibiotika. Men frågan om när sjukdomen först uppträder i mänsklighetens historia har varit omtvistad.
I samband med röntgenundersökningarna av lundabiskopen Peder Winstrups (1605-1679) mumie kunde små förkalkningar påvisas i lungorna, förkalkningar som kunde sättas i samband med sjukdomen tuberkulos. Ett samarbete med Max Planck Institutet i Jena, Tyskland, inleddes för att påvisa om dna från tuberkelbacillen fanns i dessa förkalkningar. Från förkalkningarna har den mest kompletta genuppsättningen från tuberkulos bakterien, Mycobacterium tuberculosis, kunnat rekonstrueras.
Tuberkulos kom med jordbruket
– Resultaten översteg vår förväntan. De har gjort att vi kunnat revidera uppfattningen när denna sjukdom utvecklas och börjar spridas bland människor, säger Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet och en av författarna till studien.
Lundabiskopen Peder Winstrup
Tidigare forskning baserat på genetik och användning av den molekylära klockan har tidfäst tuberkulosens uppträdande till cirka 70 000 år före nutid. Detta innebär att sjukdomen följde med den moderna människan när hon lämnade Afrika.
Men mot bakgrund av de nya rön som studien av Winstrups mumie frambragt, i kombination med dna-fynd från mumier från Peru och Ungern, måste den uppfattning revideras. Den mer noggranna kalibreringen baserad på arkeologiska och historiska data ger vid handen att tuberkulosen inte är äldre än cirka 6000 år. Detta innebär att sjukdomens uppkom bland människor samtidigt med utveckling av jordbruket. Centralt för studien är den extremt välbevarade arvsmassan från Winstrups mumie.
– Det arkeologiska källmaterialet är omistligt om vi skall kunna rekonstruera infektionssjukdomarnas utvecklingshistoria, säger Torbjörn Ahlström.
Sötvattensjöar, åar och dammar är den näst största källan till utsläpp av metan, en av de växthusgaser som har störst påverkan på den globala uppvärmningen. Metan är också den växthusgas som har ökat mest i atmosfären de senaste 250 åren.
– Flödet av metan har ökat oregelbundet och vi vet egentligen inte varför, säger Anna Sieczko, postdoktor vid Tema Miljöförändring på Linköpings universitet, som tillsammans med kollegor vid Linköpings och Umeå universitet publicerat en artikel i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.
Mätt metanflöden från fyra sjöar
Flödena av metan varierar över både tid och rum och forskarna söker få svar på vilka källor som står för den stora variationen och hur stora flöden som kommer från respektive källa. Forskargruppen, under ledning av professor David Bastviken, Tema Miljöförändring, har nu mätt metanflöden från fyra svenska sjöar, tre i mellersta Sverige och en i Västerbotten.
Anna Sieczko och kollegorna placerade ut flödesmätare på sjöarna och har samlat in 4 580 mätningar under den isfria perioden, från försommar till höst.
– Tidigare mätningar av metanflöden från sjöar har i huvudsak skett under dagtid, men nu har vi en representativ samling av mätpunkter som täcker både dag- och nattetid, säger Anna Sieczko.
Överskattade utsläpp från nordliga sjöar
Ett tydligt mönster utkristalliserade sig: uppmätta flöden av metan var betydligt högre mellan klockan 10.00 och 16.00 i 80 procent av fallen. Mycket tyder på att det är vinden, oftast starkare dagtid, som skapar turbulens i vattnet och snabbar på metanutsläppen. Men forskargruppen visar också att variationen mellan dygnen är stor, vilket tyder på att det är en kombination av flera faktorer som påverkar flödena.
– I dagens beräkningar av metanutsläpp från sötvattensjöar finns inga dygnsvariationer med, vilket exempelvis betyder att bidraget från nordligt belägna sjöar har överskattats med ungefär 15 procent, säger Anna Sieczko.
– Det är mycket viktigt att vi, som i denna studie, identifierar och tar hänsyn till tids- och rumsvariationerna när vi uppskattar storskaliga flöden av växthusgaser, annars riskerar såväl klimatmodeller som prioriteringar av åtgärder att bli felaktiga, säger David Bastviken.
Forskningen är en del av METLAKE-projektet för att kartlägga metanflöden från sjöar.
En ny studie visar att både ledning, lärare och studenter alltför ofta avstått från att agera vid sexuella trakasserier som exempelvis sexistiska skämt. Positiva effekter av uppropet är att det har stärkt kvinnorna och fått många män att reflektera över sitt eget beteende och över kvinnornas situation. Det finns också en vilja att förändra kulturen på programmet.
Sexistiska skämt på jägmästarprogrammet
Forskarna Ann Grubbström och Stina Powell har använt intervjuer och fokusgrupper med ledningspersoner, lärare och studenter för att försöka få mer klarhet i varför den maskulina kulturens problematiska inslag, i form av sexistiska skämt och andra sexuella trakasserier, är så seglivad vid jägmästarprogrammet.
Studien visar att det är viktigt att uppmärksamma vad som händer i miljöer som är ”dolda” för lärare och ledning, såsom på studentkåren och på sociala medier, för att förstå varför och hur diskrimineringen kan fortgå. Traditioner som exempelvis sånger och ritualer vid studentfester ses som positiva för gemenskapen och jägmästaridentiteten, men tillsammans med starka hierarkier inom studentgruppen har de också gjort det möjligt för den manliga kulturen att leva kvar.
En kultur som tar sig uttryck till exempel i sexistiska kommentarer om kvinnor på sociala medier och i chatt-konversationer. Kvinnor som har blivit utsatta har sällan fått ett öppet stöd och har upplevt ensamhet och utsatthet.
Väljer att vara passIv
En viktig aspekt är hur sexuella trakasserier har dolts genom att kallas skämt. Att dessa ”skämt” har ignorerats eller bagatelliserats har gjort att de har upplevts som accepterade av många studenter. En rädsla för att hamna i en konflikt gör att den som observerar trakasserier väljer att vara passiv istället för att på ett positivt och aktivt sätt agera i situationen.
Dessutom har avsaknaden av reaktion från ledningspersoner på olika nivåer fått kvinnor att konstatera att det är lönlöst att protestera, och de som ändå har gjort det har upplevt att det sällan har gett någon effekt.
Miljöintresse utmanar traditionella kulturen
De som har deltagit i studien beskriver också att en ny grupp studenter som är intresserade av miljöfrågor har sökt sig till utbildningen. Dessa intressen utmanar den traditionella kulturen på utbildningen och har i en del årskurser bidragit till en polarisering där vissa studenter har framhållit åsikter som lyfter fram produktion, jakt och att äta kött medan andra har fört fram åsikter som handlar mer om hållbarhet, naturvård och att äta vegetariskt. Eftersom fler kvinnor tillhör den senare gruppen har dessa polariseringar ibland också tagit sig uttryck i trakasserier mot kvinnor.
De flesta i studien är positiva till det jämställdhetsarbete som bedrivs inom skogssektorn och till den diskussion som har startat efter #slutavverkat och det öppna brevet.
– Om fler mer aktivt kunde stötta de som blir utsatta skulle den mindre grupp som står för trakasserierna få det svårare att fortsätta, säger Ann Grubbström och Stina Powell.
Maskulin kultur ger fördelar
Å ena sidan menar de intervjuade att män kan antas fortsätta att agera för att bibehålla den maskulina kulturen eftersom den ger dem fördelar. Ett agerande som också understöds av vissa kvinnor som har gynnats av att de har anpassat sig till och lärt sig navigera i kulturen. Å andra sidan finns det tecken på att #slutavverkat och det öppna brevet kan påskynda processen mot en mer jämställd skogssektor.
Studien bygger på fyra fokusgrupper och tre individuella intervjuer med studenter (10 kvinnor och 7 män) samt 14 individuella intervjuer med lärare/ledare (2 kvinnor och 12 män).
Forskarnas syn på sexuella trakasserier inbegriper ovälkomna fysiska, verbala och icke-verbala handlingar med sexuell anspelning. Sexuella trakasserier är en form av diskriminering.
Kontakt:
Stina Powell (projektledare), forskare vid avdelningen för miljökommunikation, institutionen för stad och land, SLU. stina.powell@slu.se
Ann Grubbström, forskare vid avdelningen för miljökommunikation, institutionen för stad och land, SLU. ann.grubbstrom@slu.se
Ann Dolling, universitetslektor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel. ann.dolling@slu.se
I januari 2018 kom nyheten att malmkroppen i Kiruna inte fortsätter med samma volym som förväntat. Mineraliseringen minskar i söder, men tycks fortsätta mot djupet och norrut. LKAB har de senaste åren satsat stora resurser på prospektering för att säkra tillgången på järnmalm.
I ett nytt fyraårigt projekt, som startar i höst, ska forskare från Luleå tekniska universitet tillsammans med LKAB lägga ytterligare viktiga bitar till pusslet. Hela Kirunaområdet, från Kurravaara till Kalixforsbron, ska kartläggas för att få fram viktig kunskap om hur berggrunden ser ut på djupet.
All data i gemensam 3D-modell
Genom att använda sig av så kallad Common Earth modelling går det att få fram detaljerad information om hur jordskorpan i Kiruna med omnejd är uppbyggd. Alla tillgängliga data – geofysisk och geologisk – från bland annat provborrningar, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och universitetets egen fältkartering ska sammanställas i en gemensam 3D-modell.
På detta sätt går det att få reda på berggrundens magnetiska egenskaper, var det finns förkastningar eller deformerade så kallade skjuvzoner, hur malmkroppar och mineraliseringar är formade och var de eventuellt försvinner eller fortsätter.
Forskare vid LTU ska djupdyka i Kirunas berggrund. Med Common Earth modelling, går det att sammanställa all tillgänglig data – geofysisk och geologisk – i en 3D-modell. Och förstå hur berggrunden är uppbyggd, öven på flera kilometers djup. Bild: Wikimedia commons
Forskare vid Luleå tekniska universitet har tidigare gjort en 3D-modell av hela Skelleftefältet, som har ett 80-tal kända malmkroppar, men modellen av Kirunaområdet blir än mer omfattande. Den kommer att avslöja vad som finns under jord ända ner till ett par kilometers djup.
Förutsäger malmkroppens utveckling
– Det är nytt i Europa att göra kartläggningar med den här metoden. Common Earth modelling är ett ganska nytt område, som är perfekt för geologer och geofysiker att samarbeta kring, säger Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet och ledare för det nya projektet ”Common Earth modelling of the Kiruna mining district”.
Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tror att Common Earth modelling kommer bli ett givet inslag i framtida gruvverksamhet.
– Common Earth modelling ger värdefull kunskap om hur en malmkropp fortsätter, försvinner eller kanske böjs, och gör att det i framtiden går att undvika överraskningar. Vi är väldigt tidigt ute att använda denna metod, och att göra det i så här stor skala – med en databas som omfattar hela Kirunaområdet – är unikt i Europa, säger hon.
Common Earth modelling
Common Earth modelling (CEM) syftar till att tillhandahålla en GIS-baserad bas för delning och visualisering av data, modeller och tolkningar. CEM är en tvärvetenskaplig, tolkande, iterativ process och utförs genom integration av strukturella data, geokemi, geofysik och petrofysik. I CEM bygger geologiska och geofysiska modeller på varandra och förbättras i flera omgångar. Slutresultatet är en modell som matchar all data lika bra, vilket minskar osäkerheter i modelleringen.
Kontakt:
Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tobias.bauer@ltu.se.
Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, christina.wanhainen@ltu.se
Ungefär var tionde svensk har en stillasittande fritid, men bland personer med funktionsnedsättning är siffran betydligt högre. Där är det omkring var fjärde person som inte rör sig på fritiden, och många upplever sämre hälsa än personer utan funktionsnedsättningar. En av de som har arbetat med att ändra på det är Lars Kristén, universitetslektor i pedagogik vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott på Högskolan i Halmstad. I många år har han forskat kring barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, hur de kan inkluderas i idrott och hälsa och vad den fysiska aktiviteten och socialt stöd betyder för dem.
Fysisk aktivitet påverkar personer med funktionsnedsättning på betydligt fler sätt än rent fysiskt. Lars Kristén betonar att det behövs forskning även kring psykiska, sociala och existentiella effekter. Det kan handla om ökad självkänsla och självförtroende genom att klara av saker i sin vardag, och större välbefinnande genom gemenskapen och att känna sig som en del av samhället.
Fokus på möjligheter, inte hinder
– På det rent existentiella planet handlar det om att förstå vem man är, se att man har både styrkor och svagheter och lära sig att leva med svagheterna. I arbetet med barn och unga med funktionshinder får man inte fokusera för mycket på hindren utan på möjligheterna. Deras intressen och vilja är inte annorlunda än andra barns, säger Lars Kristén.
Lars Kristén anlitades som sakkunnig när SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, gjorde en kunskapsöversikt om det som kallas beteendeförändrande tekniker för att öka fysisk aktivitet vid fysisk funktionsnedsättning. Beteendeförändrande tekniker innebär bland annat att sätta tydliga mål, planera hur man ska nå dem och använda olika metoder för att reglera sitt beteende. Kunskapsöversikten omfattar 22 forskningsstudier från fyra länder. De flesta är gjorda i USA, övriga i Nederländerna, Kanada och Australien.
Delaktighet betydelsefullt
– En sak som vi ser är att delaktighet, att känna att man själv kan påverka saker och ting och inte bara blir tilldelad något, är väldigt betydelsefullt både för att komma i gång och för att fortsätta med fysisk aktivitet, säger Lars Kristén.
Verktyg som mäter den fysiska aktiviteten, som pulshöjning eller förflyttning, kan också vara till hjälp. Det är metoder som redan är vanliga i idrottsvärlden och bland motionärer i allmänhet, men som inte har använts så mycket bland personer med funktionsnedsättning. Kunskapsöversikten pekar också på att återkoppling från en person, till exempel dialog med någon som är ansvarig för träningsprogrammet, kan ha stor betydelse. Det är troligen ännu viktigare för personer med fysisk funktionsnedsättning än för andra.
Behöver samtal och uppföljning
– De behöver kunna diskutera utfallet med någon. För många människor kan det räcka med någon typ av instrument, ett datorprogram eller så, för att kunna sköta träningen själv. Men den här gruppen kan behöva samtal och uppföljning, dels någon som fungerar som igångsättare, dels positiv förstärkning som betonar hur betydelsefullt det är att de fortsätter, säger Lars Kristén.
Träningsprogram som baserades på en uttalad vetenskaplig teori hade enligt översikten starkare effekt än dem som saknade teori. Att övervaka sin egen träning och få återkoppling från någon annan var positivt – medan övervakning av någon annan utan återkoppling var sämre än att inte ha någon övervakning alls. Det syntes ingen skillnad i effekt om träningen skedde i grupp eller individuellt, inte heller om den som ledde träningen fanns på plats eller hjälpte till över telefon eller dator.
Pilotprojekt för inkluderande fysisk aktivitet
Lars Kristén ska tillsammans med kollegor från Högskolan i Halmstad nu genomföra ett pilotprojekt på en handfull Halmstadsskolor. Planen är att utveckla en modell för att göra fysisk aktivitet i skolan mer inkluderande och öka delaktigheten för alla barn och ungdomar. Det kan handla om att under teoretiska lektioner växla mellan stillasittande och rörelse, eller att införa promenader på morgonen eller aktiviteter på lunchen.
– De här barnen går i vanliga klasser så alla elever påverkas ju. Men målet är att specifikt se till att eleverna med funktionsnedsättning som normalt är mindre fysiskt aktiva får stöd som de kanske inte hade fått annars, säger Lars Kristén.
Mer om handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad:
Lars Kristén, universitetslektor i pedagogik vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott, Högskolan i Halmstad, lars.kristen@hh.se
Flockbeteenden uppkommer till synes spontant i en grupp av självständiga individer utan tydlig ledare. Beteendet förekommer hos alla möjliga typer av organismer, från bakterier till däggdjur och människor. I en ny studie som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters har forskare vid Lunds universitet undersökt flockbeteenden hos två olika typer av mikroorganismer. Genom att studera de svallvågor, vätskeflöden, som skapas runt organismerna när de simmar har forskarna kunnat gå till botten med hur de påverkas av varandra.
– Vi har tittat på blandningar av två sorters simmare. Dels sådana som simmar ’bröstsim’, vilket är vissa arter av alger. Dels sådana som simmar med en ’propeller’ baktill, så som de flesta bakterier, säger Joakim Stenhammar, kemiforskare vid Lunds universitet.
Simmar snabbare i flock
Tidigare forskning har visat att mikroorganismer med samma simsätt känner av och påverkas av varandras vätskeflöden. Det leder till att de kan röra sig synkroniserat över långa avstånd flera gånger snabbare än vad en individuell bakterie kan simma. Men i den nya studien kunde Lundaforskarna genom datorsimuleringar och teoretiska modeller slå fast att detta flockbeteende helt upphör när mikroorganismer med olika simsätt blandas.
– Deras kollektiva vätskeflöden beter sig då som om individerna inte kände av varandras närvaro. Man kan säga att mikroorganismerna får ett slags osynlighetsmantel, säger Joakim Stenhammar.
Uppluckrat flockbeteende lurar rovdjuren
Den nya studien är en viktig pusselbit i förståelsen av hur flockbeteenden i biologiska system fungerar. Nu fortsätter arbetet med att studera alltmer detaljerade modeller för hur verkliga mikroorganismer beter sig. Allt för att möjliggöra jämförelser mellan de teoretiska resultaten och experimentella observationer.
– På en biologisk nivå kan det finnas fördelar med symbiotiska ekosystem där bakterier och alger lever tillsammans. Ett uppluckrat flockbeteende kan minska risken att bli uppäten, då många vattenlevande rovdjur känner av vätskeflöden för att lokalisera byten, säger Joakim Stenhammar.
Fotnot:
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: CEA Paris-Saclay och University of Edinburgh.
Älvforskare från Sverige, Finland och Tyskland rapporterar detaljerade mätningar av sedimentrörelser och vattennivåer i en isbelagd älv med en ny teknik – seismiska signaler.
– Vi kunde också bestämma om islossningen orsakades av långsam smältning eller av rörelse av isblock, genom att fånga seismiska signaler från issprickning och bestämma när de inträffar relativt islossningen, säger Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Sedimenttransport viktigt i älvens kretslopp
Sedimenttransport i älvar påverkar livsmiljöerna för vattenlevande organismer och biogeokemiska kretsloppet. Hittills har mätning av sedimenttransport i isbelagda älvar varit nästan omöjligt att göra med vanliga tekniker eftersom man inte kan se under isen.
– Normalt kan vi mäta vattenhastigheter och sedimenttransport genom att vada i floden eller använda en båt, men att göra dessa mätningar på en isbelagd älv är logistiskt utmanande och kan vara extremt farligt om isen är för tunn att gå på eller när isen håller på att gå upp, säger Lina Polvi Sjöberg.
För att möta dessa logistiska utmaningar använde forskargruppen en metod som oftast används för att studera jordbävningar: seismiska signaler. Tekniken har använts i en handfull studier under de senaste fem åren för att studera älvprocesser, men detta är första gången den har använts för att studera en isbelagd älv.
Svar om hur isbelagda älvar formas
Enligt Eliisa Lotsari, universitetslektor vid Östra Finlands universitet och en av medförfattarna, öppnar den nya tillämpningen av seismologi möjligheter att svara på frågor om hur isbelagda älvar formas och förändras, vilket är ett område där kunskap saknas.
– Eftersom tajming och längd av isbeläggningen på nordliga älvar kommer att förändras med ett varmare klimat, är det särskilt viktigt att mäta och förstå hur älvdynamiken skiljer sig under isbelagda kontra isfria förhållanden och under olika typer av islossning, säger hon.
Prognos för älvarnas framtid
Kontinuerliga observationer av sedimenttransport behövs genom hela det isbelagda flödet, islossning och isfria perioder för att bättre kunna validera prognoserna för framtida förändringar i de nordliga älvarna. Eftersom islossning kan vara den mest dynamiska tidsperioden för älvarna, vilket orsakar snabb erosion i älvarna och översvämningsrisker, är det också viktigt att kunna avgöra om islossning sker genom lugnare smältning eller dynamisk issprickning.
Forskarteamet genomförde fältstudier i Sävarån, cirka 60 kilometer nordväst om Umeå, under vintern 2018. Tre knytnävsstora så kallade geofoner (seismometrar) grävdes ner i marken 10-40 meter från vattenflödet och registrerade alla små markvibrationer. Genom att analysera signalernas frekvens, intensitet och mönster kunde forskarna tolka vad som orsakar signalerna, inklusive vattenturbulens, rörelse av sand och grus på flodbädden och issprickning.
Termisk eller mekanisk islossning
Tidpunkten för issprickningen gjorde det möjligt för dem att tolka om islossningen är termisk som orsakas av långsam smältning eller mekanisk orsakad av isblock som bryts. Issprickning inträffar under hela den isbelagda vintern, men om antalet issprickor plötsligt ökar precis innan isen försvinner är isbrytningen mekanisk och om takten förblir densamma ända tills islossningen är det är termisk. I Sävarån året då experimentet utfördes var islossningen termisk tills den sista islossningsdagen då det var en topp i antalet issprickor och forskarna observerade avbrutna isblock.
– Den här minimal-invasiva tekniken gör att vi sekund för sekund kan studera alla processer i och runt älven. När du väl lär dig att tolka de olika signalerna är det som att någon sitter på platsen och spelar in mycket mer än vi kan se med våra ögon, säger Lina Polvi Sjöberg.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
