Syftet med studien var att undersöka förutsättningarna för att skapa ett system där enheter utanför akutsjukvården utgör alternativa vårdinrättningar vid kraftigt ökad tillströmning av patienter, exempelvis vid terrordåd, större olycka eller omfattande sjukdomsutbrott.
Det faktum att delar av studien genomförts under en pågående pandemi är en tillfällighet. Samtidigt ökar det naturligtvis intresset för resultaten.
Försteförfattare är Viktor Glantz, som forskat inom ramen för sin masterutbildning på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Kliniskt arbetar han som sjuksköterska inom kirurgisk akutvård och traumavård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, samt med sjukhusövergripande beredskapssamordning.
Outnyttjade resurser
I studien tillfrågades hundra enheter i Västra Götaland – hotell, idrottsanläggningar, skolor, tandvårdskliniker, veterinärkliniker och vårdcentraler – om sin kapacitet och vilja att ingå i ett regionalt beredskapssystem för uppskalning av akutsjukvården.
Svarsfrekvensen på enkätundersökningen var ungefär den förväntade, strax över 40 procent. Nästan alla svarande ville involveras, även i förberedelsearbetet, tillsammans med sjukvården.
– Det finns väldigt många i civilsamhället som känner att de står onödigt handfallna inför ett nödläge. Alla ser att det borde finnas en beredskap men det är ingen som tagit tag i att faktiskt utveckla den, säger Viktor Glantz, och fortsätter:
– Under våren har exempelvis en hel del veterinärer stått med tomma kliniker på grund av minskat söktryck till följd av coronapandemin. De hade absolut kunnat ta emot okomplicerade somatiska patienter om det funnits beredskap, uppdrag och stöd från hälso- och sjukvårdssektorn. Men man kan inte skjuta från höften, det måste finnas en plan för utbildning och övningar, vem som gör vad, vilka patienter som ska vart, och vem som betalar.
Vill vara med och utveckla
Utöver enkäterna gjordes tolv kvalitativa intervjuer med företrädare för olika enheter utanför akutsjukvården. Frågorna gällde befintlig kapacitet och förmågor, lokal- och materialtillgång, vilka patienter de skulle kunna ta emot och vad som saknas för ytterligare beredskap och mer avancerad vård, exempelvis mindre operationer.
Flertalet intervjuade var öppna för att ta emot patienter med lättare skador från exempelvis en olycksplats. Vissa enheter kunde tänka sig att vårda även personer med något svårare skador. Generellt upplevde Viktor Glantz ett starkt driv hos aktörerna att vilja delta i ett beredskapssystem, och även vara med i själva utvecklingen av det.
– Viljan att hjälpa akutsjukvården vid kris och katastrof finns definitivt i civilsamhället. Nu är det vår tur att fånga upp, ta hand om och kanalisera den viljan på bästa sätt, säger han.
– Vi måste börja använda alla tillgängliga resurser oavsett om de tillhör militären, ambulanssjukvården eller primärvården. Allt måste stå tillgängligt när vi behöver det, med en gång, men för det måste vi vara förberedda på kris och katastrof innan det händer, avslutar Viktor Glantz.
Viktor Glantz, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, sjuksköterska inom kirurgisk akutvård och traumavård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, viktor.glantz@vgregion.se
En ny studie som beskriver hur förskolor och förskollärare i Sverige, Norge respektive USA agerade när coronapandemin slog till i våras visar stora internationella skillnader.
– Det är en ögonöppnare bara att få de olika strategierna beskrivna. Det är helt olika världar, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Oro och kvalitetstänk gemensamt
Hon har tillsammans med forskare från Norge och USA låtit förskollärare och rektorer beskriva sin förskoleverksamhet under pandemin i våras. En förskola från varje land deltog i studien. Ett gemensamt drag är att personalen slets mellan oron för att själva bli smittade, begränsande restriktioner och den professionella viljan att upprätthålla en verksamhet med hög kvalitet. Däremot är det stora skillnader mellan de olika länderna i vilka restriktioner som har funnits och hur förskolorna har agerat.
I Sverige gick barnen, efter en inledande period då många föräldrar höll sina barn hemma, i princip som vanligt på förskolan. De svenska förskollärarna beskriver att de tog fram en egen krisplan med riktlinjer för till exempel striktare hygienrutiner, samtal med barnen om viruset och begränsningar för föräldrar och aktiviteter.
Åtskilda i små grupper i norska förskolor
I Norge var däremot alla förskolor stängda i sex veckor. Under den tiden skickade förskollärarna bland annat videohälsningar, och videohögläsningar, till barnen för att upprätthålla kontakten. I samband med påskhelgen gick förskollärare även hem till barnen utklädda till påskharen. När förskolorna sedan öppnade var det med många nationella restriktioner som till exempel inneburit att barnen hålls åtskilda i mindre grupper.
I USA hanterades pandemin framför allt på delstatsnivån. I Kalifornien, där de deltagande förskollärarna arbetar, stängdes alla förskolor ned. I den förskola som ingår i studien försökte man upprätthålla undervisningen med hjälp av digitala verktyg.
Få sjuka barn i Sverige
– Det är egentligen bara Sverige och Taiwan som inte stängt förskolor alls under pandemin. I övrigt har regeringarna försökt överträffa varandra i åtgärder. Men det är väldigt få små barn som har blivit sjuka och det finns inga bevis för att förskollärare i Sverige har drabbats värre än andra yrkesgrupper. Så det finns ingen anledning att stänga ner förskoleverksamhet, säger Ingrid Pramling Samuelsson.
Ett annat internationellt forskarteam håller nu på att kartlägga hur förskolor i olika asiatiska länder har hanterat pandemin.
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, ingrid.pramling@ped.gu.se
Det är när man använder sig av data från geografiska informationssystem (GIS), där man ibland har varje punkt på kartan som ett alternativ, som den nya metoden verkligen kommer till nytta.
– Genom att automatisera en process av jämförelser av två alternativ i taget så har jag kommit fram till en metod som kan användas för att välja det bästa av en miljon alternativ, eller hur många som helst, säger Goran Milutinovic, forskare vid Högskolan i Gävle.
Han berättar att det finns en hel del olika metoder som används idag, men att de allra flesta är väldigt komplexa och kräver experter.
Metoden gör det också lättare att visualisera beslutsprocessen. Det är ett av problemen, inom GIS, att beslutsprocessen inte kan visualiseras då man ofta använder en metod som bara redovisar ett resultat utan att man vet vad som händer.
Sol, vind och vatten
Om man till exempel någonstans i Gävleborg vill sätta upp ett antal solpaneler, då blir hela Gävleborg, varje yta på 50 x 50 meter ett alternativ. Eller om man ska lokalisera bästa platsen för en vindkraftspark. I båda fallen måste också andra aspekter vägas in, sol- och vindförhållanden, avstånd till elnätet, med mera.
Ett annat exempel där platsen är väldigt viktig, är vid dammbygge i en flod. En flod har till exempel olika mycket vatten per minut som flyter igenom vid olika delar och vissa platta delar där det inte är gynnsamt.
– I alla fallen kan min metod användas för att hitta det optimala stället för solpaneler, vindkraftverk, eller en damm.
– Min förhoppning är att min metod ska kunna användas, i stället för de vanligt förekommande metoder som inte riktigt fungerar. Till exempel när man ska sätta upp solpaneler, vindkraftverk eller bygga en damm, säger Goran Milutinovic.
Goran Milutinovic, doktor i geospatial informationsbehandling vid Högskolan i Gävle, goran.milutinovic@hig.se
– Den ullhåriga noshörningen hade gener som var anpassade till ett kallt klimat, och vi ser ingen minskning i antalet individer i samband med att människan dyker upp i nordöstra Sibirien. Klimatförändringar vid istidens slut är därför en troligare orsak till artens utdöende än mänsklig påverkan, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.
Blev för varmt när istiden tog slut
Genom att för första gången kartlägga den ullhåriga noshörningens arvsmassa fann forskarna att den ullhåriga noshörningen hade en stabil populationsstorlek och hög genetisk variation ända fram till bara några tusen år innan den försvann från Sibirien. Detta tyder på att utdöendet gick snabbt. När istiden tog slut blev temperaturen troligen för hög för de arter som var anpassade till ett kallt klimat.
– Man trodde ursprungligen att människor dök upp i nordöstra Sibirien för fjorton eller femton tusen år sedan, ungefär vid samma tidpunkt som den ullhåriga noshörningen försvann. Men nyligen har flera mycket äldre platser för mänsklig bosättning upptäckts, varav den mest kända är cirka trettiotusen år gammal. Och vi ser faktiskt tvärtom en ökning av antalet ullhåriga noshörningar under denna period, säger Love Dalén.
För att undersöka hur antalet noshörningar i Sibirien förändrades över tid studerade forskarna dna från vävnads-, ben- och hårprover.
Dna från tretton noshörningar
– Genom att extrahera och sekvensera dna kunde vi kartlägga hela arvsmassan från Tretton noen individ, samt mitokondriernas dna från ytterligare 13 individer, vilket gjorde det möjligt att titta tillbaka i tiden och undersöka hur populationsstorleken förändrades, säger Edana Lord, doktorand vid Centrum för paleogenetik.
Arvsmassan är den totala dna-koden som finns i en organism, och innehåller hos däggdjur flera miljarder bokstäver. Mitokondrierna är cellernas små kraftverk vilka har en egen, mycket mindre, DNA-molekyl som är cirka 16 000 bokstäver lång. Genom att mäta den genetiska variationen kunde forskarna även uppskatta hur genetiskt livskraftig den ullhåriga noshörningen var under tiotusentals år innan den dog ut.
– Vi fann att antalet noshörningar ökade i samband med en kall period för ungefär 29 000 år sedan. Därefter verkar populationen ha varit stabil och den hade även en låg grad av inavel fram till några tusen år innan utdöendet, säger Nicolas Dussex, postdoktor vid Centrum för paleogenetik.
Hudreceptorer kände av temperaturen
Kartläggningen av den ullhåriga noshörningens arvsmassa avslöjade också genetiska anpassningar som troligen hjälpte arten att frodas i kallt klimat. En av de genvarianter forskarna identifierade, en typ av receptor i huden som känner av varma och kalla temperaturer, har också hittats hos den ullhåriga mammuten. Anpassningar som dessa stödjer hypotesen att den ullhåriga noshörningen, som var särskilt anpassad för det kalla sibiriska klimatet, kan ha minskat i antal på grund av en kortare värmeperiod kallad Bølling-Allerød. Perioden sammanföll med artens utdöende i samband med att den senaste istiden närmade sig sitt slut.
– Sammantaget gör våra analyser att vi kopplar den ullhåriga noshörningens utdöende till klimatet snarare än till mänsklig påverkan, även om mänsklig påverkan inte kan uteslutas. Det är viktigt eftersom det tydliggör klimatets roll i samband med arters utdöende, säger Edana Lord.
Rekonstruktion av en ullhårig noshörning, i ett förhistoriskt landskap i norra Spanien. Bild: Mauricio Antón / CC
De sista 4500 åren innan utdöendet
Forskargruppen hoppas att framöver kunna studera dna från ytterligare individer som levde under de sista 4 500 åren innan utdöendet, i syfte att undersöka vad som hände under den tidsperiod som ledde fram till att arten försvann.
– Det vi vill göra nu är att kartlägga arvsmassan från fler noshörningar som är mellan arton och fjorton tusen år gamla, för de måste ju börjat minska i antal någon gång, säger Love Dalén.
Forskargruppen studerar även andra djur som levde i Sibirien vid den senaste istidens slut, för att undersöka hur klimatförändringarna påverkade dem.
– Vi vet att klimatet förändrades mycket, men frågan är hur mycket olika arter påverkades och vad de hade gemensamt, säger Love Dalén.
Centrum for paleogenetik är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, som för samman forskare från olika discipliner, såsom biologi, arkeologi och geologi, i en forskningsmiljö fokuserad på analyser av forntida DNA.
Kontakt:
Love Dalén, Centrum för paleogenetik, Professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet, Love.Dalen@nrm.se
Edana Lord, Centrum för paleogenetik, Doktorand vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, edana.lord@zoologi.su.se
Nicolas Dussex, Centrum för paleogenetik, Postdoktor vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, nicolas.dussex@gmail.com
– Artrosbehandlingen i studien är densamma som vid klinik, och följer Socialstyrelsens riktlinjer. Det enda som är nytt är att den levereras digitalt istället, vilket underlättar att kontinuerligt följa patienterna, något som är viktigt vid kronisk sjukdom, säger Håkan Nero, fysioterapeut och en av forskarna bakom studien.
– Kan behandlingen via app dessutom levereras billigare och med större effekt, vilket resultaten i denna studie föreslår, så är det såklart ännu bättre.
I studien jämfördes två behandlingsalternativ för personer med knä-eller höftartros.Digital artrosbehandling och traditionell behandling av artros på klinik. Kostnaderna sammanställdes för patientbesök, administration, träning och utbildning av fysioterapeuter, samt kostnader för patienten i form av resor och frånvaro från arbetet. Dessutom gjordes en kostnadseffektanalys, där man undersökte respektive behandlingsalternativs resultat på smärta.
Mindre smärta för pengarna
– Det visar att det digitala behandlingsprogrammet för artros kostar cirka 25 procent av det traditionella behandlingsprogrammet. Det digitala är även mer kostnadseffektivt sett till effekten på patientens smärta, vilket innebär att man uppnår högre positiv effekt på smärta per spenderad krona. Studien visar också att om hälften av de patienter som fått standardbehandling istället skulle gått det digitala programmet, skulle det gå att spara cirka 87 miljoner kronor per år.
Uppföljning av tidigare studie
Den aktuella studien är en uppföljning av en tidigare studie om digital behandling av artros som forskarna publicerade våren 2020. I den fick 500 patienter från hela landet med artros i knä eller höft under en längre tid dagligen nya övningar och lektioner via en app i sin mobiltelefon. Veckovis fick patienterna digitalt rapportera sina resultat av övningarna.
Efter 6 månader hade patienterna med hjälp av de enkla övningarna, som de fick för att stärka muskulaturen kring området med artros, i genomsnitt nästan halverat sin smärta. Dessutom hade den fysiska rörligheten förbättrats i genomsnitt 43 procent för hela gruppen. Även de patienter som fortsatte programmet upp till ett år visade lika bra resultat. Något som överraskade forskarna.
– Vi förväntade oss att patienterna skulle bli bättre, men inte att de skulle bli så bra. Det visar att det går utmärkt att behandla kronisk sjukdom som artros med hjälp av digital teknik, sa Håkan Nero i samband med att studien publicerades.
Håkan Nero tror att digital behandling mot artros kommer att bli vanligare framöver.
– På grund av rådande pandemi har utvecklingen och testandet av digitala alternativ accelererat. Dessutom kommer ständigt ny forskning som visar på fördelar med välbyggda digitala behandlingsprogram.
Kontakt:
Håkan Nero, fysioterapeut, forskare vid avdelningen för ortopedi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, hakan.nero@med.lu.se
Grundbehandling av artros via en app drivs av företaget Joint Academy. Bakom forskningen och den vetenskapliga artikeln om denna behandling står forskare vid Lunds universitet; Håkan Nero och Stefan Lohmander är deltidskonsulter på Joint Academy. Leif Dahlberg är medicinsk chef vid Joint Academy.
Arkéer utgör en av de tre så kallade domäner som vetenskapen delar in allt liv i. De två övriga domänerna utgörs av bakterier, som huvudsakligen utgörs av encelliga organismer, och eukaryoter som inbegriper alla organismer vars arvsmassa finns i en cellkärna. Hit räknas svampar, växter och djur.
Överallt på jorden lever arkéer: i alltifrån jord och sediment till havs- och sötvattensmiljöer. Till och med i så extrema förhållanden som heta källor, i kokande syra och i radioaktivt kärnavfall påträffas de. De finns också i våra tarmar. Arkéerna tros spela en viktig roll i biologiska näringscykler som till exempel kolets kretlopp som innefattar klimatgaserna koldioxid och metan.
Döptes efter vattenanden Undine
Den nyupptäckta stammen av arkéer har fått namnet Unidinarchaeota efter den kvinnliga vattenanden Undine och upptäcktes i prover med genetiskt material från havs-och sötvattenmiljöer. Analyser visade att de hör till en mycket varierad och fram tills nyligen helt okänd grupp kallad av arkéer kallad DPANN. I den här gruppen finns organismer med väldigt liten arvsmassa och begränsad förmåga att tillgodogöra sig näring. Det tyder på att de är beroende av andra mikroorganismer för kunna leva. Det stämmer väl med vad som setts hos de, än så länge få, exemplen på odlade DPANN-arkéer. Dessa klarar sig inte på egen hand utan är parasiter eller lever i symbios med andra organismer.
Lagrar energi genom fermentering
– Det ser ut som om Undinarchaeota saknar flera nedbrytande enzymer vilket tyder på att även de är beroende av olika nedbrytningsprodukter från än så länge okända partnerorganismer. Undinarchaeota ser emellertid ut att ha vissa nedbrytningsenzymer som saknas i några av de mest parasiterande DPANN-arkéerna. Och de kan kanske spara energi genom fermentering, säger Nina Dombrowski som är förstaförfattare till artikeln.
Samtidigt som DPANN-arkéerna först nyligen upptäckts blir det allt mer uppenbart att de finns i alla möjliga miljöer på jorden. Men fortfarande är inte mycket känt om deras evolutionära och ekologiska roll.
Utbytt gener med sina värdar
– På några sätt liknar vissa av DPANN-arkéerna virus och behöver en värdorganism, troligen andra arkéer eller bakterier, för sin överlevnad. Men till skillnad från virus vet vi för närvarande väldigt lite om DPANN-arkéer, hur de påverkar näringskedjor och hur de utvecklats. Vår studie ger ny inblick i DPANN-utvecklingen genom att visa att DPANN har utbytt många gener med sina värdar och har utvecklats parallellt med sina värdar över en lång evolutionär tidsperiod, säger medförfattaren Anja Spang vid Uppsala universitet.
Anja Spang, forskare vid institutionen för cell och molekylärbiologi, Uppsala universitet, anja.spang@icm.uu.se
I universum finns cirka två tusen miljarder galaxer. Vår egen, Vintergatan, innehåller mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. Detta kan jämföras med dvärggalaxerna, universums minsta, som kan innehålla mellan tiotusentals till någon miljard stjärnor. Hur stjärnorna bildas i dessa lilleputtgalaxer har länge varit okänt.
Tillfälligt vilande galaxer
Men i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society kan en forskargrupp, ledd från Lunds universitet, slå fast att dvärggalaxerna är kapabla att vila under flera miljarder år för att sedan börja bilda stjärnor på nytt.
– Man uppskattar att de här dvärggalaxerna slutade bilda stjärnor för cirka tolv miljarder år sedan. Vår studie visar att det troligtvis bara rör sig om ett tillfälligt uppehåll, säger Martin Rey, astronomiforskare vid Lunds universitet och den som lett studien.
Genom högupplösta datorsimuleringar kunde forskarna påvisa att stjärnbildningen i dvärggalaxerna upphörde som ett resultat av den upphettning och jonisering som uppstod på grund av det starka ljuset från de nyfödda stjärnorna. Även explosioner av så kallade vita dvärgar – små ljussvaga stjärnor uppbyggda av kärnan som återstår när normalstora stjärnor dör – bidrog till att stjärnbildningsprocessen i dvärggalaxerna stannade av.
Samlade på sig bränsle till nya stjärnfödslar
– Våra simuleringar visar att dvärggalaxerna har en förmåga att samla på sig bränsle i form av gas som förmodligen kan antändas och bilda nya stjärnor. Detta förklarar stjärnbildningen i två befintliga dvärggalaxer som länge förbryllat astronomer, säger Martin Rey.
De datorsimuleringar som forskarna använt sig av i studien är bland de dyraste som kan göras inom fysiken. Varje simulering tar cirka två månader och motsvarar kraften från 40 bärbara datorer som körs dygnet runt. Nu fortsätter arbetet med att ta fram metoder som ännu bättre kan förklara processerna bakom stjärnbildningen i universums dvärggalaxer.
Förstå astrofysiska processer
– Genom att fördjupa vår förståelse inom detta ämne hoppas vi bli bättre på att modellera astrofysiska processer så som stjärnexplosioner samt uppvärmning och kylning av gas. Dessutom fortsätter arbetet med att ta reda på hur många stjärnbildande dvärggalaxer det finns i universum, säger Martin Rey.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: University College London, University of Surrey, Centre de Recherche Astrophysique de Lyon .
Martin Rey, forskare, Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, martin.rey@astro.lu.se (engelskspråkig)
Överviktskirurgi har i många studier lyfts fram som en näst intill magisk metod för viktnedgång och tillbakagång av typ 2-diabetes. En fråga som i stort sätt har lämnats obesvarad är huruvida effekten av kirurgi skiljer sig från de effekter man får av en sträng lågkaloridiet. Detta har nu forskare vid Lunds universitet undersökt i en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
Genom att följa individer som genomgått en sex veckors lågkaloridiet följt av fetmaopereration kan forskarna förklara varför ett flertal hälsomarkörer, däribland blodsocker, vikt och hormonnivåer, förbättras.
– Det vi tidigare trodde var en effekt av operationen beror i själva verket på dieten, säger docent Nils Wierup som tillsammans med docent Peter Spégel lett studien.
Viktnedgång krävs för operation
Vid fetmaoperation genom gastric bypass, kopplas en stor del av magsäcken och första delen av tunntarmen bort. Innan operation behöver patienten gå ner i vikt, för att minska leverstorleken och mängden fett kring de inre organen. Detta görs för att minska risken för komplikationer. Vanligen genomgår patienten en sex veckors strikt diet med mindre än 1 000 kalorier om dagen för att erhålla denna viktnedgång.
Gastric bypass och typ 2-diabetes
Vid gastric bypass-kirurgi kopplas större delen av matsäcken bort. Istället för en matsäck som i vanliga fall rymmer omkring en liter får patienten behålla cirka en halv deciliter. Dessutom kopplas en bit av tunntarmen bort, vilket påverkar hormonsvar efter måltid.
Efter denna kirurgi är det omöjligt att äta stora mängder mat och tidigare forskning visar på en rad positiva hälsoeffekter. Bland annat ökar utsöndring av tarmhormonen GIP och GLP-1 som bidrar till ökad insulinfrisättning och patienter med typ 2-diabetes har blivit ”friska”, eller åtminstone symptomfria, från en dag till en annan.
Vanligen kvarstår normaliseringen i blodsockernivå så länge som viktminskningen är bibehållen, men om övervikten kommer tillbaka utvecklar patienten typ 2-diabetes igen.
Tidigare forskning har studerat den samlade effekten av dieten och kirurgin. Det forskarna då såg, förutom viktminskning, var en förbättrad blodsockerkontroll vilket antagits vara en ökning av tarmhormonerna GLP 1 och GIP (vilka båda ligger till grund för olika diabetesläkemedel) och förbättrad insulinutsöndring. Som en bonus har individer med typ 2-diabetes ”tillfrisknat” (symtomfria, men inte botade från sjukdomen) bara dagar efter ingreppet.
I en ny studie har forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) och Centrum för Analys och Syntes (CAS) för första gången studerat effekterna av den strikta lågkaloridieten och operationen var för sig. Resultatet visar att dieten ensam stod för den största positiva effekten.
Dieten stod för 90 procent av effekten
– Mer än 90 procent av allt som hände, skedde till följd av dieten, väldigt lite förändrades efter kirurgin, säger Peter Spégel, verksam vid både LUDC och CAS.
Genom att mäta flera hundra metaboliter i blodet före och efter lågkaloridieten samt före och efter operationen, kunde forskarna se att nivåerna av de olika metaboliterna efter dieten gick i en riktning som förväntas av ett minskat näringsintag och förbättrad hälsa. Kirurgin i sig föranledde väldigt små förändringar. Dock observerades ett fåtal unika förändringar, som vanligen var motsatta de som skedde under dieten. Forskarna kunde koppla några av dessa till den stress som kirurgin utgör för patienten, vilket stöds av att i princip alla dessa förändringar försvunnit sex veckor efter operationen.
Om studien:
I studien medverkar 19 kvinnor med ett BMI (body mass index) över 35. Nio hade från början typ 2-diabetes, tio hade en normal blodsockernivå. Deltagarna har under sex veckor före operationen genomgått en lågkaloridiet i syfte att tappa fem procent av sin kroppsvikt. Såväl före som efter dieten och operationen har deltagarna lämnat blodprover och genomgått en så kallad måltidsbelastning, då man mäter hur kroppens svarar på en standardiserad måltid. I denna studie har de mätt förändringar i nivåerna av 176 kända och 719 okända metaboliter, ämnen i vår ämnesomsättning som bildas vid kroppens omsättning av näringsämnen.
”Har ändrat ståndpunkt”
Den som var mest överraskad av resultatet är Nils Wierup, som tidigare, till skillnad från Peter Spégel, varit övertygad om att det är det kirurgiska ingreppet och de hormonella förändringarna som stått för den förbättrade effekten.
– Det vi tidigare trodde var kopplat till gastric bypass-operationen stämmer inte, jag har fått ändra ståndpunkt, säger han.
– Det har varit mycket bra för detta projekt att vi vid starten av projektet hade vitt skilda förväntningar och hypoteser kring de effekter fetmakirurgi och diet har på ämnesomsättningen. Vi har därför verkligen vridit och vänt på alla resultat för att belysa studien ifrån alla tänkbara riktningar, fyller Peter Spégel i.
Ingreppet ger bestående förändring
Resultaten ska inte tolkas som att lågkaloridiet i sig är nyttig eller att operationen är onödig. Ingreppet är nödvändigt för att patienten ska kunna hålla ett begränsat födointag över en längre tid.
– En lågkaloridiet är vanligtvis inte skadlig. Att vi nu visar att de effekter som tidigare kopplats till kirurgin faktiskt uppkommer redan under den föregående lågkaloridieten och inte som svar på kirurgin gör kanske fetmakirurgi mindre magisk. Men, som en följd av detta, så kan vi inte heller peka på att fetmakirurgi har några negativa metabola konsekvenser, säger Peter Spégel
– Gastric bypass är en bra behandlingsmetod för fetma. Förutom att viktnedgången är kraftigare och mer bestående jämfört med det som erhålls av en lågkaloridiet, så har kirurgin bieffekten att patienten får en återgång i sin diabetes, säger Nils Wierup.
Resultaten väcker nya frågor
Det är väl känt att tarmhormonerna GIP och GLP-1 (glucose-dependent insulinotropic peptide och glucagon-like peptide-1) är viktiga för insulinproduktionen i bukspottskörteln. Det är hormoner som bildas i tarmarna när vi äter och som reglerar kroppens insulinproduktion, upptag av näringsämnen, aptit och energiutnyttjande vilket gjort dem till viktiga terapeutiska mål för att behandla högt blodsocker hos patienter med typ 2-diabetes.
– Om ämnesomsättningen primärt påverkas av dieten och inte av kirurgin, vad gör då hormonerna GLP-1 och GIP? säger Nils Wierup.
Svaren kommer eventuellt fram i kommande studier då forskarna ska göra en långtidsuppföljning och jämföra sina resultat i en europeisk studie.
Nils Wierup, universitetslektor och docent vid Lunds universitets diabetescentrum, nils.wierup@med.lu.se
Peter Spégel, forskare och docent vid Lunds universitets diabetescentrum och Centrum för Analys och Syntes, peter.spegel@chem.lu.se
Infektion med vanligt herpesvirus kan öka risken för Alzheimers sjukdom. Viruset tros hos äldre personer kunna nå hjärnan, där den orsakar en infektion som utvecklas långsamt och som efter flera år leder till Alzheimers sjukdom.
För att förstå varför vissa personer som bär på herpesvirus drabbas medan andra inte gör det, beslöt en forskargrupp i Umeå att undersöka om en genvariant som försämrar hur immunförsvaret kan hantera herpesinfektioner också ökar risken för Alzheimers sjukdom.
– Den specifika genvarianten, som kallas GM17, har inte undersökts i tidigare stora undersökningar av geners betydelse för Alzheimers sjukdom, eftersom den ligger i ett område av arvsmassan som normalt inte undersöks, säger docent Hugo Lövheim, som har lett studien.
Från Medicinska Biobanken vid Umeå universitet hämtade forskarna prover från 363 personer som senare utvecklat Alzheimers sjukdom, och lika många ålders- och könsmatchade personer som inte utvecklat demens. Proverna hade tagits i snitt nästan 10 år innan diagnos.
En både stark och relativt vanlig riskgen
Forskningen visar att personer vars båda anlag var GM17 hade ungefär fördubblad risk att utveckla Alzheimers sjukdom och dessutom hade de lägre halter av antikroppar mot herpesvirus. Det var 19,8 procent bland de som senare utvecklade Alzheimers sjukdom och 10,7 procent bland de som inte utvecklat demens som bar på två anlag av GM17.
– Det förefaller vara en både stark och relativt vanlig riskgen för Alzheimers sjukdom, och mot bakgrund av att vi redan vet att den har stor betydelse för immunförsvaret mot herpesvirus pekar vår forskning också tydligt på herpesinfektion som en viktig faktor för sjukdomsutvecklingen, säger Hugo Lövheim.
– I våra fortsatta studier kommer vi att undersöka om behandling mot herpesvirus kan påverka sjukdomsförloppet. En pilotstudie har slutförts under våren 2020 och analys av insamlade data pågår. En större randomiserad studie planeras.Projektet var ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Medical University of South Carolina, USA.
Mer om genen GM17
Antikroppar är en viktig del av immunförsvaret. Vanliga antikroppar, av så kallad IgG-typ, illustreras ofta som ett ”Y”. Molekylens två armar binder till olika smittämnen, och benet, som kallas ”Fc-delen” binder därefter till och aktiverar andra delar av immunförsvaret som kan oskadliggöra smittämnet, t.ex. immunceller som kan döda infekterade celler eller äta upp smittämnet.
Vanligt herpesvirus (herpes simplex typ 1 – bärs av ca 70 procent av befolkningen) har ett sätt att försöka undkomma denna del av immunförsvaret genom att ett av dess ytprotein (äggviteämnen), ”gE/gI”, binder till antikroppens Fc-del och hindrar den från att aktivera andra delar av immunförsvaret.
Dessutom leder denna bindning till att antikropparna tas upp och förstörs i virusinfekterade celler vilket kan förklara lägre halter av antikroppar mot herpesvirus.
Det finns en variation i genen som kodar för IgG-antikroppens Fc-del som i betydande grad påverkar hur starkt herpesvirus förmår binda till den, och därmed virusets möjlighet att undkomma immunförsvaret. GM17 kallas den variant som ger stark bindning mellan Fc-delen och gE/gI och alltså ger ett sämre immunförsvar mot herpesvirus.
Av tekniska orsaker är denna del av arvsmassan svårundersökt och GM17 ingår därför inte i någon av alla de tidigare stora undersökningarna av geners betydelse för Alzheimers sjukdom. Genom en riktad undersökning kan genvarianten dock bestämmas.
Kontakt:
Hugo Lövheim, docent vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och Wallenberg centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet (WCMM) hugo.lovheim@umu.se
Sedan 2017 är könsidentitet och könsuttryck en av de sju diskrimineringsgrunderna i svensk diskrimineringslag. Men, transpersoner, det vill säga personer som identifierar sig med ett annat kön än det de tilldelades vid födseln, uppger ofta att de utsätts för diskriminering i arbetslivet.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv är det intressant att fråga sig varför arbetsgivare inte tar tillvara på de här människornas kunskaper. Sedan ville vi ta reda på vilka grunder transpersoner diskrimineras eftersom de faller under två diskrimineringsgrunder i lagstiftningen, den om kön samt den om könsidentitet och könsuttryck. Vi ville undersöka på vilken av de grunderna arbetsgivare diskriminerar, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet.
Han har utfört studien tillsammans med Ali Ahmed, professor i nationalekonomi och Per A. Andersson, doktorand i psykologi.
Tidigare studier visar att transpersoner upplever diskriminering på olika sätt i arbetslivet. I en amerikansk studie från 2011 anger hälften av transpersonerna i studien att de utsatts för bland annat trakasserier på arbetet. Men det har saknats experimentella studier om diskriminering av transpersoner på arbetsmarknaden, som inte bygger på självrapporterade erfarenheter.
Namnbyte över könsgränsen gav färre positiva svar
Studien är den första i sitt slag att undersöka arbetsgivares diskriminering av transpersoner, genom ett så kallat korrespondenstest. Det är en vanlig metod när man undersöker diskriminering och innebär att testpersoner inte visar sig för arbetsgivaren utan skickar skriftliga ansökningar. Forskarna från Linköpings universitet skickade 2 224 fiktiva ansökningar till lågkvalificerade jobb som fanns i arbetsförmedlingens platsbank. I ansökningarna angavs att den sökande under livet hade gjort ett namnbyte. I vissa fall var det från mansnamn till mansnamn, exempelvis Erik till Simon, i andra fall överskred namnen könsgränserna, som exempelvis att Erik blev Amanda. För varje ansökan noterade forskarna sedan om de sökande fick något svar och i så fall vilket.
Resultatet visar bland annat att det var 18 procent mer sannolikt att en cisperson, en person som identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln, fick ett positivt svar från arbetsgivarna på sina inskickade ansökningar, jämfört med en transperson.
Diskrimineringen tydligast inom mansdominerade yrken
Resultaten visar också skillnader mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Vad gäller positiva svar på jobbansökningarna fann man att de största skillnaderna mellan cis- och transpersoner fanns inom de mansdominerade yrkena. Cismän fick ett positivt svar från arbetsgivarna i 44 procent av fallen, att jämföra med transkvinnor som i 24 procent av fallen fick ett positivt svar. I de mansdominerade yrkena fick alltså cismän nästan dubbelt så många positiva svar från arbetsgivare som transkvinnor.
I de kvinnodominerade yrkena verkade diskrimineringen främst bero på vilket kön den sökande identifierade sig med vid ansökningstillfället. I yrken där det arbetar ungefär lika många män som kvinnor, såg forskarna inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de olika sökande.
– Studien visar att lagstiftningen inte räcker för att skydda den här gruppen på arbetsmarknaden. Den visar också att arbetsgivare diskriminerar utifrån olika grunder. Exempelvis så är det troligt att en transman diskrimeras för att vara trans i mansdominerade yrken, medan samma person troligen skulle diskrimineras för att vara man i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg vid Linköpings universitet.
Mark Granberg, doktorand i ekonomi, Linköpings universitet, mark.granberg@liu.se
Ali Ahmed, professor i nationalekonomi, Linköpings universitet, ali.ahmed@liu.se
Till skillnad från andra serologiska test som mäter förekomsten av antikroppar i blodet, kräver detta inte någon laboratorieanalys och kan användas på vårdcentraler och äldreboenden. Några droppar blod placeras på teststickan och resultatet visas i en display inom 15 minuter, säger Magnus Rasmussen, specialistläkare inom infektionsmedicin och professor vid Lunds universitet, som lett studien tillsammans med docent Yang De Marinis vid Lunds universitet.
Studien ännu inte publicerad
Vanligtvis diagnosticeras patienter med covid-19 med ett näs- eller svalgprov som i en så kallad PCR-analys i laboratorium visar eventuell förekomst av viruset. Denna metod är tekniskt krävande och relativt dyr. Antikroppstester som visar om man tidigare haft infektionen är därför ett viktigt komplement.
Nu finns också flera blodprovstester, men detta aktuella test visar hög sensitivitet (92 procent) och specificitet (97 procent), med minimal risk för falskt negativa eller falskt positiva resultat. Testet är CE-märkt samt registrerat hos Läkemedelsverket.
– Det kan bidra stort till att kartlägga spridningen av covid-19 i samhället och förbygga framtida virusutbrott, säger Yang De Marinis, docent vid Lunds universitet.
Utvärderingen av testets prestanda är accepterad för publicering i den vetenskapliga tidskriften Infection Ecology and Epidemiology, men finns i väntan på publicering tillgängligt som pre-print hos medRxiv, The preprint server for health sciences.
Mäter två sorters antikroppar
Testet mäter förekomsten av två sorters antikroppar som utvecklas som svar på en infektion med SARS-CoV-2-viruset, som orsakar covid-19;
IgM-antikroppar som är en reaktion på en ny infektion och
IgG-antikroppar som bildas senare i förloppet.
Båda antikropparna spelar en viktig roll för immuniteten genom att de binder till spikeproteinet (S-protein), den del av viruset som fäster vid och infekterar människans celler, och blockerar därmed viruset från att infektera nya celler.
Studien startade i februari
Studien som inleddes i februari 2020 omfattar 45 patienter som hade säkerställd covid-19, och 69 blodprover från friska kontroller. Patienterna hade både lättare och svårare symptom och var i olika faser av sin sjukdom. Deltagarna var dels patienter som sökt vård och låg på sjukhus, dels personer som rest i Alperna vid utbrottets början och som vid hemkomsten hade lindriga symptom.
Forskarna undersökte förhållandet mellan förekomsten av de olika antikropparna, tiden för insjuknande och svårighetsgraden av covid-19. Studien visar en ökning av antikroppssvaret under sjukdomsperioden och att IgM-antikropparna förekommer längre i blodet hos patienter som varit svårt sjuka och behövt sjukhusvård.
Fungerar bäst i serum och plasma
Analyserna har gjorts i olika former av blod; helblod, serum och plasma tagna genom venprovtagning via armvecket. Resultatet tyder på att testet är känsligare för att upptäcka antikroppar i serum eller plasma jämfört med helblod.
I två uppföljande studier kommer personal på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet att screenas med antikroppstestet.
– Det har varit stort fokus på sjukvårdspersonalen och de eventuella risker de utsätts för i sitt arbete. Mycket talar för att personal på sjukhus oftast blir smittade utanför sjukhuset eller på sjukhus av asymtomatiska kollegor, inte av patienterna. Men vi vill inte tro, vi vill ta reda på det i våra studier, säger Magnus Rasmussen som leder studierna.
Forskarna är nu i slutfasen av den första studien där personal på avdelningen för infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus testats för antikroppar mot covid-19.
– Vi testar all personal på avdelningen; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och lokalvårdare, sammanlagt omkring 600 vårdanställda på Skånes universitetssjukhus samt icke-medicinskt anställda vid Lunds universitet. Studierna inkluderar även PCR-test och en detaljerad enkät om riskexponering. Det kommer att ge oss viktig information om hur vi bäst skyddar vår personal och hur vi undviker smitta, avslutar Magnus Rasmussen.
Den kliniska valideringen av studien accepterades för publicering i den vetenskapliga tidskriften Infection Ecology and Epidemiology i juni 2020. I väntan på publicering finns artikeln publicerad som pre-print hos medRxiv (“Preprint” gör det möjligt för andra forskare och journalister att se, diskutera och kommentera fynden innan de blivit publicerade i en vetenskaplig tidskrift).
Om testet:
Testet har utvecklats och marknadsförs av ZetaGene AB, ett företag som utvecklar diagnosverktyg för sjukvården baserad på micro-fluid teknologi. ZetaGene AB är grundat av Yang De Marinis, docent vid Lunds universitet med hjälp av LU Innovation.
Kontakt:
Magnus Rasmussen, professor infektionsmedicin vid Lunds universitet, specialistläkare Infektionskliniken SUS, magnus.rasmussen@med.lu.se
Yang De Marinis, docent Lunds universitet och grundare av ZetaGene AB, yang.de_marinis@med.lu.se
Världens dödligaste djur, myggsläktet anopheles, mer känd som malariamyggan, sprider en lång rad sjukdomar, bland annat malaria, denguefeber, gula febern, zikafeber och Chikungya. Bara malaria drabbar ca 220 miljoner människor årligen, med runt 780 000 dödsfall som resultat.
Hittills har forskning kring anophelesmyggan huvudsakligen riktat in sig på honmyggor, som är de som sticker människor och aktivt sprider virus. En internationell studie som letts av forskare vid Stockholms universitet fokuserar i stället på hanen. Detta har gett ny kunskap om myggornas fortplantningsprocess – och öppnar dörrarna för helt nya bekämpningsmetoder.
Inför fortplantningen bildar hanmyggorna stora svärmar med tiotusentals individer som flyger om varandra inom ett begränsat utrymme, i en sorts uppvaktningsdans. Honmyggor attraheras av dessa svärmar, men hur hanmyggornas dragningskraft fungerar har hittills inte varit känt.
Några fraser av myggornas kemiska språk
Den nya studien visar att det sker genom att hanmyggorna utsöndrar speciella feromoner vars dofter forskarna nu lyckats identifiera och replikera, både i laboratoriemiljö och under fälttester i Sydafrika. Och lyckats locka stora skaror av myggor av fem underarter, Anopheles gambiae, Anopheles coluzzii, Anopheles arabiensis, Anopheles merus och Anopheles funestus, alla välkända bärare av malariaparasiten.
– Parningsprocessen är naturligtvis central för myggans livscykel, och upptäckten av de feromoner som styr den öppnar helt nya möjligheter för att kontrollera myggornas spridning och de sjukdomar de bär, säger Noushin Emami, forskare vid Institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet och den som lett projektet.
– Vi har bara lyckats översätta ett par fraser av det kemiska språk myggor använder för att kommunicera med varandra, men det öppnar mycket stora möjligheter att kunna kontrollera myggpopulationer och sjukdomars spridning.
Noushin Emami,forskare vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, noushin.emami@su.se
– De här fynden är värdefulla för att vi bättre ska kunna utvärdera patienter i kliniken, men också för utvecklingen av nya behandlingar som modulerar och lindrar immunförsvarets överreaktion vid svår covid-19, säger Petter Brodin, läkare och forskare i immunologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, som lett studien.
Analyserna har gjorts vid Science for Life Laboratory, SciLifeLab, i Solna med prover från svårt sjuka covid-19-patienter vårdade i Helsingfors. Forskarna använde en kombination av avancerade tekniker för att analysera hela immunsystemets sammansättning och funktion i upp till 14 upprepade blodprover ifrån varje patient.
– Detta har möjliggjort en ovanligt noggrann analys av immunsystemets aktivering vid svår covid-19. Vi har beskrivit flera nya detaljer i immunförsvarets reaktion på viruset och överreaktion vid svår sjukdom, säger Petter Brodin.
Flera viktiga fynd
Resultaten visar bland annat att en typ av vit blodkropp som kallas eosinofiler, som är väldokumenterade vid astma men har en mindre välkänd roll i virusinfektioner i lungan, spelar en viktig roll vid covid-19. Dessa celler expanderar i blodet precis innan patienterna förvärras i sin lungfunktion och utvecklar så kallad ARDS (acute respiratory distress syndrome) och hyperinflammation i lungan och behöver intensivvård.
En annan typ av vit blodkropp, basofilerna, tycks spela en roll i utvecklingen av effektivt antikroppssvar under infektionen.
Forskarna har även kartlagt hur immunsystemet återhämtar sig hos de patienter som blir bättre efter svår covid-19.
Vetenskaplig artikel:
Systems-level immunomonitoring from acute to recovery phase of severe COVID-19. (Lucie Rodriguez, Pirkka T Pekkarinen, Tadepally Lakshmikanth, Ziyang Tan, Camila Rosat Consiglio, Christian Pou, Yang Chen, Constantin Habimana Mugabo, Ngoc Anh Nguyen, Kirsten Nowlan, Tomas Strandin, Lev Levanov, Jaromir Mikes, Jun Wang, Anu Kantele, Jussi Hepojoki, Olli Vapalahti, Santtu Heinonen, Eliisa Kekäläinen, Petter Brodin.) Cell Reports Medicine, online 5 augusti 2020
Kontakt:
Petter Brodin, läkare, forskare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska Universitetssjukhuset, petter.brodin@ki.se
Globalt dör 2 miljoner barn varje år under sin första levnadsmånad, enligt UNICEF. Och det trots att kunskapen finns om hur de här barnen skulle kunna räddas. Det är inte dyr och avancerad vård som krävs utan istället enkla åtgärder, som att hjälpa det nyfödda barnet att börja andas, att se till att barnet inte blir kallt och att påbörja amning tidigt, som skulle öka överlevnaden.
Vid förlossningen är det också viktigt med goda hygieniska förhållanden och assistans av barnmorska med kunskap och erfarenhet.
Färre kvinnor födde på sjukhus
Forskarna granskade över 20 000 förlossningar i Nepal. Under tiden studien pågick minskade antalet kvinnor som förlöstes vid de nio sjukhusen med hälften. Det tyder på att de verkliga dödstalen var ännu högre då många nyfödda inte fick kvalificerad vård för eventuella komplikationer. Att färre kvinnor sökte sig till sjukhusen kan bero på begränsad rörlighet och tillgång på transporter, men också på en ökad rädsla för att söka vård.
– Detta är bekymmersamma resultat som har vänt den tidigare positiva trenden i mödra- och barnhälsa under tjugo års tid i Nepal. Att minska hindren för kvinnor att ta del av kvalificerad förlossningsvård, att minska ojämlikheterna i vårdutnyttjande och att stödja barnmorskor att tillhandahålla vård av hög kvalitet är av yttersta vikt, säger Ashish KC, ledande forskare för studien.
Kontakt:
Mats Målqvist, professor i global hälsa, institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet, mats.malqvist@kbh.uu.se
Ashish KC, forskare, institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet, ashish.k.c@kbh.uu.se
De nordliga torvmarkernas sårbarhet för klimatuppvärmning är osäker, delvis på grund av bristen på rumsligt tydliga observationsbaserade torvkartor.
Nu har forskare bland annat från Umeå universitet genererat kartor över torvdjupet på norra halvklotet och kol- och kvävelagren med hjälp av data samlade från mer än 7 000 fältobservationer. Beräkningar baserade på kartorna visar att nordliga torvmarker täcker cirka 3,7 miljoner kvadratkilometer och lagrar cirka 415 petagram kol och 10 petagram kväve. En betydande del av dessa kol- och kvävelager är i torvområden som påverkas av permafrost.
Torvdjupet kartlagt med maskininlärning
– Att använda maskininlärning för att kartlägga torvlandsdjup i hemisfärisk skala är ett viktigt framsteg för att bättre förstå vilken roll nordliga torvmarker har i den globala koldioxidcykeln, säger Matthias Siewert, postdoktor vid institutionen för ekologi och miljövetenskap, Umeå universitet.
Studien visar att de nordliga torvmarkerna för närvarande är en nettosänka för atmosfäriskt kol. Men under framtida globala uppvärmningsscenarier kan det ske förluster på hälften till nästan all den torvmark som påverkas av permafrosten.
Upptiningen av permafrost skulle omvandla dessa torvmarker till en nettokälla för atmosfäriskt kol, främst på grund av ökade metanutsläpp.
Enligt forskarna tyder resultaten på permafrost som tinar kan omvandla de nordliga torvmarker som för närvarande är en källa till global avkylning, till en nettokälla för uppvärmning.
Matthias Siewert, postdoktor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, matthias.siewert@umu.se
– Det finns väldigt få orörda skogar kvar, och för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden måste vi rädda de områden där den biologiska mångfalden är som värdefullast, säger Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle.
Naturskog kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. I Norrbotten beräknas bara en tusendel av den skog som fanns för 100 eller 200 år sedan finnas kvar.
Insekter går på lukten
Genom att identifiera feromoner för sällsynta arter, de osynliga, ofta artspecifika dofter honorna sänder ut för att locka hanar, kan forskarna använda enkla system som på ett snabbare och billigare sätt avslöjar om en skog innehåller nyckelarter som indikerar att skogen har höga biologiska värden.
– Insekter är ju ganska små och ser ofta inte längre än någon meter och inte kan de gå in på Tinder heller, så de använder dofter för att finna varandra, säger Nils Ryrholm.
När vi utvecklar system med konstgjorda doftämnen för de här nyckel- och indikatorarterna, förklarar han, kan en person utan spetskompetens på en sommar undersöka 100 skogar genom att sätta ut små fällor och då se vilken skog som är biologiskt mest värdefull.
Naturskog, kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. Bild: Nils Ryrholm
Urskog versus naturskog
Urskog är skog som aldrig har utsatts för mänsklig beröring som jordbruk och skogsbruk, annat än enstaka träd. Motsatsen är kulturskog, ett resultat av skogsplantering. Kulturskog är ofta artfattig och domineras av ett enda trädslag som är planterad samtidigt. Ett mellanting är naturskog, skog som inte har utsatts för mänsklig verksamhet på 150 år. Urskogarna i världen blir allt mer sällsynta på grund av skogsavverkning och jordbruk.
I Sverige finns 85 000 hektar urskog, ungefär 0,3 procent av den totala skogsarealen. Det mesta av urskogen finns i de fjällnära områdena, men det finns exempel på urskogsliknande områden nära tättbefolkade orter, till exempel Tyresta nationalpark utanför Stockholm.
De arter som hotas på grund av för lite skog med urskogsegenskaper är framförallt arter som är beroende av mycket död ved eller är känsliga för de klimatförändringar som uppstår vid avverkning; lavar, svampar, mossor, vissa insekter, vissa hackspettar med flera. Speciellt sårbara är arter som har svårt att sprida sig längre sträckor.
Naturskogar är som biobanker
– Finns de här arterna, har biotopen funnits väldigt länge, och då finns även andra arter som också är värdefulla. Detta gör att vi kan avgöra var vi ska sätta in bevarandeåtgärder till en bråkdel av den tid och kostnad som krävs idag.
Man ska se dessa naturskogar lite grann som biobanker, förklarar Nils Ryrholm, om vi bevarar mer så ökar oddsen för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden.
– Ju fler arter som finns, desto stabilare ekosystem och desto bättre ekosystemstjänster kan vi människor få; Alltså ren luft, rent vatten och förutsättningar för vår födoproduktion.
Insekterna klarar sig utan oss
Han citerar den amerikanske ekologen E Wilson: ”Vi är beroende av insekterna men insekterna är inte beroende av oss”
– Och trots att det är så, slår vi ihjäl insekterna men inte tvärtom.
Människor fjärmar sig mer och mer från naturen, säger han, men tror att den här kopplingen och insikten kommer att komma tillbaka med klimatfrågan.
– Då vi inte kan producera alla våra grödor för att det inte finns några insekter, kommer pendeln att slå tillbaka därför att det då blir tydligt hur beroende vi är av dem.
Vad som går att rädda handlar om vad vi värdesätter, slår han fast och pekar på hur vi nu kan vi göra enormt mycket för att dämpa effekterna av ett virus, men saker som är mycket mer livshotande för varelserna på planeten har vi inte brytt oss om.
Kemiska strukturen för bombykol, ett feromon hos silkesfjärilen som används i samband med parning. Detta var det första feromon man lyckades isolera, vilket skedde 1959. Källa: wikipedia
Feromoner
Feromoner är ämnen som tillverkas i kroppen och som organismer sprider för att påverka andra individers beteenden. Ett feromon är en blandning av doftämnen, som kan registreras av luktorgan i mycket låga koncentrationer. Olika feromoner ger olika signaler. Det kan bland annat handla om att locka till sig en lämplig partner eller att göra ett hotfullt intryck. Den kemiska sammansättningen bestämmer feromonens egenskaper och hur länge det finns kvar i luften och sänder ut olika information.
Kontakt:
Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle, Nils.Ryrholm@hig.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
