– Det räcker inte att begränsa förskrivningen av antibiotika för att stoppa antibiotikaresistensen. Reningen av avloppsvatten från både sjukhus och hushåll måste bli bättre, säger han.
Forskaren Faisal Ahmad Khan har hittat antibiotikaresistenta bakterier i både avloppsvatten från reningsverket och i Svartån i Örebro.
Under tre år har Faisal Ahmad Khan och hans kollegor tagit prover i bland annat Hemfjärden i Hjälmaren, uppströms i Svartån nära Tekniska kvarnen och nedströms vid Naturens hus samt i vattnet vid reningsverket i Örebro. De hittade antibiotikaresistenta bakterier både i Svartån och i avloppsvattnet från reningsverket.
– Det handlar om ESBLcarba-producerande bakterier, eller CPE-bakterier, som är resistenta även mot de nya typer av antibiotika som används för att bekämpa multiresistenta bakterier. Den här typen av bakterier står högst upp på WHOs lista över bakterier som utgör ett hot i framtiden. I Sverige ökar antalet infektioner som orsakas av sådana bakterier varje år och det finns en oro för att de kommer att bli allt vanligare i samhället och i naturliga miljöer, berättar Faisal Ahmad Khan.
Vill se bättre rening av avloppsvatten
Forskarna hittade också flera olika typer av de gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika.
– Särskilt oroväckande är att det handlar om gener som skapar resistens mot de antibiotika som just nu är vårt enda vapen mot antibiotikaresistenta bakterier.
Det är första gången som sådana här bakterier och gener har hittats i vattenmiljöer som åar och sjöar i Sverige.
– Intressant nog kunde vi dessutom se att de bakterier vi hittade i Svartån liknar de bakterier som vi identifierat hos patienter på USÖ, säger Faisal Ahmad Khan.
De största halterna av gener som orsakar antibiotikaresistens fanns i avloppsvattnet från just sjukhuset. Men forskarna kunde också se att generna fanns kvar i det vatten som renats i reningsverket.
– Det visar att reningsprocessen av avloppsvatten måste bli mer effektiv, om vi ska ha chans att minska eller stoppa spridningen av antibiotikaresistens.
Klimatförändringar kan bidra till ökad resistens
Faisal Ahmad Khan och hans kollegor har också studerat hur de antibiotikaresistenta bakterierna och generna förändras när de finns i vatten under flera generationer – och hur de reagerar på förändringar i temperatur.
– Vi kunde se att resistensen ökade vid en vattentemperatur på 25 grader jämfört med 17 grader, som är medeltemperaturen för ytvatten i Svartån på sommaren. Det är oroväckande, eftersom det innebär att antibiotikaresistensen riskerar att öka i takt med den globala uppvärmningen.
Faisal Ahmad Khan hoppas att hans forskning ska kunna fungerar som en varningssignal.
– För att få stopp på antibiotikaresistensen räcker det inte att begränsa förskrivningen av antibiotika. Min avhandling visar på vikten av att avloppsvatten från både sjukhus och reningsverk måste vara fria från bakterier innan det släpps ut i våra vattendrag, säger han.
Faisal Ahmad Khan tycker ändå att situationen i Sverige är bättre, jämfört med hur det ser ut i andra europeiska länder.
– Vi hittade visserligen CPE-bakterier i miljön, men inte i några stora mängder. De fanns inte heller uppströms i Svartån eller i Hemfjärden, vilket är goda nyheter.
– Det är mycket glädjande att vi nu för första gången tydligt kan visa att det faktiskt aldrig är för sent att sänka risken för hjärtkärlsjukdom Det kan både rädda liv och ge förbättrad livskvalitet under ålderdomen, säger Peter Nordström, professor vid Umeå universitet, som lett långtidssstudien Health Age Initiative, HAI.
I studien har sammanlagt 5 500 personer över 70 år i Umeå följts sedan 2012. Vid de första undersökningarna gick det att se att många hade flera förhöjda riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Deltagarna i studien fick vid en uppföljning individuella råd utifrån sin riskprofil. De fick medicinbehandling mot högt blodtryck och höga blodfetter justerade utifrån sina värden med hjälp av primärvården samt råd om kost och motion. Det byggdes även upp en webbplats runt projektet med råd för en hälsosam livsstil.
20 procent mindre risk
Projektet har nu utvärderats och det visade sig att deltagarna har 20 procent lägre värden som är kopplade till risk för typiska hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp. Detta jämfört med en kontrollgrupp med 70-åringar från övriga landet. Före studien låg Umeås äldre över riksgenomsnittet i riskfaktorer.
Även om man tittade på alla 70-åriga personer i Umeå kommun, oavsett om de deltagit i projektet, gick det att se en påtaglig sänkning av risken för hjärtkärlsjukdom under perioden då projektet pågått.
– Detta resultat talar för att de effekter vi tycker oss se i projektet inte beror på att det var generellt friska personer som deltagit i projektet, utan att det faktiskt är en effekt av de råd som givits. Det är också hoppingivande inför framtiden om metoden sprids till fler regioner, säger Anna Nordström, adjungerad professor vid Umeå universitet och studiens förstaförfattare.
Programmet Health Age Initiative, HAI, har finansierats av Vetenskapsrådet.
Peter Nordström, professor, överläkare, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, peter.nordstrom@umu.se
Anna Nordström, adjungerad professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, anna.h.nordstrom@umu.se
Trots att buskis nämndes i en tidningsrecension redan på 1950-talet och att det sedan dess är ett flitigt använt begrepp finns det inget tidigare skrivet om den underhållning som mest kan beskrivas som lika delar älskad och hatad.
Det intresserade Mikael Strömberg, forskare i teatervetenskap vid Göteborgs universitet, som nu har skrivit boken Buskis – folkligt och underhållande.
– Buskis är ett rätt självklart begrepp, som ofta används för att beskriva en mängd olika saker, och jag tyckte att det var konstigt att det inte fanns några studier av buskis – var det för att det anses så dåligt? Jag tjusas också av att något som har en så genomgående negativ innebörd samtidigt varit så populärt och lockat en stor publik. Spänningen mellan kritikernas nedvärderande omdömen och intresset från en stor publik tycker jag gör att det förtjänade en studie.
Folklig underhållning
Buskis ligger nära synen på vad som är folkligt och vad det folkliga bör vara, menar Mikael Strömberg. Att kunna bestämma vad som är bra för folket och vad den folkliga underhållningen bör innehålla har alltid varit en viktig maktfaktor. Precis som för all konst så handlar det om att förstå och lära sig att uppskatta.
– För 15 år sedan hade jag aldrig trott att jag skulle skriva om buskis, även om jag var intresserad av folklig underhållning. Jag har alltid gillat gamla svenska filmer med Sickan Carlsson, Thor Modéen och så vidare, men jag hade väldigt svårt för Stefan & Krister. Nu värderar jag utövarnas kunskaper mycket högt. Jag tycker att det är väldigt intressant att titta på spelsättet, vilket jag betonar som avgörande i boken, snarare än kanske innehållet.
Numera tycker han mycket om Stefan & Krister.
– Men då inte bara Stefan Gerhardsson och Krister Classon utan många av de skådespelare de jobbat med, som Siw Carlsson, Jojje Jönsson, Annika Andersson, Mikael Riesebeck med flera.
Från folklustspel till buskis
Mikael Strömberg ser folklustspel och friluftsteater som viktiga föregångare till buskis. Med hjälp av några axplock från underhållningsområdet visar han i boken både buskisens särart och dess nära förhållanden till revyformen och till sexuella anspelningar, övertydliga karaktärer och samhällskritik.
– Det lokala, exempelvis en region, utgör en central del. Och en förstärkt och övertydlig spelstil, tillsammans med lätt stereotypa karaktärer, är viktiga beståndsdelar. Detta gör att buskisen lätt kan upplevas som raljerande över landsbygdens original. Jag har däremot aldrig hittat att någon av utövarna själva sagt att de önskar att förlöjliga, de menar tvärtom att landsbygdens original är en inspiration och tillgång – kanske till och med att buskisen hyllar dem.
Övertydliga karaktärer
När det lokala eller regionala förflyttas och blir nationellt, exempelvis genom TV, blir de övertydliga göteborgskaraktärerna eller hallänningarna däremot symboler för en specifik region och oftare nidbilder.
– Jag tror egentligen inte att buskis är ett landsbygdsfenomen vad gäller publik. Däremot är nästan all buskis förankrad i en region. Det medför att det finns ett extra starkt band mellan regionen och den specifika typen av buskis.
Mikael Strömberg beskriver hur buskisen utvecklats från 1960-talet och framåt, kopplat till ett antal personer. Exempelvis var Sten Åke Cederhöks buskis välkomnande, inbjudande och gemytlig, sprungen ur någon slags lokalrevy. Hos Stefan & Krister blir tonen hårdare och språket grövre – även om det fortfarande handlar om ett rakt publiktilltal och överskruvade karaktärer.
– Hos Kass humor, en humorgrupp från Skarabygden, finns extremt överdrivna karaktärer. De spelar över mycket och det är inte meningen att det ska vara realistiskt. Det absurda tillför något.
Mikael Strömberg har i boken valt att titta på utövare som själva tagit till sig och använder ordet buskis om den underhållningsform de ägnar sig åt. Det finns dock fler som skulle vara intressant att titta på utifrån ett buskisperspektiv, menar han.
– Även om de inte själva kallar sig buskis kan det vara möjligt att se på om det som exempelvis Gina Dirawi gjort under karaktären ”Ana Gina”, eller Filip Dikmens invandrarkaraktärer på Youtube, som ”Suleyman” och ”Chantelle”, skulle kunna betraktas som en utveckling av buskis.
Kontakt:
Mikael Strömberg, forskare i teatervetenskap vid Göteborgs universitet, mikael.stromberg@gu.se
I dag är det digital reklam som dominerar över mer konventionell reklam i svensk radio, tv, tidningar och på skyltar. Men digitaliseringen är inte gratis eller fri från risker, menar marknadsföringsforskarna Johan Anselmsson och Burak Tunca.
– En digital felsatsning kan skada både ditt varumärke och din försäljning på sikt. Det finns exempel från Adidas och P&G på satsningar som slagit helt fel. De satsade för mycket av sina resurser på digitala kanaler istället för i de traditionella bredare medierna. Samtidigt kommer nu nästa våg med satsningar på AI som kommer att dränera den traditionella och beprövade marknadsföringen ytterligare, säger Johan Anselmsson, professor i marknadsföring på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Sverige är överlag långt framme när det gäller digitalisering, samtidigt som det naturligtvis finns företag och varumärken som ligger efter – eller som är osäkra på vad det egentligen är de håller på med.
– Digitala medier vann mark för att de upplevdes som billigare och träffsäkrare och man kunde mäta effekterna – trodde man. Nu börjar allt fler praktiker och forskare fundera på om man gått för långt. Mätningar visar att de flesta varumärkena tappar i kännedom, popularitet och försäljningseffektivitet. Vissa skyller detta på digitala medier såsom sökordsoptimering, displayannonser på nätet, annonser i sociala medier och sponsring till influencers, säger Johan Anselmsson.
Men vad stämmer i allt detta? Det ska Johan Anselmsson tillsammans med kollegan Burak Tunca förhoppningsvis ta reda på i ett nytt forskningsprojekt, finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser med 1,5 miljoner kronor.
Lundaprojektet har två syften och steg. Kartlägga och indexera vilka typer och grader av digitalisering svenska företag gjort i sina marknadsföringsprocesser ( Big data, AI, digitala kundplattformar, sociala media etc). Identifiera samband mellan olika digitaliseringslösningar och effekter på ekonomiska prestationer såsom försäljning, lönsamhet, antal kunder, lojalitet, engagemang etc.
”Digital kompentens är en överlevnadsstrategi”
När forskarna började planera forskningsprojektet i slutet av 2019 var utgångspunkten att många kända svenska varumärken trots allt låg efter i sina digitaliseringssträvanden. De tänkte sig att kundernas krav på digital teknologi skulle lyfta företagen till nya (digitala) nivåer inom några års tid. Men, den nuvarande krisen i det nya coronavirusets fotspår, ställde forskarnas förväntningar på ända.
– Det vi trodde skulle ta några år, har nu skett på bara några veckor. Plötsligt har företag som tidigare såg digitalisering som ett sidospår till sina vanliga, traditionella handelsmönster, upptäckt att de befinner sig i en situation där det digitala är det enda valet. För några månader sedan hade vi sagt att digital kompetens är viktigt för att överleva i långa loppet, men nu ser vi att digitala kompetenser är nyckeln för att överleva överhuvudtaget, här och nu. Små digitalt kompetenta företag blir rovdjuren som lurar på stora företag, som sitter fast i den analoga världen, säger Burak Tunca, universitetslektor i marknadsföring på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Burak Tunca menar att de stora, etablerade varumärkena verkligen måste ”digitally remaster” sina produkter och affärsmodeller. Om de inte gör det, så hotas de på allvar av globala nykomlingar som är digitala inifrån och ut.
Ska skapa digitaliseringsindex
Forskarnas ambition med det nya projektet är att skapa en form av checklista eller index över hur långt och i vilka avseenden svenska företag har digitaliserats. Tanken är att på så vis kunna hjälpa och motivera företagen att bli digitaliserade på rätt sätt.
Studien ska bygga på intervjuer och ekonomiska data från hundratals företag. Johan Anselmsson berättar att forskarna just nu kartlägger vad det finns för generella typer av digitala insatser och vilka företag som kan vara lämpliga att följa under de närmaste tre åren.
– I höst gör vi de första intervjuerna med marknadschefer från svenska företag. I början av nästa år påbörjar vi systematiska intervjuer i bredare skala, säger Johan Anselmsson och avslutar med att skicka med några sätt som du kan bli involverad eller få reda på mer:
Var med i projektet – delta i kort enkät!
Du som har insikt i och åsikter om din egen organisations digitala marknadsföring får gärna ta dig fem minuter att svara på forskarnas första, mer öppna frågeställningar. Dessa ska utgöra inledningsfasen på deras treåriga projekt om digital marknadsföring och digitaliseringsindex. Dina svar är helt anonyma. Till enkäten.
Fotnot: Projektet finansieras av Handelsbankens forskningsstiftelser med 1,5 miljoner kronor över tre år. Formellt projektnamn: Development of an Index to Benchmark Competences of Swedish Brands – Investigating levels of digitalization in marketing capabilities and their impact on market and financial performance.
Kontakt:
Johan Anselmsson, professor i marknadsföring på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, johan.anselmsson@fek.lu.se
Burak Tunca, universitetslektor i marknadsföring på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, burak.tunca@fek.lu.se
När Chanaka Mannapperuma började arbeta på Umeå Plant Science Center, UPSC, 2010 som programmerare fanns det inte så många analysverktyg tillgängliga för växtbiologer att göra analyser på ett enkelt sätt.
Eftersom han har en utbildningsbakgrund i datavetenskap och interaktionsdesign, så detta var en bra möjlighet att tillämpa sina kunskaper för att skapa ett databassystem och verktyg.
De flesta biologer känner inte till så mycket om programmering, utan behöver verktyg för att analysera sina data utan att lära sig att programmera själva. Idén om ett doktorandprojekt väcktes.
I sin avhandling har Chanaka Mannapperuma därför utvecklat bioinformatikverktyg som hjälper biologer att analysera komplexa genomikdata. Det har han gjort genom att förbättra utformningen av befintliga verktyg, baserat på användarupplevelser och allmänna principer inom området human-datorinteraktion, HCI.
Human-datorinteraktion, HCI är ett tvärvetenskapligt fält som kombinerar design, datavetenskap, psykologi, antropologi, sociologi, ergonomi med mera.
Syftet var att studera hur växtforskarna interagerar med datorgränssnitt och hur man kan använda designprinciper och visualiseringstekniker för att förbättra användarnas interaktion och göra mer användbara system.
Tvärvetenskap viktigt vid interaktionsdesign
– Den tvärvetenskapliga strategin hjälper oss att förstå hur vi uppfattar olika signaler, bearbetar och tolkar dem med hjälp av våra kognitiva förmågor och utvärderar resultatet. Detta är några av de viktigaste frågorna i HCI, och hela designprocessen hjälper oss att skapa användarvänliga verktyg, säger Chanaka Mannapperuma.
Designprocessen börjar med prototypen, eller produktionsverktyget från föregående version. Utifrån prototypen och används sedan designprinciper och visualiseringstekniker för att omforma verktyget, och så kallade heuristiska utvärderingsmetoder för att göra användbara verktyg med hjälp av användaråterkoppling. Användarna förväntar sig en interaktivt engagerande och tilltalande upplevelse, förutom ett användbart verktyg. Därför kommer redan en iteration av designprocessen att göra bättre användarvänliga och användbara verktyg.
Heuristik är inom datavetenskap och matematik ett sätt att göra smarta gissningar som hjälper till att hitta lösningar till ett problem.
– Design, programmering och användarinteraktion är sammanbundna. Jag tycker om att arbeta med alla tre aspekter, och hela designprocessen, framför allt för att ta fram användbara verktyg för biologer som de kan utforska för att få biologisk insikter.
Planerar du att fortsätta arbeta inom detta område?
– Mitt doktorsarbete var en trevlig upplevelse och jag tycker om att jobba med detta. Jag kan också se behovet av att designa användarcentrerade verktyg som hjälper biologer att göra sina analyser mycket lättare. Jag planerar att fortsätta arbeta på UPSC och förbättra resursen.
Chanaka Mannapperuma, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Plant Science Centre, Umeå universitet, chanaka.mannapperuma@umu.se
Korallreven hör till jordens artrikaste och mest produktiva ekosystem, men de har på många håll lidit stor skada av störningar som människan orsakat. De förutspås också höra till de livsmiljöer som kan drabbas hårdast av framtida klimatförändringar.
Korallrev kan ses som mikrobiellt drivna ekosystem. För att korallerna ska trivas i det näringsfattiga vattnet måste näringsämnena cirkulera effektivt och behållas i ekosystemet, och där har mikroorganismerna en nyckelroll. Vår kunskap om dessa är dock begränsad, och det finns ett stort behov av en grundläggande förståelse av det komplexa samspelet mellan olika mikroorganismer i korallreven, och vad detta betyder för ekosystemets möjlighet att anpassa sig till ändrade förhållanden. Att mikroorganismerna finns med i planer för skydd och restaurering av korallrev anses vara mycket viktigt.
Inventerat mikroorganismer kring korallerna
Hadrien Gourlé har i sitt doktorsarbete vid SLU, tillsammans med experter inom flera områden, arbetat på bred front för att förbättra kunskapsläget.
En inventering av korallrev jorden runt visar att de bakteriesamhällen som lever på reven är mycket olika och att de antagligen deltar i omsättningen av näringsämnen. Dessutom fann forskarna bevis på antibiotikaresistens i vattenekosystemet, vilket delvis kan hänga samman med användningen av antibiotika i jordbruket. De fann också bevis på att vissa av revets bakterier själva producerar antibiotika, vilket kan vara ett tecken på att bakteriesamhällen medverkar till att skydda korallrev från mikroorganismer som orsakar sjukdom.
Även bakterier som lever inuti koraller har kartlagts. Där visade sig mångfalden vara mindre, och merparten hörde till släktet Endozoicomonas. Vad dessa bakterier har för funktion är än så länge oklart.
Metodförbättring för analys av DNA
DNA-sekvenseringsteknik, bioinformatik och metagenomik har vidgat gränserna för de biologiska vetenskaperna och gör det möjligt att skapa, lagra, uppdatera och tolka enorma mängder gensekvenser i en aldrig tidigare skådad omfattning. En viktig del av Hadrien Gourlés arbete har handlat om metodförbättringar, eftersom studiet av mikrobiologisk arvsmassa i miljön är ett ganska ungt forskningsområde.
Fältarbetet har bedrivits i korallrev i Kenya, i nära samarbete med Pwani-universitetet i Kilifi och det kenyanska institutet för havs- och fiskeriforskning.
– Vi tror att våra resultat har skapat en välbehövlig grund för korallforskning i regionen, och vi har dessutom byggt upp en teknisk kapacitet för fortsätt övervakning av reven längs den kenyanska kusten.
– Min förhoppning är att avhandlingsarbetet är ett steg mot utvecklingen av ”mikrobbaserade bioremedieringsmetoder”, till exempel att återinplantera friska bakteriesamhällen i skadade korallekosystem. Det kanske kan bidra till att korallerna överlever lite längre, avslutar Hadrien Gourlé.
Hadrien Gourlé, doktorand, Institutionen för husdjursgenetik, bioinformatik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, hadrien.gourle@slu.se
Subarktiskt klimat, som råder mellan polarklimat och tempererat klimat, innebär långa kalla vintrar och korta somrar. Bara högst tre månader under året är medeltemperaturen 10 °C eller över. Det förändrade subarktiska klimatet gör att palsar minskar till ytan. Palsar är platåer eller kupolformade höga upphöjningar på 0,5 – 10 meter i subarktiska våtmarker. Palsarnas inre utgörs av permafrost, det vill säga är frusen året om och flera år i rad.
– Dessa speciella myrområden förekommer i områden i norra Skandinavien, som har så kallad sporadisk permafrost, och de utgör unika växtmiljöer. Områdena är viktiga för många insekter och fåglar och för renbetesnäringen, säger Mats Olvmo, forskare vid Göteborgs universitet och förste författare till artikeln som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
Utbredningen av palsar minskar
Det är känt att utbredningen av palsar, inte enbart i Sverige, utan även i Finland, Norge och Kanada, har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Av den anledningen är palsmyrar därför numera prioriterade inom EUs Habitat Direktiv och övervakas i Sverige av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.
I studien använde forskarna meteorologiska data och flygfotografier från 1955- 2016 för att statistiskt identifiera de viktigaste klimatologiska faktorerna som kan förklara förändringar av palsarnas yta i den största sammanhängande palsmyren i Sverige, Vissátvuopmi.
– Resultaten visar att våtare, varmare och kortare vintrar är de främsta orsakerna till den stora och snabba minskning i utbredning som skett sedan mitten av 1950-talet, säger forskaren Mats Olvmo.
Områden fortsätter försvinna i ökande takt
I de undersökta palsområdena har mellan en tredjedel och drygt hälften av palsytan försvunnit mellan 1955 och 2016 ,vilket innebär att cirka 20 hektar pals har övergått till våt kärrmark. Processen ökar i hastighet och undersökningen visar att den årliga nedbrytningshastigheten har varit tre gånger så hög under perioden från mitten av 1990-talet till 2016 jämfört med perioden 1955-1994.
– Genom att analysera meteorologiska data från 1880-talet fram till nu, visar vi att de genomsnittliga årliga temperaturförhållandena har varit ogynnsamma för palsar i mer än ett sekel och de genomsnittliga årliga nederbördsförhållandena har varit ogynnsamma sedan 1940-talet.
Enligt forskarna har nedbrytningshastigheterna troligen förstärkts under de senaste 50-60 åren, och särskilt under de senaste decennierna, på grund av den kombinerade effekten av ogynnsam lufttemperatur och nederbördsförhållanden.
– Mot bakgrund av framtida klimatprognoser kan minskningen förväntas fortsätta, troligen i en högre takt än idag, med allvarliga ekologiska effekter som en följd, säger Mats Olvmo.
Mats Olvmo, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, matso@gvc.gu.se
En grupp forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har med hjälp av Svensk travsports tävlingsdata undersökt om hästarna verkligen springer fortare, och om det finns en ökad risk för galopp eller diskvalifikation om hästen tävlar utan skor.
Tiderna från drygt 75 000 starter och 5000 hästar som tävlat både med och utan skor analyserades och resultatet visade att hästarna sprang i snitt 0,7 sekunder snabbare per km om de inte hade några skor jämfört med om de hade skor på både bak- och framhovarna. Skillnaden var lite mindre (0,3 s/km) om de var utan skor bara på bak- eller framhovarna men de sprang ändå fortare än om de hade skor på alla fyra hovarna.
Risken för galopp och diskvalifikation kunde analyseras på drygt 111 000 starter och 6400 hästar och resultaten visade att riskerna ökade med 15-35 procent om hästarna tävlade utan skor både bak och fram. Resultaten visade dock att om hästarna tävlade med skor på bakhovarna ökade inte risken för galopp eller diskning.
Att tävla med skor på bakhovarna verkar därför vara en riskfri strategi som ändå ökar prestationsförmågan.
Anna Jansson, Professor,VH – Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap
Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB), anna.jansson@slu.se
Knappt hann bränderna i Amazonas lägga sig innan stora delar av Australien stod i lågor. Bränderna beräknas ha tagit livet av över en miljard djur och flera unika arter befaras ha utrotats.
Under våren följde sedan utbredda bränder i bland annat Sibirien, Polen och Thailand. Härnäst väntar den så kallade ”brandsäsongen” i USA där främst Kalifornien har drabbats hårt under de senaste åren. Ungefär samtidigt smygstartade den svenska säsongen med förhöjda brandrisker redan i april.
Blir inte som i Australien
Värmeböljan runt midsommar 2020 har gjort risken för bränder i skog och mark stor, på sina håll mycket stor. I östra delen av Sverige extremt stor. Farhågor finns för liknande scenarier som under den heta brandsommaren 2018.
Med tanke på vilka katastrofala följder skogsbränder kan ha både ekonomiskt och ekologiskt är det rimligt att fråga sig om de stora bränder vi har sett i Sverige de senaste åren kan komma att få lika förödande effekter som bränderna i Australien?
Med all sannolikhet inte, menar forskaren Mats Niklasson, vetenskaplig ledare på Nordens ark samt forskare på SLU.
– Det går inte att jämföra Australien med boreala områden. Det är ett mycket varmare ekosystem med högre temperatur, lägre luftfuktighet och mer lättantändlig vegetation. Till exempel är eukalyptus extremt brandbenäget och när du får extrema väder med 40 graders värme så exploderar det. Det finns inget i världen som kan stoppa dessa bränder.
Luften mättas av eldfängd olja
Eukalyptusträd dominerar i den australiska trädfloran. Den olja som utvinns från bladen innehåller antiinflammatoriska ämnen, och är giftig i större mängder. Men flera av de inhemska pungdjuren som koalor och possums tål att äta stora mängder. Varma dagar avdunstar eukalyptusoljan från träden, stiger uppåt och lägger sig som ett blått dis över landskapet. När luften är oljemättad sprider sig skogsbränder lätt och med stor hastighet genom trädkronorna. Träden klarar en skogsbrand bra, i själva verket är de flesta eukalyptusarter beroende av skogsbränder för sin spridning och har reservknoppar under barken. Vissa frön öppnar sig inte förrän vid hög temperatur eller brand. Flera djurarter som bara finns i Australien har påverkats kraftigt av de omfattande bränderna 2019-2020, och ligger i riskzonen att helt ha utrotats, bland annat då den redan inna allvarligt hotade koalan, vissa kängurur, borstsmygare, glansig kakadua och honungsfåglar (WWF).
Enligt Mats Niklasson krävs det en galopperande klimatförändring på 6-8 grader i Sverige för att vi överhuvudtaget ska behöva oroa oss för bränder liknande de i Australien. Och även då skulle det vara väldigt osannolikt.
– Det som har skett i Australien är fullständigt exceptionellt. I många länder har man varit duktiga på att stoppa bränder, vilket har skapat mycket material och ett buskigt landskap, vilket i sin tur är en grogrund för lättspridda bränder när det väl får fäste.
Naturen är redan anpassad
Sannolikheten är stor att antalet bränder kommer att bli både fler och större även i Sverige. Fram till 2010-talet brukade en vanlig skogsbrand omfatta några få hektar, men under brandsommaren 2018 ökade brändernas totala area signifikant på grund av att det var extremt torrt och varmt.
– Allt tyder på att det kommer att bli ännu torrare och varmare och då är bränder ofrånkomliga. Ser man elden som ett hot har vi varit lyckligt förskonade och branden 2018 var något helt nytt. Hade inte brandförsvaret varit tidigt ute hade de kunnat nå upp till 50 000 hektar, säger Mats Niklasson.
Brandrisksäsongen blir längre och startar tidigare
Brandrisksäsongen, alltså den period under året då det är risk för skogsbränder, kommer att öka med cirka 50 dagar i södra Sverige, och i norra Sverige med 10-30 dagar till år 2100. Östra Götaland samt ostligaste Svealand kommer då att ha en brandrisksäsong på 100 dagar och Öland och Gotland upp till 120 dagar. Den största förändringen när det gäller brandrisksäsongen är en tidigare start på året. 2100 beräknas säsongen i Östersjölandskapen att starta 40 dagar tidigare än idag.
Trots de dystra utsikterna finns det finns ingen anledning att oroa sig över vårt djur- och växtliv. Fram till för 200-300 år sedan var stora bränder inte något ovanligt i Skandinavien. Dels eldade människorna för att förbättra betet och odlingsförhållandena, dels fanns inget utbyggt brandförsvar som gjorde att man kunde släcka de bränder som uppkom på naturlig väg.
– Så länge det har funnits vegetation på jorden har det funnits bränder. Det har varit kanske en av de starkaste krafterna för evolution, vilket blir uppenbart när man tittar på vegetationen. Många arter är väldigt brandanpassade, till exempel eucalyptus, som till och med gynnas av bränder. Andra arter har utvecklat ett skydd mot brand, till exempel ek och tall som har en tjock och värmeisolerande bark, säger Mats Niklasson.
Tretåiga hackspettar utnyttjar läget efter storm och brand. Och hackar efter vedlevande insekter i skadade och döda träd. Favoritfödan är ett av skogsbrukets gissel, granbarkborrar. Bild: Alberto Chiarle / CC BY-SA
Den nödvändiga elden
Många ekosystem är anpassade till ständigt återkommande bränder orsakade av exempelvis blixtnedslag. I dessa miljöer är bränder i princip en nödvändighet för att det ska ske en föryngring av skogslandskapet och för att nya arter ska få en chans att breda ut sig. En del växters frön kräver de speciella förhållanden som uppstår i marken efter en skogsbrand för att de ska gro, till exempel och vissa insekter är beroende av bränd alternativt död ved för sin larvutveckling. En brand frigör även näringsämnen, till exempel kväve som då kan återvända till kretsloppet. Arter gynnas av den lövskog som växer upp efter branden, till exempel den tretåiga hackspetten som är en utpräglad specialist på barkborrar, samt älg och rådjur som lockas av den nya växtligheten.
Först dör djur- och växtlivet där skogsbränder drar fram. Men naturen letar sig snabbt tillbaka, först ut är organismer som är direkt beroende av eldsvåda för att uppstå. Ett år efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 hittades den ovanliga svampen Pyropyxis rubra. Den lilla skålssvampen hade aldrig tidigare skådats i området.
Källa: WWF och Svea skog
Radar ser genom rök
Trots att skogsbränder kan bidra till naturens mångfald och förnyelse är det också viktigt att snabbt kunna kartlägga var och när bränder uppstår och hur de sprids för att minska de ekonomiska skadorna. Därför har forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, tagit fram en metod för att övervaka skogsbränder via satellitradarsystem med hjälp av artificiell intelligens.
– 2017 till 2018 var jag gästforskare i Kanada som har tusentals skogsbränder varje sommar. De använde optiska satellitbilder, men bränderna var ofta osynliga på grund av rök och moln. Jag föreslog att de istället skulle använda radar för övervakning eftersom man då kan inhämta bilder dygnet runt och också ta bilder genom rök och eld. Vi började använda European Space Agencys Sentinel-1-konstellation som kan leverera bilder var tredje dag jämfört med veckor för optisk satellitdata, säger Yifang Ban, professor i geoinformatik vid KTH.
AI-baserad övervakning av en brand på Elephant Hill i Kanada, som bredde ut sig över 200 000 hektar under två månader. Bild: EO & AI4Wildfire
Inledningsvis trodde hon inte att metoden skulle bli aktuell i Sverige på grund av våra relativt blöta somrar, men när hon kom tillbaka i augusti 2018 var läget plötsligt annorlunda. Eftersom algoritmen utvecklades för större bränder i Kanada och Kalifornien behövde de dock först anpassa den till svenska förhållanden. Det fanns också ett behov av att göra metoden globalt tillämpad för att kunna hantera data från flera sensorer.
Det fortsatta forskningen fick stöd av bland annat KTH Digital Futures, Formas och European Space Agency och projektet EO & AI4Wildfire var fött.
– Ett AI-system måste tränas mycket innan den lär sig. Små bränder innebär lite träning så nu får den öva på data från svenska skogsbränder från 2018 för att lära sig känna igen även mindre bränder.
Minskar riskerna för skogsbränder
I Sverige idag används ofta markbaserade observationer samt flygövervakning med hjälp av helikoptrar för att övervaka bränder, vilket kan vara både riskabelt och problematiskt om det finns många bränder samtidigt. Fördelen med EO & AI4WIldfire är också att den kan se genom röken eller övervaka miljön på natten.
– Vi kommer att i nära realtid kunna ge svar på brandens utbredning och hur den sprider sig, vilket innebär att man kommer att kunna rikta resurserna mer effektivt. Om man får dagliga bilder behövs heller inga helikoptrar, vilket kommer att minska både risker och kostnader.
Omfattande bränder de senaste åren
Sverige 2018: 25 000 ha. Skador för 900 miljoner kronor
Amazonas 2019: > 40 000 wildfires, 1 400 000 ha. Utsläpp av 300 miljoner ton koldioxid.
Australien 2019-20: 18 600 000 ha. 34 döda. 900 miljoner ton koldioxid.
Källa: EO & AI4Wildfire
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Lina Sandström har intervjuat asylsökande från Syrien för att ta reda på hur de upplever möjligheterna till integration i Sverige.
I arbetet med sin avhandling har Lina Sandström intervjuat asylsökande i två olika boendeformer, för att ta reda på hur de själva upplever sin integrationsprocess. Det handlar dels om personer som bor på en av Migrationsverkets anläggningar i en mindre kommun och dels om personer som har ordnat boende på egen hand, ofta som inneboende hos släkt eller vänner i en storstad.
– Boendet under asyltiden är en omdiskuterad fråga, men allt som oftast saknas de asylsökandes perspektiv i diskussionen. För att råda bot på det har jag intervjuat syriska asylsökande på två olika platser i Sverige. För att få en inblick i hur livet förändras av ett uppehållstillstånd gjorde jag även uppföljningsintervjuer ett år efter de första intervjuerna, berättar hon.
Asylstatusen försvårar integration
För att göra begreppet ”integration” mer konkret har Lina Sandström har tittat på både mätbara aspekter som jobb, utbildning och boende, men även på mer subjektiva perspektiv som kan vara svåra att mäta.
– Det kan handla om känslan av trygghet eller tillhörighet.
En slutsats hon drog är att de asylsökandes tillgång till det mesta som kan bakas in i begreppet integration är ytterst begränsad.
– Att asylsökande befinner sig i en utsatt situation är föga förvånande i sig, men för mig blev det tydligare hur mycket som faktiskt påverkas av de begränsningar som asylstatusen innebär.
Påtagliga problem i båda boendeformerna
Lina Sandströms forskning visar också att många av de integrationsproblem som ofta lyfts fram i debatten när det gäller asylsökande som väljer att ordna sitt eget boende, även är en del av verkligheten för de som bor i Migrationsverkets anläggningar.
– Till exempel så var trångboddhet, brist på långsiktig boendetrygghet och svårigheter att knyta kontakter med ”svenskar” påtagliga problem i båda boendeformerna, berättar hon.
Lina Sandström drar slutsatsen att det är svårt att se en generell bostadslösning som passar alla. Hon menar att kritiken mot asylsökande som väljer att bo hos släktingar och vänner, ofta handlar om att man vill se en assimilering snarare än integration.
– Det finns dock lite som visar på att assimilering skulle vara en nödvändig förutsättning för delaktighet i ett samhälle. Assimilering är inte heller en del av de officiella integrationsmålen som i stället handlar om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett bakgrund.
Bättre prata om jämlikhet än integration
Lina Sandström menar att det finns en risk att den asylpolitik som nu förs, inte bara i boendefrågan, riskerar att motverka de här målen.
– Om vi ska hitta lösningar som faktiskt leder till förbättringar för de asylsökande själva tror jag därför att det i många fall skulle vara bättre att definiera frågan som ett jämlikhetsproblem än ett integrationsproblem, säger Lina Sandström.
Att utveckla läkemedel och behandlingsmetoder via djurförsök är en omfattande och viktig verksamhet. Förutom etiska och ekonomiska hänsynstaganden finns en ökad insikt om att forskningsresultaten är osäkra och har låg reproducerbarhet. Genom att avsiktligt införa biologisk variation i studierna kan forskarna få mer tillförlitliga resultat – och samtidigt minska den totala användningen av försöksdjur.
En stor del av den biologiska forskningen syftar till att förstå orsaker till och konsekvenser av variation mellan och inom arter. I stort sett alla våra egenskaper är resultatet av en kombination av arvsanlag och olika miljöfaktorer. Miljön kan dessutom påverka hur våra gener uttrycks.
Detta samspel mellan arv och miljö har stor betydelse. Individuella olikheter beroende på kön, ålder, uppväxtförhållanden, levnadsvillkor, allmäntillstånd och arvsanlag innebär att vi ibland utvecklar olika symptom, även om vi drabbas av samma sjukdom. Exempelvis verkar människor som smittats av covid-19 drabbas olika allvarligt av virusinfektionen. Som en konsekvens av biologisk variation kan även effekten av medicinsk behandling och läkemedel variera mellan individer, och förändras beroende på miljöförhållanden.
Läkemedelsstudier med djurförsök har svagheter
Att resultat och vetenskapliga upptäckter kan återupprepas i flera av varandra oberoende studier är en förutsättning för framväxten av evidensbaserad kunskap. Vid utveckling av nya läkemedel och vaccin använder man sig ofta av standardisering. Avsikten är att minimera variationen som orsakas av försöksdjurens egenskaper och den experimentella miljön. På så vis vill man öka precisionen och förmågan att upptäcka om läkemedlet som undersöks har avsedd effekt, och samtidigt minimera antalet försöksdjur i varje enskild studie.
Men det finns ett allvarligt problem med standardiserade prekliniska studier där man använder exempelvis möss för att utveckla läkemedel, eftersom resultaten blir kontextspecifika. De kan alltså inte överföras till andra förhållanden. Att resultaten har låg reproducerbarhet och inte kan generaliseras medför inte bara ekonomiska kostnader och vetenskaplig osäkerhet. Det är också förknippat med etiska bekymmer och kan orsaka onödigt lidande.
Under 2019 samlades en internationell forskargrupp med specialister inom bland annat evolutionsbiologi, zoologi, experimentdesign och läkemedelsindustri under en workshop i Blonay, Schweiz. Syftet var att försöka finna en lösning på den här utmaningen. Resultat, slutsatser och rekommendationer från mötet publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Reviews Neuroscience.
Mer biologisk och miljömässig variation behövs
Istället för att försöka minimera ”bruset”, föreslår artikelförfattarna en experimentdesign där man avsiktligt inför biologisk och miljömässig variation. På så sätt kan resultaten bli mer allmängiltiga och tillämpbara på individer med olika egenskaper och under skilda förhållanden. Förslaget innebär att antalet försöksdjur kan behöva ökas inom varje enskild studie. Men den totala användningen av försöksdjur kan minska, eftersom det behövs färre studier för att åstadkomma reproducerbara resultat.
– Under våra diskussioner kom vi fram till att det behövs ett paradigmskifte, säger Anders Forsman, professor i evolutionär ekologi vid Linnéuniversitetet och en av medförfattarna till artikeln.
– Vi föreslår en strategi som vi hoppas ska kunna bidra till att öka forskningens informationsvärde och minska lidandet. Istället för att minimera antalet försöksdjur per experiment, bör man sträva efter att maximera den mängd information och kunskap som varje enskilt försöksdjur och varje enskild studie bidrar med, förklarar Anders Forsman.
– Artikeln är ett bra exempel på hur en kombination av teoretiska perspektiv och kunskaper från olika discipliner kan bidra till nya lösningar på samhällsutmaningar, när initiativet kommer från forskarna själva, avslutar Anders Forsman.
Anders Forsman, professor i evolutionär ekologi vid Linnéuniversitetet, anders.forsman@lnu.se. Han ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems.
– Talgoxen finns över nästan hela Europa och Asien, och vår studie visar att den har en komplex utvecklingshistoria, där olika grupper isolerats genetiskt från varandra under lång tid, säger professor Per Alström vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Talgoxen Parus major är en av Sveriges vanligaste småfåglar och världens mest studerade fågelart. Enligt den nu aktuella studien har den sannolikt sitt ursprung i sydöstra Asien och har därifrån spridit sig till övriga Asien och Europa.
Asiatiska talgoxar grå och vita
Det finns drygt 35 geografiska underarter, som skiljer sig i fjäderdräktens färg. I Europa är de tecknade i gult och grönt, men i södra Asien är de istället grå och vita. Ofta delas talgoxen upp i tre olika arter, en i Europa, en i östra Asien och en i södra Asien, ibland även en fjärde art i centrala Asien.
Talgoxe (Parus major major) från Uppland Bild: Tomas Carlberg
Den internationella forskargruppen har analyserat dna från 340 talgoxar spridda över hela utbredningsområdet. I studien har forskarna identifierat fem huvudgrupper av talgoxar som varit genetiskt åtskilda från varandra under någonstans emellan en halv miljon till 1,6 miljoner år. Förvånande nog överensstämde inte dessa grupper med den föreslagna indelningen i tre olika arter.
– Indelningen av de tidigare föreslagna arterna motsvarar inte riktigt de grupper vi identifierat i vår studie, som är den i särklass mest omfattande kartläggningen av talgoxens utvecklingshistoria som hittills genomförts, säger Per Alström.
Kryptiska arter i dvärglärkornas släktträd
Sandlärka (Alaudala raytal) i sanden. Bild: Sagar adhurya , CC BY-SA 4.0
En internationell forskargrupp, under ledning av samma forskare från Uppsala universitet, har också analyserat dna från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan Alaudala raytal, som förekommer från Iran till Myanmar.
Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för de två eller tre som är synsättet idag, menar forskarna.
Dvärglärkan Alaudala rufescens har en stor utbredning i olika öknar, halvöknar och stäppområden från Kanarieöarna, Nordvästafrika och Iberiska halvön till Mongoliet och nordöstra Kina. Arten är indelad i ett 15-tal geografiska underarter. Klassificeringen av dessa är mycket omdebatterad, och det har föreslagits att dvärglärkan istället omfattar två arter, en östlig och en västlig.
Så lika men ändå olika arter
Men resultatet av den här studien visar att dvärg- och sandlärkskomplexet utgörs av minst fyra olika grupper, som varit genetiskt isolerade från varandra i 1,8–3,2 miljoner år. Sandlärkan är, trots att den är den utseendemässigt mest avvikande av dessa, placerad på en av grenarna mitt i detta släktträd.
I studien föreslår forskare att man bör betrakta fåglarna som minst fyra olika arter istället för som idag två eller tre arter.
– Att dessa arter är så gamla är uppseendeväckande med tanke på att de är oerhört lika till utseendet. Man kan i det här sammanhanget tala om så kallade kryptiska arter. För att vi ska kunna föreslå en omklassificering av artkomplexet behöver vi emellertid fler studier av andra egenskaper, som till exempel sången, säger professor Per Alström vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Kontakt:
Professor Per Alström, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet. per.alstrom@ebc.uu.se
Människor lägger mycket tid och energi på att välja sin partner. En ny forskningsstudie från Stockholms universitet och Manchester University NHS Foundation Trust (MFT), visar att detta val fortsätter även efter sex – äggceller kan nämligen välja spermier.
– Mänskliga äggceller avger kemiska signaler för att locka spermier till det obefruktade ägget. Vi ville ta reda på om ägget kan använda dessa signaler för att välja vilka spermier de attraherar, säger John Fitzpatrick, docent vid Stockholms universitet.
Cellerna interagerar
Forskarna undersökte hur olika spermier reagerade på vätskan som omger äggcellen, så kallad follikulär vätska. På så sätt ville ta reda på om olika kvinnors follikulära vätska attraherade spermier från vissa män mer än andra.
– Vätska från en viss kvinna var bättre på att attrahera spermier från en viss man, medans vätska från en annan kvinna var bättre på att attrahera spermier från en annan man. Det visar att hur ägg och spermier interagerar beror på vilken specifik man och kvinna som är involverad, säger John Fitzpatrick.
Ägget väljer
Äggets val av partner stämmer inte nödvändigtvis överens med kvinnans val. Forskningen visade att den follikulära vätskan inte alltid lockade till sig spermier från partnern bättre än spermier från en annan man.
Är det ägget eller spermierna som väljer? John Fitzpatrick förklarar att spermierna bara har ett jobb, att befrukta ägg, så det finns ingen anledning för dem att vara kräsna. Ägget kan däremot vinna på att välja spermier av hög kvalitet eller den som är mest genetiskt kompatibel.
En förklaring till infertilitet hos par
– Idén att ägg kan välja spermier är ny inom fertilitet. Forskning om hur ägg och spermier interagerar kan leda till framsteg inom fertilitetsbehandling, och kan kanske hjälpa oss förstå några av de fall där vi i dagsläget inte vet varför par är infertila, säger Daniel Brison, professor vid Manchester University NHS Foundation Trust och medförfattare till studien.
Vetenskaplig artikel:
Chemical signals from eggs facilitate cryptic female choice in humans, (John L. Fitzpatrick, Charlotte Willis, Alessandro Devigili, Amy Young, Michael Carroll, Helen R. Hunter and Daniel R. Brison)Proceedings of the Royal Society B.
– Det är barn som fått komma till tals, och de berättar bland annat om hur det blir för dem när de avslöjar förälders våld mot dem. Där är skola och förskola en viktig aktör att hjälpa barnen vidare. Behovet av trygga och tillitsfulla vuxna framkommer tydligt i barnens berättelser, berättar Johanna Thulin, universitetslektor vid Linnéuniversitet.
Sedan 2007 används i Sverige en behandlingsmetod för våldsutsatta barn och deras familjer som heter KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel). För ett år sedan kom Johanna Thulins avhandling som visar att metoden kan minska föräldrarnas våld samtidigt som barnen får hjälp att bearbeta sina upplevelser. Nu finns en omarbetad, mer lättillgänglig svensk version av avhandlingen.
– Barn som har varit utsatta för fysisk misshandel har tydligare traumasymptom, till exempel ångest, depression, ilska och posttraumatisk stress, än grupper med barn som inte varit utsatta för våld.
– Barnen beskriver också att personal i skolan är särskilt viktiga när de ska berätta om våldet. Själva avslöjandet är en process med flera överväganden. Oftast valde barnen att avslöja för någon personal i skolan, som till exempel en lärare eller skolkuratorn. Barnen beskrev att det var viktigt att ha förtroende för den person de valde att berätta för, förklarar Johanna Thulin och fortsätter:
– Tillit är viktigt vid avslöjandet och det är också en viktig komponent i behandling och möjligheten att skapa förtroendefulla relationer där barnet känner att deras ord är viktiga.
Boken kan laddas ned kostnadsfritt. Målsättningen är att intresserade inom skola, förskola och socialtjänst med flera ska ta del av den.
Johanna Thulin, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitet, johanna.thulin@lnu.se
Med egen erfarenhet som specialistsjuksköterska inom psykiatrin, har Marjut Blomqvist i sin avhandling undersökt vilka effekter individanpassad levnadsvaneintervention, har fått för personer med just psykossjukdomar. En levnadsvaneintervention är ett slags insats för att kunna främja och förbättra sin egen hälsa, i det här fallet handlar det om levnadsvanor.
Den frivilliga interventionen inleddes med fyra hälsosamtal där deltagarna kunde välja individuellt mål och vilken av de fyra levnadsvanorna rökning, alkoholkonsumtion, kostvanor och fysisk aktivitet de ville fokusera. De flesta valde att koncentrera sig på kostvanor och fysisk aktivitet. Deltagarna erbjöds därefter en hälsoutbildning i grupp, där även anhöriga och boendestödjare bjöds in till träffarna för att vara stöd för deltagarnas mål i vardagen. Levnadsvaneinterventionen för den enskilde deltagaren pågick i två år.
Hälsorisker vid psykossjukdom
I en första studie har Marjut Blomqvist undersökt hälsorisker hos personer med psykossjukdom, som risken för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och högt BMI. Före och efter interventionen tittade Marjut Blomqvist, tillsammans med forskargruppen som hon har ingått i, också på vissa variabler, bland annat midjemått, BMI, långtidsblodsocker, blodtryck och fysiska aktiviteter. De tittade även på hur deltagarna självskattade sin hälsa och upplevde sina psykiska symtom.
Marjut Blomqvist kunde då se att den fysiska aktiviteten hade ökat hos deltagarna. Sett till hela gruppen hade vissa värden motsatt effekt, exempelvis långtidsblodsockret. Den självskattade hälsan hade dock ökat hos dem som hade aktiverat sig mer fysiskt samt att de hade fått en lägre blodsockernivå.
Helheten i fokus
I en andra studie intervjuades personer med psykossjukdomar om faktorer som möjliggör en mer hälsosam livsstil. Resultatet visade att det är viktigt med struktur i vardagen, livshändelser som motiverar till förändring och att ha fått stöd från betydelsefulla personer. Dessa faktorer mynnade ut i ett tema för studien: ”Att betraktas som en hel människa av mig själv och andra”. När en patient betraktas som en hel människa är det inte bara det psykiska som är i fokus, utan helheten, med den fysiska kroppen och de sociala förutsättningarna.
– Hjälp och stöd som de här personerna får, måste komma på bred front, det räcker inte med att ta om ett värde som inte ser bra ut. Samverkan med andra professioner måste ske, så personen får det stöd och den hjälp som behövs. Det kan handla om att se över var personen bor, vem som kan stödja eller hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut för att exempelvis kunna komma i gång med en aktivitet, säger Marjut Blomqvist.
Marjut Blomqvist menar att även den fysiska hälsan, det hälsofrämjande, måste integreras i det vårdutbud som ges. Det handlar om en kultur som behöver finnas på arbetsplatser där behandling, stöd och hjälp ges för personer med psykossjukdomar, där behöver människan ses som en helhe
Felaktig inställning att det inte går att hjälpa
– Specialistsjuksköterskorna behöver få mandat att arbeta på det här viset med den här typen av hälsofrämjande interventioner, och det finns mycket potential att utveckla den. Arbetet som vi har gjort har visat att det har gett effekt, så det är inte omöjligt att åstadkomma förändring, säger Marjut Blomqvist, som själv har arbetat som specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård.
– Det finns tyvärr en viss inställning om att det inte går att hjälpa den här målgruppen, men det är inte sant. Personer med psykossjukdomar kan behöva mer tid och engagemang för att interventionen ska ge effekt
Marjut Blomqvist hoppas att resultatet i avhandlingen ska bidra till ökad kunskap för dem som arbetar inom psykiatrisk omvårdnad, både inom regional psykiatri och kommunala socialpsykiatriska verksamheter.
– Den dagliga patientnära psykiatriska vården behöver ökad kunskap om den här målgruppens behov och hälsoläge och om de svårigheter som den möter, till exempel vilka hinder som behöver undanröjas för att kunna främja och förbättra sin hälsa, säger Marjut Blomqvist.
Marjut Blomqvist, Universitetslektor i omvårdnad, Högskola i Halmstad, marjut.blomqvist@hh.se
Russell Turner har för sin avhandling i socialt arbete följt drygt tusen ungdomar i fyra västsvenska kommuner från sjunde klass till nian. Detta för att undersöka utveckling av och kopplingar mellan substansanvändning (droger och alkohol) och kriminellt beteende.
– Jag upptäckte en större variation bland ungdomars substansanvändning och kriminalitet än vad man sett tidigare, säger han.
Tidigare forskning har ofta utgått ifrån idén att beteenden som kriminalitet, alkoholbruk och droganvändning är ett och samma riskbeteende. Därmed har man missat hur beteenden kan utvecklas på olika sätt för olika individer. Eftersom Russell Turner har ställt samma frågor till samma ungdomar över flera år har han istället kunnat följa hur beteenden utvecklas både hos enskilda individer och i specifika grupper
– På individnivå eskalerar inte beteendet, men eftersom fler och fler under tonåren testar olika beteenden så verkar dessa öka dramatiskt på gruppnivå. Om tio procent fler ungdomar berusar sig från år till år betyder inte det att varje individ berusar sig mer och mer, säger Russell Turner.
Inget tydligt samband mellan alkohol och kriminalitet
Tidigt berusningsdrickande tenderar för en stor del att klinga av under tonårstiden. Och det finns inte något tydligt samband mellan att ungdomar som börjar berusa sig redan i sjuan senare utvecklar ett kriminellt beteende.
– Däremot kan jag se i min studie att tidig kriminalitet i form av snatteri och liknande småbrott, kan leda till både fortsatt kriminellt beteende och även berusningsdrickande och drogbruk ett år senare, säger Russel Turner.
Hos de flesta ungdomar som testat alkohol, droger eller kriminalitet var inte beteendena särskilt påtagliga eller regelbundna. Men Russell Turner fann en liten grupp om cirka två procent som hade alla tre beteenden och på en ganska regelbunden nivå.
– Förebyggande insatser borde sikta in sig mer på dessa individer än brett mot alla ungdomar, menar Russell Turner.
Att singla ut just dessa få som verkligen utgör en riskgrupp kan te sig knepigt. Men Russell Turners erfarenhet är att i de flesta fall ser lärare och andra vuxna i tonåringarnas närhet vilka det är som ligger illa till.
Av förklaringsfaktorer bakom ett visst beteende så bekräftar hans studie det som tidigare forskning också visat; att familjesituationen är den viktigaste.
– Familjen påverkar mer än exempelvis personlighet eller vad vänner gör, säger Russell Turner.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
