Med egen erfarenhet som specialistsjuksköterska inom psykiatrin, har Marjut Blomqvist i sin avhandling undersökt vilka effekter individanpassad levnadsvaneintervention, har fått för personer med just psykossjukdomar. En levnadsvaneintervention är ett slags insats för att kunna främja och förbättra sin egen hälsa, i det här fallet handlar det om levnadsvanor.
Den frivilliga interventionen inleddes med fyra hälsosamtal där deltagarna kunde välja individuellt mål och vilken av de fyra levnadsvanorna rökning, alkoholkonsumtion, kostvanor och fysisk aktivitet de ville fokusera. De flesta valde att koncentrera sig på kostvanor och fysisk aktivitet. Deltagarna erbjöds därefter en hälsoutbildning i grupp, där även anhöriga och boendestödjare bjöds in till träffarna för att vara stöd för deltagarnas mål i vardagen. Levnadsvaneinterventionen för den enskilde deltagaren pågick i två år.
Hälsorisker vid psykossjukdom
I en första studie har Marjut Blomqvist undersökt hälsorisker hos personer med psykossjukdom, som risken för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och högt BMI. Före och efter interventionen tittade Marjut Blomqvist, tillsammans med forskargruppen som hon har ingått i, också på vissa variabler, bland annat midjemått, BMI, långtidsblodsocker, blodtryck och fysiska aktiviteter. De tittade även på hur deltagarna självskattade sin hälsa och upplevde sina psykiska symtom.
Marjut Blomqvist kunde då se att den fysiska aktiviteten hade ökat hos deltagarna. Sett till hela gruppen hade vissa värden motsatt effekt, exempelvis långtidsblodsockret. Den självskattade hälsan hade dock ökat hos dem som hade aktiverat sig mer fysiskt samt att de hade fått en lägre blodsockernivå.
Helheten i fokus
I en andra studie intervjuades personer med psykossjukdomar om faktorer som möjliggör en mer hälsosam livsstil. Resultatet visade att det är viktigt med struktur i vardagen, livshändelser som motiverar till förändring och att ha fått stöd från betydelsefulla personer. Dessa faktorer mynnade ut i ett tema för studien: ”Att betraktas som en hel människa av mig själv och andra”. När en patient betraktas som en hel människa är det inte bara det psykiska som är i fokus, utan helheten, med den fysiska kroppen och de sociala förutsättningarna.
– Hjälp och stöd som de här personerna får, måste komma på bred front, det räcker inte med att ta om ett värde som inte ser bra ut. Samverkan med andra professioner måste ske, så personen får det stöd och den hjälp som behövs. Det kan handla om att se över var personen bor, vem som kan stödja eller hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut för att exempelvis kunna komma i gång med en aktivitet, säger Marjut Blomqvist.
Marjut Blomqvist menar att även den fysiska hälsan, det hälsofrämjande, måste integreras i det vårdutbud som ges. Det handlar om en kultur som behöver finnas på arbetsplatser där behandling, stöd och hjälp ges för personer med psykossjukdomar, där behöver människan ses som en helhe
Felaktig inställning att det inte går att hjälpa
– Specialistsjuksköterskorna behöver få mandat att arbeta på det här viset med den här typen av hälsofrämjande interventioner, och det finns mycket potential att utveckla den. Arbetet som vi har gjort har visat att det har gett effekt, så det är inte omöjligt att åstadkomma förändring, säger Marjut Blomqvist, som själv har arbetat som specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård.
– Det finns tyvärr en viss inställning om att det inte går att hjälpa den här målgruppen, men det är inte sant. Personer med psykossjukdomar kan behöva mer tid och engagemang för att interventionen ska ge effekt
Marjut Blomqvist hoppas att resultatet i avhandlingen ska bidra till ökad kunskap för dem som arbetar inom psykiatrisk omvårdnad, både inom regional psykiatri och kommunala socialpsykiatriska verksamheter.
– Den dagliga patientnära psykiatriska vården behöver ökad kunskap om den här målgruppens behov och hälsoläge och om de svårigheter som den möter, till exempel vilka hinder som behöver undanröjas för att kunna främja och förbättra sin hälsa, säger Marjut Blomqvist.
Marjut Blomqvist, Universitetslektor i omvårdnad, Högskola i Halmstad, marjut.blomqvist@hh.se
Russell Turner har för sin avhandling i socialt arbete följt drygt tusen ungdomar i fyra västsvenska kommuner från sjunde klass till nian. Detta för att undersöka utveckling av och kopplingar mellan substansanvändning (droger och alkohol) och kriminellt beteende.
– Jag upptäckte en större variation bland ungdomars substansanvändning och kriminalitet än vad man sett tidigare, säger han.
Tidigare forskning har ofta utgått ifrån idén att beteenden som kriminalitet, alkoholbruk och droganvändning är ett och samma riskbeteende. Därmed har man missat hur beteenden kan utvecklas på olika sätt för olika individer. Eftersom Russell Turner har ställt samma frågor till samma ungdomar över flera år har han istället kunnat följa hur beteenden utvecklas både hos enskilda individer och i specifika grupper
– På individnivå eskalerar inte beteendet, men eftersom fler och fler under tonåren testar olika beteenden så verkar dessa öka dramatiskt på gruppnivå. Om tio procent fler ungdomar berusar sig från år till år betyder inte det att varje individ berusar sig mer och mer, säger Russell Turner.
Inget tydligt samband mellan alkohol och kriminalitet
Tidigt berusningsdrickande tenderar för en stor del att klinga av under tonårstiden. Och det finns inte något tydligt samband mellan att ungdomar som börjar berusa sig redan i sjuan senare utvecklar ett kriminellt beteende.
– Däremot kan jag se i min studie att tidig kriminalitet i form av snatteri och liknande småbrott, kan leda till både fortsatt kriminellt beteende och även berusningsdrickande och drogbruk ett år senare, säger Russel Turner.
Hos de flesta ungdomar som testat alkohol, droger eller kriminalitet var inte beteendena särskilt påtagliga eller regelbundna. Men Russell Turner fann en liten grupp om cirka två procent som hade alla tre beteenden och på en ganska regelbunden nivå.
– Förebyggande insatser borde sikta in sig mer på dessa individer än brett mot alla ungdomar, menar Russell Turner.
Att singla ut just dessa få som verkligen utgör en riskgrupp kan te sig knepigt. Men Russell Turners erfarenhet är att i de flesta fall ser lärare och andra vuxna i tonåringarnas närhet vilka det är som ligger illa till.
Av förklaringsfaktorer bakom ett visst beteende så bekräftar hans studie det som tidigare forskning också visat; att familjesituationen är den viktigaste.
– Familjen påverkar mer än exempelvis personlighet eller vad vänner gör, säger Russell Turner.
– Människor har ett behov av bekräftelse och vill inte såra eller hota relationen. Jag håller på med gråzonerna och det finns många skäl till att människor ställer upp på sex, säger Lena Gunnarsson.
Boken Samtyckesdynamiker: Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan tar avstamp i samtyckeslagen som kom sommaren 2018. Sex ska vara frivilligt annars är det olagligt – därför ska alla ge sitt samtycke.
Tjugo personer, 10 män och 10 kvinnor, berättar om sina erfarenheter av sex. Det är ingående och personliga intervjuer med bi- homo- och heterosexuella kvinnor och män mellan 22 och 70 år. De berättar om varför de ställer upp, hur de övertalar andra att ha sex, om sina gränser och varför de korsar gränserna.
Inte ens tänkt tanken att säga nej
I boken möter vi Nils som under lång tid inte ens tänkte tanken att han som man kunde säga nej.
– Om man har idén att killar alltid vill, då kan också tjejer gå över gränsen och pusha till sex. Man tänker inte på att man kanske begår en övergreppshandling, säger Lena Gunnarsson.
Även Stina berättar i boken att hon har ställt upp på sex. Hon ville att hennes dåvarande pojkvän skulle älska henne. Det blev normalt för henne att ställa upp och hon spekulerar om ifall det också gjort att hon själv gått över andras gränser.
Akut behov av bekräftelse
– En del människor har lägre självkänsla och ett mer akut behov av bekräftelse och då är det inte så långsökt att man blir mer sårbar. Man går med på saker man egentligen inte vill för att den andre ska vara nöjd med en helt enkelt, säger Lena Gunnarsson.
Gunnar berättar i boken hur han kopplar sitt starka begär efter sex till sitt behov av bekräftelse som han tror har sina rötter i barndomen.
– Hans fall är intressant eftersom hans låga självkänsla gör honom benägen att anpassa sig till andras behov. Samtidigt leder hans desperata behov av bekräftelse till att han går över andras sexuella gränser, säger Lena Gunnarsson.
En bitter eftersmak
Gunnar berättar att hans före detta fru ofta ställde upp på sex. Men även om det var underbart och skönt gav det en bitter eftersmak. Det framgick tydligt för honom att hon gjorde det för att göra honom nöjd.
– Och någonstans så var det ju inte den fysiska sexuella biten som jag behövde utan det jag egentligen på djupet behövde var att det var ett uttryck för en känsla. Och när den inte fanns där så blev jag ju fysiskt tillfredsställd, men det svarta i hålet i mig blev inte mindre av det. Snarare tvärtom egentligen, berättar Gunnar i boken.
– Sex är ofta kopplat till andra djupt existentiella behov. Människor kör över sina egna gränser och hamnar i situationer de inte vill vara i. Ofta är det behovet av kontakt och närhet som styr både hos dem som ställer upp och hos dem som kör över andras gränser, säger Lena Gunnarsson.
Hon tycker samtyckeslagen är ett steg framåt. Men lagen räcker inte. Det finns handlingar inom sex som inte är kriminella men ändå skadliga.
– Vi kan inte lagstifta bort allting. Det kommer alltid finnas gråzoner och därför måste vi prata mer om sex, slå hål på myter och ifrågasätta könsroller.
Media och skolan
Lena Gunnarsson pratar om vikten av kollektiv reflektion. Här har media och skolan en viktig roll.
– Det är inte bara ungdomar som behöver prata, men där kan samhället styra. Det behövs ordentligt med sex- och samlevnadsundervisning.
– Jag hoppas att min bok kan vara en del av en kollektiv reflektion. Där vi stöter och blöter och människor delar med sig av erfarenheter och reflekterar tillsammans. Där det inte bara handlar om att ge pekpinnar, avslutar Lena Gunnarsson.
Den nya processen kallas glacial uppslitning (ripping på engelska) och förklarar uppkomsten av områden med stora kantiga stenblock som finns i hela östra Sverige, från Skåne till Lappland. Dessa blockfält förklarades förut ha uppkommit genom exempelvis jordbävningar eller mystiska metanbubblor.
Genom nya kartläggningar av blockfälten har forskarna nu kunnat visa att stenarna flyttats i en bestämd riktning, och att den riktningen stämmer med inlandsisens rörelse. I skolan fick vi lära oss att inlandsisen eroderade berggrunden genom abrasion – det vill säga slipning, och plockning – att isen tog upp stora block och flyttade dem. Men under två århundraden av kunskap om glaciärer har geologer missat uppslitning som förklaringsmodell.
Skiss av den nya processen som kallas glacial uppslitning (ripping på engelska).
Svårt att studera
En anledning till att processen varit svår att upptäcka är att stenblocken skapat en terräng som är ogästvänlig för byggande och jordbruk. De är ofta täckta av skog och är därför svåra att se på flygbilder. Till och med den senaste tekniken med laseravbildning av marken har svårt att visa dessa block tydligt.
– För att förstå det här måste du vara ute i fält, på marken. Då kan du se att bland alla block finns små områden där berggrunden är mer eller mindre intakt. Men också delar av berggrund som har slitits isär och flyttats, säger Adrian Hall, forskare vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.
Process i tre steg
Forskarna tror att processen består av tre steg: fragmentering, sönderslitning och borttransport. Ett stort tryck byggs upp när vatten pressas fram mellan isen och berggrunden. Trycket gör att sprickor som redan finns vidgas. När berggrunden på detta sätt luckrats upp kan glaciärens rörelse ta med sig stora ytor av sten som slits isär, och transporteras till att bli fält med stora kantiga stenblock.
Forskarna tror att processen sker nära isens kant. Där finns stora mängder smältvatten, och den minskade tyngden från en smältande is gör att trycket lättar och den fragmenterade berggrunden kan börja transporteras av glaciären. Under en period som handlar om från minuter till dagar förflyttas de stora stenblocken från berggrundens spräckta yta och avsätts upp till 100 meter längre bort. Mätningar via borrhål som gjorts på Grönland bekräftar att det byggs upp ett stort övertryck under smältande glaciärer.
Forskarna har hittat tecken på glacial uppslitning bland annat i Kalmar, Uppland och utanför Hudiksvall.
Vindlande grottor
– I Bodagrottorna vid Iggesund kröp vi ner i vindlande grottor mellan stora stenblock. Vissa av dessa grottor sträckte sig tio meter ner under marken, säger Adrian Hall.
Förhoppningen är att inom kort undersöka fler områden runt om i Sverige.
– Blockfälten visar oss var det fanns områden med vatten under mycket högt tryck under inlandsisen. Vi har en fantastisk möjlighet att få bättre förståelse för vad som händer under glaciärer, hundratals meter ner under isen. Det är inte varje dag man hittar en ny process för glacial erosion, säger Adrian Hall
Adrian Hall, forskare vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, adrian.hall@natgeo.su.se
Forskare vid Chalmers har utvecklat en teknik för att framställa artificiella material till morgondagens optiska teknikprylar. Så kallade metaytor, uppbyggda av samspelta nanopartiklar – kan komma till användning i optiska komponenter inom bärbar elektronik, sensorer, kameror eller rymdsatelliter.
Den nya tekniken för att tillverka ytorna är baserad på en plast som redan idag används för att skapa andra mikrostrukturer.
– Vi lägger ett tunt lager av plasten på en glasskiva och kan sedan skapa detaljerade mönster med hjälp av elektroner. Resultatet är en metayta som kan fokusera ljus som en vanligt lins, men som är tusentals gånger tunnare och också kan göras böjbar, säger Daniel Andrén, doktorand på institutionen för fysik på Chalmers och försteförfattare till den vetenskapliga artikel som nyligen publicerades i ACS Photonics.
Kameralinsen oförändrad
De senaste tio åren har det skett en revolution inom optiken. Mobilerna i våra fickor har kameror som kan ta bilder som är jämförbara med foton tagna av en systemkamera. Bilderna är teknologiska mästerverk som skapas när kameralinsen samlar ljus på miljontals pixlar. När ljuset bearbetas av små avancerade datachips och mjukvara återskapas bilden med hjälp av små färgade lysdioder. Den snabba teknikutvecklingen på området beror främst på förbättrade och förminskade kretskomponenter.
Själva kameralinsen har däremot inte förändrats lika mycket. Majoriteten av dagens linser bygger på samma fysikaliska princip och har samma grundläggande begränsningar som de första prototyperna som uppfanns på sextonhundratalet. Det senaste decenniet har dock forskare börjat arbeta med konstgjorda material – metaytor – som skulle kunna ersätta dagens linser.
Enklare tillverkning av metaytor
Dagens metaytor har dock problem som hindrar storskalig tillverkning. Dels krävs det avancerad utrustning för att tillverka dem, dels är processen mycket tidskrävande. Med hjälp av chalmersforskarnas nya metod är det möjligt öka produktionstakten flera gånger jämfört med gängse tekniker. Den nya tekniken använder bara ofarliga kemikalier samt maskiner som redan idag är vanliga i nanotillverkningslaboratorier. Det betyder att fler forskare nu kan börja studera metaytor.
Ultratunna och flexibla så kallade metalinser kan på sikt komma att ersätta traditionella kameralinser. Nu presenterar forskare på Chalmers ett nytt och mer resurseffektivt sätt att tillverka metaytor. Bild: Daniel Andrén
– Vår metod kan vara ett steg mot en storskalig produktion av metaytor och industriella applikationer. Vi jobbar redan idag mot det målet. Med hjälp av metaytor kan vi skapa olika effekter och börja utforska vilka möjligheter som tekniken tillåter. Vi har fortfarande det bästa framför oss, säger Ruggero Verre, forskare på institutionen för fysik på Chalmers och medförfattare till den vetenskapliga artikeln.
Vetenskaplig artikel:
Large-Scale Metasurfaces Made by an Exposed Resist. (Daniel Andrén, Jade Martínez-Llinàs, Philippe Tassin, Mikael Käll och Ruggero Verre, samtliga verksamma vid institutionen för fysik på Chalmers.) ACS Photonics
Det är forskare från Leibniz Center for Agricultural Landscape Research (ZALF) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som har undersökt kopplingen mellan löner och effektiviteten i biståndsprojekt.
En stor del av världens biologiska mångfald finns i tropiska länder, ofta i regioner med låga hushållsinkomster. Att betala lokalbefolkningen för att hjälpa till med bevarandeinsatser, till exempel genom att arbeta med återbeskogningsprojekt, eller genom att förändra sina jaktvanor, ses alltmer som en lösning som gynnar alla parter.
Men hur ska beslutsfattare veta hur ett sådant program ska utformas för att bli kostnadseffektivt?
Ett svar är att prova olika typer av program i många byar och sedan samla in detaljerad information om resultaten, vilket är en effektiv men långsam och dyr lösning. Ett annat svar är att fråga lokalbefolkningen vad de föredrar, men utfallet kan vara opålitligt om de föreslagna programmen är utformade på ett sätt som skiljer sig från allt som människorna känner till. Ett tredje sätt är att använda beteendeexperiment.
– Vårt fältexperiment kombinerar realismen hos fullskaliga undersökningar med enkätstudiernas snabbhet och blygsamma kostnader. Min erfarenhet är också att deltagarna nästan alltid har kul och tjänar lite pengar medan de hjälper till att förbättra bevarandeprogrammen, säger Carl Salk, forskare från SLU.
I studien deltog mer än 400 vietnamesiska jordbrukare som fyllde bördig jord i påsar som skulle användas för odling av trädplantor. Eftersom syftet med studien var att undersöka hur arbetsinsatsen påverkas av lokala uppfattningar om rättvisa, strukturerades lönesystemet för att skapa ojämlikhet. Jordbrukarna fick antingen en hög eller låg ersättning för varje påse de fyllde. Hälften ingick i grupper där alla fick samma betalning och hälften i grupper där vissa fick mer och andra mindre.
Konsekvenserna av orättvisa löner
– Det kan låta konstigt att människor i en grupp får olika ersättning för samma arbete. I vår studie var det nödvändigt eftersom vi skulle studera konsekvenserna av orättvisa, men det är inte så ovanligt som det kan verka. Vi ser att människor får olika lön för samma uppgift över hela världen, till exempel i form av löneskillnader mellan könen, säger medförfattare Jens Rommel, också forskare vid SLU.
– Den ojämlika lönesättningen visade sig ha en tydlig inverkan på arbetsinsatsen. I de ”blandade” grupperna kände sig de deltagare som fick sämre betalt orättvist behandlade och de arbetade mindre. En annan sak vi upptäckte var att kvinnor arbetade hårdare, säger Lasse Loft från ZALF, som ledde studien.
Båda resultaten är viktiga lärdomar för personer som ansvarar för utformningen av bevarandeprojekt. De ger bevis på att rättvisa inte bara är ett önskvärt delmål, utan bör vara en central del av programmens utformning. Att rikta sig till kvinnor och att följa lokalbefolkningens syn på rättvisa kan ge mer bevarande utan en större budget.
Studien ägde rum i en ”buffertzon” kring en nationalpark i Vietnam. Regionen hotas av skogsförstörelse och ingår i ett landsomfattande vietnamesiskt ersättningssystem för skogliga ekosystemtjänster. Mer än 30 000 jordpåsar tillverkades under studien, och dessa donerades till lokala plantskolor som är inriktade på återbeskogning.
Carl Salk, forskare, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, carl.salk@slu.se
Jens Rommel, forskare vid Institutionen för ekonomi; Beslutsfattande och management
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, jens.rommel@slu.se
De senaste årens utveckling inom implantat och tandersättningar har gått från manuell planerings- och framställningsprocess till att huvudsakligen utföras digitalt. Implantatsystem kan användas till olika konstruktioner för tandersättningar. Oftast kombineras metallegeringar såsom kobolt-krom eller titan med keramer alternativt akrylat. Marco Toia, som är tandläkare och specialist inom ortodonti och oral kirurgi i Italien, har granskat totalt 584 implantat som satts in på 146 patienter.
Förstå eventuella komplikationer
Patienterna har saknat en eller flera tänder. I ett av delarbetena, som inleddes för sju år sedan, har Marco Toia följt upp hur det har gått med rehabiliteringen efter ett respektive tre år. Målet var att förstå vilka potentiella komplikationer som kan uppstå, dels vid implantatets inläkning i benet och dels i de olika kopplingarna mellan implantatdelar och tandersättning.
– Vi har analyserat hur stödstrukturen kring de olika implantaten är, men också analyserat olika sorters kopplingar som finns mellan implantat och konstruktioner, säger Marco Toia som nu disputerar vid Malmö universitet.
Inga stora skillnader
För att undvika komplikationer i så stor utsträckning som möjligt och för att se vilka behandlingsalternativ som håller på lång sikt, har Maco Toia undersökt om risken för komplikationer för implantat ökar vid en inte helt perfekt passform. Avhandlingen består av en laboratoriestudie och tre kliniska studier. Behandlingen har bland annat omfattat konstruktioner som skruvats fast direkt på implantatet.
– Ur en kirurgisk synvinkel visade sig risken för komplikationer vara ganska låg, även vid tillfällen då passformen inte var helt optimal. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan olika typer av fixering eller material avseende komplikationer. Patienterna var mycket nöjda med sina implantat, säger Marco Toia.
Sprickor i tanden vanligast
Resultaten visar dessutom att det kan vara tillräckligt med fyra istället för sex implantat för patienter som förlorat alla sina tänder i en käke, något som kan sänka behandlingskostnaderna.
Marco Toia talar om tre sorters komplikationer med implantat: sprickor i själva implantatet, i materialet på den konstgjorda tanden och att benet bryts ner i anslutning till implantatet. Det i särklass vanligaste problemet är sprickor i den konstgjorda tanden, något som också var mest frekvent i Toias studie vid uppföljningar efter ett respektive tre år.
– Mitt råd till alla som håller på med implantatbehandlingar är att noga följa med i ny teknik och vad litteraturen säger, men också att tandläkaren noga följer upp sina patienter för att få en uppfattning om vad som fungerar, säger Marco Toia.
Marco Toia, tandläkare och doktorand i ortodonti och oral kirurgi vid Malmö universitet, marco.toia@mau.se
Varje år omhändertas mer än tiotusentals barn och ungdomar av samhället, då de av olika anledningar inte kan bo hemma. År 2018 bodde 39 000 barn och ungdomar i exempelvis familjehem eller på olika typer av boenden. Tidigare forskning visar att dessa barn är en riskgrupp vad gäller sämre hälsa, övergrepp och att utveckla drogberoende. De har också sämre utsikter på arbetsmarknaden och i skolan.
Rikard Tordöns erfarenhet som psykolog fick honom att själv vilja bidra med forskning om barn i statens och kommunernas vård.
Mer utsatta och lägre förtroende för vuxna
– När jag arbetade som psykolog i familjehemsvården upptäckte jag att den styrs av värderingar och politiska beslut, inte av kunskap. Jag saknade forskning om vad som faktiskt fungerar. Min avhandling visar att insatser i skolan kan göra att barnen presterar bättre. Sådana fungerande insatser måste implementeras, säger Rikard Tordön, psykolog och nyligen disputerad vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet.
Han har tidigare också varit nationell samordnare för Skolfam, en arbetsmodell som syftar till att höja skolresultat för familjehemsplacerade barn.
Rikard Tordöns avhandling består av fyra studier, publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter.
Större förtroende för lärare och skolsköterskor
Den första studien bekräftar att övergrepp och psykisk ohälsa är vanligare hos gymnasieungdomar i samhällsvård. Det framkommer också att samhällsvårdade barn, i jämförelse med icke samhällsvårdade barn, oftare tiger om övergreppen, i synnerhet för polis och socialtjänst.
Över lag har elever i samhällsvård mindre tillit till de vuxna som finns i deras (familje) hem, i jämförelse med icke samhällsvårdade barn. Det visar avhandlingens andra studie. Ett av fem barn i samhällsvård uppgav att det är svårt att vända sig till sina familjehemsföräldrar. Däremot hyser barnen förtroende för lärare, skolsköterska och professionella inom sjukvården.
– Att barn i samhällets vård har förtroende för professionella är positivt. Då har vi hittat en kanal för att nå de här barnen, säger Rikard Tordön.
Skolresultaten sämre men går att vända
Resultaten från studie tre visar att intelligensen hos barn i familjehem är påverkad av deras otrygga situation. En kartläggning av 825 barn i grundskolan visar att barn i familjehem har lägre värde på tester som gäller exempelvis språkliga och matematiska färdigheter.
De har problem med bland annat textavkodning, läsförståelse och matematisk problemlösning. Det som förvånade Rikard Tordön var dock inte att intelligensen var påverkad, utan hur mycket. Barn i samhällets vård hade ett medelvärde på 91 poäng, i jämförelse med 100 poäng hos barn som bor hos sina föräldrar.
Positivt är dock att detta går att vända. 475 av barnen i den tidigare studien deltog i en andra kartläggning, efter att ha fått individuell vägledning enligt en modell som kallas Skolfam. Efter två års individuell träningsplan presterade barnen bättre exempelvis vad gäller matematisk problemlösningsförmåga och läsförståelse, så kallad högre exekutiv förmåga.
Intelligensen ökade efter insatser
Lägre exekutiv förmåga och känslomässigt påverkade förmågor hade dock inte förändrats, som textavkodning eller impulskontroll. Intelligensen ökade också från medel 91 till 95 poäng efter de två första åren av insatsen.
– Det går att hjälpa de här barnen att klara skolan bättre, och skolan har en skyddande effekt på lång sikt. Nu måste vi systematiskt börja mäta hur bra vi är på att hjälpa våra utsatta barn, så att vi upptäcker vad som fungerar – och vad som inte gör det.
Kontakt:
Rikard Tordön, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för barnafrid, Linköpings universitet, rikard.tordon@liu.se
I takt med att den förväntade livslängden ökar är depression hos den äldre befolkningen ett växande folkhälsoproblem. En avhandling från Göteborgs universitet visar att depressionsförekomsten hos 70-åringar har gått ner hos kvinnor men inte hos män, från mitten av 1970-talet till mitten av 2010-talet, men trots detta är alltså förekomsten fortfarande nästan dubbelt så hög hos kvinnor, jämfört med hos män.
– Könsskillnaderna är välkända sedan länge, samtidigt som vi fortfarande inte vet hela förklaringen till varför det är så och framför allt inte när det gäller den äldre populationen, säger Therese Rydberg Sterner, disputerad på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet.
Kunskap om genusrelaterade faktorer saknas
Det är numera känt att orsakerna till depression består av en blandning av biologiska, psykologiska och sociala faktorer, men det saknas kunskap om hur genusrelaterade faktorer är kopplade till just könsskillnaden i depressionsförekomst.
Genusuttryck omfattar olika aspekter av femininitet, maskulinitet och androgynitet, som har mätts genom att deltagarna fått skatta könsstereotypa egenskaper hos sig själva på en skala mellan ett och sju. Ingen blir klassad som antingen maskulin eller feminin utan alla får en blandning av feminina och maskulina drag.
– Syftet är att nyansera könsskillnaden i depression, och undersöka om det finns någon effekt av vilket genusuttryck man har på depressionsförekomsten, oavsett biologiskt kön, säger Therese Rydberg Sterner.
Vad kom först, hönan eller ägget?
Avhandlingen visar att både män och kvinnor med högre nivå av femininitet hade en högre förekomst av depression. Det omvända hittades för maskulinitet och androgynitet, alltså att män och kvinnor med maskulint eller androgynt genusuttryck hade en lägre förekomst av depression.
– Eftersom vi har gjort en tvärsnittsstudie kan vi inte säga någonting om vad som är hönan och ägget för detta samband.
I en uppföljningsstudie håller Therese Rydberg Sterner på att samla in data om depression och genusuttryck på 70-årsgruppen som nu fyllt 75, för att ta reda på mer om sambandet.
– Vi kommer att kunna titta mer på vad som kommer först. Är det depressionen som påverkar hur man uttrycker sig och är, eller är det genusuttrycket i sig som påverkar risken för symtom, eller hur mycket man upplever och pratar om sina symtom?
Baserat på tidigare forskning är en av forskarnas hypoteser att femininitet skulle kunna vara kopplat till en högre benägenhet att kommunicera kring sitt mående, jämfört med maskulinitet, men även att vissa av de könsstereotypa egenskaperna i sig, till exempel problemlösningsförmåga, logiskt tänkande, självsäkerhet eller ängslighet, skulle kunna vara risk- eller skyddande faktorer för depression.
Drabbade känner stor misstro till vården
Den kvalitativa delen av avhandlingen, som bygger på fokusgruppsintervjuer, visar att 70-åringarna som drabbats av depression känner stor misstro till hälso-och sjukvården när det gäller kunskap kring och behandling av depression. Det finns inte tid för det existentiella samtalet i vården vare sig före, under eller efter behandlingen.
– De intervjuade känner sig inte sedda och lyssnade på av hälso-och sjukvården under tiden för hjälpsökande och behandling av depression. De skulle vilja ha mer kommunikation och information om sin sjukdomsbild, få mer information om möjliga behandlingsalternativ och biverkningar och mer information om vad de själva kan göra för att undvika att insjukna på nytt.
Therese Rydberg Sterner hoppas att hennes resultat ska användas för att fortsätta problematisera könsskillnaderna i depression och att ge depression hos äldre personer en större plats i forskarsamhället så att det går att hitta fler förebyggande metoder.
– Det är också viktigt att poängtera att depressionsförekomsten i populationen går att påverka. Annars hade vi inte sett att den ändrade sig över tid, säger hon. Avhandlingen bygger på den senaste undersökningen av 70-åringar som gjordes i H70-studien 2014-2016 liksom depressionsförekomsten hos tidigare 70-årsgrupper.
– Vår analys är den första som med utgångspunkt i Parisavtalet och den senaste forskningen från FN:s klimatpanel kvantifierar de utsläppsminskningar som krävs inom Sverige, Storbritannien och andra industrialiserade länder, säger studiens förstaförfattare Kevin Anderson.
Forskarna har granskat så kallade koldioxidbudgetar som anger den maximala mängd koldioxid som kan släppas ut för att den globala uppvärmningen inte ska överskrida en viss temperatur. Parisavtalets temperaturmål är att begränsa uppvärmningen till väl under två grader men med sikte på 1,5 grader.
De rika länderna bär det huvudsakliga ansvaret
Ska Sverige klara sina åtaganden i Parisavtalet måste de nationella koldioxidutsläppen omgående minskas med 12-15 procent per år, enligt forskarnas beräkningar. Så tidigt som 2035 behöver Sverige, Storbritannien och andra rika industrialiserade länder vara klara med en energiomställning till nollutsläpp.
Något forskarna tagit i hänsyn till i sina beräkningar är avtalets skrivelser om att rika länder, som bär det huvudsakliga ansvaret för de förhöjda koldioxidhalterna i atmosfären, ska vidta de kraftfullaste åtgärderna för att minska utsläppen.
– Vår studie visar på de omfattande utsläppsminskningar som nu krävs om vi vill undvika de allra värsta klimatförändringarna. Inget industrialiserat land har historiskt ens kommit nära att minska utsläppen i den takt som nu krävs, säger Isak Stoddard vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet.
Så har forskarna kommit fram till sina resultat
Beräkningarna i studien baseras på FN:s klimatpanels koldioxidbudgetar som anger den maximala mängd koldioxid som kan släppas ut för att hålla den globala uppvärmningen under en viss temperatur. Dessa har sedan vägs samman med de åtaganden olika länder förpliktigat sig till enligt Parisavtalet för att den globala temperaturökningen ska begränsas till väl under två grader och allra helst inte överstiga 1,5 grader. Forskarna har sedan jämfört detta med vad länderna hittills genom lagstiftning och andra insatser gjort för att minska framtida utsläpp och räknat ut vad som ytterligare krävs för att de ska kunna leva upp till vad de lovat.
Till skillnad mot många liknande studier har forskarna inte räknat in tekniska metoder för att storskaligt fånga in och lagra koldioxid eftersom de är för oprövade. Av liknande anledningar har de heller inte tagit med vissa förstärkande återkopplingar som klimatförändringar kan resultera i, så som ökande utsläpp från jordar och stora metanutsläpp från både tropikerna och en tinande permafrost, på grund av osäkerheten kring dessa.
Isak Stoddard, doktorand vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, isak.stoddard@geo.uu.se
Kevin Anderson, gästprofessor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, kevin.anderson@ccl.uu.se
För att vi ska ha svenska äpplen till jul krävs förutom goda lagringsmöjligheter, att äpplena är av god kvalitet och kan stå emot mögel. En blöt vår gör de färdiga äpplena mer motståndskraftiga mot patogener (sjukdomsframkallande ämnen eller organismer), som till exempel gråmögel (Botrytis cinerea).
Resten av sommaren får gärna vara solig. För att äpplena ska bli stora och saftiga, är det särskilt viktigt med sol i kombination med låg temperatur och hög luftfuktighet under den sena säsongen, precis innan skörd.
Sommarvädret är viktigt, men det finns också det som äppelodlare kan ta till för att få fina och hållbara äpplen, visar en doktorsavhandling från Göteborgs universitet
Under åren 2015-2017 samlade Tuyet Bui, doktorand vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, in 200 äpplen varje höst från vardera åtta äppelodlingar i Skåne. Hon undersökte sen äpplenas vikt, storlek, stärkelse- och sockerinnehåll.
Ett högt innehåll av stärkelse visade sig göra äpplet mer motståndskraftigt mot mögel, medan sockerinnehållet inte spelade någon roll, däremot blir äpplet godare. Hur väl äpplena står emot mögel har Tuyet Bui studerat genom att direkt efter skörd, eller efter upp till tre månaders lagring, infektera dem med gråmögel och sedan undersöka dem under två veckors tid.
Vad kan då äppelodlare göra för att få äpplen av hög kvalitet?
Väder och luftfuktighet är ju inte mycket att göra något åt, men det finns ändå saker att tänka på. Det gäller att ta vara på den sol som finns genom att se till att solljuset når äpplena. Om man klipper ur träden ordentligt så att kronorna blir glesa ser man till att bladen inte skuggar äpplena för mycket.
Det går också att öka äpplenas motståndskraft mot mögel. Ett sätt är att vattna om träden inte får ordentligt med vatten ovanifrån under den tidiga säsongen. Ett annat att plocka fallfrukt.
– Många odlare tycket att det är för jobbigt att ta bort alla äpplen som ramlar ner men om man gör det undviker man att patogener ligger kvar och infekterar nästa års skörd, säger Tuyet Bui.
Det är dock inte bara vädret som påverkar äpplenas motståndskraft mot mögel. Den varierar också mycket mellan olika äppelsorter där till exempel Golden delicious visade sig vara mycket mer motståndskraftig än Braeburn. Och Aroma var mer motståndskraftigt än äpplet Ingrid Marie.
Kontakt:
Tuyet Bui, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, tuyetbui005@gmail.com
Det är sedan tidigare känt att rna-byggstenar kan hamna i vårt dna när arvsmassan kopieras. Detta beror på att det finns mycket högre koncentration av rna-byggstenar än dna-byggstenar i en cell, och att rna- och dna-byggstenarna är väldigt lika varandra. Men byggstenar av rna gör dna mindre stabilt. Därför finns det speciella mekanismer som väldigt effektivt tar bort rna-byggstenarna från dna:t.
Så funkar dna och rna
Dna (deoxiribonukleinsyra) bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom) i alla organismer. Dna är en dubbelspiral, uppbyggt av långa kedjor av nukleotider. Dessa byggstenar består i sin tur av tre delar: en molekyl av sockerarten deoxiribos, en fosfatgrupp och en av de fyra kvävebaserna adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T). Kvävebasernas ordningsföljd i dna-molekylen bestämmer uppbyggnaden av kroppens alla proteiner.
I människans celler finns det ungefär två meter dna, hoprullat som 46 kromosomer. När dubbelspiralen rullas upp och öppnas för att kopieras eller läsas av, blir själva den genetiska koden synlig.
Denna genetiska kod bärs vidare av rna-molekyler, ribonukleinsyra, som är enkelsträngade och mer kortlivade än de stabilare dubbelsträngade dna-molekylerna. I rna är kvävebasen tymin (T) utbytt mot uracil (U).
I högre organismers celler finns det mitokondrier, som utgör en cells energifabrik. Mitokondrierna har eget dna inuti sig som är viktigt för dess funktion. Förändringar i detta mitokondriella dna är kopplat till många sjukdomar, men även till åldrande. Och även i mitokondrie-dna:t hamnar det rna-byggstenar när dna:t ska kopieras.
Men till skillnad från cellens övriga dna, som finns i cellkärnan, så rensas inte rna-byggstenarna bort från det mitokondriella dna:t. De kvarvarande rna-byggstenarna har antagits minska stabiliteten hos mitokondrie-dna:t vilket skulle kunna påskynda åldrande.
Mängden byggstenar varierar i olika vävnader
– Vår studie visar att mängden rna-byggstenar i det mitokondriella dna:t hos möss ökar när mössen blir vuxna. Dessutom finns det olika mycket rna-byggstenar i det mitokondriella dna:t i olika vävnader. Detta visade sig bero på att den relativa mängden av rna-byggstenar och dna-byggstenar är olika i olika vävnader, säger Andrei Chabes, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.
Mängden rna-byggstenar i det mitokondriella dna:t kommer därför kunna användas för att uppskatta mängden dna-byggstenar i vävnader där det annars är tekniskt svårt att mäta mängden direkt.
Forskarna undrade om de rna-byggstenar som finns i mössens mitokondriella dna under hela deras vuxna liv kunde orsaka försämrad stabilitet och förändringar/bortklippningar i dna:t när mössen blivit gamla – och därmed alltså bidra till deras åldrande.
Mindre rna ökade inte stabiliteten
För att undersöka detta studerade de möss med en mutation i ett enzym som leder till att det blir en högre koncentration av dba-byggstenar. Forskarna kunde visa att dessa möss i princip inte hade några rna-byggstenar alls i sitt mitokondriella dna. Men trots frånvaron av rna-byggstenar var deras mitokondriella dna inte mer stabilt.
– Detta betyder att mängden rna-byggstenar som normalt finns i det mitokondriella dna:t inte försämrar dna-stabiliteten eller bidrar till åldrandet i möss, och inte heller påverkar mössens livslängd. Våra resultat utmanar därmed uppfattningen att rna-byggstenar utgör en risk för dna-molekylen, säger Paulina Wanrooij, forskare från samma institution och den andra huvudförfattaren till artikeln.
Vetenskaplig artikel:
Elimination of rNMPs from mitochondrial DNA has no effect on its stability (Paulina H. Wanrooij, Phong Trana, Liam J. Thompson, Gustavo Carvalho, Sushma Sharma, Katrin Kreisel, Clara Navarrete, Anna-Lena Feldberg, Danielle L. Watt, Anna Karin Nilsson, Martin K. M. Engqvist, Anders R. Clausen, Andrei Chabes) PNAS
Kontakt:
Andrei Chabes, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, andrei.chabes@umu.se
– Det vore mycket positivt med fler möjligheter till behandling av tvångsmässig sexualitet. Eftersom tillståndet har likheter med andra typer av missbruk, är det inte ologiskt om läkemedel som dämpar begäret efter alkohol också kan ha effekt på sexmissbruk, säger Jussi Jokinen, professor i psykiatri vid Umeå universitet.
Tvångsmässig sexualitet, ofta kallat sexmissbruk, innebär att personen har en tidskrävande sexuell upptagenhet med beteenden som är svåra att kontrollera på ett sätt som leder till lidande eller allvarligt försämrar vardagen. Trots att tillståndet är relativt vanligt, det beräknas drabba 3-6 procent av befolkningen, finns det begränsat med forskning på området och de få läkemedel som har funnits har otillräcklig effekt eller svåra biverkningar.
Sexmissbruk liknar andra beroenden
Senare års forskning vid bland annat Umeå Universitetet har pekat mot att tvångsmässig sexualitet har likheter med andra typer av beroenden. Exempelvis har man kunnat se kopplingar till både stressreglering och systemet för ”lyckohormonet” oxytocin.
Läkemedlet Naltrexon, som nu för första gången systematiskt har studerats vid tvångsmässig sexualitet, verkar genom att påverka belöningssystemet i hjärnan. 20 män med tvångsmässig sexualitet som sökte vård vid den specialiserade kliniken ANOVA vid Karolinska Universitetssjukhuset fick under fyra veckor läkemedelsbehandling med en rekommenderad maximal dygnsdos. Patienterna skattade sexuell upptagenhet och tvångsmässigt sexuellt beteende med ett självskattningsformulär.
Mindre sexuell upptagenhet
Deltagarna rapporterade signifikant mindre sexuell upptagenhet under behandlingen. Effekten bedömdes stor efter fyra veckor med behandling. Vid eftermätning ytterligare fyra veckor senare utan läkemedelsbehandling, kunde man åter se en ökning av den sexuella upptagenheten. Resultaten tyder på att Naltrexon kan ha symtomlindrande effekt utan att ge alltför svåra biverkningar.
– Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser eftersom studien var relativt liten och saknade kontrollgrupp. Men resultaten är så pass lovande att vi nu siktar på att gå vidare med en större studie. Sexmissbruk är förknippat med skam och många drar sig för att söka behandling genom psykoterapi, dessutom är tillgången till psykoterapi otillräcklig. Därför är det värdefullt med fler alternativ, säger studiens förstaförfattare Josephine Savard, specialistläkare i psykiatri och doktorand vid Umeå Universitet.
Hjälplinje
Den som känner att hen har tappat kontrollen över sin sexualitet kan höra av sig till hjälplinjen Preventell 020-66 77 88.
Jussi Jokinen, professor, överläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, jussi.jokinen@umu.se
Josephine Savard, specialistläkare i psykiatri, doktorand, Institutionen för klinisk vetenskap josephine.savard@umu.se
I undersökningen, som gjordes i form av en digital enkät i maj 2020, deltog 860 elever på studieförberedande program från skolor i Lund, Malmö och Stockholm.
Resultaten är ännu inte färdiganalyserade, men sammanställningen av mätningarna visar att 52 procent av eleverna uppger att de är mer, eller mycket mer, oroade än tidigare och att 55 procent är mer, eller mycket mer, stressade. Några få elever skriver i sina kommentarer att den förändrade skolformen varit positiv, men en överväldigande majoritet av kommentarerna uttrycker ökad stress och oro för att skolan inte fungerat tillräckligt väl.
Frustration över isolering och informationsbrist
Uppföljande frågor visar att stressen och oron handlar om att eleverna tycker att de fått mycket mer att göra samtidigt som de upplever att de inte får tillräcklig information, feedback och hjälp. Många är också frustrerade över den sociala isoleringen och saknar den sociala samvaron med jämnåriga och att få vara i skolmiljön. En vanlig kommentar är av slaget ”jag vill bara tillbaka till skolan!”. Ett antal är också oroade över närståendes hälsa.
Enligt Eva Hoff, som är forskare i psykologi och en av forskarna bakom studien, är hon och hennes kollegor lite överraskade av att det är så pass många som påverkats och i den här omfattningen.
Stort behov av att berätta om situationen
– Jag har personligen aldrig varit med om så många och långa fritextsvar. De flesta brukar inte ens fylla i dem. I den här undersökningen har fler än 500 av 860 fyllt i ett eller flera fritextsvar. Det är väldigt ovanligt. Det tyder på att de har ett stort behov av att berätta hur de har det.
– Det är en svår situation. Jag vet att många lärare slitit som djur för att få till det så bra som möjligt, och andra undersökningar har visat att lärarna har upplevt en ökat arbetsbörda under krisen, men ändå upplever väldigt många elever att de hade behövt ännu mer hjälp från lärare och annan skolpersonal, tillägger hon.
Större oro bland flickor
Skillnaderna mellan städerna var få. Eleverna i Malmö var något mindre oroliga jämfört med eleverna i Lund och Stockholm medan eleverna i Lund och Stockholm hade en liten större tilltro till Folkhälsomyndighetens Corona-strategi jämfört med eleverna i Malmö. Flickor var överlag något mer oroliga än pojkarna.
Till hösten ser gymnasierna ut att öppna igen, men utifall vissa väljer att fortsätta distansundervisningen, eller om en motsvarande situation skulle uppstå längre fram, finns några lärdomar att dra, tycker forskarna.
Bland annat kan lärare fundera på vilket sätt man gör sig bäst tillgänglig för kontakt efter lektionen. I normalfallet kan en elev stanna kvar och ställa den där frågan som man inte vill ställa om alla lyssnar, eller söka upp läraren på hens rum.
Spontant stöd svårare digitalt
På plats i skolan är det också lättare att fråga en klasskamrat ”Jag fattar inte det här, hur löste du den uppgiften?”. Den slags spontant kamratstöd blir svårare digitalt.
Likaså bör skolan eller läraren klura på möjligheter som ger eleverna chans att träffas i verkliga livet och inte endast digitalt. Det kan handla om olika typer av hybridformer såsom att tillåta vissa grupparbeten på plats eller anordna sociala utomhusträffar efter skoltid. Eller omvänt, att anordna renodlade digitala möten som endast har sociala syften.
Ungdomar behöver träna inför stress och motgång
På ett djupare plan, och oberoende av Corona-krisen, hävdar forskarna att ungdomar idag skulle behöva färdighetsträning för att bättre kunna klara av motgångar, stress och oro i livet, eftersom alla människor förr eller senare drabbas.
Flera begrepp är centrala i sådan här färdighetsträning, bland annat det som på fackspråk brukar benämnas coping-strategier vilka innefattar att kunna tänka om och agera på nya sätt.
Självmedkänsla är ett annat. Det handlar om att kunna se på sig själv med medkänsla även när man misslyckas och att peppa sig själv. Men också om att etablera ett speciellt ”förändringsorienterat mindset”, alltså en inställning som leder till att individen kämpar mer när det blir svårt eller när hen får negativ feedback.
Motsatsen är ett mer statiskt mindset, som gör att en individ ger upp så fort hen upplever motstånd och tänker ”det klarar jag aldrig, jag är för dum eller för svag”, vilket också kallas inlärd hjälplöshet.
Strategier som kan läras ut
– Copingstrategier, självmedkänsla och inställningen att man vill kämpa hårdare går att lära ut och träna upp, säger Eva Hoff.
Eva Hoffs och hennes kollegors forskning handlar om att undersöka välbefinnande och hur den utvecklas under skolåren. Förhoppningen är att snart kunna genomföra färdighetsträning i skolor.
– Att den psykiska ohälsan bland unga ökar och att det har skett under ett antal år är väl kartlagt, inte minst bland tonårsflickor även om anledningar inte är helt klarlagda. Vi vill utforska olika metoder för hur unga kan stärkas i sin förmåga att bemästra livets utmaningar och hoppas på sikt att detta kan bli ett tydligare inslag i skolundervisningen.
– Vi använder en mjukvara för att simulera miljarder år av evolution och vi lyckades faktiskt ta fram ett effektivt enzym som kan katalysera en helt ny reaktion. Det är otroligt spännande, säger Lynn Kamerlin som leder forskargruppen vid Uppsala universitet.
Enzymer har förmågan att katalysera, det vill säga snabba på, avancerade kemiska reaktioner från miljoner år till en bråkdels sekund utan att förbrukas. De är dessutom biologiskt nedbrytbara och har ett minimalt koldioxidavtryck. De flesta enzymer är katalysatorer för en specifik kemisk reaktion och fyller därför en viktig funktion i biologiska processer, till exempel i våra kroppar.
Inom biotekniken arbetar man intensivt för att ta fram nya enzymer som kan snabba på ovanliga reaktioner för grön kemi, hållbar produktion och kemisk nedbrytning av miljöfarliga ämnen.
Tål extrema temperaturer
Forskargruppen vid Uppsala universitet har tillsammans med kollegor vid Universidad de Granada i Spanien rekonstruerat enzymer som efterliknar sina flera miljarder år gamla förlagor. Det visade sig att de primitiva enzymerna har många egenskaper som är önskvärda inom biotekniken; de tål extrema temperaturer och de är strukturellt med flexibla vilket gör dem lättare att modifiera än deras moderna motsvarigheter.
Forskarna lyckades programmera om ett uråldrigt enzym till att påskynda en helt ny reaktion, men trots att det nya enzymet snabbade på reaktionen avsevärt, var det betydligt långsammare än de flesta naturligt förekommande enzymer.
Räknade ut strukturer för snabbare reaktion
För att förbättra aktiviteten använde forskarna kraftfulla datorer för att räkna ut vilka förändringar i strukturen som skulle ge en snabbare reaktion. De använde sig av en ny metod kallad FuncLib, som utgår från information om hur olika enzymer utvecklats och hur stabila de är, för att förutsäga mer effektiva varianter.
Genom att utgå ifrån uråldriga proteinstrukturer kan man skapa enzymer för nya kemiska reaktioner och sedan använda bioinformatiska beräkningar för att göra dem mer effektiva. Bild: Uppsala universitet
Totalt togs 3 000 nya enzymstrukturer fram och de 20 mest lovande testades i labbet. Av dessa var fyra betydligt snabbare än det ursprungliga enzymet. Det bästa var lika effektivt som moderna naturligt förekommande enzymer.
– Vår studie visar att det är möjligt att designa nya, effektiva enzymer för ett mer hållbart samhälle, säger Lynn Kamerlin.
Lynn Kamerlin, professor vid institutionen för kemi, BMC, Uppsala universitet, lynn.kamerlin@kemi.uu.se
Den nyliberala definitionen av omsorg, där vårdinsatser ses som varor som kan köpas och säljas på en marknad, tycks inte ta hänsyn till vikten av relationer, menar Lina Palmqvist, doktorand i genusvetenskap vid Göteborgs universitet. Det har lett till att omsorgsbehoven hos de gamla som använder hemtjänst har styckats upp och spridits ut för att tas omhand av flera olika enheter och företag. Effekterna av detta undersöker Lina Palmqvist i sin avhandling.
– De som själva är omsorgsanvändare har förstahandserfarenhet av denna förändring och kan berätta om hur det påverkar den egna livssituationen. Många är också anhöriga till en gammal person som är beroende av äldreomsorg och hanterar konsekvenserna av välfärdens åtstramning.
Kräver aktiva hemtjänstanvändare
Studiens fokus är kvinnors erfarenheter som omsorgsanvändare; både som tar del av hemtjänst och som får hjälp och stöd av anhöriga. Utifrån den positionen undersöks ålderdomens villkor och hur äldreomsorg utformas i en nyliberal tid, med Göteborg som lokal kontext. Lina Palmqvist har varit på plats i kvinnornas vardag och samlat in och analyserat deras berättelser om åldrande, omsorgstagande och omsorgsgivande.
– Det är genom att undersöka omsorg som komplexa relationer och hur dessa griper in i och påverkar människors situation och livsutrymme som vi också kan få kunskap om vad omsorg innebär och vad som krävs för att den ska vara god och rättvis, säger Lina Palmqvist.
Studien visar bland annat att omsorgsanvändarna själva tar på sig det administrativa arbetet att samordna omsorgsinsatserna. De fragmenterade tidsbegränsade omsorgsinsatserna kräver aktiva hemtjänstanvändare för att vardagen ska fungera. Men att kunna vara delaktig i sin omsorg ställer också krav på tillit och kontinuitet, något som är svårt när omsättningen av personalgrupper och personal är stor.
I studien har även både äldre män och kvinnor intervjuats i sin roll som informella omsorgsgivare.
– En effekt av den nyliberala åtstramningspolitiken är en ökning av anhörigas omsorgsgivande, och detta aktualiserar frågan om kvinnors, men även mäns, obetalda omsorgsarbete, säger Lina Palmqvist.
”Kraven uppfylls inte”
Avhandlingen bekräftar därmed tidigare forskning som visat att funktionsnedsättningar och omsorgsbehov är varierande och oförutsedda, vilket innebär att personer vars liv präglas av dessa belägenheter behöver omsorgsrelationer som är ständigt tillgängliga.
– Detta är ett krav som inte ser ut att kunna uppfyllas inom den nuvarande samhällsordningen, och jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en diskussion om hur vi ska kunna tillgodose rättvis och god omsorg till alla, oavsett ålder.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
