Lösningar som knyter samman flera olika mobilitetstjänster går i Sverige under beteckningen kombinerad mobilitet och inkluderar allt ifrån reseplanerare med köpfunktion till digitala mobilitetsabonnemang som paketerar nya mobilitetstjänster med traditionell kollektivtrafik.
– Tanken är att kombinerad mobilitet ska vara så lättillgängligt och användbart att fler upplever det som ett bättre val att kombinera mobilitetstjänster, cykel och gång, än att äga bil. Om vi lyckas med det kan kombinerad mobilitet användas som ett verktyg för att minska samhällets bilberoende, säger Göran Smith som forskat på utvecklingen av kombinerad mobilitet i Sverige, Finland och Australien, vid Chalmers tekniska högskola.
Göran Smith har även varit knuten till Västra Götalandsregionen och till Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik, K2.
Myndigheterna saknar färdig lösning
Kombinerad mobilitet kan också öka samordningen mellan kollektivtrafik och andra mobilitetstjänster, och förbättra möjligheten att resa med flera färdsätt.
– Om vi knyter kollektivtrafiken och andra mobilitetstjänster närmare varandra, ökar incitamenten att samordna bytespunkter, priser och tidtabeller, vilket är viktiga aspekter för resenärer både i städer och på mindre orter, säger Göran Smith.
Göran Smith anser att kollektivtrafikmyndigheternas engagemang är nödvändigt för att utveckla kombinerad mobilitet som både lockar användare och bidrar till ett mer hållbart transportsystem. Det första konceptet för kombinerad mobilitet testades i Västra Götaland, men nu pågår flera piloter runt om i Sverige. Det finns ännu ingen kollektivtrafikmyndighet som har en färdig lösning, men man utbyter erfarenheter i ett nätverk kallat KOMPIS, där också representanter från näringslivet, kommuner och statliga myndigheter deltar.
Göran Smith menar vidare att det upplägg för samordnad återförsäljning av mobilitetstjänster som nyligen föreslogs av utredningen om ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik skulle kunna bidra till introduktionen av kombinerad mobilitet i Sverige.
– Möjligheten till digital återförsäljning av kollektivtrafikbiljetter är en förutsättning för den modell för kombinerad mobilitet som utvecklas i Sverige just nu. En nationell ansats skulle kunna skynda på det arbetet, avslutar Göran Smith.
Det var i början av nittiotalet, när borrningarna av tunneln under Hallandsåsen satte igång, som det upptäcktes att massor av vatten läckte in i tunnelhålet. Följden blev att grundvatten och brunnar i området sinade. Sprickorna i tunneln lagades med tätningsmedlet Rhoca-Gil med katastrofala följder med förgiftat vatten.
– Rhoca-Gil är ett material som innehåller stora mängder av det giftiga ämnet akrylamid. I min doktorsavhandling fokuserar jag på att utvärdera material som kan användas som alternativ till material som Rhoca-Gil, säger Christian Sögaard vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Studerat olika tätningsmaterial
Han har framförallt undersökt tätningsmaterial som innehåller lösningar med kiseldioxidpartiklar, och lösningarnas ”bäst före datum” när dessa används som injekteringsmedel i tunnlar. Ett injekteringmedel används för att täta sprickor i berggrunden som riskerar att läcka vatten in i tunneln.
– Ett typiskt exempel på ett så kallat kemiskt injekteringmedel är det akrylamidbaserade Rhoca-Gil, där molekyler som kallas monomerer klumpar ihop sig och bildar ett fast plastmaterial. Det fasta plastmaterialet är inte giftigt medan däremot monomererna som bygger upp de flesta plastmaterial är väldigt toxiska.
Miljövänligt tätningsmedel
De kiseldioxidpartiklar som finns i de lösningar som Christian Sögaard undersökt är inte akut toxiska, men kan precis som monomerer klumpa ihop sig och bilda ett fast material i form av en kiselgel. Hopklumpningen sker när ett salt blandas med partiklarna. Beroende på hur mycket salt som används, bildas det fasta materialet från den flytande kiseldioxid-partikellösningen olika fort.
– Det är därmed möjligt att kontrollera förloppet för hopklumpningen, och då ges möjlighet att pumpa in materialet i bergssprickorna medan materialet fortfarande är flytande. Eftersom kiseldioxid är det vanligaste förekommande materialet i jordens berggrund så anses detta kiseldioxid-baserade material vara miljövänligt.
Christian Sögaard har också utvärderat livslängden hos materialen när de utsätts för olika typer av vattensammansättningar.
– Kiselgeler är stabila i vanligt svenskt grundvatten med en hållbarhet på flera hundra år. Detta är långt över den stabilitet som man förväntar sig av vanliga byggmaterial, säger Christian Sögaard.
Christian Sögaard, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, christian.sogaard@chem.gu.se
Ett materials magnetism kan användas inom en mängd olika områden. Med utvecklingen av grönare teknik i samhället förväntas behovet av nya och förbättrade magnetiska material bli ännu större.
Förbryllande magnetism
Grundämnet neodym är en viktig beståndsdel i starka magneter som används i mängder av tillämpningar, från mobiltelefoner till vindkraftverk. Trots dessa användningsområden har magnetismen i rent neodym förbryllat forskarvärlden i mer än ett halvt sekel. Forskare från Uppsala universitet och Radbouduniversitetet i Nederländerna har nu visat att neodym uppvisar en hittills okänd form av magnetisk ordning, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler.
Neodym är ett grundämne som hör till de sällsynta jordartsmetallerna. Dessa ämnen är inte alltid så sällsynta som namnet låter påskina men de har historiskt sett vara svåra att utvinna. Neodym används främst som del i den starka permanentmagneten Nd2Fe14B, som är en viktig komponent i många olika tillämpningar, från magnetiska hårddiskar till elmotorer. Den magnetiska ordningen i neodym har tidigare studerats främst med hjälp av neutronspridning. I framtiden kan de nya rönen om neodyms magnetiska ordning komma att kompletteras med studier vid den avancerade neutronkällan ESS, som är under uppbyggnad i Lund.
De olika spiralerna, som kallas spinnspiraler, trasslar lätt in sig i varandra vilket gör att det inte finns ett väldefinierat grundtillstånd. Istället förändras den magnetiska strukturen alltid långsamt över tiden. Beteendet påminner en del om hur atomerna i vanligt glas inte sitter fastfrusna utan ständigt rör sig.
Spinnspiralglas kan användas inom andra fält
Denna nya typ av dynamisk magnetisk ordning kallas därför för ett spinnspiralglas. Förutom att kunna beskriva neodyms magnetism, är det troligt att den dynamik som spinnspiralglasen uppvisar även kan användas för att beskriva fenomen inom helt andra fält – till exempel artificiell intelligens som härmar hjärnans beteende.
Som atomära magneter
Förenklat kan man beskriva ett magnetiskt material som att det sitter små stavmagneter på varje atom. Dessa små atomära magneter uppkommer av de elektroner som finns i materialet och som har en kvantmekanisk egenskap kallad ”spinn”. Beroende på hur de atomära magneterna ordnar sig kan man dela magnetiska material i olika sorter.
Om alla atomära magneter pekar åt samma håll beter sig materialet som en enda stor magnet och har en magnetisk ordning som kallas ferromagnetism (efter namnet för järn, ferrum på latin). Pekar de atomära magneterna i helt slumpmässiga riktningar får man i stället en paramagnet. Om de atomära magneterna ordnar sig som en spiral, det vill säga en ordnad struktur där magneterna vrider sig kring någon axel kallas den magnetiska ordningen en spinnspiral.
Spinnglas kallas en klass av magnetiska material som vid en första blick ser ut att vara en oordnad paramagnet men som ändå uppvisar en dynamik, det vill säga rörelser, vilka följer bestämda mönster över tid. Den dynamik som spinnglas uppvisar kan även ses på helt andra fenomen som inte har något med magnetism att göra, till exempel i biologiska system. Spinnspiralglas kan ses som en variant på spinnglas, med liknande dynamik, men där magnetismen består av blandning av olika spinnspiraler och därför inte är lika oordnat som ett vanligt spinnglas.
– Neodyms magnetism har varit omdiskuterad under lång tid. Våra resultat visar också att det välstuderade beteendet hos spinnglas kan uppkomma även i material som inte är oordnade, vilket man tidigare trott. Det betyder att det finns drivkrafter bakom dessa fenomen som ännu inte har förståtts helt. Rimligtvis borde det finnas flera andra material än neodym som beter sig som spinnspiralglas, säger Anders Bergman, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.
Vill förstå drivkrafterna bakom fenomenet
– Nu har vi visat att själva fenomenet spinnspiralglas finns och har en grundläggande förståelse av dess orsak, men vi vill gå vidare och förstå ännu mer om drivkrafterna bakom detta fenomen. Vi planerar att fortsätta studera neodym, men även andra material som vi tror kan uppvisa liknande beteende, säger Diana Iuşan, forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.
Fotnot:
Vid Uppsala universitet har forskarna Anders Bergman, Diana Iuşan, Lars Nordström och Olle Eriksson arbetat med studien.
Anders Bergman, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, anders.bergman@physics.uu.se
Forskarnas studie baseras på inventeringar av örter, buskar och träd som Lunds Botaniska Förening gjort vid tre olika tillfällen (1938-1971, 1987-2006 och 2008-2015).
De växter som har minskat mest de senaste 20 åren är knutna till naturbetesmarker och mindre produktiva åkrar. Stagg, borsttåg och sumpförgätmigej, som växer på naturbetesmarker, samt hampdån, klofibbla och åkerkulla, som trivs på mindre produktiva åkrar, tillhör förlorarna.
– De växter som blivit vanligare är framför allt förvildade trädgårdsväxter som rysk blåstjärna, flikbjörnbär och kungsmynta, säger Torbjörn Tyler, forskare vid Lunds universitets biologiska museum.
Orsaken till förändringarna beror till stor del på förändrad markanvändning. Våtmarkerna har minskat på grund av utdikning, granskog har ersatt småskaligt jordbruk i skogsmiljöer, och nästan all ängsmark har försvunnit. Men det finns även en annan viktig orsak till den förändrade växtligheten. Det varmare klimatet.
– Mer än hälften av all förändring de senaste årtiondena kan förklaras av klimatförändring. Det är en genomgående trend att det är köldtåliga arter med nordlig utbredning som minskar medan de ökande arterna är mer värmekrävande, säger Torbjörn Tyler.
Video (2.01) Så har Skånes landskap förändrats de senaste 200 åren.
På senare år har det gjorts insatser för att skydda vissa vegetationstyper. Och det visar sig att åtgärderna gör skillnad. Det går relativt bättre, nu jämfört med under 1900-talet, för de naturtyper som har fått mycket uppmärksamhet av miljövårdare. Det gäller till exempel sandstäpp och kalkrika kärr.
– Även dessa hotade vegetationstyper minskar, men inte i samma takt som exempelvis hedar och näringsfattiga kärr, som fått lite uppmärksamhet.
Vad krävs då för att vi ska kunna skydda hotade vegetationstyper?
– Hade du frågat mig för ett halvår sedan skulle jag svarat att det handlar om den allmänna jordbrukspolitiken. Att vi till exempel genom subventioner tillåter att mindre produktiva åkrar och betesmarker får finnas kvar. Men coronakrisen har fått mig att tänka om. Kanske leder krisen till att självförsörjning blir mer aktuellt framöver. Och att vi av den anledningen satsar mer på småskaligt jordbruk.
– Min önskan är att alla barn ska se sig som matematiska individer, känna att matematik är något för dem. Samhället i stort behöver fler individer som väljer matematikkrävande utbildningar och yrken. Förhoppningen är att den här avhandlingen ska kunna ge ett bidrag till att vi når dit, säger Malin Norberg, doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet.
Hennes avhandling fokuserar på vad som händer när barn skapar mening i arbetet med läroböcker i matematik. Den visar att det är stora skillnader mellan matematikläroböcker för årskurs 1 på den svenska marknaden, och att eleverna arbetar på olika sätt för att lära sig. Ibland löser de övningarna utifrån övningarnas design och ibland inte.
Elever ger också uttryck för att det är eftersträvansvärt att enbart använda siffrorna för att göra beräkningarna och att bilder är till för dem som ”tycker matte är svårt”.
– Sammantaget är det här olyckligt eftersom det kan bidra till en osäker identitet som matematisk individ, vilket kan ge lågt självförtroende och ointresse för just matematik längre fram i livet, säger Malin Norberg.
Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter till delaktighet och ett aktivt medborgarskap som övriga i samhället. Att det ännu inte är så visar rapporten Övergången från ung till vuxen för personer med funktionsnedsättning. Den redovisar forskningsläget kring ungas relationer och samhällets samverkan, skolans roll för övergången till vuxenliv samt stöd för arbete.
− Att bli vuxen är en komplex process för alla, och ofta särskilt för unga med funktionsnedsättning. Det finns inga enkla metoder eller lösningar, men mer vetenskapligt baserad kunskap kan ge bättre förutsättningar att realisera delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor, säger Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap med inriktning socialt arbete vid Högskolan i Halmstad.
Involvera unga vid planering av stöd
Han har tagit fram rapporten på uppdrag av Forte tillsammans med Veronica Lövgren, universitetslektor i socialt arbete vid Umeå universitet och Johan Malmqvist, docent i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Jönköping University.
En rekommendation i rapporten till myndigheter och organisationer som är aktiva i övergången till vuxenlivet är att på allvar involvera de unga personerna i planeringen av olika stödinsatser. Det finns även behov av mer systematisk kunskap, bland annat fler studier som följer individer med funktionsnedsättning under lång tid för att kunna identifiera vad som är långsiktigt framgångsrika insatser i övergången till vuxenlivet.
Rapporten är del av det särskilda uppdraget Forte har att samordna forskning kring funktionshinder, liksom om barn och unga.
− För oss är det viktigt att lyfta fram kunskap inom de här angelägna områdena, identifiera kunskapsluckor och bidra till att forskningsresultat kommer samhället till nytta, säger Teresia Weinberg, forskningssekreterare på Forte.
Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap med inriktning socialt arbete vid Högskolan i Halmstad, magnus.tideman@hh.se
Veronica Lövgren, universitetslektor i socialt arbete vid Umeå universitet, veronica.lovgren@umu.se
Johan Malmqvist, docent i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Jönköping University, johan.malmqvist@ju.se
Puffning, eller nudge-teori, är ett begrepp som används i beteendeekonomi och som beskriver olika sätt att påverka människors val och beteenden genom subtila förändringar i närmiljön eller i sammanhang där beslut fattas. Begreppet myntades av den amerikanske ekonomen Richard Thaler, en beteendeekonomins grundare och mottagare av det som i folkmun är känt som Nobelpriset i ekonomi. Idag har hans teorier om nudging nåt bred acceptans och används av både regeringar och privata aktörer världen över.
– Nudging är ett verktyg för beteendeförändring i de fall där andra verktyg, som mandat eller incitament, inte fungerar eller är otillräckliga. Nudging erkänner att det är svårt att förändra beteenden och den bygger vidare på psykologisk kunskap om kognitiva hinder som gör det svårare för oss att fatta optimala beslut. Det kallas fördomar eller bias och är något som vi alla bär på. Nudges tacklar dessa förutfattade meningar rakt på för att förändra beteende, säger Nurit Nobel, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm, vars forskning fokuserar på just nudging.
Lättare att fatta bra beslut
Ett exempel är så kallade status quo bias, förklarar Nurit Nobel. I huvudsak är vi ofta nöjda med det som vi ser framför oss. Och eftersom vi har så många andra beslut att fatta på daglig basis så väljer vi hellre det alternativ där vi inte behöver göra några förändringar eftersom det besparar oss både tid och energi. Så att fatta bra beslut måste göras så enkelt och energibesparande som möjligt.
Nudging blir särskilt relevant så här i coronatider – och vi kan redan se exempel på puffar över hela världen. Puffarna kan komma från regeringar, privata aktörer som affärskedjor, eller arbetsgivare – eller till och med från oss själva. Många matvarubutiker har tydliga markörer för var man ska stå i kassakön för att hålla avstånd, lokalstyren kan enkelrikta gångtrafiken på olika trottoarer så att fotgängare från olika håll inte behöver mötas, och många har numera sina egna tricks för att tvätta händerna i minst 20 sekunder – som att sjunga Happy Birthday. Eller så gör man som Nurit Nobel själv och ställer en flaska handsprit precis innan för dörren som påminnelse.
– I en park i Danmark drog de upp markeringar i gräset för att signalera avstånd från en grupp människor till en annan. Folk kan gå till parken med sina närmaste, men de uppmuntras att hålla distansen till andra grupper. Affischer som visar folk hur man tvättar händerna på rätt sätt är ett annat bra exempel – särskilt när de är tydligt synliga precis vid rätt tillfälle, det vill säga när folk tvättar händerna, säger Nurit Nobel.
Samhällsnormer formar beteende
Vi människor vill gärna ha information som är enkel, tydlig och visuell, så affischer bör utformas med dessa beteendemässiga principer i åtanke. Samhällsnormer är en annan typ av nudge, tillägger Nurit Nobel:
– Vi påverkas ofta av hur andra människor beter sig och vi plockar upp signaler från dem. I vissa länder har ansiktsmasker blivit en ny norm i det offentliga rummet, för det är vad du ser när du lämnar huset, säger hon.
Sakta men säkert kan dessa knuffar bidra till att skapa nya och nödvändiga vanor. Men Nurit Nobel betonar att bara nudging inte nödvändigtvis är tillräckligt. Det är nödvändigt att väga in en mängd andra åtgärder vad gäller folkhälsa och effekter på ekonomi och politik.
– Något som beteendevetenskapen påminner oss om under denna kris är behovet av att noga väga hopp och oro i kommunikationen. Vi måste erbjuda hopp. Om vi målar upp en alltför mörk situation finns risken att folk tänker ’ingenting jag gör spelar ändå någon roll, så jag kan lika gärna fortsätta som vanligt’. Detta kallas för inlärd hjälplöshet.
Samtidigt så behöver vi också att folk faktiskt oroar sig, säger hon. Vår naturliga tendens mot övertro och optimism, kallad optimism bias, ger folk en falsk känsla av trygghet. Nya studier om covid-19 visar att unga människor i synnerhet känner att de inte är särskilt bekymrade över situationen eftersom de ofta är friska och därmed inte löper lika stor risk att bli allvarligt sjuka. Och om folk inte oroar sig är risken att de inte kommer att tycka att det är viktigt nog att agera.
– Både hjälplöshet och optimism utgör enorma hinder när det kommer till att forma de beteenden som är nödvändiga för att bekämpa coronaviruset: att stanna hemma, tvätta händerna och hålla social distans. Så i allt vi gör och allt vi kommunicerar måste vi komma ihåg denna balans – ge folk hopp, men inte så mycket att de blir för självbelåtna. Hopp och oro. Hitta ett sätt för den kombinationen att samexistera, avslutar Nurit Nobel.
– Med den nya metoden kan det återvunna materialet direkt användas i nya batterier, säger Dag Noréus, professor vid Institutionen för material- och miljökemi vid Stockholms universitet som tillsammans med andra forskare står bakom studien som är publicerad i tidskriften Molecules.
Den nya återvinningen består av mekanisk tvättning och separation av återanvändbart elektrodmaterial och korrosionsprodukter från gamla uttjänta elektrodmaterial.
– Mer än 95 procent är användbart och med det kan flera steg sparas i tillverkningen av nya batterier som får bättre prestanda. Återvinningen blir också enklare, då en kostsam omsmältning och reduktion som ingår i den konventionella återvinningen av batterier undviks.
Hydridbatterier, så kallade NiMH-batterier, är baserade på en nickelelektrod och en väteelektrod, där vätet lagras i en metallhydrid. Batteriet är en av de fyra grundtyper av laddningsbara batterier som finns på marknaden i dag. De andra är baserade på litium, nickel-kadmium eller bly.
Används i hybridfordon och eltandborstar
NiMH-batterier utvecklades under 1990-talet och används till exempel i hybridfordon som i Toyota Prius, men också i eltandborstar och elrakhyvlar, det vill säga i apparater som används nära kroppen, där man vill ha säkrare batterier som inte riskerar att explodera likt de av litium. NiMH anses även mer miljövänligt, då det inte innehåller giftiga tungmetaller.
Dag Noréus har länge fokuserat sin forskning på utvecklingen av metallhydrider och NiMH-batterier. Forskningen var till en början inriktad på att hitta ämnen som kunde lagra stora mängder vätgas i fast form. När det lyckades blev den första användningen i laddbara batterier, det höga väteinnehållet fördubblade batterikapaciteten jämfört med batterier av nickel-kadmium.
– Det nya med den här studien är att materialet får bättre egenskaper när det används i nya batterier efter att ha passerat den förenklade återvinningsprocessen. Det handlar alltså inte om ett nytt batteri utan om en signifikant förbättring av användbarheten av laddningsbara hydridbatterier.
Batteriets genombrott under andra världskriget
Det första uppladdningsbara batteriet, baserat på bly, presenterades i mitten på 1800-talet. Under andra världskriget kom genombrottet för batterier av nickel-kadmium som gick att använda i bärbar elektronik.
– Det är svårt och tar lång tid att få till en laddningsbar batterikemi, trots att man i princip skulle kunna bygga en elektrokemisk cell eller batteri av i stort sett alla kemiska reaktioner. Tyvärr baserades de som fungerade på miljöfarliga metaller som bly och kadmium. Svårigheten återspeglas av att det sedan tog ett och ett halvt sekel av utveckling innan NiMH och batterier av litium kom fram.
Moderna laddbara batterier innehåller en del sällsynta material och material som genomgått komplicerade och kostsamma förädlingssteg för att fungera bra, förklarar Dag Noréus. När battericellerna är tillverkade ska de aktiveras. De genomgår då ett antal försiktiga upp- och urladdningar efter ett speciellt schema.
– Det kan liknas vid inkörningsperioden som tidigare nyköpta bilar fick genomgå, när de precis hade levererats från fabriken. Formeringen av batterierna görs på batterifabriken. Det kräver tid och investeringar i utrustning. Mycket av detta kan nu sparas genom att använda redan aktiverat material, säger Dag Noréus.
Fotnot: Studien har gjorts tillsammans med batteritillverkaren Nilar.
Dag Noréus, professor vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet, dag.noreus@mmk.su.se
Enligt officiell statistik är den totala årliga tillväxten i Sverige 123 miljoner m3sk (miljarder skogskubikmeter) per år jämfört med nästan 130 miljoner m3sk, för fem år sedan.
– Orsakerna till trenden av minskad årlig tillväxt behöver analyseras närmare, men den beror sannolikt på flera samverkande faktorer, exempelvis avverkningsnivå, skogsskötsel, väderbetingelser och skador, beskriver Jonas Fridman, programchef, Riksskogstaxeringen, SLU Umeå.
Minskat utrymme för avverkning
Skogsstyrelsens bruttoavverkningsstatistik visar på en total årlig avverkning på över 90 miljoner kubikmeter skog per år samtidigt som den årliga naturliga avgången (att träd dör av andra orsaker än avverkning, exempelvis stormar) enligt Riksskogstaxeringen har bidragit med ytterligare knappt 14 miljoner kubikmeter skog per år. Undantaget effekterna av stormen Gudrun så har den totala avgången i Sverige aldrig varit högre under en enskild femårsperiod.
En analys, av virkesförrådets utveckling på produktiv skogsmark i Sverige från början av 1950-talet till idag, visar att arealen produktiv skogsmark, tillgänglig för virkesproduktion har minskat, till förmån för ökat skydd av skogsmark av naturvårdsskäl.
– Tillsammans med virkesförrådets lägre tillväxttakt, medför det att utrymmet för avverkning, utan att minska virkesförrådet, på kort sikt har minskat, konstaterar Jonas Fridman.
Mer hård död ved i skogen
Den döda veden är av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Mätningar av döda träd på riksskogstaxeringens provytor, visar att mängden hård död ved mer än fördubblats sedan 1926.
– Den totala mängden död ved i skogsmark är idag 244 miljoner m3 vilket motsvarar 8,9 m3/ha. Mängden död ved i skogsmark inom formellt skyddade områden är idag 20,4 m3/ha, jämfört med 7,9 m3/ha utanför, säger Cornelia Roberge, analytiker på Riksskogstaxeringen. .
För nedbruten död ved saknas jämförbar statistik över beskrivet tidsspann.
Riksskogstaxeringen
SLU Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. Årligen inventeras cirka 11 000 provytor i fält över hela landet, varav drygt 7000 i skogsmark.
Insamlade uppgifter används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringens data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik. SLU Riksskogstaxeringen är en del av program Skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Hydroxiklorokin användes ursprungligen för att behandla malaria, men visade sig också ha god effekt vid SLE och reumatoid artrit (RA). Idag rekommenderas det till alla SLE-patienter eftersom det ger en skyddande effekt mot sjukdomens skov. Tester görs nu för att se om det även kan sättas in som behandling vid covid-19.
En nackdel med hydroxiklorokin är dess biverkningar som dock kan undvikas om doseringen anpassas för varje patient.
Stora individuella skillnader
För att uppnå den skyddande effekten mot skov i SLE men samtidigt minimera risken för biverkningar, har Uppsalaforskarna nu utvecklat en metod som kan användas i sjukvården för att mäta nivåerna av substansen i blodet hos SLE-patienter. Metoden baseras på så kallad högupplöst masspektrometri och är sedan december 2019 i drift på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Ett första steg för forskarna var att gå igenom tillgängliga data över hydroxiklorokinmätningar. De såg då att resultaten från mätningar gjorda i helblod, plasma och serum inte var jämförbara med varandra.
– Det visade sig vara stora skillnader mellan olika rapporter och dessutom verkade det som att det fanns mycket stora individuella skillnader, säger Kim Kultima, docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och även verksam vid Klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset.
Helblodsanalyser mest tillförlitliga
Därför genomförde hans forskargrupp i samarbete med forskargruppen i reumatologi en studie där de jämförde nivåerna av hydroxiklorokin i plasma, serum och helblod hos SLE-patienter. De kom fram till att halterna i helblod var ungefär dubbelt så höga som i serum och plasma. Helblodsanalyserna var också de mest tillförlitliga.
– Ett slående resultat och en mycket viktig insikt var att för patienter som ordinerats samma dos kunde nivåerna i helblod skilja uppemot 15 gånger mellan individer. Det tyder på stor individuell variation i omsättningen av läkemedlet, säger Kim Kultima.
Ett problem studien pekar på är att den svenska läkemedelsförteckningen (FASS) anger koncentrationerna av hydroxiklorokin i plasma. Forskarna bedömer att de värdena ger en missvisande bild som inte är lämplig för övervakning av läkemedelsnivåerna hos patienter.
Anpassad dos till SLE-patienter
– Man ska också vara mycket försiktig med att dra förhastade slutsatser huruvida hydroxiklorokin är verksamt vid covid-19. Det vi vet idag är att analysmetoden förhoppningsvis kommer att kunna leda till ett bättre underlag för att ge rätt dos till de SLE-patienter som ordinerats läkemedlet, säger Kim Kultima.
I samverkan med läkare på infektionskliniken och inom intensivvården vid Akademiska sjukhuset finns en plan och beredskap för att kunna mäta halterna av läkemedlet i blodet även hos covid-19-patienter om substansen skulle visa sig verksam.
Kontakt:
Kim Kultima, docent vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och även verksam vid Klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset., kim.kultima@medsci.uu.se
Forskare vid The Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine på Göteborgs universitet har nu utvecklat en ny metod för att undersöka proteiner i sin naturliga miljö.
– Med vår nya metod kan vi nu få en djupare förståelse av bakteriers cellväggsproteiner. Eftersom många av dessa proteiner är inblandade i upptagning och resistens mot antibiotika, har vår forskning stor potential att leda till bättre insikter i dessa mekanismer och förmodligen hjälpa till att utveckla nya antibiotika, säger huvudförfattaren Björn Burmann vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Proteiner påverkas av miljön som omger dem
Den tredimensionella strukturen hos proteiner bestämmer deras funktion, och påverkas direkt av den omgivande miljön. I ett naturligt sammanhang är proteiner i cellen ständigt i kontakt med en stor mängd andra molekyler, till exempel salter, kolhydrater, lipider (fettmolekyler) och andra proteiner.
Hittills har forskarna varit tvungna att ta ut proteinerna och isolera dem från deras naturliga miljö för att kunna studera dem med strukturbiologiska verktyg, till exempel kärnmagnetisk resonans (NMR). Under denna reningsprocess avlägsnas viktiga molekyler, som normalt samverkar med proteinerna i den levande cellen.
Men med den nya metoden är det möjligt att få ut proteinet tillsammans med tillräckligt mycket av de omgivande molekylerna så att proteinet kan studeras i sin naturliga omgivning.
Hittat metod att undersöka i naturlig miljö
Forskaren Björn Burmann och kollegan Johannes Thoma använder i sin metod så kallade bakteriella yttre membranvesiklar, OMV, för att kunna undersöka proteiner i sin naturliga miljö.
En vesikel är inom cellbiologin en liten vätskeblåsa som avgränsas av ett membran. I celler utgör vesikler avgränsade så kallade organeller, med speciella funktioner. Vesikelns membran har likheter med cellmembranet, och består huvudsakligen av ett dubbelskikt av fosfolipider.
Yttre membranvisklar, OMV (outer membrane vesicles), är små blåsor i nanostorlek som utsöndras från bakterier. De kan innehålla fler olika proteiner och andra ämnen.
Vesiklar produceras naturligt av bakterier och innehåller cellkomponenter omgivna av ett lipidmembran. Bakterierna kan genförändras för att producera stora mängder av ett specifikt protein och rikta detta protein till yttre membranvesiklar, som då innehåller det specifika proteinet tillsammans med den naturliga cellmiljön.
– Vårt senaste arbete visar att dessa vesiklar innehåller tillräckligt mycket av det relevanta proteinet för att vi ska kunna undersöka dess strukturella egenskaper med biofysiska verktyg som traditionellt används för att studera proteiner isolerat. Detta möjliggör att vi kan undersöka hur proteinet beter sig och samverkar i sin naturliga cellmiljö, säger Johannes Thoma, postdoktor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Björn Marcus Burmann, biträdande universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi och The Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine, Göteborgs universitet. bjorn.marcus.burmann@gu.se
För att förstå hur ett avrinningsområde fungerar måste man förstå samspelet mellan vattendragets hydrologi, geomorfologi, ekologi och biogeokemi. Forskning vid Umeå universitet visar att dessa fyra faktorer samverkar genom olika sätt att överlappa varandra, och att dessa mönster varierar mellan olika vattendrag. Därför finns ingen restaureringsmetod som passar alla.
Med hjälp av fallstudier i norra Sverige och i Brasilien visar forskarna att de fyra faktorerna samverkar på olika rumsliga skalor.
– Vi ville visa hur idéerna kan användas praktiskt genom att ta norra Sverige och Brasilien som exempel. I norra Sverige styrs ekologin av främst geomorfologin och hydrologin, men i södra Brasilien styr ekologin hydrologin eftersom där finns vattenkrävande träd som reglerar vattenflödet i det torra avrinningsområdet, säger Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Den modell som forskarna presenterar kan även användas för att förstå hur klimatförändringar påverkar balansen mellan de fyra faktorerna och hur denna påverkan bör beaktas vid restaureringsarbetet.
Forskarnas rön bygger på flera decenniers studier av hur vattendrag påverkas av processer på olika rumsliga skalor. En av pionjärerna till dessa idéer är Dr. Chris Frissell vid Salish Kootenai College i Montana, USA.
– Umeåforskarna har gjort ett väldigt bra jobb med att illustrera vikten att tänka igenom problemen kring vattendragsrestaurering och har tagit arbetet ett steg vidare genom att identifiera den sorts policy och styrning som krävs för att utföra jobbet, säger han.
Umeåforskarna påpekar att bara aktörer med storskalig överblick bör planera och utföra restaurering inom hela avrinningsområden. Mindre aktörer kan däremot organisera och utföra restaurering där organismer bara styrs av lokala livsmiljöer.
Lina Polvi Sjöberg, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, lina.polvi@umu.se
Sara Skoog Waller säger att det är svårt att mäta pågående våld bland dem som är allvarligt utsatta. Det våld studierna får med är mindre allvarligt och personerna mer jämbördiga och då blir resultatet att kvinnor och män är lika utsatta, vilket osynliggör kvinnors särskilda utsatthet.
– Våld i nära relationer är komplext. När man bara skrapar på ytan så framträder inte skillnaderna i kvinnors och mäns utsatthet.
Måste titta bakåt
Hon slår fast att längre tidsperioder än de senaste 12 månaderna behöver mätas, då det alltid kommer att vara en lång eftersläpning till när de utsatta kan och vill berätta. De som fortfarande är kvar i våldet orkar eller kan inte svara.
– Du behöver mäta våld under hela vuxna livet och ställa detaljerade frågor om vilka handlingar personen utsattes för och vilka konsekvenser det fick, då får du med också tidigare utsatthet.
För att förstå kvinnors särskilda utsatthet måste man också förstå någonting om våldet, som ofta är kontrollerande och systematiskt. Inte ge upp att mäta, men vara väldigt noga hur mätningen går till och hur resultaten beskrivs, både senaste 12 månaderna och hela livet, menar Sara Skoog Waller.
– Det blir ansvarslöst att bara skicka ut enkäter och tro att man fångar verkligheten och sedan ha missat de allra mest utsatta.
Ett stort antal internationella studier som har gjort missvisande undersökningar, visar att män och kvinnor är lika utsatta, hävdar Sara Skoog Waller.
Kvinnojourer ifrågasätts
Ett problem är att resultaten används för att ifrågasätta insatser särskilt riktade mot kvinnor och att det kan bli svårt att ta parti för utsatta kvinnor och barn när forskning visar att det är troligt att även ”offret” använt våld.
Det finns många inom fältet som ifrågasätter om det överhuvudtaget finns ”offer” och ”förövare” när det gäller våld i nära relationer, menar Sara Skoog Waller, vilket kan påverka stöd och skydd till utsatta kvinnor och barn.
– Politiskt ifrågasätts nu att föräldrarätten är så stark och det är mer regel än undantag att barnen måste fortsätta träffa förövaren.
Våldet neutraliseras
Hon ser att ansvaret för våldet läggs på den utsatta kvinnan, att de ska lämna och anmäla, om att många har åsikten att om bara fler anmälde och lämnade så skulle allt bli bra.
– Ja, ingen vill ta i våldet, det neutraliseras så att det försvinner. Våldet beskrivs som en konflikt, som samarbetsproblem, och då får den utsatta en del av ansvaret, säger Sara Skoog Waller.
Sara Skoog Waller ifrågasätter också det etiska i att få fler att anmäla våld i nära relationer, när stödet och skyddet till de våldsutsatta är så svagt.
– Det finns utsatta som beskriver att de hamnat i en värre och farligare situation. Om vi vill att fler skall bli fria från våld så måste vi stärka samhällets stöd och skydd.
– Vi har starka skäl att tro att detta är ett mycket större samhällsproblem och det behöver våra undersökningar fånga, säger Sara Skoog Waller.
Publikation:
Measuring gender differences in exposureto domestic abuse in Sweden – taking account of coercive control, impact of violence and patterns over time47th annual conference, European group for the study of deviance and social control
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Svenskar är det folk i världen som tar starkast avstånd ifrån organiserad religion. Relativt få av oss går i kyrkan eller kallar oss religiösa. Samtidigt har vi en stark känsla för naturen, där det även finns en existentiell eller andlig dimension, berättar David Thurfjell, professor i religionshistoria vid Södertörns högskola.
– Många sekulariserade svenskar skulle kunna skriva under på att ”naturen eller skogen är min kyrka”. Det är på fjället eller i skogen som man känner att livets mening finns, och den djupaste aspekten av ens person.
Sommaren 2020 gav David Thurfjell ut boken Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion (Norstedts förlag). I arbetet med boken har han intervjuat svenska skogsbesökare om varför de går i skogen.
Naturen en kuliss för känslorna
Ett återkommande svar är en känsla av att höra samman med andra arter och med universum. Ett annat är att de intervjuade ser naturen som en spegling av deras egna känslor.
– Naturen blir en kuliss för deras grubblerier. Det finns till exempel studier som visar att folk som mår väldigt dåligt, som har ångest, känner panik eller är djupt deprimerade, kan tycka om landskap som är ogästvänliga och kaotiska. Det speglar det inre landskapet, säger David Thurfjell.
Att vistas i naturen ger helt enkelt tröst på flera olika sätt. Det beror inte bara på naturens skönhet eller inneboende läkande kraft, enligt David Thurfjell. Det handlar också om inlärda förväntningar, som har att göra med den religionshistoriska utvecklingen i Sverige.
En förväntan på naturens kraft
– Jag kan visa att det som gör svenskar lugna i naturen är att de förväntar sig det. De har lärt sig att naturen ska ha en lugnande, magisk effekt.
Det här blir särskilt aktuellt under den pågående coronapandemin när människor tvingas att isolera sig.
– Naturvurmen finns som en latent kulturell resurs. De flesta svenskar vet att det finns en infrastruktur för att söka sig ut och att det dessutom är något som med fördel kan göras ensam och i svåra stunder, säger David Thurfjell.
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle, menar också att svenskarnas relation till naturen är kulturellt betingad. Hon har gjort en rad studier i olika länder av hur människor hanterar kriser som att drabbas av cancer eller att förlora ett barn. I Sverige har de viktigaste strategierna för att hantera ett cancerbesked med naturen att göra. I naturen känner sig cancerpatienter närmare Gud eller det existentiella, hittar lugn och ro och känner sig som ett med naturen, det som i bland annat sufismen kallas ”varats enhet”.
När föräldrar i Sverige ska hantera förlusten av ett barn är den tredje vanligaste strategin att vara i naturen, enligt en rapport av Fereshteh Ahmadi från 2019.
”Svenskar är naturromantiska”
– Resultaten visar hur viktig naturen är för svenskar när de drabbas av kris. Jag tror att det är för att naturen finns överallt i Sverige, det är en strategi som man har tillgång till. Men det viktigaste är för att det är kulturellt. Svenskar är naturromantiska. Naturen har en annan betydelse än för många andra nationaliteter, säger hon.
Även i Iran och Sydkorea säger människor att naturen ger dem känslan av att vara en del av en större enhet. I Iran kan det bero på att mysticismen och sufismen, som förespråkar enhet med Gud och naturen, är starka. I Östasien är naturen också viktig, men kanske inte lika viktig som här, enligt Fereshteh Ahmadi.
– Jag tror att naturen har blivit religion i Sverige. Även religiösa människor har den här känslan för naturen. I en intervju frågade jag en präst om han hade varit i kyrkan när han hade cancer. ”Nej, jag var tjänstledig och var i naturen. Kyrkan är gjord av människor, naturen är gjord av Guds händer”, sa han.
Naturen helig före kristendomen
I sin bok gör David Thurfjell en grundlig religionshistorisk analys av svenskarnas naturkärlek, med start i den fornnordiska förkristna religionen.
– Där var naturen helig, religionen utspelade sig i naturen. Man levde mitt i en värld fylld av gudar och väsen, säger han.
Med kristendomens intåg får svenskarna istället en religion som är knuten till städer långt borta som Rom, Nasaret och Jerusalem. Det heligaste finns inte längre i naturen utan vid altare i stadens mitt.
– Sedan kommer Luther och säger att det inte är naturen som är det viktiga, utan det gudomliga livet som naturen berättar om. Ett sent men tydligt exempel är raderna i psalmen Den blomstertid nu kommer om att ängar, säd och träd ”skola oss påminna Guds godhets rikedom”, säger David Thurfjell.
Industriella revolutionen bryter med naturen
Den stora brytningen med naturen kommer dock i samband med den industriella revolutionen. Det gamla bondesamhället splittras sönder av industriellt jord- och skogsbruk och massiv urbanisering, till förmån för den borgerliga urbana kulturen.
– Det som händer är att människor skiljs från naturen. Man jobbar inte längre i naturen och är oberoende av årstidernas växlingar.
Enligt David Thurfjell leder detta till att det som inte får plats i det moderna, urbana samhället förskjuts till det gamla samhälle som försvunnit. Det som är gammaldags och känslosamt anses finnas i landsbygder medan det moderna och rationella anses finnas i städer. Samtidigt sker en sekularisering av samhället. Religion och existentiella upplevelser ses inte som rationella och placeras alltså utanför staden – i naturen.
Naturen mer än miljö
Än idag spelar naturen denna ”andliga” roll i samhället. Det är ett argument för att skydda naturen, utöver miljö- och klimathänsyn, menar Fereshteh Ahmadi.
– Man har pratat mycket om miljön, men naturen är också så viktig psykologiskt för människor i kris, om det så är cancer eller corona. Om vi förstör naturen skapar vi stora problem inte bara för naturen utan för det psykologiska välbefinnandet, säger hon.
Många vill vara i naturen nu under coronakrisen – och troligen också efter pandemin, enligt Fereshteh Ahmadi.
– Vi vet inte vad som händer efter corona i form av ekonomiska, psykiska och existentiella problem. Det kommer att visa sig efteråt med självmord och människor som förlorar tilltron till framtiden. Att kunna vända sig till naturen då blir jätteviktigt.
Naturen hjälper oss inte bara att hantera kriser, utan att förebygga dem, må bra och möta vårt existentiella behov av att känna att vi tillhör något större.
– Behovet av varats enhet finns hos oss. I Sverige får vi den känslan av att vara i skogen, i Iran av att titta på stjärnhimlen. När vi inte har tillgång till det, till exempel i stora städer, blir det ett hål i vår själ, då saknas något i oss, säger Fereshteh Ahmadi.
Går mot ekologisk andlighet
Enligt David Thurfjell ser vi nu en vändning i delar av samhället, bort från den antropocentriska, alltså människocentrerade, synen på naturen.
– Man närmar sig naturen som en del av den och tonar ner att människan skulle vara unik.
Miljörörelsen intresserar sig för arternas överlevnad – inte för att tjäna pengar på dem, eller av pedagogiska skäl, eller för att man blir berörd av dem, utan för deras egen skull.
Just nu deltar David Thurfjell i det internationella forskningsprojektet Enchanted ecologies som bland annat studerar olika slags ekologisk andlighet. Några exempel är skogsbad, naturkontakt och naturens rättigheter – en rörelse som tillskriver naturen juridiska rättigheter, inspirerad av olika urfolks syn på exempelvis floder och berg som levande varelser.
I de här rörelserna övar sig människor på att uppleva andra arter som personer. Det blir en andlig teknik som ställer om medvetandet, och som gör en mycket mindre benägen att exploatera naturen. – Det finns något potentiellt hoppfullt där. Där kan man börja ana en rörelse för en mer ekocentrisk natursyn. Det bådar gott men det går lite långsamt, säger David Thurfjell.
Text: Abigail Sykes på uppdrag av forskning.se
Så påverkar naturen oss
Många forskningsstudier visar på naturens positiva effekter på vår hälsa. Här är några exempel på naturens läkande kraft:
Människor som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet är friskare än de som bor i områden med mindre grönska. De är mindre stressade, lever längre och har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och mental ohälsa.
Barn som föds och bor i gröna grannskap har mindre risk för låg födelsevikt och övervikt senare i livet.
Förskolebarn med tillgång till rymliga, gröna och varierade utemiljöer får bättre koncentration och nattsömn, ökat välbefinnande och färre infektioner.
Ett japanskt ”skogsbad”, alltså ett kort, avspänt besök i skogen, har en positiv effekt på människors immunförsvar.
Bröstcanceropererade kvinnor klarar sin behandling bättre om de vistas i naturen regelbundet.
Utsikt mot natur från sjukhusfönstret kan leda till att patienter mår bättre och snabbare blir friska. En rad studier visar att blotta anblicken av natur, exempelvis bilder, filmer eller akvarier, kan verka stressdämpande och hälsofrämjande.
När hjärnan spontant tar in intrycken av naturen får vi återhämtning och stressreducering.
Källor: Forskning.se, KI, SLU, Naturvårdsverket
Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller. Det hoppas forskarna i ett nytt Chalmerslett pilotprojekt kunna bidra med i framtiden.
Forskarna vill designa en biologisk nanopartikel som lurar kroppens immunceller att agera som om de hade mött ett äkta virus. Partikeln ska förses med både immunförstärkare och ett målsökande protein – en sorts adresslapp – som gör att vaccinet enbart når en viss typ av immunceller. Provröret på bilden innehåller ett sådant målsökande protein.
Genom ett brett samarbete mellan flera lärosäten och externa aktörer försöker forskarna hitta nya sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler.
Vaccin direkt i nässlemhinnan
– Det finns flera fördelar med att ge ett vaccin direkt i nässlemhinnan. Det efterliknar hur många virus ofta tar sig in i kroppen och kan därför effektivare lura rätt celler att dra igång försvaret. För att globalt kunna leverera ett vaccin är det en stor fördel att det kan skickas med posten och tas i hemmiljö, säger forskaren Karin Norling vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers.
Hon doktorerade nyligen inom biovetenskap och är nu i full färd med att samordna och förbereda laboratoriearbetet i det nya projektet.
Genom att kombinera flera lovande koncept som utvecklats på såväl Chalmers som Göteborgs universitet, AstraZeneca och internationellt, hoppas forskarna kunna testa ett unikt vaccinationskoncept mot covid-19.
Forskarna vill designa en biologisk nanopartikel som lurar kroppens immunceller att agera som om de hade mött ett äkta virus. I själva verket kommer de i kontakt med ett så kallat mRNA, som är ett förstadium till en ofarlig del av viruset. Dessutom har den konstgjorda partikeln försetts med både immunförstärkare och ett målsökande protein – en sorts adresslapp – som gör att vaccinet enbart når en viss typ av immunceller. När dessa blir aktiverade lär sig kroppen förhoppningsvis att känna igen och försvara sig mot viruset i framtiden.
– Förhoppningen är att detta tvärvetenskapliga angreppssätt ska resultera i en effektiv och flexibel vaccinplattform som kan användas för såväl covid-19 som kommande pandemier, säger Fredrik Höök som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers och centrumledare för Formulaex, där AstraZeneca är ledande industripartner.
mRNA-tekniken med på testlistan
Fredrik Höök är också en av profilledarna inom Chalmers nya forskningsprofil för hälsa och teknik, som ska utveckla ny teknik och innovativa lösningar tillsammans med sjukvård och näringsliv. Under pilotprojektet ska forskarna utvärdera förutsättningarna för ett längre och mer omfattande projekt för att ta fram ett covid-19-vaccin i nässpraysform.
– Att tro att vi har ett vaccin om ett halvår är nog lite väl optimistiskt, men vi kommer förhoppningsvis kunna säga om ett målsökande nässpraysvaccin är lovande nog att förbereda för kliniska tester, säger Karin Norling.
När den vetenskapliga tidskriften Nature nyligen beskrev olika typer av vaccinkoncept som just nu testas, fanns mRNA-tekniken med på listan.
Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styra produktionen av proteiner inne i cellerna.
RNA bär informationen från DNA till färdigt protein
När informationen i generna i våra celler ska användas för att bilda ett protein skapas först en ”kopia” av genens DNA. Denna kopia kallas budbärar-RNA, eller mRNA efter engelskans messenger RNA. mRNA fungerar i sin tur som en mall för hur ett visst protein ska konstrueras.
Källa: Genteknik.nu
Korta RNA-molekyler i våra celler, så kallade mikroRNA, reglerar aktiviteten hos budbärar-RNA (mRNA) – molekylen som kodar för byggstenarna i vår kropp, proteinerna. Exakt hur denna reglering går till är inte känt i detalj, men man vet att mikroRNA kan tysta mRNA-molekyler och därmed förhindra proteinproduktion. Därför kan de användas som verktyg eller mål för läkemedelsbehandling.
Förändrad RNA-struktur påverkar mängden protein
– Det är viktigt att öka vår förståelse för hur mikroRNA reglerar proteinproduktionen eftersom denna process är störd i många olika typer av sjukdomar, inklusive cancer. Vi visar för första gången att ett mikroRNA-mRNA-komplex har en struktur som förändras och att denna rörelse påverkar det biologiska utfallet, alltså mängden protein som produceras i cellen, säger Katja Petzold, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien som publicerats i tidskriften Nature.
Forskarna studerade en mikroRNA-molekyl som kallas miR-34a och som spelar en viktig roll i cancer genom att indirekt påverka aktiviteten hos proteinet p53, känt för sin förmåga att förhindra cancerbildning. Förändringar i p53-proteinets funktion är mycket vanligt vid cancer hos människa. miR-34a hämmar den mRNA-molekyl som kodar för proteinet Sirt1, vars funktion är att inaktivera p53.
De olika strukturtillstånden kan påverkas
Med hjälp av kärnmagnetisk resonans (NMR) och andra biofysiska metoder kunde forskarna kartlägga strukturen och dynamiken hos miR-34a när det binder till mRNA-molekylen. De fann då att komplexet befinner sig i två strukturellt olika tillstånd, en måttligt aktiv struktur med en population på 99 procent och en med förbättrad aktivitet, med en population på 1 procent. Dessa tillstånd kan växla mellan varandra eftersom de är i jämvikt, och andelen av de olika strukturella tillstånden kan modifieras av yttre faktorer.
– När vi har tagit reda på exakt hur vi kan påverka dessa tillstånd så kan vi använda detta för att utveckla nya läkemedel som styr produktionen av specifika proteiner, säger Katja Petzold.
Forskarna kunde sedan visa att miR-34a använder sig av samma strategi för att nedreglera produktionen av andra proteiner, inte bara Sirt1.
– Vår studie ger en första inblick i hur proteinproduktion kan regleras genom förändringar i mikroRNA-molekylers struktur och dynamik. Detta är viktigt eftersom det öppnar för utveckling av läkemedel med en helt ny verkningsmekanism, säger Lorenzo Baronti, doktorand i Katja Petzolds forskargrupp och studiens försteförfattare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
RNA bär informationen från DNA till färdigt protein