Det hot som askskottsjukan utgör för asken i Sverige och Europa är akut. Därmed riskerar ett viktigt träd i landskapet och kulturhistorien att försvinna, det träd som i den fornnordiska mytologin kallas för ”livets träd”.
Detta hot är ändå bara toppen på ett isberg. Många arter är beroende av asken för sin överlevnad och i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation varnar en grupp forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet för en hotande ”utrotnings-kaskad”.
– Om inte mer görs för att rädda trädet kommer vi att få se mycket långtgående konsekvenser, konstaterar Michelle Cleary, vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.
Arter får svårt att överleva utan askar
I en kartläggning, som bygger på data från Artdatabanken vid SLU, visar forskarna att hela 483 arter är kopplade till askträden, däribland 211 olika skalbaggar och 30 fjärilar, liksom 87 lavar, 71 mossor och 65 svampar. Av alla dessa är 11 procent helt beroende av asken för sin överlevnad och ytterligare 23 procent föredrar asken framför andra trädslag. Forskarna talar om en domino-effekt. Faller asken faller också många andra delar i ekosystemet.
Ett försök att uppskatta hur många arter som hotas av utrotning om asken försvinner har också gjorts, baserat på hur viktig asken är för artens fortlevnad samt artens nuvarande bevarandestatus. Det forskarna kom fram till var att 115 arter löper stor risk att dö ut i Sverige.
– Vi har gjort ett första försök att identifiera följderna när en hel trädpopulation slås ut. Det här är något som måste uppmärksammas i högre grad. Vi behöver se helheten, säger Michelle Cleary.
Almsjukan förstärker hotet
En besvärande omständighet är att det trädslag som kan hysa flest av de arter som inte är helt beroende av ask är almen. Även almen har ju drabbats av en allvarlig sjukdom, almsjukan, vilket har lett till att nästan alla gamla almar i Europa har försvunnit. Följden är att många arter kopplade till almträden nu är rödlistade.
Forskarna ställde sig sedan frågan hur de 430 arter som inte kräver tillgång till ask för att överleva skulle klara sig i ett landskap där det varken växer ask eller alm. Med hjälp av en matematisk optimeringsmodell kom de fram till att det skulle behövas upp till nio andra trädslag för att bevara dessa arter.
Viktigt att ta vara på resistenta askar
Askskottssjukan är en svampsjukdom som förmodligen kom till Europa med importerade växter från Asien. Träden angrips i första hand under sommaren när sporerna sprids med vinden och får fäste på bladen. Då svampen är etablerad hindras trädets upptag av vatten och näring.
En liten del av askarna, 1–5 procent, är resistenta mot askskottsjukan. Forskarna arbetar med att identifiera motståndskraftiga träd och uppföröka till plantor.
– Tyvärr går det långsamt på grund av bristande resurser. Möjligen beror det låga intresset på att asken har ett relativt litet kommersiellt värde, då den bara utgör 0,1 procent av virkesförrådet i Sverige. Likväl är det ett betydelsefullt träd, både kulturellt och för dess egenskaper. Asken är i högsta grad ekologiskt viktig eftersom många andra arter är beroende av trädet. Om asken försvinner förlorar vi också mycket av den biodiversitet som är kopplad till trädet, säger Michelle Cleary.
Hjälp till att rädda asken!
En ask som är relativt resistent mot askskottsjuka, omgiven av askar som dött av sjukdomen. Bild: Per Fornling
För att vinna kampen mot askskottsjukan behöver forskarna allmänhetens hjälp att hitta de askar som har en genetisk motståndskraft. De har redan några exemplar, men det behövs fler för att bygga upp en helt ny population. Därför vill forskarna att vi håller ögonen öppna och rapporterar de friska askar som vi ser under våra utflykter i skogen.
Det avgörande för om en ask ska rapporteras in eller inte, är att den är frisk och står i ett litet eller större bestånd med sjuka askar. De friska askar som står ensamma i till exempel en trädgård har kanske inte blivit utsatta för smittan, och då vet vi inte om den har de motståndskraftiga generna. Står den däremot bland andra, uppenbart smittade, askar så kan man utgå ifrån att den har motståndskraften som forskarna söker.
Hittar du en frisk ask med sjuka ”grannar” – rapportera den till forskarna på den här adressen: michelle.cleary@slu.se så kan du vara med och rädda en av jordens alla hotade arter!
Så skapas en frisk askpopulation
Utifrån den lilla andel av askarna – mindre än fem procent – som är motståndskraftig mot askskottsjukan, försöker forskare skapa en frisk askpopulation som kan användas för att etablera fröplantager i framtiden. Nu har det visats att urvalsarbetet kan snabbas på med hjälp av modern teknik som kan påvisa kemiska markörer för motståndskraft hos enskilda träd.
Michelle Cleary, universitetslektor, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, michelle.cleary@slu.se
Vetenskaplig artikel:
Ash dieback risks an extinction cascade.Biological Conservation 244 (2020).Tove Hultberg, Jonas Sandström, Adam Felton, Karin Öhman, Jonas Rönnberg, Johanna Witzell & Michelle Cleary.
– Vi befinner oss i en unik situation där vi som forskare vill studera konsekvenserna. Delar av elitidrotten har blivit en otroligt stark kommersiell produkt – nu har basen för den i stort sett försvunnit, säger Susanna Hedenborg, professor och den forskare som leder projektet.
Men det är inte bara elitidrotten som är i fokus för projektet. Forskarna vänder sig till idrottsledare, idrottsutövare, idrottspublik och supporters på alla nivåer för att dokumentera erfarenheter av krisen. Materialet ska ligga till grund för framtida forskning.
Berättelser om idrottens betydelse i våra liv
– Vi har redan fått in ett hundratal berättelser med stor spännvidd. Någon berättar att de rör sig mer ute i naturen nu, eftersom de inte kan gå på gym, medan någon annan talar om att de sörjer att de inte kan följa sitt fotbollslag i Allsvenskan trots att de köpt årskort. Gemensamt för dem är att de belyser hur stor del idrott och fysisk aktivitet har i våra liv, säger Susanna Hedenborg som menar att coronakrisen samtidigt ställer många av idrottens frågor på sin spets.
– Vad gör barn och unga med sin lediga tid när cuper och träningar ställs in? Blir de mer stillasittande, något forskarna varnat för redan tidigare, eller utvecklas nya rörelsekulturer? Påverkas alla på samma sätt, eller är det som andra forskare visat, stora skillnader mellan hur olika grupper har tillgång till idrott och friluftsliv?
Ska göra djupintervjuer
Susanna Hedenborg ger exempel på andra frågeställningar som är intressanta för forskningen: Vad händer till exempel när en person som ägnat större delen av sin ungdomstid på träningar för att nå världstoppen helt plötsligt behöver ändra inriktning på sitt liv? Hur ser framtiden ut för de stora mästerskapen? Kanske kommer de att arrangeras på mer hållbara sätt i framtiden?
Nästa steg i projektet är djupintervjuer. Insamlingen av material kommer att pågå till hösten.
– Det är svårt att överblicka alla konsekvenser av coronakrisen men det är nu vi måste dokumentera människors erfarenheter – det blir ett viktigt underlag för framtida forskare, säger Susanna Hedenborg.
Sexuella övergrepp drabbar ungefär var tionde flicka och var tjugonde pojke. Största gruppen förövare är män med pedofili, det vill säga män som tänder sexuellt på barn. Trots polisiära, tekniska och politiska initiativ fortsätter övergreppen mot barn att öka, framför allt övergrepp via internet. Det finns därför ett stort behov av effektiva och vetenskapligt utprövade behandlingar för pedofili.
Forskare vid Karolinska institutet och Göteborgs universitet har nu utvärderat effekten av läkemedlet degarelix, som är godkänt för behandling av prostatacancer. Det stänger av produktionen av manligt könshormon, testosteron, och minskar inom loppet av några timmar testosteronnivåerna i kroppen. Läkemedlet ges i injektionsform och fylls på var tredje månad.
Dämpade sexuell lust och sexuell attraktion till barn
I studien ingick 52 män med pedofili från hela Sverige. Männen lottades till behandling med läkemedlet degarelix eller en verkningslös placebosubstans. Varken deltagarna eller forskarna visste vilka som fått läkemedlet förrän studien var över.
Behandling med degarelix ledde till att två viktiga riskfaktorer för att begå övergrepp dämpades: hög sexuell lust och sexuell attraktion till barn. Effekterna märktes redan inom två veckor.
– Det är viktigt att kunna erbjuda en behandling med snabbt insättande effekt. Patienternas egna upplevelser av läkemedlet var överlag positiva, säger Christoffer Rahm, chefsöverläkare i psykiatri vid Psykiatri Södra Stockholm och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som har lett arbetet med den nya studien.
De flesta ville fortsätta med läkemedlet
Framför allt beskrev männen gynnsamma effekter på sexualiteten. Flera angav att de fick ett inre lugn, att tankarna på sex inte längre var dominerande och att de tappade sitt sexuella intresse för barn. En majoritet ville fortsätta med läkemedlet efter studiens slut.
– Den här studien är ett viktigt steg mot evidensbaserad behandling för pedofili. Vi planerar nu att genomföra en ny studie där samma preparat ska utvärderas över längre tid och jämföras med psykoterapi, säger Christoffer Rahm.
Rekryterades via hjälplinje
All medverkan var frivillig och männen rekryterades via Preventell, som är en nationell hjälplinje vid oönskad sexualitet. Preventell är initierad av ANOVA, en mottagning inom andrologi, sexualmedicin och transmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset. Tanken med hjälplinjen är att erbjuda en snabb kanal in i specialiserad behandling för personer med farlig eller oönskad sexualitet och därigenom förebygga övergrepp och sexuellt våld.
Vissa av deltagarna som behandlades med degarelix fick värmevallningar och reaktioner vid injektionsstället. Det är svårt att dra några slutsatser om psykiska biverkningar eftersom många av deltagarna mådde dåligt redan innan studien startade. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig lista över biverkningar och effekter.
Christoffer Rahm, överläkare, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap (Centrum för psykiatriforskning), Karolinska institutet, christoffer.rahm@ki.se
– Inte minst i dessa coronatider kan dator och smart mobiltelefon vara mycket värdefulla för att bryta de äldres isolering och för olika former av service, men många äldre behöver stöd att ta sig över den tröskel det innebär att komma igång, säger Caroline Fischl, doktorand vid Umeå universitet.
Digital teknik välkomnas
I sin avhandling har Caroline Fischl i fyra studier följt sammanlagt 46 personer i åldrarna 66 till 95 år i norra Sverige. Studierna genomfördes före den nuvarande coronapandemin. Många äldre upplevde att både de sociala nätverken och den samhällsservice de kan ta del av minskar – särskilt på landsbygden – och att den digitala tekniken delvis kan kompensera för det.
Genomgående välkomnade äldre den digitala tekniken i sig. Men det gick att se att de också upplevde olika svårigheter att nyttja den. Därför studeras i avhandlingen hur ett strukturerat tillvägagångssätt för att skräddarsy stöd för äldres engagemang i digitala aktiviteter kan utformas. Stödet innefattar olika individualiserade interventionsstrategier, såsom att anpassa visuella inställningar på den digitala enheten och skapa instruktionsmaterial baserat på äldres behov och preferenser.
Att känna kontroll är viktigt
Det gick även att se att en avgörande faktor för att den äldre ska använda digital teknik är att den känns relevant i den egna tillvaron. Relevans handlar inte bara om att en äldre person ska känna sig intresserad av eller nyfiken på digital teknik, utan om teknikens användbarhet i överensstämmelse med personens mål, behov och värderingar. Att uppleva att man har val och kan utöva kontroll över sig själv och miljön är också viktig för att äldre ska kunna engagera sig mer frekvent i de aktiviteterna.
– Att hjälpa äldre att hitta relevans för digital teknik och att uppleva val och kontroll är en del av de skräddarsydda stöden, säger Caroline Fischl.
Caroline Fischl, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, caroline.fischl@umu.se. Hon är legitimerad arbetsterapeut i Filippinerna och Sverige med en masterexamen i ergonomi och magisterexamen i arbetsterapi.
– Social ångest verkar vara ett problem som är starkt sammanflätad med personligheten men som samtidigt visar stor variation, säger professor Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet som har lett studien.
Forskare har sedan länge letat efter samband mellan personlighetsfaktorer och risken att utveckla psykiatriska sjukdomar. Inom vetenskapen beskrivs personlighet med hjälp av fem väletablerade dimensioner: neuroticism, det vill säga emotionell instabilitet, extraversion som handlar om hur utåtriktad man är, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet – de så kallade Big Five.
Personligheten sammanflätad med ångestdiagnos
En studie från Uppsala universitet, nu publicerad i Plos One, visar att personligheten är starkt sammanflätad med diagnosen social ångest, även kallad social fobi.
I studien deltog 265 personer med diagnosen. De fyllde i omfattande personlighetsformulär, enligt NEO Personality Inventory (NEO-PI-R)-skalan samt Karolinska Scales of Personality (KSP), och jämfördes mot diagnosfria kontrollpersoner och även mot svenska normdata.
Personerna med social ångest hade markant avvikande personlighetsdrag med framförallt hög neuroticism, det vill säga känslomässig instabilitet, och introversion, att man är introvert, inåtriktad.
Individuell personlighetsmässig variation
Samtidigt visade studien att det fanns stor personlighetsmässig variation bland de ångestdrabbade individerna där tre personlighetsgrupper kunde urskiljas, baserat på klusteranalys av Big Five personlighetsdimensionerna.
Den första gruppen, med prototypisk social ångest, var både höggradigt ängsliga och introverta – vilket ofta ses som grundformen för social ångest. Men dessa individer utgjorde endast en tredjedel (33 procent) av patientgruppen
Den andra gruppen (29 procent), med introvert-samvetsgrann social ångest var väldigt introverta men mer måttlig ängsliga och de hade också hög samvetsgrannhet.
Den tredje och största gruppen (38 procent) med instabil-öppen social ångest, var ängsliga och känslosamma men nästintill normalextroverta personer som också visade hög grad av personlighetsmässig öppenhet jämfört mot normdata.
– Det är tänkbart att orsakerna till den sociala ångesten skiljer sig åt för de tre grupperna, till exempel när det gäller avvikelser i hjärnans signalämnen och genetiska faktorer. Det kan också vara så att de olika grupperna behöver olika behandlingsinsatser, men det behövs ytterligare studier för att klargöra om det spelar roll och i så fall vilken, säger Tomas Furmark.
Social ångest (social fobi) kan ta sig uttryck på många olika sätt, vilket kan medföra problem vid diagnostik. I denna studie undersökte vi personlighetsdrag hos ett stort urval av patienter (N = 265) som diagnostiserats med social ångest jämfört med friska kontroller (N = 164) med hjälp av den reviderade NEO Personality Inventory (NEO-PI-R) skalan samt Karolinska Scales of Personality (KSP). Dessutom identifierade vi subtyper av social ångest baserat på klusteranalys av NEO-PI-R Big Five personlighetsdimensionerna. Betydande gruppskillnader i personlighetsdrag mellan patienter och kontroller noterades på alla Big Five-dimensioner utom agreeableness (vänlighet).
Gruppskillnader noterades vidare på de flesta underfasetterna av NEO-PI-R och nästan alla KSP-variabler. En logistisk regressionsanalys visade emellertid att endast neuroticism och extraversion kvarstod som oberoende prediktorer för patient/kontrollgrupp när man kontrollerade för effekterna av de andra Big Five-dimensionerna. Dessutom visade endast neuroticism och extraversion stora effektstorlekar när ångestpatienterna jämfördes med svenska normdata för NEO-PI-R.
En tvåstegs-klusteranalys resulterade i att tre separata kluster av social ångest kunde identifieras – dessa benämndes som Prototypisk (33%), Introvert-Samvetsgrann (29%) och Instabil-Öppen (38%). Individer i det prototypiska klustret visade de största avvikelserna på Big Five-dimensioner och profilanalyser visade vidare att dessa individer var svårast drabbade när det gäller graden av social ångest, självskattad rädsla vid tal inför grupp, traitångest och ångestrelaterade KSP-variabler.
Ytterligare studier behövs för att klargöra om personlighetstyperna vid social ångest skiljer sig åt gällande orsaksfaktorer och behandlingsrekommendationer. Men de nuvarande resultaten tyder på en betydande heterogenitet när det gäller personligheten hos socialt ängsliga individer och understryker att social ångest är ett mångdimensionellt problem.
Kontakt:
Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, tomas.furmark@psyk.uu.se.
Ett elektrokardiogram, eller EKG, är ett diagram som visar de elektriska signaler som skapas i hjärtat och kan avslöja olika typer av sjukdomar som påverkar det. Det används rutinmässigt i vården och varje EKG måste idag tolkas manuellt av en hjärtspecialist.
Tränat på 2 miljoner EKG:n
Den nya studien visar hur en AI automatiskt kan diagnostisera avvikelser som kan upptäckas i ett EKG. AI:n har först tränats på fler än 2 miljoner insamlade EKG:n som hjärtspecialister har diagnostiserat manuellt. På så sätt lär den sig att hitta de typiska mönstren för sex av de vanligaste EKG-avvikelserna och kan därefter ställa diagnos på en helt annan patient med någon av dessa sjukdomar, lika bra som en hjärtspecialist.
Än är metoden inte färdig att användas på läkarmottagningar och sjukhus. Men forskarna bedömer att den i framtiden har stora möjligheter att förbättra hjärtsjukvården i låg- och medelinkomstländer där stora delar av befolkningen inte har samma tillgång på specialister som kan tolka EKG som vi har här i Sverige.
Samarbete mellan forskare inom medicin och AI
– Detta är det första resultatet av ett samarbete som vi byggt upp under de senaste två åren. Att våga satsa på den här typen av djupa samarbeten mellan forskare inom AI och forskare inom medicin tror jag väldigt mycket på för att framöver skapa ny kunskap som kan hjälpa oss människor till en bättre tillvaro, säger Thomas Schön som forskare i maskininlärning/AI vid Uppsala universitet och ansvarar för den tekniska delen i studien.
Den matematiska modell, så kallade djupa artificiella neurala nätverk, som ligger till grund för den här studien är ett bra exempel på grundtanken inom maskininlärning där datorer själva bygger en modell och använder den för att lära sig lösa uppgifter från insamlade data. Den metoden skiljer sig från det klassiska sättet att arbeta med en dator och där datorn manuellt programmeras exakt för den specifika uppgift den ska lösa. Vid många problemställningar har resultaten visat sig bli bättre om maskininlärning används och datorn själv får hitta mönster från insamlade siffror, texter, diagram och bilder.
Vetenskaplig artikel:
Automatic diagnosis of the 12-lead ECG using a deep neural network. Antônio H. Ribeiro, Manoel H. Ribeiro, Gabriela M.M. Paixão, Derick M. Oliveira, Paulo R. Gomes, Jéssica A. Canazart, Milton P. S. Ferreira, Carl R. Andersson, Peter W. Macfarlane, Wagner Meira Jr., Thomas B. Schön, Antonio Luiz P. Ribeiro. Nature Communications, 11(1760), 2020
Kontakt:
Thomas Schön, professor i reglerteknik vid institutionen för informationsteknologi, systemteknik, Uppsala universitet, thomas.schon@it.uu.se
Det är tack vare nyinstallerade datorbaserade verktyg för läkemedelsutveckling som Per-Erik Olsson kan scanna bland miljontals molekyler som kan hämma olika funktioner hos coronaviruset.
– Vi vill försöka identifiera molekyler som kan binda till coronavirusets proteiner, ansvariga för att viruset kan ta sig in i mänskliga celler. Det handlar om att bromsa infektionsförloppet och på så sätt ge kroppen bättre chans att försvara sig, förklarar Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
Datorbaserad läkemedelsutveckling
Med hjälp av datorbaserade metoder för läkemedelsutveckling är det möjligt att inom loppet av bara några veckor hitta molekyler med hög potential för användning i både läkemedel och grundforskning.
– Fördelarna med datorbaserade metoder är att de är mycket snabbare än experimentella studier. På ganska kort tid kan man från miljontals molekyler begränsa urvalet till cirka femtio potentiella hämmare av coronaviruset, en process som skulle ta flera år i ett laboratorium, säger Per-Erik Olsson.
På så sätt kan forskarna identifiera möjliga läkemedel som i ett nästa steg behöver testas i levande celler.
– Det här är otroligt kraftfulla verktyg som öppnar många nya dörrar. En annan möjlighet är att vända på processen och välja ut en substans av intresse, till exempel ett miljögift, och undersöka vilka system i cellerna som blir påverkade.
Könsskillnader i hjärnan
Per-Erik Olsson håller på att etablera en enhet för datorbaserad läkemedelsutveckling vid Örebro universitet efter att ha spenderat fyra månader vid University of California San Diego för att lära sig mer om dessa metoder. I vanliga fall forskar han om könsskillnader i hjärnan och proteiner som påverkar dess utveckling – ett forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet.
– Vi undersöker också vilka molekyler som kan blockera cancerutveckling i hjärnan för att se om vi kan hitta kandidater som kan fungera som läkemedel, säger han.
I framtiden vill Per-Erik Olsson använda de datorbaserade metoderna för att även bidra till utvecklingen av nya antimikrobiella behandlingsmetoder. Han planerar att starta forskningssamarbeten med andra forskare och att använda metoderna i undervisningen.
Att tillfälligt byta spår i forskningen för att studera coronaviruset, något som också Vetenskapsrådet stöttar, ser Per-Erik Olssons som en tjänst till samhället.
– Vi gör ett försök och ser vad vi kan hitta. Den stora utmaningen för andra forskare blir sedan att testa dessa molekyler i experimentella studier.
Forskarnas hypotes var att belastning med tyngder i viktvästarna skulle leda till en kompensatorisk minskning av kroppsvikten. I den kliniska studien ingick 69 personer, med kroppsmasseindex (BMI) på mellan 30 och 35, den lägsta graden av fetma. Deras instruktioner var att bära en viktväst åtta timmar per dag under tre veckor, och i övrigt leva som vanligt.
Alla studiedeltagare bar viktvästar, men lottades att ingå i en av två grupper. Kontrollgruppen fick bära lättare västar som vägde ett kilo, medan behandlingsgruppen fick bära tyngre västar som vägde cirka elva kilo. När de tre veckorna passerat hade de försökspersoner som bar de tyngre västarna gått ner 1,6 kilo medan de som bar de lätta västarna gått ner 0,3 kilo.
– Vi tycker att det är mycket intressant att behandlingen med de tyngre viktvästarna minskade fettmassan medan muskelmassan samtidigt var intakt, säger professor Claes Ohlsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Större effekt än vid många typer av träning
– Den effekt vi kunde se på fettmassan under detta korta försök var större än vad man brukar se efter olika former av fysisk träning. Men vi kunde inte avgöra om det var underhudsfett eller det farliga bukfettet som minskat, alltså det fett i bukhålan som är starkast kopplat till hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger John-Olov Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskarna har tidigare i djurstudier, som publicerades 2017, visat att det finns ett jämnviktsystem som strävar efter att hålla kroppsvikten konstant. Forskarna har gett det namnet gravitostat. Hos möss sker denna reglering bland annat via påverkan på aptiten. För att fungera måste systemet innefatta en kroppsegen badrumsvåg. Forskarnas nya kliniska studie visar att det finns en liknande inbyggd badrumsvåg också i människa.
Nytt perspektiv på stillasittande
Om människor sitter ned mycket verkar det som att utslaget på den kroppsegna badrumsvågen blir för lågt. Det kan förklara att sittande så tydligt kopplas till fetma och ohälsa. Viktvästarna kan leda till att utslaget på den kroppsegna vågen blir högre, vilket minskar kroppsvikten.
Många frågor om hur gravitostaten fungerar återstår för forskarna att besvara. Bland annat vill de studera om ändrad energiförbrukning, aptit och rörlighet bidrar till viktnedgången för människor som får bära viktvästar. Forskarna vill också se om viktminskningen fortsätter för dem som bär viktväst under en längre tid än tre veckor, och om det farliga bukfettet minskas av behandlingen.
– Det finns forskningsrapporter som visar ett samband mellan symptom på covid-19 och luktnedsättning. Vi vet inte än vad det beror på men det verkar vara relativt vanligt. Om man är medveten om förändringen och har symtomen kan man isolera sig själv och förhindra att sprida smittan vidare. Det är viktig information att nå ut med, säger Jonas Olofsson, forskare vid Psykologiska institutionen och ansvarig för Stockholms universitets del av projektet
Rapporter om påverkad smak och lukt
Den enkät som studien utgår från har tagits fram av The Global Consortium for Chemosensory Research (GCCR), ett nätverk med över 400 forskare från 50 olika länder.
Nätverket bildades som respons på anekdotiska rapporter om att luktsinnet påverkas av covid-19. Syftet med enkäten är att ta reda på om och hur lukt- och smaksinnena förändras för de som drabbas av covid-19, och om viruset på detta sätt skiljer sig från andra luftvägssjukdomar. Jonas Olofsson hoppas att de första resultaten kan komma redan innan april är slut.
– Jag tycker det är fantastiskt att forskning kan gå så här snabbt. Hundratals personer går samman och får saker gjorda. Jag hoppas att det här kommer att förändra forskningen om de kemiska sinnena, och att det här kommer att leda till nya studier där den här stora gruppen samarbetar, säger han.
Svårt att jämföra luktsinnet med andra
I enkäten finns frågor om hur man upplever lukt och smak och vilka symptom man i övrigt upplever. Forskning av Jonas Olofsson och hans dåvarande doktorand Ingrid Ekström, nu vid KI, visar att människor är bra på att uppskatta förändringar i sitt eget luktsinne.
– Tidigare har det sagts att vi inte har förmågan att bedöma det egna luktsinnet. Den som tror sig ha bra luktsinne har inte alltid det, men det är svårt att värdera sitt luktsinne i jämförelse med andra. Däremot har vi kunnat visa att man är bra på är bra på att upptäcka om man själv får ett försämrat luktsinne, särskilt om det sker snabbt, och det är det som är intressant i det här fallet, säger Jonas Olofsson.
Framstegen är världsunika: Patienterna har levt sina vanliga liv, med tankestyrda proteser, i upp till sju år. I upp till tre år har de också upplevt en ny funktion i vardagen – beröringskänsel i proteshanden.
Se filmen The most natural robotic prosthesis in the world (12.19)
Forskningen leds av Max Ortiz Catalan, docent i medicinteknik på Chalmers, i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och företaget Integrum i Göteborg. Forskare i Österrike och USA har också bidragit till den senaste studien.
Implanterade elektroder styr protesen
– Vår studie visar att en proteshand som förankras i skelettet, och styrs med implanterade elektroder, kan göra mycket mer precisa rörelser än en konventionell proteshand. Funktionen förbättras ytterligare när vi återskapar förmågan att uppfatta beröringstryck, som innebär att patienterna känner hur hårt de ska greppa olika föremål. Över tid har patienterna blivit allt bättre på att uppfatta även små tryckförändringar mot proteshanden, säger Max Ortiz Catalan.
– Men det viktigaste resultatet i studien är att den här typen av protes kan vara en kliniskt genomförbar ersättning för en förlorad arm. Oavsett hur sofistikerat ett neuralt gränssnitt är så kan det bara göra verklig nytta om det finns en säker och långsiktigt stabil koppling mellan patienten och protesen. Vi har nu visat detta för första gången, med en armprotes som kan styras tillförlitligt och förmedla känsel, i patienternas vardag. Sedan de fick sina proteser har de använt dem kontinuerligt i både yrkesliv och på fritiden.
Permanent koppling till patientens nerver
Armprotesen är unik eftersom den kombinerar flera olika egenskaper som inte har visats tillsammans hos någon annan liknande teknologi i världen:
Protesen har en permanent koppling till patienternas nerver, muskler och överarmsben.
Den har både tankestyrning och konstgjord känsel.
Patienterna behöver inte bära med sig någon tillhörande utrustning utanför kroppen, såsom batteri eller dator.
Tekniken har inte bara visat sig fungera under en kortare period i en kontrollerad labbmiljö. Den används fortlöpande av patienterna under alla deras vardagliga aktiviteter, utan hjälp från forskarna.
Den nyaste delen av teknologin, konstgjord känsel, utgår från tre trycksensorer i protesens tumme. Signalerna från dem överförs via ett implanterat gränssnitt i armstumpen till nerver som leder mot hjärnan. Patienterna kan därmed känna när de tar tag i ett föremål och hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna en biologisk hand.
Utmaningen är det neurala gränssnittet
– Idag är det inte sensorerna som är flaskhalsen för att skapa konstgjord känsel, säger Max Ortiz Catalan. Utmaningen är att skapa neurala gränssnitt som sömlöst kan överföra stora mängder artificiellt insamlad information till nervsystemet, på ett sätt som användaren kan uppfatta naturligt och utan ansträngning.
Operationerna inom projektet har gjorts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ledda av professor Rickard Brånemark och doktor Paolo Sassu. Målet för hela det Chalmersledda forskarlaget och Integrum är att utveckla en brett tillgänglig produkt, som kan fungera för så många som möjligt av de över en miljon människor som lever med en amputerad arm eller ett ben runt om i världen.
– Just nu deltar de svenska patienterna i vår kliniska validering av teknologin för armproteser, säger Max Ortiz Catalan. Vi räknar med att detta system kommer att bli tillgängligt även utanför Sverige inom ett par år. Vi gör också stora framsteg med en motsvarande teknologi för benproteser, som vi planerar att implantera hos en första patient senare i år.
Så funkar tekniken
Armprotesens styrsystem kallas för E-Opra, och baseras på implantatsystemet Opra från Integrum AB. Implantatsystemet förankrar protesen i skelettet i amputationsstumpen genom så kallad osseointegration (osseo = ben). Samtidigt fästs elektroder på muskler och nerver inne i amputationsstumpen. E-Opra skickar signaler åt båda hållen mellan protes och hjärna, precis som i en biologisk arm.
Protesen styrs med tankekraft, via de viljestyrda elektriska muskel- och nervsignalerna i armstumpen, som elektroderna fångar upp. Signalerna leds till implantatet, som går genom huden och kopplas till protesen. De leds sedan till ett inbäddat kontrollsystem som forskarna har utvecklat. Det är tillräckligt litet för att få plats inuti protesen, och behandlar signalerna med sofistikerade avkodningsalgoritmer med hjälp av artificiell intelligens. Resultatet blir styrsignaler till proteshandens rörelser.
Den konstgjorda känseln utgår från trycksensorer i protestummen. Signalerna från dessa omvandlas av kontrollsystemet i protesen till elektriska signaler, som sedan stimulerar en nerv i armstumpen. Nerven leder till hjärnan, som därmed uppfattar trycknivån mot handen.
Implantatsystemet kan kopplas till alla kommersiellt tillgängliga proteser, så att de kan fungera mer effektivt.
Så upplevs den konstgjorda känseln
Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever oftast fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. När trycksensorerna i protestummen reagerar upplever patienterna i studien att förnimmelsen kommer från deras fantomhand. Var på fantomhanden det är varierar mellan patienterna, beroende på vilka nerver i armstumpen som tar emot signalerna. Det lägsta trycket kan upplevas som att huden nuddas med spetsen av en blyertspenna. Med ökande tryck blir förnimmelsen starkare och allt mer ”elektrisk”.
Patienter som amputerats ovanför armbågen
Den aktuella studien behandlar patienter som är amputerade ovanför armbågen. Det användningsområdet ligger närmast en färdig produkt. Forskargruppen arbetar parallellt med ett anpassat system för amputationer nedanför armbågen. Där finns det, i stället för ett stort ben, två mindre ben som implantatet ska förankras i. Gruppen arbetar också med att anpassa systemet för benproteser.
Max Ortiz Catalan, institutionen för elektroteknik, leder labbet Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory på Chalmers, maxo@chalmers.se
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, fick höra talas om det nya coronaviruset 3 januari 2020.
– Marken försvann under mina fötter, säger Björn Olsen.
Björn Olsen har studerat pandemier i 25 år och har länge sagt att frågan är inte om utan när nästa pandemi kommer. För honom var slutsatsen självklar: Det här blir en pandemi.
Men informationen från Kina var i början av januari knapphändig. Kinesiska myndigheter rapporterade om människor som blivit sjuka av ett nytt virus inom corona-familjen. De menade också att viruset inte smittar lätt mellan människor, ett påstående som skulle visa sig helt felaktigt.
Men snart kom mer information, både om virusets smittsamhet och dess ursprung. Fladdermöss pekades tidigt ut som ursprungliga bärare av viruset och den 10 januari hade kinesiska forskare vid Fudan University i Shanghai kartlagt dess arvsmassa och delade informationen med resten av världen.
Fladdermusen ett viruslager
Den utpekade fladdermusen tillhör gruppen hästskonäsor som är små insektsätande fladdermöss. Fladdermusen kan bära på virus utan att själv bli sjuk och dö vilket gör att kolonierna av fladdermöss fungerar som ett slags viruslager. När en människa blir infekterad producerar kroppen interferoner, en av de tidiga mekanismerna i immunförsvaret, som svar på bland annat virusattacker. Fladdermöss producerar interferon hela tiden.
Det finns omkring 5000 varianter av coronavirus hos fladdermöss, enligt kinesiska forskare. På bilden en liten hästskonäsa, Rhinolophus hipposideros Bild: F. C. Robiller / naturlichter.de / CC BY-SA
– De kan integrera virusets arvsanslag i sitt eget dna och på så sätt producera egna virusprotein som funkar ungefär på samma sätt som när man injicerar vaccin, säger Magnus Gelang, biolog och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum.
– De blir också väldigt varma när de jagar på natten och många virus är värmekänsliga, vilket är en ytterligare anpassning för att klara av ständiga virusinfektioner, säger Magnus Gelang.
I Sverige finns 19 arter av fladdermöss, men enligt Magnus Gelang finns det inget skäl till att vara rädd för fladdermöss. Snarare kan vi tacka dem för att de äter stora mängder mygg när vi sitter ute och grillar. Det är framför allt när vi blandar vilda och tama djur i stressade miljöer som risken för smittor som denna uppkommer. Han påpekar också att det inte är fladdermössen som sprider smittan till oss.
Bild: Magnus Gelang
Annan bärare tog viruset till människa
– Det är ganska onyanserat att säga att virusen kommer från fladdermössen och att de sprider det. De sprider inte till oss utan vi plockar hem det, troligtvis via någon annan vektor däremellan.
En vektor, ett djur som så att säga tar viruset ett steg närmare människan, behövs ofta för att viruset ska utveckla de egenskaper som krävs för att ta sig in i mänskliga celler. Men första ledet i den här kedjan är människor som samlar in fladdermöss, trycker ihop dem i trånga burar och transporterar dem till en marknad där de småningom slaktas. Hanteringen stressar djuren, vilket ökar produktionen av virus. Detta i en miljö som är rik på möjliga vektorer.
Djurmarknad grogrunden
– Det är väldigt många som ränner omkring i en miljö där det är mycket blod, avföring och slem, säger Björn Olsen. Rätt vad det är så är det någon som plockar upp viruset.
I det här fallet har en specifik djurmarknad, en så kallad wet market där det säljs både levande och döda djur, pekats ut som den plats där viruset tog klivet över till människan.
Wet market. Bild: Hao Rui on Unsplash
Länge tycktes myrkotten vara den mest sannolika vektorn.I Kina betraktas myrkottens kött som en delikatess och djurets fjäll används i kinesisk medicin, och myrkotten är hårt utsatt för illegal jakt och handel. Det var i beslagtagna myrkottar, på väg att smugglas in i Kina, som forskare hittade virus som var nära besläktade med det nya coronaviruset SARS-CoV-2.
En ny studie, publicerad i mitten på april 2020, i tidskriften Molecular Biology and Evolution, förkastar teorin om myrkotten och presenterar istället hundar som möjliga vektorer. Enligt den teorin skulle gatuhundar ha ätit fladdermöss, eller delar av dem, fört över smittan till sällskapshundar som i sin tur smittat människor.
Men teorin har, precis som andra teorier om vektorer, kritiserats av andra forskare och sökandet efter det djur som transporterat viruset till människan fortsätter.
Myrkotten och olika ormar är hårt utsatt för illegal jakt och handel. Myrkottar bär på coronavirus som är mycket lika nCoV-2019. Bild: Dan Bennett / CC BY
Björn Olsen betraktar det som händer nu som en generalrepetition inför nästa pandemi. Trots att han är långt ifrån ensam om att ha varnat för pandemier kunde det nya viruset, SARS-CoV-2, utan några större svårigheter kolonisera människor i så gott som hela världen. Hade SARS-CoV-2 kunnat stoppas? Kan nästa virus stoppas?
– Problemet är att vi inte har satsat så mycket på den här typen av forskning, säger Björn Olsen. Det vi har satsat på är den individualiserade medicinen, cancersjukdomar och liknande, men vi har glömt bort den mikrobiella världen som vi lever i.
Skräck att dödligt virus muterar
Då och då har den här världen gjort sig påmind. Oftast har det varit influensavirus som plötsligt muterat och gjort fåglar sjuka. Ibland drabbas även människor.1997 fick viruset H5N1 ett utbrott bland höns i Hongkong, flera människor blev smittade och sex personer dog.
För att få bukt på smittan dödades 1,5 miljoner tamhöns och andra fåglar. I februari 2003 muterade viruset H7N7 bland tamhöns i Nederländerna. Utbrottet spred sig till Belgien och Tyskland och sammanlagt avlivades 31 miljoner fjäderfän till en kostnad av nära 12 miljarder kronor. I december samma år var det dags igen när H5N1 orsakade massdöd bland höns och ankor i flera asiatiska länder. 24 människor dog och 120 miljoner fåglar avlivades.
Faran, eller snarare skräcken, är att ett virus med hög dödlighet ska mutera sig till förmågan att smitta mellan människor.
Bild: Mikael Frivold on Unsplash
Björn Olsen är också ornitolog och har i 20 år studerat virus i änder som fångats i ett andfänge som satts upp vid Ottenby fågelstation på Ölands södra udde. De flesta virus som hittas är ofarliga för människan och gör inte heller fåglarna sjuka.
Han skulle gärna se att den här virusjakten blev lite vanligare, över hela världen.
– Att man har provtagningsstationer bland fladdermöss, bland fåglar – vilda och tama, och bland tamdjur. Man kan köra det här i realtid och ser vi ett virus som börjar bete sig annorlunda kan vi värdera den här informationen och vidta åtgärder. Då ligger man kanske inte steget före, men i alla fall jämsides med viruset.
Bild: Ottenby fågelstation
Var femte and bär på influensavirus
Ottenby fågelstation drivs idag av föreningen Birdlife Sverige. För ett år sedan föreslog Region Kalmar län, tillsammans med Linnéuniversitetet och BirdLife att utveckla verksamheten till ett forskningscenter för fågelburna infektioner. Neus Latorre-Margalef, doktor i mikrobiologi vid Linnéuniversitetet, har precis avslutat den förstudie som då påbörjades.
– Vi fångar änderna när de flyttar. Under hösten när de flyttar till varmare länder bär 20-30 procent av dem på influensavirus, säger hon.
Influensa innebär tarminfektion för fåglarna
För fåglarna är influensa huvudsakligen en tarminfektion. När änderna fångats in tar forskarna prover antingen med en tops som förs in i kloaken eller som tas från färsk avföring änderna ger ifrån sig när de väntar i individuella kartonger innan ringmärkning. Proverna fryses ner till minus 70 grader och transporteras till ett laboratorium på Linnéuniversitetet där de analyseras. Proverna sparas i ett arkiv som idag innehåller cirka fyra tusen influensaisolat.
– En del har vi lyckats sekvensera och gjort studier över hur de förändrats över tid. Genom att jämföra med virus från andra länder kan vi se hur virus sprids i olika geografiska områden. Då kan vi bedöma risken för spridning till kycklingar, säger Neus Latorre-Margalef.
– I Europa finns en hög biosäkerhet för kycklingar och djur som går till matproduktion. Men det är inte på samma sätt i Asien där man har vilda fåglar och tama änder i nära kontakt med andra djur och människor. Det är där virus kan ha nya möjligheter att hoppa till nästa värd.
För drygt tio år sedan startade det amerikanska forskningsprojektet PREDICT för att identifiera och övervaka virus som har potential att orsaka en pandemi. Sammanlagt hittades 1200 sådana virus, varav 160 nya coronavirus. PREDICT utbildade och gav stöd till 60 laboratorier världen över, bland annat det i Wuhan i Kina som senare identifierade SARS-CoV-2.
2016 startade WHO projektet R&D Blueprint för att ta fram en lista över patogener som riskerade hota den globala hälsan och där människan saknade motmedel i form av vaccin. SARS och MERS hamnade på listan, liksom Ebola. Två år senare, i början av 2018, satte forskarna i R&D Blueprint upp en möjlig, tidigare okänd patogen på listan. Den går under namnet ”Disease X”.
Ett år senare publicerade forskare på Wuhans institut för virologi en studie som varnade för att ett coronavirus riskerar att spridas bland människor i Kina, och att fladdermöss kommer att vara källan.
PREDICT finansierades av den amerikanska biståndsmyndigheten USAID. I september, två månader innan det nya coronaviruset slog till, ströp Trumpadministrationen finansieringen av PREDICT. I början av april sa en talesperson för USAID till tidningen LA Times att de planerar ett nytt initiativ för att förhindra att virus tar sig från djur till människa.
Övervakning kan stoppa ny pandemi
Virus överförs från vilda djur till människa via mötespunkter mellan vilda och tama djur. Genom att övervaka de virus som rör sig i naturen kan ett potentiellt farligt virus stoppas innan det orsakar en pandemi. Vid flera tillfällen har influensavirus hos fågelbesättningar stoppats genom att stora mängder fåglar har avlivats. Tamboskap kan också vaccineras för att stoppa spridningen.
Forskare arbetar också med att ta fram vaccin och läkemedel som är verksamma mot en bredare grupp av virus istället för att rikta in sig på det som är aktuellt för stunden. Till exempel vaccin som angriper virusets rna istället för de proteiner som vaccin brukar rikta in sig på.
Björn Olsen tror att en övervakning nu kommer att bli av.
– Ja, jag tror det. Kineserna har varit duktiga på att övervaka fladdermöss, tack vare en eldsjäl.
Eldsjälen heter Shi Zhengli men hennes forskningsområde har gett henne smeknamnet Bat woman. Hon jobbar på smittskyddsinstitutet i Wuhan och det var hennes forskning som slog fast att viruset som orsakade det senaste corona-utbrottet 2002/2003 hade sitt ursprung i fladdermöss. När människor i Wuhan började bli sjuka i december förra året kallades hon omedelbart hem från en konferens i Shanghai. Zhengli har varnat för att det finns cirka 5000 varianter av coronavirus hos fladdermöss och att de kommer att orsaka nya pandemier.
– Det finns andra som har tittat på fladdermöss i Afrika, säger Björn Olsen. Och i Sverige har vi har övervakat virus hos änder i tjugo år. Vi kan skapa övervakningssystem som kan förutse vad som kan hända när viruset sliter sig utanför sina artgränser.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Det är framförallt det kraftigt minskade bilåkandet till följd av Coronakrisen som ligger bakom den minskade efterfrågan på bensin – och i förlängningen på olja. Sedan i fjol har priset mer än halverats, och efterfrågan minskat med trettio procent.
Prisras på olja har skett tidigare, men den här efterfrågeminskningen är spektakulär, enligt André Månberger, forskare i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet, och knuten till ett nationellt forskningsprojekt om kopplingar mellan geopolitik och hållbar utveckling.
– I normalfallet brukar efterfrågan ligga still vid ekonomiska inbromsningar. Och annars stiger den en procent per år. Senaste stora efterfrågeminskningen skedde vid början av 1980-talet, men det var både långsammare och mindre, säger han.
Fortsätter pumpa upp för att hålla igång oljekällan
Tappet till trots så fortsätter många producenter att pumpa upp olja eftersom de behöver intäkterna och det annars finns risk för att källorna producerar sämre om de stängs ner en längre tid. Fracking-oljan i USA, där skifferlager sprängs för att frigöra olja och gas, är extra känslig.
Men om efterfrågeminskningen blir långvarig finns till slut inget annat val än att lägga ner produktionen.
Hur ska de politiker som vill gynna en grön omställning agera?
– Det är lättast att säga vad de inte ska göra, nämligen att rädda oljeindustrin. Vissa oljebolag kommer inte klara av de låga priserna med den skuldsättning de har. Så när det kommer krav på att stater ska ta över deras skulder ska de inte göra det.
Samtidigt varnar André Månberger för en backlash – om länder inte ser till att göra sig mindre beroende av oljan.
– Om den krisande oljebranschen inte blir föremål för några räddningspaket, blir det förmodligen färre bolag som klarar sig. Å andra sidan, om Sverige och andra länder inte minskar sitt fossilberoende kan de oljeproducenter som klarar sig ta ut ett högre pris längre fram. Priset stiger oavsett, men inte lika mycket om utbudet är större.
– Många menar att det tar uppemot femton år innan priserna stiger, men förloppen är så pass snabba så jag tror snarare att det handlar om fem till tio år.
För politiker gäller det därför att främja sådant som ger effekt inom en tidshorisont på fem till tio år. Enligt André Månberger är en viktig åtgärd att främja både tillgång till och acceptans för kollektivtrafik, som ju är betydligt mer energieffektivt än bilåkande.
– Elbilar och andra fossilfria bilar behövs också, men här finns en så pass stor tröghet i systemet, att effekten kommer senare.
Mycket importerat biobränsle
Sverige har en nästan fossilfri elproduktion. Men det mesta av det biobränsle som används importeras, trots att inhemsk produktion både kan minska klimatutsläppen och stärka försörjningstryggheten, påpekar Månberger.
– Om fler länder ska minska sitt oljeberoende, kommer konkurrensen om den bioråvara vi importerar öka, säger han.
Efter prisnedgången 2014 ökade oljeutvinningen i USA, varpå riksdagen höjde skatten på bensin för att dämpa konsumtionen.
Eftersom det den här gången istället är efterfrågan som minskat ser André Månberger ingen anledning till justerad moms och skatt, som utgjorde två tredjedelar före prisraset.
Högt oljepris drabbar fattiga länder
Höga oljepriser är visserligen bra för klimatet, men för också nackdelar med sig i form av lägre tillväxt i länder som inte exporterar olja och högre matpriser i alla länder, påpekar Månberger.
– Det används mycket fossil energi inom jordbruket, så när oljepriset stiger så blir det dyrare att producera mat. Olika länder är olika känsliga för detta, värst för fattiga länder som är importberoende av både mat och olja.
En grön omställning är inte högprioriterat för många oljeproducerande länder, eftersom oljeintäkterna står för en stor del av inkomsterna till en redan mager statskassa. Saudi, Kuwait, Venezuela, Nigeria och Irak är exempel.
Vissa av dessa länder styrs dessutom också av auktoritära regimer som kontrollerar intäktsflödena och för vilka oljan blir ett sätt att hålla sig kvar vid makten.
– Men eftersom befolkningen i dessa länder växer i kombination med att oljan för eller senare sinar, använder många styren intäkterna från olja för att finansiera en utbyggnad av förnybara, inhemska energikällor. Export kommer alltså att vara fortsatt prioriterat i flera år framöver.
För USA är efterfrågeminskningen inte riktigt lika besvärlig, eftersom landets ekonomi är mer diversifierad.
För Norge är risken ännu mindre eftersom inkomsterna läggs i en investeringsfond, vilket jämnar ut fluktuationer i konjunkturen och enbart ett mindre uttag till statskassan görs varje år.
Det amerikanska inbördeskriget utkämpades mellan 1861 och 1865, och har sedan dess återberättats många gånger i böcker och på film. Men det lever också vidare bland människor som i vår tid träffas för att återskapa slagen och lägerlivet i verkligheten. Deltagarna klär sig i uniformer och krinoliner, de är indelade i militära förband och lagar mat över lägerelden. Och inte minst: de iscensätter historiska slag, nordstatare slåss mot sydstatare, ofta inför publik. Denna företeelse är ett exempel på historiskt återskapande, eller reenactment.
Använda sin egen kropp för att uppleva det förflutna
Marie Bennedahl har i sin avhandling i under flera års tid studerat två svenska och två danska föreningar som ägnar sig åt historiskt återskapande av det amerikanska inbördeskriget. Syftet var att undersöka vad som händer när kriget tolkas av skandinaviska utövare. Specifikt har hon tittat på hur genus och könsroller påverkar vad vi minns ur det förflutna, och vad det innebär att använda den egna kroppen för att uppleva det förflutna.
– Jag är intresserad av hur det går till när människor utanför skolor, akademi och museum använder och skapar historia. Historia finns inte som en färdig berättelse, det är något som vi skapar hela tiden, säger Marie Bennedahl som är doktor vid institutionen för kulturvetenskaper vid Linnéuniversitetet.
Det är skillnad på det förflutna och historia, menar hon. Det förflutna är allt det som verkligen har hänt, medan historia är vår tolkning av det som har hänt.
– Och vi tolkar olika beroende på vilka vi är och vilken situation vi befinner oss i. Det gör att vi minns vissa saker, och andra inte. Så man kan säga att historia utgår från minnena av det som hänt. I min forskning använder jag begreppet kollektiva minnen, det vill säga att en grupp skapar en gemensam tolkning av vad som hänt.
Marie Bennedah använde en ovanlig forskningsmetod för historieämnet, autoetnografi, som innebär att forskaren själv är en del av materialet. För henne innebar det att hon gick med i föreningarna och studerade sitt eget deltagande. Hon testade olika roller, till exempel infanterist, artillerist och matlagerska, på både syd- och nordstatssidan. Hon gjorde också intervjuer med deltagare och analyserade bilder.
Männen har tolkningsföreträde
Militära händelser, som det amerikanska inbördeskriget, hänger traditionellt ihop med män. Det gör att männen ses som mer självklara i det historiska återskapandet, menar Marie Bennedah. De har tolkningsföreträde i uppfattningen om det förflutna, alltså är det de som formar historien. Könsrollerna är tydliga. Män förväntas bära uniform och vara soldater, medan kvinnor förväntas ha klänning och sköta hushållet. Om en person går emot det här uppstår förvirring. När till exempel en kvinna deltar på slagfältet i uniform ses hon som avvikande.
Olika bilder av det förflutna
Men det är inte hela bilden. I sitt material såg hon att olika grupper kan minnas det förflutna på olika sätt, även om de ingår i samma gemenskap. Hos vissa finns en tydlig minnestradition som betonar just traditionella värderingar och tydliga könsroller mellan kvinnor och män. Det här minnet har sina rötter från inbördeskrigets dagar, och det används som en kritik mot dagens samhälle.
I andra grupper, främst på sydstatssidan, finns en annan minnestradition. Den betonar sydstaternas strävan mot frihet, kampen om ett eget land. Man bygger en bild av sydstaterna som progressiva och moderna, där kvinnor mycket väl kan ha varit soldater. Det blir en anpassning till samtida normer. På så vis förändrar deltagarna de gemensamma minnena i en annan riktning, så att det blir lättare att inkludera kvinnor.
– Det här är en adaption av vad som hände, egentligen var väldigt få kvinnor soldater. På det här sättet ändrar man historien, säger Marie Bennedahl.
Hon menar att hennes forskning visar att ”vanliga” människor också påverkar historien, det är inte bara institutioner som har den makten.
– Den visar också att både genus och kroppslighet påverkar vår bild av det förflutna, till exempel vilka som får vara med och vad som lyfts fram. Och detta är faktiskt något vi kan påverka.
Marie Bennedahl, institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet marie.bennedahl@lnu.se
Blodpropp i ben eller lunga, så kallad venös tromboembolism (VTE), är en av våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar. Risken ökar med stigande ålder och totalt drabbas 5-10 procent av befolkningen under sin livstid. Sjukdomen är potentiellt dödlig men svårighetsgraden varierar.
Den aktuella studien omfattar data om 1 639 838 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1969-2005. Snittåldern vid mönstring var drygt 18 år. Individerna följdes upp via patient- och dödsorsaksregister.
Under uppföljningstiden, med ett medianvärde på 28 år, registrerades blodpropp i ben eller lunga hos en dryg procent, 18 665 av studiedeltagarna. Det fanns en tydlig koppling mellan body mass index (BMI) vid mönstring och senare risk för blodpropp.
Ökade risker för blodpropp
Den stegvis ökade risken för VTE var märkbar redan i den grupp som låg i mitten och övre delen av normalintervallet (BMI 20-25) jämfört med dem i den lägre delen av normalintervallet (18,5-20).
Risken fortsatte sedan att öka i de två högre BMI-grupperna, fetma och grav fetma, där totalt drygt 36 000 av studiedeltagarna ingick.
För gruppen med fetma (BMI 30-35) låg risken på faktor 2,93 jämfört med referensgruppen i studien. Risken var alltså mer än fördubblad. För dem med grav fetma (BMI 35 och uppåt) var motsvarande faktor 4,95, en nästan femfaldigad risk för blodpropp i ben eller lunga under uppföljningstiden.
Viktigt studera fetma hos unga
Katarina Glise Sandblad är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare inom internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens förstaförfattare.
– Kopplingen mellan VTE och fetma är tidigare främst studerad i populationer där BMI mätts senare i livet. Eftersom studiedeltagarna då kan ha hunnit utveckla fetmarelaterade sjukdomar som också påverkar risken för blodpropp, som vissa former av cancer, riskerar man att underskatta risken av fetma. I takt med att fetma och grav fetma bland unga ökar, blir det allt viktigare att studera de långsiktiga risker detta medför, konstaterar hon.
Även om den aktuella studien enbart omfattar män är mönstren och sambanden troligen liknande för kvinnor, menar forskargruppen, som leds av Annika Rosengren, professor i medicin på Göteborgs universitet.
Gruppen har tidigare gjort studier på fetma och andra utfall än VTE, exempelvis hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och hjärtmuskelsjukdom, där man sett liknande mönster hos både män och kvinnor.
Katarina Glise Sandblad, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare inom internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, katarina.glise.sandblad@vgregion.se
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar. Första gången Vårkollen genomfördes var 2015. Varje år sedan dess har tusentals observationer rapporterats in från hela landet om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning.
Tidigare år har det visat sig att till exempel björkarnas lövsprickning har hunnit 40–50 mil längre norrut än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. Genom att samla in vårtecken under många år, kan Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) analysera hur växterna tar emot våren. Finns det trender som tyder på att klimatförändringar gett bestående skillnader från förr?
– Vi är glada att det är så många som intresserar sig för vårtecknen och vi hoppas på samma stora uppslutning till Vårkollen som vi fått tidigare år. Dessa medborgarforskare som är våra vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap och är ovärderliga för vi ska kunna få in uppgifter som täcker hela landet vid samma tidpunkt, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
Tidig vår kan ge bakslag
Eftersom vårtemperaturer uppmättes redan i januari på många håll i landet blir det blir extra spännande att se hur vårens växter har reagerat på detta i landets olika delar. När våren startar tidigt är det inte ovanligt att det kommer bakslag som kan komplicera bilden. En del växter kanske hinner börja blomma medan andra vackert får vänta till nästa värmebölja. Många vårtecken hålls också tillbaka av snön. Därför är det viktigt att få in rapporter från alla delar av landet. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt våren har hunnit hemmavid just kring Valborg i år.
Klimatförändringarna påverkar både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt, så det finns fortfarande anledning att göra observationer av detta. De senaste åtta åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat cirka två veckor tidigare än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. I år kanske det är ännu tidigare?
– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.
Många påverkas av våren
Vårkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen. Därmed är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Exempelvis är skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker direkt beroende av samspelet i och med naturen. Därför behövs också kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.
Vårkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 30 april och 1 maj. Resultatet publiceras på eftermiddagen den 4 maj.
– Data från appen kan ge oss en bättre bild av sjukdomsförloppet och varför vissa bara drabbas lindrigt medan andra blir svårt sjuka och dör, säger Paul Franks professor i genetisk epidemiologi.
Några frågor om hälsan
Det tar runt en minut om dagen att svara på enkla frågor om din hälsa, men det kan bidra till minskad spridning av covid-19. Syftet med appen är att ta reda på:
i vilka delar av landet risken för smitta är hög
vilka faktorer som ökar risken att bli allvarligt sjuk och hur risken påverkas av underliggande sjukdomar
hur fort viruset sprids i olika delar av landet.
Appen används i Storbritannien och USA, och snart även i Indien. Den utvecklades ursprungligen av läkare och forskare vid King’s College i London och Guys and St Thomas’ sjukhus i samarbete med ZOE Global Ltd, ett företag som analyserar hälsodata.
Kan ge inblick i hur smittan sprid
När coronaepidemin bröt ut såg man möjligheten att snabbt anpassa appen så att allmänheten ska kunna rapportera sina symtom och därmed ge en samlad överblick av hälsotillståndet i landet. Tack vare ett pågående forskningssamarbete, fick forskarna vid Lunds universitet också möjligheten att snabbt anpassa appen så att den kan användas i Sverige.
Professor Paul Franks tror verktyget kan ge beslutsfattarna värdefull inblick i hur smittsamt viruset är och hur det sprids.
– Eftersom det hittills är så få som testas för viruset i Sverige är det svårt att få en uppfattning om hur utbredd smittan är. Vi har därför erbjudit Folkhälsomyndigheten att ta del av de resultat som vi får utifrån appen, och som kan utgöra framtida beslutsunderlag, säger han.
Fler symptom än de vanliga
Informationen som samlas in när appen används ger en uppfattning om vilka symtom som är förknippade med covid-19.
– Vi vet sedan tidigare att feber, hosta och andningssvårigheter är symtom man ska vara uppmärksam på. Men uppgifter som samlats in med appen i andra länder visar att huvudvärk, muskelvärk och nedsatt lukt- och smaksinne samt diarré också kan vara symtom på smittan, säger Maria Gomez, professor i fysiologi och som tillsammans med Paul Franks har varit drivande i arbetet med att lansera appen i Sverige.
Inget diagnosverktyg
Det är viktigt att betona att appen inte ställer någon diagnos, menar forskarna.
Appen erbjuder inte sjukvårdsrådgivning och man kan inte få kontakt med sjukvårdspersonal via appen. Appen samlar inte in information om deltagarnas namn, personnummer, gatuadress eller telefonnummer. Deltagarna anger sitt postnummer som geografisk hemvist, men enbart de två första sifforna i postnumren används i sammanställningar över regional smittspridning. Appen samlar inte någon GPS-data alls, och appen kan inte på något sätt spåra deltagarnas rörelsemönster eller vilka personer som de träffar.
All information hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR) och kommer endast att användas för forskning och inte för kommersiella ändamål. Användande av appen och därmed deltagande i forskningsstudien är helt frivilligt och studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten.
Använd appen dagligen
Forskarna uppmanar så många som möjligt att använda appen dagligen tills pandemin är över.
– Allt man gör är att rapportera saker som är relaterade till dina symtom och din situation. Är man frisk vill vi veta det också! Ju fler som använder appen desto bättre, säger Maria Gomez. Vi är glada att ha forskare från Uppsala universitet i vårt team och hoppas att detta kan snabbt bli en gemensam nationell ansträngning för att bekämpa covid-19.
Om appen:
Datainsamlingen är avslutad och appen COVID Symptom Tracker finns inte längre tillgänglig (redaktörens kommentar).
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
