För att kunna infektera celler använder virus spikproteiner, som på samma sätt som en nyckel i ett nyckelhål bara kan binda till vissa celler hos värden. Tidigare studier har visat att coronaviruset endast kan infektera celler där generna ACE2 och TMPRSS uttrycks.
Genom data från Human Cell Atlas Project har en forskargrupp från Stockholms universitet, Karolinska instititet och KTH granskat vilka celler i kroppen där dessa två gener uttrycks, och som därmed har potential att bli infekterade av viruset.
– Projektet syftar till att kartlägga alla celler i kroppen enligt deras olika genuttrycks-mönster och anatomiska koordinater, säger Christos Samakovlis, forskare vid SciLifeLab och professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.
Näscellerna spelar nyckelroll
I granskningen upptäcktes att generna ACE2 tillsammans med TMPRSS uttrycks i epitelceller (en typ av specialiserad cell som bland annat finns i körtlar och slemhinnor) i respiratoriska systemet, hornhinnan och tarmen vilket kan förklara den omfattande spridningen av viruset. Dessa gener uttrycks främst i näscellerna tillsammans med andra gener som är en del av vårt medfödda immunförsvar.
– Detta belyser näscellernas potentiella roll i den tidiga infektionen samt i att motverka att infektionen får fäste. Uttrycket av ACE2 tillsammans med TMPRSS2 i andra barriärvävnader pekar på behovet av att undersöka alternativa transmissionsvägar, säger Christos Samakovlis.
Alternativa väger för smittspridning
Genom kartläggningen över vilka celler där de två nödvändiga generna uttrycks har forskarna lyft ett flertal möjligheter till alternativa vägar för smittspridning som behöver undersökas närmare. Genernas uttryck i matstrupen och tjocktarmen kan till exempel ge ledtrådar till varför man har hittat viruset i avföringen hos covid-19-patienter, vilket indikerar en potentiell fekal-oral överföring. Genernas uttryck i ytliga epitelceller i ögat kan förklara symptom i ögat som kan observeras hos en liten andel av covid-19-patienterna.
– Dessa upptäckter får konsekvenser för våra strategier att skydda oss och att behandla infekterade individer. Till exempel, med tanke på näscellernas sannolikt viktiga roll kan läkemedel som ges genom näsan vara mycket effektiva för att begränsa både infektionen och spridningen, säger Christos Samakovlis.
Christos Samakovlis, forskare vid SciLifeLab och professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, christos.samakovlis@su.se
Samtidigt visar fyndet att klimatet på Antarktis för 40 miljoner år sedan var regnigt och svalt med plusgrader. På land fanns både tillfälliga ismassor och sötvattensmiljöer för växelvarma ryggradsdjur.
Hittills har inga fossil som hittats på Antarktis varit från växelvarma djur som sötvattensfisk, groddjur eller reptiler efter dinosauriernas utdöende. De nya fynden, ett tarmben och skallben, är från en groda vars enda nu levande, närmaste släktingar inom familjen hjälmgrodor finns i ett mycket begränsat område i de chilenska Anderna. Forskarnas slutsats är att Andernas klimat liknar det som rådde på Antarktis för 40 miljoner år sedan.
Fossilskatt från polarexpedition
I den svenska sydpolarexpeditionen år 1901-03 letade forskaren Otto Nordenskjöld efter fossil av landlevande djur för att bevisa att en landbrygga funnits mellan de kontinenter som tidigare satt ihop i superkontinenten Gondwana – utan att lyckas. Däremot hittades en skatt av fossil som nu finns i museets samlingar: växtfossil, ved, mollusker, pingvinben och valben.
– Det är en höjdare att hitta en fossil groda på Antarktis som har levande släktingar i Sydamerika och Australien, säger forskaren Thomas Mörs vid Naturhistoriska riksmuseet som gjort upptäckten.
I en rekonstruktion baserad på fossilfynd illustreras naturmiljön på Antarktiska halvön för 40 miljoner år sedan, där dessa groddjur och förmodligen andra sötvattenslevande, växelvarma djur trivdes, se bild.
– Dessutom är det superspännande att hitta fossil av träd, näckrosor, sötvattenmaskar och grodor på en plats där det idag inte ens växer mossa, fortsätter Thomas. Det ger oss information om Antarktis klimat före nedisningen.
Thomas Mörs, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, thomas.mors@nrm.se
Även om det ännu inte finns en samlad bild av hur skolorna har hanterat den påtvingade omställningen till distansundervisningen under coronakrisen, är intrycket att det fungerar bra.
– Det går över förväntan och många lärare är förvånade över vad man lyckats åstadkomma på så kort tid, även om situationen naturligtvis är mycket krävande, säger Sara Willermark som forskar om digitalisering och skolan vid högskolan Väst.
Samma bedömning gör Alastair Creelman som är specialist inom e-lärande vid Linnéuniversitetet.
– Jag tycker att vi alla ska vara stolta över att övergången har fungerat så bra som den har gjort. Det visar att vi hade grundkunskap som vi kunde använda i en extrem situation.
Övergången lättast när infrastrukturen finns
Bäst har det gått för de skolor som redan hade vana att använda digitala arbetsformer, enligt Anna Åkerfeldt, som leder ett forskningsprogram om digitala lärmiljöer och distansundervisning, vid forskningsinstitutet Ifous.
– De som har etablerade organisatoriska förutsättningar på plats från början har fått upp en miljö snabbt, de vet hur de ska distribuera skoluppgifterna, de vet hur man kan arbeta och kommunicera med sina elever. De som inte har den infrastrukturen på plats har det kämpigare.
Bild: Eric Gustafsson / CC BY-SA
Att tänka på vid distansundervisning
Sara Willermark, som forskar om digitalt lärande vid högskolan Väst, delar med sig av sina bästa tips.
Tydlighet blir ännu viktigare. Var extra noga med att uttrycka ramarna för undervisningen. Vad förväntas eleverna göra, när, med vilka resurser och hur gör man om man kör fast?
Ha en plan B (och kanske även en plan C i beredskap). Oavsett hur väl man förbereder kommer oförutsedda händelser att ställa till det. Se till att ha en plan för hur man ska hantera situationen om nätverket krånglar, eleverna inte lyckas logga in etc.
Skapa känslan av närvaro. Det finns olika sätt att skapa känslan av närvaro vid distansundervisning. Vid synkrona videomöten kan man se till att tilltala varje student direkt med namn, minst en gång (gärna fler) under mötet.
Avsätt tid att mötas utan agenda. När man ses i klassrummet och korridoren finns utrymme för vardagliga samtal där man avhandlar både små och stora frågor. Se till att avsätt tid för att mötas där det inte finns en rad med saker att avhandla.
Kollegialt utbyte. Hitta sätt att sprida material och idéer med varandra.
Men när rutinerna börjat sätta sig kommer nya problem. Många lärare saknar överblicken över klassen när de kommunicerar genom videosamtal, menar Anna Åkerfeldt. Det är svårt att veta vilka elever som har slutat lyssna eller vem som har svårt att förstå.
– I den digitala miljön funkar inte de strategier lärare använder i det fysiska klassrummet. En stor fråga för många lärare är därför hur de ska etablera social närvaro på distans.
Läraren behöver vara mer aktiv
När kommunikationen till största del sker genom kontakt via skärmar kan eleverna behöva stöttas på ett annat sätt än i klassrummet. Läraren behöver vara mer aktiv och ställa frågor som: Vad jobbar du med nu? Hur går det? Vad tänker du kring den här frågan?
Att flippa klassrummet kan också vara en god idé, menar Anna Åkerfeldt. Innan klassen samlas i en videokonferens har eleverna tagit del av föreläsningen på egen hand. Tiden när alla träffas digitalt används då för att diskutera innehållet.
Bild: Thomas Lefebvre on Unsplash
Flippat klassrum
Omvänt eller flippat klassrum, efter engelskans ” flipped classroom ”, är en pedagogisk modell där läraren använder webbaserade genomgångar som hemläxa i förväg. På så vis skapas utrymme i klassrummet för diskussion, fördjupning, och individuell hjälp i stället för vanliga föreläsningar. Källa: SO-rummet, Wikipedia
Även Sara Willermark pekar på att sociala dimensioner i undervisningen går förlorade när kontakten med eleverna sker via skärm.
– Digital undervisning kan upplevas som isolerande. Det ställer höga krav på tydlighet och direkt kommunikation. Om man har inspelade föreläsningar behöver de därför varvas med inbokade videosamtal. Det blir också extra viktigt att bocka av alla deltagare och att visa att man sett varje elev, att säga hej och tilltala alla med namn.
Många fördelar
Men många har också upptäckt fördelar med digitalt driven undervisning. Som att var och en kan studera i sin takt. Filmade föreläsningar kan till exempel ses om och om igen. Digitala miljöer ger också möjlighet till nya sätt att samarbeta. Många elever tar till exempel hjälp av varandra i gemensamma chattforum.
Dessutom får blyga elever en ny chans när de kan svara i lugn och ro utan att behöva räcka upp handen i ett klassrum, påpekar Alastair Creelman.
Bild: Johnny McClung on Unsplash
De som har mest att förlora på distansundervisningen är de redan svaga eleverna. De som är beroende av fasta rutiner och förutsägbarhet får svårt när de på egen hand ska driva sina studier. Och de som är trångbodda eller lever i en socialt utsatt situation och nu är hänvisade till att stanna i sitt hem.
– Skolan kan vara en oas där man får möjlighet att studera. När den stänger blir de elever som är utsatta ännu mer utsatta. Då spelar det ingen roll hur bra distansundervisning man har. Det finns ingen fristad för dem, säger Alastair Creelman.
Svårt med betygsättning
En av följderna av distansundervisningen är att de nationella proven ställts in. Skolverket menar att den nuvarande situationen gör att proven inte kan vara det stöd för betygssättningen som är syftet. Och hur betygsättning nu ska gå till är en av de största frågorna för lärare som undervisar på distans. Att låta eleverna göra prov hemma öppnar för fusk. Samtidigt måste de få möjlighet att visa sina kunskaper.
Anna Åkerfeldt håller med om att det är ett stort problem. Men en lösning kan vara att använda den spårbarhet som digitala verktyg för med sig.
– De digitala lärmiljöerna öppnar upp för att följa vad eleverna jobbar med, hur de jobbar och vilka val de gör. Det gör att hela lärprocessen kan bli synligare. På det sättet kan läraren få ökad inblick i hur eleven kommit fram till ett svar som kan vara mycket intressantare än att räkna antal rätt på ett prov speciellt när det gäller förmågor som inte lika enkelt tillåter sig mätas endast genom prov – till exempel problemlösning.
Digitala verktyg mer etablerade
Med största sannolikhet kommer gymnasierna att öppna igen efter sommarlovet. Men även om allt då ska bli som vanligt igen, har perioden av distansundervisning på allvar etablerat digitala verktyg i undervisningen, menar Sara Willermark.
– Skolorna har tvingats att använda digitala lösningar och det har skyndat på införandet av alternativa undervisningsmetoder och gjort att lärarna utvecklat sin digitala kompetens. Jag tror att arbetssätten i skolan nu blir mer varierade och att lärarna kan göra ännu mer välgrundade val gällande när digital teknik ska användas och när det inte tillför något till undervisningen, säger hon.
Bild: Green Chameleon on Unsplash
Alastair Creelman hoppas på att det digitala och det traditionella integreras och att det klassrumsundervisningen inte längre automatiskt har företräde.
– När det gäller till exempeldiskussioner i klassrummet kanske läraren frågar sig om diskussionen ska ske i klassrummet eller på nätet. Kanske är nätet bäst, för där får alla komma till tals.
Kunskapsdelning mellan lärare
Anna Åkerfeldts förhoppning är att skolornas nya erfarenhet av att kommunicera genom videosamtal kan leda till att både internationella och nationella utbyten med andra skolor blir vanligare.
– Men jag hoppas också att samarbetet lärare emellan ska fortsätta. Vi har varit – och är – i en akut kris som vi gemensamt har gått samman för att lösa. I olika forum har alla berörda delat med sig av erfarenhet och kunskap, det är en kraftsamling som jag hoppas fortsätter att leva, säger hon.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
– Det finns en ökad oro bland svenskar över hur företag använder deras personliga data. För att den oron ska minska, måste det bli mer transparent och lättfattligt vilka data som sparas och i vilket syfte, säger Sara Leckner, universitetslektor vid institutionen för datavetenskap och medieteknik, Malmö universitet.
Ökad oro
I forskningsprojektet Sjyst data, som bland annat bygger på ett stort antal enkätstudier, har hon tillsammans med tio partners från akademi och industri undersökt hur användares integritetskrav kan förenas med nytta för företag och offentliga verksamheter. Projektet visar att svenska användares oro snarare ökat efter att GDPR infördes för två år sedan. Syftet med lagen är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.
– Den ökade oron beror sannolikt på en större uppmärksamhet kring hanteringen av personliga data, speciellt i samband Cambridge Analytica-skandalen för två år sedan, säger Sara Leckner.
Osäkerhet om regler
Men det finns enligt Sara Leckner en del missuppfattningar om vad GDPR omfattar. En sådan missuppfattning är att det numera är helt förbjudet att hantera personuppgifter. Projektet visar att det också gäller bland företagen, som ibland tar det säkra före det osäkra och är onödigt restriktiva.
– Även om GDPR omfattar många restriktioner vad gäller behandling av personuppgifter, innebär det inte att det krävs samtycke för precis allt. Och samtycke är bara en av flera rättsliga grunder för behandling av personuppgifter. Den digitala ekonomin bygger på de användardata vi delar med oss av, och risken är att företagen avstår från att utveckla innovationer som användarna faktiskt har nytta av, som till exempel nya och förbättrade tjänster, säger Sara Leckner.
Större tydlighet krävs
För att förenkla för alla parter menar Sara Leckner att det krävs ännu större transparens och tydlighet om vilka data som samlas in, när och i vilket syfte.
– Det krävs sätt som kortfattat och begripligt klargör detta så fort du besöker en sida, säger Sara Leckner.
Projektet fortsätter nu med målet att utveckla en modell för certifiering. En slags kvalitetsstämpel som visar att företaget bakom sidan du besöker behandlar dina data sjyst.
– Något som upplevs som trovärdigt, ungefär som många nog tänker om Svanenmärkning på varor, säger Sara Leckner.
Kontakt:
Sara Leckner, universitetslektor vid institutionen för datavetenskap och medieteknik, Malmö universitet, sara.leckner@mau.se
Växthus har flera fördelar – de gör det möjligt att odla året runt och skyddar mot olika angrepp. Men växthus stänger ute UV-ljus. Det gör att växterna smakar annorlunda jämfört med grönsaker som växer utomhus.
– Vi har en idé om varför grönsakerna som växter utomhus smakar godare – men vi vet inte exakt vad som händer i växterna ännu.
Forskarna jämför plantor som får växa under olika sorters ljus – olika UV-ljus men också olika former av synligt ljus: blått, grönt eller rött.
Studerar basilika och dill
– Alla växter reagerar inte på samma sätt. Vi har valt att börja med basilika och dill eftersom de är vanliga i växthus i Sverige, säger Victor Castro-Alves.
Analyserna av vilka molekyler som utvecklas i växtens celler jämförs med sensoriska analyser utförda av Restaurang- och hotellhögskolan.
– Vi gör om experimenten åtminstone tre gånger för att få reda på vilka molekyler som är nycklar till den goda smaken, och för att förstå vilket ljus som behövs för att de ska produceras.
De första resultaten på dill är klara.
Matchar mot smakpanel
– Vi har använt UVA- och UVB-ljus och kommit nära det som smakpanelen från Restaurang- och hotellhögskolan har definierat som guldstandard när det gäller smak.
Allt eftersom kommer forskningen att involvera fler växter, som till exempel gurka, och även undersöka hur UV-ljus påverkar hur mycket näring grönsakerna innehåller.
Forskningen är en del av universitetets fokusområde Mat och hälsa och Victor Castro-Alves är en av nio postdoktorer inom satsningen.
– Jobbet var som gjort för mig. Det kombinerar allt jag har gjort tidigare, säger han.
Bananer påverkas omgivande växter
Victor Castro-Alves kommer från Brasilien och har arbetat med växtförädling under många år, dels på ett statligt företag och dels inom akademin. Han har till exempel undersökt hur miljön runt odlingar påverkar bananer.
– Bananer som är omringade av en mångfald av andra växter har bättre beredskap för att klara olika angrepp. Dessutom håller de längre. En banan som vuxit mitt i en bananodling håller ungefär 8-9 dagar efter skörd medan bananen omgiven av olika växter håller i 20 dagar. Det är en stor skillnad, säger Victor Castro-Alves.
Runt 70 miljoner människor lever i flodområdet längs Mekong och invånarna där drabbas ofta av tropiska cykloner, som främst drar in via Vietnam.
– Cyklonerna orsakar dödsfall och skador på hus och egendom och deras intensitet är en avgörande faktor när det gäller de stora förlusterna som följer av den här typen av tropiska stormar, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi och medlem i FN:s klimatpanel IPCC.
Forskarnas studie visar att antalet tropiska cykloner i västra norra Stilla havet kommer i framtiden att öka som en följd av den globala uppvärmningen under 2000-talet.
Uppskattningar genom ny metod
Med hjälp av en ny metod, som kombinerar historiska mätningar av cykloners utveckling i en dynamisk cyklonmodell samt klimatsimuleringar av fem globala klimatmodeller, har forskarna kunnat uppskatta frekvensen för framtida tropiska cykloner i Mekongflodområdet.
Förutsatt att de höga utsläppen av koldioxid håller i sig kommer cykloner (med maximal vindhastighet) dra in allt oftare. Värst drabbade blir områden nära kusten.
– Det är också där de flesta tropiska cykloner som påverkar Mekongflodområdet startar, säger Anfang Chen, doktorand vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet och försteförfattare till artikeln.
Inte bara antalet tropiska stormar, utan också kraften i vindstyrka kommer också att tillta.
Kan störa livsmedelsproduktionen
En ökad intensitet för de tropiska cyklonerna Mekongflodområdet innebär, enligt forskarna, sannolikt även en ökad risk för tropiska cykloner i länder som Kambodja, Laos, Myanmar, Thailand och Vietnam.
Detta kan komma att störa de globala livsmedelsmarknaderna genom att cyklonerna påverkar risproduktionen i de två viktigaste risexportländerna i världen, Thailand och Vietnam.
– Vår studie pekar genomgående på de förhöjda riskerna med ökande tropiska cykloner. I förlängningen kan dessa äventyra hållbar utveckling, störa livsmedelsförsörjningen och förvärra konflikter inom och utanför regionen, säger Deliang Chen.
Deliang Chen, professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
Alzheimers sjukdom karakteriseras av två sjukliga förändringar i nervsystemets vävnad. Dels plack, bildat av proteinet beta-amyloid, och dels neurofibriller som består av proteinet tau, som via en biokemisk process, fosforylering, klibbat ihop sig i små nystan i hjärnans nervceller.
Den nyutvecklade metoden bygger på mätning av fosforylerat tau, den specifika varianten P-tau181, i vanliga blodprover. Detta görs med hjälp av en ultrakänslig metodik, kallad Single Molecule Array (Simoa), som kan mäta betydligt lägre nivåer av proteinbiomarkörer än andra analysmetoder.
Forskningen bakom testet har letts av Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi, och Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Hög känslighet och precision
P-tau181 har sedan länge kunnat mätas med hjälp av ryggvätskeprov, där nivån är betydligt högre än i blodprover. Sedan några år kan neurofibriller även påvisas med avancerad medicinsk avbildningsteknik, så kallad PET-teknik. Ryggvätskeprov är dock svårt att göra i primärvården, och de höga kostnaderna för PET begränsar användningen. Att kunna påvisa tau-patologi via vanliga blodtester hade därför varit mycket värdefullt.
Resultaten som nu publiceras visar att nivån av P-tau181 är kraftigt förhöjd vid alzheimer, även i den tidiga fasen av sjukdomen som kallas mild kognitiv störning. Den förhöjda nivån fanns dock bara hos de patienter som också hade plack, påvisad med PET-kamera.
Nivån av det specifika P-tau181 i blodplasma visade också mycket god samstämmighet med nivån på ansamlingar av olika sorters tau i hjärnan, registrerade med PET-teknik. Blodtestet hittade även personer tidigt i sjukdomsprocessen, som hade plack men där PET-tekniken inte såg några förhöjda tau-nivåer.
Blodtestet visade mycket god förmåga att skilja alzheimer från andra hjärnsjukdomar, exempelvis frontallobsdemens och Parkinsons sjukdom, där nivån av P-tau181 i blod var helt normal.
Framtida screening i primärvård
Blodtestet som utvecklats på Göteborgs universitet visar likartade resultat som det blodtest som utvecklats på läkemedelsbolaget Eli Lilly i USA, och där resultaten nyligen publicerades i Nature Medicine, med Kaj Blennow och Henrik Zetterberg som medförfattare.
– Vi tror att vårt blodtest kan få en mycket viktig framtida användning som screeningtest i primärvården, vilket vi också visade i en av delstudierna i vår artikel där vi just undersökte primärvårdspatienter som sökte för minnesstörning, säger Kaj Blennow.
– Vi tror också att nivån av P-tau181 i blodplasma kan vara en mycket viktig markör för att påvisa och följa effekten av de nya läkemedel mot alzheimer som i dag är under utveckling, säger Henrik Zetterberg.
Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, kaj.blennow@neuro.gu.se
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, henrik.zetterberg@gu.se
Amir Pakpour, professor i hälsopsykologi vid Qazvin University bor och verkar i Iran, och har varit affilierad till Hälsohögskolan vid Jönköping University sedan 2016. I början av februari 2020 samlade han en grupp av internationella forskare online för att påbörja ett intensivt arbete med att utveckla en skala som indikerar nivåer av rädsla för coronaviruset hos individer.
– En släkting till mig här i Iran, som var väldigt ung, gick bort efter att inte ha sökt vård i tid för en sjukdom orelaterad till Covid-19, på grund av rädsla för att vara på sjukhuset under pandemin. Då bestämde jag att jag var tvungen att göra något.
– Det har förekommit flera nyhetsrapporteringar om att folk i Iran dör till följd av felaktig information och spridning av falska nyheter. En fruktansvärd historia som rapporterades från Iran var att personer hade dött efter att ha druckit industrisprit. Detta efter att ha hört rykten om att alkoholkonsumtion skulle ge skydd mot viruset. Rädsla i kombination med felaktig information har alltså visat sig vara dödlig, säger han.
Verktyg för att hantera utbredd rädsla
Coronavirusets framfart har lett till rädsla, oro och ångest bland människor världen över. Den nya skalan, som kallas FCV-19S, har utvecklats som ett komplement till kliniska försök att behandla och förhindra spridningen av viruset.
– Tyvärr kan rädslan för viruset vara skadligare än den faktiska sjukdomen. Med ytterligare information om hur individer reagerar på hotet från Covid-19 kan vårdgivare utforma och utveckla lämpliga program för att hantera den utbredda rädslan. Därför har vi utvecklat denna bedömningsskala, som nu används av forskare i 30 länder och studier över hela världen, berättar Amir Pakpour.
Skalan utvecklades i flera steg, först genom en litteraturstudie där forskargruppen hittade 30 olika mått som bedömer rädsla i olika populationer och sjukdomar. Forskarna utvecklade sedan en skala med 10 frågor, där deltagarna får reagera på påstående såsom; Att tänka på Covid-19 gör mig obekväm och När jag tittar på nyheter och berättelser om Covid-19 i sociala medier blir jag nervös eller orolig.
– Deltagarna anger hur mycket de instämmer med påståendet med hjälp av en skala innehållande fem svarsalternativ, en så kallad ”Likert”-skala. Svaren går från ”Instämmer inte alls” till ”Instämmer helt” och sedan beräknas ett resultat baserat på svaren. Ju högre resultat, desto större är rädslan för Covid-19, säger Amir Pakpour.
Liknande metoder vid depression och ångest
I resultaten från den första studien gjord på personer i Iran fann forskargruppen att resultaten man fick med den här nya bedömningsskalan kunde jämföras med metoder som använts för att bedöma depression och ångest.
– Det är däremot inte helt klart om de resultat man får fram med hjälp av vår skala kan påvisa i vilken utsträckning individens rädsla leder till att de förändrar sitt beteende och vidtar Covid-19-förebyggande åtgärder, som till exempel tvätta händerna, social distansering med mera. Det framgår inte heller om deras rädsla beror på budskap från myndigheter som gjort att Covid-19 uppfattas som ett skrämmande hot, säger Amir Pakpour.
Han betonar vikten av att systematiskt bedöma och utvärdera rädslor hos individer i denna tid av kris.
– Om man inte känner till hur utbredd rädslan för Covid-19 är bland olika demografiska grupper är det svårt att veta om utbildning och förebyggande åtgärder behövs, samt hur och var man ska kommunicera, säger Amir Pakpour.
Rädsla kan ibland ha en positiv effekt
De första studierna där man använt FCV-19S skalan visar på några av de praktiska effekter som rädsla för Covid-19 kan ha. I en nyligen publicerad studie som utförts av Amir Pakpour och hans team på universitetsstudenter i Storbritannien indikerade resultaten att rädsla för Covid-19 kunde förknippas med förändrat beteende.
– Jag tror att rädsla till viss del kan bidra till att förändra människors attityder och beteenden. Ett uppfattat hot kan fungera som en motivationsfaktor för att utföra ett beteende som underlättar förebyggande av Covid-19.
– De här tidiga resultaten indikerar att individer verkar ta till förebyggande hälsobeteenden när de upplever ett allvarligt hot. När de uppfattar sig själva som mottagliga för viruset och finner risken för infektion mycket stor, tar de till förebyggande beteenden, såsom social distansering och att tvätta händerna ofta, säger Amir Pakpour.
Det är en stor utmaning att kommunicera i en krissituation. Många gånger råder det stor osäkerhet kring utvecklingen av situationen och det kan vara svårt att avgöra vilka råd och rekommendationer man ska kommunicera till allmänheten.
– Kriskommunikation är otroligt resurskrävande. Det gäller att hämta in information och bearbeta den. Sedan ska saklig och korrekt information snabbt kommuniceras ut, säger Joel Rasmussen, medie- och kommunikationsforskare vid Örebro unicersitet, och med i det skandinaviska forskningsprojektet Pandemic Rhetoric som just nu tittar på myndigheternas och ledande politikers kommunikation vid en kris.
– I Sverige har Folkhälsomyndigheten en framträdande roll i krishanteringen av coronautbrottet där kommunikation är en central del. I Norge och Danmark är ledande politiker mer framträdande i kriskommunikationen, säger han och fortsätter:
Mix av politiska och vetenskapliga överväganden
– Oavsett om det är en regering eller expertmyndighet som tar större ansvar för kriskommunikationen får vi budskap som består av en blandning av vetenskapliga och politiska överväganden. Det kan innebära otydlighet och inkonsekvenser och ställer särskilda krav på öppenheten.
Vad man väljer att kommunicera skiljer sig också åt länderna emellan.
– I våra grannländer kommunicerar politiker strikta regler och förbud. I Sverige låter man individer ta ett större ansvar för att begränsa smittspridningen av coronaviruset. Hur kriskommunikationen visar sig fungera och hur den utvecklas hoppas jag att vi kan svara på i slutet av projektet, säger Joel Rasmussen.
Dilemman vid kris
Vid en krissituation behöver kommunikationen fungera på både samhälls- och individnivå. I fallet med coronautbrottet innebär det exempelvis information om smittspridning och statistik, men också förståelse och empati för hur covid-19 drabbar människor. Och båda delarna är viktiga för en trovärdig kriskommunikation.
– Det är här som ett dilemma uppstår. Det blir svårt att kommunicera att man är nöjd med den långsamma smittspridningen samtidigt som många människor drabbas hårt, säger Joel Rasmussen.
En annan svårighet som de ansvariga myndigheterna brottas med i en krissituation är skattning av risker. Allmänhetens förtroende påverkas oavsett – vare sig man överskattar riskerna i samband med coronautbrottet eller underskattar dem.
– Hittills i den svenska kriskommunikationen har det varnats för överskattning av risker, att inte ropa för ofta att vargen kommer. Helst vill man förstås att alla åtgärder och kommunikationsinsatser är precist avvägda och effektiva, förklarar Joel Rasmussen.
Begreppet riskbedömning
Sedan finns det språkliga dilemman som uppstår när man kommunicerar i en krissituation.
– Myndigheter kan fundera på hur man använder begreppet riskbedömning. I Sverige kommunicerade Folkhälsomyndigheten att risknivån för samhällsspridning var låg eftersom någon samhällsspridning inte hade konstaterats. Det krockar lite med den allmänna uppfattningen om att riskbedömningar ska vara framåtsyftande och förebyggande.
Ett annat exempel är att allmänheten i början fick råd att tillämpa samma etikett som vid vintersnuva, berättar Joel Rasmussen.
– Vad det betyder för epidemiologer och för allmänheten är kanske inte precis samma sak. Vi diskuterar även betydelsen av en myndighets rekommendation. Begreppet rekommendation är nog skarpare för en expertkrets än för allmänheten.
Svårare att forma agenda
Sociala medier har skapat nya förutsättningar för samhälls- och kriskommunikation. De möjliggör en snabb och direkt kommunikation mellan olika aktörer och medborgare. Många fler röster kommer till tals och det har blivit svårare för myndigheter och politiker att forma och kontrollera agendan.
– Å ena sidan fyller det en demokratisk funktion att fler röster får komma till tals. I en kris kan det till och med vara farligt med grupptänkande, vi behöver exponeras för olika synsätt. Det är också positivt att de senaste forskningsrönen idag är lättillgängliga för alla. Å andra sidan kan felaktig information och rykten med tvivelaktiga syften spridas. Det ställer höga krav på vår källkritik, säger Joel Rasmussen.
Vilka är dina bästa tips för en lyckad kriskommunikation?
– Ett stort misstag generellt är att dölja saker. Man ska vara ärlig och transparent i sin kommunikation och man ska visa empati för de som drabbas av krisen.
De ökade skillnaderna mellan arbetsplatser syns både i privat och offentlig sektor i Sverige, men är störst i den privata. Studien bygger på registerdata över mer än 50 miljoner arbetsplatser i Sverige, Danmark, Frankrike, Israel, Japan, Kanada, Nederländerna, Norge, Slovenien, Sydkorea, Tjeckien, Tyskland, Ungern och USA.
I alla dessa länder utom Kanada och Ungern ökade ojämlikheten över den 20-årsperiod som forskarna undersökt: början av 1990-talet fram till 2012-2013. I Sverige ökade löneojämlikheten framförallt under 1990-talet, om än från väldigt låga nivåer. Sverige har lägst lönespridning av de länder som jämförs i studien.
– Studien visar att ojämlikheten mellan arbetsplatser i Sverige kan förklara allt mer av den totala löneojämlikheten i samhället. Sverige tillhör också den grupp av länder vi studerat där betydelsen av ojämlikheten mellan arbetsplatser i relation till den totala ojämlikheten har ökat mest. Om man ser till hur mycket av den totala löneojämlikheten som förklaras av skillnader mellan företag så är Sverige någonstans i mitten av de här länderna, säger Max Thaning, doktorand i sociologi och medförfattare till studien.
Polarisering både när det gäller kvalifikationer och löner
Även om det inte undersöks i just den här studien kan förklaringen till ojämlikheten mellan arbetsplatser ligga i ett slags sortering på arbetsmarknaden, berättar han.
– De som har högre kvalifikationer hamnar i högre grad på samma typer av arbetsplatser. De som har lägre kvalifikationer hamnar på andra arbetsplatser. Man skiljs åt i högre grad och det blir ett slags polarisering i företag utifrån kvalifikation, vilket stöds av tidigare forskning och teori.
Tidigare studier har också visat att den här sorteringen till viss del sker när framgångsrika företag eller arbetsplatser inom offentlig verksamhet i allt högre utsträckning outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter.
En studie från Tyskland har visat att det exempelvis kan vara arbete inom städning, restaurang och livsmedel, lagerarbete, transport och säkerhet som outsourcas till andra arbetsplatser där löneutvecklingen i snitt är lägre än för de som inte outsourcas.
– De som har lägre löner försvinner då från huvudföretaget och det blir mer polariserat även i termer av lönespridning. Det betyder att företagen inte behöver ”ta hand” om de här löntagarna som man outsourcar, med risk för att de får osäkrare anställningar och inte skyddas av företaget de utför arbete på eller åt, säger Max Thaning.
Outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter
De arbetsplatser som outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter gör det av effektivitetsskäl och för att spara arbetskostnader. Det kan leda till ökade vinster eller höjda löner för dem som är kvar på företaget. Det kan också göra att arbetsplasen blir mer konkurrenskraftig och anpassar sig till nya branschstandarder. Exempel på arbetsplatser som outsourcar är myndigheter, universitet och högskolor, techjättar som Apple och franchiseföretag som McDonalds.
Ytterligare en förklaring till den ökade ojämlikheten kan vara trenden i Sverige mot mer decentraliserade löneförhandlingar.
– Från att de flesta löneförhandlingar mellan fack och arbetsgivare skedde på ett nationellt plan, så har parterna mer och mer gått mot att tolerera lokala avvikelser. Arbetstagare kan få lägre förhandlingsförmåga när de förhandlar bara på sin lokala nivå. Det kan också driva på den här ojämlikheten mellan arbetsplatser ur ett svenskt perspektiv, säger Max Thaning.
Artikel:
”Rising between-workplace inequalities in high-income countries”. Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS)
Kontakt:
Martin Hällsten, professor i sociologi, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, martin.hallsten@sociology.su.se
Max Thaning, doktorand i sociologi, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, max.thaning@sociology.su.se
– Enorma vulkanutbrott från så kallade supervulkaner är väldigt ovanliga, men när de sker är de extremt förödande.
– Det är oerhört viktigt för vulkaneologer att klargöra vad som håller den här sovande jätten vid liv och vad som kan få den att vakna, säger Valentin Troll, professor i petrologi vid Uppsala universitet, en av forskarna som i åratal analyserat lava som slungats ut från magmaresorvaren, under mindre utbrott.
Den jättelika så kallade Altiplano-Puna magmakroppen beräknas innehålla 500 000 kubikkilometer smält och halvsmält magma. För att ge en bild av hur stor volym det handlar om kan nämnas att hela ön Gran Canaria skulle rymmas – drygt tio gånger om.
Utbrott för 4 miljoner år sedan
Det senaste riktigt stora vulkanutbrottet här skedde för 4 miljoner år sedan och var det sista i en rad mycket stora explosiva utbrott som inleddes för 10 miljoner år sedan. En del av en dem kan klassas som supervulkanutbrott.
För att söka svar på hur magman har kunnat hålla sig flytande under årmiljonerna har forskarna studerat lava och bergarten scoria som slungats ut från magmareservoaren under mindre vulkanutbrott efter det senaste stora utbrottet.
Den kemiska sammansättningen i sådant material kan nämligen ge en fingervisning om hur en magmareservoar fungerar, hur långt nerifrån jordens inre materialet kommer, hur länge det stannat kvar i reservoaren och vilka olika processer magman genomgått innan det spyddes ut av vulkanen.
Sökte efter ursprunglig lava
I det här fallet var forskarna ute efter se om ny magma tränger in i reservoaren och behövde därför hitta material som, efter att det bildats nere i jorden mantel, inte påverkats av magman som redan fanns i reservoaren.
– Det var en krävande uppgift. Just under de här vulkanerna i Centralanderna finns jordens tjockaste jordskorpa, 70 kilometer tjock vilket betyder att magman ges många möjligheter att förändras och reagera med materialet det kommer i kontakt med när den tränger upp och lagras i reservoaren, säger Frances Deegan, forskare vid Uppsala universitet.
Forskarna sökte därför systematiskt i flera år efter lava som var så ursprunglig som möjligt. Till slut fann de vad de sökte. De har nu analyserat sammansättningen av syreisotoper i sina prover för att få svar på var stenarna bildats. Stenar nära jordytan har nämligen en helt annan sammansättning än stenar som kommer nerifrån jordens mantel.
Supervulkanutbrott kan utrota människan
Analysresultaten visade på lavan kom djupt inifrån jorden. Det tyder alltså på att magmareservoaren får ett tillflöde av ny magma från jordens mantel. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur stora, komplexa vulkaner fungerar.
– Det senaste supervulkanutbrottet som skedde på jorden var Tobas superutbrott i Indonesien för 73 000 år sedan och det anses ha lett till att människan nästan utrotades. Även om vi inte kan förhindra att superutbrott sker gör vi klokt i att utnyttja tiden fram till nästa utbrott med lära oss så mycket som möjligt för att öka chanserna för våra samhällen att överleva en sådan prövning, säger Valentin Troll.
Kontakt:
Valentin Troll, professor i petrologi vid institutionen för geovetenskaper, Naturresurser och Hållbar utveckling vid Uppsala universitet, valentin.Troll@geo.uu.se
Forskarna har studerat talgoxar, både i det vilda och i fångenskap. De konstaterar att fåglarna reagerar på matbrist genom att stoppa blodflödet till näbben, vilket gör att den blir kall. På så vis sparar de energi och behöver inte lika mycket mat som annars.
– Näbben blir kall när det finns för lite mat. Den reaktionen sker innan fåglarna börjar svälta och det i sin tur tyder på att de tidigt förutser hårda tider med dålig tillgång på föda, och då gör allt för att spara energi, säger Andreas Nord, forskare vid Lunds universitet.
Reaktion på matbrist
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet och University of Glasgow. Forskarna har använt så kallad termografi, som innebär att den infraröda strålning som talgoxarna sänder ut gör att temperaturskillnader mellan olika områden på fåglarnas kroppar kan upptäckas.
Talgoxar fotograferade med en värmekänslig kamera. Skalan till höger visar temperaturskillnader.
Både de vilda och de infångade talgoxarna filmades vid en matningsstation som hölls stängd i tre timmar på dagarna. Fåglarna filmades både före, under och efter stängning och på så vis kunde forskarna se att talgoxarna reagerade på matbrist genom att näbben kyldes ner.
– När de inte hade tillgång till föda så tog det mindre än en halvtimme innan näbben var kall. Att det går så fort betyder att det är en försiktighetsåtgärd som fåglarna tar till när de förutser en tid av matbrist, säger Andreas Nord.
– Sänkta doser av antibiotika vid behandling av infektioner medför i sin tur minskad risk för vidare utveckling av antibiotikaresistens som idag utgör ett stort globalt hot mot folkhälsan, säger Torbjörn Bengtsson, professor i medicinsk cellbiologi.
Studien är gjord tillsamman med Örebrokollegan Hazem Khalaf, docent i cellulär mikrobiologi, och forskare vid Linköpings universitet. Resultatet är nu publicerat i Nature Scientific Reports.
Peptid i syrade grönsaker
Forskarna har undersökt hur en antibakteriell peptid, plantaricin, kan användas i kombination med antibiotika för att döda bakterier, i detta fall stafylokocker (MRSA). Dessa bakterier utgör idag ett mycket stort problem inom sjukvården genom att orsaka svårbehandlade sårinfektioner, infektioner kopplade till katetrar och proteser, och i värsta fall allvarlig blodförgiftning, sepsis.
Peptiden plantaricin kommer från en ”snäll” bakterie och finns i till exempel syrade grönsaker och verkar där som konserveringsmedel.
Studien visar att plantaricin snabbt påverkar och löser upp bakteriers membran och på så vis underlättar för antibiotikan att ta sig in i bakteriens inre och snabbt döda den.
Lägre doser antibiotika får verkan
– Plantaricin bidrar med att 100 gånger lägre doser av antibiotika räcker för att få en tillräcklig antibakteriell verkan. Minskad mängd är bra eftersom antibiotikan kan ha toxiska biverkningar och skada inre organ, säger Hazem Khalaf.
Studien visar att en kombinationsbehandling med plantaricin och antibiotika kan utvecklas till att snabbt och effektivt motverka bakteriella infektioner, samtidigt som utvecklingen av antibiotikaresistens förhindras.
– Bakterier har blivit resistenta mot traditionella antibiotika och läkemedelsföretagen har mer eller mindre slutat att utveckla nya eftersom det inte är lönsamt. De kan ta upp emot tio år att ta fram ny antibiotika – och bara efter några år är bakterierna resistenta även mot detta, säger Torbjörn Bengtsson.
Löser upp bakteriernas membran
Forskarna har arbetat brett i projektet.
– Vi har testat olika typer av antibiotika, de som angriper cellväggen och de som går in i bakterien och angriper DNA, RNA eller ett specifikt protein. Plantaricin tycks fungera tillsammans med de flesta antibiotika, säger Hazem Khalaf.
Plantaricinerna löser upp och förstör bakteriernas membran, ett hölje som är skilt från cellväggen.
– Membranet är en så grundläggande struktur i cellen som inte har ändrats påtagligt genom evolutionen. Detta förklarar troligen varför bakterier inte har förmåga att utveckla resistens mot våra peptider, säger Torbjörn Bengtsson.
Behandling av kroniska sårinfektioner
Nästa steg är att vidareutveckla och utnyttja de goda antibakteriella effekterna av plantaricin inom vården, i första hand för att förhindra och behandla sårinfektioner.
– Syftet är att utveckla smarta sårförband av cellulosamembran och våra plantariciner för behandling av svåra kroniska sårinfektioner, säger Torbjörn Bengtsson.
En annan tänkbar tillämpning är att behandla implantat med plantariciner innan de sätts in i kroppen, till exempel en höftledsprotes.
– Om implantatet är kontaminerat av bakterier bildas en biofilm som oftast är extremt svår, för att inte säga omöjlig, att behandla med antibiotika. Det enda sättet är att byta ut hela implantatet, säger Hazem Khalaf.
Förhindrar biofilm på implantat
– Lösningen är en behandling av implantatet med våra plantariciner som hindrar att bakterierna fäster från början och därmed en bildning av biofilm. Det skulle spara mycket lidande för patienter, säger han.
– Kolla först vem som är avsändaren. Lita aldrig på att råd och historier som förmedlats är korrekta utan att du kunnat kontrollera vem som är upphov till dem – och bedöm källans pålitlighet.
– Vi är i en situation där det inte finns någon helt säker kunskap om sådant som spridningsrisker, dödligheten i olika grupper, hur lång tid viruset kommer att cirkulera, när ett pålitligt vaccin kommer. De som har den mest tillförlitliga kunskapen – men som ännu inte är fullständig – är de myndigheter och forskare som länge arbetat med frågor om smittskydd.
Dela inte vidare okritiskt
Vad bör man då tänka på innan man sprider någonting vidare? Ester Pollack säger att huvudregeln är att aldrig länka vidare texter från sociala medier om du inte kan kontrollera var upplysningarna ursprungligen kommer ifrån.
– Om du gör det okritiskt så kan du vara en av dem som sprider felaktig information. Sådan information, till exempel om olika kurer mot coronaviruset, kan ha direkt livsfarliga konsekvenser för människor.
Olika länder gör olika bedömningar och olika experter säger olika saker. Vem ska man lita på?
– Både i Sverige och internationellt ser vi att myndigheters epidemiologer och seriösa forskare på området kan lägga vikt vid olika saker, ha skilda uppfattningar om åtgärder och kan ge olika råd. Vetenskapen ger sällan bara ett möjligt svar på hur problem kan lösas. Men det är skillnad på experter och ”experter”. När du ser en sådan benämning användas om en mediekälla, uppger man vilken institution de representerar och vad expertisen består i?
Även statistik kan vara vilseledande
– Också statistik kan användas oreflekterat och ibland vilseledande. När det görs jämförelser: mäter man detsamma? Vad grundar sig statistiken på? Var kommer den ifrån? Det går exempelvis inte att lita på att undersökningar är representativa när de bygger på att människor själva anmält sig till en panel. Och när statistik från andra länder visas, tänk på att den inte självklart kan översättas till svenska förhållanden.
Nu under coronapandemin uppmanar Ester Pollack att vara noga med att undersöka om fakta kan kontrolleras mot andra källor – det finns många som utnämner sig själva till ”experter” utan att ha någon grund för det. Men det är också viktigt att vara medveten om att olika vederhäftiga experters värderingar av hur vi bäst kan lösa problem kan skilja sig åt.
– Det är förstås väldigt svårt i en situation som den här när många tycker väldigt mycket och när kunskapsläget är osäkert. Men det är viktigt att reflektera över eftersom de politiska och mänskliga värderingar som görs på grundval av de fakta som vid en viss tidpunkt är tillgängliga, är något annat än fakta i sig. Att värdera fakta betyder att sätta samman fakta, vikta dem och sätta in i dem i en kontext. Den viktningen och kontexten är ytterst, när det gäller hälsostrategiska mål, en politisk uppgift. Värderingarna betyder att många faktorer och målsättningar vägs mot varandra. Här kan olika värderare, som politiker, komma fram till olika resultat och policyförslag.
Tre tips för att undvika ”fake news” i coronatider
Undvik att vidaresända tips och rekommendationer som du hittat på nätet, exempelvis via sociala medier som Facebook eller Instagram, och alltid när källan inte kan spåras.
Utnyttja att det finns tillgänglig information och debatt i flera typer av seriösa nyhetsmedier, det v.s. sådana medier som har en ansvarig utgivare och där källorna är tydligt angivna.
Var också kritisk mot din egen informationsinhämtning: undvik det som kallas ”cherry picking”, det vill säga att bara ta till sig det som spontant passar in i de egna föreställningarna.
Grundläggande förändringar i modeindustrins affärsmodell – inklusive en snabb övergång bort från ”snabbmode” – behövs för att förbättra den långsiktiga hållbarheten i distributionskedjan för kläder. Det hävdar författarna till en ny artikel som publicerats i Nature Reviews Earth & Environment.
Studien leddes av professor Kirsi Niinimäki, vid Aalto-universitet i Finland, tillsammans med Chalmersprofessorn, Greg Peters, från institutionen för teknikens ekonomi och organisation, och forskare från fyra andra internationella universitet.
Förorenande bransch
Modeindustrin är en av den mest förorenande branscherna och kan stå för upp till tio procent av de globala växthusgaserna. Men trots en ökad medvetenhet om dess miljöpåverkan fortsätter branschen att växa. Detta bland annat på grund av ökningen av ”fast fashion” eller snabbmode, som bygger på billig tillverkning, upprepad konsumtion och kortlivad användning av plagg.
Studien beskriver modets miljöpåverkan i hela distributionskedjan, från produktion till konsumtion, med fokus på vattenanvändning, kemiska föroreningar, CO2-utsläpp och textilavfall. Till exempel producerar industrin över 92 miljoner ton avfall och konsumerar 79 miljarder kubikmeter vatten per år, där utvecklingsländerna ofta får bära bördan för de utvecklade länderna. Denna påverkan visar på behovet av betydande förändringar i branschen, inklusive en tillverkningsminskning och införande av hållbara metoder i hela distributionskedjan, menar författarna.
Samlad strategi behövs för ”långsamt mode”
”Långsamt mode är framtiden”, konstaterar författarna, ”men vi behöver en ny och systemomfattande förståelse för hur vi ska gå över till denna modell – och det kräver kreativitet och samarbete mellan designers och tillverkare, olika intressenter och slutkunderna.”
En samlad strategi krävs för att textilindustrin ska investera i renare teknik, att modeindustrin utvecklar nya hållbara affärsmodeller och att beslutsfattare ändrar lagstiftningen. Konsumenter har också en avgörande roll och måste ändra sina konsumtionsvanor och vara beredda att betala högre priser, som står i relation till miljöeffekterna.
Produktion och konsumtionen av kläder ger mycket avfall
Textil- och modebranschen har en lång och komplex distributionskedja, från jordbruk och petrokemisk produktion (fiberproduktion) till tillverkning, logistik och handel.
Varje produktionssteg har miljöpåverkan genom vatten-, material-, kemikalie- och energianvändning.
Många kemikalier som används i textiltillverkning är skadliga för miljön, fabriksarbetare och konsumenter.
Mest miljöpåverkan förekommer i de länder där textil- och klädesproduktion genomförs, men textilavfall finns i hela världen.
Snabbmode har ökat mängden material i systemet. Modevarumärken producerar nu nästan dubbelt så mycket kläder i dag jämfört med före år 2000.
Den nuvarande konsumtionen av mode leder till stora mängder textilavfall, där det mesta förbränns, deponeras eller exporteras till utvecklingsländer.
Vetenskaplig artikel:
The environmental price of fast fashion. Niinimäki, K. Peters, G., Dahlbo, H., Perry, P., Rissanen, T. and Gwilt, A. (2020), Nature Reviews; Earth and Environment
Kontakt:
Kirsi Niinimäki, docent, Department of Design, Aalto University, kirsi.niinimaki@aalto.fi
Greg Peters, professor, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, petersg@chalmers.se
Det ligger i vår natur att söka tröst och närhet hos varandra när livet blir jobbigt eller när vi hamnar i någon form av kris. Ett tydligt exempel på detta var hur människor ställde upp för varandra efter terrordådet på Drottninggatan i april 2017
– Många gånger löser vi kriser med kramar och att vara tillsammans. Men i den här situationen med viruset är det inte möjligt, säger Per Johnsson, psykolog och forskare vid Lunds universitet och fortsätter:
– Vi vet att det kommer att få konsekvenser men de exakta konsekvenserna i det långa loppet vet vi ingenting om i dagsläget. Man skulle kunna likna det vid en gigantisk studie i vad social isolering kan medföra.
Vi reagerar olika
Vi människor är olika och hur vi reagerar på coronakrisen bero rätt mycket på hur vi handskas med rädslor generellt. En del har mycket lättväckta rädslor medan andra reagerar med förnekelse, eller med misstänksamhet mot information och förhållningsorder som vi får från myndigheter. Många gånger beror vår reaktion på vad vi har med oss i bagaget, vad vi har upplevt tidigare i livet.
Foto: Markus Spiske on Unsplash
Vi har sett det i olika nyhetskanaler, människor som verkar ta ganska lätt på uppmaningen att hålla social distans, och det är inte bara unga, utan även en hel del äldre, som beter sig så. Att ungdomar reagerar som de gör är kanske inte så förvånade, unga löper trots allt en mindre risk att bli allvarligt sjuka i covid-19 och det hör kanske ungdomen till att betrakta sig som odödlig. Men varför reagerar de äldre som de gör?
– En möjlig förklaring till åtminstone de äldre-äldres reaktioner, de som kommit upp en bit över 80 år, skulle kunna vara att de helt enkelt känner att de inte har tid att sätta livet på paus i ett halvår, för det kan vara en ansenlig del av den återstående tiden i livet. De vill leva här och nu och ta vara på alla möjligheter så länge de är friska, säger Per Johnsson.
Ovissheten en svår nöt att knäcka
Ovissheten, att inte veta hur länge som vi kommer att behöva leva med olika restriktioner, påverkar oss negativt. Vi har mycket lättare att uthärda svårigheter om vi vet att det finns ett slut. Tydliga gränser underlättar och hoppet spelar en viktig roll.
– Ovissheten slår av kanten på hoppet! Hur ska jag kunna behålla hoppet om jag inte vet hur länge jag behöver uthärda.
Som exempel på hoppets viktiga funktion hänvisar Per Johnsson till det som överlevare från koncentrationsläger har berättat. Om vikten av att hitta åtminstone en gnutta hopp och mening i tillvaron. Att hitta något litet som de kunde kontrollera var det som hjälpte dem att överleva.
Skaffa tydliga rutiner
Känslan av kontroll är oerhört viktig för oss människor och den här pandemin är något av det mest okontrollerbara som vi har upplevt på väldigt länge. Om vi inte kan kontrollera viruset behöver vi skaffa oss kontroll på annat sätt.
– Skaffa tydliga rutiner, säger Per Johnsson. Rutiner hjälper alltid när inget annat går att kontrollera. Skaffa så många rutiner som möjligt och håll fast vid dem.
Han menar att rutiner ger en mening åt tillvaron, att man då kan redovisa för sig själv att man har fyllt dagen med något meningsfullt. Om man jobbar hemifrån kan det vara viktigt att arbeta på bestämda tider, äta på bestämda tider, att ta pauser och att göra tydlig skillnad mellan jobb och fritid. Det kan också vara viktigt att vara lite noga med sig själv, att klä sig ordentligt och inte bli kvar i pyjamasen – helt enkelt göra sig presentabel för en videokonferens.
Umgås digitalt
Vi är sociala varelser och vi vet att ensamhet påverkar oss både fysiskt och psykiskt. Men idag har de flesta av oss möjlighet att umgås digitalt då vi både kan höra och se varandra. Det är viktigt att vi tar kontakt med våra vänner och våra nära och kära – och att vi gör det ofta, oftare än vad vi brukar i vanliga fall.
Då intervjun gjordes före påskhelgen, berättade Per Johnsson att hans familj planerade en digital påskmiddag då de tyvärr inte kan sammanstråla på samma plats den här påsken.
– Vi har bestämt oss för vad vi ska äta, alla kommer att tillaga var sin lammstek som vi sedan kommer att äta tillsammans, trots att vi befinner oss på olika platser.
Håll dig informerad – på bestämda tider
Vi bombarderas med nyheter och budskap om covid-19-pandemin, både i nyhetsmedia och på olika sociala plattformar. Man kommer inte undan. Hur ska vi göra för att hålla oss informerade och uppdaterade utan att drunkna i det aldrig sinande flödet av uppdateringar?
– Skaffa rutiner även här. Var noga med att välja pålitliga kanaler och skanna av nyheter på bestämda tidpunkter. Gör något annat däremellan, det är viktigt med variation och att du inte fastnar framför floden av nyheter, säger Per Johnsson och fortsätter:
– Avsluta inte dagen med att titta i nyhetsflödet, mycket av det som rapporteras göder vår rädsla och det är inget bra sätt att avsluta dagen på. Gör något som motverkar detta, läs till exempel en bra bok innan du somnar.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
