– På ett enkelt sätt går det att öka tillförlitligheten med ultraljud leverelastografi metoden, speciellt för överviktiga, säger Marie Byenfeldt, doktorand vid Umeå universitet.
Med metoden ultraljudsbaserad leverelastografi mäts leverns stelhet. Högre leverstelhet innebär allvarligare leversjukdom. Om levern skadas av exempelvis långvarigt alkoholintag eller olämplig kost, kan leversjukdomen fettlever utvecklas. Vid hepatitvirus, fortsatt högt alkoholintag eller intag av olämplig kost, kan sjukdomsutveckling fortsätta till leverfibros, vilket innebär att levervävnad omvandlas till bindväv. Levern blir med bindväven stelare. Om leverfibros inte behandlas, riskeras fortsatt utveckling av leversjukdomen till skrumplever, och i värsta fall till levercancer.
Utan kända risker
En tidigare vanligt använd diagnosmetod är leverbiopsi. Den innebär att via ett nålstick i levern hämtas en bit vävnad som skickas på mikroskopisk analys. Efter leverbiopsi måste patienten ligga kvar på sjukhuset några timmar eftersom det finns blödningsrisk. Jämfört med leverbiopsi har ultraljudsmetoden leverelastografi fördelen att det inte behövs något stick i levern och att själva undersökningen tar tio minuter utan kända risker för patienten.
Det har dock tidigare setts osäkerhet i 16 procent av mätresultaten. I sin avhandling visar Marie Byenfeldt att största orsaken är ökat avstånd till levern, som kan ses hos överviktiga individer. I avhandlingen visas att genom ökat tryck med ultraljudsproben som används vid mätningen, kan avståndet till levern minskas. Därmed ökas tillförlitligheten i mätresultaten.
Bukhöjd påverkar
Dessutom visas i avhandlingen att högre bukhöjd sannolikt påverkar mätresultatet, då skillnad ses med patienten i sidoläge. Bukhöjden är ett helt nytt fynd som måste beaktas vid undersökningar och diagnostisering, så att inte patienter felaktigt sjukförklaras. Förhoppningen är nu att fler studier görs med större patientgrupper för att undersöka den kliniska påverkan.
– Samtidigt innebär ett högt inre buktryck en ökad risk för leversjukdom. Om det inte är leverfibros, finns ändå ett prognostiskt värde, en indikation på att man bör ändra sin livsstil, säger Marie Byenfeldt.
Eftersom överviktiga allmänt har större risk för leverpåverkan, är det särskilt välkommet med ökad tillförlitlighet av diagnosverktyget för just den patientgruppen. Undersökningen är effektiv och utan kända risker för patienten, vilket möjliggör upprepade undersökningar efter livsstilsförändringar.
Fotnot:
Avhandlingen bygger på fyra delstudier med totalt 388 patienter vid röntgenavdelningens ultraljudssektion på Östersunds sjukhus, mellan januari 2017 och april 2020.
Avhandling:
Ultraljuds-baserad shear wave elastografi av lever, en icke-invasiv metod för utvärdering av leversjukdom
Kontakt:
Marie Byenfeldt, Medicinska fakulteten, Institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet, marie.byenfeldt@umu.se
Marie Byenfeldt är legitimerad röntgensjuksköterska med examen i medicinskt ultraljud vid Karolinska institutet. Hon arbetar vid röntgenavdelningarna på Östersunds sjukhus och Aleris Diagnostik AB Stockholm, samt forskar kliniskt på ultraljudsmetoder.
År 2040 beräknas vart fjärde barn i världen att leva i områden där det råder stor brist på rent och drickbart vatten. Avsaltning av havsvatten och rening av avloppsvatten är två vägar att rädda situationen. Nu har forskarna vid Linköpings universitet tagit fram en billig och miljövänlig ånggenerator där vatten avsaltas och renas med hjälp av solen.
– Förångningshastigheten är fyra-fem gånger högre än vid direkt avdunstning, vilket betyder att vi kan rena större volymer vatten, säger Simone Fabiano, forskningsledare inom området organisk nanoelektronik, Laboratoriet för organisk elektronik.
Polymeren kan absorbera solenergi
Ånggeneratorn består av en aerogel som innehåller en cellulosabaserad struktur som sedan klätts in i den organiska ledande polymeren PEDOT:PSS. Polymeren har förmågan att absorbera energin i solen, inte minst i den infraröda delen av ljusets spektrum där också mycket av värmen finns. Aerogelen i sin tur har en porös nanostruktur vilket betyder att mycket vatten kan sugas in i porerna.
Ett poröst flytande och värmeisolerande skum placeras också mellan vattnet och aerogelen för att ånggeneratorn ska hållas flytande. Värmen från solen förångar vattnet och salt och andra produkter stannar kvar.
Bara miljövänliga material
– Aerogelen är slitstark och kan göras ren i exempelvis saltvatten och sedan användas direkt, om och om igen. Vattnet som avdunstar genom systemet blir till dricksvatten med en mycket god kvalitet, intygar Tero Petri Ruoko, postdoktor vid Laboratoriet för organisk elektronik och en av artikelns författare.
– Det fina med det här är att alla material är miljövänliga, vi använder nanocellulosa och en polymer som har mycket liten påverkan på miljö och människor. Vi använder också mycket små mängder material, aerogelen består till 90 procent av luft. Vi hoppas och tror att våra resultat kan hjälpa de miljoner människor som inte har tillgång till rent vatten, säger Simone Fabiano.
Coronakrisen intensifierar en värderingsförskjutning som var på gång redan tidigare: Att på olika sätt knyta an till det lokala kommer att värderas högre jämfört med mer långväga och besök och relationer. Det menar Ola Thufvesson som forskar på platsers attraktivitet vid institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.
– En tvåveckors semester på Söderåsen kan få högre status än en weekendresa till New York. Även om flyget fortsätter att vara superbilligt.
Med förändringen följer en större vilja att förvalta vår närmiljö och skapa vackrare vardagsmiljöer, tror han.
– Vi har haft ett mönster nu att folk har kunnat strunta i hur det ser ut runtomkring där de bor. Man kan ju alltid dra iväg, åka till Italien och spela golf eller till Barcelona och shoppa. Det har varit lite som om att hus primärt byggts för att förvara människor och platsen runtomkring ska man kunna lämna.
Ansvaret mot sin plats
Det kanske blir mer och mer tydligt att medelklasskonsumenten inte bara har ett ansvar mot miljön och klimatet utan nu även mot sin plats.
Kvarterskonditorn och de små butikerna i centrum – det lilla och unika – har varit mer sårbara under Coronakrisen jämfört med de stora kedjorna som har en större ekonomisk uthållighet. Men i samma veva har de också fått en revansch mot kedjejättarna och e-handeln, enligt Thufvesson.
– Deras öppna vädjan om stöd har hörsammats och på nära håll påmint oss om en vad en ”död” stadskärna faktiskt kan innebära. Kanske börjar man snart tala eller tänka i termer av platsmoral eller platskärlek, funderar han.
– Det kanske blir mer och mer tydligt att medelklasskonsumenten inte bara har ett ansvar mot miljön och klimatet utan nu även mot sin plats.
Men bär vi inte alla på en rastlös längtan att utforska nya platser som inte kan tillgodoses på alltför nära håll?
Nja, det finns två sorters resande, påpekar Thufvesson: De som reser för att upptäcka platser ordentligt och de åker iväg för klimatombytets skull och kanske för att checka av ett antal sevärdheter. Och det är väldigt få av oss som hör till den förstnämnda kategorin.
– Vi har anammat ett beteende och gör såsom det förväntas av oss. Vi är en del av en norm där en resa har ansetts vara den bästa upplevelsen. Och resandet har fyllt en funktion att bekräfta det rådande globala, ekonomiska systemet.
Och det där med att det inte går att upptäcka nya platser på nära håll håller inte Ola Thufvesson med om.
– Jag har flera studenter som åker på utbyten. Ofta vill de åka långt bort, till exempel till Australien. Där äter de kinesmat och lever i en anglosaxisk miljö som är väldigt lik vår.
Få känner till Bornholm
Men få känner exempelvis till att Bornholm är en gammal skånsk ö eller att Polen är som ett stort friluftsmuseum på temat ”Sverige för inte så länge sedan”. De här ungdomarna får en väldigt konstig geografi som är väldigt fragmentarisk.
Också de prylar vi väljer att omge oss med är ett sätt att bekräfta vår identitet. Men efter e-handelns inträde är det inte länge status att omge sig med sådant som är tillverkade på andra sidan jordklotet.
– Ett exempel är bryggerinäringen. På 90-talet var det fräckt att köpa lageröl från Nya Zeeland, även om den smakade som Pripps blå. Idag finns det bryggerier i varenda kommun som arbetar med många sorters öl och smaker.
Långsammare långresor
Men visst kommer vi fortsätta att resa, säger Thufvesson. Men då favorisera det lite långsammare resandet. De mer långväga resorna kommer att motiveras med att göra något annorlunda. Det kommer uppstå nya subkulturer och substatussystem. En återgång till nattågen och de långväga direkttågen i Europa har redan börjat.
– Att leka sommar i november och dra iväg till Mauritius eller Kanarieöarna räcker inte, det kommer nog anses lite omoraliskt.
Forskningsstationen på Snow Hill i Antarktis byggdes 1902 under ledning av forskaren Otto Nordenskjöld under den så kallade första svenska Sydpolarexpeditionen. Stationen är tillsammans med andra lämningar från expeditionen skyddade historiska miljöer. Men det är av naturliga orsaker få som kan ta del av detta kulturarv. Det vill forskarna Gunnar Almevik och Jonathan Westin ändra på.
Undersökte och samlade in data
Under fyra veckor besökte och dokumenterade de därför forskningsstationen på Snow Hill och andra minnesmärken, bland annat en ruin i Hoppets bukt byggd av en grupp expeditionsmedlemmar. På plats undersöktes lämningarnas tillstånd, risker och behov av åtgärder.
− Den gamla forskningsstationen är i förvånansvärt gott skick. I efterhand har man satt upp fotografier och informationsskyltar och huset liknar idag ett hembygdsmuseum, men känslan av där och då är ändå påtaglig, säger Gunnar Almevik, professor i kulturvård.
Bild: Göteborgs universitet
Under två veckor bodde forskarna i tältläger på Snow Hill. Med drönare, laser och fotogrammetri genomförde de omfattande dokumentationer av byggnaden och landskap. De gjorde också traditionella karteringar och uppmätningar.
Forskarna monterade också en automatisk väderstation för att långsiktigt kunna samla in klimatdata av motsvarande slag som Nordenskjölds expedition samlade in i början av 1900-talet.
– Genom jämförelser mellan klimatdata, nya och gamla karteringar och återfotografering kommer vi få en unik möjlighet att följa klimatförändringar på en specifik lokal i Antarktis över 120 år, säger Gunnar Almevik.
Möjliggör för allmänheten att besöka Antarktis
Gunnar Almevik och Johanthan Westin håller nu på att bearbeta all data de samlat in och utifrån dessa skapa digitala modeller av lämningarna. Målsättningen är att de digitala modellerna av dessa lämningar ska kunna ”besökas” av en bred allmänhet.
− Det främsta sättet att utforska den detaljrika dokumentationen vi har samlat in, och förstå platsen, är att stiga in i den. Vi arbetar därför med ett gränssnitt som möjliggör ett utforskande i Virtual Reality. Med hjälp av historiska källor och de byggnadsundersökningar som gjordes på plats vill vi även digitalt rekonstruera vinterstationen så som den tedde sig 1902, säger Jonathan Westin, docent i kulturvård.
Men det finns även ett annat viktigt skäl till att skapa digitala modeller.
− Det har inte funnit något samlat kunskapsunderlag hittills, säger Jonathan Westin.
Förvaltningsansvaret för lämningarna efter Nordenskjöld-expeditionen delas mellan Argentina och Sverige. Dokumentationen ska ge ett underlag om hur kulturarvet bör underhållas och förvaltas framöver.
Bild: Göteborgs universitet
− Vi kunde på plats konstatera att byggnaden på Snow Hill och ruinen i Hoppets bukt är i förvånansvärt gott skick. Däremot hotas landskapet och själva marken de står på, säger Jonathan Westin.
Ökad temperatur och nederbörd leder till smältande glaciärer och smältande permafrost. Jorderosionen från smältvatten är kraftig på just dessa platser och hotar lämningarna på sikt.
– Ibland tänker vi att kulturarv kan bevaras för evighet, men här måste vi definiera en bevarandehorisont. Och den är här i Antarktis skrämmande kort. Att lägga ny tjärpapp och laga fönster på huset på Snow Hill är relativt enkelt. Det allvarliga hotet, och det gäller alla lämningar från Nordenskjölds polarexpedition, kommer från det förändrade klimatet, säger Gunnar Almevik.
Fotnot:
Expeditionen är ett samarbete mellan flera institutioner och länder. Projektet, CHAQ 2020, är finansierat av Vetenskapsrådet och leds av Lize-Marié Van Der Watt vid KTH. Riksantikvarieämbetet finansierar Jonathan Westins och Gunnar Almeviks del i projektet.
Hos friska individer signalerar hormonet insulin till kroppen att absorbera glukos, vilket reducerar sockret i blodet och ger energi till vävnader. Hos patienter med typ 2-diabetes misslyckas denna mekanism, eftersom de glukosabsorberande vävnaderna blir resistenta mot insulin och eftersom för lite av hormonet frisätts ut i blodet. Detta leder till ett förhöjt blodsocker med långvariga komplikationer som ofta blir invalidiserande eller till och med livshotande.
Ofta har typ-2-diabetiker också förhöjda nivåer av glukagon, ett annat hormon som frisätts från bukspottkörteln. Glukagon motverkar effekten av insulin genom att påverka levern att frisätta lagrad glukos till blodet. Efter en måltid blockeras frisättning av glukagon normalt för att förhindra överdriven produktion av glukos i levern. När detta misslyckas hos diabetespatienter, bidrar för mycket glukagon till en ond cirkel som förvärrar de redan höga blodsockernivåerna.
Undersökte α-celler från bukspottskörteln
Trots den vitala funktionen som glukagon har är mekanismerna för hur det frisätts fortfarande dåligt utforskade. En ny studie, ledd av Omar Hmeadi i Sebastian Bargs forskargrupp vid Uppsala universitet, har undersökt hur de glukagonproducerande α-cellerna i bukspottkörteln förändras vid typ-2 diabetes. Experimenten utfördes med avancerad mikroskopiteknik och visade, som förväntat, att friska celler frisätter relativt lite glukagon vid höga glukosnivåer (till exempel efter en måltid) och högre mängder under perioder med låg glukosnivå (till exempel under fasta). I α-celler från typ 2-diabetiker blockerade glukos emellertid inte längre glukagonfrisättning.
För att ta reda på varför, isolerade forskarna α-cellerna och separerade dem från deras vävnad i bukspottkörteln. Överraskande nog utsöndrade de icke-diabetiska cellerna nu stora mängder glukagon, även vid förhöjd glukos.
α-celler blev resistenta mot insulin
– Anledningen är att α-celler blockeras av insulin och andra hormoner från närliggande celler i bukspottkörteln. När cellerna är separerade upphör denna cell-till-cell-kommunikation och glukagon frisätts även vid hög glukos, förklarar Omar Hmeadi.
Men varför uppträder de friska isolerade cellerna som vid diabetes? Det visar sig att vid typ 2-diabetes blir α-cellerna, liksom lever-, fett- och muskelceller, resistenta mot insulin. Resultatet blir att glukagonfrisättning inte längre hämmas av en förhöjd blodsockernivå, och forskarna tror att detta förklarar de ofta förhöjda nivåerna av hormonet vid typ 2-diabetes. Forskarnas förhoppning är att resultaten skall bidra till en bättre förståelse av typ 2-diabetes och vara vägledande i utvecklingen mot bättre behandlingsstrategier.
Fotosyntesen, i vilken levande organismer omvandlar ljusenergi från solen till kemisk energi lagrad i sockermolekyler, är grunden för allt liv på jorden. Trots det är alla dess funktioner ännu inte helt klarlagda. En hypotes som under det senaste decenniet fått stort inflytande är att så kallad kvantkoherens – när molekylers vågfunktioner svänger i fas – på ett smart sätt utnyttjats av naturen för att optimera fotosyntetiska organismer. Den nya studien, där forskare från Lunds universitet spelat en viktig roll, visar nu att så inte är fallet.
– Kvantbiologi är ett spännande koncept som på sistone väckt stor uppmärksamhet. Vissa forskare har föreslagit att den kan ge förklaringar där den klassiska fysikens lagar misslyckas. Men vår studie visar att de kvantmekaniska fenomen som föreslagits inte är nödvändiga för förståelsen av fotosyntesens innersta väsen, säger Donatas Zigmantas, professor i kemisk fysik vid Lunds universitet.
Med hjälp av ultrasnabb spektroskopi upptäckte forskargruppen att den påstådda kvantkoherensen försvinner på en extremt kort tid av 100 femtosekunder (0,0000000000001 sekund). Allt för snabbt för att spela en roll i fotosyntesens funktion.
Felaktig tolkning tidigare
– Vi granskade även alla tidigare studier om kvantmekaniska effekter i fotosyntes och det verkar som om många baserats på en felaktig tolkning av tidsupplöst spektroskopidata, säger Donatas Zigmantas.
Lundagruppens arbete med att utveckla de sofistikerade metoder som använts för att analysera de tidsupplösta spektroskopiexperimenten har varit avgörande för studien.
– Jag hoppas att våra resultat blir en milstolpe i fotosyntesforskningen, bidrar till att korrigera felaktiga föreställningar och riktar in framtida arbete mot viktiga olösta problem. På lång sikt kommer vår upptäckt att ge en bättre förståelse av den fantastiska fotosyntesen som gett oss en grön planet sjudande av liv, säger Donatas Zigmantas.
Fotnot:
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: Massachusetts Institute of Technology, University of Glasgow, Boston University, Max Planck Institute for the Structure and Dynamics of Matter, Universität Hamburg, Technische Universität München, Jakobs University Bremen, University of Groningen, Charles University, University of Toronto, University of Michigan, Johannes Kepler University Linz, Columbia University, Göteborgs universitet.
Petre Breazu, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, har i sin avhandling undersökt hur romer skildras i rumänska tidningar, tv-nyheter och sociala medier sedan landets EU-inträde 2007. Hans analyser visar att rasism och främlingsfientlighet mot romer tar sig olika uttryck på olika plattformar.
I traditionell media, som tidningar och nyheter i TV, uttrycks rasismen mer subtilt och dolt.
– En nyhet om hur romer vräks från sina bostäder kan till exempel illustreras med en bild av vänliga poliser som hjälper människor som promenerar i solskenet, samtidigt som Amnesty rapporterar om att kvinnor, män och barn jagades bort av hundar medan en bulldozer rev deras hem, berättar Petre Breazu.
– Våldet mot romer suddas ut både i språkbruket och visuellt. Orsaken är förstås att vi lever i en tid av politiskt korrekthet, där medierna vill undvika anklagelser om rasism.
Hårdare ton i sociala medier
I sociala medier når rasismen däremot helt andra nivåer. Här handlar det ofta om ett extremt verbalt våld och krav på hårda tag mot romer, enligt Petre Breazus analyser. Ibland förkläds rasismen med humoristiska inslag.
– Romer liknas vid djur eller avföring, på ett sätt som ska låta som ett skämt. På samma sätt kan en uppmaning till etnisk rensning uttryckas på ett humoristiskt sätt.
Han menar att den negativa bilden av romer har funnits i media under så pass lång tid, att den har blivit normaliserad. Detta gäller särskilt i Rumänien, där främlingsfientlighet och rasism mot romer har frodats i århundraden.
Tror på förändring
– Jag har själv vuxit upp i ett område i Rumänien där det fanns en stor romsk befolkning, och för mig är det självklart att det finns en stor mångfald även bland romerna, både när det gäller utbildning, socioekonomisk status, ambitionsnivå och sociala vanor. Men den mångfalden skildras sällan i media.
Därför menar Petre Breazu att de traditionella medierna har ett stort ansvar när det handlar om hur romer framställs i tidningar och på TV. Han menar också att det behövs fler oberoende organ som kan granska medierna och avslöja den dolda rasismen.
– Vi vet att rasism, i likhet med andra former av diskriminering, kan utmanas och motarbetas. Här hoppas jag att min forskning ska hjälpa till. Genom att problematisera bilden av hur romer framställs i media och på sociala medier går det att skapa förändring.
Petre Breazu, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, petre.breazu@oru.se
Varje år diagnostiseras runt 10 000 män i Sverige med prostatacancer, varav en tiondel har en allvarlig form där cancern spridit sig utanför prostatakapseln. Utan behandling är prognosen för de patienterna dålig. Registerstudien från Uppsala universitet visar att så kallad radikalbehandling, det vill säga strålterapi eller operation, allt oftare sätts in på de här männen – vilket minskat dödligheten.
Flera kliniska studier har tidigare kommit fram till att strålbehandling tillsammans med hormonbehandling förlänger livet på män med lokalt avancerad prostatacancer. Forskningsresultaten har påverkat riktlinjerna för hur patienter med den här diagnosen ska behandlas. Uppsalaforskarna har nu gått igenom data från Nationella prostatacancerregistret och Dödsorsaksregistret för att försöka ta reda på hur rekommendationerna följts och hur det påverkat överlevnaden. Totalt har data från 20 350 män analyserats i studien som publicerats i British Journal of Urology International.
Fler hade fått radikalbehandling
Utifrån registren granskade forskarna alla män som diagnostiserats med lokalt avancerad prostatacancer mellan 2000 och 2016 i Sverige. De undersökte hur stor andel av dessa män som fått radikalbehandling under fyra olika tidsperioder mellan åren 2000 och 2016 och hur detta påverkat död i prostatacancer. Det visade sig att andelen män under 85 år som radikalbehandlats tredubblats – från 17 procent till 51 procent.
När siffrorna för samtliga män med lokalt avancerad prostatacancer analyserades sågs en 25-procentig minskning av dödligheten fem år efter att diagnosen ställts. Andelen dödsfall sjönk från 19 procentenheter till 15 procentenheter under tidsperioden. Störst var minskningen i åldersgruppen 65-74 år där dödligheten sjunkit med 50 procent – från 16 procentenheter till 7 procentenheter.
Rekommendationerna följs
– Åtminstone en del av den minskade dödligheten i prostatacancer förklaras av ökad radikalbehandling. Vår studie visar att svenska urologer och onkologer överlag följer rekommendationer i vårdprogram för prostatacancer vilket ger längre överlevnad hos männen. Det är glädjande att se att följsamheten till det nationella vårdprogrammet är god, säger Andri Wilberg Orrason, doktorand vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.
Studier, som den här, som baseras på alla patienter med en viss typ av cancer i en hel befolkning, är viktiga som komplement till randomiserade studier där deltagarna väljs ut enligt strikta kriterier. Till exempel rekryteras ofta relativt unga och enbart personer som, bortsett från sin cancer, inte har några andra sjukdomar. Det gör att överlevnaden ofta är högre i en randomiserad studie än för alla patienter med samma sjukdom. Därför kan det vara svårt att veta om resultaten är överförbara på alla patienter med ett visst sjukdomsstadium.
Kontakt:
Andri Wilberg Orrason doktorand vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Urologkirurgi, Uppsala universitet och underläkare i urologi vid Akademiska sjukhuset, andri.wilberg@surgsci.uu.se
I skrivande stund är nästan alla Europas skolor stängda till följd av Covid-19. I Sverige hålls än så länge våra grund- och förskolor öppna medan pedagoger och elever gör sitt bästa för att följa Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer för att minska smittspridningen.
Ett av Folkhälsomyndighetens tips på förebyggande åtgärder mot luftvägsinfektioner är att ”se över möjligheterna att förlägga verksamhet och raster utomhus. Verksamhet i förskola och fritidshemmet, men även viss undervisning som idrottsundervisning, kan ha större möjligheter att genomföras utomhus.”
Kunskap om barns och ungas utemiljö
Forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har studerat barns och ungas utemiljöer i decennier – skol- och förskolegårdar, lekplatser och andra platser för lek och lärande.
– Just nu öppnas ett fönster för pedagoger och elever att prova utomhuspedagogikens fördelar. Samtidigt som vi minskar smittspridningen genom att vara ute kan vi få del av fördelarna med undervisning i det fria.
– Utomhusundervisningen är ett bra komplement i skolan eftersom den bygger broar mellan teori och handlingsburen erfarenhet, menar Lena Jungmark, nationell samordnare för frågor som berör barns och ungas utemiljö.
Vid SLU arbetar landskapsarkitekter, miljöpsykologer, stadsplanerare, naturvägledare och många fler med frågor om hur man planerar, utformar och inkluderar barnens perspektiv i både forskning och undervisning. Tankesmedjan Movium vid SLU, där Lena Jungmark är anställd, har sedan 2006 regeringsuppdraget att utveckla och samordna kunskap om barns utemiljöer. Movium har arbetat med stadsutvecklingsfrågor i 40 år (jubilerar i år) och har frågan om barnens utrymme i staden som ett av sina fokusområden.
Naturen som friskfaktor och motivationskälla
Fredrika Mårtensson, universitetslektor i miljöpsykologi vid SLU Alnarp har i sin forskning visat hur naturen utgör en friskfaktor i barns vardag med inverkan på deras lek, lärande och hälsa. Studierna visar att förskolebarn med tillgång till rymliga, gröna och varierade utemiljöer får bättre koncentration och nattsömn, ökat välbefinnande och färre infektioner – och störst är effekterna i socioekonomiskt utsatta bostadsområden.
För barn i skolåldern gör grön miljö att det psykosociala klimatet förbättras på skolgården. Men den ökade fysiska aktivitet hos barnen när undervisningen flyttar bjuder också på utmaningar för lärarna:
– När lektionen flyttas ut blir barn mer nyfikna och rörliga både i kropp och sinne och det blir en utmaning för lärarna att utforma uppgifter som tar tillvara deras rörelseglädje, beskriver Fredrika Mårtensson.
Bäst visar det sig bli om man låter barnen välja hur de skall använda utemiljön för att lösa olika uppgifter. I Alnarps landskapslaboratorium skapar man nu mark med högt lekvärde tillsammans med barn och experter på ekologi och design. I systematiska studier jämför man även hur natur och olika prefabricerade och digitala element påverkar barnens aktivitet.
– Det krävs platser med potential för lek och lärande i barns närmiljö och en fundamental uppgift för forskningen är att ta reda på hur man kan bygga in kontakt med flora och fauna i barns vardag, konstaterar Fredrika Mårtensson.
Naturen är ett utmärkt klassrum
Petter Åkerblom, universitetslektor i landskapsarkitektur vid SLU Uppsala, är redaktör för kunskapsöversikten Klassrum med himlen som tak (2018), ett samarbete med Tankesmedjan Movium vid SLU och Linköpings universitet, på uppdrag av Utenavet. Här presenteras forskning som visar hur regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt under skoldagen genererar en rad goda effekter. Bättre koncentration, arbetsminne och studiemotivation är några.
– Naturen är ett utmärkt klassrum! Om man flyttar ut en del av undervisningen ökar det elevernas skolprestationer. Men naturkontakten är också bra för grundskoleelevernas hälsa och välbefinnande, liksom för deras personliga och sociala utveckling. I förlängningen stärks både självkänsla, impulskontroll, kreativitet och samarbetsförmåga, berättar Petter Åkerblom.
Många elever rör sig för lite
Natur och stadslandskap erbjuder alternativa platser för lärande där eleverna får direktkontakt med samhället. Att eleverna rör sig ger i sig goda effekter på lärande och utveckling. En nationell kartläggning visar att bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når upp till rekommendationen att röra sig en timmes om dagen.
Klassrum med himlen som tak studerar och sammanställer ett stort antal vetenskapliga publikationer och evidensen är god.
– Det vetenskapliga stödet är tillräckligt starkt för att utomhusundervisning borde implementeras i hela utbildningssystemet på alla nivåer för att bidra till bättre måluppfyllelse och bättre betyg, menar Petter Åkerblom.
Publikationer om utomhuspedagogik:
Klassrum med himlen som tak – en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan.
Utenavet – nationellt nätverk för främjande av utomhusbaserat lärande
Nationell kartläggning visar att skolgårdarna krymper
Boverket
Tidskriften STAD #21 – Barn har sin plats i staden!
SLU Centrum för naturvägledning Kompetensresurs, utvecklingsnav och mötesplats för alla som underlättar för människor att uppleva och utveckla sin känsla för och kunskap om naturen och kulturlandskapet.
Undernäring är ett växande problem hos den äldre generationen, inte minst bland de som har svårigheter att tugga och svälja (dysfagi). Problemen, som även förekommer hos stroke- och cancerpatienter, innebär inte bara ett stort personligt lidande utan ökar också risken för långa sjukhusvistelser och höga vårdkostnader.
För att råda bot på dessa problem pågår just nu olika forskningsprojekt vid RISE Research Institutes of Sweden, bland annat ”Framtidens Mål” som går ut på att 3D-printa konsistensanpassad mat.
Exempel på 3D-printad lunch. Kycklingklubba med broccolibuketter på puré. Individuellt konsistensanpassat. Bild: RISE
– Åtta procent av Sveriges vuxna befolkning har dysfagi och det är ett växande problem eftersom vi har en ökande äldre befolkning. Sväljer man fel kan maten bland annat åka ner i lungorna vilket kan leda till lunginflammation, säger Evelina Höglund, forskare och projektansvarig vid RISE.
För att personer med tugg- och sväljsvårigheter ska få i sig mat, serveras de puréer av olika färg och form. Dessa är dock ganska enahanda, föga aptitretande och tar dessutom lång tid att tillverka. Tanken är därför att använda 3D-skrivare som hjälp i köket för att skriva ut mat i fler former och färger än vad som finns idag.
3D-printern inget för köket hemma
– Vi hoppas att folk som har det här problemet ska äta mer om de får mat som de känner igen. Med en 3D-skrivare kan vi till exempel servera broccolipuré som faktiskt ser ut som broccoli och göra livsmedel i många olika och detaljerade former. Förhoppningsvis är man mer benägen att äta om det ser fint ut.
Skrivarens styrka är också att det är mycket enklare att individanpassa mat. För en kock tar det lång tid att anpassa rätter till 100 olika personer, men för en 3D-skrivare spelar det ingen roll hur olika rätterna är. Att anpassa innehållet till varje person tar lika lång tid som att massproducera identiska rätter.
3D…
Kaffe med 3D-printad bulle. Framtidens fika på äldreboenden? Bild: RISE
…är en förkortning för tredimensionell. Med tredimensionell menas att ett objekt eller en matematisk figur har tre dimensioner, som är ett område i höjd, bredd och djup. För så kallad friformsframställning används oftast en 3D-skrivare som bygger upp föremål skikt för skikt. Föremålen kan ha nästan vilken form eller geometri som helst – som en kanelbulle till exempel.
Just nu väntar Evelina Höglund och hennes kollegor på att kunna testa 3D-skrivaren på olika äldreboenden. Tanken är att försöken sedan ska utvärderas av både kockar, personal och såklart av de boende. Dock måste de vänta tills besöksförbudet på äldreboendena – på grund av coronapandemin – har hävts.
Den som hoppas på att i framtiden ha en egen 3D-printande matmaskin hemma hoppas dock (troligtvis) på för mycket. Enligt Evelina Höglund funkar skrivaren bäst för puréer, vilket kanske inte är vad gemene man föredrar.
– Maten vi jobbar med är anpassad till de som har sväljsvårigheter och skiljer sig från vanlig mat. Dessutom är det långsamt och dyrt med 3D-skrivare så jag tror inte att det kommer att ersätta vanlig matproduktion.
Virtual reality för att öka aptiten
Det finns andra projekt som fokuserar på hur man kan öka äldre människors aptit. Ett av dessa äger rum på Future Consumer Lab vid Köpenhamns universitet och går ut på att låta äldre människor äta middag med VR-glasögon. På så sätt försöker forskarna ta reda på om aptiten påverkas av att testpersonen fiktivt befinner sig i en annan miljö och/eller med sällskap.
Vad är virtuell verklighet?
Virtuell verklighet eller datorsimulerad verklighet (på engelska: Virtual reality eller VR) är datateknik som simulerar verkliga eller inbillade miljöer och även vår närvaro och interaktion i dem. Ofta använder man VR-glasögon, som känner av åt vilket håll man riktar blicken. Det innebär att man kan betrakta den simulerade miljön från olika håll, genom att till exempel vrida eller luta på huvudet. Illusionen av verklighet frammanas dels genom kroppslig interaktion med den virtuella modellen, dels av att ljus, ljud, rörelser med mera känns igen från verkliga miljöer.
Till exempel kan testpersonen få äta middag på ett pittoreskt franskt torg eller på en sandstrand i solnedgången. Hen kan också kopplas ihop med andra VR-användare och på så sätt få middagssällskap.
Även RISE har VR-projekt, dock ej specifikt inriktade på att öka äldres aptit.
– Våra VR-projekt handlar mer om att förstå matens struktur i kombination med den sensoriska upplevelsen, till exempel textur. Man skulle kunna säga att vår strategi skiljer sig från den danska samtidigt som den kompletterar den, säger Mihaela Mihnea, doktor i filosofi vid Rise.
Mer vill hon inte säga eftersom VR-projekten är konfidentiella.
Kriser främjar närodlat (och alger)
Vad hon däremot kan säga är vilka trender hon tror kommer att dominera på matmarknaden inom de närmaste fem åren. Till exempel tror hon starkt på den närproducerade matens revansch. Denna trend pekade uppåt redan innan coronautbrottet, men utsattheten under samhällsnedstängningen kommer att göra att fler får upp ögonen för vikten av inhemsk matproduktion, enligt Mihaela Mihnea.
– I framtiden kommer vi fortfarande att ha samma basvaror som mjölk, ägg och bröd, men vi äter inte lika mycket importerad mat. Vi kommer istället att köpa det som finns tillgängligt.
Bild: Markus Spiske on Unsplash
Om det tidigare var oron för klimatet som låg bakom intresset för närproducerad mat är det alltså oron för ett nytt virus som i framtiden kommer att göra att vi äter det som finns tillgängligt. Således förutspår Mihaela Mihnea en minskning av antalet färskvaror i kylskåpet och en ökning av konserver och frusna livsmedel.
Algprodukterna är på väg
Hon förutspår också en storartad framtid för alger. Dessa har länge målats upp som framtidens mat eftersom de är resurseffektiva, inte kräver någon gödsel eller bevattning och fångar dessutom in koldioxid. Enligt Mihaela Mihnea kommer vi inom fem år att ha många algbaserade produkter som kommer att förse oss med både antioxidanter och fibrer.
– Alger är stort, problemet är bara att vi inte vet vad vi ska göra med dem. Vi försöker lära av Asien och undersöker nu hur vi ska utveckla smakerna, hur algerna kan tillagas och hur smaken tas emot av konsumenterna. Det är en utmaning att få dem att acceptera smaken, men vi befinner oss fortfarande i början. Framtiden finns i havet.
Äntligen odlat kött
Någon som har undersökt vilka mattrender som är på gång – oavsett virusutbrott – är Henrik Haller, doktor i miljövetenskap vid Mittuniversitetet. Han håller med om att intresset för närproducerat som en del i krisberedskapen kommer att öka samtidigt som vi kommer att få se många fler algprodukter på butikshyllorna. I övrigt tror han mycket på odlat kött.
De första försöken att producera muskler i laboratorium gjordes redan för tio år sedan, men försöken var svåra, dyra och resurskrävande. De flesta gav upp, men det finns fortfarande företag i främst USA som hängivet forskar vidare. Nyligen fick de ny vind i seglen efter att superentreprenörer som Bill Gates och Richard Branson gick in med miljonbelopp.
– Odlat kött är inte riktigt kommersiellt moget ännu, men jag tror att det kommer starkt inom fem år. Stamcellsbaserat kött känner ingen smärta och har inte plågats. Kan man bara odla det på ett hållbart sätt och få en näringsrik produkt tror jag att många kommer att vara intresserade.
Encelliga organismer, perenner och insektsburgare
Andra livsmedel som kommer att fylla vårt kylskåp om fem år, enligt Henrik Haller:
Proteiner från encelliga organismer: Mat som odlats med hjälp av encelliga organismer, till exempel jästsvampar och alger. Ett sådant projekt pågår bland annat vid Högskolan i Borås där forskare är i full färd med att odla olika sorters svampar ur avfall så som brödrester. Färdig produkt beräknas komma ut på marknaden om två till tre år.
Fleråriga växter: Till exempel frukt och nötter från fleråriga träd. Idag består 90 procent av jordbruket av ettåriga grödor, men i tropikerna finns fleråriga trädväxande och stärkelserika grödor, till exempel persikopalm och jackfrukt, som ger högre avkastning än exempelvis majs och bönor. Det kommer dock att ta tid att förädla fram något liknande i Sverige eftersom vi länge har fokuserat på ettåriga grödor, men inom 20 år kommer de första kommersiellt gångbara alternativen att komma.
Insekter: En uttjatad spaning kanske, men Henrik Haller tror att insektsburgaren dröjer för att producenterna inväntar en ny lagstiftning som ska möjliggöra försäljning för konsumtion. ”När den går igenom tror jag att det kan braka loss ordentligt”, säger han.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Studien visar också att TBE-virus finns kvar i fårmjölk som förvarats i kylskåp, medan rumstemperatur och uppvärmning får virusmängden att minska.
– Fästingbett är den vanligaste smittvägen men viruset kan också smitta via mag-tarmkanalen. Det är alltså väldigt viktigt att enbart dricka pastöriserad mjölk och äta ost som är gjord av pastöriserad mjölk för att minimera risken för smitta, säger Magnus Johansson.
Forskarna samlade in mjölk och råmjölk från tackor. På tre gårdar i Örebro län hittade de antikroppar som visade att fåren varit smittade av TBE. Foto: Maria Elisson
Idag är det framförallt de patienter som söker vård för TBE som visar var smittan finns. Man kan även leta efter viruset direkt i fästingar men detta kräver omständliga insamlingar och är svårt, eftersom viruset bara finns i små begränsade områden. Det finns alltså ett behov av en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta.
Denna studie som nu publicerats i Parasites and Vectors använder fårmjölk som indikator på att smitta kan förekomma i ett område. Studien är genomförd av Magnus Johanssons grupp vid Örebro universitet i samarbete med Anna Överbys grupp vid Umeå universitet.
Antikroppar mot TBE fårmjölken
Forskarna fick kontakt med 37 fårägare spridda över Örebro län och 2017- 2019 samlade man in prover på mjölk och råmjölk (kolostrum) i dessa besättningar. På tre gårdar hittade man antikroppar mot TBE-virus i mjölken, ett tecken på att tackorna varit infekterade.
– Våra resultat visar att gårdarna finns inom de områden i Örebro län där människor också smittats av TBE, säger Amélie Wallenhammar, en av forskarna i studien.
Det finns flera fördelar att spåra TBE-smitta med hjälp av mjölk enligt Magnus Johansson. Ett är att viruset är väldigt lokalt och sprider sig långsamt. Fåren som betar på samma ställe kan alltså indikera förekomsten med stor precision.
Finns kvar i mjölken i tre dygn
– Den kunskapen ger oss möjlighet att ligga steget före och se vilka gårdar som har djur med antikroppar – och människor som ofta vistas i dessa områden kan uppmanas att vaccinera sig emot TBE, säger Amélie Wallenhammar.
Forskarna har också undersökt hur länge TBE-virus kan vara aktivt och smittsamt i mjölk och råmjölk vid olika temperaturer.
Det visade sig att TBE-viruset finns kvar i mjölken i stort sätt oförändrat i tre dygn om den förvaras i kylskåpstemperatur. I rumstemperatur och uppvärmd till 37 grader försvinner viruset snabbare.
Pastörisering tar bort TBE-smitta
– Slutsatsen är att mjölken måste pastöriseras för att ta bort eventuell TBE-smitta, säger Magnus Johansson.
– Vi har sett TBE-infektioner i Mellaneuropa från ost gjord på opastöriserad mjölk. Vad vi vet har det inte inträffat i Sverige. En orsak är att vi inte haft den matkulturen här. Men det kommer ju nya influenser och många vill äta närproducerat och lokalt, säger Amélie Wallenhammar.
Forskarna vill fortsätta att fördjupa kunskapen om den fästingburna TBE-smittan för att bland annat undersöka hur TBE etablerar sig i nya områden och i vilken omfattning mjölk innehåller själva viruset.
Det givna rådet för den som vistas i naturen är att vara uppmärksam och inte låta fästingarna bita. Och att låta vaccinera sig.
– TBE är en fruktansvärd sjukdom, konstaterar Magnus Johansson.
TBE-smitta
TBE är en förkortning för Tick-borne encephalitis – fästingburen hjärninflammation.
I Sverige har antalet fall av TBE-smitta ökat från 174 fall år 2004 till 369 fall år 2019.
I Region Örebro län fanns inga fall rapporterade mellan 2004 och 2008. Mellan 2009 och 2014 förekom enstaka fall. Från 2015 har TBE ökat i regionen och 2018 rapporterades 15 fall.
TBE-viruset sprider sig i Sverige och orsakar allt fler smittade, trots att vaccinationen tagit fart de senare åren.
Viruset smittar från fästingar till däggdjur, som får och människa. Det smittar inte från människa till människa.
Det finns fler orsaker till att förekomsten av TBE ökar. Ett är klimatförändringar som leder till fler fästingar. En annan orsak är att allt fler människor söker sig till naturen där fästingarna finns.
Den som har varit så sjuk att intensivvård krävts har ofta en lång återhämtning framför sig – både fysiskt och mentalt. Bland de problem som kan uppkomma finns otäcka minnen av mardrömmar och hallucinationer. Tidigare älskad mat kan plötsligt smaka vedervärdigt.
Lundforskaren och intensivvårdssjuksköterskan Karin Samuelson är kursansvarig för den pågående snabbutbildningen av sjuksköterskor inom intensivvård i Lund. Den två veckor korta intensivvårdsutbildningen av verksamma sjuksköterskor planerades i all hast när virussjukdomen covid-19 bankade på dörren.
Lunds universitet samarbetar kring utbildningen med Region Skåne och dess enhet för klinisk färdighetsträning och medicinsk simulering, Practicum. Klasserna är om tolv sjuksköterskor åt gången, och varje vecka sätts en ny klass igång. Karin Samuelson är själv en av de undervisande lärarna, samt examinator. Hon berättar att deltagarna är rutinerade sjuksköterskor. Men med en så kort utbildning förväntas de inte kunna sköta avancerad intensivvårdsutrustning, som exempelvis respiratorer (eller ventilatorer som det också heter).
– Det handlar om att lära sig en del nya saker och om att börja känna sig trygg med intensivvårdsmiljön. Efter hand som de känner sig säkrare kan de få fler uppgifter. De får bekanta sig med en respirator i utbildningen och träna lite på den. Men de får absolut inget egenansvar för den, säger Karin Samuelson.
Minnen av mardrömmar och hallucinationer
I sin forskning har hon studerat hur patienter som vårdas på IVA (intensivvårdsavdelning) mått under behandlingen och efter att den avslutats. Hon har särskilt tittat på minnena hos patienter som vårdats i respirator. Det visade sig att var tredje patient bar på minnen av mardrömmar och hallucinationer kort efter att respiratorvården avslutats. Två månader senare led åtta procent av symptom på posttraumatisk stress (PTSD), och lika många hade depressiva symptom. De patienter som varit mer oroliga under själva vårdtiden var också de som i efterhand drabbades av störst problem. Det är av största vikt, betonar Karin Samuelson, att skapa så stor trygghet som möjligt för den enskilde intensivvårdspatienten.
– Vi vet ju ännu inte hur stort behovet av intensivvård kommer att bli nu med covid-19. Men även vid ett pressat läge är det viktigt att ha med sig de erfarenheter som min forskning är en del av, att säkra tryggast möjliga intensivvårdsmiljö och att följa upp patienterna efter att de skrivits ut. Tryggheten kommer att bli en utmaning när det nu råder besöksförbud och alla bär mask.
Mycket oroliga patienter kräver ofta mer lugnande medicin, så kallad sedering. Om sederingen är tung befinner sig patienten i ett sövt tillstånd. Karin Samuelsons forskningsvisar att det är de tyngst sederade patienterna som har svårast att må bra efter avslutad respiratorvård. Längre tid i respirator är också en riskfaktor för följdproblem. Medan andra IVA-patienter ofta klarar sig med ett par dagar i respirator, kommer en del covid-19-patienters respiratorvård troligen sträcka ut sig över veckor.
Sedering innebär att patienten tillförs ett lugnande och/eller ett starkt smärtstillande medel, intravenöst eller med lustgas.
– De kommer att sederas mer och dessutom kräva ”svåra” inställningar på respiratorn, alltså inställningar som gör det obekvämt för patienten. När du kommer in med andningssvikt andas du ytligt och flämtande och kommer att jobba emot maskinens inställning som vill göra andningen djupare och långsammare. Därför kan dessa patienter behöva sövas.
Sömnen blir inte en enda svart minneslucka. Mardrömmar, hallucinationer, ångest och dödsskräck är några av de upplevelser som patienter vittnat om under Karin Samuelsons intervjuer. Mest minnen av sådant hade de patienter som vårdats längst i respirator. Många minns en del av vad som hänt, men de faktiska minnena blandas med drömmar. Verklighet varvas i minnena med saker som inte är på riktigt. Med i bagaget finns ju dessutom den oro som den svåra sjukdomen i sig redan skapat.
– Det är många samverkande faktorer som kan göra en tuff intensivvård så svår. Först har du gått in i själva sjukdomen med en massa oro, ångest och stress, både fysiologiskt och emotionellt. Sedan får du mycket läkemedel och sederande. Det är starka, potenta droger. Du är inte vaken och din hjärna funkar inte som vanligt. Det blir en väldigt dimmig tillvaro där du inte vet vad som verkligen händer.
Viktigt med uppföljning efter intensivvård
Posttraumatisk stress kan bestå resten av livet om den förblir obehandlad. Den uppföljning efter intensivvård som Karin Samuelson varit med om att arbeta fram finns numera på många håll i landet. I Lund är det första steget att IVA-personal för dagbok åt patienten. Där berättas vad som hänt, dag för dag, hur patienten har verkat må och om det hänt något särskilt. Kort och lättförståeligt, som ”idag fick du problem att andas ett tag, då gjorde vi såhär”.
– Man kanske minns något om att man inte fick luft, att man tänkte ”nu dör jag!”. Dagboken kan i efterhand hjälpa till att foga samman minnesbilder.
När patienten flyttats från IVA till en vanlig vårdavdelning görs ett besök av en intensivvårdssjuksköterska, som ställer frågor om minnena av och måendet efter intensivvården. Personalen från IVA kan också vid behov vara stöd för personalen på den ordinarie vårdavdelningen för att tolka patientens signaler och mående.
Inom ett par månader erbjuds ett uppföljande samtal. Vid uppföljningsbesöket ringas det in vilken hjälp patienten eventuellt fortsatt behöver, vilka remisser som ska skrivas. Kvarvarande svullnad och försämrad rörelseförmåga i fötter och händer kan göra det aktuellt med en sjukgymnast. Behov av en dietist är inte ovanligt. Plötsligt smakar kaffe illa, kaffe som smakade så underbart tidigare! Och all mat kanske smakar metall och får patienten att helt tappa matlusten. För en redan skör patient är det helt avgörande att då bli uppfångad. Samma sak med dem som fortsätter känna oro, ångest eller nedstämdhet.
– Så det kommer att bli en del jobb att göra i efterhand i och med covid-19. ”Vanliga” psykologer och läkare vet inte hur de här patienterna mår efter intensivvårdsbehandlingen. En tjugoåring brukar hämta sig på ett par månader. Men snittåldern för våra IVA-patienter är 67 år. För den som är i den åldern och uppåt tar det ofta ett år att återhämta sig. Vi måste satsa på dessa patienter, för det är bara de som efteråt kan lära oss om hur intensivvården bör se ut.
Karin Samuelson hoppas nu att den uppföljande IVA-vården skalas upp i takt med behovet. Hon tycker dessutom att hela krissituationen borde få den slimmade vårdorganisationen att förändras – så att hanteringen av framtida kriser blir bättre.
– Man har tappat lite av det här med krisberedskap. Fram till 80-/90-talen hade vi inom vården lager med mat, utrustning, respiratorer… Att bara ha gjort sig av med allt för att slimma, nej det går ju inte. Vi har dessutom för få IVA-platser, vilket vi påtalat långt före covid-19 dök upp. Vi i Skåne ligger under snittet i Sverige, Sverige ligger under snittet i Europa. Efter krisen hoppas jag att ansvar tas för att vi ska vara bättre rustade framöver.
– I naturen ”vilar” vi – framförallt hjärnan får vila och återhämta sig i den typ av miljö som den är utvecklad för. Man brukar prata om riktad och spontan uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten kräver mer energi med en hjärna som går på högvarv och fattar många och snabba beslut, till exempel när du kör bil. Den spontana uppmärksamheten är när vi bara tar intryck med våra sinnen, vi noterar färger, former, dofter, hudförnimmelser, ljud och så vidare. Och det är just här som naturen kommer in. Att vara i naturen och ”bara vara” och låta hjärnan spontant ta in intrycken av naturen ger återhämtning och stressreducering, säger Ann Dolling, som forskar vid SLU om samspelet mellan skogsmiljöer och människors hälsa.
Många är nu ute och rör på sig i stadsmiljöer istället för att gå på gymmet. Var bör vi motionera för att må som bäst?
– Det brukar sägas att den bästa träningen är den som blir av. I den meningen har val av plats mindre betydelse. En utmaning i tider av stängda gym eller självisolering kan däremot vara att hitta nya rutiner – och inspiration. Fundera på vilka platser som ger dig motivation att ta dig ut för att träna regelbundet. Om du väljer att träna i en grön miljö (i parken, skogen, längs med vattnet, och så vidare) så kommer platsen i sig också att bidra till den mentala avkoppling som så väl behövs i kristider, säger Mattias Qviström, professor i landskapsarkitektur med särskilt fokus på fysisk planering.
– Vi är lyckligt lottade i Sverige: under de senaste femtio åren har vi byggt upp en imponerande infrastruktur av grönområden, utegym, vandrings- och löpspår som erbjuder stor variation av platser och som ofta är tillgängliga till fots eller cykel. Tack vare denna planering borde du ha goda möjligheter att träna ute, och hitta en plats som passar dig.
Hur påverkas barnen om undervisningen flyttar utomhus för att minska smittspridningen?
– Naturen är ett utmärkt klassrum! Forskning visar hur regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt under skoldagen genererar en rad goda effekter. Bättre koncentration, arbetsminne och studiemotivation är några, berättar Petter Åkerblom, universitetslektor i landskapsarkitektur vid SLU Uppsala och redaktör för kunskapsöversikten: Klassrum med himlen som tak (2018). Men naturkontakten är också bra för grundskoleelevernas hälsa och välbefinnande, liksom för deras personliga och sociala utveckling. I förlängningen stärks både självkänsla, impulskontroll, kreativitet och samarbetsförmåga.
Har alla naturmiljöer samma kvalitéer och spelar det någon roll vilken jag väljer?
– Det beror på vem du är och vad du behöver just nu. Det handlar om att ta vara på olika miljöer och deras kvalitéer. Vi människor är olika och har olika preferenser och behov. En dag har vi kanske behov av vidderna nere vid stranden med vinden som blåser och möter oss som vi är just då. Det kan kännas jobbigt, men det kan också kännas skönt. En annan dag kan vi ha behov av en sluten miljö som skogen där andras ögon inte når oss direkt, säger Anna María Pálsdóttir, forskare inom miljöpsykologi med inriktning på naturbaserade interventioner.
– Min rekommendation är att försöka hitta en bra miljö som möter dig så som du känner dig just nu. Under mina 13 år av forskning i Alnarps Rehabiliteringsträdgård har jag sett samma sak komma upp i varje målgrupp vi har undersökt inom ramarna för natur-baserad rehabilitering – att det viktiga är att erbjuda varierad miljö som kan passa individen så som hon känner sig just nu.
Många äldre är nu isolerade i sina hem eller boende. Hur kan deras hälsa och välbefinnande stärkas när kontakten med närområden och utomhusmiljöer minskar?
– I den rådande situationen skulle jag önska att personal på vårdboenden medvetet använder sig av kunskapen som finns om betydelsen av grönska och naturintryck för de äldres hälsa och välbefinnande. Det kan handla om allt från att ta in blommor, kvistar och annat naturmaterial för de boende att se, känna och dofta på, till att tänka på placering av möbler för att de erbjuda gott om dagsljus, möjlighet att känna solens värme, att få intryck av liv och rörelse utanför eller möjlighet att uppleva årstidsväxlingarna. Allt för att skapa meningsfullhet och stunder av glädje och välbefinnande, säger Anna Bengtsson, landskapsarkitekt med inriktning på miljöpsykologi.
Vetenskapliga studier:
Ett urval av forskning från SLU kring utemiljöns och naturens påverkan på hälsa och välmående:
Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang. Bengtsson, Anna and Oher, Nina and Åshage, Anna and Lavesson, Lillian and Grahn, Patrik (2018). Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie; 2018:7
Nature and public health. Palsdottir, Anna Maria and Litsmark, Anna and Beil, Rahel and Bellman m.fl. (2019). Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. LTV-fakultetens faktablad ; 2019:6
Rehabiliteringsskog och virkesproduktion. Lundell, Ylva and Dolling, Ann and Nordström, Eva-Maria and Skärbäck, Erik and Stoltz, Jonathan and van den Bosch, Matilda and Grahn, Patrik (2015). Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. Fakta. Skog ; 2015:6 [Faktablad]
För att skapa en kvantdator kan olika fysiska system användas. Det ledande alternativet har under lång tid varit fångade joner i kristallform, men när systemet skalas upp till stora jonkristaller är metoden mycket långsam. Det går inte att utföra komplexa beräkningar tillräckligt snabbt innan den lagrade kvantinformationen faller sönder.
En forskargrupp vid Stockholms universitet kan ha löst detta problem genom att använda stora så kallade Rydbergjoner. Dessa Rydbergjoner är hundra miljoner gånger större än normala atomer eller joner och är mycket reaktiva, de kan därför utbyta kvantinformation på mindre än en mikrosekund.
Som små antenner för utbyte av kvantinformation
– Man kan säga att Rydbergjonerna fungerar som små antenner för att utbyta kvantinformation och på så sätt göra det möjligt att skapa de särskilt snabba kvantgrindar som är de grundläggande byggstenarna i en kvantdator, säger Markus Hennrich, Fysikum, Stockholms universitet, och ledare för forskningsgruppen vid Stockholms universitet.
– Växelverkan mellan Rydbergjoner är inte baserad på kristallvibrationer, vilket den är för joner fångade i kristallform, utan på utbyte av fotoner. Den snabba växelverkan mellan Rydbergjoner kan användas för att skapa kvantsammanflätning.
– Vi använde den här växelverkan för att utföra en kvantberäkningsoperation (en kvantsammanflätande grind) som är runt hundra gånger snabbare än vad som är typiskt för fångade jonsystem, förklarar Chi Zhang, forskare vid Fysikum, Stockholms universitet.
Extra snabba och kraftfulla datorer
Teoretiska beräkningar som stödjer experimentet har gjorts av Igor Lesanovsky och Weibin Li vid University of Nottingham, Storbritannien och Universität Tübingen, Tyskland.
Fångade Rydbergjoner kombinerar styrkorna hos två mycket olika kvantprocessorer: fångad jon (ovan) och Rydbergatom (nedan) i en och samma teknik. Tekniken har potential att öka hastigheten hos fångade jonkvantdatorer. Bild: Elsa Wikander/Azote.
– Våra teoretiska beräkningar bekräftar att det inte förväntas någon inbromsning av beräkningshastigheten när jonkristallerna blir större, vilket betyder goda möjligheter att skala upp en kvantdator, säger Igor Lesanovsky från Universität Tübingen.
Kvantdatorer betraktas som en av 2000-talets viktigaste teknologier. Medan vanliga datorer följer den klassiska fysikens lagar, fungerar kvantdatorer enligt kvantmekanikens. Förmågan att utbyta information utan tidsfördröjning hos sammanflätade kvanta gör kvantdatorer mycket snabba och kraftfulla. I framtiden kan kvantdatorer komma att användas överallt för att göra komplexa beräkningar, till exempel vid utformningen av nya mediciner eller inom artificiell intelligens.
”Men hur små poeter finns det egentligen?”, frågar sig poeten Eva-Stina Byggmästar i diktsamlingen med samma titel. Är det möjligt att tänka sig att fjärilen och kronbladet själva skriver in sig i dikten? Och om vi bestämmer oss för att betrakta skönlitteraturen som en relation mellan människor och andra varelser, vad händer då med litteraturvetenskapen? De är frågor Jenny Jarlsdotter Wikström ställer i avhandlingen ”Materiella vändningar. Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar”.
Hur ska vi samleva med andra varelser?
– Min avhandling handlar om litteratur, men också om allmängiltiga filosofiska frågor. Hur ska vi leva tillsammans med andra varelser, hur ska vi förstå vad naturen är för något, och hur ska vi förstå vår egen sårbarhet, säger Jenny Jarlsdotter Wikström och fortsätter:
– Den sista frågan är ju särskilt aktuell just nu, när ett virus sätter livet på paus för hela samhället. Att vi är så här sårbara och har så lite kontroll är ju inte bara praktiska frågor, utan också existentiella sådana.
Författarskapen som Jarlsdotter Wikström går i dialog med sträcker sig över lång tid och över landsgränser. Den finlandssvenska Henry Parland föddes 1908 och dog bara 22 år gammal. Det är hans enda roman Sönder, skriven i omkring 1930, som avhandlingen undersöker.
Clarice Lispector (1922–1977) är en av de mest kända författarna från Brasilien och i avhandlingen är hennes experimentella roman Levande vatten från 1973 i fokus. Den svenska poeten Aase Bergs (f. 1967) mammatrilogi från mitten av 00-talet ägnas ett kapitel, som särskilt handlar om just moderskap.
Den finlandssvenska poeten Eva-Stina Byggmästar (f. 1967) leker med olika sätt att beskriva naturen – som en erotisk plats, till exempel – och om det handlar avhandlingens sista analyskapitel.
Den materiella vändningen
De texter som avhandlingen tar som en filosofisk språngbräda ut mot frågor om hur människans relation med naturen kan förstås förenas i att de alla ger naturen, ting eller objekt en egen uttrycksförmåga. Föremål, växter och själva naturen får alltså eget liv i dem.
Parallellt med texterna undersöker Jarlsdotter Wikström en fåra i det samtida teoretiska landskapet som kan kallas för ”den materiella vändningen”, som fått ge avhandlingen dess titel. Den innefattar ekokritiska, posthumanistiska och feministiska perspektiv som kommer med krav på att tänka annorlunda om materia, ting och skala.
Naturen skriver in sig själv
Syftet med avhandlingen är att granska möjligheterna med denna teoretiska vändning. Vad kan ett sådant intresse för det materiella betyda just för litteraturvetenskapen, är frågan hon ställer sig. Men frågan kan inte besvaras på något entydigt vis.
– Den teoretiska vändningen mot miljöfrågor ställer till med problem för litteraturvetenskapen. Det är ju människor som skriver böcker om naturen. Men om vi tror den materiella vändningens tänkare är det inte bara människor som skriver böcker.
– Naturen skriver in sig själv i människors verk på olika vis. Vad betyder det om också litteraturvetenskapen måste ta hänsyn till etiska krav som handlar om miljö? Och på vilka sätt kan det ske? Det vrider och vänder jag på i avhandlingen.
Avhandling:
Materiella vändningar. Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar
Den svartmunnade smörbulten har spridit sig till Europa från Svarta Havet och närliggande floder och sjöar. Förutom att det syns en ökande utbredning i Östersjön så sprids fisken också i flera stora floder som Rhen, Donau och Elbe.
– Min forskning handlar i huvudsak om att förstå hur den invasiva fisken lyckas reproducera sig i så vitt skilda miljöer. De flesta fiskar är annars anpassade till att föröka sig i vatten med ungefär samma salthalt eftersom salthalten påverkar spermiernas simförmåga. Mot den bakgrunden är den svartmunnade smörbulten ett unikt undantag, säger Leon Green, författare till avhandlingen vid Göteborgs universitet.
Fortplantningen ger nyckeln till framgång
När arter sprider sig till nya miljöer är förmågan att fortplanta sig viktig för deras framgång. Att den svartmunnade smörbulten kan föröka sig i både brackvatten och sötvatten är väldigt ovanligt.
– Vad vi kan se så verkar det bero på att både spermier och ägg fungerar bra i båda miljöerna, trots skillnad i salthalt. Det kan också vara en fördel att hanarna tar hand om äggen och plockar bort ägg som exempelvis blir infekterade av svampangrepp. Detta är vanligare i sötvatten och brackvatten med riktigt låga salthalter.
Anpassar sig till Östersjön
I Östersjön, där den svartmunnade smörbulten sprider sig mot både högre och lägre salthalter, så verkar något alldeles särskilt hända. Arten anpassar sig över generationer till nya salthalter.
– Vad vi kan se är att ju fler generationer en population tillbringat i låg salthalt, på runt fem promille, desto högre simhastighet får spermierna i den salthalten.
Eftersom arten spridit sig till Östersjön från Svarta Havet, där salthalten normalt ligger runt 18 promille, så verkar det vara en snabb evolutionär anpassning som sker.
Flera arter smörbultar i Sverige
I Sverige finns 14 olika arter av smörbultar, flera av dem tål variation i salthalt.
I avhandlingen ingår en jämförelse mellan den nytillkomna svartmunnade smörbulten, och den inhemska sandstubben, som också forskats flitigt på vid Göteborgs universitet.
– Sandstubben har anpassat sig till Östersjöns låga salthalt över tusentals år, och till den grad att hanarna som fångas där inte längre kan reproducera sig i vattnet från vår saltare västkust.
Sandstubben är en marin art som spridit sig in i Östersjöns låga salthalt, men för den svartmunnade smörbulten gäller det motsatta. Den kommer från brackvattenmiljöer och börjar nu uppträda i högre salthalter, inte minst utanför Göteborgs hamninlopp.
– Vi ser tecken på att den svartmunnade smörbulten sprider sig ut ifrån den ganska bräcka hamnen och ut i skärgården utanför Göteborg, men vi vet ännu inte om fiskarna parar sig där. Spermierna verkar kunna simma tillräckligt bra för att befrukta ägg i samma salthalt som vi har på västkusten. Och om det stämmer är det viktigt att nu försöka observera ifall de parar sig i det vilda.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
