– Den positiva nyheten är att sedan 2010 har tiden till att propplösande behandling sätts in på sjukhus i genomsnitt kortats med nästan en halvtimme. Det har räddat i storleksordningen 40 människoliv varje år i Sverige, säger David Darehed, doktorand vid Umeå universitet och läkare vid Sunderby sjukhus.
Flera faktorer som kan fördröja
I sin avhandling visar David Darehed att chansen att komma till en strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset minskar för varje procents ökning av sjukhusets beläggning, när sjukhuset har en beläggningsgrad på över 85 procent. Det gick även att se en variation beroende på tidpunkt på dygnet när patienten kom in för misstänkt stroke. Under jourtid var det färre som blev inlagda direkt på strokeenhet än under dagtid.
Socialstyrelsen rekommenderar att alla patienter som drabbas av stroke, det vill säga en infarkt eller en blödning i hjärnan, ska vårdas på en särskild strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset för att snabbt få behandling av ett team speciellt kunniga inom strokevård. Men det är alltså inte alla som får tillgång till det direkt.
Förkortad tid till trombolys
Ett annat resultat i avhandlingen var vikten av att snabbt sätta in propplösande behandling, så kallad trombolys, vid infarkt i hjärnan. Även om utvecklingen här går åt rätt håll och tiden att sätta in sådan behandling i genomsnitt har kortats, gick det också på denna punkt att se skillnader mellan olika sjukhus och tidpunkt på dygnet. Flest fick trombolys snabbt på universitetssjukhus och fler fick det snabbt på dagtid än under jourtid.
– Det är viktigt att komma tillrätta med den här ojämlikheten så att strokepatienter får bästa möjliga behandling oavsett vilket sjukhus man kommer till och vilken tid på dygnet man kommer in, säger David Darehed.
Avhandlingen är baserad på data från det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, Riksstroke, berikat med data över beläggningsgrad. Patienter som insjuknade med stroke mellan 2010-2017 är studerade. I den största studien inkluderades över 130 000 patienter. I analyserna har hänsyn tagits till andra möjliga faktorer som kan påverka resultaten, däribland kön, ålder, strokens svårighetsgrad och samsjuklighet.
Nästan helt tomma gator och ödsliga butiker. Situationen för detaljhandeln förvärras nu snabbt i takt med att det nya coronaviruset (SARS-CoV-2) sprider sig i det svenska samhället.
– Det man kan se direkt är att den fysiska handeln minskar så märkbart, folk går helt enkelt inte till butiken, säger Gabriella Wulff, doktor i företagsekonomi vid Centrum för Konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet.
Detaljhandeln är en stor arbetsgivare som år 2016 sysselsatte drygt 280 000 personer i Sverige, enligt siffror från organisationen Svensk Handel. Den pågående pandemin slår nu mot många verksamheter:
– Många mindre företag är mer i riskzonen för att drabbas hårt, då större företag i de flesta fall har mer buffert, säger Gabriella Wulff.
Enskilda anställda extra utsatta
Samtidigt som många arbetar deltid inom detaljhandeln, så är det vanligt med så kallad timanställning, vilket innebär att man endast arbetar när det finns en efterfrågan.
Det är ett sätt att vara flexibel för företaget, men gör att enskilda anställda kan bli särskilt utsatta när coronakrisen lett till att många affärsverksamheter så snabbt hamnat i en akut situation, menar Gabriella Wulff.
– Två, tre veckor tillbaka i tiden handlade diskussionen främst om hur man skulle säkra leveranserna från Kina. Nu när den värsta krisen börjar går över där, är frågan istället hur man ska kunna sälja varorna här.
Hon ser en stor risk för mer långsiktiga problem vad gäller till exempel klädbutiker:
– Kläderna köps ofta in per säsong, och blir det dålig försäljning under våren kan det bli svårt att sälja dem vid ett senare tillfälle, då de helt enkelt inte är aktuella då.
Tvingas sälja till rabatterade priser
En annan möjlig konsekvens är att varorna kommer att behöva säljas till rabatterade priser. Det innebär lägre marginaler per produkt för företagen och därmed en sämre kalkyl än väntat, menar hon:
– Även det är problematiskt, där företagen redan i nuläget har identifierat att de istället behöver jobba med att minska antalet reor samt procentsatsen på reorna, då företagen annars riskerar att sälja med förlust.
Gabriella Wulff jämför med finanskrisen år 2007 och 2008, men menar att det här är så annorlunda på många sätt:
– Till exempel hamnar de fysiska butikerna nu i ett slags moment 22. För i dag kan man inte försöka locka kunderna till butiken med kampanjer och reor. I nuläget uppmanas ju människor att hålla sig borta från folksamlingar, vilket skapar ytterligare ett dilemma för affärer och butiker. Så det handlar enbart om att hitta sätt att få folk att handla på nätet.
Enskilda anställda kan bli särskilt utsatta
Hon konstaterar att företag nu på olika sätt försöker stävja den negativa trenden:
– Alternativa försäljningskanaler och nya branscher kan vinna mark, och då främst de som satsar på e-handel. Det gäller då för detaljhandeln att hitta sätt att nå ut. Ett exempel är särskilda ”Weekend Deals” samt rabatter som endast gäller för köp online.
Vad gäller e-handeln under den pågående krisen, så menar hon att det kan bli så att vi handlar mindre kläder och så kallade sällanvaror, men att situationen där många håller sig inomhus långa perioder även i vissa fall kan få en motsatt effekt:
E-handlar i brist på annan stimulans
– Jag kan tänka mig att det finns en möjlighet att folk söker sig till näthandel för att man saknar social stimulans, säger hon, och fortsätter:
– Det här fenomenet studerades i den svenska rapporten ”Clicking the boredom away” från 2019. Och man kan ju tänka sig att det i tider av kris och oro kan finnas en sådan tendens, där man också lägger mer tid på hemmiljön och känner en lust att köpa saker dit och göra det finare.
Men i längden så tror Gabriella Wulff att många butiker som redan i nuläget kämpar hårt för att locka människor till affären genom olika upplevelser riskerar att snabbt få sin verksamhet helt raserad.
Beställa och hämta själv går inte längre
– Det så kallade ”click and collect”, där man gör beställningen online, men hämtar varan i butik, till exempel. Det är en av strategierna som inte alls fungerar i nuläget, vilket gör att man går miste om chansen till merförsäljning, vilket är en av tankarna bakom strategin.
Andra erbjudanden, som fri frakt och i vissa fall även hemleverans och fria returer, kan vara riskabelt, eftersom det visat sig ofta leda till så många returer. Skulle man som mindre företagare börja erbjuda det nu, riskerar man få problem i ett senare skede.
– Mina tips i den här situationen är att man ska försöka att ställa om till e-handel, och utnyttja det i större utsträckning. Erbjuda fri frakt, men inte fria returer. Försöka minska kostnaderna och förhandla fram en reducerad hyra för lokalen.
– Det är en tuff situation, men det finns saker man kan göra.
Just nu pågår mätningar på Infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund för att så snabbt som möjligt hitta svar på frågor om covid-19 och virusets överlevnad i luft. Mätningarna är en del av ett forskningsprojekt vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, som handlar om luftburen smitta.
Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid LTH, är ansvarig för forskningsprojektet och listar några av de mest angelägna frågorna som forskargruppen nu söker svar på.
– Om coronaviruset finns i luften, när sprids då smittan från patient till luft? Hur mycket virus andas vi i så fall in? Är det tillräckliga mängder för att någon ska kunna bli sjuk av dem? Kan patienter i respirator sprida virus till luften? Vilken typ av andningsskydd behövs? Och hur ska luften renas?
– Coronaviruset smittar framförallt genom kontaktsmitta och droppsmitta via nysningar och hosta. Men man antar också att viruset i vissa situationer kan smitta via aerosoler, små luftburna partiklar, i luften, säger Carl-Johan Fraenkel, specialist i infektionsmedicin vid SUS och en av forskarna i projektet.
Mätningar inne hos patienter
– Den största utmaningen med mätningarna inne hos patienterna är att minimera alla typer av smittrisker. Patienterna som vårdas vid infektionskliniken är ofta allvarligt sjuka och kan behöva andningshjälp med extra syrgas, säger Jakob Löndahl. Foto: Sara Thuresson
Insamlingen av luftprover på Infektionskliniken i Lund har pågått ett par veckor. Mätningarna görs med instrument som är specialbyggda för att samla in biologiska ämnen från luft, och prover tas både från korridorer, allmänna utrymmen och inne i patientrummen.
– Den största utmaningen med mätningarna inne hos patienterna är att minimera alla typer av smittrisker. Patienterna som vårdas vid infektionskliniken är ofta allvarligt sjuka och kan behöva andningshjälp med extra syrgas, säger Jakob Löndahl.
När Jakob Löndahl och hans forskarkollegor utför luftmätningarna har de på sig samma skydd som personalen som vårdar coronapatienter – munskydd, visir för ansiktet, handskar och skyddsförkläde.
Inkluderats i annan forskning om luftburen smitta
Jakob Löndahl har tillsammans med andra forskare vid Lunds universitet under flera år studerat luftburen smittspridning där bland annat vinterkräksjuka har varit i fokus, se artikeln Kampen mot vinterkräksjukan.
Forskningen om covid-19 har nu inkluderats i de andra projekten som pågår om luftburen smitta.
– Coronaviruset är naturligtvis i fokus nu eftersom vi är i akut behov av mer kunskap om den luftburna smittspridningen, säger Jakob Löndahl.
– Vår tidigare forskning visar att aerosoler av vinterkräksjukeviruset är vanligast efter kräkningar och att det verkar finnas förutsättningar för luftsmitta. Jag tror att vi denna gång kan hitta spår av viruset exempelvis när extra andningsstödjande behandling sätts in, säger Carl-Johan Fraenkel.
Första proverna klara – resultat kommer snart
Nu har de första luftproven från patientrummen samlats in, men resultaten dröjer ytterligare en tid. Nu väntar först en laboratorieanalys då proverna koncentreras för att det genetiska materialet ska kunna avläsas och eventuella virus identifieras. Om allt fungerar som det ska finns preliminära resultat inom de närmaste veckorna.
– Genom detta forskningsprojekt vet vi förhoppningsvis snart mer om och hur coronaviruset kan spridas via luft, säger Jakob Löndahl.
Insamling av luftprover
Mätningarna om covid-19 och luftburen smittspridning ingår i två forskningsprojekt vid Ergonomi och aerosolteknologi, LTH, Lunds universitet, med finansiering från AFA försäkring och FORMAS. Insamlingen av luftprover sker vid Infektionskliniken i Lund och Malmö. Projektansvarig är Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid LTH, Lunds universitet samt föreståndare för aerosollaboratoriet vid Designvetenskaper, LTH. I projektet medverkar också Sara Thuresson och Malin Alsved, doktorander i aerosolteknologi, Carl-Johan Fraenkel, överläkare och specialist i infektionsmedicin och vårdhygien vid SUS, samt forskare vid Lunds universitet; Klinisk virologi i Malmö och Medicinsk mikrobiologi i Lund.
Den vanligaste sjukdomen hos hund är inflammation i munnen, det vill säga tandlossningssjukdom (parodontit). Över 80 procent av alla hundar över tre år anses vara drabbade.
– Samtidigt finns det en enkel lösning på problemet. Sjukdomen går nämligen oftast att förebygga genom daglig tandborstning, säger Karolina Enlund, som är veterinär och doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
För att få en bild av svenska hundägares åsikter och rutiner kring tandvård på hund har Karolina Enlund och hennes kollegor tagit fram enkäter som skickades ut till fler än 200 000 hundägare och även till över 5000 veterinärer och djursjukskötare. Nästan 70 000 svar kom in, vilket visar hur viktigt det här ämnet är för både hundägare och djursjukvårdspersonal, och vilket engagemang det väcker.
Tandhälsan sämre än ägarna tror
De allra flesta av hundägarna visade sig tycka att deras hund har god tandhälsa – hälften svarade att den var mycket bra och en tredjedel att den var ganska bra. Det här står i skarp kontrast till veterinärernas svar, där fler än 9 av 10 anser att problem med tänderna är vanligt hos våra hundar.
– Eftersom tidigare studier har visat att tandproblem, såsom tandsten, tandköttsinflammation, tandlossning, tandfrakturer och bettfel, är de allra vanligaste besvären hos hundar, finns en risk att många hundägare inte känner till att deras hund har tandbesvär och att hundarna går omkring med obehag i munnen helt i onödan, säger Karolina Enlund.
I undersökningen svarade 6 av 10 hundägare att det är viktigt att borsta hundens tänder, men samtidigt var det bara knappt 4 procent av hundägarna som uppgav att de borstar sin hunds tänder dagligen.
– Denna låga siffra kan till och med vara lite av en överskattning, eftersom de hundägare som har svarat på enkäten kanske är lite extra intresserade av det här med hundtandvård, säger Karolina Enlund. Tyvärr visar undersökningen att hemtandvården på svenska hundar inte är tillräcklig.
Tandborstningen kommer för sent
Mindre än hälften av hundägarna hade någon gång blivit rekommenderade av veterinär att borsta hundens tänder, trots att de allra flesta besöker en veterinärklinik regelbundet under hundens liv, till exempel för de årliga vaccinationerna. Både veterinärer och hundägare har svarat att rekommendation om tandborstning oftast ges i samband med att hunden kommer in för tandstensborttagning eller andra problem i munnen.
– Det skulle kunna vara så att många hundägare kan tänka sig att borsta om hunden visar sig få problem, men då är det ju för sent att förebygga och det är betydligt svårare att stoppa upp en tandlossningssjukdom som redan har fått fäste, säger Karolina Enlund.
Många hundägare har istället för hos veterinären fått information om tandborstning från annat håll, till exempel böcker, tidskrifter eller via internet. När det gäller vilka hundägare som blir rekommenderade hos veterinären att borsta hundens tänder är de små raserna överrepresenterade, och det stämmer med det faktum att tandproblem är vanligare ju mindre hunden är. Samtidigt påpekar forskarna att alla raser och storlekar av hund kan drabbas – även stigande ålder är nämligen nära förknippad med ökade tandproblem.
Tuggben räcker inte
Hälften av hundägarna i studien anser att tuggben som säljs specifikt för god tandhälsa är viktiga, men ännu fler (73 procent) anser att tuggben av till exempel hud eller torkade grisöron är viktiga för en god tandhälsa. Tyvärr visar tidigare studier att det inte räcker att tugga på olika tuggben för att bibehålla en god tandhälsa, utan tandborstning är det absolut bästa sättet när det gäller att sköta tänderna.
Många hundägare säger också att de skulle kunna tänka sig att borsta dagligen – nästan en av tre svarar ”ja” på frågan och något fler svarar ”kanske”. Samtidigt har en fjärdedel av de hundägare som börjat och försökt komma igång med tandborstning senare gett upp.
– Det är glädjande att så många kan tänka sig att borsta, säger Karolina Enlund. Men kanske behöver veterinärer och djursjukskötare ta en mer aktiv och stöttande del i träningen av hemtandvård, helst redan när hunden är valp, för att alla ska orka fortsätta?
Forskarna bakom artikeln är verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet, Chalmers tekniska högskola och Djursjukhuset Albano. Studien har finansierats av Stiftelsen Djursjukhus i Stor-Stockholm samt Svenska Djurskyddsföreningen.
Kontakt:
Karolina Enlund, doktorand och legitimerad veterinär, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet, karolina.enlund@slu.se
Intaget av primära energikällor som kolhydrater, fett och protein är av central betydelse för överlevnad och fortplantning hos alla djurarter. Förmågan att uppfatta, inte enbart det som är ätbart, utan även föda som kan vara ofördelaktig eller till och med dödlig, är mycket viktig för överlevnad. viktig för överlevnad.
Näringsämnen i form av kolhydrater, fett och protein som kroppen behöver kallas makronutrienter. De är dock inte enbart energikällor utan har även unika förmågor att påverka hälsotillståndet. Den optimala balansen mellan de olika makronutrienterna och därmed kosten, har därför blivit ett viktigt forskningsfält.
Hjärnans signalering påverkar kostvanorna
Hjärnans signalering är av särskilt intresse, eftersom de signaler som utlöses av olika makronutrienter skulle kunna vara problematiska och därför möjligtvis bidra till störda kostvanor. För närvarande är kunskapen begränsad angående hur hjärnan tar emot och översätter dessa signaler eller hur interaktioner mellan olika signaler leder till förändrade ätbeteenden.
Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av bananflugor undersökt evolutionärt konserverade neurologiska signalvägar av central betydelse. Dessa signalvägar är viktiga för att välja eller avstå från olika makronutrienter, baserat på interaktioner mellan interna signaler och sådana från den externa miljön. Sådana signalvägar är sannolikt helt nödvändiga för snabb anpassningsförmåga till förändrade omgivningsfaktorer, och kan därför ge generella ledtrådar till strukturen hos de interna nätverk som styr förmågan att känna igen olika näringsämnen.
Två neuroner centrala för ätbeteendet
– Dessa resultat fördjupar ytterligare förståelsen för hur interaktioner mellan hjärnan och makronutrienter påverkar ätbeteendet för att vidmakthålla en hälsosam metabol status, förklarar Michael Williams forskare vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, som lett studien.
Forskarna upptäckte att två specifika neuron hos bananfluga är centrala för att reglera födobeteendet och metabolismen, på grund av sin förmåga att utsöndra CCAP, en nära släkting till mänskliga peptidhormon inom den så kallade vasopressin-/oxytocinfamiljen. Via dess receptor blockerar CCAP frisättningen av Neuropeptid F (NPF), vilket är flugans motsvarighet till vår Neuropeptid Y (NPY), i två specifika neuron. Både flugans NPF och människans NPY är inblandade de signalvägar som styr belöning och motivation, och forskarna upptäckte en ny länk till sockerintag.
Vid svält får bananflugor normalt ett ökat sug efter sockerrik föda. Men vid avsaknad av CCAP eller dess receptor i de två specifika neuronen, försvinner deras förmåga att känna igen socker som ett näringsämne, oavsett om de är mätta eller hungriga. Dessutom upptäckte forskarna att en artificiell stimulering, specifik till dessa två neuron, både var nödvändig och tillräcklig för att utlösa ett reflexmässigt ätbeteende hos flugan.
– Studien är konceptuellt viktig eftersom den identifierar en ny signalväg som hjälper oss att förstå de neuronala kretsar som reglerar denna viktiga överlevnadsmekanism. Det är tänkbart att den även spelar en viktig roll i dagens fetmabefrämjande samhälle, säger Helgi Schiöth, professor i funktionell farmakologi.
Helgi Schiöth, professor vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, helgi.schioth@neuro.uu.se
Den aktuella observationsstudien omfattar 30 697 män i Sverige födda 1945-1961. Uppgifter om deras pubertetsålder och BMI före och efter puberteten hämtades från en populationsbaserad epidemiologisk studie, The BMI Epidemiology Study Gothenburg.
Underlaget omfattade BMI-värden vid 8 och 20 års ålder, samt pubertetsålder definierad som den tidpunkt då längdtillväxten varit som snabbast, alltså mitt i spurten, med en snittålder på 14 år. Till detta adderades sedan nationella hälsodata från svenska register. Genomsnittlig uppföljningstid var 30 år, från 30 års ålder och framåt.
I hela gruppen var det 1 851 män, ungefär sex procent, som fick diagnosen typ 2-diabetes under uppföljningstiden. Snittåldern för diagnos var drygt 57 år, vilket i studien utgör gräns för vad som beskrivs som tidig respektive sen typ 2-diabetes.
Tydligt förhöjda risker
Den aktuella studien slår inte fast några orsakssamband, och klarlägger inte heller några mekanismer mellan tidig pubertet och typ 2-diabetes. Resultaten är dock tydliga, och kvarstår även efter justering för BMI i barndomen.
Starkast var kopplingen mellan tidig pubertet och tidigt diagnosticerad typ 2-diabetes, som utvecklades före 57 års ålder. Den fjärdedel av studiedeltagarna som hade tidigast pubertetsålder (vid cirka 9-13 års ålder) löpte fördubblad risk att drabbas jämfört med den fjärdedel som hade högst ålder vid sin pubertetsspurt (cirka 15-18 år). Detta efter justering för deltagarnas BMI vid 8 års ålder. Sambandet mellan tidig pubertet och tidigt utvecklad typ 2-diabetes kvarstod även efter justering för BMI vid 20 års ålder.
Risken för sen typ 2-diabetes, efter 57 års ålder, var också förhöjd i gruppen deltagare som genomgått tidig pubertet, men den kopplingen var inte lika stark, och kvarstod inte efter justering för BMI vid 20 års ålder.
Det faktum att deltagare som genomgått tidig pubertet oftare behandlades med insulin i de fall sjukdomen utvecklades, framkom via data från register över förskrivna läkemedel, och styrker resultaten.
Viktigt att följa och hjälpa
Bakom studien står docent Jenny Kindblom och professor Claes Ohlsson med kollegor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Vår slutsats är att tidig pubertet kan ses som en ny och oberoende riskfaktor för typ 2-diabetes hos män. Risken är uppenbart högre bland dem som varit tidig i sin pubertet, och vi uppskattar att 15 procent färre män som fick diagnosen under studien skulle ha utvecklat typ 2-diabetes om de inte hade genomgått puberteten så tidigt, säger Jenny Kindblom, och fortsätter:
– Fynden stärker bilden av att tidig pubertet kan ge negativa effekter, och att ett högt BMI både före och efter puberteten bidrar. För att identifiera och hjälpa fler individer är det därför viktigt med kontinuerlig kontroll av längd- och viktutveckling, inte bara barndomen utan även i tonåren.
Jenny Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, jenny.kindblom@gu.se
Just nu märks det att finns en stor efterfrågan på kunskap och vetenskapligt underlag.
– Alltför starka budskap kan skada förtroendet för vetenskapen, samtidigt som vaghet riskerar att lämna fältet fritt för allmänt tyckande och trollfabrikers desinformation, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Örebro universitet.
Länder stänger sina gränser, skolelever får studera på distans och stora evenemang skjuts upp eller ställs in. Corona-krisen har fått konsekvenser för oss alla, som för bara ett par veckor sedan hade varit otänkbara. Besluten fattas i de flesta fall utifrån den kunskap som forskare och experter bidrar med.
– I sådana här akuta situationer krävs beslut väldigt snabbt, och just nu märks det att finns en stor efterfrågan på kunskap och vetenskapligt underlag, säger Rolf Lidskog.
Tillsammans med sina forskarkollegor Monika Berg, Karin M Gustafsson och Erik Löfmarck publicerade han förra veckan en artikel i den vetenskapliga tidskriften Media and Communication. Artikeln handlar om hur forskare själva arbetar med forskningskommunikation för att få genomslag för sin forskning i samhället. De har framför allt undersökt vilken roll man bör ta som forskare för att få genomslag i samhället att få det att agera för att möta långtgående utmaningar, som till exempel klimatfrågan.
Skapa berättelser – och vädja till känslor
En slutsats är att om man som forskare vill nå ut och åstadkomma förändring är det inte tillräckligt att enbart kommunicera fakta. Det krävs också att man involverar normativa och emotionella aspekter.
– Om kunskap ska kunna påverka, måste den innehålla någon typ av handlingsrekommendation. Vi har bland annat analyserat hur Hans Rosling skapade berättelser och satte sin kunskap i ett större sammanhang. Genom tydliga och meningsfulla budskap – som dessutom framfördes på ett sätt som väckte känslor – fick han stort genomslag för sitt budskap, säger Rolf Lidskog.
Resonemanget går att överföra till den pågående situationen med corona-virusets spridning i samhället. Men till skillnad från när det gäller klimatfrågan så finns det här en stor brist på vetenskaplig kunskap, både när det gäller epidemins framfart och de konsekvenser som följer av att samhällsinstitutioner som till exempel skolor stänger ned.
– Vi ser olika forskare som utifrån samma faktaunderlag nu uttalar sig och ger lite olika berättelser om vad som kan hända. Alla, även experterna, famlar i en viss osäkerhet samtidigt som det inte får innebära att man slutar ge råd eller förmedla den kunskap som man anser vara mest giltig i nuläget.
Svaga budskap öppnar för ryktesspridning
Rolf Lidskog betonar att det är en svår balansgång: att hålla sig till fakta, men ändå våga ge råd.
– Alltför starka budskap som senare kan visa sig fel kan få långsiktiga konsekvenser för samhället och medborgarnas förtroende för vetenskapen. Samtidigt som för svaga budskap eller inga budskap alls lämnar fältet fritt där alla googlar sig till sin egen sanning och utan att veta det exponerar sig inte bara för ryktesspridning utan även för trollfabriker och organiserad desinformation.
Hans råd till forskare som vill nå ut är därför att delta i debatten – men samtidigt hålla huvudet kallt.
– Det gäller att vara öppen med den osäkerhet som finns, särskilt när händelseutvecklingen går så snabbt. Som forskare måste man våga vara lite kylig och stanna upp och reflektera, även i heta tider, säger Rolf Lidskog.
De molekylära mekanismerna för muskelfunktion är ännu inte helt kända. För att utföra livsviktiga processer i cellen krävs ofta att kroppens proteiner förändrar sin struktur. Denna flexibilitet har genom evolutionen blivit inkodad i proteinets aminosyrasekvens. För att förstå hur proteiner fungerar på molekylär nivå måste vi kartlägga hur de olika delarna av proteinet rör sig, det vill säga hur proteinet antar olika intermediära tillstånd.
En del intermediära tillstånd kan stabiliseras för att på så vis möjliggöra strukturbestämning, men de flesta tillstånd är tyvärr inte tillräckligt stabila för den typen av experiment. Genom att ”filma” reaktionen med snabba röntgenpulser direkt i den naturliga omgivningen kan man följa utvecklingen av intermediära tillstånd utan krav på konstgjord stabilisering.
Startat reaktionen indirekt med laser
Eftersom de strukturella förändringarna är väldigt små utförs experimenten vid synkrotroner som kan skjuta 1010 fotoner på provet under en 100 pikosekunders röntgenpuls. Metoden är relativt ny och har hittills varit begränsad till ljuskänsliga proteiner eftersom själva proteinreaktionen startas av en laserpuls.
I den nya studien har Magnus Andersson och hans team startat reaktionen indirekt genom att använda laser för att frigöra ATP från en ljuskänslig inaktiv ATP-förening.
Ögonblicksbild av membran.
– Det finns ett stort antal liknande ljuskänsliga föreningar för exempelvis signalsubstanser och metaboliter som i princip möjliggör liknande experiment för ett stort antal viktiga proteiner, säger Magnus Andersson, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Kalcium pumpas tillbaka
Det specifika proteinet som forskarna har studerat sköter muskelavslappning och är således viktigt för till exempel normal hjärtfunktion. För att muskler ska kunna slappna av måste kalcium som använts vid kontraktion pumpas tillbaka till sarkoplasmatiska retiklet, SR, ett rörliknande system som omger muskelcellen.
Kalcium kan inte passera SR-membranet av egen kraft utan pumpas av proteinet SERCA. Själva pumpningsprocessen är energikrävande och SERCA-proteinet sätter inte igång utan att först få tillgång till energibärande ATP. Trots att flera intermediära tillstånd har fångats med hjälp av molekyler som liknar ATP saknas information om hur proteinet ser ut på molekylär nivå i den kritiska övergången då proteinet öppnar sig mot SR-delen av cellen för att återföra kalcium och på så vis låta muskeln slappna av.
I en serie experiment vid ESRF-synkrotronen i Grenoble, Frankrike, samlade forskarna tidsupplösta röntgendata direkt i biologiska SR-membran, vars proteininnehåll till 90 procent består av SERCA-proteiner.
Många cirkulära membranfunktioner
– Eftersom mätningarna sker i en lösning bestående av många cirkulära membranfraktioner som rör sig fritt relativt varandra är den strukturella informationen lågupplöst utan detaljer. Vägen till en molekylär vy över den filmade reaktionen är i dagsläget långt ifrån standardiserad, säger Magnus Andersson.
I studien utnyttjade forskarna kapaciteten hos dagens superdatorer och algoritmer och lyckades identifiera strukturer för två intermediära SERCA-tillstånd. I det först bildade tillståndet vid 1.5 millisekunder hade proteinet slutit sig kring ATP-molekylen och tagit upp kalcium från muskelcellen. Nästa observerade tillstånd bildades vid 13 millisekunder och visade på en hittills okänd proteinstruktur precis innan kalcium ska släppas tillbaka till sitt förvaringsutrymme.
Observationer av nya strukturer ökar vår förståelse för den underliggande molekylära mekanismen för muskelfunktion, som är viktig för att förstå exempelvis hjärtsjukdom.
Tidsupplöst röntgenspridning
– Tidsupplöst röntgenspridning möjliggör inte bara strukturbestämning av instabila tillstånd utan levererar också strukturer med en tidsstämpel. Det blir på så vis möjligt att undersöka hur olika tillstånd av proteinet utvecklar sig över tid och hur förloppet skiljer sig åt beroende på yttre faktorer såsom pH, temperatur, eller kemisk sammansättning, samt under förhållanden som är karakteriserande för sjukdom som till exempel vid mutation, säger Magnus Andersson.
Utvecklingen av synkrontonaläggningen MAX IV i Lund kommer förhoppningsvis möjliggöra den här typen av experiment också i Sverige inom en snar framtid.
Magnus Andersson, Kemiska institutionen, magnus.p.andersson@umu.se
Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påverka hur de växer, och i förlängningen också samspelet mellan arter.
Det är Max Lindmark, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, som har undersökt hur skillnader i tillväxt och andra effekter av uppvärmning kan komma att påverka framtidens fisksamhällen.
Flera faktorer bakom tillväxtmönstren
– Flera studier på vilda fiskpopulationer har visat att kroppstillväxten ökar hos små eller unga individer, men minskar eller förblir oförändrad hos äldre eller större individer när det blir varmare, säger han.
– Men det är viktigt att vi inser att det finns begränsningar i fältdata. Vissa fiskpopulationer kan till exempel ha blivit utsatta för hårt fisketryck i flera decennier vilket också kan påverka tillväxtmönstren.
För att förstå hur uppvärmning påverkar tillväxtmönster hos individer, och i förlängningen storleksstruktur och dynamik i populationer och födovävar, har Max Lindmark sammanställt och analyserat data från experiment där man mätt ämnesomsättning och födointag vid olika temperaturer hos olika stora fiskar.
De större fiskarna drabbas först
Ämnesomsättningen ökar med både temperatur och individens storlek. Det gör födointag också, men bara till en viss temperatur. Därefter avtar födointaget ju varmare det blir. Om dessutom födointaget inte ökar lika snabbt som ämnesomsättningen i takt med att fiskar växer i storlek, så borde även den optimala temperaturen för tillväxt vara lägre hos större individer enligt enkla tillväxtmodeller.
– Genom mina analyser av tillgängliga oberoende experiment kunde jag visa att både förutsättningarna och förutsägelsen stämde. De här resultaten visar att när det blir för varmt för en art, så är det de större fiskarna som drabbas först och slutar växa, även när de får tillräckligt med föda. Om detta sedan kommer leda till att fiskar inte växer sig lika stora i varmare klimat återstår att se, eftersom det även beror på temperaturen fiskarna lever i relativt till deras optimala temperatur för tillväxt, samt hur födotillgången förändras, säger Max Lindmark.
Kan bli större andel små fiskar
I de analyserade studierna fick fiskarna hela tiden tillräckligt med föda, men den situationen gäller sällan i naturen. Så en viktig fråga är hur klimatförändringar påverkar naturliga populationer och födovävar, och om olika stora individer påverkas olika av uppvärmning. Enligt Max Lindmark är detta en komplex fråga eftersom det finns så många samvarierande variabler och återkopplingsmekanismer i en födoväv. För att studera detta har Max Lindmark utvecklat matematiska modeller av arters samverkan i olika miljöer och olika temperaturer.
Resultat från modelleringsstudierna i avhandlingen visar att storlekssammansättning i födovävar kan ändras mycket redan vid små temperaturförändringar. Dessutom ökar uppvärmning risken för att toppredatorer kollapsar, om de är specialiserade på byten av en viss storlek som blir mer ovanliga i varmare klimat.
– En bättre förståelse för hur kroppstillväxt och storlekssammansättning förändras i varmare klimat är viktigt både ur ett generellt ekologiskt perspektiv och för att förstå hur vi ska fiska på ett hållbart sätt i framtiden. Trots snabbare kroppstillväxt hos små individer kanske vi inte kan förvänta oss lika stora fångster i varmare klimat då populationerna kan komma att utgöras av små fiskar i en större utsträckning än idag.
Varje år drabbas över fyra miljoner patienter i Europa av vårdrelaterade infektioner, rapporterar EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC). En stor del av dessa beror på bakterieangrepp på olika slags medicinska hjälpmedel och implantat − som katetrar, höft-och knäproteser eller tandimplantat − som i värsta fall kan behöva plockas ut igen.
Bakterietillväxt på dessa hjälpmedel kan leda till stort lidande hos patienten och innebär också stora kostnader för sjukvården. I dagsläget används stora mängder antibiotika för att behandla och förebygga dessa infektioner, vilket också ökar utvecklingen av antibiotikaresistens.
Antibakteriella ytor
− Syftet med vår forskning är att fram antibakteriella ytor som kan minska antalet infektioner och därmed användningen av antibiotika – och som bakterierna inte heller kan utveckla resistens emot. Vi har nu visat att ytor på hjälpmedel som formgjutits av en blandning av polyetylen och grafitnanoflagor dödar 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa vid ytan, säger Santosh Pandit, postdok i professor Ivan Mijakovics forskargrupp på avdelningen för systembiologi, institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers.
Grafitnanoflagor som integreras i medicinska hjälpmedel av plast kan skära sönder bakterier och förebygga vårdrelaterade infektioner genom att döda 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa på ytan. Det kan vara en billig och enkel lösning på ett problem som påverkar miljoner av människor, genererar stora kostnader och som bidrar till ökad utveckling av antibiotikaresistens., menar chalmersforskarna. De vassa flagorna skadar inte heller celler från människor och andra däggdjur. Det beror på att bakterieceller är cirka en tusendels millimeter i diameter, jämfört med mänskliga celler som typiskt är 25 mikrometer. Bild: Yen Strandqvist
Infektioner på implantat orsakas av bakterier som färdas runt i vätska i kroppen, till exempel blod, i jakt på en yta att fästa vid. När de fastnat vid en yta börjar de föröka sig och bildar en så kallad biofilm, en bakteriebeläggning.
Bildar en spikmatta
Tidigare studier från chalmersforskarna har visat att vertikalt stående nanoflagor av grafen, placerade i ett skyddande överdrag på ytan, kan bilda en spikmatta som gör det omöjligt för bakterier att fästa vid underlaget. Istället skärs cellmembranet sönder och bakterien dör. Men att producera dessa grafenflagor är dyrt och tar lång tid, vilket gör att de inte är aktuella för storskalig produktion.
− Det som är anmärkningsvärt med resultaten i vår nya studie är att vi kan uppnå samma enastående antibakteriella effekter genom att använda en relativt prisvärd typ av grafitnanoflagor som vi blandar med en mycket mångsidig polymer. Trots att polymeren, eller plasten, egentligen inte är speciellt kompatibel med grafitnanoflagorna, har vi lyckats skräddarsy mikrostrukturen för materialet med hjälp av standardtillverkningstekniker för plast. Det kan ha stor potential inom många biomedicinska användningsområden, säger Roland Kádár, docent på institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers.
Dödligt knivangrepp på bakterie
I rätt koncentration kan de sylvassa grafitnanoflagorna på ytan av implantaten förhindra bakterieinfektion. De vassa flagorna skadar inte heller celler från människor och andra däggdjur. Det beror på att bakterieceller är cirka en tusendels millimeter i diameter, jämfört med mänskliga celler som typiskt är 25 mikrometer. Ett stick av grafitnanoflagorna kan jämföras med ett dödligt knivangrepp på en bakterie, men endast ett litet nålstick för den mänskliga cellen.
− Förutom att minska lidande och antibiotikaresistens skulle hjälpmedel av den här sorten kunna leda till färre ingrepp inom till exempel implantatkirurgin, eftersom implantaten skulle kunna stanna kvar i kroppen under en mycket längre tid än de man använder sig av idag, säger Santosh Pandit.
I studien blandades grafitnanoflagorna med plastmaterialet och man kom fram till att en sammansättning med 15–20 procent grafitnanoflagor hade störst antibakteriell effekt.
Grafitnanoflagorna måste ha struktur
– Precis som i den tidigare studien är den avgörande faktorn orienteringen på grafitnanoflagorna. De måste vara mycket strukturerade för att nå maximal effekt, säger Roland Kádár.
Forskningsstudien är ett samarbete mellan avdelningen för systembiologi på institutionen för biologi och bioteknik, och avdelningen för konstruktionsmaterial på institutionen för industri och materialvetenskap på Chalmers, samt företaget Wellspect Healthcare, som bland annat tillverkar katetrar. De antibakteriella ytorna utvecklades av Karolina Gaska under hennes tid som postdok i docent Roland Kádárs forskargrupp.
Forskarnas framtida fokus ligger nu på att utforska dessa antibakteriella ytors fulla potential inom specifika biomedicinska användningsområden.
Se filmen Spikar av grafen kan döda bakterier på implantat:
Kontakt:
Santosh Pandit, postdok på institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, pandit@chalmers.se
Roland Kádár, docent på institutionen för industri och materialvetenskap, Chalmers, roland.kadar@chalmers.se
Ivan Mijakovic, professor på institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, ivan.mijakovic@chalmers.se
I studien undersöks i vilken utsträckning svenska dagstidningar återanvände citat som redan publicerats av andra medier i samband med rapporteringen av krisen i Svenska Akademien under våren 2018. Citaten kom från intervjuer, sms och sociala medier, främst från Svenska Akademiens ledamöter, men även från andra offentliga personer. Resultaten visar att återpublicering användes i stor omfattning.
− I de artiklar jag analyserat är nästan en sjättedel av innehållet citat från en redan tidigare publicerad text. En del artiklar utgörs helt och hållet av beskrivningar av vad som sagts i intervjuer från andra medier, men det vanligaste är att tidningarna blandar nya uttalanden med citat från tidigare publicerade intervjuer, säger artikelförfattaren Sanna Skärlund, lektor i svenska vid Högskolan i Halmstad.
Undersökningen bygger på en analys av 120 artiklar publicerade under våren 2018 i Sveriges fyra största dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Samtliga artiklar behandlar den kris i Svenska Akademien som inleddes med att den så kallade Kulturprofilen anklagades för sexuella övergrepp av flera kvinnor i samband med #metoo-rörelsen hösten 2017.
Problem med återpublicering
Återpublicering av text kan spara pengar för nyhetsmedierna i en tid av minskande resurser. Dessutom har möjligheterna att kopiera material från olika källor underlättats med hjälp av internet och digital publicering. Sett ur ett större perspektiv kan återanvändningen dock leda till problem och orsaka en ”självrefererande kultur”.
− Då blir tidningarna nästan som ett slutet system där samma information cirkuleras runt i alla medier utan att det tillkommer nya fakta. Det blir en väldig likriktning inom medierna om journalister till stor del sysslar med att hänvisa till varandra i stället för att göra egna efterforskningar och ta kontakt med nya källor som kan ge andra perspektiv på de skeenden som beskrivs, förklarar Sanna Skärlund.
En annan risk med att medierna återanvänder uttalanden som först publicerats av någon annan, är att andrahandsmaterial lätt kan misstolkas och leda till att felaktigheter sprids.
− Vi kan tänka på viskleken: det som den första personen säger förvanskas på vägen, så att budskapet efter att ha passerat flera personer snart har förändrats till någonting annat. I min studie är detta tydligast i en rättelse jag analyserat, där det framkommer att journalister på Svenska Dagbladet missförstått ett sms från Sara Stridsberg som Dagens Nyheter publicerat, säger Sanna Skärlund.
Återpubliceringen ökar
Sanna Skärlund understryker att artiklarna om krisen i Svenska Akademien antagligen är ett extremfall, men menar ändå att återanvändningen av publicerat material är något som har ökat.
− Jag tror inte att tidningsartiklar generellt innehåller en så stor andel återanvända citat. Däremot är jag ganska säker på att återanvändandet av redan publicerade texter har ökat i media, vilket även internationell forskning visar, eftersom det är mycket enklare att klipp-och-klistra ihop artiklar från material funnet på internet än det var före internets genomslag, säger Sanna Skärlund.
Sanna Skärlund, lektor i svenska språket vid Högskolan i Halmstad, sanna.skarlund@hh.se
Karin Andén, kommunikatör, Nordicom vid Göteborgs universitet, karin.anden@gu.se
År 2015 visades videon ”Gangnam style” ungefär 2,5 miljarder gånger världen över. Det resulterade i en energiförbrukning på 400 Gigawattimmar (GWh). Det i sin tur motsvarar ett års uppvärmning av 16 000 medelstora villor med direktvärme från el, enligt beräkningar från forskare vid Luleå Tekniska universitet, LTU.
Enligt Erik Agrell, professor i kommunikationssystem på institutionen för Elektroteknik vid Chalmers, anser att vi måste lära oss använda mobilen mer resurseffektivt – även om den är byggd för att slösa med energi. Han menar att samhällets behov av data kommer att öka varje år med cirka 27 procent, medan tillgången av elektricitet bara ökar med två procent.
Behovet blir extra tydligt vid överbelastning på nätet, något som det pågående coronautbrittet visar då allt fler arbetar hemifrån och använder videomöten och andra digitala verktyg.
”Tickande bomb”
– Det är en tickande bomb. Vår utmaning som forskare är att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn och förbättra energieffektiviteten, så att det går åt mindre energi per datamängd.
Så hur löser man ekvationen med att digitaliseringen i samhället ökar, samtidigt som vi ska minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen 2045?
Ett av svaren är produktutveckling, till exempel av mobiltelefonen. Dagens mobilbatterier håller längre och laddar snabbare än för bara ett par år sedan och dessutom drar mobilen mindre ström. Mobilen behöver inte laddas varje dag, utan det kan räcker med var tredje.
Men bara bättre mobiler räcker inte; fler optimeringar behöver göras för att förhindra att energiförbrukningen ökar i samma takt som antalet användare. Till exempel ifråga om mjukvara, dataöverföring och datacenter.
Datacentren drar mest energi
Det allra viktigaste området när det gäller energiförbrukning är datacentren, som hanterar stora datamängder, och ses som den mest kritiska delen av Informations- och kommunikationsteknologin, IKT-sektorn.
För att vi ska kunna använda internet behövs ett omfattande nätverk av sammankopplad utrustning, som förbinder våra mobiler och datorer med stora datacenter.
Ett datacenter är en slags fabrik för innehållet på internet. Det består av ett stort antal servrar där man lagrar och bearbetar information. Som datasurfande är vi dagligen i kontakt med åtminstone 20 – 30 olika datacenter. I Sverige finns det några hundratal datacenter, och ytterligare 20 nya datacenter håller på att byggas i hela landet.
– Det finns studier som visar att den globala energiförbrukningen av datacenter står för cirka 30 procent av energikonsumtionen i hela IKT-sektorn, och den andelen förväntas stiga till mer än 40 procent inom tio år, säger Lena Wosinska, professor i telekommunikation på Institutionen för elektroteknik vid Chalmers.
Det är en bransch som kommer att öka, inte minst i norra Sverige som har klimatmässiga fördelar. 2011 öppnade Facebook sitt första datacenter i Luleå. Idag finns två datahallar och en tredje är på väg att byggas.
Data transporteras till största delen genom optiska fibrer och informationen kodas i ljuspaket. Den sista biten till användaren går igenom luften som radiovågor. I detta nätverk samsas många olika tekniker, som elektronik och optik, vilket gör det svårt att beräkna den totala energiförbrukningen för datatransporten.
Modeller för energisnålare datatrafik
På Chalmers arbetar flera forskargrupper med att bygga modeller för energisnålare datatrafik. Målsättningen har varit att minska energiförbrukningen till en tiondel jämfört med dagens teknik och det har lyckats i modeller. Bland annat har forskargrupperna hittat flera energiläckor i de fiberoptiska systemen.
– Vi har undersökt hur energiförbrukningen i de olika komponenterna i en fiberoptisk förbindelse samverkar med varandra, säger Erik Agrell. Det visar sig att man kan spara stora mängder energi om man tillåter en marginell energiökning i en annan komponent. Vi har utvecklat nya metoder för felkorrigerande kodning, som innebär att datapaket kan repareras i mottagaren, även om de drabbas av störning på vägen. Det ger möjlighet att sända signaler med lägre effekt och att göra andra slags energibesparande åtgärder i dataöverföringen. Vi har också tagit fram ett effektivare chip för sändare och mottagare av ettor och nollor i de optiska fibrerna.
Men detta räcker inte.
– Den framtida utmaningen är att minska energiförbrukningen hundra gånger för datatrafiken i stort, säger Lena Wosinska, vars egen forskning riktar in sig på att förbättra energieffektiviteten inom datacenter, och stoppa den stora ökningen av energiförbrukning i näten.
Effektivare byggnader
Även vid Luleå tekniska universitet, LTU, pågår ett flertal forskningsprojekt som studerar en smartare användning av datacenter som gör driften effektivare i datacenter. Det handlar om allt från själva byggnaden till datahanteringen: vilken typ av kylning som är mest fördelaktig och hur effektiva fläktarna är, och hur man drar nytta av restvärme.
Hållbar energiförsörjning i IT-sektorn
Om företag ska minska energiförbrukningen måste det också vara ekonomiskt hållbart för dem. Men märkningar och standarder är inte lika tydliga för IT-relaterade komponenter och produkter som för till exempel vitvaror.
Enligt Anna Krook-Riekkola, forskare inom energisystem analys, energiförsörjning hållbart samhälle vid, Luleå tekniska universitet, LTU, finns det en stor informationsbrist på området.
– Det är inte så lätt för företag att göra bra miljöval och välja rätt delar, när det finns så många andra kriterier som de måste ta hänsyn till. Jag önskar att information om energi ska bli lika naturligt som prestanda, och att företagen blir medvetna om att det finns pengar att tjäna. Inom IT-industrin byts komponenter ofta och de är ofta dyra. Jag hoppas att tankesättet inom IT-industrin förändras så att de även tar med energiaspekter i sina kalkyler, säger hon.
Energiförbrukningen inom IT-sektorn är inte lika allmänt känd som flygets klimatpåverkan, och begreppet ”flygskam”.
Karl Andersson, biträdande professor, Distribuerade datasystem, Institutionen för system-och rymdteknik vid LTU, anser att IT-sektorn måste ta energifrågan på större allvar. Kunskapen börjar sprida sig inom branschen, men det är ett ganska nyvaket intresse. Han ser förbättring av mjukvaran i mobilens appar och framför allt i datacentren som ett nästa steg, att skapa mer energieffektiva algoritmer, det vill säga använda en annan matematisk beräkningsmetod.
– Där finns det mycket att göra. All mjukvara som distribueras i nätverken fordrar datakapacitet. Ju större mängd, desto mer energi krävs. Idag vet vi inte hur mycket data och energi från nätverken som olika appar kräver och vilka appar som kör i bakgrunden i vår mobil. Slutanvändaren har också ett ansvar, säger Karl Andersson.
Text: Ulla-Karin Höynä på uppdrag av forskning.se
De senaste åren har en jämlik och inkluderande kulturskola utryckts som ett ideal på det politiska planet. Det är en av utgångspunkterna i en avhandling från Högskolan för scen och musik, vid Göteborgs universitet, som undersöker hur svenska kulturskolor förhåller sig till utmaningen att nå ut till nya grupper av barn.
− Medarbetare och chefer visar stort engagemang och idérikedom för att nå målsättningen om en kulturskola för alla. Det handlar om allt från att betona traditionell verksamhet byggd på långsiktigt och fördjupat lärande till initiativ som betonar kortkurser, flexibilitet och förnyelse som utgår från vad barn och unga antas efterfråga, säger avhandlingens författare Cecilia Jeppsson.
Vissa strategier går ut på att inkludera barn i en redan existerande traditionell verksamhet. Ett annat sätt som beskrivs är att bredda utbudet av ämnen och undervisningsmetoder.
Typiska eleven: svensk medelklassflicka
Studien bygger på en nationell enkät administrerad av SCB som 2 413 svenska sjätteklassare svarat på, fokusgruppsamtal med 18 kulturskolemusiklärare samt intervjuer med fem kulturskolechefer från sammanlagt sju kulturskolor. Den visar bland annat att den typiska svenska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade och ofta kulturutövande föräldrar, något som Göteborgs universitet tidigare har berättat om.
Frivilliga kulturstudier
Den svenska kulturskolan erbjuder frivillig utbildning i bland annat musik, dans, bild och teater i huvudsak utanför skoltid för barn i ungefär 7–18 års ålder. Ett fåtal kommuner erbjuder helt kostnadsfria kurser, men oftast betalar eleverna en avgift på i genomsnitt 625 kr/termin.
− Vissa strukturer kring kön, klass och etnicitet som finns i samhället avspeglar sig även i kulturskolan. Avhandlingen visar att lärare och chefer i kulturskolan har ett stort intresse av att bidra till att deltagandet breddas, men även att det upplevs som en stor utmaning att förändra den typen av strukturer.
Enligt Cecilia Jeppsson är lärare i kulturskolan lite mer traditionella och vill betona det långsiktiga lärandet. Cheferna betonar i högre utsträckning ”omvärldsspanandet” och att bredda utbudet av ämnen för att kulturskolan ska upplevas som relevant för fler.
Många olika strategier
− Det finns en stor spännvidd mellan strategierna och det behövs en öppen dialog om de olika uppfattningarna, säger hon.
Cecilia Jeppson tror att även andra kulturinstitutioner kan relatera till avhandlingens perspektiv på breddat deltagande som en visserligen svår men angelägen fråga.
− Kulturskolornas utmaning när det gäller att nå ut till nya grupper är något de delar med många andra kulturinstitutioner i samhället. Ett brett kulturdeltagande kan ses som en demokratifråga, men den form av kultur som institutionerna eller kulturskolan erbjuder framstår inte alltid som lika relevant och intressant för alla i befolkningen. Variationer kan ofta kopplas samman med sociala strukturer i samhället som visat sig svåra att förändra.
Samspel med samhället breddar deltagande
I avhandlingen diskuterar Cecilia Jeppsson hur kulturskolornas ökande samspel med andra delar av samhället skulle kunna bidra till breddat deltagande. Men ett breddat deltagande på bekostnad av långsiktighet och möjlighet till fördjupat lärande kan också ses som problematiskt.
− I kulturinstitutioner finns engagerade människor som ingår i en lång tradition. Det är rimligt att det finns traditioner som lever kvar, men det är också rimligt att samspela med samhället som hela tiden förändras.
Cecilia Jeppsson hoppas att avhandlingen kan inspirera till dialoger mellan politiker, kulturskolechefer och lärare, och leda till mera reflekterade vägval när det gäller breddat deltagande och avvägningar mellan tradition och förnyelse.
− Jag hoppas också att avhandlingens belysning av olika perspektiv kan leda till att de många barnens estetiska utbildning uppmärksammas med seriositeten frågan förtjänar.
Cecilia Jeppsson, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, mockasin1@hotmail.com
Den 20 mars infaller vårdagjämningen i Sverige. Men i praktiken har det varit vår länge, åtminstone i mellersta och södra Sverige. I Skåne uteblev den meteorologiska vintern helt och våren anlände ovanligt tidigt, med blommande påskliljor och japanska körsbärsträd som följd.
Tydlig trend
En ovanligt tidig vår eller mild vinter kan inte ensamt ses som ett tecken på klimatförändringar. Men trenden är otvetydig – Sveriges klimat har blivit allt varmare, vilket ligger i linje med den globala uppvärmningen, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. På årsbasis handlar det om en temperaturökning på cirka två grader de senaste decennierna.
– Den här uppvärmningen präglar alla årstider – vinter, vår, sommar och höst – och för med sig att vi allt oftare kommer att få mildare vintrar och tidigare vårar. Sen finns det givetvis alltid en variation mellan åren, säger han.
Hur svarar då naturen mot ett allt varmare klimat? Enligt en ny studie från Lunds universitet påverkas vegetationen tydligt.
– Det vi ser, med hjälp av satellitdata, är att grönskan kommer tidigare och tidigare för varje år, säger Lars Eklundh, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.
Natur i otakt
Forskarna har undersökt en period om sexton år. Resultatet visar att det år 2016 började grönska hela 8-16 dagar tidigare än år 2000 i stora delar av Sverige. I genomsnitt handlar det, för norra Europa, om att vegetationen vaknar 0,3 dagar tidigare per år, eller en halv till en dag tidigare per år i de områden i Sverige där förändringen gått snabbast. Enligt Lars Eklundh är orsaken just varmare temperaturer. Effekten blir en kortare vinter och därmed en längre växtsäsong, vilket innebär att bland annat träd kommer att växa fortare.
På lång sikt kan Lars Eklundh inte svara på vilka konsekvenserna kan bli av att vegetationen vaknar tidigare på våren, men han befarar att naturen ska komma i otakt och fenologin – vid vilken tidpunkt en viss företeelse i naturen årligen inträffar – rubbas.
– För min del kan jag känna en viss oro. Det är en så snabb förändring och naturen är inte riktigt förberedd på detta. Alla organismer ska hänga med i den här förändringen, säger han.
Flyttfåglarna återvänder tio dagar tidigare
Ett annan tydlig effekt av ett varmare klimat är att den genomsnittliga flyttfågeln idag återvänder till Sverige upp till tio dagar tidigare jämfört med för trettio-fyrtio år sedan.
– Fåglar är en väldigt bra barometer när det gäller hur klimatet påverkar naturen, säger Åke Lindström, professor i biologi vid Lunds universitet och chef för Svensk fågeltaxering.
Högre temperaturer innebär också att arter som normalt finns längre ner på kontinenten, och trivs i ett varmare klimat, successivt blir fler i Sverige. På motsvarande sätt blir fåglar som trivs i ett kallare klimat färre, och drar sig längre norrut, säger Åke Lindström.
Steglits (på bilden) och sydlig gransångare är två arter som gynnats av det allt varmare klimatet. Foto: Åke Lindström
Till det positiva hör att fågelarterna sällan tränger ut varandra. Åke Lindström ser därför ingen risk med att nya arter etablerar sig i Sverige.
Arter får nya konkurrenter
När det kommer till växter är situationen annorlunda. Även här ökar vissa arter medan andra minskar. Framför allt ökar vintergröna buskar och andra växter som tidigare inte klarade vintrarna i Sverige för att bladen eller stammarna frös bort. Men konsekvenserna av varmare temperaturer stannar inte vid det, betonar Torbjörn Tyler, docent i biologi och intendent på Botaniska museet i Lund.
– Så enkelt är det inte. En effekt av det här kan ju bli att arter kommer i otakt med varandra. Det gör det hela mycket mer oförutsägbart än vad det annars skulle vara.
Till exempel kan arter få nya konkurrenter. Torbjörn Tyler nämner vitsipporna, som nu står i blom.
– Deras strategi är att komma upp först, innan någonting annat, och därför behöver de inte vara så stora. Men om det finns andra växter som växer hela vintern, och som redan finns där när vitsipporna kommer upp, så får de nya konkurrenter att slåss mot.
Pollinatörer och växter går om varandra
Det kan också vara så att parasiter eller pollinatörer inte längre kommer samtidigt som de växter som de ska leva på.
– Det vi kan vara helt säkra på är att om det fortsätter att bli varmare så kommer floran och arternas förening att förändras väldigt fort och mycket, men på grund av de här otaktsproblemen är det svårt att förutsäga exakt vad som kommer att hända, säger han.
När det gäller pollinatörer saknas riktigt bra tidsserier, men genom att lägga pussel har forskarna ändå skapat sig en bild av situationen, säger Johan Ekroos, forskare på CEC. Även han varnar för en otaktsproblematik.
– Det kan uppstå glapp mellan blomförekomst och pollinatörsförekomst. Om det till exempel på grund av en jättevärmebölja blir så att blommorna peakar jättesnabbt och sen kraschar, så kan det få ödesdigra konsekvenser för pollinatörerna, säger han.
Video: Forskarna berättar om hur naturen svarar mot det varmare klimatet
Kontakt:
Professor Lars Eklundh, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, Lars.eklundh@nateko.lu.se
Johan Ekroos, forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC), Lunds universitet, johan.ekroos@cec.lu.se
– Resultaten är tydliga, säger Magnus Sundbom, ansvarig för överviktskirurgi vid Akademiska sjukhuset. Trots att DS-gruppen både vägde mer och oftare hade diabetes gick det bäst för dem på lång sikt.
Överviktskirurgi hjälper allt fler individer att uppnå en kraftfull viktnedgång, med efterföljande förbättring i diabetes och andra följdsjukdomar samt förbättrad livskvalitet. Duodenal switch är en mer omfattande operation som erbjuds personer med särskilt svår fetma (BMI över 50) då de vanliga överviktsingreppen kan vara otillräckliga.
Fler individer med BMI över 50 bör erbjudas operation med metoden duodenal switch, anser forskare i Uppsala. På bilden syns till vänster magtarmkanalens normala anatomi, till höger utseendet efter en sådan operation.
I den aktuella studien ingick 1667 personer över 38 år varav 60 procent kvinnor. Samtliga hade före operation ett BMI över 55. Syftet var att studera långtidsresultaten för de två operationstyperna. 333 opererades med DS och övriga med den vanligaste metoden gastric bypass. De båda grupperna var matchade på ålder, kön, BMI, operationsår, socioekonomiska faktorer och följdsjukdomar till övervikten.
Fem år efter operation hade DS-gruppen större viktnedgång (i snitt 67 kg), vilket motsvarar en 41-procentig minskning av den tidigare kroppsvikten jämfört med 50 kg efter gastric bypass. Tio år efter operation med DS var förekomsten av diabetes och högt blodtryck lägre jämfört med gastric bypass.
Allt vanligare med BMI över 50
Enligt Magnus Sundbom förelåg ingen skillnad i behovet av ytterligare sjukhusvård eller dödlighet, men DS-gruppen hade behov av mer slutenvård relaterad till bristsjukdomar och ytterligare bukoperationer, framför allt operation för ärrbråck. Totalt sett skattade DS-opererade sin livskvalitet signifikant högre än den andra gruppen.
– Vi anser att överviktsingreppet duodenal switch bör erbjudas individer med BMI över 50 i större utsträckning än idag, men att vården av dessa patienter ska koncentreras till några få enheter i Sverige för att minimera risken för näringsbrist på lång sikt, säger Magnus Sundbom och fortsätter:
– Antalet individer med BMI över 50 blir allt vanligare och är den enskilt snabbast växande grupp som söker överviktskirurgi. I dagsläget utgör denna grupp cirka tio procent av dem som söker överviktskirurgi i Sverige, och en dryg fjärdedel i USA.
Operationsmetoder vid kraftig övervikt
De vanligaste operationsmetoderna globalt och i Sverige är gastric bypass (GBP) och sleeve gastrektomi.
Dessa operationer ger en otillräcklig viktnedgång hos individer med mycket svår fetma (BMI över 50), då mer än hälften har kvar en bestående svår fetma (BMI över 35) efter operation.
Vid duodenal switch (DS) minskas näringsupptaget ytterligare genom att en större del av tunntarmen kopplas bort från födoämnespassagen genom magtarmkanalen. Detta kan ge oönskade bristtillstånd på längre sikt.
Avhandlingen:
Bariatric Surgery: Outcomes after Gastric Bypass and Duodenal Switch
Magnus Sundom, professor och överläkare, ansvarig för överviktskirurgi,
Akademiska sjukhuset, magnus.sundbom@surgsci.uu.se
Ny teknik och ökad mobilanvändning har skapat helt nya kontaktytor inom handel och besöksnäring. Det har förändrat kundernas beteende och behov samt den fysiska platsens betydelse. Digitala tjänster kan vara ett sätt att göra fysiska platser, till exempel butiker eller turistparker, mer attraktiva och konkurrenskraftiga, men för att lyckas krävs en genuin kundförståelse.
– I dag efterfrågar vi helhetsupplevelser mer än någonsin. Vi vill bli underhållna, inspirerade och överraskade. Det motiverar oss att ta oss till fysiska platser där dessa tjänster tillhandahålls, säger Erik Wästlund, projektledare och docent i psykologi, vid CTF, Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet.
Att investera i digitala tjänster kostar både tid och pengar, därför är det viktigt att veta vad som fungerar. Ta reda på vad kunderna vill ha och involvera dem i utvecklingsprocessen, uppmanar forskarna. Att digitalisera enbart för att det är möjligt kan leda till negativa kundupplevelser.
Skapa värde utifrån kundens drivkrafter
Deras metod syftar till att skapa en bättre förståelse för digitaliseringens användningsområden, möjligheter och utvecklingspotential. Den går ut på att identifiera och skapa en karta av platsen där tjänsteleverantörer och kunder möts och där värde skapas. Metoden utgår från kundernas drivkrafter för att köpa en vara eller tjänst: måluppfyllelser, relationer och upplevelser.
– För att kunna skapa mesta möjliga värde behöver man förstå vad som driver kunden. Det är också viktigt att låta kunden vara kvar i just ”sin” drivkraft. Om kunden rör sig mot en butik, utifrån drivkraften måluppfyllelse, kommer hen att önska stöd i att ta sig till planerat mål och slutföra sitt uppdrag. Att i det läget bjuda in till en digital tipspromenad skapar inget värde för kunden och bidrar inte till en positiv kundupplevelse, säger Erik Wästlund.
Metoden innehåller också olika strategier som kan användas vid utvecklingen av en digital tjänst. Genom att matcha tjänsteleverantörers agerande med kunders drivkrafter är det möjligt att identifiera den bästa utvecklingsstrategin för respektive tjänst.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
