Just nu går diskussionerna om infångning av koldioxid och utveckling av CCS (Carbon Capture and Storage) teknik heta. Stora satsningar och investeringar drivs på från både politiker och industri, för att vi ska kunna minska koldioxidutsläppen tillräckligt snabbt och kunna möta klimatförändringarna.
Än så länge har material och processer varit förknippade med avsevärda negativa bieffekter och höga kostnader. Nu visar forskning att det går att få fram mer hållbara alternativ där en mycket god förmåga att selektivt fånga in koldioxid (CO2) kan ge lägre användningskostnader.
Ett slags biobaserat hybridskum, med högt innehåll av CO2-adsorberande zeoliter, har visat sig ha mycket lovande egenskaper. Materialets porösa, öppna struktur gör förmågan att adsorbera koldioxiden väldigt hög.
Porösa zeoliter adsorberar molekyler
Zeoliter är en grupp vattenhaltiga aluminiumsilikater i kristallform, och ser ut som ett lerigt pulver. Det finns omkring 60 naturligt förekommande sådana mineral och ett hundratal syntetiska motsvarigheter. Zeoliter har en porös struktur med tydliga kanaler som löper genom hela strukturen och bildar hålrum. Dessa hålrum innehåller utbytbara positiva metalljoner, till exempel Na+ och K+. Zeoliter används bland annat i tvättmedel för att göra hårt vatten mjukare, genom att byta ut sina egna Na+-joner mot vattnets Ca2+-joner.
Zeoliterna kan även användas som katalysatorer i kemiska reaktioner och för att sila molekyler genom att adsorbera dem i sin porer. Därför kan de också utnyttjas för intensivtorkning, rening av gaser och vätskor, anrikning av syre ur luft och för avsaltning av havsvatten. Det senaste användningsområdet är nu alltså infångning av CO2-molekyler.
Forskare från Chalmers och Stockholms universitet ville i ett genomensam projekt undersöka kombinationen av ett mycket poröst biomaterial, som kan tillverkas till en låg kostnad, och den specifika funktionen hos zeoliten att adsorbera/fånga in koldioxid.
De upptäckte att mikroporösa zeoliter (med porer mindre än 2 nanometer), tillverkade i låga partikelstorlekar (mindre än 200 nm), erbjuder stor potential som effektiva adsorbenter för koldioxid i atmosfären.
Nyckeln visade sig vara att de mindre partiklarna kunde kombineras med ett poröst bärarmaterial baserat på ett skum av gelatin och nanocellulosa, som då kunde klara att bära mycket höga mängder av zeoliten utan att tappa för mycket av sina starka mekaniska nätverksegenskaper.
Miljövänligt och billigt att tillverka
– I det nya materialet har vi kombinerat zeoliters goda förmåga att fånga in koldioxid med cellulosans starka mekaniska egenskaper vilket ger ett hållbart, lättviktigt och stabilt material med hög återanvändningsgrad. Vi upptäckte att cellulosan inte blockerade zeoliternas porer och därmed kunde zeoliternas kapacitet att adsorbera koldioxid tas till vara fullt ut. Cellulosan och zeoliterna gör materialet miljövänligt och produktionskostnaderna kan hållas nere, säger Walter Rosas Arbelaez, doktorand på Chalmers och en av forskarna bakom studien.
Det nya materialet består av biobaserade hybridskum med högt innehåll av porösa zeoliter som gör att koldioxid kan adsorberas effektivt. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers
Upptäckterna som forskarna nu har gjort ger betydelsefull kunskap för en fortsatt utveckling av hållbar koldioxidinfångning. Idag används ibland aminer i lösning för koldioxidinfångning, men de är i sig miljöovänliga, svårare att hantera, kräver större och tyngre volymer och medför korrosion i rör och tankar. Det krävs dessutom mycket energi för att senare separera koldioxiden från aminlösningen då den skall återanvändas. En tillämpning av det nya material som nu presenteras skulle få bort alla de problemen. I en framtida tillämpning kan filter i olika former lätt tillverkas.
Effektivt för koldioxidinfångning
– Den här forskningen passar väl in i den pågående utvecklingen av CCS och CCU (Carbon Capture and Utilisation) tekniker, som ett hållbart alternativ med stor potential. Förutom att biobaserade material är mer miljövänliga kan ett fast material fånga in koldioxiden och sen avskilja den mer effektivt än aminer i en vätska, säger Anders Palmqvist, forskningsledare för studien på Chalmers.
Zeoliter har länge föreslagits för koldioxidinfångning men hittills har det varit svårt att använda större zeolitpartiklar optimalt, på grund av svårhanterliga egenskaper vid processer och implementering.
Pusselbit för klimatmålen
Det sätt som zeolitpartiklarna nu har framställts på – som mindre partiklar i en lösning – gör att de lätt kan införlivas i och bäras upp av det i hög grad porösa cellulosaskummet. Därmed har forskarna kunnat övervinna det hanteringshindret, vilket är ett viktigt resultat från den aktuella studien.
– Det som överraskade oss mest var att det gick att fylla skummet med en så hög andel zeoliter. När vi kom upp i 90 viktprocent förstod vi att vi hade fått fram något exceptionellt. Vi ser våra resultat som en mycket intressant pusselbit för att hitta en lösning på den komplexa utmaningen vi står inför – att minska mängden koldioxid i jordens atmosfär tillräckligt snabbt för att nå nödvändiga klimatmål, säger Walter Rosas Arbelaez.
Över hela världen går flyttlassen till städerna. I en ny bok som Peter Gladoic Håkansson är redaktör för tillsammans med Helena Bohman, universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa. Storstäderna ökar och landsbygdsbefolkningen minskar i Kroatien och Serbien, precis som i Sverige.
– Det är inget politiskt beslut att städerna ska växa utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka, säger Peter Gladoic Håkansson.
Missnöje och populism
Många pratar om inkomstklyftor, men den geografiska ojämlikheten är minst lika viktig, menar forskarna. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort drabbas invånarna dubbelt – de förlorar både sitt jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har. De blir på så sätt ”dubbla förlorare”.
– Dessa ”dubbla förlorare” hamnar på efterkälken och deras missnöje tar sig uttryck i vallokalerna, vilket blivit tydligt med Trump, Brexit och högervindarna som blåser över Europa.
Ett exempel: Om bara London röstat hade det inte blivit någon Brexit.
– Det är tydligt i hela Europa att högerpopulism växer i de orter som har hög arbetslöshet, låg tillväxt och utflyttning, säger Peter Gladoic Håkansson.
Storstaden lockar
Även om urbaniseringsvågen har uppenbara nackdelar är det varken möjligt eller önskvärt att stoppa inflyttningen till storstäderna, menar forskarna. Företag inom den digitaliserade ekonomin söker sig till storstäder och platser som kan vara kreativa miljöer.
Istället lyfter de vikten av att göra det enklare för personer att flytta och pendla. Vägen dit är minskad byråkrati, större utbud av bostäder, minskade kostnader för flytt, stöd för pendling och bättre tillgång till tillförlitlig kollektivtrafik.
I exempelvis Kroatien och Serbien är det dyrt och omständligt att sälja sitt hus, samtidigt som det kan vara svårt att pendla då det saknas tåg och bussar. Att som i Sverige få överblick på bostadsmarknaden genom en app hör inte till vanligheterna. I många länder krävs mäklarkontakt.
När trösklarna är hög för ökad mobilitet, oavsett om det rör sig om flytt eller pendling, är risken hög att invånarna blir ”inlåsta” i områden med sämre framtidsutsikter.
– Det är viktigt att poängtera att tillväxten som sker i städer inte handlar om landsbygden, utan om de kvaliteter som staden erbjuder. Vi kan inte stoppa inflyttandet till städer utan fundera mer på hur fler kan ta del av utvecklingen, menar Helena Bohman.
Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe
– Få känner till det här. Många tror till och med att det är tvärtom, att förnybart får så mycket stöd medan fossil energi få klara sig på egen hand, men så är det inte alls. Men med större kunskap om deras existens och omfattning kan reformer gå snabbare, tror Jakob Skovgaard, forskare i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Siffrorna är ingen hemlighet utan har räknats fram av International Energy Agency (IEA). En orsak till att de inte får någon större spridning i klimatdebatten, tror Skovgaard, är att fenomenet är svåröverblickbart då stödet kan se ut på väldigt många olika sätt.
Så subventioneras fossil energi:
Många länder i framförallt Nordafrika och Asien säljer bensin långt under marknadspriset med motiveringen att fattiga behöver billiga transportmedel, exempelvis minibus eller moped, när det i själva verket är medelklassen som gynnas mest. Rabatten står staten, det vill säga medborgarna, för, via skattsedeln.
Norge och England ger skatterabatt till produktion och även undersökningar av nya olje- och gasfyndigheter i Nordsjön – England till och med ökade sina subventioner nyligen. Också Kanada subventionerar utvinning av gas och olja i sina närområden.
Vid förra årsskiftet upphörde Tyskland och Spanien och ett antal andra EU-länder med subventioner av kolgruvor. Men i Polen stödjer fortfarande staten landets utvinning av kol genom direkt statsstöd och stöd till kolkraftverk.
Också i Sverige subventioneras fossila bränslen i form av skattelättnader på främst diesel.
I Danmark förekommer stöd till forskare som utvecklar effektivare sätt att utvinna olja i Nordsjön.
Sammantaget subventionerar nästan alla länder runt om i världen fossil energi med offentliga medel, även om mängden på beloppet varierar kraftigt. Pengar betalas ut i både producent- och konsumentledet. Finansieringen sker inte sällan via reduktioner i skatt- och avgiftssatser. Medel går också till infrastruktur exempelvis olje- och gasledningar samt forskning- och utvecklingsprojekt.
Dessutom ligger det sällan i länders och berörda företags intressen att basunera ut satsningarna. Undantag kan vara om de uppfattas skapa arbetstillfällen. Ganska ofta skapar fossil industri jobb hos arbetarklassen i områden med stor arbetslöshet. Dessutom finns ofta en politisk dimension, enligt Jakob Skovgaard:
– I USA arbetar exempelvis 53 000 människor i kolgruvor, vilket inte är så mycket på en befolkning på 327 miljoner. Men eftersom många av dem bor i Pennsylvania och andra ”swing states” blir de valpolitiskt viktiga.
Elproduktion som görs av gas och kol tenderar att vara storskalig samt generera billig elektricitet till industrin. Kriterier som ofta tilltalar regeringar och utvecklingsbanker. Ett aktuellt exempel är Världsbankens, liksom de afrikanska och kinesiska utvecklingsbankernas, miljardlån till världens största kolkraftverk, vilken är under konstruktion i Sydafrika.
Hur ska då ett lands regering agera för att lyckas minska stödet? Att höjda bensinpriser inte är populärt vittnar förra årets Bensinuppror 2.0 om och den franska proteströrelsen De gula västarna om.
Så går det till att subventionera det fossilfria
Jakob Skovgaard har studerat både de länder som lyckats, exempelvis Indien och Indonesien, och de som inte har, exempelvis Ecuador. Och det finns några gemensamma drag för när det fungerat, enligt Skovgaard:
När man reducerar ska man ta det steg för steg och inte göra hela sänkningen på en gång.
Timingen är viktig. De som misslyckats med reformer av subventioner gentemot konsumenter har i högre utsträckning gjort det när oljepriset är högt jämfört med när det är låg.
Involvera på förhand intressenter, exempelvis taxi- och bussektoren om det rör konsumtionssubventioner, eller gruvarbetare och representanter för lokalsamhället när det gäller produktionssubventioner.
Kompensera de fattiga/berörda finansiellt, exempelvis genom stöd till hälsa eller nya jobb i områden med kolgruvor.
Glöm inte att också mycket tydligt kommunicera på vilket det sätt de fattiga/berörda kompenseras.
Erbjuda omskolning till de som förlorar deras jobb på grund av reformen, exempelvis gruvarbetare.
Viss fossil energi beskattas med CO2-skatt, eller begränsas genom kvothandelssystem, men dessa hinder berör endast 20 procent av de globala utsläppen och kompenserar därför endast marginellt för subventionerna.
Sammanlagt är den fossila energianvändningen väldigt mycket större än den förnybara. Omräknat per megajoule får den fossila industrin därför betydligt mindre subventioner än den förnybara.
– Men den förnybara energin stöds ju för att påskynda transformation till ett klimatvänligt samhälle. Och på ett globalt plan är man enig om att subventioner till fossil energi hindrar denna transformation, säger Jakob Skovgaard.
– Lärarens centrala roll för elevers lärande och de resurser som funnits tillgängliga för lärare, till exempel lärarhandledningar, har varit enormt eftersatta i Sverige, säger Andreas Ryve professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola.
Utbildningsministern håller med. I en kommentar till att regeringen nu tillsätter en särskild utredare lyfter utbildningsminister Anna Ekström fram att bristfälliga läromedel är ett problem i många skolor. Hon pekar bland annat på bristande kvalitetskontroll: medan det i andra länder är vanligt med noggranna kvalitetskontroller för läromedel är detta i hög utsträckning avreglerat i Sverige. Lärare lämnas ofta ensamma i processen att granska och beställa läromedel. Gustav Fridolin får uppdraget att utreda statens roll i relation till läromedel i den svenska skolan.
Läromedel baserade på forskning
Mälardalens högskola har under många år bedrivit forskning som syftar till att ta fram kvalitativa läromedel för grundskolans matematikundervisning. Rik matematik är Sveriges första läromedel i matematik som genomgående baseras på forskning. Det är utvecklat av och för lärare, tillsammans med forskare.
– Det är oerhört viktigt att vi arbetar tillsammans med lärarna ute i klassrummen så att vi får läromedel som fungerar i praktiken, inte bara i teorin. Därför har vi ett nära samarbete med lärare som testar lektioner och verktyg, säger professor Andreas Ryve som forskar om klassrumsundervisning i matematik och speciellt lärarnas roll.
Testas av lärare
Forskningen som ligger till grund för läromedlet Rik matematik har pågått i 15 år. Projektet Framtidens läromedel, som är en gemensam satsning av Sparbanken Rekarne, Mälardalens högskola och Eskilstuna kommun, har hela tiden haft som fokus att skapa ett läromedel som stödjer lärare att bedriva rik matematikundervisning, varje lektion.
– Det räcker inte att läraren själv förstår matematiken. För att lyckas måste läraren också förstå hur eleverna tänker och agera därefter. Det kräver ett läromedel som bygger på forskning och tillhandahåller smart designade lektioner, säger Andreas Ryve.
Konceptet är i första skedet utvecklat för årskurs 1–3, med ambitionen att utöka till 4-6. Läromedlet lanseras för försäljning i hela landet 2020, men testas redan nu av lärare på skolor i Eskilstuna.
– Vi är äntligen på rätt väg med forskningsbaserade läromedel och fokus på lärarens arbete i klassrummet, säger Andreas Ryve.
Kontakt:
Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, andreas.ryve@mdh.se
PCOS drabbar mer än var tionde kvinna i fertil ålder och karakteriseras av höga nivåer manligt könshormon, ägglossningsrubbningar och svårigheter att bli gravid. Syndromet är även förknippat med psykisk ohälsa och en kraftigt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes och fetma som förvärrar symtomen ytterligare. Orsakerna bakom PCOS är inte klarlagda men miljön under fosterlivet är en viktig faktor.
Den nya studien om PCOS bygger på registerbaserade och kliniska studier samt djurstudier i tre generationer. Forskarna har kombinerat studier på människor och möss för att ta reda på hur och i hur stor utsträckning syndromet förs vidare till nästkommande generationer.
Registerstudierna är så kallade fall-kontrollstudier och visar att döttrar till kvinnor med PCOS har en femfaldigt ökad risk att utveckla syndromet i vuxen ålder; de har högre nivåer av manligt könshormon och oregelbundna menstruationer samt bukfetma, högre BMI och högre blodtryck.
Möss fick mat med mycket fett
I djurstudierna matades dräktiga möss med en högfettkost och exponerades för höga nivåer av manligt könshormon, för att efterlikna graviditeten hos kvinnor med PCOS. Avkommorna matades sedan med vanlig kost och följdes till vuxen ålder då honornas reproduktiva och metabola funktion testades.
För att studera om PCOS-liknande symtom förs vidare till nästkommande generationer parades några grupper av dessa möss för att studera reproduktiv och metabol funktion i andra generationens avkomma. Samma procedur upprepades sedan för en tredje generation för att ta reda på om PCOS kan överföras över flera generationer.
– På detta sätt har vi kunnat visa att kombinationen av höga nivåer av manligt könshormon under graviditeten och högfettkost hos ”mormor” påverkar andra generationens fosterutveckling negativt och leder till tillväxthämning och missfall, vilket är i linje med tidigare observationer hos kvinnor med PCOS, säger Elisabet Stener-Victorin, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Qiaolin Deng, docent vid samma institution.
Manliga könshormoner påverkar könscellerna
Resultaten visar att det framför allt är höga halter av manligt könshormon som bidrar till att PCOS-symtom förs vidare i flera generationer.
– Detta är en tidigare okänd biologisk mekanism som får oss att vilja undersöka mer i detalj hur manliga könshormoner påverkar könscellerna och gör så att döttrar till kvinnor med PCOS utvecklar reproduktiva och metabola störningar i vuxen ålder, säger Qiaolin Deng.
Genanalyser av mössens könsceller visade att de bar på förändringar i gener som bland annat är involverade i cellers stressrespons, typ 2-diabetes och DNA-stabilitet och som fördes vidare till nästkommande generationer. Några av dessa gener kunde också identifieras i serum från döttrar till kvinnor med PCOS och skulle därför kunna fungera som biomarkörer för att förutse om det finns en ökad risk att föra syndromet vidare, menar forskarna.
Vetenskaplig artikel:
Prenatal androgen exposure and transgenerational susceptibility to polycystic ovary syndrome. Nature Medicine. Sanjiv Risal, Yu Pei, Haojiang Lu, Maria Manti, Romina Fornes, Han-Pin Pui, Zhiyi Zhao, Julie Massart, Claes Ohlsson, Eva Lindgren, Nicolas Crisosto, Manuel Maliqueo, Barbara Echiburú, Amanda Ladrón de Guevara, Teresa Sir-Petermann, Henrik Larsson, Mina A. Rosenqvist, Carolyn E. Cesta, Anna Benrick, Qiaolin Deng, Elisabet Stener-Victorin.
Kontakt:
Elisabet Stener-Victorin, professor, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, elisabet.stener-victorin@ki.se
Qiaolin Deng, docent, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, qiaolin.deng@ki.se
I en stor VM-studie konstaterar forskarna att den totala ekonomiska effekten av världsmästerskapen i alpint och skidskytte för Jämtlands län vårvintern 2019 beräknas uppgå till minst 176 miljoner kronor. Beräkningarna visar också att den turistiska efterfrågan ökade med motsvarande 166 personers årsarbete.
− Man ska ha klart för sig att det är komplext att beräkna ekonomiska effekter av just evenemang. Våra beräkningar bygger på den konsumtion som besökare från övriga delar av landet och världen har genererat när de besökt länet, eftersom det innebär nya pengar in till regionen, säger Martin Wallstam, doktorand i turismvetenskap på ETOUR vid Mittuniversitet, som genomfört studien tillsammans med kollegan Kai Kronenberg.
Några slutsatser i rapporten (i korthet):
Turister som besökte VM i Åre spenderade i genomsnitt 1 557 kronor per dag på bland annat mat, boende, resor, aktiviteter och inköp − motsvarande siffra för VM i Östersund var 1 552 kronor/dag.
Medvetenheten bland besökarna om att regionen arrangerade två världsmästerskap på kort tid var stor, men relativt få, bortsett från länsbor, besökte båda evenemangen.
De som besökte Jämtlands län för att, i första hand, uppleva tävlingarna stannade i regel kortare tid än de som uppgav att VM-tävlingarna bara var en av flera reseanledningar.
9 av 10 besökare i både Åre och Östersund var nöjda eller mycket nöjda, framför allt med atmosfären, som fick högst betyg, medan mat och dryck fick lägst betyg.
− Vi är medvetna om att rapporten röner stort intresse, inte bara i Jämtlands län och Sverige utan även utanför landet. Vår förhoppning är så klart att turismnäringen, övrigt näringsliv, evenemangsaktörer och förtroendevalda ska kunna hämta kunskap för sitt framtida arbete i de resultat som vi presenterar, säger Robert Pettersson, centrumledare på ETOUR.
5 000 sms-svar
Syftet med studien har varit att granska vilka sociala och ekonomiska effekter två stora idrottsevenemang kan ha på en region. I sitt arbete har forskarna bland annat genomfört en unik sms-enkät som skickades ut till drygt 36 000 boende i Jämtlands län. Målet var att också fånga in de som valde att inte besöka evenemangen och närmare 5 000 länsbor svarade på enkäten.
− Det är första gången någonsin som den här metoden används för att mäta hur invånarna upplever olika effekter av idrottsevenemang. De fick bland annat värdera hur VM:en påverkade deras vardag. Svaren visade bland annat att ju närmare evenemangen man bor och verkar, desto större positiv eller negativ påverkan upplever man, säger Martin Wallstam.
I sms-enkäten framkommer att de största entusiasterna till evenemangen fanns i Bergs, Krokoms och Östersunds kommun. Svaren visar också att få länsbor var kritiska, men av de som var kritiska var jämförelsevis en större andel bosatta i Åre kommun. Svaren indikerar också att stoltheten över att bo i en VM-region verkar öka med avståndet då bosatta i Härjedalens och Strömsunds kommuner visade sig vara mest stolta.
4 000 e-postsvar
Forskarna har också samlat in data via arrangörerna och analyserat drygt 4 000 e-postsvar från de som valde att besöka tävlingarna. Summeringen av den gångna vinterns dubbla VM i Jämtlands län landar i en 100-sidig rapport.
− Att ha två världsmästerskap under en kort period inom samma region gav oss en unik möjlighet att genomföra den här typen av studie. Trots ett brett och djupt anslag finns många aspekter på evenemangseffekter. Exempelvis behövs mer forskning kring miljömässiga effekter, säger Martin Wallstam.
Två VM i Jämtland 2019
Alpina-VM i Åre genomfördes 5-17 februari och skidskytte-VM i Östersund genomfördes 7-17 mars 2019.
Det porösa nanomaterial som kallas COFs (Covalent Organic Frameworks) är en bred familj av polymerer bestående av endast lätta grundämnen. Frånvaron av metallatomer i sin struktur gör att COFs distinkt skiljer sig från de besläktade MOFs (Metal-Organic Frameworks).
COF är en ny klass av polymerer och ansågs vara mycket viktig upptäckt vid den tidpunkt då den publicerades i vetenskapliga tidskriften Science 2005.
Den första COF-strukturen (benämnd COF-1) bestod av bensenringar sammanlänkade med B3O3 till hexagonformade tvådimensionella skikt som staplas i en skiktad struktur, som i detta avseende liknar strukturen av grafit sammansatt av grafenlager. I analogi med grafen kan skiktet av COF-material benämnas COFen eftersom det representerar ett genuint tvådimensionellt material sammansatt av kol, väte, bor och syre.
Lovande för energilagring
Till skillnad från grafit är COF-1 ett mycket poröst material med relativt stor ytarea vilket gör det lovande för exempelvis energilagring, som sorbenter för gaslagring eller som membran. Det finns också ett generellt grundläggande vetenskapligt intresse för COF-1-lager som är riktiga tvådimensionellt material.
Lite är emellertid känt om de mekaniska egenskaperna hos COFs eller av tvådimensionella COF-skikt förutom några få teoretiska uppskattningar. Till skillnad från grafit eller MOFs fanns heller inga högtrycksstudier tillgängliga för COFs.
Forskarna använde synkrotron-röntgendiffraktion och Raman-spektroskopi för att undersöka vad som händer med strukturen för detta material vid tryck upp till 30 GPa. Det visade sig att strukturen för COF-1 är oväntat stabil och överlever även efter kompression upp till 10-15 GPa. Vid högre tryck genomgår strukturen irreversibel förändring.
Porer med exakt diameter
– Vi såg en anmärkningsvärd stabilitet vid höga tryck hos en så pass porös struktur som COF är. Det var förvånande eftersom porösa MOF-strukturer kollapsar vid lägre tryck, säger Alexandr Talyzin, universitetslektor på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Resultatet som forskarna fick för COF-1-strukturen kan betraktas som representativ för hela familjen av COF-material. Materialet skiljer sig helt från grafen, grafen har i princip inga porer. COF-1 är porös och gaser, joner, molekyler med viss liten storlek kan tränga igenom tvådimensionella lager. Det finns ingen viss praktisk tillämpning för COF för tillfället, men ett potentiellt användningsområde är genom sin struktur som membran. Porerna har en mycket exakt diameter och alla större molekyler kommer att stoppas men mindre en rörelse över membranet.
– Gaslagring och gasseparation har testats. Men jag måste säga direkt – hittills finns det ingen tillämpning i verklig industri. Men nya strukturer läggs till familjen varje år och kanske en dag …, säger Alexandr Talyzin.
Parkinsons sjukdom är en progressiv neurologisk sjukdom som kännetecknas av rörelseproblem, stelhet och skakningar. När proteinet alfa-synuklein klumpar ihop sig till aggregat i hjärnan, blir hjärnfunktion sämre och sjukdomen utvecklas.
Nu visar forskare vid Göteborgs universitet och universitet i Basel och Zürich i en studie hur en viss klass av proteiner kan reglera och förhindra att friska cellers proteiner, under inverkan av alfa-synuklein, bildar proteinfällningar till olösliga aggregat.
Alfa-synuklein är ett protein som finns naturligt i alla nervändar men som ansamlas onormalt i vissa nervceller i hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom och vissa andra sjukdomar.
– I varje cell finns molekylära ”hjälpproteiner” som kallas chaperoner. Dessa tar hand om de nygjorda proteinerna för att hjälpa dem i processen med proteinveckning och därmed kunna förhindra fel, säger Björn Burmann, biträdande universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Studerade hur proteinet viks och aggregerar
Proteinveckning kallas den process där ett protein får sin specifika tredimensionella form genom vilken proteinet kan fylla sin funktion.
Otaliga proteiner i däggdjursceller saknar en stabil proteinveckning, trots att de har viktiga funktioner i cellen. Ett av dessa proteiner är just alfa-synuklein. Forskargruppen har i den nya studien kunnat se den grundläggande process som påverkar hur proteinet alfa-synuklein viks och aggregerar, och hur chaperoner i levande däggdjursceller kan förhindra en feltolkning av alfa-synuklein.
– En stor pool av olika chaperoner förhindrar att alfa-synuklein bildar proteinaggregat i friska celler. Genom att studera däggdjursceller har vi funnit att en hämning av chaperoner leder till aggregering av alfa-synuklein på aminosyranivån.
Att störa alfa-synuklein-chaperon-interaktion kan vara det länge eftersökta första steg som initierar utvecklingen av alfa-synuklein-relaterade sjukdomar, enligt Björn Burmann och hans forskarkollegor.
Fotnot:
Forskningsstudien leddes av Dr. Björn Burmann och professor Sebastian Hiller från Biozentrum vid University of Basel samt professor Roland Riek från ETH i Zürich.
Björn Marcus Burmann, biträdande universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi och Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine, Göteborgs universitet, bjorn.marcus.burmann@gu.se
I en ny avhandling vid Malmö universitet har Ola Sollenius, övertandläkare och doktorand, undersökt kostnadseffektiviteten av behandlingar på barn med enkelsidigt korsbett. 110 barn i åldern 8-9 år lottades till fyra olika grupper där de fick behandling med fastsittande tandställning respektive expansionsplåt, av allmän- respektive specialisttandläkare. I snitt tar behandling med fastsittande tandställning 7-8 månader, med expansionsplåt ett år.
Stora pengar att spara hos specialist
Skillnaden i resultat hos allmän- respektive specialisttandvård har visats i tidigare forskning men inte för just den typen av behandling. Ola Sollenius studie visar att det finns stora pengar att spara genom att barn kommer till en specialist och får fast tandställning istället för expansionsplåt.
– Det är generellt dyrare hos specialist, men i och med att resultatet blir bättre och går snabbare blir det ändå billigare än hos allmäntandläkare, säger Ola Sollenius, som arbetar som specialisttandläkare i Halmstad.
Skillnaden motsvarar 40 miljoner kronor per år. Man räknar med att cirka tio procent av barn i den här åldern har korsbett, och det betyder 12 000 barn i varje årskull nioåringar, menar han.
I en annan delstudie jämförde Ola Sollenius den munhälsorelaterade livskvaliteten mellan barn med enkelsidigt korsbett, barn med stort överbett och barn med normalbett. Resultatet visar att stort överbett påverkar barns livskvalitet medan korsbett inte har någon negativ inverkan på livskvaliteten hos 8-9-åringar.
Ganska enkelt att behandla korsbett
Ola Sollenius har också kunnat visa att patienter med korsbett och en smalare överkäke kan behandlas ganska enkelt. Detta oavsett val av tandställning eller tandläkare. Jämförelsen gjordes med hjälp av 3D-scanning av hela munhålan.
– Med behandling kan bettet normaliseras och gommen får samma storlek och volym som hos normalbarn som inte har korsbett, säger Ola Sollenius.
För få specialister
Forskningen visar alltså att barn med bettavvikelser borde skickas till specialist. Problemet är att specialisterna är för få och har svårare fall inom andra områden som måste tas om hand.
– Vi är för få redan i dag och följden skulle då bli ännu längre köer. Samtidigt är det svårt att försvara att inte använda den bästa och billigaste behandlingen för att kötiden ökar. Antingen får vi bli fler specialister eller så får allmäntandläkare tränas upp mer inom tandreglering, säger Ola Sollenius.
Ola Sollenius, specialisttandläkare i Halmstad och forskare, osollenius@gmail.com
Adventivrot är en rot som utgår från en annan del av växten än själva roten. Den kan utgå från till exempel stamdelar eller bladdelar. Adventivrötter är viktiga för så kallad vegetativ (könlös) förökning hos många växtarter, till exempel med utlöpare, sticklingar eller groddknoppar.
Jordgubbar kan föröka sig med adventivrötter
Många växtarter bildar naturligt adventivrötter, till exempel gräs, spannmål och lökväxter men också björnbär och jordgubbar för att kunna sprida sig utan frön. Men adventivrötter kan också bildas som en följd av skador, vid höga vattennivåer eller temperaturförändringar. Vegetativ förökning av växter används i stor utsträckning inom skogsbruk och jordbruk för att genom kloning få nya sorter.
Växthormoner spelar en viktig roll vid tillväxt och reglering av adventivrotsbildning. Doktoranden Abdellah Lakehal har i en ny avhandling bidragit med kunskap om flera molekylära pusselbitar i denna komplexa process.
Han utförde sina studier på modellväxten backtrav, Arabidopsis thaliana. För att sätta igång bildandet av adventivrötter, lät han först plantorna växa i mörker i tre dagar. Sedan exponerades plantorna för ljus för att stimulera utvecklingen av adventivrötter på hypokotylen – den stamliknande vävnad som förbinder roten med växtens gröna delar.
Ämnen som styr tillväxten
Det är känt att växthormonerna auxin, jasmonat och cytokinin interagerar med varandra för att kontrollera denna process. Auxin främjar bildningen av adventivrötter, medan jasmonat och cytokininer hämmar bildningen.
Abdellah Lakehal identifierade två så kallade auxin-co-receptorer, proteiner som finjusterar auxinresponsen. Han visade också hur jasmonat kontrollerar nedbrytningen av auxin genom att reglera uttrycket av ett annat protein. Han drog slutsatsen att detta protein gör det möjligt att stabilisera interaktionen mellan auxin och jasmonat.
Abdellah Lakehal har även identifierat ytterligare komponenter som förhindrar bildandet av adventivrötter genom att reglera cytokinin-signaleringen.
Abdellah Lakehal, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, abdellah.lakehal@umu.se
Många män vet att godartad prostataförstoring kan påverka livskvaliteten. Prostatan, som normalt är stor som en valnöt, kan svullna upp och orsaka smärta samt ständiga toalettbesök. Idag finns olika behandlingsmetoder, men historiskt har det sett annorlunda ut.
Elin Björk, historiker vid Linköpings universitet har i sin avhandling riktat strålkastaren mot den behandlingsmetod som var dominerande från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet – kastrering.
Kastreringen innebar att testiklarna opererades bort i syfte att få bukt med problemen kring prostataförstoringen. Men risken för komplikationer efter ingreppet var stor.
Manlig kastrering med kvinnan som norm
Den medicinska vetenskapen har länge utgått ifrån mannen som norm. Ett exempel är att läkemedel designas efter den manliga kroppen. Men genom att studera kastrering som behandlingsform mot godartad prostataförstoring upptäckte Elin Björk att den rådande föreställningar om mannen som måttstock inom medicin, inte helt stämmer.
– Visst har mannen varit norm inom medicinhistorien, men bilden kan nyanseras. Avhandlingen visar att när det kommer till kastrering av män så har kvinnokroppen varit norm. Mannens testiklar och prostata antogs vara motsvarigheten till kvinnans äggstockar och livmoder, säger Elin Björk, nybliven doktor på institutionen för Tema vid Linköpings universitet.
Kunskaper om hur kvinnokroppen fungerade överfördes alltså till den manliga kroppen, och i förlängningen användes kunskap om kvinnors kroppar som argument för att kastrera män.
Mäns kroppar som objekt
Materialet i Elin Björks avhandling består av texter som läkare skrivit från åren 1893–1910, och som publicerats i medicinska tidskrifter som The Lancet, British Medical Journal, Annuals of Surgery och The Journal of the American Medical Association. Genom texterna har hon kunnat ta del av berättelser om vad prostatan ansågs vara, varför kastrering ansågs fungera – och varför inte.
Tidigare forskning har visat att det fanns en mycket restriktiv hållning mot att kastrera män, trots att alternativen var få. Elin Björks avhandling menar att detta är felaktigt och att kastrering sågs som en lösning av läkarkåren. Många läkare övergav inte behandlingen förrän det visade sig att den inte fungerade och att problemen med förstorad prostata återkom.
– Att man utgick från kvinnokroppen när man behandlade män visar att vi bör komma ihåg att det som vi tar för ”sanning” en viss tidsperiod, inte är sant för andra tidsperioder. Inte bara kvinnors könsorgan och kroppar varit objekt för den medicinska vetenskapen, säger Elin Björk.
Det är forskare från VTI, Chalmers och TPmod AB har studerat hur olika styrmedel kan bidra till att Sverige når målet med minskade koldioxidutsläpp, och vilka fördelningseffekter de kan ha. I studien har de tre styrmedlen skatteökning på bränsle, ökad inblandning av biodrivmedel samt det så kallade bonus malus-systemet studerats.
– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
Biodiesel av palmolja
En ökad andel inblandning av biodrivmedel fungerar också för att minska utsläppen i Sverige. Men biodiesel tillverkas av palmolja och EU och Riksdagen anser inte att en ökad import av palmolja är rätt väg att gå.
Som ett led i att öka andelen miljöanpassade fordon och bidra till att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta infördes bonus malus-systemet för nya fordon inköpta från om med 1 juli 2018. Systemet har lanserats som ett smart sätt att stimulera köp av mer miljövänliga fordon.
– Systemet kan bidra till en ökad andel elbilar men påverkar inte användningen av det stora antal fossildrivna bilar som beräknas finnas kvar 2030. Därför blir bidraget av en intensifierad variant av bonus malus blygsam, säger Staffan Algers, teknologie doktor, TPmod AB.
Mindre effekt på höginkomsttagarna
Forskarna har även studerat vilken effekt olika styrmedel ger på olika inkomstgrupper i olika delar av landet. I mellaninkomstgrupperna har bränsleskatt en svagt progressiv effekt, det vill säga att de med högre inkomster betalar en högre andel av sin inkomst. Men om även gruppen med allra högst inkomst räknas med blir effekten istället svagt regressiv; gruppen med högsta inkomster betalar inte högst andel av sin inkomst i bränsleskatt. Det innebär att höjda bränsleskatter har en mindre relativ effektiv på de högsta inkomsttagarna.
– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.
Det Japanska jätteostronet, Crassostrea gigas, är ursprungligen från västra Stilla Havet. Det är det viktigaste odlade ostronet, i volym och ekonomi, i Europa och världen.
– Det japanska ostronet klarar relativt stora variationer i salthalt och temperatur och det har gjort att det har kunnat sprida sig med vattenströmmarna över världen. I många länder, som till exempel Sverige, har jätteostronet etablerat sig och räknas här som en invasiv art, säger avhandlingens författare, Kirsikka Sillanpää.
Ostronen berörs av klimatförändringarna
De globala klimatförändringarna innebär att salthalten i haven förväntas förändras.
– På vissa ställen kommer salthalten att öka, till exempel genom avdunstning, medan andra havsmiljöer kommer att få lägre salthalt på grund av högre nederbörd och mer tillrinning av sötvatten från land. Störst påverkan kommer det troligen att bli i kustområden där ostronen lever och odlas, säger Kirsikka Sillanpää.
Kalciumkarbonat bygger skalet
Ostron karakteriseras av sitt tjocka skal, som till största delen är gjort av kalciumkarbonat. Kalcium, som behövs för att bygga upp och underhålla skalet, transporteras från det omgivande havsvattnet in i och igenom djuret. Transportens mål är manteln, den vävnad som omger djuret och separerar det från skalet, där kalcium lämnas till det område där skalet bildas.
– Skalet är viktigt och skyddar ostronet från fiender. Därför är det viktigt att förstå hur ostronet bildar sitt skal och vilka faktorer i omgivningen som kan påverka skalbildingen. Men mekanismerna bakom dessa kalciumtransportmekanismer är väldigt dåligt kända.
Salthalten påverkar skalet
I studierna har bland annat undersökts hur salthalten i havsvattnet påverkar uppbyggnaden av jätteostronets skal. Två havsmiljöer granskades, en med en salthalt som motsvarar den på svenska västkusten och en havsmiljö med hälften så hög salthalt.
– Vi fann att ju mindre salthalt ju mindre kalciumjoner transporterades. Troligen leder det till ett tunnare skal för ostronet.
De nya studierna visar även att kalcium huvudsakligen tas upp i jon-form. Avhandlingen ger också en ökad förståelse för hur kalcium förflyttas från havsvattnet till det nybildade skalet och presenterar en ny modell för hur detta sker.
– Studierna visar dessutom att en allvarlig skada i ostronets skal, där en hel bit av skalet har avlägsnats, repareras snabbt och börjar läka genom påverkan av kalciumkarbonat. Det sker redan efter sju dagar.
Bakom det Paralympics vi ser från tv-sofforna finns större utmaningar än de rent resultatmässiga.
– Vi ser ett stort behov av att förebygga skador och sjukdomar för att idrottarna ska kunna prestera på toppnivå. Det här är den första studien i världen som har kartlagt idrottsskador och sjukdomar inom parasport över tid. Resultaten visar att förebyggande åtgärder behöver anpassas specifikt till paraidrottare, säger fysioterapeut Kristina Fagher, verksam vid forskargruppen Rehabiliteringsmedicin, Lunds universitet, och aktuell med avhandlingen ”Sports-related injuries and illnesses in Paralympic athletes”.
Yngre paraidrottare drabbas mer utsatta för skaderisk
18 elitaktiva svenska paraidrottare intervjuades om sina egna uppfattningar och erfarenheter av idrottsskador. Intervjusvaren berättade om otillräckliga insatser och bristande kunskap inom förebyggande arbete. Gruppen vittnade även om skador som följde på själva funktionsnedsättningen, exempelvis överbelastning i axlarna hos idrottare i rullstol och krockar mellan idrottare med synnedsättning.
– De uppgav också att det var svårt att ha en funktionsnedsättning och sedan drabbas av en idrottsskada ovanpå det. Vardagen blev svårare, och om träningen behövde ställas in kunde det leda till nedstämdhet, stress och oro.
Drygt hundra svenska paraidrottare beskrev sedan sin funktionsnedsättning, träningsbeteende och skador/sjukdomar ett år tillbaka i tiden i en e-hälsoapplikation som specifikt har utvecklats för paraidrottare. Det visade sig främst vara yngre idrottare 18-25 år som drabbats av allvarligare skador, samt de som drogs med återkommande smärta och de som regelbundet åt smärtstillande läkemedel.
– Yngre idrottare satsar som mest och har ett högre riskbeteende samtidigt som deras kroppar inte är helt färdigutvecklade. I denna grupp skulle det verkligen behövas förebyggande arbete, så att de inte drar på sig skador så här tidigt i livet, säger Kristina Fagher.
Dubbelt drabbade av skador och sjukdomar
Efter att även ha samlat in information om träning och skador/sjukdomar under ett års tid i realtid kunde följande mönster ses: två tredjedelar av alla idrottare skadade sig under året, 59 procent av skadorna berodde på funktionsnedsättningen och flera av skadorna var allvarliga idrottsskador.
Skaderisken var högre för manliga idrottare, för dem som höll på med lagidrott samt för dem som tidigare hade haft någon allvarlig skada. Hälften vittnade om smärta varje vecka och en majoritet rapporterade dålig sömn. 77 procent drabbades under året av sjukdom, oftast infektioner. Flera av dessa infektioner kunde härledas från funktionsnedsättningen, exempelvis urinvägsinfektioner bland idrottare med ryggmärgsskada.
Den tydliga slutsatsen som Kristina Fagher och hennes forskarkollegor drar är att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är ett bekymmer bland svenska elitaktiva paraidrottare, och att incidensen är nästintill dubbelt så hög om man jämför med liknande studier för idrottare utan funktionsnedsättningen i Sverige.
– Det finns ett stort behov av att förebygga både skador och sjukdomar för att idrottarna ska kunna prestera på toppnivå, och resultaten visar att förebyggande åtgärder behöver anpassas specifikt till paraidrottare, säger Kristina Fagher och fortsätter;
– Det förebyggande arbetet behöver implementeras och utvecklas på flera olika nivåer: inom forskningen, inom idrottsorganisationer och hos coacherna. Och idrottarna själva bör involveras längs med vägen. Resultaten från våra studier har bäring även internationellt och kan användas för att förbättra den medicinska servicen för paraidrottare världen över, både under träning och vid större tävlingar,
Kristina Fagher, fysioterapeut, doktorand i forskargruppen Rehabiliteringsmedicin vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, kristina.fagher@med.lu.se
Forskarna kopplar också ökningen av fattigdom till restriktioner i arbetslöshetsförsäkringen.
– Idag är risken för att vuxna singlar hamnar i fattigdom nästan lika stor som hos ensamstående föräldrar. Även om den största ökningen skett för ensamstående föräldrar så är det utvecklingen hos vuxna singlar som överraskat oss mest. Det här är en nyupptäckt riskgrupp för fattigdom, säger Susanne Alm, docent i sociologi vid Institutet för social forskning, SOFI, på Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Att ha en partner skyddar mot fattigdom
Resultatet från studien visar att andelen singlar i arbetsför ålder – både med och utan barn – som riskerar att hamna i fattigdom har ökat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. För gruppen ensamstående föräldrar har risken ökat från 7 procent till runt 28 procent, och bland singlar utan barn från 10 till 24 procent. För par (med eller utan barn) är ökningen betydligt lägre och endast några få procentenheter. När en partner står utan arbete skyddar den andre partnern ofta hushållet från att hamna i fattigdom – ett skydd som ensamhushåll inte har.
– Arbetslöshetsförsäkringen har blivit mer restriktiv och begränsad under de senaste decennierna. Idag är det färre som kvalificerar sig, och de som gör det får också en mindre andel av sin tidigare lön i ersättning. Det är en huvudförklaring till den ökande fattigdom bland ensamhushåll som vi observerar i Sverige, säger Rense Nieuwenhuis, docent i sociologi vid SOFI.
Förändrad socialpolitik bidrar till singlars fattigdom
Forskarna har kunnat utesluta andra möjliga förklaringar till hushållens ökade ekonomiska utsatthet, däribland förändringar i barnbidraget, försörjningsstödet, sjukförsäkringen, och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Även vissa arbetsmarknadsförändringar analyserades, såsom den ökade andelen tidsbegränsade anställningar och andelen egenföretagare.
– Vi kan nu visa att nedskärningar i arbetslöshetsförsäkringen har haft en stor inverkan på ensamhushållens ekonomiska situation. Det är nästan hälften av ökningen av fattigdom som förklaras av detta, säger Kenneth Nelson, professor i sociologi vid SOFI.
Definition av begreppet “i risk för fattigdom”
I risk för fattigdom räknas den som har en disponibel inkomst (korrigerad för hushållsstorlek och sammansättning) som ligger under 60 procent av medianinkomsten. Den här fattigdomströskeln tillämpas bland annat av EU-kommissionen.
I studien har registerdata för 400 000 vuxna i åldern 25-64 år bosatta i Sverige under perioden 1988 till 2011 analyserats. Utvecklingen av fattigdom för olika hushållstyper har undersökts genom data från SCB. För varje år har ett slumpmässigt och riksrepresentativt urval på runt 15 000 personer gjorts, med uppgifter om inkomst, sysselsättning och familjesituation.
Forskarna kombinerade sedan dessa data med information om arbetslöshetsförsäkringen: Hur många av de arbetslösa som kvalificerade sig till den inkomstbaserade försäkringen, samt hur stor andel tidigare lön som ges i ersättning.
Zombiefilmer och apokalypsrullar i all ära, men den bild av ett postapokalyptiskt samhälle som forskare målar upp, liknar inget som Hollywood producerat hittills. Faktum är att om människorna försvann från jordens yta – ospecificerat varför – skulle livet återgå till det normala ganska fort. För alla utom människorna då förstås.
– Det allra första som händer är en serie maskinhaverier jorden runt. Därefter handlar det om långsammare processer. Vi behöver faktiskt inte ens spekulera, utan kan få en bra bild av vad som händer genom att titta på Tjernobyl som har varit övergivet i 30 år, säger Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet.
Byggnaderna snart klädda i grönska
Det som sker väldigt snart efter att människorna försvunnit från jordens ytan – ospecificerat varför – är att tunnelbanorna under jord svämmas över på grund av icke-fungerande pumpsystem. Efter tre dagar ringer Big Ben, som brukade bli uppdragen för hand var tredje dag, för sista gången. Ungefär samtidigt tar bränslet slut i de nödgeneratorer som pumpar runt kylvatten i kärnkraftverket, vilket får till följd att de inom snar framtid smälter eller brinner upp.
En snabb bild-googling på ”Tjernobyl idag” visar husfasader klädda i växtlighet och gatorna punkterade av tuvor. Men även om det ytliga förfallet har gått snabbt kommer det att ta tusentals år för en så pass modern stad att helt upptas av naturen.
– En stad av trä kan försvinna på bara några årtionden eftersom byggnaderna murknar och rasar ihop, men sten och betong håller i stort sett hur länge som helst. Jag skulle gissa att det tar ett par tusen år innan en ”stenstad” som exempelvis Manhattan eller Stockholm helt slukats av skogen.
Förutsatt att stenstaden inte ligger i en torr miljö som till exempel en öken. I en sådan miljö kan byggnader stå kvar mycket längre, se bara på pyramiderna som byggdes för över 4 000 år sedan.
Fabriksbyggnad i den övergivna staden Pripyat som ligger inom den avspärrade zonen runt Tjernobyl.
Ekocid – när människor begår brott mot naturen
Många verkar idag för att livsmiljöförstöring, ekocid, ska klassas som en internationell förbrytelse, och likställas med folkmord, brott mot mänskligheten, och krigsförbrytelser. Människor skulle då kunna ställas inför den Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag (ICC) för brott mot naturen.
Begreppet ekocid är inget nytt. Det användes först av botanisten Arthur Galston, som upptäckte kemikalien bakom Agent Orange, ett växtgift som användes av USA under vietnamkriget, för att glesa vegetationen och begränsa tillgången på ätbara växter i krigsområdena. En halv miljon människor skadades eller dödades, och många barn föddes med missbildningar som följd av exponeringen.
När Romstadgan, ICC:s grunddokument, infördes i mitten på 1990-talet var ekocid nära att bli inskrivet tillsammans med andra brott mot mänskligheten, men flera länder försvarade sina ekonomiska intressen genom att lägga in veton. Elva länder har kodifierat ekocid som ett brott i sin nationella lagstiftning. Men än så länge är livsmiljöförstörelse inte förbjudet i internationell lag.
Djuren i den post-mänskliga världen
Vad gäller de djur som finns kvar efter människans frånfälle, kan Tjernobyl fortsätta att agera exempel. Idag har flera studier kunnat konstatera att det i särklass största oavsiktliga experimentet med mänskligt försvinnande har inneburit en succé för andra däggdjur, fåglar och växter. Detta för att det inte längre finns några människor som tränger undan dem.
Enligt Søren Faurby, forskare på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, behöver djuren inte heller bekymra sig för strålningen då de helt enkelt inte lever tillräckligt länge för att drabbas av strålningsrelaterade komplikationer. De djur som befinner sig just i området vid härdsmältan dör direkt eller skadas. De strålningsskadade hinner inte fortplanta sig innan de dör. Men nya djur kommer att vandra in till platsen, och leva gott trots strålningen.
Växtligheten kommer även den att skadas direkt vid och efter explosionen. Mycket kommer att brinna upp. Men växter är mer flexibla än däggdjur och kan skapa nya celler och reparera sig själva.
Lodjur och varg vågar sig fram
Sverige skulle på grund av människans frånvaro se en liknande explosion av djurliv, till exempel skulle lodjur, björn och varg våga sig ut ur skogarna. Längs vägen skulle de troligtvis möta tamboskap – mest hästar, men kanske också en och annan ko som yrvaket försöker att överleva utan människans hjälp.
– Min magkänsla säger att hästarna skulle lyckas bättre än kossorna. Våra moderna svenska kor är så domesticerade att de skulle ha svårt att överleva utan mänskligt stöd. Sen finns det såklart andra raser som säkert skulle klara det alldeles utmärkt och utvecklas till en ny typ av uroxe, säger Søren Faurby.
Enligt honom ska vi inte glömma bort de djur som i människans frånvaro lyckas rymma från djurparkerna. Även om djuren från Skansenakvariet nog skulle få det lite väl tufft på grund av kylan, kan ett liv i norr passa både leoparder och lejon utmärkt, förutsatt att det finns föda (vilket det troligtvis skulle finnas med tanke på alla förvirrade mjölkkor).
– Hyenor fanns till exempel under förra istiden i Europa. Idag finns de bara i Afrika, men levde förr i tundralika miljöer.
Medan många djur skulle frodas finns det dock andra få det kämpigt. Vanlig brunråtta skulle till exempel minska kraftigt eftersom människan inte länge förser dem med mat. Detsamma gäller för husmus och tamduva som har anpassat sig till ett liv i människans närhet.
Landskapet vi aldrig får se
Det är lätt att tro att en stor del av landskapen skulle bli skog, och så är nog fallet – om det inte kommer in växtätare som håller landskapet öppet med sitt bete. Men det är troligt att skogen åtminstone delvis byts ut mot öppen mark.
– I Europa fanns det tidigare stora växtätare som mammut, uroxe, stäppbison och vildhästar som höll landskapet öppet, men eftersom vi utrotade dem blev resultatet en tätare skogsmiljö. Dagens europeiska landskap är en konstprodukt. Om förvildade hästar och boskap lyckas etablera sig skulle det utvecklas en miljö, som vi människor inte har sett på flera tusen år, säger Per Ahlberg.
De homogena trädplanteringar som är vanliga i stora delar av världen skulle så småningom blandas upp av andra typer av växtlighet och i Europa har vi faktiskt facit på hur en urskog ser ut i form av nationalparken Bialowiezaskogen i Polen och Vitryssland.
Föroreningarna finns kvar
Ruiner och statyer i all ära, men det finns annat arv av människan som kommer att bestå även efter att den sista stenstaden har vittrat bort. Mest påtagligt är den ökade koldioxidhalten i atmosfären som enligt Per Ahlberg inte kommer att vara nere på förindustriella nivåer förrän om drygt 100 000 år.
– Den globala uppvärmningen orsakad av människans koldioxidutsläpp innebär troligtvis att nästa istid, som egentligen skulle börja om ett par tiotusen år, inte kommer att hända.
Kanske är det tur att den dröjer för då kommer jorden förhoppningsvis att ha haft tid att bryta ner alla miljontals cigarettfimpar som människan har kastat på marken. Själva fimpen bryts enligt Håll Sverige Rent ner på fem år, men finns kvar i jorden i tusentals år som mikroplaster. Även glas och metall antas finnas kvar i hundra till tusentals år.
De varelser som vandrar kvar på jorden efter oss kommer även de att få dras med tungmetaller, bland annat kvicksilver, bly och PCB, som har ackumulerats i marken i allt från några hundratals till miljontals år. Men åtminstone tillförs inga nya gifter.
Korallreven återhämtar sig
Precis som på land kommer livet under vattenytan att påverkas av människans frånfälle. Eftersom vi inte längre finns för att hugga ner skogarna så ökar växtligheten genom att skogen återerövrar övergiven jordbruksmark, vilket får till följd att koldioxidupptaget från atmosfären ökar (träd binder koldioxid). När växterna tar över frigörs också mindre näringsämnen som kväve och fosfor från land och därmed minskar övergödningen av våra sjöar och hav.
– Minskad övergödning och lägre temperatur skulle innebära att korallreven återhämtar sig och det skulle bli mer löst syre i oceanernas djupvatten. Förekomsten av döda bottnar minskar och djur skulle återetablera sig i havsbotten, säger Jonas Gunnarsson, professor på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.
Eftersom fisketrycket från industrifisket, liksom utsläpp av miljögifter upphör skulle det enligt honom inte ta särskilt lång tid innan världens fiskpopulationer återhämtade sig. Svårnedbrytbara och farliga gifter skulle dock finnas kvar i jord och sediment under lång tid, men inga nya farliga ämnen, tillverkade av människor, skulle släppas ut. Sist, men inte minst skulle också interaktionen mellan arterna öka.
– Djur och växter skulle inte längre påverkas av bara människan utan av flera arter. Det skulle leda till ett ökat selektionstryck, vilket bidrar till ökad biologisk mångfald. Istället för artdöd sker en artökning.
Søren Faurby sammanfattar det du troligtvis tänker just nu:
– Livet var alldeles utmärkt innan vi människor kom och kommer att vara alldeles utmärkt om vi försvinner.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
