Redan vid 1600-talets mitt började granen användas som tuktad trädgårdsväxt i Sverige.
– Det sägs att den franske trädgårdsmästaren André Mollét, som kom till Sverige för att arbeta hos drottning Kristina, insåg att den härdiga granen var ett alternativ till de växtarter som användes för formklippning i Frankrike. Men eftersom de franska växtarterna inte tålde det svenska klimatet så behövdes andra alternativ, säger Tina Westerlund, universitetslektor vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, en av författarna till skriften Skötsel av historiska trädgårdar: Granhäckar, som fokuserar på granhäckars skötsel och kulturhistoriska betydelse.
Sedan dess har gran i flera århundraden klippts som häck för att skapa rum i parker och trädgårdar, på kyrkogårdar och begravningsplatser. Gran har också formklippts till koner eller andra skulpturala former.
Ständigt grön och trivs i svenskt klimat
Den vanliga granen (Picea abiaes) med sina ständigt gröna barr trivs bra i stora delar av landet. Den är härdig och lätt tillgängligt material för häckar.
– Granen passar som häck på många olika sätt. Växtsättet med tätt sittande barr gör det möjligt att klippa plantorna till jämna ytor och tydliga former.
Det finns många exempel på att gran har använts som häckväxt och utnyttjats för att skapa prydnader med formklippta figurer.
– Häckar av gran har också använts för att förbättra odlingsklimatet i nyttoträdgårdar och plantskolor eller för att skapa skydd mot vind eller djur. Och granhäckar är fortfarande en stark tradition i vissa trädgårdsmiljöer i Sverige.
Avstampet till den nya skriften var att länsstyrelsen i Värmland uppmärksammade att granhäckar i kulturreservat och byggnadsminnen började bli gamla och fula. Därför valdes de i många fall bort eller ersattes med andra häckväxter, som till exempel tuja.
– Det fanns ett behov av kunskap om odling och skötsel av granhäckar. I en första sammankomst på Mårbacka, där Selma Lagerlöfs gamla granhäck från 1913 fortfarande finns kvar, deltog ett flertal trädgårdsmästare och några personer verksamma inom kulturmiljövård. Det blev utgångspunkt för att undersöka granhäckar lite närmare och för den här skriften, säger Tina Westerlund.
Aktuell även för framtiden
Gran är inhemskt och hållbart häckmaterial. Häckarna är tåliga och med rätt skötsel kan de bli hundra år och fortfarande vara fina. Häckarna ska stå öppet, ljust och helst solexponerat för att bli långlivade och klippas årligen.
Det finns flera botaniska trädgårdar, som exempelvis Bergianska trädgården, som har granhäckar och de finns också vid kyrkogårdar. Och historiska källor och bilder visar granhäckar klippta i ovanliga och roliga former.
Men även idag är granhäckar aktuella.
– Med kunskap om odlingsförutsättningar och skötsel kan granhäck utgöra vackra gröna väggar i våra trädgårdar.
Den är en del av en skriftserie som tagits fram av Hanverkslaboratoriet i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Författarna är två trädgårdsmästare, Tina Westerlund och Hans Nilsson, Bergianska trädgården. Skriften bygger på samlade erfarenheter från olika personers kunskap i att sköta granhäckar.
– Om våra fynd bekräftas, bör behandlande läkare vid typ 2-diabetes utreda om patienten har inslag av autoimmunitet och då vara beredd att påbörja insulinbehandling snart, säger Olov Rolandsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Diabetes delas in i två stora undergrupper, typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes kallas ibland också för barndiabetes eftersom sjukdomen ofta debuterar tidigt i livet. Vid typ 1-diabetes förstör kroppens eget immunförsvar de celler i bukspottskörteln som producerar insulin. Sjukdomen är därför så kallat autoimmun.
Vid typ 2-diabetes är det istället övriga kroppsorgan som har tappat en del av sin känslighet för insulin. Typ 2 debuterar vanligen senare i livet och kallas därför ofta även för vuxendiabetes. Den vanliga förklaringen till typ 2-diabetes är att vi rör oss för lite, äter fel kost och går upp i vikt.
Autoimmun faktor vid typ 2-diabetes
På senare år har dock misstankarna vuxit om att det även kan finnas en autoimmun komponent i utvecklingen av typ 2-diabetes, men det har saknats större studier som har bekräftat detta. Det är denna lucka som den nya studien fyller ut. Forskarna har analyserat gener och antikroppar från närmare 28 000 personer i åtta europeiska länder. Av dem fick 12 000 typ 2-diabetes, medan 16 000 utgjorde kontrollgrupp. (De antikroppar det gäller kan analyseras vid alla större sjukhus.)
Resultaten visar att förekomst av antikroppar som är typiska för typ 1-diabetes ökar risken för att senare i livet drabbas av typ 2-diabetes, även då man har tagit hänsyn i beräkningarna till övriga faktorer som övervikt, ärftlighet och livsstil. Studien indikerar därmed att insjuknande i typ 2-diabetes till viss del kan förklaras av en störning immunsystemet.
Hälsosamt liv fortfarande viktigt
– Fortsatt forskning bör fokusera på hur man kan bromsa den autoimmuna processen för att skydda de insulinproducerande celler som finns kvar i bukspottskörteln, men där är vi inte än, säger Olov Rolandsson.
Forskningsresultaten ska dock inte tolkas som att det är lönlöst att leva hälsosamt för den som har eller riskerar att drabbas av denna blandform av diabetes, genom att röra sig och dra ned på socker och följa kostråd från diabetessköterskor och läkare.
– Tvärtom kan det vara extra viktigt för den som har denna störning i immunsystemet att leva hälsosamt för att på så vis minska de riskfaktorer som går att påverka, säger Olov Rolandsson.
Vetenskaplig artikel:
Autoimmunity plays a role in the onset of diabetes after 40 years of age(Olov Rolandsson, Christiane S. Hampe, Stephen J. Sharp, Eva Ardanaz, Heiner Boeing, Guy Fagherazzi, Francesca Romana Mancini, Peter M. Nilsson, Kim Overvad, Maria-Dolores Chirlaque, Miren Dorronsoro, Marc J. Gunter, Rudolf Kaaks, Timothy J. Key, Kay-Tee Khaw, Vittorio Krogh, Tilman Kühn, Domenico Palli, Salvatore Panico, Carlotta Sacerdote, Maria-José Sánchez, Gianluca Severi, Annemieke M. W. Spijkerman, Rosario Tumino, Yvonne T. van der Schouw, Elio Riboli, Nita G. Forouhi, Claudia Langenberg, Nicholas J. Wareham) Diabetologia
Kontakt:
Olov Rolandsson, professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, olov.rolandsson@umu.se
Orsaken till astmasprayernas stora miljöpåverkan är drivgasen de innehåller. Denna drivgas har en växthuseffekt som är mer än 1 000 gånger kraftigare än koldioxid (CO2). Användning av sprayinhalator innebär därför ett koldioxidavtryck på 440 kg per år och patient medan motsvarande behandling med pulverinhalator ger ett avtryck på 17 kg CO2. Skillnaden i miljöpåverkan mellan dessa två sätt att behandla astma och KOL är strax under den mellan att vara vegetarian eller huvudsakligen äta en köttbaserad diet.
Mer sprayer i England
År 2017 innehöll 13 procent av alla inhalatorer som användes vid astma och KOL i Sverige sprayer med drivgas, medan motsvarande siffra för England var 70 procent. Baserat på detta räknande forskargruppen ut att man i England teoretiskt sett skulle kunna minska koldioxidavtrycket med 550 000 ton CO2 per år om en lika stor andel av patienterna som i Sverige började använda pulverinhalator i stället. Detta motsvarar cirka 3 procent av den engelska sjukvårdens totala koldioxidavtryck.
Behandling med spray- och pulverinhalator är i de festa fall medicinskt likvärdig. Det finns dock vissa patientgrupper där spray är att föredra, främst bland yngre barn och vissa äldre patienter.
Faktor i valet av inhalator
– I valet mellan spray och pulverinhalator måste faktorer såsom hur lätt en patient har att använda den ena eller andra sorten vara med och avgöra. Vi vill dock lyfta fram att skillnaden i koldioxidavtryck också är något att tänka på när man väljer vilken typ av inhalator som man skall använda vid astma och KOL, säger Christer Jansson, professor inom lung- allergi- och sömnforskning vid Uppsala universitet.
I studien arbetade Uppsalaforskarna tillsammans med kollegor från Storbritannien samt med forskare från läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline.
Christer Jansson, professor inom lung- allergi- och sömnforskning, Uppsala universitet, christer.janson@medsci.uu.se
Genom att för första gången systematiskt undersöka alla olika livsfaser för malariaparasiten kunde det stora forskarlaget identifiera lovande områden för nya läkemedel som syftar till att störa parasitens invasion av levern.
Trots stora framgångar inom medicin och vetenskap dör i dag mer än 400 000 människor världen över årligen av malaria. Den smittsamma sjukdomen överförs genom bett av myggor infekterade med malariaparasiten Plasmodium.
De olika arterna av Plasmodium har komplexa livscykler som börjar i myggor innan de fortsätter i däggdjursvärdar, till exempel människor eller gnagare. Cirka 100 parasiter överförs till däggdjursvärden genom ett myggbett, där de sedan flyttar till levern, en metaboliskt rik miljö som fungerar som en inkubator där parasiterna snabbt kan reproducera sig. Efter 7-10 dagar lämnar cirka 10 000 parasiter levern för att invadera röda blodkroppar, där de orsakar symtomen på malaria.
Parasitens arvsmassa är relativt liten med cirka 5 000 gener och genforskares utmaning är att förstå funktionen för varje gen.Till skillnad från mänskliga celler har Plasmodium-parasiter endast en enda kopia av varje enskild gen. Om man tar bort en gen från arvsmassan leder detta därför direkt till en förändring av parasitens observerbara egenskaper. Det internationella forskarteamet har använt sig detta faktum och i ett storskaligt experiment systematisk slagit ut över 1 300 individuella gener i malariaparasiten.
Sju vägar att föröka sig i levern
Teamet hittade 461 gener som är nödvändiga för effektiv överföring av parasiter till myggor och genom leverfasen tillbaka till blodet hos möss. Utifrån dessa data skapades en modell av leverstadium-metabolism hos Plasmodium berghei som gjorde det möjligt att fastställa sju metaboliska vägar som är viktiga för parasitens förmåga att växa snabbt i levern.
– Att vi har identifierat dessa vägar som är väsentliga för en Plasmodium-parasits förmåga att reproducera sig i värdlevern är oerhört spännande! Våra resultat kommer att göra det möjligt för malariaforskare över hela världen att fokusera på dessa väsentliga gener för att utveckla effektiva läkemedel och vacciner för att motverka malaria, säger Ellen Bushell, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.
Läkemedel som riktar sig mot levern
De flesta läkemedel mot malaria riktar sig till blodstadiet i parasitens livscykel, men mycket få riktar sig mot levern. Växande resistens mot malarialäkemedel i blodet, så som artemisinin, gör att möjligheten att framställa nya leverfasläkemedel blir allt viktigare.
– Världen har uppnått stor framgång i att bekämpa malaria genom att rikta sig mot blodstadiet av Plasmodium-parasiter och halverat antalet dödsfall i malaria på mindre än två decennier. Men Plasmodium-parasiter har upprepade gånger, och snabbt, utvecklat resistens mot tillgängliga läkemedel i blodet. Leverfasparasiter är en viktig infektionsbehållare, men det finns mycket färre av dem, vilket gör att resistensutvecklingen är mindre trolig. Upptäckten av nya läkemedelsmål i leverfasen är därför både aktuell och viktig, säger Oliver Billker, professor vid Umeå universitet och en av forskningsledarna bakom studien.
En ytterligare fördel för läkemedel som riktar sig mot Plasmodium-parasiter i levern kan vara deras effektivitet mot varianter av malaria, såsom Plasmodium vivax, som kan ligga vilande i levern och orsaka återfall av symtom år efter den första infektionen.
Ellen Bushell och Oliver Billker har nyligen startat forskargrupper vid Umeå universitet, där de använder de kraftfulla genetiska verktyg som de utvecklat vid Wellcome Sanger Institute i Cambridge för att undersöka malariaparasiter och hur de orsakar sjukdom.
Oliver Billker, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, oliver.billker@umu.se
Ellen Bushell, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, ellen.bushell@umu.se
Många vill lyssna på Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap som specialiserat sig på desinformation. Under hösten har han rest runt i USA på föreläsningsturné och tillbringat tid som gästforskare vid Cornell University. Han har även presenterat i tyska parlamentet som expert.
”Fake news” är hett just nu. Men Johan Farkas själv kallar hellre fenomenet för just desinformation eller dold propaganda:
– Politisk propaganda på sociala medier handlar ofta inte om falska nyheter i sig utan mer om att polarisera debatten eller förstärka olika hållningar.
Demokratins kris
När han nu ger ut en bok tillsammans med sin danske kollega Jannick Schou, Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood är det en analys av debatten kring falska nyheter och ”post truth”.
Falska nyheter i sig är nämligen inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Farkas. Trollfabrikernas påverkan på demokratiska val i flera länder har diskuterats vitt och brett. Men demokratin har även andra problem och har så haft under en längre tid. Inte heller är propaganda något nytt fenomen.
– Idén om att vi nu lever i ett samhälle ”post truth” är en längtan tillbaka till en tid som aldrig funnits. Både till vänster och höger hittar vi denna nostalgi. Samhällsproblemen är många, och därför letar vi efter enkla svar i historien, säger Johan Farkas.
Censur inte svaret
Med utgångspunkt i politisk filosofi visar Johan Farkas hur demokrati inte bara handlar om sanning, rationalitet och förnuft, utan också om folkets röst och utrymme för idéer som stöts och blöts i öppen debatt. Den språkliga betydelsen är folkstyre, men liberal demokrati inbegriper även sådant som friheter och rättigheter, liksom yttrandefrihet, men också rättssäkerhet och maktdelning. Jakten på ”sanning” riskerar att skymma den sikten.
– Demokratins kris är större än bara en sanningskris. Om vi tittar på demokratiskt deltagande och tillit till institutioner i en rad länder, så har demokratins kris inte alls varit snabb och plötsligt kommit med sociala medier utan pågått under lång tid, säger Johan Farkas.
Han betonar att desinformation är ett hot att ta på allvar. Men när svaret blir att göra det olagligt att dela falskt innehåll på sociala medier, som föreslagits i flera länder, blir det i sig ett hot mot demokratin:
– Kampen mot ”fake news” kan användas för att svepa undan politisk opposition eller begränsa yttrandefriheten, vilket inte vore bra för demokratin. Istället borde vi prata mer om hur vi bäst kan stärka demokratiska institutioner, säger Johan Farkas.
Bok:
Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood (Routledge)
I nära sex års tid har ett instrument på NASA:s mobila forskningsfarkost Curiosity tagit prover och analyserat sammansättningen av luften vid Gale-kratern på Mars. Nu presenteras resultaten i Journal of Geophysical Research: Planets. Två av de involverade forskarna är Luleå tekniska universitets professorer i atmosfärsvetenskap, Javier Martín-Torres och Maria-Paz Zorzano.
Enligt den nya studien varierar mängden syre som tillförs Mars atmosfär över tid. Detta indikerar att något producerar syret – men att halten sedan sjunker. Enligt forskarna finns en ”betydande säsongs- och mellanårsvariabilitet, vilket antyder en okänd atmosfärs- eller ytprocess”.
Atmosfären på Mars består till 95 procent av koldioxid, men innehåller också låga halter kvävgas, argon, syre och kolmonoxid.
Stiger med 30 procent
Under ett marsår (drygt två jordår) varierar lufttrycket beroende på att koldioxid fryser vid polerna om vintern och avdunstar under våren och sommaren. På grund av detta följer halterna av kvävgas och argon ett förutsägbart mönster – men detsamma gäller inte för syre.
Enligt den nya forskningsstudien stiger syrehalten i atmosfären på Mars med så mycket som 30 procent på våren och sommaren, för att sedan sjunka under hösten.
Tidigare i år överraskades världens rymdforskare av upptäckten att utsläpp av metangas på Mars kan ha skett relativt nyligen. Nu är det alltså de fluktuerande syrenivåerna som förbryllar och fascinerar.
– Mätningarna visar att det fortfarande finns fotokemiska processer i atmosfären på Mars som är okända. Vi vet inte vad som producerar överskottet av syre på våren och sommaren. För närvarande är den mest troliga källan till överskottet den martianska jorden, men vi har ännu ingen aning om vad det i så fall är i jorden som släpper ut så mycket syre i atmosfären, säger Javier Martín-Torres.
Noggrann kartläggning krävs
Han konstaterar att de nya forskningsfynden väcker många frågor, som förhoppningsvis kan besvaras genom ytterligare mätningar och observationer gjorda med hjälp av instrument på Mars.
– Ännu en gång visar detta att vi behöver mer forskning på plats innan vi kan skicka astronauter till Mars. Du släpper ju inte iväg dina barn på en omfattande expedition utan att ha någon vetskap om platsen de ska till. Vi behöver en gedigen kartläggning av miljön på Mars innan vi skickar människor dit.
HABIT – svenskt instrument till Mars
Forskargruppen i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet har byggt och utvecklat instrumentet HABIT, som nästa år skickas till Mars med Europeiska rymdorganisationens expedition ExoMars 2020.
HABIT, som blir det första svenska instrumentet som används på Mars yta, ska bland annat undersöka och kvantifiera landningsområdets tre mest kritiska parametrar för liv som vi känner det: tillgång på rinnande vatten, ultraviolett strålningsdos och termiska intervall.
Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, javier.martin-torres@ltu.se
Just nu pågår förberedelserna för fullt inför den stora avtalsrörelsen på arbetsmarknaden. Sverige anses ofta vara ett land som kännetecknas av samförstånd och kompromisser, inte minst på arbetsmarknadens område, ofta kallat ”den svenska modellen”. Men så har det inte alltid varit. Under 1900-talets början var den svenska arbetsmarknaden präglad av strejker och lockouter, även i ett internationellt perspektiv. Bara under året 1919 utbröt 440 strejker och lockouter.
Dessa konflikter har i allmänhet studerats på samlad nivå, för landet som helhet. I en ny artikel i tidskriften Ekonomisk Debatt sammanfattar ekonomihistorikerna Kerstin Enflo och Tobias Karlsson från Lunds universitet, samt Jakob Molinder från Uppsala universitet, sitt forskningsprojekt om övergången från konflikt till samförstånd på den svenska arbetsmarknaden. I stället för att studera utvecklingen på nationell nivå har forskarna utgått från konflikternas geografiska variation. Inom ramen för projektet har de digitaliserat data omfattande över 8 000 strejker och lockouter som inträffat på platser runt om i landet under åren 1859 till 1938.
Strejker i Sverige – regionala skillnader
Strejkbenägenheten ökade under 1880-talet för att växa i styrka under 1900-talets början. Efter storstrejken 1909, där arbetarrörelsen led ett kraftigt nederlag, minskade både antalet fackföreningsanslutna och strejker under en period. Under inflationsåren i samband med första världskriget ökade antalet strejker igen för att kulminera i strax över 600 konflikter per år 1920. När Socialdemokraterna först kom till makten 1932 hade strejkernas antal redan minskat under ett decennium. Strax innan Saltsjöbadsavtalet var de nere på färre än 50 strejker om året.
– Möjligheten att studera var någonstans strejkerna ägde rum ger nya perspektiv på den svenska modellens ursprung. Framtida forskning kan dra stor nytta av den data som vi samlat in. Nu går det till exempel att studera vilka faktorer som driver fram strejker på lokal nivå och hur de spred sig geografiskt över landet, säger Jakob Molinder.
Strejkerna handlade om lön – inte teknikrädsla
En delstudie i projektet handlar om betydelsen av en genomgripande teknologisk förändring, elektrifieringen, som startade i början av 1900-talet. Resultaten överraskade forskarna.
– Eftersom elektrifieringen innebar att många arbeten kunde utföras med maskiner i stället för människokraft, tänkte vi oss att åtminstone en del av konflikterna skulle kunnat röra motstånd mot nya maskiner. Men när vi gick igenom orsaken till de svenska strejkerna så noterade vi att nästan ingen strejk uppgavs ha orsakats av teknisk förändring, säger projektledaren Kerstin Enflo. Resultaten är intressanta mot bakgrund av den pågående debatten om möjliga sociala konsekvenser av att jobb försvinner på grund av automatisering.
Elektrifieringen var visserligen förknippad med ökat strejkande, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. Snarare rörde det sin om yrkesgrupper som tack vare den nya tekniken fått förstärkt förhandlingsposition. Strejkerna handlade i hög grad om lönefrågor. Mönstret påminner om hur starka yrkesgrupper på strategiska förhandlingspositioner, som piloter och hamnarbetare, använder sig av strejkvapnet i dag.
Lokalpolitik viktig för att bygga tillit
Den geografiska dimension har forskarna också använt i en delstudie som handlar om samspelet mellan politik och arbetsmarknad på lokal nivå. Här undersöker de vad som hände när arbetarrörelsens politiska gren, det socialdemokratiska partiet, tog över makten i en stor del av landets städer under 1920- och 1930-talen. Följden blev färre strejker. Forskarna tror att detta hängde samman med att lokalpolitiken kom att fungera som en arena där företrädare för arbetsgivare och arbetare mötte varandra och där social tillit kunde byggas.
– Våra resultat ifrågasätter den etablerade bilden av modern svensk historia. För att förklara övergången från konflikt till samförstånd på arbetsmarknaden kan vi inte bara studera vad som hände i Stockholm utan måste också rikta sökljuset mot andra platser, exempelvis stadsfullmäktige runt om i landet, säger Tobias Karlsson.
Vanligt att konflikt slutade i kompromiss
I förhållande till tidigare forskning pekar projektet också mot att viktiga förändringar inträffade långt innan det berömda Saltsjöbadsavtalet 1938. Detta lyfts fram i en delstudie som publiceras i tidskriften European Review of Economic History och som handlar om en ofta förbisedd aspekt av den svenska arbetsmarknadens historia: den höga andelen konflikter som slutade i kompromisser.
Den svenska modellen på arbetsmarknaden
Det som brukar kallas ”den svenska modellen” har sitt ursprung i det system med kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare som etablerades under mellankrigstiden och som innebar att staten undvek inblandning i lönebildningen. Modellen fick en stadig grund med Saltsjöbadsavtalet mellan LO och Svenska arbetsgivarföreningen (nuvarande Svenskt näringsliv) som undertecknades den 20 december 1938. Då reglerades bland annat rätten att utlysa strejker och lockouter. Efter detta avtal utvecklades samarbetet mellan fack och arbetsgivare på flera områden, exempelvis när det gäller arbetsmiljö och yrkesutbildning. Under 1950- och 1960-talen, då den svenska modellen anses ha varit som mest utvecklad, kom löneförhandlingarna att centraliseras och samordnas i hög utsträckning.
Forskarna menar att den höga kompromissandelen delvis hade en förklaring i att statliga förlikningsmän 1907 började verka för att lösa arbetsmarknadskonflikter. De kunde inte tvinga parterna att komma överens, men deras närvaro kunde bryta dödlägen och göra det enklare för någon av parterna att backa från sina ursprungliga krav. Den organisation som infördes 1907 går i dag under namnet Medlingsinstitutet.
Vetenskaplig artikel:
Från Sundsvall till Saltsjöbaden: ett regionalt perspektiv på den svenska arbetsmarknaden. Ekonomisk Debatt
Årets rapport understryker riskerna med klimatförändringen för barnens situation, både under uppväxten och senare i livet som vuxna. Som enda svenska lärosäte leder Umeå universitet en av arbetsgrupperna bakom rapporten som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
– Barn hör till de mest sårbara för ökad spridning av infektionssjukdomar som vi redan kan se effekter av med höjda temperaturer och extremväder. Barnen är också särskilt känsliga för luftföroreningar och brist på rent vatten, säger Maria Nilsson vid Umeå universitet.
Det är Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet som leder arbetsgruppen om anpassning, planering och motståndskraft för hälsa med professor Peter Byass och docent Maria Nilsson, i samverkan med professor Joacim Rocklöv vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Det är en av fem arbetsgrupper i det internationella forskningssamarbete som The Lancet Countdown utgör.
Rekordmånga drabbades av värmeböljor
Totalt deltar 35 institutioner runt om i världen i arbetet med ”nedräkningen”. Den är en genomgripande utvärdering av tillståndet i världen enligt 41 olika indikatorer om hälsa och miljö. Nedräkningen, countdown, syftar på den tid man har på sig till år 2030 att ändra kurs på viktiga områden enligt FN:s Agenda 2030.
Rapporten visar att redan har 152 av totalt 196 länder drabbats av en ökning av antalet som drabbas av stora bränder. Även äldre påverkas starkt av fler och hetare värmeböljor. År 2018 drabbades rekordmånga, 220 miljoner personer över 65 år, av värmeböljor i världen.
Hopp finns
Men rapporten är ändå inte nattsvart för barnen. Redan när dagens spädbarn blir vuxna kan de få uppleva att det inte längre eldas med kol eller säljs några fossildrivna bilar, med både bättre luft i städerna och minskad klimatpåverkan som följd. Och ett barn som föds idag kan vid sin 31:a födelsedag uppleva en värld helt utan utsläpp av koldioxid, förutsatt att länderna följer Parisavtalets klimatmål och minskar utsläppen 7,4 procent per år från och med nu fram till år 2050.
Maria Nilsson, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, maria.nilsson@umu.se
Joacim Rocklöv, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, joacim.rocklov@umu.se
Peter Byass, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, peter.byass@umu.se
– Vi vet att många äldre går hem från sjukvården och då är motiverade till träning, men de vet inte hur de ska göra. Med våra AR-glasögon får de tydliga instruktioner och träningen blir rolig, säger Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Han och kollegorna Maria Engström och Stefan Seipel vid Högskolan i Gävle har fått medel för att utveckla en teknik som ska hjälpa äldre och funktionshindrade att träna upp sin balans. Sven Blomqvists forskning handlar om hur fysisk aktivitet kan anpassas för att passa dessa grupper.
AR-teknik
AR står för augmented reality, eller förstärkt verklighet. Tekniken fungerar genom att öka uppfattningen om den nuvarande verkligheten, till skillnad från virtuell verklighet (VR) som ersätter den verkliga världen med en simulerad.
Gör träningen lekfull
De AR-glasögon som används tar aldrig bort verkligheten utan förstärker den lite grann med hologram. De upplevs ungefär som ett par solglasögon. Med dessa glasögon kan fysioterapeuten komma hem till patienten och visa den hologrambaserade träningen, och även spela in den person som ska göra träningsprogrammet.
– Många äldre kan ha svårt att komma ihåg vad de ska göra, men här ser de sig själv göra övningen; kanske att fånga en boll. Det blir verklighetsnära och lekfullt, säger Sven Blomqvist.
Förbättra balansen i vardagen
Fallolyckor är ett stort bekymmer för äldre och då handlar det mycket om balansen, säger Sven Blomqvist. Det går att göra om rummet, ta bort mattan och ta bort tröskeln, men samtidigt är det viktigt att vara aktiv i sitt liv, man kan ju inte ta bort allting.
– Detta är ett stort samhällsproblem, vården har stora utmaningar och måste använda resurserna effektivare. Då kan vår teknik bli ett hjälpmedel att nå en förbättring av balansförmågan innan olyckan, säger Sven Blomqvist.
Positiva i förstudien
Forskarna har nu i en förstudie, med åtta äldre som hade problem med balansen, testat att träna med AR-glasögon. Enligt Sven Blomqvist har de överlag varit väldigt positiva och såg möjligheter med denna teknik att kunna träna hemma, både för egen och för andras del.
– Egentligen vet vi jättemycket hur vi ska träna balansen, det intressanta är hur vi kan tillämpa den här nya tekniken tillsammans med det vi vet om träning, säger Sven Blomqvist.
Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, sven.blomqvist@hig.se
I dag överlever fyra av fem barn som får en hjärntumör. I den vuxna svenska befolkningen har 1 av 600 personer behandlats för cancer i barndomen och cirka en tredjedel av dem har haft hjärntumör. Många av dem lever med skador från strålbehandlingen, som kan ge begränsningar i minne och inlärning.
Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att minneskapaciteten och inlärningsförmågan hos möss förbättras om litiumbehandling ges efter strålbehandling mot hjärnan. Möss som strålbehandlats tidigt i livet och sedan fått litium från tonårsperioden fram tills de var unga vuxna presterade lika bra som möss som inte strålbehandlats. Forskarna såg en ökad nybildning av nervceller i ett område som är viktigt för minnet (hippocampus) under den period då de fick litium, men utmognaden fram till färdiga nervceller skedde först när läkemedlet inte längre gavs.
Skyddar mot skador och motverkar celldöd
– Vi drar slutsatsen att litium, givet enligt denna modell, kan bidra till läkning av skador efter strålbehandling, även långt efter att de uppkommit, säger studiens försteförfattare Giulia Zanni, forskare vid Columbia University och tidigare forskarstuderande i Klas Blomgrens grupp vid Karolinska Institutet.
Forskargruppen har redan i tidigare studier visat att litium skyddar mot skador på hjärnan om det ges i samband med strålbehandling, då det kan motverka celldöd, apoptos. Forskarna vill nu starta kliniska prövningar i förhoppning om att få fram den första läkemedelsbehandlingen mot skador efter strålbehandling mot hjärnan.
Många får kognitiva problem
– Barnonkologin har under de senaste åren blivit bättre på att rädda liv, men det sker till ett högt pris. I princip alla barn som strålats mot hjärnan får större eller mindre kognitiva problem. Det kan leda till svårigheter i skolan eller i sociala sammanhang och senare även i arbetslivet. Nu måste vi bli bättre på att ta hand om de skador vi åstadkommer och det är vad den här forskningen syftar till, säger Klas Blomgren, överläkare samt professor i barnmedicin vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet i Solna.
Litium är ett läkemedel som redan i dag ges till både vuxna och barn vid bipolär sjukdom. Det är dock fortfarande oklart hur läkemedlet egentligen fungerar. Inom ramen för den här studien lades dock några nya pusselbitar på plats. Forskarna såg att litium påverkar proteinet Tppp, som är viktigt för cellernas skelett samt proteinet GAD65, som påverkar det så kallade GABA-systemet, vilket är viktigt för nervcellernas utmognad.
– Vi är fortfarande bara i början av förståelsen av litiums effekter på hjärnans förmåga att reparera sig. I den här studien såg vi att endast strålade celler påverkades av litium. De som var friska lämnades relativt opåverkade. Det är ett intressant och lovande resultat, säger Ola Hermanson, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet i Solna.
Klas Blomgren, överläkare, professor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, klas.blomgren@ki.se
I Sverige finns många små och medelstora företag som är duktiga på produktion. Framför sig har de nu en stor utmaning i det som brukar kallas Industri 4.0, eller Smart Factories, som handlar om att använda olika IT-lösningar för att effektivisera och automatisera verksamheten.
Kristens Gudfinnsson är doktorand i informationsteknologi på Högskolan i Skövde, och forskar inom området Business Intelligence (BI). Hans forskning syftar till att hjälpa företag öka sin effektivitet genom att fatta bättre beslut med hjälp av insamlad data.
– Både min egen och tidigare forskning visar att chefer ofta inte riktigt vet var i verksamheten de ska börja använda Business Intelligence eller vad BI kan göra för dem, säger Kristens Gudfinnsson.
Kunskapsbrist kan bli dyrt
När ansvariga har dålig förståelse kan det resultera i att företaget köper ett nytt IT-system, med förhoppningen att det ska lösa många av problemen. Finns det inte kunskap inom företaget kring vad systemet ska stödja eller vilka aktiviteter och processer som behöver förändras, riskerar det att bli en kostsam affär med många konsulttimmar.
– Det är väldigt mycket fokus på produktion, med all rätt då det är produktionsföretag. Det finns dock även andra aspekter av verksamheten som också kan dra nytta av BI, exempelvis lager, inköp eller förbättrad kundkontakt. Så frågan är hur vi kan hjälpa företag att tillämpa BI inom sin verksamhet, utifrån ett helhetsperspektiv, säger Kristens Gudfinnsson.
Pekar ut behoven i verksamheten
För att stötta företagen i att bättre kunna ta till sig och använda BI har Kristens Gudfinnsson tagit fram ett ramverk. I första hand ska företagen kunna nyttja sina befintliga IT-system. Genom att följa ramverket och utföra de aktiviteter som rekommenderas kommer företagen att kunna identifiera områden där BI kan stödja verksamheten och sedan avgöra om de nuvarande IT-systemen fungerar. Har företaget inte rätt mjukvara utifrån de behov som identifierats blir företaget en bättre beställare då de redan i förväg vet vad som krävs av ett nytt system.
I sitt arbete med att ta fram ramverket har Kristens Gudfinnsson samarbetat med fyra små och medelstora tillverkningsföretag i Skaraborg och ett i Norge. Nästa steg är att få fler företag att delta i arbetet. De nya företagen kommer att kunna tillföra mer information utifrån sina egna erfarenheter och på så sätt vidareutveckla ramverket.
– Det är just informationen från företagen som är så viktig – att kunna dra lärdom av hur de upplever att det är att jobba med och följa ramverket. Det ger mig insikter om vilka riktlinjer jag kan lägga till så att andra bolag i andra branscher också kan använda det här ramverket för att få högre effektivitet i sin verksamhet, säger Kristens Gudfinnsson.
Avhandling:
Towards Facilitating BI Adoption in Small and Medium Sized Manufacturing Companies
Kontakt:
Kristens Gudfinnsson, doktorand i informationsteknologi, Högskolan i Skövde, kristens.gudfinnsson@his.se
Psykiatrin är en egen specialitet inom sjukvården. Medan man i den somatiska vården kan utläsa mycket information från ett blodprov eller en bildundersökning så saknar psykiatrin i stort sett dessa mätmöjligheter.
– Gränsen mellan somatiskt och psykiskt är inte lika tydlig som vi tidigare trott, vi har insett alltmer att den fysiska ohälsan är beroende av och sammanblandad med den psykiska ohälsan, säger Johan Fernström, specialistläkare i psykiatri vid Region Skåne och doktorand vid Lunds universitet.
Som exempel lyfter han en infektion. Den avspeglar sig i kroppen som ett inflammatoriskt svar med kanske feber och svullnad men den påverkar också hur vi känner oss. Vi kan känna oss ”låga”, dra oss undan socialt, röra oss långsammare. Samma symtom som kan ses hos patienter med depression.
Genesen är central
Den västerländska somatiska medicinen bygger på antagandet att det finns en genes, en sjukdomsorsak, och kommer man bara åt att behandla orsaken då försvinner symtomen.
– Riktigt så fungerar det inte inom psykiatrin, sambanden mellan orsak och symtom är mer komplexa och svårare att komma åt.
Det är inte heller ovanligt att när genesen för en psykiatrisk diagnos blir känd så upphör den att klassas som psykiatrisk. Ett sådant exempel är epilepsi som tidigare hörde hemma i psykiatrin men som, sedan den bakomliggande sjukdomsorsaken blivit känd, numera klassas som en somatisk neurologisk sjukdom.
Psykisk sjukdom eller psykiska besvär
En annan indelning som kan vara viktig att hålla ordning på är psykiska besvär respektive psykisk sjukdom. Begreppen brukar samlas under den övergripande termen psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten definierar psykisk sjukdom som ett tillstånd där man kunnat fastställa en diagnos.
De tre vanligaste psykiatriska sjukdomsdiagnoserna är depression, ångestsyndrom och personlighetssyndrom. Med det sistnämnda menas att en person har så avvikande och oflexibla personlighetsdrag att det leder till nedsatt förmåga att hantera relationer.
Med psykiska besvär menas lättare symtom som exempelvis oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter, men som inte är så omfattande att det går att ställa en diagnos. Ibland kan detta vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och utmaningen för sjukvården är att dra gränsen mellan friskt och sjukt.
Arv och miljö – vad vet vi?
Det finns många olika orsaker till psykisk ohälsa. Alla människor är olika känsliga för påfrestningar under livet. En påfrestning kan vara stress, oro, ångest och sorg.
Psykisk ohälsa kan påverkas av arv och miljö och dessa väger olika tungt vid de olika diagnoserna.
Vid exempelvis schizofreni och autism finns en ganska hög genetisk koppling. Men det rör sig inte om bara en gen, många olika gener tycks vara inblandade och långt ifrån alla med genetisk risk utvecklar sjukdomen. För att en sjukdom ska bryta ut krävs en utlösande faktor. För depression, som sannolikt är flera olika sjukdomar, är den genetiska kopplingen ganska svag och här är det istället olika miljöfaktorer som väger tungt.
Källa: 1177 och Johan Fernström
Att ställa diagnos
Fram till början av 1980-talet präglades psykiatrin av ett psykoanalytiskt tänk som faller tillbaka på Freuds idéer och som ger möjlighet till många olika tolkningar. Det fanns därför ett behov av att standardisera och likrikta diagnostiken vilket utmynnade i den kriteriebaserade diagnostiken som används idag. Den bygger på att det för varje sjukdom beskrivs ett antal framträdande symtom, kriterier. För att en diagnos ska kunna fastställas måste ett visst antal, men inte alla, av dessa kriterier vara uppfyllda. För depression finns nio kriterier listade varav fem ska vara uppfyllda för att någon ska få diagnosen depression.
Det kriteriebaserade diagnossystemet som infördes på 1980-talet har haft stor inverkan på psykiatrin, diagnostiken har blivit mer strömlinjeformad och mindre godtycklig. Johan Fernström menar att psykiatrin idag, i likhet med övriga vården, strävar mot att göra vården mer individanpassad och skräddarsydd. För detta behövs mätbara markörer och några sådana, med koppling till inflammation och depression, studeras intensivt.
Skräddarsydda behandlingar
Psykiatrins diagnostiksystem kom på 1980-talet och går ut på att patienter som uppfyller ett visst antal kriterier får en viss diagnos.
– Det finns mycket bra med systemet men det tar inte hänsyn till att exempelvis patientgruppen som lider av depression är heterogen, det vill säga består av många undergrupper. I stället klumpar man ihop patienter. Det finns många olika orsaker till diagnosen depression och därmed även flera olika behandlingar som kan fungera, säger Daniel Lindqvist, ST-läkare inom psykiatri och docent vid Lunds universitet, som tillsammans med forskarkolleger undersöker kopplingen mellan inflammation och depression.
– CRP, vardagligt kallat snabbsänka, är ett mått på inflammation, och diskuteras mycket just nu. Förhoppningen är att den snart ska kunna tas i kliniskt bruk även inom psykiatrin. Den skulle då kunna användas för en första grovindelning av patienter med depressioner: de med respektive utan inflammatorisk reaktion. Gruppen med inflammation skulle då kunna behandlas med antiinflammatoriska läkemedel.
För depression är inte bara något som händer i hjärnan, det är mer komplext än så och påverkar hela kroppen, menar Johan Fernström.
Om framtiden
Tidigare brukade depression förklaras som en brist på signalsubstansen serotonin men idag vet vi att detta inte är den fullständiga förklaringen. Forskning har visat att de olika systemen i kroppen hänger ihop och påverkar varandra. Till exempel är det känt att stressystemet hänger ihop med inflammation, kanske också med magtarmkanalen och att cellernas energifabriker förmodligen också påverkas.
Systemen är normalt i balans med varandra men när kroppen utsätts för stress börjar de kompensera på olika sätt för att bibehålla jämvikten, den så kallade homeostasen. (Homeostas är kroppens förmåga att hålla sig stabil trots förändringar i den omgivande miljön.) På sikt kan obalansen bli skadlig för hela organismen.
Som tidigare nämnts går även psykiatrin mot en ökad kunskap om vilka bio-markörer som är viktiga att följa hos patienter med olika psykiatriska diagnoser.
– Jag tror att vi i framtiden i allt större utsträckning kommer att frångå det kriteriebaserade diagnossystemet och titta mer på symtom kopplat till förekomsten av vissa biomarkörer och styra behandlingen efter det, säger Johan Fernström och fortsätter:
– Den psykiska ohälsan, och i första hand de lättare psykiska besvären, ökar framför allt hos unga. Vi har ett samhälle som går allt fortare och som ställer krav på oss som vi inte är anpassade för att möta. Vi måste rusta våra unga på olika sätt, med till exempel avslappningstekniker, mindfulness eller liknande, för att hantera psykisk stress. Det behövs preventiva insatser, psykiatrin kommer aldrig att kunna hantera all psykisk ohälsa. Vi behöver i första hand fokusera på de tyngre psykiatriska sjukdomarna.
Text: Eva Bartonek Roxå
Psykisk hälsa enligt WHO
Världshälsoorganisationen, WHO, definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i. Psykisk hälsa innefattar alltså något mer än frånvaro av psykisk ohälsa, och inbegriper både individens upplevelse och relationen mellan individen och det sociala sammanhang hon eller han lever i.
– Resultaten tyder på att det kan finnas en gräns för hur mycket man kan minska sittandet bland kontorsarbetare, säger Viktoria Wahlström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet.
Viktoria Wahlström har analyserat resultat från två studier i sin avhandling. Den första studien följde tjänstemän som flyttade till två olika kontorstyper – antingen rum i så kallat cellkontor, eller till en öppen aktivitetsbaserad flexkontorsmiljö. Parallellt med flytten genomfördes ett hälsofrämjande program på båda kontoren för att minska sittandet och öka den fysiska aktiviteten på arbetstid och fritid.
I denna studie gick de som flyttade till flexkontoret mer på jobbet, jämfört med gruppen som flyttade till cellkontor. En liten ökning av aktivitet kunde ses i båda grupperna även under fritiden.
Gåband vid arbetsplatsen
I den andra studien lottades hälften av försökspersonerna, 40 personer, att få ett gåband installerat vid sitt skrivbord. De uppmanades att använda gåbandet minst en timma per arbetsdag. Den andra hälften arbetade som vanligt vid sina höj- och sänkbara skrivbord.
I studien gick gruppen med gåband mer på arbetet vid alla uppföljningar jämfört med kontrollgruppen, men samtidigt minskade gåbandsgruppen sin medel- och högintensiva fysiska aktivitet under fritiden.
I båda studierna mättes fysisk aktivitet, stillasittande och kroppsmått regelbundet. Deltagarna fick också svara på enkätfrågor om sin hälsa och sitt arbete. Som avslutning genomfördes intervjuer bland de anställda.
Den sammanfattande bilden av rörelsemätningarna, enkätdata och intervjuer visar att rörelse på kontoret påverkas av många faktorer. Åtgärder för att minska sittande bör innefatta både arbetstid och fritid, samt vara skräddarsydda så att de passar i organisationen.
– Det är viktigt att erbjuda olika möjligheter till ökad fysisk aktivitet så att var och en kan välja det som passar en bäst utan att störa verksamheten, säger Viktoria Wahlström som är utbildad Fysioterapeut vid Vårdhögskolan i Göteborg.
Enligt Eric Larsson, forskare vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet, finns det fog för att ifrågasätta skolvalet och rådande utbildningssystem med betyg som urvalsgrund till gymnasieskolan.
Han ifrågasätter i sin avhandling den syn på kunskap och meritokrati (det vill säga elitsamhälle) som skolsystemet skapat. Och frågar vad som händer när eleverna slutar tro på urvalsgrunderna i det marknadsutsatta skolsystemet.
– Man ger eleverna en tro på något som är svårt att leva upp till. I gymnasieskolan ställs andra krav och vissa elever klarar det bättre än andra. Det finns en utslagsfaktor. Om du är van att vara bäst i grundskoleklassen och kommer till en skola där majoriteten av eleverna har höga betyg måste du omförhandla din position, säger Eric Larsson.
Han har bland annat intervjuat lärare och elever vid tre av Stockholms mest prestigefyllda innerstadsgymnasier. Konkurrensen till dessa skolor är ofta hård och eleverna är fostrade i att det är viktigt att få höga betyg. Men höga betyg i grundskolan leder inte automatiskt till höga betyg i gymnasiet.
Det skiljer sig dock mellan skolorna när det kommer till dessa krav. Antagningsgränserna är högre och prestationskulturen är större på de två kommunala skolorna i studien.
Svårt att gå från betygsjakt till djup kunskap
Avhandlingen visar att det främst är elever från grundskolor med ett så kallat instrumentellt förhållningssätt till kunskap som utmanas när de kommer till den nya mer bildningsorienterade skolmiljön. Dessa elever är vana att sträva efter att få höga betyg genom att fokusera på riktlinjer och instruktioner. Nu möts de av en miljö som eftersträvar kunskapsfördjupning och reflekterande färdigheter.
– Ju högre meritvärden en gymnasieskola har, desto fler elever som har ett instrumentellt förhållningssätt. Eleverna har en stor tilltro till systemet, ”om jag bara kämpar kommer jag att lyckas”. Men det är inte så enkelt. Stress och betygshets är påtagliga faktorer.
Är det en ny syn på kunskap som växer fram?
– Bildningsinriktningen försvinner i många fall till förmån för det instrumentella. Enligt lärarna i dessa skolor har det skett ett skifte. I takt med att högpresterande elever kommer in förändras attityden till vilken kunskap som är intressant och hur eleverna söker kunskap, säger Eric Larsson och fortsätter.
– En attraktiv skola kan ha den högsta antagningsnivån, men om fler elever tas in sänks den. Så länge eleverna har tilltro till att den bästa utbildningen har högst antagningsnivå, finns ett mått på vad man tänker är god kunskap. Vi kanske behöver tänka om. Att inte pressa barnen till att högsta betyg i skolan är det viktiga, utan hitta andra lösningar till vad utbildning ska innebära.
Eric Larsson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, eric.larsson@edu.su.se
Katalysatorer spelar en nyckelroll i vårt samhälle. De underlättar kemiska reaktioner och behövs för att framställa alltifrån bränslen till läkemedel. Katalysatorerna i våra bilar begränsar skadliga utsläpp, men även ny hållbar teknik som bränsleceller bygger på katalytiska processer. I bränsleceller genereras elen med hjälp av en reaktion mellan syre och väte.
Katalysatorer kan också bidra till att bryta ner miljögifter, till exempel genom att rena vatten från giftiga kemikalier.
Bilden ovan visar hur en nanoreaktor belyser aktiviteten hos individuella katalytiskt aktiva nanopartiklar. För att veta vilken partikel som gör vad i den katalytiska processen, isolerar forskarna ett antal nanopartiklar av guld i varsin nanotunnel. För att mäta den katalytiska förmågan hos guldpartikeln skickar de sedan in två sorters molekyler som reagerar på partikelns yta. Den ena molekylen (fluorescein) är självlysande och när den möter sin partnermolekyl (borhydrid) slocknar den. På så sätt går det att läsa av den katalytiska processen med hjälp av ljuset i nanotunneln. Bild: Sune Levin, Chalmers
För att designa framtidens effektiva katalysatorer krävs ny grundläggande kunskap om hur man hittar guldkornen i ett virrvarr av katalytiskt aktiva partiklar. Dagens katalysatorer kan liknas vid publikhavet på en fotbollsarena där ett antal åskådare tänder varsin brandfackla. Röken sprider sig snabbt och i rökmolnet är det i princip omöjligt att säga vilka som har facklor och hur kraftigt varje fackla brinner. På samma sätt fungerar de kemiska reaktionerna i en katalysator. Ett myller av miljarder partiklar ingår i den kemiska processen, men det går inte att urskilja vilka individer som gör vad, hur effektiva de är och vilka egenskaper som är optimala.
Nanoreaktor testar enskilda molekyler
För att förstå vilka nanopartiklar som fungerar bäst i en katalytisk process är det nödvändigt att dyka in på individnivå. Det är precis vad Chalmersforskarna har gjort – rent bokstavligt. Deras nya nanoreaktor består nämligen av ett femtiotal parallella vätskefyllda nanotunnlar av glas. I varje liten tunnel har de placerat en enda metallisk nanopartikel av guld. Även om guldpartiklarna är lika stora, har de olika katalytiska egenskaper. På vissa partiklar sker den kemiska reaktionen effektivt, medan den på andra sker betydligt mindre optimalt. För att kunna avgöra hur storlek och nanostruktur påverkar katalysen har forskarna alltså låtit dem bekänna färg i enrum.
– Vi skickar in två sorters molekyler som ska reagera med varandra på nanopartiklarnas yta inne i nanotunnlarna. Den ena molekylsorten är självlysande och släcks när den träffat sin partner på nanopartikelns yta och den kemiska reaktionen har ägt rum. På så sätt kan vi se på mängden ljus i tunnlarna hur effektiva de olika nanopartiklarna är i att katalysera den kemiska reaktionen, säger Sune Levin, doktorand vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers.
Han är den vetenskapliga artikelns försteförfattare och har under ledning av de biträdande professorerna Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer utfört de flesta experimenten. Den nya nanoreaktorn är ett resultat av ett brett samarbete mellan forskare på flera olika institutioner på Chalmers.
– Effektiv katalys är avgörande både vid tillverkning och nedbrytning av kemikalier. Det kan handla om att tillverka plaster, medicin eller bränsle på bästa sätt, eller att effektiv bryta ner miljögifter, säger Fredrik Westerlund, biträdande professor på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers.
Katalys är den inverkan som en katalysator har på förloppet i en kemisk reaktion. I en katalysator är nanopartiklar ofta en av de avgörande aktiva beståndsdelarna, eftersom de kemiska reaktionerna sker på deras ytor. Det mest kända exemplet är sannolikt trevägskatalysatorn i en personbil, som har till uppgift att begränsa skadliga utsläpp. Inom industrin sker katalys i stor skala.
Katalytiska processer spelar också en nyckelroll i ny hållbar energiteknik som till exempel bränsleceller. För att utveckla framtidens katalys krävs nya och mer effektiva material. Därför är det nödvändigt att kunna kartlägga hur storlek, form, nanostruktur och kemisk komposition påverkar nanopartiklars prestanda i en katalysator.
Att utveckla framtidens katalysatormaterial är avgörande för en hållbar framtid och det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra.
– Om nanopartiklarna i en katalysator kunde skräddarsys bättre än idag, skulle samhället dra enorm nytta av det. I den kemiska industrin motsvarar till exempel en processeffektivisering med bara några få procent signifikant ökade intäkter, samtidigt som miljöpåverkan skulle minska, säger forskningsprojektets ledare Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers.
Fredrik Westerlund, biträdande professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, fredrik.westerlund@chalmers.se
Sune Levin, doktorand, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, lsune@chalmers.se
Christoph Langhammer, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, clangham@chalmers.se
Plötsligt uppstår en lucka i väster. Ett sug efter statusföremål av brons gör att handelslederna över kontinenten måste dras om. Den så kallade uneticekulturen – med tyngdpunkt i dagens Tjeckien – som styrt Europas handel i en kopparbaserad ekonomi faller samman. Efterfrågan har ökat kraftigt på bronsens andra beståndsdel, tenn, som de inte har kontroll över.
Nordbor är snabba att utnyttja luckan och skaffar sig en central position, kring 1600 f Kr. Längs med floden Weser beger de sig ned till södra Tyskland och italienska alperna för att byta till sig koppar, som de längs Rhen för till de brittiska öarna. Där har den sista stora koppargruvan just sinat. De byter en del av sin koppar mot tenn och för med sig metallerna hem till Norden.
Nordborna blir en central mellanhand i kontinentens handel. Nästan över en natt blir Jylland rikast i Europa, tack vare sin bärnsten som byts mot de bästa råvarorna för att tillverka brons.
Handelsfärder och plundringar
Handeln lägger grunden till en nordisk högkultur baserad på högavkastande jordbruk, där överskottet investeras i handelsfartyg. Den egna jorden, framgångsrika handelsfärder och plundringar blir nyckeln till ett ekonomiskt uppsving med stor efterfrågan på prestigeföremål. Dessa bekräftar den skiktning av samhället som uppstår och den hövdingamakt som befästs med stöd av gudarna. Kort sagt: En försmak av vikingatiden.
Bronsåldern kom med kopparn
Bronsåldern inleds i Centraleuropa kring 2 400 f Kr, då den så kallade klockbägarkulturen för in kopparn och lägger grunden till en ny ekonomi som ökar handel och välstånd kraftigt. I Norden börjar bronsåldern cirka 700 år senare.
Kopparn utvinns framför allt i Centraleuropa och på Iberiska halvön, medan det mesta tennet kommer från brittiska öarna. Mellan 2 000 och 1 500 f Kr ökar Europas befolkning med uppemot 50 procent, beräknat till cirka 13 miljoner. Bronsåldern övergår kring 500 f Kr i järnålder, då behovet av långväga metaller upphör eftersom smidbart järn finns på betydligt fler platser.
Historiens uppdelning i åldrar tar fasta på skillnader mellan olika epoker. Tittar man i stället på likheter skapas en annan bild av vår förhistoria. Redan på 3 000-talet f Kr bildas strukturer som leder till handel och kolonisering, enligt bronsåldersforskningens nestor, professor Kristian Kristiansen på Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
Stor boskapsjord gav status
– Nyckeln är det patrilinjära samhälle som indoeuropéerna fört med sig in i Europa, där äldste sonen ärver gården. Det är djupt inbyggt i indoeuropéernas samhälle och skapade en stark social dynamik. De kom också med en ny herde- och krigarkultur, där var prestige att ha en stor boskapshjord, säger Kristian Kristiansen.
– Jordbrukets expansion krävde ofri arbetskraft. Om du inte hade mycket jord hade du inte råd att sätta krigare på båtar. För att klara jordbruket och bygga båtar för 20 man behövdes 100 personer på årsbasis. Det klarade man troligen inte utan trälar. På vikingatiden var fartygen betydligt större och behoven av arbetskraft ökade till kanske 250 personer.
Bronsålderns båtar
Rekonstruktion av Hjortspringsbåten. Bild: Flemming Kaul, Nationalmuseet, Wikimedia
Långa båtar med besättningar markerade med streck är ett av de vanligaste motiven på bronsålderns ristningar. De tolkades länge som symboler för färden till dödsriket, men nu anses de avbilda verkliga skepp. Detta trots att arkeologer bara hittat ett enda, den danska Hjortspringsbåten, i en mosse 1921. Den kanotliknande båten, från tidig järnålder, byggdes med en bottenplanka och två plankor på vardera sida. Bronsålderns båtar paddlades, medan vikingatidens större skepp roddes.
De som inte ärvde storgårdar skaffade sig makt och rikedom genom att bli krigare, förklarar professor Johan Ling, kollega vid samma institution och landets främste expert på hällristningar.
Pojkar skolades till krigare
– De gav sig iväg till när och fjärran för att gå i någons tjänst. Det är ett system som skapades på bronsåldern, där männen på båtarna bildade en krigarkast. Det innebar att det fanns i princip två sätt att skaffa rikedom: av jord eller med handel och plundring.
Många kvinnor kom utifrån, enligt analyser av kvarlevor i bland annat danska gravar. DNA- och strontiumanalyserna röjer inte varifrån, bara att de kom från andra trakter. Pojkar skickades som fosterbarn till en morbrors familj, där de växte upp med kusiner och blev inskolade i ett kontinentalt nätverk av krigare.
– I systemet är praktgåvor som guldringar, maktpositioner och kvinnor viktiga för allianser. Det är viktigt att bli berömd och ihågkommen. Gåvoutbytet är centralt även under vikingatiden, vilket syns i eddadikten Havamals levnadsregler, men systemet bildas på bronsåldern. Du ser det på hällristningarna, som avbildar en exklusiv elit med resor, jakt och rituella tvekamper, säger Johan Ling.
Även om strukturen fanns tidigare skedde det stora skiftet kring 1600 f Kr. Plötsligt kom det in människor från alla håll till Danmark och en mäktig elit blir tydlig i det arkeologiska materialet, förklarar Kristian Kristiansen.
Båtarna gav makt och rikedom
I den vetenskapliga artikeln Maritime Mode of Production, som han och Johan Ling skrivit ihop med den amerikanske arkeologen Timothy Earle, tecknar de en bild av den nordiska bronsålderns ekonomi, sociala strukturer och krigarideologi, utifrån de senaste årens fynd och analyser. Klart står att en viktig nyhet, som ger nordborna makt och rikedom, är fartygen.
Hällristningarna pekar på att långfärdsbåtarna såg ut ungefär som Hjortspringsbåten, från tidig järnålder. Andra motiv på ristningarna har inslag från Medelhavet, som voltigörer, det vill säga figurer i djärva baklängesvolter.
Bronsålderns elitskikt
Halsring i brons från äldre bronsålder. Bild: Västergötlands museum (CC BY-NC-ND)
Liksom på vikingatiden utgjorde de fria bönderna och krigarna, den högsta klassen, högst 20 procent av befolkningen. Det är de som begravts med stor prakt i högar som kännetecknar de båda perioderna. Under eliten fanns de som inte var arvsberättigade och nederst slavarna.
Denna tydliga skiktning är ny och uppstår under bronsåldern. Hövdingar styrde med makt från gudarna i ett system med religiös överbyggnad med rituella funktioner som gav dem legitimitet.
Den som inte ärvde en gård och makt kunde i stället bege sig av och utbilda sig till krigare i nätverk som spände över kontinenten. Därmed bildade de ett eget elitskikt och kunde erbjuda hövdingar sina tjänster.
Nya strontiumanalyser visar att bronsens koppar kom från brittiska öarna, Spanien och norra Italien, men även Cypern och Sardinien, medan tennet kom från Cornwall i England. Det krävde långväga handel via floder och Medelhavet, högst troligt även efter Atlantkusten.
– Jag tror inte att råvarorna kom till Norden steg för steg, det hade blivit för dyrt. Nordborna måste ha farit lång väg för att få tag i kopparn, en del från Centraleuropa, en del från Spanien. Det finns hällristningar i Portugal som uppvisar stora likheter med de skandinaviska, säger Johan Ling som kartlagt tiotusentals svenska ristningar.
Jakt på fartyg i Svarta havet
Johan Rönnby vid Södertörns högskolan, Sveriges enda professor i marinarkeologi, var 2016 med och hittade en intakt båt från 500-talet f Kr på botten av Svarta havet, som har syrefattigt vatten och bevarar vrak mycket väl. Men det har även hittats fartyg från 1500-talet f Kr. Redan då fanns skepp som kunde gå ut ur Medelhavet och ända till brittiska öarna, är han övertygad om.
Jakten på fler fartyg i Svarta havet går vidare, men Johan Rönnbys dröm är att hitta ett bronsåldersskepp även i Sverige. Här ligger de begravda flera meter under marken på fast land (på grund av landhöjningen – i bästa fall tre meter ned i bottenslammet i djupa havsvikar.
Sommaren 2019 sökte han i området Tjust i nordöstra Småland, en kust skuren av långa smala vikar med branta sidor.
– Jag har dykt på en plats ett hundratal meter från en boplats med gravar och hällristningar av fina skepp intill. Jag tänker att det vore ett bra ställe att ha båtarna på. Genom prover vi tagit på sedimenten börjar vi få kläm på de olika tidsåldrarna, säger Johan Rönnby.
Nästa steg är att försöka se strukturer under botten med ultraljud eller sonar. Vid lovande ekon kan det bli dykningar, och utgrävningar där bottenslammet sugs upp.
– Jag ger mig inte, jag är säker på att vi kommer att hitta ett!
Bärnsten värderades nästan som guld
Utifrån bland annat båtarnas förmodade egenskaper, gravfynd av svärd och praktföremål i brons, guld och bärnsten i Norden och på kontinenten samt analys av strontium i metaller, som avslöjar deras ursprung, skisserar Kristiansen, Ling och Earle en bild av hur bronsålderns handelsnätverk kan ha sett ut.
Redan kring 2400 f Kr fanns en produktion av bärnsten på Jylland. Den var hett eftertraktad till smycken och statusföremål över hela Europa, ända ned till den minoiska kulturen på Kreta. Den värderades lika högt som guld och var nordbornas trumfkort i handeln, som gav dem makt och rikedom. Men även slavar var viktiga.
– Den nordiska expansionen under bronsåldern gick längs hela den norska kusten. Troligen tog man slavar där. På svenska sidan gick den åtminstone upp till Umeå, där man för några år sedan hittade en storgård av sydskandinavisk typ, säger Kristian Kristiansen.
Isotopanalyser av människoben vid Themsens mynning visar att grupper från Skandinavien, brittiska öarna och Iberiska halvön träffats där för att handla med metaller, bärnsten och slavar, anser Johan Ling.
Den minoiska kulturen
utvecklades under bronsåldern på Kreta i det nuvarande Grekland kring 2 000 f Kr. Namnet kommer från Minos, som enligt grekisk mytologi var kung över Kreta under forntiden. Minoerna levde på jordbruk och handel, bland annat genom handelsrutter i östra Medelhavet där metaller som guld och koppar, saffran, elfenben, ädelstenar, keramik, tyger, olja, och vin bytte ägare i hamnarna. Handeln mellan Mesopotamien i öster och Egypten i söder betydde mycket för minoernas utveckling. Resterna av palatset i Knossos är det mest anmärkningsvärda minnet av den minoiska kulturen.
Källa: Wikipedia
Högst tennhalt i skandinaviskt brons
– Nordborna behövde tennet från brittiska öarna och tillgång till handeln längs Atlantkusten. Skandinaviskt brons har högre tennhalt än något annat brons, det är en tydlig koppling till öarna. Det tyder på handel, migration eller både och.
Kristian Kristiansen nämner också att den tidiga keltiskan har inslag av germanska ord som andra indoeuropeiska språkgrupper saknar. Det handlar om båtar, paddlar och manskap, om krigare och ideologiska begrepp.
Två andra viktiga varor i handeln var ylle och saltat kött. Båda underlättade långresor, med varma kläder och hållbar färdkost. Centrum för produktion och handel var österrikiska Hallstatt, som gett namn åt bronsålderns slutfas med den rika hallstattkulturen. Men redan i början av bronsåldern producerade de rökt saltat fläsk och färgglada yllekläder i stor skala.
Bronssvärd. Sen bronsålder (1000-900 f.Kr. ca) Bild: Laténium Parc et musée d’archéologie
Hallstattkulturen
Hallstattkulturen är en av de viktigaste perioderna i övergången mellan europeisk brons- och järnålder. Perioden fick sitt namn efter de rika fynden från Hallstatt i Österrike. Utsmyckningen och dekorationsstilen i gravgodsen är karakteristiska och finns spridda över stora delar av Europa. Bland annat spiralformade ringar och broscher.
Källa: Wikipedia
Ned mot Alperna for nordborna på Weser med framför allt bärnsten och slavar, som de bytte mot koppar, tyger, kött och salt. Längs Rhen plockade de upp nya slavar på väg mot de brittiska öarna, där de bytte till sig tenn. En triangel med handel, inslag av plundring och slavfångst slöts när de kom hem med koppar, tenn och kvinnor för äktenskap till sina mäktiga anförvanter och uppdragsgivare.
Bronshandeln gick under med järnet
Systemet fungerade tills ekonomins bas växlade från brons till järn och nordbor och andra inte längre var beroende av långväga råvaror. Kring 500 f Kr kollapsade handelssystemet och en period med mindre spektakulära fynd i Nordens arkeologiska material tog vid. Ungefär samtidigt upphörde den rika hallstattkulturen när kelterna och järnåldern tog över – teknisk utveckling hade gjort att det hårdare järnet nu kunde utvinnas och smidas.
Det nordiska samhället fick annan prägel under tusen år, då handeln inte tycks ha varit lika intensiv och långväga. Nordborna hade i vilket fall som helst inte längre någon central roll. Metaller och föreställningar om livet och döden skiftar, men när Norden åter blomstrar från vendeltiden på 500-600-talet står än en gång långväga handel och prestigevaror i fokus.
Grunden läggs för vikingatidens långfärder och ännu en period av nordisk dominans på kontinenten. En bronsålder i repris.
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Tidslinje: När då då?
Stenåldern (13 000 f Kr – 1 700 f Kr)
Paleolitikum (ca 13 000 f Kr – 10 000 f Kr)
Mesolitikum (10 000 f Kr – 4 000 f Kr)
Neolitikum (4 000 f Kr – 1 700 f Kr)
Bronsåldern (1 700 f Kr – 500 f Kr)
Äldre bronsålder (1 700 f Kr – 1 100 f Kr)
Yngre bronsålder (1 100 f Kr – 500 f Kr)
Järnåldern (500 f Kr – 1 050 e kr)
Äldre järnålder (500 f Kr – 375 e Kr)
Yngre järnålder Folkvandringstid (375 e Kr – 550 e Kr)
Vendeltid (550 e Kr – 800 e Kr)
Vikingatid (800 e Kr – 1 050 e Kr)
Källa: Wikipedia
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Psykiatrins diagnostiksystem kom på 1980-talet och går ut på att patienter som uppfyller ett visst antal kriterier får en viss diagnos.
