Brukar du ta bilen till jobbet? Sannolikheten är i så fall stor att du gör det mest av gammal vana. Men vad du åker när du ska hämta barnen från dagis har kanske mer att göra med var du bor. I alla fall om studien som bland andra doktoranden Érika Ramos på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har gjort.
– Vi jämförde psykologiska variabler med sociodemografiska som förklaringsfaktorer till varför folk använder bil. Och vi kunde visa att de psykologiska var mer utslagsgivande än de sociodemografiska, säger hon.
Vanans makt
Psykologiska faktorer kunde vara rena vanor, att något transportmedel är mer praktiskt än ett annat, eller hur personer bedömer konsekvenser av sin bilanvändning; hälsoaspekter, påverkan på miljön, vad omgivningen tycker etc. Av dessa var vanor den allt annat dominerande faktorn.
– När vanan att använda bil togs med i bedömningen blev alla andra faktorer mindre utslagsgivande. Allra tydligast var detta för resor som görs regelbundet; jobbpendling och shopping, säger Erika Ramos
Studien bygger på en enkätundersökning bland 3 000 personer i storstadsområden, mindre orter och på landsbygd i Sverige. Frågorna gällde val av transportmedel för fyra olika sorters resor; pendling, shopping, nöjesresor samt resor med barn (hämta och lämna på dagis eller skola, skjuts till fritidsaktiviteter etc). Resultaten visade alltså att valen berodde mindre på bostadsort eller inkomst och mer på vanor, vad som för tillfälle var mest praktiskt, normer, överväganden av miljöpåverkan och liknande aspekter.
– Men det var också tydligt att människor väljer olika transportmedel för olika resor, säger Érika Ramos. Även om du åker buss till jobbet, för att normen säger att du bör välja kollektivtrafik, kanske du skjutsar barnen till aktiviteter med bil, för att det är mer praktiskt.
Fokusera på psykologi för att minska bilismen
Eftersom psykologi bättre än demografi förklarar hur folk använder bil menar Érika Ramos att åtgärder för att minska bilåkande bör fokusera på psykologiska aspekter. Och en ingång kan vara insikten att folk väljer olika transportmedel för olika resor.
– Av de fyra restyperna var vanor minst dominerade för valet av nöjesresor. Vill man ändra beteendet kan det därför vara värt att börja med dessa resor, säger Érika Ramos.
Kontakt:
Érika Ramos, doktorand, Göteborgs universitet, erika.ramos@psy.gu.se, 0734401789
– Den kunskap vi har om ungdomars liv och deras skolgång är i hög grad en kunskap om unga i städerna. Till exempel handlar problembeskrivningen mycket om marginalisering och stigmatisering av unga i storstädernas förorter. Men vi vet väldigt lite om landsbygdens unga, säger Elisabet Öhrn, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med fyra kollegor har hon undersökt hur unga i glesbygdskommuner och före detta bruksorter ser på sina möjligheter att utbilda sig, få ett arbete och vara delaktiga i samhället. Forskarna genomförde sammanlagt 340 timmars observationer på sex olika skolor och 136 intervjuer med elever i årskurs åtta och nio.
I glesbygden är de mer kritiska mot storstadsnormen
Tre av skolorna låg i glesbygden och tre i bruksorter. Forskarna fann tydliga skillnader och likheter i hur eleverna såg på sina respektive platser och framtidsmöjligheter.
– I båda miljöerna förhåller sig ungdomarna till staden men på två olika sätt. I bruksorterna finns det en längtan till hur det har varit och en längtan till staden. I glesbygdskommunerna är eleverna mycket mer kritiska mot storstadsnormen. Där värderar de den egna omgivningen högt, och naturen ses som en ekonomisk och social tillgång för både en själv och landet, säger Elisabet Öhrn.
Den skillnaden märktes också i skolornas undervisning. I glesbygdsskolorna relaterade undervisningen tydligare till närsamhället, och förmedlade också en viss kritik mot storstadsnormen och dess bristande förståelse för landsbygdens villkor.
Frågan om att flytta hemifrån väcks i årskurs åtta och nio
I fyra av sex kommuner fanns det endast en grundskola och därmed i praktiken inget fritt skolval. Tillgången till gymnasieskolor är ännu sämre. Flera av kommunerna saknade gymnasium eller hade små gymnasieskolor med endast ett fåtal program. Redan i årskurs åtta och nio är därför frågan om att flytta hemifrån högst aktuell för ungdomar.
– Det är en oerhörd skillnad i villkoren för unga beroende på var i landet du bor. Det är en stor skillnad även inom storstäderna. Men den skillnaden diskuteras flitigt. Här har vi en stor del av landet som saknar tillgång till utbildning, och att flytta hemifrån i gymnasieåldern har ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser, säger Elisabet Öhrn.
Ungdomarnas funderingar om framtiden kretsade mycket kring ekonomi, tillgång till utbildning och arbetstillfällen.
– De flesta är mer positiva till att stanna än vad som brukar framkomma. Men ungdomarna är också realistiska och inser att det kan bli svårt, säger Elisabet Öhrn.
Anser att politikerna inte förstår hur det är på landsbygden
Tidigare undersökningar har visat att det bland unga är de på landsbygden som hyser störst misstroende mot regeringen och politiker i allmänhet. Det bekräftas i den här studien.
– Det finns ett uttalat missnöje med politikerna i Stockholm. Man tycker inte att de förstår landsbygdens villkor och de ekonomiska och praktiska svårigheter som finns på landsbygden. Unga på landsbygden har till exempel inte samma tillgång till utbildning, fritidsaktiviteter eller internetuppkoppling, säger Elisabet Öhrn.
Kontakt:
Elisabet Öhrn, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, 031-786 2412, elisabet.ohrn@gu.se
Dennis Beach, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, 031-786 2274, dennis.beach@ped.gu.se
Sverige och Norden ligger högt i internationell statistik över benskörhetsfrakturer hos personer i åldern 50 år och uppåt. Livstidsrisken för en vuxen kvinna i Sverige att drabbas är 50 procent, och för män 25 procent. De svenska vårdinsatserna på området beräknas kosta tiotals miljarder kronor per år, och det mänskliga lidandet är stort.
Benskörhetsfrakturer följs generellt av sämre funktionsförmåga, högre sjuklighet och högre dödlighet. Risken för en ny fraktur är också förhöjd, med fyra-fem gånger upp till två år efter första frakturen. Därefter är risken fördubblad jämfört med jämnåriga som inte genomgått fraktur.
Frakturkedjor och frakturkoordinator
Att förebygga frakturer är därför viktigt, och på vissa håll har så kallade frakturkedjor införts som vårdmetod, däribland på Skaraborgs Sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som båda ingår i den aktuella studien från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Metoden går ut på att patienter identifieras, riskvärderas, utreds och behandlas direkt efter första frakturen. Samordnare av processen är en frakturkoordinator, vanligen placerad på de specialistkliniker som omhändertar frakturpatienter eller behandlar själva benskörheten.
Medicinering och färre frakturer
Studien bygger på insamlad data om 21 083 patienter från totalt fyra sjukhus i Västra Götaland under 2012-2017. Alla patienter, 50 år eller äldre, med klassisk osteoporosfraktur på höft, kota, överarm, handled eller bäcken inkluderades.
Forskarnas primära fokus var att undersöka hur stor andel som fick en ny benskörhetsfraktur efter den första. Alla patienter med en fraktur efter införandet av frakturkedja jämfördes med historiska kontroller.
– Det är mycket glädjande att färre patienter drabbades av nya frakturer och slapp det lidande en fraktur innebär. Färre frakturer är ju dessutom en besparing för samhället, säger Kristian Axelsson, doktorand på Göteborgs universitet, ST-läkare i ortopedi på Skaraborgs Sjukhus Skövde och ansvarig för frakturkedjan i Skaraborg.
Samtidigt som risken för upprepad fraktur var 18 procent lägre efter införandet av frakturkedjor, var risken för fallskador oförändrad. Det talar enligt forskarna för att riskminskningen kan kopplas till den ökade förskrivningen av läkemedel mot benskörhet. Bland de allra äldsta, över 82 år, behövde man bara screena 16 frakturpatienter för att förebygga en ny fraktur inom fem år.
Enkel och effektiv vårdrutin
På de sjukhus där inga organisationsförändringar gjordes under studietiden sågs inte heller någon ökning av läkemedelsanvändning, eller minskad risk för ny fraktur. Analyserna justerades för skillnader mellan jämförda grupper, vilket inte ändrade resultatet.
Mattias Lorentzon, professor i geriatrik vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
– Resultaten visar att enkla förändringar av våra vårdrutiner ger avsedd effekt med färre frakturer som följd. Det är nu extra viktigt att de ytterst få sjukhus som har frakturkedjor blir fler, för att minska ojämlikheten i vården för patienternas bästa, säger han.
– Av de keramiska material som finns tillgängliga idag finns inget som uppfyller alla kraven, säger Fahad Bakitian som nu disputerar vid Malmö universitet.
Estetik i konflikt med hållfasthet
Estetiken, som förstås är viktig för patienten, står ofta i konflikt med hållfastheten i implantatet, bryggan eller kronan som ersätter skadade eller förlorade tänder. Zirkonia är ett syntetiskt framställt starkt keramiskt material som visat sig ge goda resultat vid fast tandersättning, som till exempel en brygga. För att mer efterlikna en riktig tand, skiktar man på ett lager ytporslin. Då kan en svag länk uppstå i konstruktionen: i form av sprickor i ytporslinet.
Att utelämna ytporslinet – så kallad monolitisk utformning – och använda en genomskinlig (translucent) zirkonia, har visat sig vara en lösning på dessa problem. Det blir också snyggt.
– Problemet med monolitisk utformning är att det inte bara finns en sorts zirkonia utan många med varierande styrka, och är det genomskinlig zirkonia har den sämre styrka än den traditionella, säger Fahad Bakitian.
Extremt viktigt att välja rätt material
Enligt Fahad Bakitian är inte alla tandläkare medvetna om de stora skillnader mellan material som finns.
– Man tror att det är samma zirkonia som förr, men det har blivit väldigt populärt och det finns så många varianter på marknaden. Därför är det extremt viktigt att man väljer rätt material.
I avhandlingen har han i laboratoriestudier undersökt och utvärderat hur genomskinliga och höggenomskinliga tandersättningar av zirkonia kan modifieras för bästa resultat vad gäller såväl hållfasthet och sprickbildning som estetik. Han har också utvärderat vilken roll olika tjocklek på ytporslinet och designen av fästena mellan tänder i bryggor har.
– Det hade stor inverkan på zirkonians styrka och det är alltså något man måste ta hänsyn till vid designen, säger Fahad Bakitian.
Kan bli snyggare och ändå stark
Avhandlingen visar att semi-monolitiska material, alltså delvis skiktade med ytporslin, ger mer estetiska tandersättningar som har bättre motståndskraft mot sprickbildning än monolitiska.
– Resultaten är lovande och visar att man kan höja estetiken utan att styrkan blir sämre.
Fahad Bakitian understryker vikten av rätt balans mellan material och styrka.
– Om det till exempel krävs en komplicerad brygga är inte styrkan i translucenta material tillräcklig och det krävs starkare material. För att det då ska bli estetiskt är designen avgörande.
Kontakt:
Fahad Bakitian, doktorand, Malmö universitet, fahad.bakitian@mau.se, 070 4667352
På vilket sätt många av de stora organismgrupperna har uppstått tycks vara höljt i dunkel. Ett berömt exempel är blomväxternas ursprung, som Darwin kallade ”en förhatlig gåta”. Många nutida grupper dyker upp plötsligt och deras föregångare – i den mån det finns några – är oftast få och försvinner snabbt ur fossilhistorien. När grupper väl har etablerat sig blir de å andra sidan ofta förhärskande under lång tid tills de avbryts av så kallade massutdöenden som den i slutet av kritaperioden för 66 miljoner år sedan.
Motsägs av molekylära klockor
Sådana mönster verkar förvånansvärda och motsägs inte sällan av resultaten från ”molekylära klockor”, ett sätt att använda den kalibrerade förändringshastigheten hos molekyler i nutida organismer för att uppskatta när de började avvika från varandra i utvecklingen. Hur kan den här motsättningen lösas och vad kan vi lära oss av den?
Graham Budd vid Uppsala universitet och Richard Mann vid University of Leeds har tagit fram en helt ny matematisk modell av hur nutida grupper uppstår genom en så kallad födelse- och dödsprocess.
Slumpartade utdöenden
Födelse- och dödsprocessmodeller belyser hur slumpartade utdöenden och artbildningar med tiden ger upphov till storskaliga mångfaldsmönster. Budd och Mann visar att föregångarna till nutida grupper vanligen är ganska fåtaliga, och när de väl har gett upphov till den nutida gruppen dör de som regel ut inom kort.
Den nutida gruppen diversifieras däremot snabbt och tränger därmed undan föregångarna. Något överraskande utgör därför de nu levande organismerna en stor andel av all den mångfald som någonsin har funnits.
Massutdöenden fördröjer
De enda undantagen från dessa utvecklingsmönster beror på massutdöenden som har inträffat minst fem gånger i jordens historia. Massutdöenden kan kraftigt fördröja uppkomsten av en nutida grupp och därigenom utöka livslängden och mångfalden hos föregångarna, de så kallade ”stamgrupperna”. Ett bra exempel är den enorma mångfalden bland dinosaurierna, som rätteligen kan betraktas som en stamgrupp av fåglar. Meteoriten som slog ned för 66 miljoner år sedan tog död på nästan alla dinosaurier, utom en liten grupp som överlevde och gav upphov till nutidens mer än 10 000 fågelarter.
Den nya modellen förklarar många gåtfulla inslag i fossilhistorien och talar för att den ofta ger en tämligen rättvisande bild av hur stora grupper har uppstått. Detta tyder i sin tur på att molekylära klockmodeller bör granskas närmare om de avviker väsentligt från vad fossilhistorien visar.
Kontakt:
Professor Graham Budd, Institutionen för geovetenskaper, Paleobiologi, Uppsala universitet, Graham.Budd@pal.uu.se
Är det rätt att begränsa skogsbruk för att skydda lavskrikan? Frågan har under de senaste åren engagerat markägare, intresseorganisationer och myndigheter. Nu visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Zürich universitet att en anpassning i gallringens intensitet kan leda till att skogsskötsel och artskydd kan kombineras bättre.
Närmare bebyggelse behöver lavskrikan tätare undervegetation för att kunna gömma sitt bo för nötskrikan som kan äta både ägg och ungar. Längre bort från husen har lavskrikan dock högre häckningsframgång i mer öppna skogspartier.
Hotet större närmare hus
Lavskrikans största problem vid häckningen är att andra fåglar plundrar boet, och i 90 procent av fallen är det nötskrikan som är ansvarig. Som tur var för lavskrikan är konkurrenten inte lika anpassad till kyla. Lavskrikan kan börja häcka tidigt på våren när temperaturen kan vara nedåt 30 minusgrader. I ett så kallt klimat är nötskrikan beroende av fågelmatning för att överleva vintern.
– Det gör att hotet mot lavskrikan är större närmare hus. Därför behöver lavskrikan tätare skogar för att kunna häcka framgångsrikt nära bebyggelse, men längre bort från hus, häckar de mer framgångsrikt i öppnare skogspartier med ett varmare mikroklimat där solen hjälper till att värma äggen och ungarna, berättar Julian Klein, doktorand på SLU och huvudförfattare till artikeln som publicerats i tidskriften Ecology & Evolution.
Bättre häckning i tät undervegetation
Han har tillsammans med sina kollegor analyserat häckningsframgången i förhållande till undervegetation (små träd och sly) runt boet och dess avstånd till hus. De skapade en modell som bygger på laserskanningsdata på skogens täthet, kartor på bebodda hus i Arvidsjaur, Malå, Lycksele och Åsele kommuner och 10 års fältstudier om lavskrikor.
– Utgående ifrån denna modell gjorde vi förutsägelser av lavskrikans häckningsframgång i alla fyra kommuner och jämförde dessa med data på lavskrikans förekomst insamlade inom riksfågeltaxeringen, säger Sönke Eggers, forskare på SLU som leder projektet tillsammans med Michael Griesser på Zürich Universitet i Schweiz.
Forskarna såg att lavskrikor lyckades bättre med häckningen i skogar med en tätare undervegetation 15–80 meter runt boet om boet låg nära ett hus. Om lavskrikorna däremot häckade längre bort från ett hus gick häckningen bättre om det var mer öppet 15–80 meter runt boet.
Lämna ytor för lavskrikans skull
Vad som var nära respektive långt bort från ett hus varierade. I Arvidsjaurs kommun gick gränsen vid 1,5 kilometer men längre söderut och närmare kusten där klimatet är varmare verkar lavskrikan behöva häcka längre bort från bebyggelse för att gynnas av öppnare skog.
– Det beror på att nötskrikan kan överleva lite längre bort från hus i ett varmare klimat. Vi har dock ingen möjlighet att säga exakt vilket tröskelavstånd som gäller där. Det behövs mer forskning om det, särskilt med tanke på hur klimatförändringarna kommer att påverka nötskrikans vinteröverlevnad, säger Michael Griesser.
Trots att alla frågor inte är besvarade så tycker forskarna att studien kan användas som underlag för skogsägare som vill gynna lavskrikan vid gallring. Cirka 1,5 kilometer (eller längre närmare kusten och längre söderut) från närmaste hus är rådet att lämna tätare undervegetation på ytor med 15–80 meters radie. Enligt tidigare forskning kan det handla om fem granar per 100 kvadratmeter. I yngre tät skog som ligger längre bort från bebyggelse kan skogsägaren gärna gallra lite tidigare och hårdare på ytor av samma storlek.
Försiktigare gallring
– Det handlar om att skapa bra förutsättningar i landskapet. Det är ju inte säkert att lavskrikor sedan använder just den yta man lämnar, säger Julian Klein.
I största delen av landskapet skulle dessa råd innebära försiktigare gallring och tätare undervegetation vilket också skulle gynna andra fåglar, till exempel talltita.
Ett pågående rättsfall handlar om artskyddsförordningen och skogsägarens rätt att avverka skog med häckande lavskrika. Den aktuella studien löser inte den frågan, men kan bidra till att skogarna kan brukas på ett sådant sätt att lavskrikan påverkas mindre.
– Ofta känns det som om det är stort fokus på slutavverkning. Det är minst lika viktigt hur vi sköter den växande skogen för att bibehålla biologisk mångfald, säger Sönke Eggers.
Annika Olofsdotter Bergströms forskning handlar om hur människan intra-agerar med omgivningen, det vill säga om relationen mellan människan och platsen, föremål, väder, erfarenheter och andra materialiteter.
Intra-aktion = Inom-samverkan, på svenska även kallad samhandling, som alternativ till interaktion (”mellansamverkan”).
Hennes avhandling inom feministisk teknovetenskap undersöker hur ett spelande som utgår från spelarnas fysiska kroppar och publika platser kan få betydelse i städers vardagsliv, så kallade plats-specifika spel. Hon vill utveckla en kritisk speldesign som tar hand om den komplexitet som städer och mänskliga aktiviteter innebär. Den består av empiriska studier av plats-specifika spel, bland annat med kvinnor i ett palestinskt flyktingläger.
Användning av publika platser
Genom att spela och leka i staden möjliggörs rörelseutrymme som också ställer frågor om hur människor använder publika platser och till vad, menar hon. Plats-specifika spel kan användas för att undersöka den komplexitet som städer och mänskliga aktiviteter innebär och kan skapa engagemang genom att pröva handlingar och scenarion som ännu inte finns.
Genom att spela förflyttar spelarna invanda handlingar till att bli utforskande spelhandlingar som kan användas för att leka med det strukturerade och invanda för att pröva det oväntade.
Hennes forskning bidrar till ett område som oftast kallas ”spelbara städer” (playable cities). Istället för att städer bara ska utvecklas till att bli smarta och effektiva kan spelbara städer utvecklas till att bli städer där mänskliga relationer tas tillvara.
När det här skrivs har närmare 80 000 personer smittats av det nya coronaviruset – som kallas 2019-nCoV eller SARS-CoV-2 och orsakar sjukdomen covid-19, i brist på värddjur att döpas efter. De allra flesta som smittats är kineser, men stora utbrott har även rapporterats från Italien och Iran. Drygt två tusen har avlidit av infektionen.
Vilket djur som har spridit det nya coronaviruset till människan är än så länge oklart. Vad man vet är att viruset finns i fladdermöss och att det troligen förts över från fladdermössen till något av de vilda djur som säljs på marknaden i den kinesiska staden Wuhan. En stad som idag är satt i karantän, liksom ytterligare två städer i samma provins, flera byar i Vietnam samt det japanska kryssningsfartyget Diamond Princess
Än så länge är det få personer utanför Kina som är infekterade och den globala spridningen har inte kommit upp i en hastighet som gör den förtjänt av namnet pandemi. Troligen hade spridningen gått fortare om viruset inte hade uppstått i en diktatur med möjlighet att isolera hela städer.
Snabb spridning i Kina
– Spridningen i Kina har varit väldigt snabb, säger Matti Sällberg, professor på Karolinska Institutet, och den som leder det svenska arbetet med att ta fram ett vaccin mot coronaviruset. Däremot har Kinas åtgärder med isolering av hela städer gjort att vi inte ser den globala spridning som vi annars hade sett. Om utbrottet hade skett i till exempel Bangkok så skulle vi ha sett en mycket snabbare spridning.
Den 21 januari var en man från Hove, England, på en konferens för försäljare i Singapore. En av deltagarna kom från Wuhan i Kina. Engelsmannen, och det virus han nu bar på, åkte sedan på skidsemester i franska alperna. Där smittade han fem personer. Väl hemma i England gick han på den lokala puben där åtminstone fyra personer smittades.
Smittade utan symptom
I media har mannen kallats ”superspridare”, vilket syftar på personer som smittar utan att själva känna några symtom. Det var först sedan en av de andra deltagarna på konferensen bekräftats smittad som mannen testade sig.
Att människor kan vara smittade utan att ha några symtom är en av de faktorer som kan förvandla en epidemi till en pandemi. Om coronaviruset smittar under inkubationstiden vet vi inte än.
– Varför vi fick stopp på SARS utbrottet 2003 var för att alla som blev infekterade fick symtom, säger Matti Sällberg. Det här kan antingen upphöra av sig själv som SARS eller utvecklas till en pandemi.
SARS dog ut av sig själv
SARS är en annan medlem i coronafamiljen som spreds över världen 2003-2004. Totalt blev 8 000 smittade, varav 750 dog. Precis som under SARS-utbrottet arbetar forskarna nu med att ta fram ett vaccin mot den nya medlemmen i familjen corona. Den gången hann forskarna inte längre än till fas 1, alltså ett första försök på människor, innan epidemin dog ut av sig själv.
En anställd från Hongkou District Center for Disease Control & Prevention visar prover av fjäderfä som samlats in på en marknad i Hongkou District under fågelinfluensan.
Epidemi eller pandemi?
En epidemi är ett utbrott av en infektionssjukdom som snabbt sprider sig inom en viss grupp eller ett visst område. Smittan övergår till en pandemi när den sprids över stora delar av världen och drabbar en stor del av befolkningen i varje land. Under 1900-talet skedde tre pandemiutbrott; Spanska sjukan (1918-1920), Asiaten (1957-1958) och Hongkoninfluensan (1968-1970). 40 år senare drabbades mänskligheten av den senaste pandemin, Svininfluensan (2009-2010). I slutet av januari utlyste WHO ett internationellt nödläge på grund av det nya coronaviruset, bland annat då utbrottet utgör ett hot för mer än ett land och kräver en internationellt samordnad insats. Än så länge har utbrottet inte klassats som en pandemi.
Hur snabbt det nya vaccinet tas fram beror delvis på om WHO klassar utbrottet som en pandemi. Världshälsoorganisationen har dragit lärdom av svininfluensan då den anklagades för att överdriva hälsohotet. Den gången tog vaccinationsplanen bara hänsyn till spridningen och inte allvaret i smittan.
Förutom i Sverige pågår forskning framför allt i Kina, USA och England. Åtminstone tre läkemedelsbolag är inblandade i arbetet; Glaxosmithkline, Johnson & Johnson och Sanofi.
Immunförsvaret minns och går till attack
Det finns i stort sett två metoder för att ta fram ett vaccin. En går ut på att odla viruset i cellkulturer. När man har en tillräcklig mängd avdödas smittämnet med värme, formalin eller strålning och sprutas in i kroppen där det triggar immunförsvaret. När det verkliga viruset försöker infektera celler minns immunförsvaret reaktionen och går till attack.
Den andra metoden, som Matti Sällberg och hans kollegor använder, fungerar enligt samma princip. Men istället för avdödade virus används virusets gener, framställda på syntetisk väg.
– Fördelen är att det går snabbare, säger Matti Sällberg.
Hur snabbt det kan gå är än så länge oklart. För svininfluensan tog det inte mer än ett par månader innan vaccinet kunde börja injiceras. Detta då viruset tillhörde influensafamiljen där det redan fanns en produktion med stora fabriker som odlar vaccin i ägg.
Alltid risk för biverkningar
För coronavirus finns ingen produktionslina som kan ställas om, även om vissa lärdomar kan dras av arbetet med ett vaccin mot SARS-utbrottet och MERS-Corona. Att ta fram själva vaccinet kan gå fort, ett par veckor har nämnts, men sedan ska det testas. Först på djur, sedan på människor.
– Det finns alltid risk för biverkningar, säger Matti Sällberg. Särskilt när man måste agera snabbt och inte hinner göra alla säkerhetstester.
Men Matti Sällberg är inte särskilt orolig för att vi kommer att få se nya utbrott av narkolepsi, eller andra kraftiga biverkningar.
Svininfluensan
Det första större utbrottet av svininfluensa upptäcktes i Mexiko i mars 2009. En månad senare hade smittan nått Europa. Den gången hade viruset förts över från grisar till människor, därav namnet. Den 11 juni samma år klassade WHO smittan som en pandemi. Elva dagar senare beställde Sverige 18 miljoner doser vaccin och på hösten 2009 inleddes en massvaccinering som tio år senare mest är känd för den sjukdom, narkolepsi, som drabbade cirka 500 barn och ungdomar.
– Det vaccin som först kommer att testas i fas 1 är sannolikt någon typ av genetiskt vaccin och där är risken för biverkningar av vad vi hittills sett små, säger Matti Sällberg.
Dessutom, menar han, är sambandet mellan vaccinet mot svininfluensan och narkolepsi inte är fullständigt, i den vetenskapliga litteraturen .
– Vad man ofta glömmer är att influensan i sig kan orsaka narkolepsi och när man började vaccinera hade man samtidigt en spridning av infektionen. Men man skall vara helt klar med att allt som görs inom medicinen har risk för biverkningar. Dock är målet att nyttan alltid skall överväga eventuella risker och biverkningar.
Jakt på lindrande läkemedel
Samtidigt som forskare runt om i världen arbetar intensivt med att ta fram ett vaccin, försöker andra forskare hitta ett läkemedel som kan lindra symtomen. En av dem är Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.
– Det finns ju en stor marknad. Det är ingen som har överblick globalt men jag skulle tro att det är en ordentlig aktivitet hos läkemedelsbolagen och universiteten.
Klinisk prövning
Det företag som vill få ut ett läkemedel på marknaden måste först genomföra kliniska studier i tre olika faser. I fas 1, med ett begränsat antal deltagare, studeras läkemedlets säkerhet. Genom att långsamt höja dosen undersöks biverkningar och hur kroppen bryter ner och gör sig av med substansen. I fas 2 undersöks hur läkemedlet verkar på patienter som har det tillstånd eller den sjukdom som ska behandlas. Dosen testas och läkemedlet jämförs med befintliga behandlingar och placebo. I fas 3 fortsätter man att studera effektivitet och säkerhet, men nu med väsentligt större grupper, oftast ett par tusen patienter. Läkemedlet testas också under en längre period. Blir fas 3-studierna lyckade kan läkemedlet släppas ut på marknaden. Därefter inträder fas 4, och det görs nya studier för att kartlägga ovanliga biverkningar och studera säkerheten.
Det man hoppas få fram är ett läkemedel som liknar tamiflu, det som användes mot såväl fågelinfluensan som svininfluensan. Precis som för vaccinet är det oklart när ett läkemedel kan lanseras.
– Det finns inga tidsramar, säger Tomas Bergström. Men det handlar inte om månader utan tar längre tid. Det svåra är att undvika biverkningar, som är ett stor problem med läkemedel.
HIV-medicin i brist på annan
I brist på specifika läkemedel mot covid-19 har läkare, bland annat i Thailand, använt andra antivirala läkemedel framtagna för att bekämpa HIV-infektioner. Något vetenskapligt stöd för att de existerande antivirala läkemedlen har effekt på covid-19 finns dock inte, och nyligen varnade WHO för en ”infodemic” som kan resultera i att hiv-patienter blir utan medicin.
– Det gäller säkert andra läkemedel också, säger Charlotta Bergquist, gruppchef för infektionsgruppen på Läkemedelsverket. Det är ett stort problem med alla myter och rykten som sprids. Ingen kan rekommendera de här läkemedlen idag eftersom man inte vet om de fungerar. De studier som görs i Kina kan troligen ge svar inom ett par månader.
Läkemedel kommer före vaccin
Charlotta Bergquist tror att ett läkemedel kommer att tas fram snabbare än ett vaccin.
– Att det skulle finnas ett vaccin ens inom ett år är osannolikt. Man kan inte skynda hur mycket som helst.
Även om alla studier görs enligt de regler som finns går det inte att försäkra sig om att vaccinet inte ger upphov till någon hittills okänd, sällsynt biverkan, som var fallet med vaccinet mot svininfluensan.
– Vi vet inte den exakta mekanismen bakom denna biverkning men sannolikt bidrog andra faktorer, förutom själva vaccinationen, till att framkalla narkolepsi. För att upptäcka en så sällsynt biverkning krävs mycket stora studier, vilka inte är möjliga att hinna genomföra vid en snabbt förlöpande pandemi.
Detta är coronaviruset
WHO har döpt det nya viruset till SARS-CoV-2, som orsakar sjukdomen covid-19. Viruset tillhör coronafamiljen som har en mängd olika virustyper. Endast ett fåtal kan smitta mellan djur och människor. Det finns sju coronavirus som kan ge upphov till sjukdom hos människor, fyra är vanliga och orsakar förkylning. I dagsläget ligger dödligheten för covid-19 på 1-2 procent.
De senaste rapporterna om smittspridning finns på Folkhälsomyndighetens webb.
Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker vid Karolinska institutet, en av de forskare som startat arbetet med att ta fram ett vaccin mot coronaviruset, berättare mer i podden Medicinvetarna.
I dag finns både nya läkemedel samt avancerade behandlingsstrategier som innebär att det går att överleva sjukdomar som inte tidigare var möjligt. Barn med hemventilator lever sina liv hemma tillsammans med sina familjer, ofta med stöd av personliga assistenter. Det är viktigt att veta hur dessa familjer upplever sin situation för att kunna lägga upp vårdstrategier och stötta familjerna på bästa sätt.
Åsa Israelsson-Skogsberg, nyligen disputerad inom Människan i vården vid Högskolan i Borås, har i sin avhandling samlat in ny kunskap om barn som lever med hemventilator utifrån fyra perspektiv; barnen själva, syskonen, föräldrarna och de personliga assistenterna.
En hemventilator är en apparat, relativt liten, som kopplas och ansluts till barnet på olika sätt. Det kan vara genom en mask över enbart näsan, både näsa och mun eller genom en trakeotomi, som är ett kirurgiskt ingrepp där en öppning in till luftstrupen görs i halsen, strax nedanför struphuvudet.
– Barn med hemventilation är en väldigt blandad grupp med varierande omsorgsbehov. Gruppen innefattar allt från barn som inte har någon egen andningsförmåga alls och är helt beroende av sin ventilator för att andas, till de barn som enbart behöver den på natten när de sover, förklarar hon.
Barnens röst måste höras
Hon träffade barnen, syskonen och även assistenterna i deras hem och genomförde intervjuer. Datainsamlingen bland föräldrarna utgjordes av en enkätundersökning om hälsorelaterad livskvalitet, familjefunktion samt sömnvanor.
– De öppnade upp sina hem för mig vilket var väldigt speciellt. Det var viktigt för mig att poängtera att det var barnens egna berättelser som var viktiga, barnet var experten och läraren i vårt möte. Vi måste få mer kunskap om familjerna och barnen, och vi måste göra barnens röster hörda, säger Åsa Israelsson-Skogsberg.
Hennes avhandling visar att barn med hemventilator lever sin vardag med kraft och energi. En tjej i 11-årsåldern som inte kunde andas eller svälja och knappt hade någon röst, berättade under intervjun: ”Jag är inte sjuk så ofta längre”.
– De upplever sig som friska. Å andra sidan finns en enorm sårbarhet inför infektioner med en ständig kamp mot lunginflammationer. När de här barnen blir sjuka kan de behöva vara på sjukhus längre perioder, då inte sällan på intensivvårdsenheter. De har också en stor sårbarhet inför andra omständigheter.
Föräldrarna behöver mer stöttning
Studien visar att 25 procent av föräldrarnas sömnskattningar påvisade insomni. Det kan sättas i relation till en svensk befolkningsstudie från 2014 där motsvarande siffra på insomni var 10,5 procent.
Dessutom skattade föräldrarna sin hälsorelaterade livskvalitet samt familjefunktion lägre än tidigare forskning, där samma mätinstrument har använts, med exempelvis föräldrar till barn med diabetes typ 1.
– Föräldrar till barn med hemventilation är otroligt viktiga för att få en ofta komplex vardag att fungera. Den här kunskapen är därför viktig för vården, det kan göra att andningsmottagningarna ställer frågor kring hur föräldrarna sover och hur familjen fungerar för att sedan ge ett stöd kring dessa, berättar Åsa Israelsson-Skogsberg.
Oroliga syskon
Även syskonen påverkas i stor grad av att leva med en bror eller syster som har hemventilator. Resultatet av studien visade att de hade utvecklat karaktärsdrag av att ha stor förståelse för personer som är annorlunda. Samtidigt har deras liv präglats av oro – oro för föräldrarnas oro och också oro för att brodern eller systern skulle bli sämre.
Forskningen visade också att de personliga assistenterna är oerhört viktiga för familjerna. Att vara personlig assistent till en person med hemventilator innebar ett stort ansvar med utmanande arbetsuppgifter, både tekniska och etiska, samt att ha ett arbete med otydliga gränser.
– Jag kunde se att de behöver mer stöd från sin arbetsgivare då de ofta upplevde sig som ensamma.
Hon sammanfattar sin forskning med att jämföra vardagslivet med att köra på en väg. För de flesta familjer är den vägen ganska rak och bred med möjlighet att parera hinder och kunna se långt framåt.
– Men för de här familjerna är vägen mycket smalare och där de inte har samma förmåga att kompensera för händelser. Därför får yttre faktorer väldigt stor påverkan på deras liv, till exempel om den personliga assistansen blir indragen eller om elrullstolen inte fungerar. Genom att känna till det kan vården vara med och göra vägen så stabil och förutsägbar det bara går, avslutar Åsa Israelsson-Skogsberg.
De flesta av oss drömmer varje natt och drömmar har under lång tid fascinerat både forskare och lekmän. Våra drömmar innehåller olika känslor, från rädsla till glädje. I sin forskning har Pilleriin Sikka, forskare i kognitiv neurovetenskap, undersökt känslornas frekvens och natur i drömmar och framför allt tittat på sambandet mellan känslorna i våra drömmar och hur de kan associeras till hur vi mår när vi är vakna.
Drömkänslor hos dem som mår bra
Det känslomässiga innehållet i våra drömmar återspeglar vårt vakna välbefinnande, menar Pilleriin Sikkas forskning, och konstaterar att tidigare forskning, i stor utsträckning, koncentrerat sig på att undersöka drömmar hos personer som lider av olika former av ohälsa.
– Därför ville jag istället studera och undersöka drömmar hos välmående personer. Har lyckligare personer lyckligare drömmar och hur ser förhållandet ut mellan sinnesfrid som en aspekt av välbefinnande och drömkänslor, säger hon.
Förmågan att reglera känslor
I sin forskning har Pilleriin Sikka kommit fram till att de känslor vi upplever i drömmarna kan associeras till hur vi mår när vi är vakna. Resultatet visar att personer som mår bättre och har sinnesro, har fler positiva drömmar samt att de kan vara bättre på att reglera sina känslor. Skövdeforskaren har även identifierat ett mönster av hjärnaktivitet som återspeglar ilska under drömmar. Resultaten påvisar att känslorna är kontinuerliga under både dröm- och vaket tillstånd, samt har sin grund i vår förmåga att reglera känslor.
Olika metoder ger olika resultat
För att förstå varför vi har känslofyllda drömmar, måste vi förstå hur drömmarna är. Trots att det har forskats relativt mycket om drömmar och känslorna som finns i dem, är befintliga forskningsresultat ganska motsägelsefulla. Enligt en del teorier är drömmar något som hjälper oss att bättre handskas med jobbiga händelser i livet, eftersom vi i drömmarna simulerar hotfulla saker.
Andra forskare menar att våra drömmar i stället helt enkelt återspeglar våra dagliga upplevelser och känslor. Den här avhandlingen visar att de här oenigheterna kommer av att olika metoder använts i studierna. Exempelvis har Sikka i sin forskning påvisat olika resultat vad gäller drömmar, beroende på om deltagarna sovit i hemmamiljö eller i sömnlaboratorium. Pilleriin Sikka konstaterar således att hur vi studerar drömmar är helt avgörande för vilka resultat studierna visar. Olika metoder och tillvägagångssätt kan leda fram till helt olika resultat och slutsatser om drömmars funktion och känslor i dem.
Dream affect: Conceptual and Methodological Issuesin the Study of Emotions and Moods Experienced in Dreams
Hur vi designar städer i framtiden och vilka miljöer som är viktiga för att vi ska kunna leva och må bra beror bland annat på grönområden omkring oss.
Stressrelaterade sjukdomar ökar kraftigt i Sverige och är idag de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Matvanor, fysisk aktivitet och arbetsmiljön är exempel på faktorer som är viktiga för vårt välbefinnande, men det är lätt att glömma bort att tillgången till en park, skog eller ett grönområde är nog så viktig för hälsan.
Idag är vi många människor som trängs på små ytor i städer, och vår livsstil orsakar stora utmaningar med stress och ohälsa. Kan grönområden och naturbaserade lösningar hjälpa till och motverka stress? Jonathan Stoltz från Stockholms universitet har forskat på ämnet. Han är övertygad om att det behövs mer grönt i städerna och att vi mår bättre om vi designar våra städer med fler parker och skogsområden.
– Att vi mår bra av grönområden är konstaterat, liksom att det finns hälsofrämjande effekter av att vara ute i skogen, säger han.
Gammal skog bäst mot stress
I avhandlingen har Jonathan Stoltz undersökt hur människor uppfattar och upplever olika kvaliteter i naturmiljöer som är bra för människors hälsa och välbefinnande på olika sätt.
– Om vi med hjälp av data och vetenskapliga metoder kan identifiera vilka fysiska kvaliteter en miljö behöver för att bidra till stressminskning så gör vi det också möjligt att planera för dessa i t ex skog och grönområden, säger Jonathan Stoltz.
Trädens ålder, höjd och gleshet verkar t ex vara av vikt för hur vi upplever skogens stressreducerande effekt. Gammal och inte alltför tät skog är enligt avhandlingen bäst för att minska stress. Enligt Jonathan Stoltz kan man vid skogsavverkning bevara cirka 10-15 % gammal skog utan alltför märkbar ekonomisk förlust.
I de allra flesta fall har grönområden en lugnande effekt på oss. Ett undantag är om vi utsätts för trafikbuller när vi befinner oss i ett vackert grönområde. Då verkar vi tvärtom bli än mer irriterade över ljudet än om vi befinner oss i en mer urban miljö. Brustna förväntningar, att man anser att bullret inte hör hemma i gröna miljöer kan vara en förklaring till det, menar Jonathan Stoltz.
Svampen Batrachochytrium dendrobatidis är vida spridd över världen och har minskat och utrotat flera hundra arter av groddjur. I den här studien har forskarna undersökt förekomsten av svampen hos gölgrodorna längs upplandskusten, från Forsmark upp till Fågelsundet, och fokuserade på hur svampen påverkar grodornas rörelsemönster och hur förekomsten av svampen kan ändra sig hos individer över tid.
Förekomst av svampen bekräftades i samtliga av de sex studerade dammarna och i ungefär en tredjedel av undersökta gölgrodorna. Genom jämförelse med en tidigare studie, kunde forskarna visa att svampen troligen invaderat studieområdet under det senaste decenniet.
Chytridsvampen påverkar rörligheten
När forskarna studerade rörligheten såg de att infekterade grodor rörde sig kortare sträckor jämfört med icke-infekterade individer, men vissa infekterade grodor verkade dock kunna återhämta sig från svampen.
– Vår forskning visar upp ett ganska nytt exempel på hur chytridsvampen kan påverka groddjuren, alltså genom minskad rörelseförmåga. Detta kan i sin tur påverka groddjur generellt genom ökad predationsrisk och i synnerhet gölgrodorna i Uppland som lever isolerat och är beroende av att kunna röra sig mellan dammarna för att minska inavel, säger Simon Kärvemo, tidigare postdoc vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, nu vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Gölgroda som topsas i samband med forskning om hur grodornas rörlighet påverkas om de smittas av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis. Bild: Malin Karlsson
– Den här forskningen visar upp ett ganska nytt exempel på hur en patogen kan påverka groddjur. Det kan få negativa konsekvenser, framförallt eftersom migrationer är mycket viktiga för att behålla struktur i gölgrodans populationer, säger Simon Kärvemo.
Studien visar också att chytridsvampen fortfarande invaderar nya områden och det är därför viktigt att vi kontinuerligt inventerar och tar prover på våra groddjurspopulationer för att snabbt kunna upptäcka om och hur populationerna minskar av svampen.
Simon Kärvemo, postdoc vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, simon.karvemo@slu.se
Anssi Laurila, professor i biologi vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, anssi.laurila@ebc.uu.se
Det finns en ökande samstämmighet att lärarkvalitet är avgörande för elevers lärande. Men vad är ”lärarkvalitet”? Det har Anna Toropova undersökt i sin doktorsavhandling. Resultaten tyder på att ämneskunskaper och lärarerfarenhet är viktiga faktorer i det vi kallar ”lärarkvalitet” och därmed även för elevers lärande.
– Resultaten visar ett positivt samband mellan å ena sidan omfattningen av lärarnas egna matematikstudier och deras undervisningserfarenhet, och å andra sidan åttondeklassares resultat i matematik. När det gäller lärares erfarenhet visade det sig att elevernas resultat blev bättre och bättre upp till att lärarna hade undervisat i 20 års tid, säger Anna Toropova.
Avhandlingen bygger på data från TIMSS 2011 och 2015. TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Eftersom TIMSS också undersöker elevers bakgrund, lärares kompetens samt elevers och lärares attityder är det möjligt att göra kopplingar mellan till exempel läraregenskaper och elevresultat.
Anna Toropova har också använt data från TIMSS för att undersöka matematiklärares trivsel med sitt arbete. Hon visar att lärarnas arbetsbelastning, möjligheter till kollegial samverkan samt elevers ordning och uppförande är betydelsefulla för hur lärarna trivs.
– Detta är i sin tur betydelsefullt för undervisningskvaliteten eftersom de lärare som känner arbetstillfredsställelse har möjlighet att investera sin tid och energi i att utföra sin främsta uppgift: att undervisa elever, säger Anna Toropova.
Sämre resultat på skolor med mycket mobbning
Hon har även jämfört fjärdeklassares erfarenhet av mobbning i svenska, norska, danska och finska skolor. Resultaten visar dels att mobbning är mer utbrett i Sverige än i de andra nordiska länderna, dels att elever i skolor där mobbning är utbrett har sämre matematikkunskaper.
– Det visar att det borde finnas möjlighet för svenska skolor att förbättra skolklimatet och därmed minska mobbning och dess negativa konsekvenser som till exempel sämre skolprestationer
Vetenskaplig avhandling:
Teachers meeting the challenges of the Swedish school system. Agents within boundaries .
Kontakt:
Anna Toropova, anna.toropova@gu.se
– Man ska inte av vara rädd för strålbehandling i sig. För många patienter är den en viktig del av behandlingen för att förebygga återfall. Men patienter och sjukvård bör vara medvetna om riskerna och vidta de åtgärder som går för att minimera dem, säger Anna-Karin Wennstig, doktorand vid Umeå universitet och överläkare i onkologi.
I sin avhandling har Anna-Karin Wennstig analyserat data för kvinnor som fått strålbehandling mellan 1992 och 2012. Sammanlagt har 68 000 kvinnor med bröstcancer ingått i underlaget, som jämförts med 340 000 åldersmatchade kvinnor utan bröstcancer.
Fördubblar risk för lungcancer
I en av avhandlingens studier kunde man se att risken för förträngning i vänster kranskärls nedåtstigande gren, den del som är mest utsatt vid strålning av vänster bröst, var fem gånger så stor vid stråldoser över 20 Gray, jämfört med doser under 1 Gray. I en annan studie bedömdes risken för ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga sjukdom i kranskärl. Det gick att se att kvinnor som fått strålbehandling för cancer i vänster bröst hade 18 procents högre förekomst av kranskärlssjukdom jämfört med kvinnor som fått strålbehandling för cancer i höger bröst.
– Det är fullt genomförbart att rita in kranskärlen när man planerar strålbehandling för att kunna beräkna den stråldos som kranskärlen får vid behandlingen. Allmänt gäller att försöka hålla stråldosen så låg som möjligt utanför bröstet för att skona övrig vävnad men samtidigt få en effektiv behandling av cancersjukdomen, säger Anna-Karin Wennstig.
En tredje studie visar att kvinnor som fått strålbehandling för bröstcancer löpte en mer än fördubblad risk att få lungcancer. De kvinnor med bröstcancer som fick lungcancer efter strålbehandlingen hade dock en signifikant bättre överlevnad om de hade haft en tidigare bröstcancer jämfört med om de inte haft en tidigare. Det beror troligen på att lungcancern hos dessa kvinnor hittades i ett tidigare skede innan den gett symtom, i samband med uppföljning av den förra bröstcancern.
Anna-Karin Wennstig är uppvuxen i Sollefteå, utbildad läkare i Umeå och arbetar som överläkare vid Onkologkliniken på Sundsvalls sjukhus.
Både tillsynsmyndigheter media har uppmärksammat brister inom förlossningsvården. Trots att skandinaviska länder betraktas som några av de säkraste i världen när det handlar om barnafödande, tycks säkerheten minska.
Incidenter inträffar
Maria Rönnerhags avhandling fokuserar på att utveckla kunskap om säkerhet i relation till barnafödande utifrån nyblivna mödrars- och vårdpersonals perspektiv. Tillvägagångssättet har bland annat varit individuella intervjuer med nyblivna mödrar och en intervention med fokusgrupper för vårdpersonal.
Interventionen innebar att vårdpersonal i fokusgrupper gemensamt analyserade och reflekterade över incidenter som rapporterats till tillsynsmyndighet. En incident inträffar när något i vårdprocessen har fallerat, exempelvis övervakning, observationer, teknik och avvikelser från riktlinjer, men även bristande kommunikation, information och samarbete kan vara en orsak.
Teamarbete i fokus
Vårdpersonals syn på säker vård framhåller betydelsen av ett kompetent teamarbete, innefattande såväl samarbetet mellan kvinnan och vårdpersonal som mellan barnmorska, läkare och undersköterska. Det framkom att bristande säkerhet kan bero på otillräckliga resurser i form av ekonomiska medel och tillgång på vårdpersonal.
Andra aspekter på säker vård var relaterade till riskbeteende och möjligheten för vårdpersonal att arbeta evidensbaserat.
Förtroende och tillit en förutsättning
Det framgick även att ledarskapet har betydelse för teamets kompetens och samarbete.
– Det behövs strategier för att stärka förtroende och tillit, vilket är en förutsättning för att kunna ge trygg och säker vård. Resultatet visar att säker vård för de nyblivna mödrarna innebar en upplevelse av att vara informerade, involverade och guidade genom förlossningen, säger Maria Rönnerhag.
Avhandlingen:
Safe Maternity Care: The Perspectives of Childbearing Women and Healthcare Professionals
År 2018 hittades en välbevarad fågel nedfrusen i marken utanför byn Belaya Gora i Sibirien. Nu har forskare vid Centrum för paleogenetik, ett nyinrättat forskningscentrum vid Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, studerat fågeln vidare. Resultaten visar att det rör sig om en berglärka som är cirka 46 000 år gammal.
– Vi kan inte enbart identifiera att det är en berglärka. De genetiska analyserna tyder även på att fågeln tillhörde en population som var gemensam förfader till två underarter av berglärka, en som lever i Sibirien idag och en som lever på stäppen i Mongoliet. Detta hjälper oss förstå hur diversiteten hos olika underarter utvecklats, säger Nicolas Dussex, forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
Mammut och ullhårig noshörning
Resultatet från studien av berglärkan har även relevans på en mer övergripande nivå. Under den senaste istiden bredde den så kallade mammutstäppen ut sig över norra Europa och Asien. Där levde nu utdöda djurarter som ullhårig mammut och ullhårig noshörning. Enligt en teori bestod detta ekosystem av en mosaik av habitat som stäpp, tundra och barrträd. Vid slutet av istiden delades mammutstäppen upp till de naturtyper vi känner till idag – tundra i norr, taiga i mitten, och stäpp i söder.
– Resultaten i vår studie stödjer denna teori eftersom diversifiering av berglärkan till dessa två underarter verkar ha skett ungefär samtidigt som mammutstäppen försvann, säger Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet och forskningsledare vid Centrum för paleogenetik.
Valpen Dogor – hund eller varg?
På lite längre sikt hoppas forskarna kunna kartlägga hela arvsmassan hos den 46 000 år gamla lärkan, och jämföra den med arvsmassorna från alla underarter av lärkor i världen.
– De nya laboratorierna och även den intellektuella miljön vid Centrum för paleogenetik kommer definitivt att vara till hjälp i dessa analyser, säger Love Dalén.
Forskarna vid Centrum för paleogenetik har tillgång till en stor mängd prover från liknande fynd insamlade på samma plats i Sibirien, bland annat den 18 000 år gamla valpen ”Dogor” där forskarna nu ska avgöra om det rör sig om en varg eller en hund. Bland fynden finns även den 50 000 år gamla grottlejonungen ”Spartak” och en delvis bevarad mammut.
