År 2018 hittades en välbevarad fågel nedfrusen i marken utanför byn Belaya Gora i Sibirien. Nu har forskare vid Centrum för paleogenetik, ett nyinrättat forskningscentrum vid Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, studerat fågeln vidare. Resultaten visar att det rör sig om en berglärka som är cirka 46 000 år gammal.
– Vi kan inte enbart identifiera att det är en berglärka. De genetiska analyserna tyder även på att fågeln tillhörde en population som var gemensam förfader till två underarter av berglärka, en som lever i Sibirien idag och en som lever på stäppen i Mongoliet. Detta hjälper oss förstå hur diversiteten hos olika underarter utvecklats, säger Nicolas Dussex, forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
Mammut och ullhårig noshörning
Resultatet från studien av berglärkan har även relevans på en mer övergripande nivå. Under den senaste istiden bredde den så kallade mammutstäppen ut sig över norra Europa och Asien. Där levde nu utdöda djurarter som ullhårig mammut och ullhårig noshörning. Enligt en teori bestod detta ekosystem av en mosaik av habitat som stäpp, tundra och barrträd. Vid slutet av istiden delades mammutstäppen upp till de naturtyper vi känner till idag – tundra i norr, taiga i mitten, och stäpp i söder.
– Resultaten i vår studie stödjer denna teori eftersom diversifiering av berglärkan till dessa två underarter verkar ha skett ungefär samtidigt som mammutstäppen försvann, säger Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet och forskningsledare vid Centrum för paleogenetik.
Valpen Dogor – hund eller varg?
På lite längre sikt hoppas forskarna kunna kartlägga hela arvsmassan hos den 46 000 år gamla lärkan, och jämföra den med arvsmassorna från alla underarter av lärkor i världen.
– De nya laboratorierna och även den intellektuella miljön vid Centrum för paleogenetik kommer definitivt att vara till hjälp i dessa analyser, säger Love Dalén.
Forskarna vid Centrum för paleogenetik har tillgång till en stor mängd prover från liknande fynd insamlade på samma plats i Sibirien, bland annat den 18 000 år gamla valpen ”Dogor” där forskarna nu ska avgöra om det rör sig om en varg eller en hund. Bland fynden finns även den 50 000 år gamla grottlejonungen ”Spartak” och en delvis bevarad mammut.
Forskarna bakom upptäckten, Bo Thidé professor vid Institutet för rymdfysik, IRF, och hans italienska kolleger Fabrizio Tamburini och Massimo Della Valle, har tidigare genomfört en analys av radiobilder på det svarta hålet i galaxen M87, som offentliggjordes i april 2019.
Bilderna togs av Event Horizon Telescope (EHT), ett jätteteleskop bestående av tio samverkande radioteleskop spridda över jordens yta, och förutsade teoretiskt en skruvrörelse hos strålningen från omkring roterande svarta hål redan år 2011.
Strålningens skruvrörelse beskrivs av dess banimpulsmoment (orbital angular momentum, OAM). Det speciella ”OAM-fingeravtryck” som strålningen bär på orsakas av förvrängningen av rumtiden nära svarta hål i enlighet med Einsteins allmänna relativitetsteori.
Lyckliga omständigheter
– Den lyckliga omständigheten att det svarta hålet rörde sig relativt jorden och att ett flertal bilder togs under olika tidsperioder gjorde att vi kunde beräkna rörelsen hos fasfronten i radiovågorna. Att därefter extrahera OAM och bestämma svarta hålets rotation var tämligen enkelt, säger Bo Thidé.
Det visade sig att det svarta hålet, på ungefär 6,5 miljarder solmassor, roterar medurs kring sin egen axel så snabbt att den yttersta delen av det svarta hålet rör sig med närmare halva ljushastigheten och att dess rotationsenergi är högre än den totala energin producerad i vår egen galax under hela dess livslängd på 10 miljarder år.
– Att vi lyckats detektera och extrahera information ur skruvad radiostrålning från en annan galax visar att precis som vanliga oskruvade radiosignaler kan OAM-radiosignaler överföra information över enorma avstånd. Det öppnar nya perspektiv på hur astronomin och rymdfysiken liksom radiokommunikationstekniken kan vidareutvecklas men även på sökandet efter intelligent liv i rymden, säger Bo Thidé.
Frame dragging
Lektion om frame dragging, det vill säga hur rumtiden nära ett roterande svart hål “släpas med” i rotationen:
Det finns olika forskning som visar både hur hållbarhetsarbete i företagen kan vara lönsamt men även det motsatta. Hållbarhetsarbete är komplext och det är svårt att se ett mönster i vilka faktorer som påverkar vad. Hur länge arbetet har pågått är ett förhållande som bör inkluderas.
– Hållbarhetsarbete är något som måste ses över en längre tidsperiod på fem till sex år. Det går inte att göra ett så kallat vanligt bokslut och förvänta sig en omedelbar finansiell vinst, säger Mathias Cöster, lektor vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet.
Han menar att det är möjligt att få ett hållbarhetsarbete lönsamt men att det kan innebära vissa investeringar. De minskade kostnaderna som ofta är en följd av investeringarna brukar dessutom ta några år innan de kan räknas in. Prisökningen för kunden måste även vara rimlig för att varan eller tjänsten ska överleva marknaden.
Tidigt vinn-vinn-tänk
Hotellbranschen startade tidigt med vinn-vinn-strategier i sitt hållbarhetsarbete. Alltså lösningar som gynnar både hållbarheten ur de tre dimensionerna miljö, ekonomi och socialt. Att erbjuda städning och tvätt av handdukar endast om kunden önskar det, minskar kostnaderna för personal, samtidigt som förbrukningen av energi och kemikalier minskar.
Mathias Cöster beskriver det som ett hållbarhetsarbete som på kort sikt, och relativt snabbt, minskar kostnaderna för företaget – och samtidigt har positiv inverkan på miljön. Men att göra större investeringar, som att installera ett nytt värmesystem eller att byta munstycken på duschkranarna så att de förbrukar mindre vatten, ger avkastning till företaget som gjort investeringen på längre sikt.
– Energiförbrukningen kommer i dessa fall att minska men det kommer att ta en tid innan företaget som gjort investeringen kan räknas in vinsten, då kostnaderna för investeringarna kan komma att bli del av resultaträkningar under en längre tid.
Bra marknadsföring
Mathias Cöster konstaterar att det kan vara en god idé för företagen att ta hjälp av investeringsbidrag och liknande om det finns behov. Att ha en hållbarhetsstrategi som har god inverkan på miljön och klimatet är dessutom något som konsumenterna efterfrågar. Därmed kan företagets hållbarhetsarbete också bli bra marknadsföring.
– Kunden väljer gärna det hållbara alternativet om priset inte skiljer sig för mycket. Priset måste dock ligga inom ett visst prisspann för att det ska gå att motivera, annars finns det risk att kunden väljer det billiga alternativet.
Slutsatsen har framkommit i forskning från forskningscentret, CASIP, vilket Mathias Cöster ingår i. Centret är ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Uppsala Universitet, Uppsala Universitet Campus Gotland och telekomföretaget Ericsson AB.
När företagen marknadsför sitt hållbarhetsarbete finns det risk att de utger sig för att vara mer hållbara än de egentligen är. Lin Lerpold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm tror att så kallad ”green washing” förekommer, men att det är ovanligt. Företag som gör det utsätter sig för en stor risk som tar lång tid att reparera om de blir upptäckta.
Detta är green washing
När en verksamhet marknadsför att de göra mer för miljön än de egentligen gör, kallas det green washing. Verksamheten kan framhäva någon miljöåtgärd som de gjort, som kan vara obetydlig jämfört med andra miljöstörningar de orsakar.
Lin Lerpold är oroad över hur vissa företag väljer att marknadsföra sina produkter. Hon anser inte att det är ”green washing” men att konsumenterna vilseleds på grund av att de saknar kunskap. Hon ger ett exempel på hur mjölkproducenten Arla marknadsför att de har ”netto noll i klimatavtryck” på mjölken.
– Arla skriver så på grund av att de klimatkompenserar sina utsläpp, inte för att utsläppen inte finns. Jag tror att få konsumenter är medvetna om det.
Svårt få ihop hållbarhetsarbete och marknadsföring
Att företagen marknadsför sitt hållbarhetsarbete tycker hon däremot är positivt. När företagen uppger att de har höga ambitioner driver de marknaden framåt. Det blir då press på företaget att ta ansvar för det de utger sig för att göra. Lin Lerpold menar dock att det är svårt att få hållbarhetsarbete att samverka med marknadsföring.
Flygbolagen marknadsför sig och tampas om att vara det minst dåliga alternativet för klimatet. Stora företag som Ikea och H&M lever på människors konsumtion samtidigt som de vill förknippas med att vara ett företag med hållbart samhällsansvar. Företag som säljer livsmedel har kommit längre med att kombinera hållbarhet och marknadsföring. Det finns till exempel lyckade exempel bland hamburgerkedjorna.
Lättare att göra rätt
Producenterna behöver ta större ansvar och göra det lättare för konsumenterna att göra rätt. Människor vill tillhöra normen, och gör vi det hållbara alternativet till det normala kommer alla vilja köpa det, säger Lin Lerpold och hänvisar till det mänskliga behovet av att följa sin identifierade sociala grupps normer, som är grundforskning inom socialpsykologi.
Större företag måste sedan 2017 hållbarhetsrapportera i samband med årsredovisningen, vilket gör det lättare att få insikt i verksamheten, men för den vanliga konsumenten är det fortfarande problematiskt. För att kunna handla hållbart krävs kunskap och information, något som kräver tid.
– När barnen har hämtats hungriga på förskolan och maten snabbt behöver stå på bordet är det svårt att hinna leta information, säger Mathias Cöster.
App på G för miljömärkning
Den vägledning och hjälp som finns för konsumenten är miljömärkningar som till exempel Ecolabel och Svanen. Mathias Cöster och hans kollegor vid forskningscentret CASIP forskar om varor istället skulle kunna märkas med ett hållbarhetsindex, en siffra där högst är bäst. Information om varan skulle då enkelt och snabbt kunna tas fram genom en app på mobilen, ett forskningsprojektet som han hoppas kunna påbörja före sommaren.
– Var varan kommer ifrån, hur den transporterats, ekologisk produktion, klimatpåverkan och liknande ska visas i appen. Om varan kommer att användas får den ett hållbarhetsindex, men kommer den att slängs blir det ett lägre index. Informationen minskar också risken för ”green washing”, säger han.
Hållbarhetsrapport krävs sedan 2017
En hållbarhetsrapport ska uppföras av företag som uppfyller två eller alla tre av följande villkor:
medelantalet anställda har varit mer än 250 personer,
den redovisade balansomslutningen har varit mer än 175 miljoner kronor,
den redovisade nettoomsättningen har varit mer än 350 miljoner kronor.
Hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen eller utgöra en handling som är skild från årsredovisningen, och hållas tillgänglig på företagets webbplats.
Detta gäller från 1 januari 2017 enligt beslut av riksdagen.
Text: Therese Quennerstedt på uppdrag av forskning.se
Amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinal muskelatrofi (SMA) är dödliga sjukdomar som karaktäriseras av en progressiv förlust av motoriska nervceller (motorneuron). Eftersom motorneuron kontrollerar alla viljestyrda muskler i kroppen, leder förlusten till muskelförtvining, svaghet och förlamning hos patienterna. Men olika motorneuron är olika sårbara för nedbrytning. De som finns i ryggmärgen är till exempel väldigt känsliga, medan de så kallade okulomotoriska motorneuronen i hjärnstammen, som styr våra ögonrörelser, är mycket motståndskraftiga.
Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Milano har nu identifierat en gen, Synaptotagmin 13 (SYT13) som finns i höga nivåer i motståndskraftiga okulomotoriska motorneuron i mus, råtta och människa jämfört med de känsliga motorneuronen i ryggmärgen. Genen ger upphov till ett protein som tillhör en grupp av membranproteiner.
Skyddande effekt
I försök med mänskliga motorneuron som genererats från så kallade inducerade pluripotenta stamceller från ALS- och SMA-patienter, kunde forskarna visa att tillförsel av genen SYT13 skyddar cellerna mot nedbrytning genom att minska endoplasmatisk retikulär stress och blockera ”programmerad celldöd”. Genen hade en skyddande effekt oberoende av den genetiska orsaken till sjukdomarna.
– Detta är mycket fördelaktigt ur ett terapeutiskt perspektiv eftersom mekanismerna bakom nervcellsförlust är i stort sett okända hos 90 procent av alla ALS-patienter och kan skilja sig från en individ till en annan, säger Eva Hedlund, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och en av studiens huvudförfattare.
Därefter genomförde forskarna genterapiexperiment i djurmodeller av ALS och SMA och kunde då visa att tillförsel av genen SYT13 räddar känsliga motorneuron från nedbrytning i båda sjukdomarna. De behandlade mössen levde dessutom upp till 50 procent längre vid SMA och 14 procent längre vid ALS.
Lovande kandidat för genterapi
– Våra resultat antyder att SYT13 är en mycket lovande kandidat för framtida genterapi för patienter med motorneuronsjukdom, säger Monica Nizzardo, forskare vid Centro Dino Ferrari, Universitetet i Milano, IRCCS Fondazione Ca’ Granda, Ospedale Maggiore Policlinico, och studiens försteförfattare.
Det saknas i dagsläget effektiva behandlingar för ALS och orsaken bakom sjukdomen är bara känd hos de 10 procent av patienterna som har en nedärvd variant av ALS.
SMA orsakas av mutationer i en gen kallad survival motor neuron 1 (SMN1). Nyligen godkändes två nya behandlingar för SMA riktade mot just SMN1, med mycket lovande resultat, men de gynnsamma effekterna varierar beroende på tidpunkt för behandling och sjukdomens svårighetsgrad.
– Det finns ett stort behov av att hitta nya kompletterande behandlingar för SMA och effektiva behandlingsformer för ALS som hjälper patienter oavsett sjukdomsorsak, säger Stefania Corti, forskare vid Centro Dino Ferrari, Universitetet i Milano, IRCCS Fondazione Ca’ Granda, Ospedale Maggiore Policlinico, och studiens andra huvudförfattare.
Letar fler måltavlor
– Vi kommer att fortsätta leta efter ytterligare faktorer som är unika för motståndskraftiga motorneuron och på så vis identifiera fler potentiella måltavlor för behandling av motorneuronsjukdomar, säger Eva Hedlund.
Eva Hedlund, docent, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, eva.hedlund@ki.se
– Vi kan se en tendens till att när den ena föräldern hittar en ny partner och den andra inte gör det, är växelvis boende inte lika gynnsamt för tonåringen. Detta gäller särskilt i de fall där mamman är singel och pappan har träffat någon ny, säger Michael Gähler, professor i sociologi, som gjort studien tillsammans med Peter Fallesen vid Institutet för social forskning.
Han menar att resultaten är svårtolkade, och kan bara spekulera i varför dessa tonåringar mår sämre. En förklaring som forskarna spekulerar i är att barn kan tycka att det är jobbigt om den ena föräldern har hittat någon ny men inte den andra, vilket kan försämra deras mående. Men relationen mellan föräldrarna kan också försämras när den ena inleder ett nytt förhållande.
Att barn till separerade föräldrar mår bättre i växelvis boende jämfört med att bara bo hos ena föräldern är känt sedan tidigare. Samtidigt finns ju en mängd olika typer av familjekonstellationer som tonåringar som bor växelvis kan hamna i. Det kan handla om att den ena föräldern blir sambo med någon ny medan den andra inte blir det, att båda inleder nya sammanboenden eller att ingen gör det.
Studien visar också att det finns en stor variation i hur barn från så kallade splittrade familjer mår. Den bygger på enkäter där tonåringar med separerade föräldrar berättar om familjesituationen i båda hushållen. På så sätt fångar den in komplexiteten i barns uppväxtfamiljer.
Lovsång till växelvis boende – men vad ligger bakom?
– Det finns en allmän lovsång till det växelvisa boendet, som vår studie också stämmer in i. Samtidigt understryker vi att vi inte vet om det är det växelvisa boendet i sig som är positivt för tonåringarnas mående. Det kan ju finnas bakomliggande orsaker till att de bor växelvis som i sin tur har en positiv påverkan på måendet, säger Michael Gähler.
Som exempel nämner han att föräldrar som väljer växelvis boende ofta har en högre utbildning och/eller bättre ekonomi. Detta jämfört med de föräldrar som har barnet boende hos bara den ena föräldern, berättar han.
– De föräldrar som väljer växelvis boende kan dessutom sedan tidigare ha en bättre kommunikation och relation med varandra och med barnet, jämfört med de som väljer enskilt boende. Det kan ju också påverka måendet hos barnen positivt, säger Michael Gähler.
Den tolkningen backas upp av ett annat nytt fynd i den här studien, nämligen att det bättre välmåendet när tonåringar delar sin tid mellan föräldrarnas hem bara inträffar om barnen tillbringar lika mycket tid hos båda föräldrarna – 50/50.
– Tonåringar som bor med bara en förälder mår inte sämre än de som bor hos båda föräldrarna, men ojämnt mycket i tid. En möjlig förklaring är just att de föräldrar som väljer växelvis boende och delar tiden med tonåringen lika, tillhör en grupp som samarbetar bra kring sina barn. Då ligger förklaringen till måendet snarare någon annanstans än i själva boendeformen, säger Michael Gähler.
Så gjordes studien
Studien bygger på drygt 16.000 enkäter bland 14-åringar i fyra europeiska länder, förutom Sverige även Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. På så sätt har forskarna kunnat samla in data om vilka familjetyper tonåringarna hamnar i, och ställt frågor om både deras psykiska mående och deras relation till föräldrarna.
Resultaten publiceras i tidskriften Diabetes Care, och bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds och koordineras från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Den nu aktuella studien omfattar uppgifter om totalt 4 026 vuxna individer som utvecklat fetma. Hälften var fetmaopererade och hälften utgjorde kontrollgrupp. Vardera gruppen var uppdelad i tre undergrupper – normalvikt, övervikt och fetma – utifrån deltagarnas kroppsmasseindex, BMI, vid 20 års ålder.
Forskarna undersökte sedan om det var någon skillnad i effekterna av kirurgisk fetmabehandling hos dem som utvecklat fetma före 20 års ålder jämfört med dem som utvecklade fetma senare i livet.
Resultaten inte de förväntade
En av medförfattarna i studien är Johanna Andersson Assarsson, medicine doktor, forskare och studiekoordinator för SOS-studien.
– Vi var något förvånade över resultaten. Eftersom gruppen som utvecklat fetma redan vid 20 års ålder har haft en längre exponering för fetma och dess risker, hade vi förväntat oss att denna grupp skulle ha sämre effekt av kirurgisk fetmabehandling med avseende på viktnedgång och fetmarelaterade följdsjukdomar, men så var det inte, säger hon, och fortsätter:
– Gruppen som hade fetma vid 20 års ålder hade tvärtom något större viktnedgång efter kirurgi och det var ingen skillnad i effekterna på diabetes, diabeteskomplikationer, hjärt-kärlsjukdom eller cancer, jämfört med individer som utvecklade fetma senare i livet.
Viktigt för personer med fetma
För många sjukdomar är det fördelaktigt att behandla tidigt, men individer med tidigt utvecklad fetma har ofta haft sin sjukdom under lång tid när man överväger kirurgisk behandling. Det har ibland spekulerats om att dessa individer skulle ha en sämre effekt av kirurgisk fetmabehandling eftersom de haft en längre exponering för fetmans negativa påverkan på hälsan.
– Här visar vi att så inte är fallet, och vi tycker att det är viktigt att informationen når både de som överväger kirurgisk fetmabehandling och till sjukvårdspersonal som behandlar patienter med fetma, säger Johanna Andersson Assarsson.
Norsk sjömat utgör en stor del av sjömaten vi äter i Sverige.
Sedan 2009 har norsk laxodling vuxit kraftigt och anläggningarna har blivit större och med mer avancerad utrustning och specialiserade fartyg. Med tillväxten har näringen fått ökade problem med dödlighet och reducerad tillväxt på grund av laxlus och sjukdomar. Dessa utmaningar har resulterat i ökad foderförbrukning, ökat behov av behandling med användande av servicebåtar samt produktion av läkemedel och fiskar som används vid behandling av laxlus. Ökad dödlighet leder till ökad foderanvändning eftersom man för en viss mängd foder får ut mindre fisk från odlingen och mängd och typ av foder är avgörande för vilket avtryck laxen får.
Fiskar i odling äter mer växtbaserat
– Under de sista tio åren har det skett en förskjutning i fiskarnas diet mot ett foder som till runt 70 procent är växtbaserat, detta på grund på grund av att tillgången på vild fisk är begränsad och i vissa fall ohållbara fiskenivåer. Mer växtbaserat foder är inte nödvändigtvis positivt ur klimatsynpunkt om marina råvaror ersätts med brasiliansk soja, vilket i stor utsträckning är vad som skett, säger Friederike Ziegler, forskare inom hållbar sjömat på RISE.
– Det räcker inte att bara titta på existerande foderråvaror, utan man behöver också ta fram nya. Ändring i sammansättningen av fodret utgör den största potentialen för att reducera laxens klimatavtryck, säger Friederike Ziegler.
Forskare från SINTEF Ocean AS, RISE Research Institutes of Sweden och Asplan Viak AS har tagit fram en rapport om norsk sjömats klimatavtryck, med en livscykelanalys av norsk vildfångad och odlad fisk, räkor och krabba med data för 2017.
I den nya analysen har forskarna tagit med effekten av klimatutsläppen på grund av förändrad markanvändning (land use change, LUC) vid produktion av soja och effekten av mikroingredienser som pigment och vitaminer i fodret, vilket också har bidragit till att klimatavtrycket av laxen har ökat.
Förslag som reducerar klimatutsläppen
I rapporten föreslås en rad åtgärder för att reducera klimatutsläppen vid laxodling. Det handlar om att få mer av laxen som produceras fram till konsumenten, det vill säga minska svinnet, förändra fodersammansättningen och förbättra foderutnyttjandet. Säkra full användning av biprodukter i hela distributionskedjan. Minimera transportbehov och hitta alternativ till flygfrakt. Att öka energieffektiviteten och övergå till förnybara energikällor är också identifierat som förbättringsområden. Potentialen till förbättring är stort, om vissa av dessa åtgärder genomförs kan utsläppen närmare halveras.
Klimatpåverkan av torskfiskar var i samma storleksordning som lax 2009, medan avtrycket av pelagisk fisk (sill, makrill) var lägre. De nya beräkningarna visar att det nu har gått ner för alla typer av vildfångad fisk. Detta orsakas av utfasningen av kylmedel med hög klimatpåverkan, men också större fiskbestånd vilket leder till mer effektivt fiske och visar på betydelsen av en god förvaltning av fisket.
Forskarna bakom rapporten menar att om all torsk idag blev fångad av de mest bränsleeffektiva fiskebåtarna, skulle det totala klimatavtrycket från fiske till leverans i Europa nästan halveras. Skaldjur (räkor och kungskrabba) har högst klimatpåverkan bland produkterna från fiske.
Mindre klimatavtryck från fisk än kött
I studien har forskarna också jämfört klimatavtrycket av norsk sjömat med animalieprodukter från europeisk produktion. Jämförelsen visar att nötkött och gris har större klimatavtryck än all sjömat, och att lax och räkor ligger högst bland sjömatsprodukterna, mellan kyckling och gris. För att kunna jämföra land – och havsbaserade proteinkällor togs effekten av markanvändning bort, detta påverkar kyckling och lax mest då dessa idag har högst andel soja i fodret (runt 20%).
– Vi har därför studerat vilken betydelse det tillsatta sockret har sett till den totala kostkvaliteten. Tillsatt socker finns inte naturligt i mat och dryck, det tillsätts under matlagningen, tillverkningen eller vid bordet av olika anledningar, och är därför inte nödvändig i vår kost, säger Esther González-Padilla, doktorand i forskargruppen nutritionsepidemiologi som leds av Emily Sonestedt.
Stämmer resultaten i nordiska länder?
Även om tidigare studier har funnit starka samband mellan ett ökat intag av tillsatt socker och minskat intag av vitaminer och mineraler (samtidigt som konsumtionen av energitäta livsmedel ökat) så saknas studier gjorda på vuxna som bor i de nordiska länderna. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka förhållandet i den svenska befolkningen. Studien baseras på insamlad data från två stora befolkningsstudier: Riksmaten vuxna och Malmö Kost Cancer-studien.
Två stora befolkningsstudier
I den nationella undersökningen Riksmaten Vuxna deltog 1797 män och kvinnor mellan 18 och 80 år bosatta i Sverige mellan maj 2010 och juli 2011. Malmö Kost Cancer-studien, är en befolkningsstudie bestående av alla män födda mellan 1923 och 1945 och kvinnor födda mellan 1923 och 1950, totalt 12 238 deltagare, bosatta i Malmö perioden mars 1991 – oktober 1996. Tillsammans presenterar dessa två studier information om kostvanor i den svenska vuxna befolkningen över två decennier.
Hur mycket tillsatt socker varje individ åt uppskattades genom att mäta den totala mängden sockerarter (huvudsakligen glukos, fruktos och sackaros) i kosten som helhet och därefter dra ifrån mängden sockerarter från intag av frukt och bär, fruktjuice och grönsaker (de största källorna till naturligt förekommande socker). Energiintaget som utgjordes av det tillsatta sockret räknades ut och deltagarna delades in i sex grupper utifrån hur stor del av det totala energiintaget som kom från tillsatt socker: mindre än 5%E, 5-7,5 %E, 7,5-10 %E, 10-15 %E, 15-20 %E, eller mer än 20%E.
– Gränserna har valts för att kunna jämföra resultaten med redan existerande rekommendationer för intag av tillsatt socker, förklarar Esther Gonzáles-Padilla.
Liten men intressant minskning
Därefter jämförde de med intaget av nio olika mikronutrienter; kalcium, folat, järn, magnesium, kalium, selen, vitamin C, vitamin D och zink. Forskarna observerade ett omvänt förhållande mellan intaget av tillsatt socker och det dagliga intaget av alla nio vitaminer och mineraler i båda grupperna; ju mer tillsatt socker deltagarna åt, desto mindre vitaminer och mineraler åt de.
– För att kunna fastställa en övre gräns för intag av tillsatt socker måste intaget av vitaminer och mineraler samtidigt minska betydligt, vilket vi inte kunde se i vår studie. Men även om den här studien inte ensam räcker för att ändra rekommendationerna, är den ett värdefullt bidrag till den samlade vetenskapen som ligger till grund för ändrade kostrekommendationer i framtiden, säger Esther González-Padilla.
Ofta beskrivs klimatförändringar i termer av genomsnittliga temperaturförändringar. Men det är i första hand extrema väderhändelser, som köldknäppar, höststormar och sommarhetta, som mest påverkar ekonomi och sociala förhållanden.
Också våra energisystem, särskilt de som till delar innehåller förnybara energikällor, är starkt beroende av väder och klimat. Men hur dessa energisystem påverkas av framtida extremväder har det hittills inte funnits någon lämplig beräkningsmetod för.
Förnybara energikällor påverkas mest
Förnybar energi, som sol- och vindkraft, spelar en avgörande roll för att minska klimatförändringarna genom att delvis ersätta fossila bränslebaserade energiförsörjningar.
– Men deras kapacitet är starkt beroende av väderförhållanden, vilket gör att deras del i det befintliga energisystemet är lite av en utmaning med avseende på tillförlitlighet och stabilitet, säger Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en av de fem forskarna i det internationella forskarlaget.
Metod som förutspår konsekvenserna
Nu har forskarna utvecklat en ny metod för att kunna förutspå hur energisystem, där förnybara energitekniker ingår, kan påverkas av ett framtida förändrat klimatet med fokus på extremväder. Forskarna har med metoden analyserat trettio svenska städer, däribland finns Göteborg, Stockholm och Malmö.
Resultaten visar att extrema klimathändelserna i framtiden avsevärt påverkar energisystemen.
– När vi använt metoden på de trettio städerna i Sverige, och tagit hänsyn till tretton scenarier för klimatförändringar, ser vi osäkerheter i förnybar energipotential och efterfråga, säger Deliang Chen.
Glappet mellan tillgång på energi och efterfråga, kan under vissa framtida klimatvariationer bli så mycket som 34 procent.
– Det innebär en minskning av tillförlitligheten i strömförsörjningen på upp till 16 procent på grund av extrema väderhändelser, säger Deliang Chen.
Samarbete nödvändigt
Att inför kommande klimatförändringar utforma och optimera ett energisystem, som väl kan samordna förnybara energikällor i energiförsörjningen, kräver ett nära samarbete mellan energisystemsexperter och klimatforskare, enligt Deliang Chen.
– Vi behöver denna typ av samverkan för att kunna hantera komplexiteten i klimat- och energisystem och kunna förutsäga de flerdimensionella effekter som väntar.
Deliang Chen, August Röhss Professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
Den tryckta läroboken som tidigare har varit en av de primära resurserna i klassrummet för att lära sig matematik, samt vägledande i hur ämnet ska läras ut, påverkas av skolans digitalisering. Matteboken kompletteras eller ersätts i allt högre grad av digitala läromedel.
Några av motiven för detta är att de digitala läromedlen ska ge lärarna mer tid att effektivt planera, genomföra och utvärdera lärandeaktiviteter för eleverna, samt att eleverna ska få möjlighet till individanpassade uppgifter.
Men det blir inte alltid så. Lärare upplever att digitala läromedel är ostrukturerade, gör elevernas kunskapsutveckling svår att förstå och erbjuder färre sätt att lära sig på, enligt en studie från Göteborgs universitet.
Motsättningarna kan ge möjligheter
Det är doktoranden och matematikläraren Marie Utterberg Modén som i studien undersökt situationen som uppstår i klassrummet när ny teknik ska införlivas i traditionell undervisning. Hon ser ett antal motsättningar mellan den tänkta nyttan av digitala läromedel och lärarnas faktiska upplevelse, även om hon är tydlig med att motsättningarna inte nödvändigtvis är problematiska, utan att de också kan bli drivkraften för utveckling.
– Vanligtvis har lärarna kunskap om varje individuell elev och kan därmed följa den matematiska utvecklingen och anpassa undervisningen därefter. Men med det digitala läromedlet upplevde lärarna att de inte fick tillräcklig kvalitativ information om hur eleverna tänkte och vilka strategier de hade när de löste en matematikuppgift, till skillnad från traditionell undervisning med en textbok som följer ett för lärarna bekant arbetssätt.
– Lärarna hade också svårt att förstå på vilken grund eleverna blir tilldelade olika matematikuppgifter i det digitala adaptiva läromedlet eftersom det anpassar sig och automatiskt skapar nya uppgifter utan lärarens kontroll, säger hon.
Två sorters pedagogik
Studien visar även att föreställningen om det lämpligaste sättet att undervisa i matematik utmanades. Lärarnas uppfattning om vilken sorts pedagogik som är bäst lämpad kom i konflikt med det digitala läromedlets inbäddade pedagogik.
– För bästa möjliga undervisning betonade lärarna vikten av att ge eleverna möjligheter till en djup matematisk förståelse, vilket för dem betydde att undervisningen bör varieras utifrån elevernas behov och kunskapsnivå. Detta eftersom det finns olika sätt att ”knäcka koden” och lära sig på. Istället upplevdes det digitala läromedlet erbjuda färre sätt att lära sig på och svårigheter att förstå uppgifterna. I vissa fall var lärarna rädda att eleverna mest fick arbeta med att förstå hur uppgiften var designad, snarare än att lära sig matematikinnehållet, säger Marie Utterberg Modén.
Sex mattelärare involverade
Sammanlagt var sex matematiklärare involverade i studien genom att de introducerade och använde digitala läromedel i sina klassrum, där det matematiska innehållet var kopplat till årskurs och kursplan. Eleverna som deltog, från årskurserna 1-9, arbetade antingen själva, i par eller i grupper om fyra på iPads eller stationära datorer. För datainsamlingen användes även intervjuer, workshops, gruppdiskussioner och deltagande observationer.
– Digitala läromedel måste förstås i ett bredare perspektiv än bara som ytterligare ett nytt verktyg. Det är något som förändrar lärarnas roll och förhållandena för lärande i klassrummet, säger Marie Utterberg Modén.
Studien:
Challenges in Mathematics Teachers´ Introduction to a Digital Textbook: Analyzing Contradictions (kontakta Marie Utterberg Modén för ett digitalt exemplar av studien)
Det blir allt vanligare att politiker går från politik till PR- och lobbyuppdrag. Åtskilliga återvänder också till politiken. Men inte utan att förändras.
Efter valet 2002 gick fyra procent av statsråden och de höga tjänstepersonerna som lämnade politiken till PR- och lobbyingfirmor. Efter regeringsskiftet 2014 var andelen 34 procent.
– Det är också vanligt att de sedan rekryteras tillbaka av partierna till nästa valkampanj. Men det är inte samma politiker som kommer tillbaka. De förändras i grunden av erfarenheten i PR, säger Anna Tyllström, fil. dr. i företagsekonomi och organisationsforskare vid Institutet för framtidsstudier.
Hon har djupintervjuat 25 så kallade ”revolvers” – roterare – som gått mellan politik och PR och studien visar hur individer förändras av detta.
Förändras av PR-arbetet
– De förändras på flera sätt. De skaffar sig självklart bredare nätverk, som sträcker sig in i näringslivet men även in i andra partier. De säger också att de förstår näringslivet på ett helt annat sätt än tidigare, hur företagsledningar tänker och prioriterar, och beskriver sig som influerade av näringslivets arbetssätt och processer, säger Anna Tyllström.
Hälften av de intervjuade har återvänt till politiken efter att ha arbetat inom lobbyism. Utmärkande är att dessa återvändare använder sig av näringslivets språk även när de talar om politik: de använder ord som ”effektivitet” och ”produktion” om det politiska arbetet och använder sig av metaforer från företagsvärlden.
– De kan till exempel likna val vid ”one day sales” eller partier vid ”produktionsenheter” för politik.
Näringslivstänket påverkar själva politiken
Om den gängse bilden av hur näringslivet påverkar politik är att företag anlitar lobbyister för att övertyga politiker att fatta beslut som gynnar företagen, visar den här studien på ett djupare sätt att påverka.
– Att en människas värderingar och språk förändras är mer bestående än att en organisation köper en tjänst av henne.
Studien visar att tiden i PR och lobbyism fungerar som en ”näringslivsskola” för politiskt engagerade personer.
– De som återvänder säger sig vara influerade av näringslivets logik och det är då också rimligt att tro att erfarenheten påverkar den faktiskt förda politiken och de förslag som läggs, säger Anna Tyllström.
För allmänhetens förtroende för politiken kan det här vara ett problem, enligt Tyllström.
– Det ska finnas transparens i ett politiskt system. Väljare måste veta vilken påverkan som politiker utsätts för. Det är därför viktigt att uppmärksamma en sådan här mekanism som är svår att se, säger Anna Tyllström.
Anna Tyllström, fil. dr., företagsekonomi, Institutet för framtidsstudier, anna.tyllstrom@iffs.se
– Ett framtida mål är att vidareutveckla de modeller vi har skapat för att kunna selektera patienterna med hög risk för tumörspridning. Nya behandlingsalternativ för patienter med hög risk studeras och kan komma att ingå i vårdprogrammet för njurcancer och på så sätt förbättra livskvaliteten hos patienter med ökad risk för tumörspridning, säger Emma Andersson Evelönn, doktorand vid Umeå universitet.
I de studier som ligger till grund för avhandlingen har Emma Andersson Evelönn och forskarkollegor i Umeå analyserat DNA-metylering hos tumörer vid klarcellig njurcancer, som är den vanligaste formen av cancer i njurarna. DNA-metylering är en typ av kemisk förändring av DNA som, utan att påverka DNA-sekvensen, är delaktig i hur gener regleras och uttrycks i celler, om gener är på- eller avslagna.
Metylering avslöjar grad av tumörspridning
Det visade sig att tumörer som hade spritt sig till kringliggande organ hade en högre grad av DNA-metylering än de tumörer som enbart var lokaliserade inom njuren. Olika prognosgrupper för tumörspridning kunde på detta sätt grupperas utifrån DNA-metylering.
Njurcancer upptäcks vanligtvis när patienter genomgår röntgenundersökning av buken, innan patienten uppvisar de klassiska symtomen med blod i urinen, flanksmärta och/eller en kännbar massa. Andelen patienter med spridd sjukdom vid diagnos har sjunkit men risken för återfall vid lokal sjukdom är fortfarande cirka en på tre.
– Att identifiera njurcancer med ökad risk för spridning är av vikt för att förbättra patienternas prognos, få möjlighet till kompletterande behandling och bättre livskvalitet, säger Emma Andersson Evelönn.
Enda botemedlet för njurcancer som är begränsad till njuren, är att hela njuren eller delen av njuren med tumör opereras bort. Det finns idag medicinsk behandling att ge vid spridning av sjukdom som förlänger överlevnadstiden samt minskar patientens besvär.
Emma Andersson Evelönn, Institutionen för medicinsk biovetenskap och Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, emma.andersson-evelonn@umu.se
– PCSK9-hämmare är helt klart väldigt effektiva vid behandling av blodfetter och kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar men de kommer med en betydande kostnad, säger Ali Allahyari, kardiologiläkare och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Karolinska Institutet.
I augusti 2019 tog två europeiska expertorganisationer inom kardiologi och åderförkalkning, European Society of Cardiology (ESC) och European Atherosclerosis Society (EAS), fram nya riktlinjer för behandling av blodfetter. Ett införande av de nya riktlinjerna skulle kunna innebära en kraftig kostnadsökning för svensk hälso- och sjukvård, enligt studien från Karolinska institutet.
Dyrare behandling rekommenderas
De rekommenderade då att betalipoproteinnivåerna, också kända som LDL-kolesterolnivåerna eller det ”dåliga” kolesterolet, skulle sänkas betydligt för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt hos patienter med mycket hög risk. Riktlinjerna är av vikt för läkare och myndigheter och används ofta som en referenspunkt för behandlingar i Europa och på andra håll.
För patienter med mycket hög risk för hjärt- och kärlsjukdom, till exempel personer som nyligen har haft en hjärtattack, rekommenderas både en sänkning av LDL-nivåerna med minst 50 procent och att uppnå en LDL-nivå på under 1,4 millimol per liter av blod (mmol/L).
Detta är en kraftig minskning jämfört med tidigare riktlinjer presenterade år 2016. För att nå dessa mål rekommenderar organisationerna att kombinera livsstilsförändringar med statiner och ezetimibe, två förhållandevis billiga läkemedelsbehandlingar för att sänka blodfetterna. Om LDL-målet inte nås trots denna behandling rekommenderas användning av en mycket dyrare ny typ av kolesterolsänkande terapi som kallas PCSK9-hämmare.
Nästan 50 000 kronor per patient
I den här studien uppskattade forskarna följderna av de nya riktlinjerna genom att beräkna hur många patienter som skulle vara kvalificerade för den utvidgade terapin. Med hjälp av det nationella registret för hjärtsjuka patienter, SWEDEHEART, studerade forskarna fler än 25 000 personer som haft en hjärtattack mellan 2013 och 2017 och vars kolesterolvärden mättes under uppföljningsbesök efter sex till 10 veckor.
Forskarna fann att fler än 50 procent av patienterna skulle kvalificera för PCSK9-hämmare eftersom de sannolikt inte skulle uppnå LDL-målen med enbart högintensiva statiner och ezetimibe. När forskarna simulerade användning av två godkända PCSK9-hämmare (alirocumab eller evolocumab) i dessa patienter nådde omkring 90 procent av patienterna LDL-målen. Den årliga kostnaden för att behandla en patient i Sverige med PCSK9-hämmare ligger idag på över 4 500 euros (ca 47 000 kronor) vilket kan jämföras med omkring 30 euros (ca 315 kronor) för behandling med statiner eller ezetimibe.
Skyhöga behandlingskostnader
– Om inte behandlingskostnaden minskas och om hälften av patienterna med hjärtattack skulle kvalificera för den här behandlingen så kan den ekonomiska bördan på hälso- och sjukvårdssystem i Europa och andra länder som följer ESC/EAS riktlinjer bli väldigt omfattande, säger Ali Allahyari.
Med hjälp av tidigare analyser undersökte forskarna också i vilken utsträckning man kan minska risken för ytterligare en allvarlig hjärt- eller kärlhändelse genom att sänka det dåliga kolesterolet. De uppskattade att kostnaden för att förhindra en allvarlig hjärt- eller kärlhändelse, till exempel en hjärtattack, skulle uppgå till omkring 846 000 euros (8,9 miljoner kronor) om man började använda PCSK9-hämmaren alirocumab brett i Sverige.
Kostnadseffektivitetsanalys efterlyses
– Många nya behandlingar testas och introduceras i hjärt- och kärlsjukvården idag. Vår analys belyser ytterligare en situation där vi behöver väga vad vi bedömer som rimligt i förhållande till antalet patienter som behandlas, de förväntade hälsovinsterna och kostnaden för behandling, säger Peter Ueda, läkare och forskare vid institutionen för medicin i Solna, Karolinska Institutet.
Andra vid Karolinska Institutet som medverkade i studien var Tomas Jernberg och Pia Lundman, båda vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Enligt forskarna understryker resultatet behovet av att genomföra en kostnadseffektivitetsanalys av riktlinjernas innebörd, med utgångspunkt i hur mycket den föreslagna behandlingen för högriskpatienter i dagsläget kostar.
Peter Ueda, postdoktoral forskare, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, peter.ueda@ki.se
De omfattande it-problemen som nyligen drabbade Swedbank visar hur sårbart vårt samhälle är för störningar. Vi kan inte handla mat, tanka bilen eller hämta ut mediciner. Debatten kretsar i stor utsträckning kring att bankerna ska ha mer pålitliga system och kunderna fler betalalternativ.
På Högskolan i Skövde pågår forskningsprojektet Ccraaafffting som handlar om vad som händer i samhället om betalsystemen kraschar. Under det senaste halvåret har störningar lett till betalkaos och många av oss har drabbats. Här går verkligheten och forskningen på Högskolan i Skövde hand i hand.
Simulerat händelseförlopp
Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde menar att det inte bara är bankernas problem, utan belyser i sin forskning vikten av butikernas beredskap för betalsystemstörningar.
I sitt forskningsscenario utgår Joeri van Laere och hans kollegor från en sådan störning som Swedbank hade i mitten av februari 2020, men till skillnad från verkligheten kvarstår störningen i tio dygn. I en simuleringsmiljö har forskarna låtit 18 olika grupper medverka i händelseförloppet i form av rollspel.
– Efter att ha spelat scenariot över 50 gånger med aktörer från olika delar av samhället, matbutiker, bensinmackar, bankväsendet, kommuner och länsstyrelser, konstaterar vi att konsekvenserna i samhället blir omfattande. Det behöver dock inte bli kaos om olika samhällsaktörer tillsammans tar ett helhetsgrepp på situationen. Vår forskning visar att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn, säger Joeri van Laere.
Beredskap hos näringsidkarna
Forskningen visar självklart att störningar i betalsystemen i stor utsträckning påverkar många människor och funktioner. Fokus hamnar ofta på banken som behöver säkrare system och kunden som får hitta andra sätt att betala på. Det är givetvis bra och gör att samhället inte drabbas lika hårt av en störning i betalsystemen, men det räcker inte. Joeri van Laere konstaterar att det är viktigt att även se den tredje parten och att debatten sätter fokus på den.
– Butiksägarnas beredskap kan inte bara vara att avvakta tills banken löst problemet. Butikernas ägare bör ha pratat igenom med sin personal om hur en sådan här situation ska hanteras. Det handlar även om att ha en plan för hur tryggheten i butiken ska vara kvar om det blir långa köer och folksamlingar.
Inte rädda men förberedda
Skövdeforskaren konstaterar att varje betalalternativ har sina för- och nackdelar, men att butiksägarna behöver fundera över olika lösningar. Om de ska erbjuda Swish eller kontanter som alternativ? Kanske ge bort varor gratis, eller stänga butiken om inget fungerar. Eller om det finns möjlighet att erbjuda kreditköp och hur de i så fall ska registrera kundernas fakturauppgifter. Oavsett vilket är budskapet att ha färdigtänkta lösningar som kan börja användas omgående när störningar inträffar.
– Störningar, även mer långvariga, är oundvikliga, men när butiker och medborgare är mentalt förberedda och har tänkt igenom olika alternativa sätt att sälja och betala så har vår forskning visat att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn. Vi ska inte vara rädda, men förberedda, konstaterar Joeri van Laere.
CCRAAAFFFTING – Resilient betalningssystem
Projektet CCRAAAFFFTING undersöker genom rollspel hur samhället på bästa sätt kan återhämta sig efter en IT-incident, naturkatastrof, politiska oroligheter eller annat som på ett dramatiskt sätt påverkar betalningssystem, transport- och livsmedelsförsörjningen.
Projektet är ett samarbete mellan forskare från Mittuniversitet, Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och företaget Combitech.
Kontakt:
Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling, Högskolan i Skövde joeri.van.laere@his.se
Växter behöver vatten, solljus och koldioxid för att växa. Men också näringsämnen som kväve och fosfor.
Ju mer begränsade växter är av kväve och fosfor, desto mer koldioxid stannar i atmosfären, istället för att absorberas av skogar och andra ekosystem. Därför har forskare vid Lunds universitet fokuserat på hur kväve och fosfor påverkar olika ekosystems koldioxidupptag runt om i världen, och kartlagt de globala mönstren kring näringsbegränsningen.
Lindrar klimatförändringarna
– En bättre förståelse för hur ekosystemen begränsas av olika näringsämnen gör att vi kan uppskatta om dagens koldioxidupptag kommer att fortsätta eller försvagas i framtiden. Denna studie ger oss nycklar till vilken roll näringsämnen kan spela på olika platser och hur de påverkar framtida klimatförändringar, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Idag lindrar jordens ekosystem klimatförändringarna genom att absorbera cirka 30 procent av de växthusgaser som släpps ut av människan. Med fri tillgång till näringsämnen kan växter växa snabbare och därmed binda mer koldioxid från atmosfären.
Genom att samla 171 ekosystemstudier som mätt hur växter återupptar kväve och fosfor när de fäller sina blad på hösten eller före en torrperiod kunde forskarna gå vidare och kartlägga kväve- och fosforbegränsningen. Efter kvantifieringsarbete och omfattande metaanalyser kunde helt nya kväve- och fosforkartor över jorden tas fram.
Fosforbrist hämmar CO2-upptaget
– Det som förvånade mig mest var hur dominerande fosforbegränsning var globalt. Från ett svenskt perspektiv tänker vi kanske mest på kväve, som är mest begränsande här, säger Anders Ahlström.
Den nya studien visar att 43 procent av världens ekosystems koldioxidupptag begränsas av fosfor. Bara 18 procent begränsas av kväve medan 39 procent av det globala, skogliga koldioxidupptaget begränsas ungefär lika mycket av kväve och fosfor.
– Fosfor är ett näringsämne som är ändligt och bryts i gruvor, medan vissa växter kan ta upp kväve från atmosfären. I takt med att användningen av biomassa för mat och material ökar globalt kan det bli så att fosfor blir allt mer begränsande för skogarnas koldioxidupptag. Detta kan på sikt bidra till ökade halter av koldioxid i atmosfären och en snabbare takt på klimatförändringarna, säger Anders Ahlström.
Studien har letts av forskare vid Beijing Normal University och Stanford University. Förutom Lunds universitet har Utrecht University och Chinese Academy of Sciences deltagit i arbetet.
Anders Ahlström, forskare vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för Mellanösternstudier, Lunds universitet, anders.ahlström@nateko.lu.se
En vanlig uppfattning är att demokratier är bättre än andra styrelseskick på att förse medborgarna med grundläggande samhällstjänster som exempelvis hälso- och sjukvård, utbildning och säkra pensionssystem. Men hur väl ett land lyckas leverera bra offentliga tjänster beror på kvaliteten på samhällets institutioner.
Quality of Government (QoG), eller samhällsstyrningens kvalitet, är ett sätt att mäta effektivitet, rättvisa och korruption i ett lands offentliga institutioner. Hög kvalitet innebär att offentliga institutioner är opartiska och fria från korruption.
Undersökning av 134 länder
Statsvetarna Marina Povitkina och Ketevan Bolkvadzevid Göteborgs universitet har jämfört graden av QoG och tillgången till rent vatten i 134 länder, både demokratier och icke-demokratier. 71 av länderna i undersökningen uppvisar låg grad av QOG, av dessa 71 länder karaktäriseras 46 länder, eller 35 procent, som demokratier.
– Vår forskning visar att demokratier med hög kvalitet i samhällsstyrningen levererar tjänligt vatten till sina medborgare i mycket högre utsträckning än alla andra länder. Där graden av QoG är låg, är tillgången på rent vatten i genomsnitt dålig – oavsett om landet är demokratiskt eller auktoritärt. Detta är ett faktum, trots att vi ju gärna vill tro att demokratier per definition är bättre på att ge medborgarna bra service, säger Marina Povitkina.
Närstudie av en vattenreform i Moldavien
Moldavien är ett exempel på en demokrati som lider av både utbredd korruption och brist på rent vatten. År 2014 fick landet generösa bidrag för en vattenreform via ett så kallat associationsavtal med EU, där regeringen lovade att samordna landets vattenlagstiftning med EU:s.
Reformen krävde renovering av både vattenledningsnät och vattenreningsverk men genomfördes bara delvis. För att ta reda på om det hade något med samhällsstyrningens kvalitet att göra intervjuade forskarna ett trettiotal personer som var delaktiga inom olika nivåer i genomförandeprocessen; tjänstemän, konsulter, akademiker, utredare och journalister.
– Personerna vi pratade med berättade om vänskapsband mellan entreprenörer och politiker, en partisk byråkrati och en hög personalomsättning bland tjänstemännen. Det gjorde att genomförandet av vattenreformen blev både ineffektiv, orättvis och problematisk. Ett konkret exempel var att industrier obehindrat kunde fortsätta att förorena vattendrag eftersom brottsbekämpningen inte fungerade.
Nya rör med smutsigt vatten
Att rena vatten är komplicerat och kräver långsiktighet, robusta institutioner och en kontinuitet i genomförandet av lagar som skyddar vattenresurser. Det är svårt att genomföra i ett land där samhällsstyrningen fungerar dåligt. I Moldavien fick det konsekvenser också för hur vattenreformen hanterades på politisk nivå.
– Regeringen investerade bara i utbyggnaden av vattenledningsnätet eftersom detta på kort sikt gick att visa upp för folket och bidragsgivaren, vilket gav positiv publicitet och skulle kunna öka antalet röster i nästa val. Men ingen tog ansvar för vattnets kvalitet, vilket innebär att det ofta rinner smutsigt vatten i Moldaviens nya vattenledningar, säger Marina Povitkina.
Den jämförande länder-studien av graden av QoG och tillgången till rent vatten baseras på data från V-Dem-institutet och QoG-institutet vid Göteborgs universitet samt Världsbanken.
