Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påverka hur de växer, och i förlängningen också samspelet mellan arter.
Det är Max Lindmark, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, som har undersökt hur skillnader i tillväxt och andra effekter av uppvärmning kan komma att påverka framtidens fisksamhällen.
Flera faktorer bakom tillväxtmönstren
– Flera studier på vilda fiskpopulationer har visat att kroppstillväxten ökar hos små eller unga individer, men minskar eller förblir oförändrad hos äldre eller större individer när det blir varmare, säger han.
– Men det är viktigt att vi inser att det finns begränsningar i fältdata. Vissa fiskpopulationer kan till exempel ha blivit utsatta för hårt fisketryck i flera decennier vilket också kan påverka tillväxtmönstren.
För att förstå hur uppvärmning påverkar tillväxtmönster hos individer, och i förlängningen storleksstruktur och dynamik i populationer och födovävar, har Max Lindmark sammanställt och analyserat data från experiment där man mätt ämnesomsättning och födointag vid olika temperaturer hos olika stora fiskar.
De större fiskarna drabbas först
Ämnesomsättningen ökar med både temperatur och individens storlek. Det gör födointag också, men bara till en viss temperatur. Därefter avtar födointaget ju varmare det blir. Om dessutom födointaget inte ökar lika snabbt som ämnesomsättningen i takt med att fiskar växer i storlek, så borde även den optimala temperaturen för tillväxt vara lägre hos större individer enligt enkla tillväxtmodeller.
– Genom mina analyser av tillgängliga oberoende experiment kunde jag visa att både förutsättningarna och förutsägelsen stämde. De här resultaten visar att när det blir för varmt för en art, så är det de större fiskarna som drabbas först och slutar växa, även när de får tillräckligt med föda. Om detta sedan kommer leda till att fiskar inte växer sig lika stora i varmare klimat återstår att se, eftersom det även beror på temperaturen fiskarna lever i relativt till deras optimala temperatur för tillväxt, samt hur födotillgången förändras, säger Max Lindmark.
Kan bli större andel små fiskar
I de analyserade studierna fick fiskarna hela tiden tillräckligt med föda, men den situationen gäller sällan i naturen. Så en viktig fråga är hur klimatförändringar påverkar naturliga populationer och födovävar, och om olika stora individer påverkas olika av uppvärmning. Enligt Max Lindmark är detta en komplex fråga eftersom det finns så många samvarierande variabler och återkopplingsmekanismer i en födoväv. För att studera detta har Max Lindmark utvecklat matematiska modeller av arters samverkan i olika miljöer och olika temperaturer.
Resultat från modelleringsstudierna i avhandlingen visar att storlekssammansättning i födovävar kan ändras mycket redan vid små temperaturförändringar. Dessutom ökar uppvärmning risken för att toppredatorer kollapsar, om de är specialiserade på byten av en viss storlek som blir mer ovanliga i varmare klimat.
– En bättre förståelse för hur kroppstillväxt och storlekssammansättning förändras i varmare klimat är viktigt både ur ett generellt ekologiskt perspektiv och för att förstå hur vi ska fiska på ett hållbart sätt i framtiden. Trots snabbare kroppstillväxt hos små individer kanske vi inte kan förvänta oss lika stora fångster i varmare klimat då populationerna kan komma att utgöras av små fiskar i en större utsträckning än idag.
Varje år drabbas över fyra miljoner patienter i Europa av vårdrelaterade infektioner, rapporterar EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC). En stor del av dessa beror på bakterieangrepp på olika slags medicinska hjälpmedel och implantat − som katetrar, höft-och knäproteser eller tandimplantat − som i värsta fall kan behöva plockas ut igen.
Bakterietillväxt på dessa hjälpmedel kan leda till stort lidande hos patienten och innebär också stora kostnader för sjukvården. I dagsläget används stora mängder antibiotika för att behandla och förebygga dessa infektioner, vilket också ökar utvecklingen av antibiotikaresistens.
Antibakteriella ytor
− Syftet med vår forskning är att fram antibakteriella ytor som kan minska antalet infektioner och därmed användningen av antibiotika – och som bakterierna inte heller kan utveckla resistens emot. Vi har nu visat att ytor på hjälpmedel som formgjutits av en blandning av polyetylen och grafitnanoflagor dödar 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa vid ytan, säger Santosh Pandit, postdok i professor Ivan Mijakovics forskargrupp på avdelningen för systembiologi, institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers.
Grafitnanoflagor som integreras i medicinska hjälpmedel av plast kan skära sönder bakterier och förebygga vårdrelaterade infektioner genom att döda 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa på ytan. Det kan vara en billig och enkel lösning på ett problem som påverkar miljoner av människor, genererar stora kostnader och som bidrar till ökad utveckling av antibiotikaresistens., menar chalmersforskarna. De vassa flagorna skadar inte heller celler från människor och andra däggdjur. Det beror på att bakterieceller är cirka en tusendels millimeter i diameter, jämfört med mänskliga celler som typiskt är 25 mikrometer. Bild: Yen Strandqvist
Infektioner på implantat orsakas av bakterier som färdas runt i vätska i kroppen, till exempel blod, i jakt på en yta att fästa vid. När de fastnat vid en yta börjar de föröka sig och bildar en så kallad biofilm, en bakteriebeläggning.
Bildar en spikmatta
Tidigare studier från chalmersforskarna har visat att vertikalt stående nanoflagor av grafen, placerade i ett skyddande överdrag på ytan, kan bilda en spikmatta som gör det omöjligt för bakterier att fästa vid underlaget. Istället skärs cellmembranet sönder och bakterien dör. Men att producera dessa grafenflagor är dyrt och tar lång tid, vilket gör att de inte är aktuella för storskalig produktion.
− Det som är anmärkningsvärt med resultaten i vår nya studie är att vi kan uppnå samma enastående antibakteriella effekter genom att använda en relativt prisvärd typ av grafitnanoflagor som vi blandar med en mycket mångsidig polymer. Trots att polymeren, eller plasten, egentligen inte är speciellt kompatibel med grafitnanoflagorna, har vi lyckats skräddarsy mikrostrukturen för materialet med hjälp av standardtillverkningstekniker för plast. Det kan ha stor potential inom många biomedicinska användningsområden, säger Roland Kádár, docent på institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers.
Dödligt knivangrepp på bakterie
I rätt koncentration kan de sylvassa grafitnanoflagorna på ytan av implantaten förhindra bakterieinfektion. De vassa flagorna skadar inte heller celler från människor och andra däggdjur. Det beror på att bakterieceller är cirka en tusendels millimeter i diameter, jämfört med mänskliga celler som typiskt är 25 mikrometer. Ett stick av grafitnanoflagorna kan jämföras med ett dödligt knivangrepp på en bakterie, men endast ett litet nålstick för den mänskliga cellen.
− Förutom att minska lidande och antibiotikaresistens skulle hjälpmedel av den här sorten kunna leda till färre ingrepp inom till exempel implantatkirurgin, eftersom implantaten skulle kunna stanna kvar i kroppen under en mycket längre tid än de man använder sig av idag, säger Santosh Pandit.
I studien blandades grafitnanoflagorna med plastmaterialet och man kom fram till att en sammansättning med 15–20 procent grafitnanoflagor hade störst antibakteriell effekt.
Grafitnanoflagorna måste ha struktur
– Precis som i den tidigare studien är den avgörande faktorn orienteringen på grafitnanoflagorna. De måste vara mycket strukturerade för att nå maximal effekt, säger Roland Kádár.
Forskningsstudien är ett samarbete mellan avdelningen för systembiologi på institutionen för biologi och bioteknik, och avdelningen för konstruktionsmaterial på institutionen för industri och materialvetenskap på Chalmers, samt företaget Wellspect Healthcare, som bland annat tillverkar katetrar. De antibakteriella ytorna utvecklades av Karolina Gaska under hennes tid som postdok i docent Roland Kádárs forskargrupp.
Forskarnas framtida fokus ligger nu på att utforska dessa antibakteriella ytors fulla potential inom specifika biomedicinska användningsområden.
Se filmen Spikar av grafen kan döda bakterier på implantat:
Kontakt:
Santosh Pandit, postdok på institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, pandit@chalmers.se
Roland Kádár, docent på institutionen för industri och materialvetenskap, Chalmers, roland.kadar@chalmers.se
Ivan Mijakovic, professor på institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, ivan.mijakovic@chalmers.se
I studien undersöks i vilken utsträckning svenska dagstidningar återanvände citat som redan publicerats av andra medier i samband med rapporteringen av krisen i Svenska Akademien under våren 2018. Citaten kom från intervjuer, sms och sociala medier, främst från Svenska Akademiens ledamöter, men även från andra offentliga personer. Resultaten visar att återpublicering användes i stor omfattning.
− I de artiklar jag analyserat är nästan en sjättedel av innehållet citat från en redan tidigare publicerad text. En del artiklar utgörs helt och hållet av beskrivningar av vad som sagts i intervjuer från andra medier, men det vanligaste är att tidningarna blandar nya uttalanden med citat från tidigare publicerade intervjuer, säger artikelförfattaren Sanna Skärlund, lektor i svenska vid Högskolan i Halmstad.
Undersökningen bygger på en analys av 120 artiklar publicerade under våren 2018 i Sveriges fyra största dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Samtliga artiklar behandlar den kris i Svenska Akademien som inleddes med att den så kallade Kulturprofilen anklagades för sexuella övergrepp av flera kvinnor i samband med #metoo-rörelsen hösten 2017.
Problem med återpublicering
Återpublicering av text kan spara pengar för nyhetsmedierna i en tid av minskande resurser. Dessutom har möjligheterna att kopiera material från olika källor underlättats med hjälp av internet och digital publicering. Sett ur ett större perspektiv kan återanvändningen dock leda till problem och orsaka en ”självrefererande kultur”.
− Då blir tidningarna nästan som ett slutet system där samma information cirkuleras runt i alla medier utan att det tillkommer nya fakta. Det blir en väldig likriktning inom medierna om journalister till stor del sysslar med att hänvisa till varandra i stället för att göra egna efterforskningar och ta kontakt med nya källor som kan ge andra perspektiv på de skeenden som beskrivs, förklarar Sanna Skärlund.
En annan risk med att medierna återanvänder uttalanden som först publicerats av någon annan, är att andrahandsmaterial lätt kan misstolkas och leda till att felaktigheter sprids.
− Vi kan tänka på viskleken: det som den första personen säger förvanskas på vägen, så att budskapet efter att ha passerat flera personer snart har förändrats till någonting annat. I min studie är detta tydligast i en rättelse jag analyserat, där det framkommer att journalister på Svenska Dagbladet missförstått ett sms från Sara Stridsberg som Dagens Nyheter publicerat, säger Sanna Skärlund.
Återpubliceringen ökar
Sanna Skärlund understryker att artiklarna om krisen i Svenska Akademien antagligen är ett extremfall, men menar ändå att återanvändningen av publicerat material är något som har ökat.
− Jag tror inte att tidningsartiklar generellt innehåller en så stor andel återanvända citat. Däremot är jag ganska säker på att återanvändandet av redan publicerade texter har ökat i media, vilket även internationell forskning visar, eftersom det är mycket enklare att klipp-och-klistra ihop artiklar från material funnet på internet än det var före internets genomslag, säger Sanna Skärlund.
Sanna Skärlund, lektor i svenska språket vid Högskolan i Halmstad, sanna.skarlund@hh.se
Karin Andén, kommunikatör, Nordicom vid Göteborgs universitet, karin.anden@gu.se
År 2015 visades videon ”Gangnam style” ungefär 2,5 miljarder gånger världen över. Det resulterade i en energiförbrukning på 400 Gigawattimmar (GWh). Det i sin tur motsvarar ett års uppvärmning av 16 000 medelstora villor med direktvärme från el, enligt beräkningar från forskare vid Luleå Tekniska universitet, LTU.
Enligt Erik Agrell, professor i kommunikationssystem på institutionen för Elektroteknik vid Chalmers, anser att vi måste lära oss använda mobilen mer resurseffektivt – även om den är byggd för att slösa med energi. Han menar att samhällets behov av data kommer att öka varje år med cirka 27 procent, medan tillgången av elektricitet bara ökar med två procent.
Behovet blir extra tydligt vid överbelastning på nätet, något som det pågående coronautbrittet visar då allt fler arbetar hemifrån och använder videomöten och andra digitala verktyg.
”Tickande bomb”
– Det är en tickande bomb. Vår utmaning som forskare är att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn och förbättra energieffektiviteten, så att det går åt mindre energi per datamängd.
Så hur löser man ekvationen med att digitaliseringen i samhället ökar, samtidigt som vi ska minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen 2045?
Ett av svaren är produktutveckling, till exempel av mobiltelefonen. Dagens mobilbatterier håller längre och laddar snabbare än för bara ett par år sedan och dessutom drar mobilen mindre ström. Mobilen behöver inte laddas varje dag, utan det kan räcker med var tredje.
Men bara bättre mobiler räcker inte; fler optimeringar behöver göras för att förhindra att energiförbrukningen ökar i samma takt som antalet användare. Till exempel ifråga om mjukvara, dataöverföring och datacenter.
Datacentren drar mest energi
Det allra viktigaste området när det gäller energiförbrukning är datacentren, som hanterar stora datamängder, och ses som den mest kritiska delen av Informations- och kommunikationsteknologin, IKT-sektorn.
För att vi ska kunna använda internet behövs ett omfattande nätverk av sammankopplad utrustning, som förbinder våra mobiler och datorer med stora datacenter.
Ett datacenter är en slags fabrik för innehållet på internet. Det består av ett stort antal servrar där man lagrar och bearbetar information. Som datasurfande är vi dagligen i kontakt med åtminstone 20 – 30 olika datacenter. I Sverige finns det några hundratal datacenter, och ytterligare 20 nya datacenter håller på att byggas i hela landet.
– Det finns studier som visar att den globala energiförbrukningen av datacenter står för cirka 30 procent av energikonsumtionen i hela IKT-sektorn, och den andelen förväntas stiga till mer än 40 procent inom tio år, säger Lena Wosinska, professor i telekommunikation på Institutionen för elektroteknik vid Chalmers.
Det är en bransch som kommer att öka, inte minst i norra Sverige som har klimatmässiga fördelar. 2011 öppnade Facebook sitt första datacenter i Luleå. Idag finns två datahallar och en tredje är på väg att byggas.
Data transporteras till största delen genom optiska fibrer och informationen kodas i ljuspaket. Den sista biten till användaren går igenom luften som radiovågor. I detta nätverk samsas många olika tekniker, som elektronik och optik, vilket gör det svårt att beräkna den totala energiförbrukningen för datatransporten.
Modeller för energisnålare datatrafik
På Chalmers arbetar flera forskargrupper med att bygga modeller för energisnålare datatrafik. Målsättningen har varit att minska energiförbrukningen till en tiondel jämfört med dagens teknik och det har lyckats i modeller. Bland annat har forskargrupperna hittat flera energiläckor i de fiberoptiska systemen.
– Vi har undersökt hur energiförbrukningen i de olika komponenterna i en fiberoptisk förbindelse samverkar med varandra, säger Erik Agrell. Det visar sig att man kan spara stora mängder energi om man tillåter en marginell energiökning i en annan komponent. Vi har utvecklat nya metoder för felkorrigerande kodning, som innebär att datapaket kan repareras i mottagaren, även om de drabbas av störning på vägen. Det ger möjlighet att sända signaler med lägre effekt och att göra andra slags energibesparande åtgärder i dataöverföringen. Vi har också tagit fram ett effektivare chip för sändare och mottagare av ettor och nollor i de optiska fibrerna.
Men detta räcker inte.
– Den framtida utmaningen är att minska energiförbrukningen hundra gånger för datatrafiken i stort, säger Lena Wosinska, vars egen forskning riktar in sig på att förbättra energieffektiviteten inom datacenter, och stoppa den stora ökningen av energiförbrukning i näten.
Effektivare byggnader
Även vid Luleå tekniska universitet, LTU, pågår ett flertal forskningsprojekt som studerar en smartare användning av datacenter som gör driften effektivare i datacenter. Det handlar om allt från själva byggnaden till datahanteringen: vilken typ av kylning som är mest fördelaktig och hur effektiva fläktarna är, och hur man drar nytta av restvärme.
Hållbar energiförsörjning i IT-sektorn
Om företag ska minska energiförbrukningen måste det också vara ekonomiskt hållbart för dem. Men märkningar och standarder är inte lika tydliga för IT-relaterade komponenter och produkter som för till exempel vitvaror.
Enligt Anna Krook-Riekkola, forskare inom energisystem analys, energiförsörjning hållbart samhälle vid, Luleå tekniska universitet, LTU, finns det en stor informationsbrist på området.
– Det är inte så lätt för företag att göra bra miljöval och välja rätt delar, när det finns så många andra kriterier som de måste ta hänsyn till. Jag önskar att information om energi ska bli lika naturligt som prestanda, och att företagen blir medvetna om att det finns pengar att tjäna. Inom IT-industrin byts komponenter ofta och de är ofta dyra. Jag hoppas att tankesättet inom IT-industrin förändras så att de även tar med energiaspekter i sina kalkyler, säger hon.
Energiförbrukningen inom IT-sektorn är inte lika allmänt känd som flygets klimatpåverkan, och begreppet ”flygskam”.
Karl Andersson, biträdande professor, Distribuerade datasystem, Institutionen för system-och rymdteknik vid LTU, anser att IT-sektorn måste ta energifrågan på större allvar. Kunskapen börjar sprida sig inom branschen, men det är ett ganska nyvaket intresse. Han ser förbättring av mjukvaran i mobilens appar och framför allt i datacentren som ett nästa steg, att skapa mer energieffektiva algoritmer, det vill säga använda en annan matematisk beräkningsmetod.
– Där finns det mycket att göra. All mjukvara som distribueras i nätverken fordrar datakapacitet. Ju större mängd, desto mer energi krävs. Idag vet vi inte hur mycket data och energi från nätverken som olika appar kräver och vilka appar som kör i bakgrunden i vår mobil. Slutanvändaren har också ett ansvar, säger Karl Andersson.
Text: Ulla-Karin Höynä på uppdrag av forskning.se
De senaste åren har en jämlik och inkluderande kulturskola utryckts som ett ideal på det politiska planet. Det är en av utgångspunkterna i en avhandling från Högskolan för scen och musik, vid Göteborgs universitet, som undersöker hur svenska kulturskolor förhåller sig till utmaningen att nå ut till nya grupper av barn.
− Medarbetare och chefer visar stort engagemang och idérikedom för att nå målsättningen om en kulturskola för alla. Det handlar om allt från att betona traditionell verksamhet byggd på långsiktigt och fördjupat lärande till initiativ som betonar kortkurser, flexibilitet och förnyelse som utgår från vad barn och unga antas efterfråga, säger avhandlingens författare Cecilia Jeppsson.
Vissa strategier går ut på att inkludera barn i en redan existerande traditionell verksamhet. Ett annat sätt som beskrivs är att bredda utbudet av ämnen och undervisningsmetoder.
Typiska eleven: svensk medelklassflicka
Studien bygger på en nationell enkät administrerad av SCB som 2 413 svenska sjätteklassare svarat på, fokusgruppsamtal med 18 kulturskolemusiklärare samt intervjuer med fem kulturskolechefer från sammanlagt sju kulturskolor. Den visar bland annat att den typiska svenska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade och ofta kulturutövande föräldrar, något som Göteborgs universitet tidigare har berättat om.
Frivilliga kulturstudier
Den svenska kulturskolan erbjuder frivillig utbildning i bland annat musik, dans, bild och teater i huvudsak utanför skoltid för barn i ungefär 7–18 års ålder. Ett fåtal kommuner erbjuder helt kostnadsfria kurser, men oftast betalar eleverna en avgift på i genomsnitt 625 kr/termin.
− Vissa strukturer kring kön, klass och etnicitet som finns i samhället avspeglar sig även i kulturskolan. Avhandlingen visar att lärare och chefer i kulturskolan har ett stort intresse av att bidra till att deltagandet breddas, men även att det upplevs som en stor utmaning att förändra den typen av strukturer.
Enligt Cecilia Jeppsson är lärare i kulturskolan lite mer traditionella och vill betona det långsiktiga lärandet. Cheferna betonar i högre utsträckning ”omvärldsspanandet” och att bredda utbudet av ämnen för att kulturskolan ska upplevas som relevant för fler.
Många olika strategier
− Det finns en stor spännvidd mellan strategierna och det behövs en öppen dialog om de olika uppfattningarna, säger hon.
Cecilia Jeppson tror att även andra kulturinstitutioner kan relatera till avhandlingens perspektiv på breddat deltagande som en visserligen svår men angelägen fråga.
− Kulturskolornas utmaning när det gäller att nå ut till nya grupper är något de delar med många andra kulturinstitutioner i samhället. Ett brett kulturdeltagande kan ses som en demokratifråga, men den form av kultur som institutionerna eller kulturskolan erbjuder framstår inte alltid som lika relevant och intressant för alla i befolkningen. Variationer kan ofta kopplas samman med sociala strukturer i samhället som visat sig svåra att förändra.
Samspel med samhället breddar deltagande
I avhandlingen diskuterar Cecilia Jeppsson hur kulturskolornas ökande samspel med andra delar av samhället skulle kunna bidra till breddat deltagande. Men ett breddat deltagande på bekostnad av långsiktighet och möjlighet till fördjupat lärande kan också ses som problematiskt.
− I kulturinstitutioner finns engagerade människor som ingår i en lång tradition. Det är rimligt att det finns traditioner som lever kvar, men det är också rimligt att samspela med samhället som hela tiden förändras.
Cecilia Jeppsson hoppas att avhandlingen kan inspirera till dialoger mellan politiker, kulturskolechefer och lärare, och leda till mera reflekterade vägval när det gäller breddat deltagande och avvägningar mellan tradition och förnyelse.
− Jag hoppas också att avhandlingens belysning av olika perspektiv kan leda till att de många barnens estetiska utbildning uppmärksammas med seriositeten frågan förtjänar.
Cecilia Jeppsson, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, mockasin1@hotmail.com
Den 20 mars infaller vårdagjämningen i Sverige. Men i praktiken har det varit vår länge, åtminstone i mellersta och södra Sverige. I Skåne uteblev den meteorologiska vintern helt och våren anlände ovanligt tidigt, med blommande påskliljor och japanska körsbärsträd som följd.
Tydlig trend
En ovanligt tidig vår eller mild vinter kan inte ensamt ses som ett tecken på klimatförändringar. Men trenden är otvetydig – Sveriges klimat har blivit allt varmare, vilket ligger i linje med den globala uppvärmningen, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. På årsbasis handlar det om en temperaturökning på cirka två grader de senaste decennierna.
– Den här uppvärmningen präglar alla årstider – vinter, vår, sommar och höst – och för med sig att vi allt oftare kommer att få mildare vintrar och tidigare vårar. Sen finns det givetvis alltid en variation mellan åren, säger han.
Hur svarar då naturen mot ett allt varmare klimat? Enligt en ny studie från Lunds universitet påverkas vegetationen tydligt.
– Det vi ser, med hjälp av satellitdata, är att grönskan kommer tidigare och tidigare för varje år, säger Lars Eklundh, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.
Natur i otakt
Forskarna har undersökt en period om sexton år. Resultatet visar att det år 2016 började grönska hela 8-16 dagar tidigare än år 2000 i stora delar av Sverige. I genomsnitt handlar det, för norra Europa, om att vegetationen vaknar 0,3 dagar tidigare per år, eller en halv till en dag tidigare per år i de områden i Sverige där förändringen gått snabbast. Enligt Lars Eklundh är orsaken just varmare temperaturer. Effekten blir en kortare vinter och därmed en längre växtsäsong, vilket innebär att bland annat träd kommer att växa fortare.
På lång sikt kan Lars Eklundh inte svara på vilka konsekvenserna kan bli av att vegetationen vaknar tidigare på våren, men han befarar att naturen ska komma i otakt och fenologin – vid vilken tidpunkt en viss företeelse i naturen årligen inträffar – rubbas.
– För min del kan jag känna en viss oro. Det är en så snabb förändring och naturen är inte riktigt förberedd på detta. Alla organismer ska hänga med i den här förändringen, säger han.
Flyttfåglarna återvänder tio dagar tidigare
Ett annan tydlig effekt av ett varmare klimat är att den genomsnittliga flyttfågeln idag återvänder till Sverige upp till tio dagar tidigare jämfört med för trettio-fyrtio år sedan.
– Fåglar är en väldigt bra barometer när det gäller hur klimatet påverkar naturen, säger Åke Lindström, professor i biologi vid Lunds universitet och chef för Svensk fågeltaxering.
Högre temperaturer innebär också att arter som normalt finns längre ner på kontinenten, och trivs i ett varmare klimat, successivt blir fler i Sverige. På motsvarande sätt blir fåglar som trivs i ett kallare klimat färre, och drar sig längre norrut, säger Åke Lindström.
Steglits (på bilden) och sydlig gransångare är två arter som gynnats av det allt varmare klimatet. Foto: Åke Lindström
Till det positiva hör att fågelarterna sällan tränger ut varandra. Åke Lindström ser därför ingen risk med att nya arter etablerar sig i Sverige.
Arter får nya konkurrenter
När det kommer till växter är situationen annorlunda. Även här ökar vissa arter medan andra minskar. Framför allt ökar vintergröna buskar och andra växter som tidigare inte klarade vintrarna i Sverige för att bladen eller stammarna frös bort. Men konsekvenserna av varmare temperaturer stannar inte vid det, betonar Torbjörn Tyler, docent i biologi och intendent på Botaniska museet i Lund.
– Så enkelt är det inte. En effekt av det här kan ju bli att arter kommer i otakt med varandra. Det gör det hela mycket mer oförutsägbart än vad det annars skulle vara.
Till exempel kan arter få nya konkurrenter. Torbjörn Tyler nämner vitsipporna, som nu står i blom.
– Deras strategi är att komma upp först, innan någonting annat, och därför behöver de inte vara så stora. Men om det finns andra växter som växer hela vintern, och som redan finns där när vitsipporna kommer upp, så får de nya konkurrenter att slåss mot.
Pollinatörer och växter går om varandra
Det kan också vara så att parasiter eller pollinatörer inte längre kommer samtidigt som de växter som de ska leva på.
– Det vi kan vara helt säkra på är att om det fortsätter att bli varmare så kommer floran och arternas förening att förändras väldigt fort och mycket, men på grund av de här otaktsproblemen är det svårt att förutsäga exakt vad som kommer att hända, säger han.
När det gäller pollinatörer saknas riktigt bra tidsserier, men genom att lägga pussel har forskarna ändå skapat sig en bild av situationen, säger Johan Ekroos, forskare på CEC. Även han varnar för en otaktsproblematik.
– Det kan uppstå glapp mellan blomförekomst och pollinatörsförekomst. Om det till exempel på grund av en jättevärmebölja blir så att blommorna peakar jättesnabbt och sen kraschar, så kan det få ödesdigra konsekvenser för pollinatörerna, säger han.
Video: Forskarna berättar om hur naturen svarar mot det varmare klimatet
Kontakt:
Professor Lars Eklundh, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, Lars.eklundh@nateko.lu.se
Johan Ekroos, forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC), Lunds universitet, johan.ekroos@cec.lu.se
– Resultaten är tydliga, säger Magnus Sundbom, ansvarig för överviktskirurgi vid Akademiska sjukhuset. Trots att DS-gruppen både vägde mer och oftare hade diabetes gick det bäst för dem på lång sikt.
Överviktskirurgi hjälper allt fler individer att uppnå en kraftfull viktnedgång, med efterföljande förbättring i diabetes och andra följdsjukdomar samt förbättrad livskvalitet. Duodenal switch är en mer omfattande operation som erbjuds personer med särskilt svår fetma (BMI över 50) då de vanliga överviktsingreppen kan vara otillräckliga.
Fler individer med BMI över 50 bör erbjudas operation med metoden duodenal switch, anser forskare i Uppsala. På bilden syns till vänster magtarmkanalens normala anatomi, till höger utseendet efter en sådan operation.
I den aktuella studien ingick 1667 personer över 38 år varav 60 procent kvinnor. Samtliga hade före operation ett BMI över 55. Syftet var att studera långtidsresultaten för de två operationstyperna. 333 opererades med DS och övriga med den vanligaste metoden gastric bypass. De båda grupperna var matchade på ålder, kön, BMI, operationsår, socioekonomiska faktorer och följdsjukdomar till övervikten.
Fem år efter operation hade DS-gruppen större viktnedgång (i snitt 67 kg), vilket motsvarar en 41-procentig minskning av den tidigare kroppsvikten jämfört med 50 kg efter gastric bypass. Tio år efter operation med DS var förekomsten av diabetes och högt blodtryck lägre jämfört med gastric bypass.
Allt vanligare med BMI över 50
Enligt Magnus Sundbom förelåg ingen skillnad i behovet av ytterligare sjukhusvård eller dödlighet, men DS-gruppen hade behov av mer slutenvård relaterad till bristsjukdomar och ytterligare bukoperationer, framför allt operation för ärrbråck. Totalt sett skattade DS-opererade sin livskvalitet signifikant högre än den andra gruppen.
– Vi anser att överviktsingreppet duodenal switch bör erbjudas individer med BMI över 50 i större utsträckning än idag, men att vården av dessa patienter ska koncentreras till några få enheter i Sverige för att minimera risken för näringsbrist på lång sikt, säger Magnus Sundbom och fortsätter:
– Antalet individer med BMI över 50 blir allt vanligare och är den enskilt snabbast växande grupp som söker överviktskirurgi. I dagsläget utgör denna grupp cirka tio procent av dem som söker överviktskirurgi i Sverige, och en dryg fjärdedel i USA.
Operationsmetoder vid kraftig övervikt
De vanligaste operationsmetoderna globalt och i Sverige är gastric bypass (GBP) och sleeve gastrektomi.
Dessa operationer ger en otillräcklig viktnedgång hos individer med mycket svår fetma (BMI över 50), då mer än hälften har kvar en bestående svår fetma (BMI över 35) efter operation.
Vid duodenal switch (DS) minskas näringsupptaget ytterligare genom att en större del av tunntarmen kopplas bort från födoämnespassagen genom magtarmkanalen. Detta kan ge oönskade bristtillstånd på längre sikt.
Avhandlingen:
Bariatric Surgery: Outcomes after Gastric Bypass and Duodenal Switch
Magnus Sundom, professor och överläkare, ansvarig för överviktskirurgi,
Akademiska sjukhuset, magnus.sundbom@surgsci.uu.se
Ny teknik och ökad mobilanvändning har skapat helt nya kontaktytor inom handel och besöksnäring. Det har förändrat kundernas beteende och behov samt den fysiska platsens betydelse. Digitala tjänster kan vara ett sätt att göra fysiska platser, till exempel butiker eller turistparker, mer attraktiva och konkurrenskraftiga, men för att lyckas krävs en genuin kundförståelse.
– I dag efterfrågar vi helhetsupplevelser mer än någonsin. Vi vill bli underhållna, inspirerade och överraskade. Det motiverar oss att ta oss till fysiska platser där dessa tjänster tillhandahålls, säger Erik Wästlund, projektledare och docent i psykologi, vid CTF, Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet.
Att investera i digitala tjänster kostar både tid och pengar, därför är det viktigt att veta vad som fungerar. Ta reda på vad kunderna vill ha och involvera dem i utvecklingsprocessen, uppmanar forskarna. Att digitalisera enbart för att det är möjligt kan leda till negativa kundupplevelser.
Skapa värde utifrån kundens drivkrafter
Deras metod syftar till att skapa en bättre förståelse för digitaliseringens användningsområden, möjligheter och utvecklingspotential. Den går ut på att identifiera och skapa en karta av platsen där tjänsteleverantörer och kunder möts och där värde skapas. Metoden utgår från kundernas drivkrafter för att köpa en vara eller tjänst: måluppfyllelser, relationer och upplevelser.
– För att kunna skapa mesta möjliga värde behöver man förstå vad som driver kunden. Det är också viktigt att låta kunden vara kvar i just ”sin” drivkraft. Om kunden rör sig mot en butik, utifrån drivkraften måluppfyllelse, kommer hen att önska stöd i att ta sig till planerat mål och slutföra sitt uppdrag. Att i det läget bjuda in till en digital tipspromenad skapar inget värde för kunden och bidrar inte till en positiv kundupplevelse, säger Erik Wästlund.
Metoden innehåller också olika strategier som kan användas vid utvecklingen av en digital tjänst. Genom att matcha tjänsteleverantörers agerande med kunders drivkrafter är det möjligt att identifiera den bästa utvecklingsstrategin för respektive tjänst.
Erik Wästlund, docent i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, erik.wastlund@kau.se
Ryktesspridningen var snabbt igång vid utbrottet av coronoavirus. Det har bland annat gjorts falska löpsedlar med uttalanden från Folkhälsomyndigheten.
– Det är förväntat att vi ser nivån av felaktig information eskalera nu. Det har vi sett förut i tider av kris och sjukdom. Folk är ängsliga och söker och delar snabbt information på nätet. Det skapar förutsättningar för att felaktig information sprids, som kan förvärra krisen och utnyttjas till både digital kriminalitet och politisk destabilisering, säger Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, som specialiserat sig på propaganda och desinformation.
Viktigt hindra spridning av felaktig information
74 procent oroar sig över falska nyheter och falsk information om virusutbrottet. 45 procent har svårigheter att hitta pålitlig information om viruset. Det visar en ny global undersökning från Edelman Trust Barometer. Studien genomfördes i början av mars i Brasilien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Sydafrika, Sydkorea, Storbritannien och USA.
Hur ska vi då göra? Som individer ska vi vara på vår vakt och vara källkritiska på sociala medier och bidra till att dela den senaste informationen från våra myndigheter. Samtidigt är det väldigt viktigt att myndigheter hela tiden håller invånarna uppdaterade och gör information synlig och lättillgänglig, menar Johan Farkas, som själv bor i Köpenhamn och vanligtvis pendlar till sin arbetsplats i Malmö.
– På samma sätt som vi ska vara proaktiva med att stoppa smittspridning ska vi vara proaktiva för att förhindra spridningen av felaktig information och desinformation. Det handlar om att myndigheterna hela tiden ska prioritera tydlig kommunikation, fokusera på att nå ut till alla målgrupper och vara uppmärksamma på om något felaktigt börja delas i sociala medier, säger Johan Farkas.
Många googlar vid oro
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har lyft att kommunikation är avgörande för att vi i Sverige tillsammans ska kunna minska smittspridningen. ”I brist på vaccin har vi kommunikation”, enligt Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB.
– Många googlar på covid-19. Därför är det viktigt att trovärdig information hamnar högt upp på Google. Det är viktigt att de stora tech-företagen och världens regeringar samarbetar kring det här. På det sättet kan vi motverka mängden av felaktig information, säger Johan Farkas.
Normala celler har flera olika kontrollmekanismer som hindrar dem från att växa och dela sig ohämmat. Under de senaste åren har det visat sig att cellernas lysosomer kan reglera celltillväxt och celldelning. Lysosomerna är små blåsor inuti cellerna som fungerar som cellernas nedbrytningsstationer. En enskild cell kan ha hundratals lysosomer som organiserar sig i komplicerade cellulära nätverk. Trots att cancerceller ofta uppvisar förändringar i organisationen av lysosomnätverk är det dåligt utrett om och hur dessa förändringar bidrar till celltillväxt och cellproliferation.
I den aktuella studien har forskare vid Uppsala universitet och Weill Cornell Medicine i USA funnit att mängden lysosomer i lysosomnätverken kan kopplas till celltillväxt genom aktivering av ett protein som kallas mTOR.
– Vi såg att när antalet lysosomer ökade så blev mTOR på ytan av lysosomerna överaktiverat. Eftersom mTOR är ett protein som stimulerar celltillväxt leder det till ökad tillväxt, säger Anders Mutvei, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som lett forskningsprojektet tillsammans med John Blenis vid Weill Cornell Medicine.
Forskarna har också identifierat ett annat protein, Rap1, som kontrollerar mängden lysosomer och hur lysosomnätverket organiserar sig i cellen.
– Även om dessa studier är i ett tidigt skede så visar våra resultat att lysosomen spelar en cental roll i kontrollen av celltillväxt. Det behövs mer kunskap om hur förändringar i lysosomnätverken påverkar cancer och det är något som vi kommer att testa framöver i olika modeller av humana tumörer, säger Anders Mutvei.
Kontakt:
Anders Mutvei, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, anders.mutvei@igp.uu.se
Ensamhet är ett brett fält. Den typ av ensamhet som är enklast att upptäcka är social ensamhet genom att exempelvis se hur många som bor eller äter ensamma.
– När man arrangerar aktiviteter är det ofta den sociala ensamheten man vill komma åt, men ensamhet är så mycket större. Så vill man göra något åt den så är det viktigt att veta vilken sort man pratar om, säger Helena Larsson, doktorand i vårdvetenskap vid Malmö universitet.
Existentiell ensamhet beskrivs som en djupare form av ensamhet, ett lidande, som kan upplevas även om man inte lever i social eller fysisk ensamhet. Just denna typ av ensamhet är relativt outforskad.
– Vi vill ju kunna lindra, då är en förutsättning att veta i vilka situationer existentiell ensamhet framträder och hur vi kan upptäcka det, så att samhälle och vårdpersonal kan gå in och stötta lite extra när det behövs, berättar Helena Larsson.
Närstående har en viktig roll
Sköra äldre är en utsatt grupp och existentiella frågor blir viktigare när man närmar sig livets slutfas. Det har det större projektet Existentiell ensamhet – en utmaning i vården av svårt sjuka äldre personer (LONE) tagit fasta på, vars syfte är att utforska den existentiella ensamheten hos sköra äldre utifrån olika perspektiv – sköra äldre personers, deras närståendes och vårdpersonalens. Helena Larsson har skrivit sin avhandling inom projektet, med fokus på de närståendes perspektiv.
Det finns ytterst lite forskning om existentiell ensamhet och få tidigare empiriska studier. Existentiell ensamhet förekommer mest i teoretisk forskning inom filosofi, teologi och psykologi.
I sitt arbete har Helena Larsson utforskat närståendes egna upplevelser av existentiell ensamhet, deras uppfattningar om sköra äldre personers existentiella ensamhet samt kontrasterna mellan upplevelser och uppfattningar.
– Närstående runt omkring är viktiga både från ett samhällsperspektiv och för den enskilda personen. Samtidigt har närstående en komplex roll då de både blir involverade som vårdare och har sin roll som närstående.
Meningsfulla samtal hjälper
Helena Larssons studie visar att existentiell ensamhet framträder i övergångsfaser då man förlorar sin fasta punkt. Det kan vara en plats man måste flytta ifrån, eller en aktivitet man inte längre kan utföra, att man förlorar en partner eller genomgår en annan ofrivillig separation.
Den lindring som närstående främst pratar om är samtalet. Människor som blir bemötta i dessa situationer får lindring av mötet.
– Att få berätta hur man har det och hur man mår, både i formella grupper och informella med familj och vänner, har betydelse. Speciellt med andra som gått igenom samma sak, där man kan mötas kring den erfarenheten. Det är inget nytt, men jag hade kanske inte tänkt mig att det var så viktigt, berättar Helena Larsson.
Fotnot:
Sköra äldre definieras i studien som minst 75 år och i behov av varaktig vård och omsorg för att klara av sitt vardagliga liv.
Kontakt:
Helena Larsson, doktorand i vårdvetenskap vid Malmö universitet, helena.larsson@mau.se
Ordet corona är latin och betyder helt enkelt krona eller krans, och samma ord använder vi för den ljuskrans vi ser kring solen vid solförmörkelse. Om du studerar ett coronavirus avbildat i ett elektronmikroskop är det uppenbart varför viruset har fått sitt namn.
Virus är partiklar som måste utnyttja celler för att kunna föröka sig och därför definieras virus också som ”icke liv”. Den mest enkla viruspartikel består av några gener kodade som DNA eller RNA (våra gener finns kodade som DNA) omslutet av en proteinkapsel.
Coronavirus har sina gener i form av en lång enkelsträng av RNA (cirka 30 000 baspar) som är omsluten av proteiner. Runt denna struktur finns ett hölje, ett membran som viruset tagit med sig när den knoppat ut från den cell den infekterat. I detta membran sitter hos coronavirus ett antal virusspecifika ”proteinspikar” med speciella S-proteiner längst ut. Det är dessa spikproteiner som känner igen och binder in till värdcellen.
Bilder som denna, tagna av coronavirus i elektronmikroskop, påminner om den ljuskrans vi ser runt solen vid solförmörkelse och som kallas just korona, och därav namnet på viruset. Bild: Wikimedia Commons, CDC/Dr. Fred Murphy
I dag vet vi att det finns coronavirus som infekterar både människor och djur och de kan i enstaka fall bli zoonotiska, det vill säga att de kan spridas mellan djur och människor. Coronavirus kan delas in i fyra undergrupper, alfa-, beta-, gamma- och deltacoronavirus. Ursprungligen verkar det som att viruset funnits och evolverat* hos fladdermöss (alfa- och betagruppen) respektive hos fåglar (gamma- och deltagruppen).
Hos människan finns i dag sju olika varianter av viruset som orsakar allt från relativt lindriga övre luftvägsinfektioner till allvarliga lunginfektioner även i de nedre luftvägarna.
Från fladdermöss och djurmarknader till SARS och MERS
Det finns studier som visar att 5–10 procent av vanliga förkylningar under vinterhalvåret orsakas av coronavirus. De virusvarianter som kan orsaka de allvarligare infektionerna tillhör alla betacoronavirusgruppen och benämns SARS-CoV, MERS-CoV och SARS-CoV2. Innan utbrottet 2002–2003 ansågs coronavirusinfektioner mest problematiska inom veterinärmedicinen, speciellt de som spreds inom svinuppfödning. Dessa infektioner manifesterades som diarréer hos grisarna.
Det första allvarliga utbrottet av en dödlig coronavirusinfektion startade år 2002 i Guangdong, Kina. Det tog sedan en tid innan man hade identifierat att sjukdomen orsakades av en ny variant av coronavirus, kallad SARS-CoV. Själva sjukdomen kallades Severe Acute Respiratory Syndrome, förkortat SARS.
Man lyckades också spåra ursprunget till sibetkatter, ett kattliknande djur som fanns på en djurmarknad i staden, men virusvarianten kommer ursprungligen från infekterade fladdermöss. Till sist kom 37 länder att ha fall av SARS hos befolkningen, med majoriteten i Kina, Hongkong och Taiwan. Sedan år 2004 har inga nya fall konstaterats. Totalt har strax under 800 personer dött i denna variant av coronavirusinfektion, vilket uppgår till ca 10 procent av de infekterade, men det varierade mycket mellan olika åldersgrupper, där den äldre gruppen var överrepresenterad med cirka 50 procent dödsfall.
Sjukdomen Middle East Respiratory Syndrome (MERS) dök upp i Saudiarabien år 2012 och även om ursprunget åter igen verkade vara fladdermöss, misstänker man att kameler kan ha varit mellanvärdar. MERS-CoV smittar inte så effektivt mellan människor, något man baserar på det faktum att samtliga fall som har detekterats har smittats via nära kontakt inom familjer eller på sjukhus. Däremot är dödligheten hög, cirka 35 procent, vilket kan förklaras av just detta faktum att de som smittats i hög grad redan varit sjuka. Intressant att notera är hur spridningen av MERS skedde i Sydkorea år 2015.
Smittans ursprung var en person som rest runt i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Bahrain och som vid hemkomsten sökte vård hos två olika öppna vårdanstalter samt två olika sjukhus i Seoul. Detta ledde till omfattande smittspridning, där både vårdpersonal och patienter infekterades. Det här utbrottet slutade i Sydkorea med 184 smittade varav 38 dog (20 procent).
Kan kanske bli mindre aggressivt med tiden
Den aktuella coronavirussjukdomen som nu sprids kallas Coronavirusinfektion-19 (CoVid-19) och orsakas av den nya virusvarianten SARS-CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2). Den tillhör betacoronavirusgruppen och är till 70 procent lik SARS-CoV. Sjukdomen dök först upp i Wuhan i Kina i slutet av 2019, men är nu klassad som en pandemi, alltså en epidemisk sjukdom som förekommer över hela världen.
Även i detta fall tros viruset ha sitt ursprung hos fladdermöss, eftersom det är till 96 procent likt ett fladdermuscoronavirus, men att det sedan eventuellt spridits till något annat djur innan den infekterat människor. Som tidigare misstänker man att viruset förekom på en djurmarknad, eftersom många av de tidiga fallen hade besökt Huanan Seafood-marknaden i staden där även andra än akvatiska djur fanns till salu.
Till skillnad från de tidigare allvarliga varianterna av coronavirus, verkar det nya viruset lättare smitta från person till person. Det är därför smittan nu fått global spridning och finns ute i samhället, och inte är begränsad till enbart personer i nära relationer eller till vårdinrättningar. Hur och om viruset muterat vidare sedan den först spreds vet vi inte än, men om man ska gissa tror man att det kanske blir något mindre aggressivt med tiden.
Läget i dag är dock att mycket få människor är helt skyddade mot infektionen, helt enkelt bara de som tillfrisknat efter en infektion, men hur långt det skyddet räcker vet vi inte heller. Tyvärr får vi nog räkna med att detta virus kommer att finnas i en framtid, på samma sätt som HIV med sjukdomen AIDS dök upp och sedan etablerade sig. Trösten är dock att det stora flertalet av oss inte kommer att bli allvarligt sjuka.
Fotnot:
* Evolvera är när det skett en evolution, till skillnad från ordet utveckla behöver evolvera inte betyda att det utvecklats mot det bättre.
Text: Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi vid Högskolan Kristianstad
När ebolaviruset härjade i Västafrika 2015 arbetade Syna Ouattara, fil. dr i socialantropologi vid Gothenburg Research Institute, GRI, Göteborgs universitet, för Världshälsoorganisationen WHO för att mobilisera samhället.
När pandemin nu är ett faktum, och coronaviruset SARS-CoV-2 snabbt sprids i Sverige och resten av världen, så känner han igen flera av reaktionerna hos människor:
– Vad är det ligger bakom? Vad kan vi göra för att skydda oss? Vad ska vi göra? Det är frågor vi människor ställer oss när ett nytt virus börjar sprida sig i vår närhet, säger han, och fortsätter:
– När viruset började sprida sig i Kina uppstod samma typ av ryktesspridning och det var svårt att mobilisera allmänheten för att tillsammans bekämpa virusspridningen. Det finns en misstro bland många.
Tilltro till myndigheter en fördel
Om man ser på ett land som Sverige är förtroendet överlag högt för myndigheter och institutioner, konstaterar Syna Ouattara.
I en ny mätning av Novus som gjorts på uppdrag av SVT uppger till exempel ungefär hälften av de 1001 tillfrågade att de har mycket eller ganska högt förtroende för Folkhälsomyndigheten. Det här kan ge Sverige en fördel vad gäller möjligheten att hantera virusspridningen, tror han:
– Min erfarenhet vid ett virusutbrott är att det inte går att överskatta vikten av att människor litar på personen som ger information och som kommer och pratar med dem. Att Sverige är mer organiserat och att människor här har en större tilltro till myndigheter innebär en fördel i sådan här situation.
Han menar att det kan vara avgörande för en myndighet som vill föra ut information vid en hotfull situation att mobilisera människor som folk litar och lyssnar på:
– Det är dessa personer som måste mobiliseras för att sprida korrekt information, vara kommunikatörer. Annars är risken stor att man helt enkelt inte tror på vad de säger, säger han.
Rädslan är densamma
Även om ebola är långt dödligare än det nya coronaviruset, så menar Syna Ouattara att det finns flera paralleller:
– Rädslan är densamma, säger han.
I Västafrika har rädslan lett till svårigheter för sjukvårdspersonal och hjälparbetare som motarbetats, och i vissa fall attackerats. Enligt Syna Ouattara beror det delvis på att det finns en tradition att främlingar inte ska ta hand om sjuka.
– Hjälparbetarna kommer som främlingar, vilket gör att folk skyddar sina byar från det de ser som hotfullt. Liknande saker kunde vi se i Kina, där människor i vissa fall barrikaderade sig – Ingen skulle få komma in.
Lugn och saklighet viktigt
Skulle något liknande kunna ske i Sverige? Inte helt osannolikt, menar Syna Ouattara.
– Rädsla kan göra mycket med människor, och är man osäker så vill man inte ta risker, även om det kan bli överdrivna reaktioner som inte har någon egentlig effekt.
Något Syna Ouattara sett i sin forskning är att misstänksamhet mot andra är en vanlig reaktion vid en epidemi, men att det här är något som istället kan leda till svårigheter att skapa en gemensam mobilisering mot smittspridningen:
– Lugn och saklighet är det viktiga, även om det kan vara en utmaning.
Pulsåderbråck i buken, även kallat bukaortaneurysm, förekommer hos en till två procent av alla 65-åriga män i Sverige. Förekomsten hos kvinnor är avsevärt mycket lägre. Tillståndet innebär att pulsådern i buken är lokalt förstorad, vilket kan ge försvagade kärlväggar.
Flertalet som har sjukdomen är symptomfria, men om kärlet successivt utvidgas ökar risken för att det ska brista. Rökstopp har positiv inverkan på förloppet, och varje år behandlas ett tusental diagnostiserade personer i Sverige med förebyggande kärlkirurgi.
Om aortan brister är utgången dödlig till 70-80 procent, men dessa fall har blivit färre i takt med minskad rökning samt införandet av ett nationellt screeningprogram under åren 2006-2015. I dag omfattas alla 65-åriga män i Sverige, åtta av tio väljer att låta undersöka sig, och programmet har dessutom öppnat nya forskningsmöjligheter.
Inflammation viktig mekanism
Den aktuella studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, tillhör den relativt tidiga forskningen i spåren av screeningprogrammet. Underlaget omfattar 16 256 män som screenades i Göteborg 2013-2017. Antalet fall av bukaortaaneurysm i studien var 151, som jämfördes med 224 screenade och matchade kontrollpersoner.
Senior författare är Åsa Tivesten, överläkare och professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Vi har undersökt nivåer av olika undertyper av vita blodkroppar i blodet och kunnat se att vissa är förhöjda hos män där sjukdomen upptäckts vid screening, jämfört med kontrollpersoner som inte har den. Det här kan säga något om vilka mekanismer som är inblandade i sjukdomsutvecklingen, och all sådan kunskap kan få ett värde, säger hon, och fortsätter:
– Resultaten stärker hypotesen att inflammation är en viktig mekanism för utveckling av aneurysm, vilket kan få betydelse för framtida utveckling av läkemedel. I dag är kirurgi enda möjliga behandlingen, men skulle man i framtiden kunna behandla med läkemedel på ett tidigare stadium skulle det vara ett stort framsteg.
Nya perspektiv
Försteförfattare i studien är Marcus Langenskiöld, överläkare och docent i kärlkirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det intressanta är att vi hittat faktorer som är kopplade till förekomsten av sjukdomen även sedan rökningen är bortjusterad. Därmed öppnas ett forskningsfält där vi skulle kunna se vad som ligger bakom att vissa aneurysmer växer, och andra inte. För tillfället har vi inga mediciner som påverkar tillväxten, men studien öppnar nya forskningsmöjligheter, säger han.
– Fördelen är att vi nu har screenade patienter, matchade kontroller och ett framåtsyftande perspektiv, fortsätter Marcus Langenskiöld. Många forskningsrapporter i fältet, inte minst inom området vita blodkroppar, bygger på data från patienter som kommit in akut till sjukhus, och då blir materialet missvisande.
Marcus Langenskiöld, överläkare och docent i kärlkirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, marcus.langenskiold@vgregion.se
Åsa Tivesten, överläkare och professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, asa.tivesten@medic.gu.se
Jordbrukets och matens miljöeffekter diskuteras intensivt. Men de vanligaste analysmetoderna bortser ofta från avgörande faktorer, enligt en internationell forskartrio. Den vanligaste metoden för att bedöma miljökonsekvenserna av jordbruk och mat är livscykelanalys, LCA. Studier som använder denna metod visar ibland att ekologiskt jordbruk är sämre för klimatet, eftersom det ger lägre avkastning och därför behöver större markyta för att producera en viss mängd mat jämfört med konventionellt jordbruk. Denna slutsats drogs till exempel i en studie i Nature Communications, som rapporterades av många medier, bland annat BBC.
Men enligt de tre forskarna från Frankrike, Danmark och Sverige är denna LCA-tillämpning allt för förenklad, och missar därför viktiga fördelar med ekologiskt jordbruk. Forskarna har analyserat en mängd LCA-studier.
Livscykelanalys ger begränsad bild
– Vi är oroliga över att LCA ger en för begränsad bild, vilket riskerar att leda till dåliga politiska och samhälleliga beslut. När man jämför ekologiskt jordbruk med intensivjordbruk finns det bredare effekter som inte fångas upp tillräckligt med dagens metoder, säger Christel Cederberg på Chalmers.
Till exempel är biologisk mångfald helt avgörande för funktionen och stabiliteten i våra ekosystem. Men den biologiska mångfalden minskar världen över, och intensivjordbruket har visat sig vara en av huvudorsakerna till negativa trender såsom förluster av insekter och fåglar. I ett öppet brev i tidskriften Nature Ecology & Evolution manade 65 forskare nyligen till åtgärder inom jordbruket för att insektsnivåer ska bevaras och återhämta sig.
Intensivjordbruk ger högre avkastning, men ekologiskt jordbruk skapar andra värden. Bild: Yen Strandqvist /Chalmers
Jordbruket upptar globalt mer än en tredjedel av vår landyta, så kopplingar mellan jordbruk och minskad biodiversitet har oerhört stor betydelse.
– Vår analys visar att dagens LCA-studier sällan räknar in effekterna på biologisk mångfald, och därför missar fördelen som ekologiskt jordbruk har. Tidigare studier har visat att ekologiska åkrar har runt 30 procent högre biodiversitet än konventionella åkrar, säger Marie Trydeman Knudsen på Århus universitet i Danmark.
Bekämpningsmedel inte med i beräkningen
Omfattande besprutning är ett annat orosmoln. Mellan år 1990 och 2015 ökade den globala användningen av kemiska bekämpningsmedel med 73 procent. Giftrester i mark, vattendrag och mat kan vara skadliga för människors hälsa och för ekosystem på land och i vatten, och kan orsaka förluster av biologisk mångfald.
Inom ekologiskt jordbruk används inga kemiska bekämpningsmedel. Men få LCA-studier tar med det i beräkningen.
Ännu en aspekt är jorderosion och minskad markbördighet som orsakas av ohållbara jordbruksmetoder – även det är något som sällan beaktas i LCA-studier. Därför missar man ofta fördelarna med ekologiska metoder såsom bättre växtföljder och naturlig växtnäring.
Avgörande är att LCA utvärderar miljöeffekter per kilo produkt. Det gynnar intensivjordbruk som kan ha lägre belastning per kilo produkt, men högre belastning per hektar landyta.
– Med LCA tar man bara med den totala avkastningen i beräkningen. Ur det perspektivet stämmer det förstås att intensivjordbruk ofta presterar bättre. Men detta är inte hela sanningen när vi tittar på det större jordbruksekosystemet. Ett varierat odlingslandskap med mindre fält, fler häckar och stenmurar och många olika grödor ger andra fördelar – till exempel högre biologisk mångfald, säger Hayo van der Werf på forskningsinstitutet INRAE i Frankrike.
Den produktbaserade livscykelanalysen misslyckas också med att fånga in nyanserna hos agroekologiska jordbrukssystem, som ekologisk odling är ett exempel på, vilka förlitar sig mer på naturliga processer och anpassas till lokala ekosystem. LCA behöver en mer finjusterad metodik, menar Christel Cederberg.
Förutsätter oförändrad efterfrågan
En annan brist är när hypotetiska ”indirekta effekter” tas med i beräkningen. Exempelvis antagandet att den lägre avkastningen hos ekologiskt jordbruk automatiskt kan översättas till ökade koldioxidutsläpp, på grund av högre markanspråk som kan leda till avskogning. Att värdera sådana indirekta effekter är problematiskt.
– Ta till exempel den ökande efterfrågan på ekologiskt kött. Med traditionella LCA-studier förutsätter man att den totala köttkonsumtionen kommer att förbli oförändrad, och att större arealer därför kommer att behövas. Men konsumenter som blir motiverade till att köpa ekologiskt kött av miljömässiga och etiska skäl kommer troligtvis också köpa mindre kött. Det har knappt gjorts några studier om den här typen av konsumentbeteende, så det är väldigt svårt att räkna in effekterna av sådana sociala skiften nu, säger Hayo van der Werf.
– Dagens LCA-metodik och tillämpningar är helt enkelt inte tillräckligt bra för att utvärdera agroekologiska odlingssystem, såsom ekologiskt jordbruk. Metoden behöver utvecklas och kopplas ihop med andra verktyg för miljöutvärdering för att få fram en mer balanserad bild, säger Christel Cederberg.
Christel Cederberg, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, christel.cederberg@chalmers.se
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt detta samband hos skalbaggar av arten Callosobruchus maculatus.
– Många forskare som jobbar med reproduktionsbiologi hos människa och mer generell evolutionsteori, har intresserat sig för det här. Hypotesen är alltså inte ny, men experiment som testar den har saknats. Och det är där vi hoppas att vår studie kan bidra med en viktig pusselbit, säger David Berger vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Hos insekter precis som hos fiskar, fåglar och däggdjur parar sig ofta flera hanar med samma hona. Detta leder till en form av sexuell selektion där hanarnas spermier konkurrerar om att befrukta honornas ägg. Hanar som producerar fler eller mer konkurrenskraftiga spermier vinner tävlingen och blir pappor.
Ökad konkurrens ger högre mutationshastighet
Forskning vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala Universitet har kunnat visa att ökad konkurrens mellan hanar kan leda till en högre mutationshastighet och fler nya skadliga mutationer i avkomman.
Skador i arvsmassans dna uppkommer vid varje celldelning men förhindras eller repareras vanligtvis av ett effektivt, men kostsamt, cellulärt övervakningssystem. Den nya studien visar att spermieproduktion hos konkurrerande hanar hos skalbaggen Callosobruchus maculatus görs på bekostnad av den här cellulära övervakningen.
I försöken utsattes skalbaggshanarna för strålning i syfte att orsaka skador på arvsmassan. Efter att ha fått tid på sig att reparera skadorna fick hanarna para sig med honor och bli pappor. Forskarna följde sedan avkomman och mätte hur mycket den varierade i kvalitet flera generationer framåt och fann att hanar som hade hållits i grupp och därmed upplevt en risk för spermiekonkurrens fick avkommor med fler nya skadliga mutationer än hanarna som levt ensamma.
Effekten jämnar ut sig många generationer senare
Hanlig konkurrens behöver dock inte på leda till sämre genhälsa, påpekar forskarna bakom studien. Studien visar nämligen också att hanar från populationer som upplevt hög spermiekonkurrens under många generationer anpassat sig till de nya förhållandena och producerar fler spermier och mer levnadskraftig avkomma jämfört med hanar som anpassat sig till ett liv i monogami.
–Även om den direkta effekten av spermiekonkurrens är att öka antalet nya mutationer hos avkomman, kan den långsiktiga effekten av sexuell selektion paradoxalt nog leda till en lägre mutationshastighet, säger David Berger.
Forskarna bakom studien förklarar att de här båda mekanismerna är viktiga för hur genetisk variation uppkommer och bevaras hos djurarter där hanar konkurrerar om parning. Det har i sin tur betydelse för möjligheten till evolutionär anpassning eftersom detta kräver genetisk variation.
