I studien har 349 vuxna alkoholberoende följts upp först efter två och ett halvt år och sedan fem år efter avslutad behandling. Bland klienterna hade en grupp målet att bli helnyktra, en annan att ha en kontrollerad alkoholkonsumtion. För en tredje grupp fanns inget mål uppsatt. Alla klienter i studien hade gått i olika evidensbaserade behandlingar i Region Västra Götaland; två 12-stegsbehandlingar och en psykosocial behandling
– Vår forskning visar att majoriteten av klienterna antingen var helnyktra eller hade en låg till måttlig alkoholkonsumtion vid båda uppföljningstillfällena, säger psykolog Kristina Berglund, en av forskarna bakom studien.
– Men bäst resultat visar gruppen som hade helnykterhet som mål, säger hon.
Fler nyktra med helnykterhet som mål
Av de klienter med helnykterhet som mål var 76 procent antingen helnyktra eller hade en låg till måttlig alkoholkonsumtion efter fem år. Som jämförelse hade 59 procent i gruppen med kontrollerad konsumtion samma låga konsumtion, och bland dem utan mål när de startade behandlingen var motsvarande siffra 61 procent.
Det som utmärkte klienter med nykterhet som målsättning var också att de hade dubbelt så hög alkoholkonsumtion som de andra klienterna, drygt 11 flaskor vin i veckan i medeltal, när de påbörjade behandlingen. De hade också haft problem länge, i medeltal i 13 år.
Andra studier har visat på samma resultat, men ingen har tidigare följt upp behandlingarna efter så lång tid som denna. Resultaten har betydelse för den pågående debatten om nykterhet kontra kontrollerad alkoholkonsumtion som behandlingsmål vid alkoholberoende.
– Det är viktigt att de som behandlar personer med alkoholproblem upplyser klienterna att helnykterhet är den mest effektiva målsättningen för att resultatet ska hålla över tid. Detta gäller speciellt för de klienter som under en lång tid haft en hög alkoholkonsumtion, säger Kristina Berglund.
Fotnot:
Studien är gjord inom det longitudinella och tvärvetenskapliga projektet Gothenburg Alcohol Research Project (GARP) vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
– Att barn med Downs syndrom och svår intellektuell funktionsnedsättning även har autism är något man ofta inte tror och inte utreder. Vi efterlyser ökad observans och rekommenderar att screening ska erbjudas alla dessa barn, oavsett ålder, säger Ulrika Wester Oxelgren, överläkare i barnneurologi på Akademiska sjukhuset och ansvarig för en forskningsstudie vid Uppsala universitet om kopplingen mellan Down syndrom och autism.
Downs syndrom (DS) är den vanligaste kromosomavvikelsen och den vanligaste orsaken till intellektuellt funktionshinder, tidigare benämnt utvecklingsstörning. Det är framförallt kommunikation/språk och förmåga att ta till sig teoretisk kunskap som påverkas. Men många barn med DS har även hyperaktivitet, impulsivitet och sociala svårigheter.
Länge ansågs det att barn med DS inte kunde ha ADHD eller autism. Tecken på dessa tillstånd kopplades till barnets utvecklingsstörning och bedömdes inte gå att åtgärda. Bara för några år sedan uppskattades 5-10 procent av barnen med DS ha autism, jämfört med 1-2 procent av befolkningen i stort.
Var tredje har även autism eller ADHD
– Vår forskning har visat att det rör sig om betydligt fler, att drygt vart tredje barn med DS har autism eller ADHD. Rekommendationen är att alla barn med DS ska screenas för dessa tillstånd vid 3 respektive 5 års ålder, säger Ulrika Wester Oxelgren.
Nu kan forskarna även konstatera att graden av intellektuell funktionsnedsättning, är svårare än vad man tidigare trott hos barn med DS och att svårighetsgraden ökar när barnen blir äldre.
De föreslår därför att alla barn med DS bedöms igen inför högstadiet avseende utvecklingsnivå så att undervisningen kan anpassas till rätt nivå.
Som en del i forskningen har en intervention genomförts för de barn som fått autismdiagnos. Enligt Ulrika Wester Oxelgren kunde de barn och ungdomar som deltog uppfylla sina träningsmål i mycket hög utsträckning och föräldrarna var positiva i sina omdömen.
– Vi menar att även äldre barn och tonåringar kan ha nytta av autism-intervention med utbildning och träning som oftast bara används för yngre barn. Intervention bör därför erbjudas alla barn med DS som får autismdiagnos, oavsett ålder, avrundar hon.
– I Sverige litar vi på staten och våra myndigheter. Det kan vara bra. Men ibland går det för långt. Makten legitimeras med ett harmonitänkande i relationen mellan stat och individ, vilket leder till en intimisering som kan undergräva rättssäkerheten. Allt kan inte lösas i samförstånd. Ibland blir det konflikt och då blir det tydligt att myndigheten har ett maktövertag, säger Matthias Abelin, doktor i socialantropologi vid Lunds universitet.
Sjukförsäkrade, jurister, handläggare och experter har intervjuats. Matthias Abelin har också närstuderat ett tjugotal överklagandefall samt studerat historiska källor, tidigare forskning, tillsynsrapporter och mediebevakning.
Rättskulturen bakom felbehandlingar
Enligt Matthias Abelin kan felbehandlingen av individer förstås utifrån den rättskultur som råder i Sverige. Det vill säga föreställningar och normer i relationen mellan stat och individ.
Matthias Abelins slutsats är att den svenska rättskulturen utmärks av ett svagt rättsmedvetande kombinerat med förhållandevis starka myndigheter, en svag riksdag och svaga domstolar. Abelins, och även andras forskning, visar bland annat att riksdagen och domstolarna inte tar ansvar för ett fungerande regelverk och att domstolarna kan agera partiskt.
Den offentliga retoriken från Försäkringskassan är dock att man stramat upp rättssäkerheten, till skillnad mot tidigare då man var lite för generös och slapp med att kolla intyg. Hur går det ihop?
Lyhörd för politiskt styrning
– Min bedömning är att den verkliga orsaken är en annan än den Försäkringskassan påstår. Mellan år 2005 och 2008 debatterades rättssäkerheten i sjukförsäkringen i medier. Ungefär samma debatt återkom mellan 2015 och 2018. Under båda perioderna fanns det ett regleringsbrev med krav på besparingar och de politiskt beslutade besparingarna genomfördes effektivt och på kort tid. Man har alltså varit för lyhörd för politisk styrning, säger Matthias Abelin.
Sverige avviker särskilt från jämförbara länder med sin dåligt utvecklade och föga ändamålsenliga process i förvaltningsdomstolarna. Det kan handla om allt från utredningsskyldighet, kommunikation och bevisvärdering till beslut som inte motiveras på ett nöjaktigt sätt. Exempel på vilka konsekvenser detta kan få för enskilda är en av avhandlingens främsta bidrag jämfört med tidigare forskning, enligt Matthias Abelin.
Dålig rättslig hantering
Under sitt doktorandarbete har han kommit i kontakt med många personer. Enligt honom är alla som är insatta medvetna om de brister som finns i den rättsliga hanteringen. Att läkare inte skriver riktiga intyg (även om de vill sjukskriva) är alla medvetna om, och det har nyligen bekräftats i en annan avhandling. Att riksdagen inte lagstiftar ordentligt eller håller efter myndigheterna är något som experter i socialrätt klagar över i artiklar och böcker. Fackets jurister säger samma sak.
Att domstolarna inte är självständiga är något som de flesta insatta intygar, och det finns nu, för första gången, systematiska empiriska belägg för det i forskning och tillsynsrapporter. De starkaste beläggen har till och med tagits fram av en av regeringens egna myndigheter: Inspektionen för socialförsäkringen.
Inte oberoende domstolar
– År 2014 gav Inspektionen för socialförsäkring ut en rapport som konstaterade att domstolarna i socialförsäkringsärenden inte agerar oberoende. Trots att detta är en skandal, passerade deras slutsatser ganska obemärkta förbi i medier. Mina observationer landar i slutsatsen att medierna har bristande kunskap, eller intresse, för rättsfrågor. Vilket på sitt sätt är en logisk konsekvens, eftersom medierna är en del av ekosystemet, säger Matthias Abelin.
En tillbakablick kastar ett förklarande ljus på den svenska rättskulturen. Efter en genomgång av 1900-talets debatter om rättskontroll av förvaltningen drar Matthias Abelin slutsatsen att arbetarrörelsen aldrig riktig gjort upp med det gamla Överhetssverige, utan tvärtom anammade den äldre, mer konservativa rättsuppfattningen.
Paternalistisk förvaltningsrätt
I sin avhandling diskuterar han bland annat begreppet ”statsindividualism” och kopplar det till begreppet ”konfliktfylld paternalism” och historiska paralleller till utvecklingen av tysk socialrätt under 1800-talet.
– Tage Erlander hånade i riksdagen 1954 de konservativas tal om att myndigheterna bara ville medborgarnas bästa. Det var ju inte arbetarrörelsens historiska erfarenhet. Däremot ville han inte ändra på det gamla paternalistiska svenska förvaltningsrättssystemet. Det fick vara kvar och skapade sedan problem för Sverige i Europadomstolen för mänskliga fri- och rättigheter på 1980-talet. Min historiska tolkning är att det är den traditionen som fortfarande lever kvar och kommer till uttryck i problemen med sjukförsäkringen, säger Matthias Abelin.
Kontakt:
Matthias Abelin, doktor i socialantropologi, Lunds universitet, mawork@pm.me
Ett sätt att minska flygets koldioxidutsläpp är att bygga lättare flygmotorer som drar mindre bränsle. Men det kräver att man kan sammanfoga komponenterna med hjälp av effektiv och högkvalitativ lasersvetsning. Flera forskare arbetar parallellt med att undersöka vilka mätmetoder som kan bidra till att höja kvaliteten på lasersvetsning. Edvard Svenman på Högskolan Väst är en av dem. Han har på uppdrag av GKN Aerospace i Trollhättan fördjupat sig i en mätmetod som är intressant för deras produktion.
– Det handlar om att göra svetsningen rätt från start och slippa kostsamma efterjusteringar av svetsfogar som inte håller måttet. Inom det här produktområdet är det extremt höga precisionskrav som gäller, förklarar Edvard Svenman som nyligen presenterade sin avhandling på Högskolan Väst.
Koll på spaltens bredd och höjd
– Det finns flera mätmetoder som kan vara aktuella för olika typer av lasersvetsapplikationer. Jag har utvecklat och förbättrat en induktiv mätmetod så att man kan mäta mycket smala spalter både på höjden och bredden. Om plåtarna rör sig i sidled eller höjdled under svetsningen varnar systemet.
Vid den här formen av induktiv mätning används två elektriska spolar – en på var sin sida om spalten som ska svetsas samman. Med hjälp av högfrekventa strömmar som överförs till metallen kan man kontaktfritt mäta spaltens position och bredd, och dessutom eventuell höjdskillnad mellan plåtarna. Metoden ger ett mätområde på cirka en millimeter runt spalten, vilket gör den användbar vid robotiserad lasersvetsning.
Mäter riktigt smala spalter
– Jämfört med optiska mätmetoder så kan den här induktiva mätmetoden mäta mycket smala spalter, under en tiondels millimeter. Men den har vissa begränsningar i mätningens noggrannhet när det finns en differens både i spaltbredd och höjdskillnad mellan plåtarna.
– Därför kan man med fördel kombinera den induktiva mätmetoden med optiska mätmetoder. Något som kan undersökas närmare om GKN Aerospace väljer att testa detta i sin produktion.
Kan göra rätt direkt
Edvard förklarar att industrin har mycket att vinna på att optimera lasersvetsningsprocessen med hjälp av pålitliga mätmetoder.
– Framförallt blir det möjligt att öka automatiseringen i produktionen. Med snabbare förberedelser och minimerat arbete med efterjusteringar höjs kvaliteten och det sparar både tid och resurser. Det blir helt enkelt lättare att göra svetsfogen rätt direkt.
– Att kunna automatisera lasersvetsning kräver effektiva mätmetoder. Det är en av flera nyckelfaktorer för att kunna tillverka lättare flygmotorer och på så vis minska bränsleåtgången för flygplan.
Nya arbetsuppgifter på GKN
Edvard är civilingenjör inom teknisk fysik och har arbetat på GKN:s instrumentavdelning i Trollhättan sedan 2007. Idén till att börja forska inom mätmetoder dök upp för fyra år sedan.
– Jag har länge funderat på att gå en forskarutbildning och när jag fick frågan från GKN 2015 såg jag en utmärkt möjlighet att utvecklas och lära mig mer. Som industridoktorand har jag kunnat arbeta mer systematiskt och med en bred angreppsvinkel i forskningsuppdraget – det vill säga att jag kan kombinera det akademiska perspektivet med de konkreta frågeställningar som industrin har.
– Eftersom jag har tillbringat största delen av de här fyra åren på Produktionstekniskt Centrum har jag också kunnat ta del av annan forskning som pågår här. Det har varit mycket stimulerande.
Efter doktorsexamen går Edvard tillbaka till sin ordinarie anställning på GKN i Trollhättan men kommer nu att arbeta med produktutveckling.
– Till viss del kommer jag att jobba på samma sätt som under forskningstiden – men det blir förstås mer fokus på industriapplikationer.
År 2007 sänktes marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare i och med det första jobbskatteavdraget. Forskare har i en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) studerat hur uttaget av vab förändrades i par där den ena föräldern fick en skattesänkning, jämfört med par som inte fick det. Enligt ekonomisk teori borde den föräldern som får sänkt skatt jobba mer, då hans eller hennes lön beskattas mindre. Föräldern med högre marginalskatt antas istället vabba mer.
Vab = vård av barn
När man vabbar, det vill säga stannar hemma från jobbet eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn, utbetalar Försäkringskassan tillfällig föräldrapenning.
Rapportförfattarna fann att skattesänkningen ledde till att föräldrar omfördelade vab-dagarna. Den förälder som fick sänkt skatt jobbade mer och den som inte fick sänkt skatt vabbade mer. Skattningar visar att om skillnaden i marginalskatt mellan mannen och kvinnan ökade med 10 procent så ökade skillnaden mellan mannens och kvinnans uttag av vab med 8 procent.
Olika grupper reagerar olika på skattesänkning
Olika demografiska grupper påverkas olika mycket. Vissa par reagerade starkare när mannen fick en skattesänkning medan andra par reagerade starkare när kvinnans skatt sänktes.
Gifta par, par där mannen tjänade mer än kvinnan och par där båda föräldrarna vuxit upp utanför Norden reagerade starkare när pappans skatt sänktes. Papporna jobbade då mer och mammorna tog ut mer vab. Dessa par tycks vara mer benägna att reagera på ekonomiska incitament som är i linje med en traditionell könsfördelning av vab-dagarna.
Sambopar, par där kvinnan tjänade mer än mannen och par där åtminstone ena föräldern vuxit upp i Norden tenderar att reagera starkare om kvinnan fick en skattesänkning. I de här paren tog mannen ut mer vab. I dessa par leder en skattesänkning för kvinnan till en mer icke-traditionell fördelning.
– Att olika grupper reagerar olika på reformer, och att könsnormer tycks spela in, är viktigt om man vill påverka hur föräldrar fördelar barnomsorg genom ekonomiska incitament, säger Peter Skogman Thoursie, en av forskarna bakom rapporten.
172 000 småbarnsföräldrar i studien
Rapportförfattarna följer drygt 172 000 yrkesarbetande småbarnsföräldrar mellan åren 2006 och 2007. Paren var sambos eller gifta och det yngsta barnet föddes 1996–2003. Data kommer från Statistiska centralbyrån.
– Tidigare har det antagits att många asylsökande inte vill delta i hälsoundersökningar, men mina studier tyder på att det låga deltagandet snarare beror på strukturella hinder, säger Robert Jonzon, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
I hans avhandling framgår att det råder avsevärda skillnader mellan Sveriges 21 landsting och regioner ifråga om strukturer, rutiner, uppföljning och resultat för hälsoundersökning av asylsökande. I stor utsträckning sker hälsokontroller av asylsökande vid särskilda vårdenheter parallellt med den ordinarie primärvården, och initial information till asylsökande om inbjudan till undersökning sköts av Migrationsverket. Problem i kommunikationen innebär bland annat att tillgängligheten begränsas. Under många år i följd har mindre än 50 procent av de asylsökande genomgått någon hälsokontroll, men de regionala variationerna är stora.
Positiva till hälsoundersökning
I avhandlingen uttrycker asylsökande ofta en positiv inställning till att bli erbjudna hälsoundersökning, men attityden är ändå ambivalent. Asylsökande känner misstro mot myndigheter och saknar information om syftet med hälsoundersökningen och om resultatet kan komma att påverka deras asylansökan.
Bland dem som hade genomgått undersökningen blev attityden mer negativ efteråt. De asylsökande upplevde att hälsoundersökningen var begränsad till att fokusera på smittsamma sjukdomar, exempelvis HIV, men inte på de hälsoproblem de själva upplevde att de behövde hjälp med.
I avhandlingen skissar Robert Jonzon hur ett nytt nationellt hälsofokuserat mottagningssystem för migranter skulle kunna se ut. I ett sådant system skulle tillgången till hälso- och sjukvård utgå från vårdbehov istället för migrantstatus och grunden för att ha kommit till Sverige. Ansvaret för information skulle flyttas från Migrationsverket till hälso- och sjukvården.
Föreslår gratis hälsocheck
– Alla nyanlända skulle kunna få en hälsocheck till ett första gratis besök i den vanliga primärvården. Fokus vid det första besöket skulle vara en hälsointervju för bedömning av ytterligare åtgärder samt en likvärdig och grundläggande information om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, med fokus på primärvården som första vårdinstans. I ett sådant system finns inget behov av parallella vårdsystem som idag, säger Robert Jonzon.
Avhandlingen baseras på tre studier som genomförts 2010-2013. En studie innehåller enkäter med landets alla primärvårdsenheter som hade uppdrag att genomföra hälsoundersökningar bland asylsökande samt bland administratörer på regioner och landsting med ansvar för hälsoundersökning av migranter. Studie två innehåller kvalitativa intervjuer med asylsökande från Eritrea som varit i Sverige upp till fem år. Studie tre var en enkät bland elever på slumpvis utvalda skolor som undervisade i svenska för invandrare.
Robert Jonzon är uppväxt i Jönköping, utbildad narkossköterska, men som tidigt kom att arbeta med hälsobistånd i Nepal vilket ledde till studier i medicinsk antropologi, sociologi, statsvetenskap och folkhälsovetenskap. Därefter arbete på Socialstyrelsen och på Smittskyddsinstitutet. Han arbetar idag vid Folkhälsomyndigheten.
Killing, kulting och kalv – tre djurbarn som är minst lika söta som en kattunge eller valp. Ändå har vi inga problem med att äta upp dem när de blir äldre, något vi knappast skulle göra med hunden eller katten (inte i vår del av världen i alla fall).
Som det rovdjur människan är, valde hon att omge sig med likasinnade och istället förtära gräsätare, vilka domesticerades för att bli mat och material. Kanske tyckte vi inte att de var lika intelligenta som exempelvis hunden? De senaste årens forskning har dock gjort stora framsteg vad gäller att förstå våra boskaps inre liv.
Bättre djursyn förr
Numera vet vi till exempel att kotletten på tallriken och ägget på frukostbordet kommer från djur vars känslor och tankar inte skiljer sig så mycket från våra egna. Ändå har de inte fått samma upphöjda status som våra sällskapsdjur. Varför?
– Det är en försvarsmekanism. Det är en jobbig insikt att bära med sig, att man slaktar intelligenta djur under ibland fasansfulla omständigheter för att vi ska få billigt kött. Det är lättare att göra grymma saker mot djuren om man bestämmer sig för att de inte är tillräckligt fullvärdiga, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet och författare till boken ”Djurens känslor – och vår känsla för djur” som publicerades 2018.
Enligt honom beror det också på alienation. Inställningen att grisar är smutsiga och höns yra i huvudet är en produkt av urbaniseringen och det faktum att de flesta av oss aldrig kommer i närheten av exempelvis en höna i produktionsmiljö. Då är det heller inte så lätt att ha insikt i djurens liv, menar han. För att visa på motsatsen tar han sin svärmor som exempel.
– Hon växte upp på en gård tillsammans med djuren och såg dagligen hur de betedde sig. Hon skulle aldrig drömma om att göra skillnad på känslolivet mellan kor, grisar och hundar. Ungefär som vi hundägare gör idag, eftersom vi har våra hundar omkring oss dygnet runt.
Lever inte som vi lär
Även i de delar av världen där befolkningen äter hund görs skillnad på hund och hund. För även i dessa länder förekommer hundar som sällskapsdjur.
– Det man äter upp slår man i från sig. Man intalar sig att det handlar om ett annorlunda djur än det man har hemma fastän det är precis samma djur med exakt samma känsloliv.
I och med att allt mer forskning om nyttodjurens kognitiva och emotionella funktioner visar på kännande och intelligenta djur, borde också fler och fler bojkotta kött och mejeriprodukter, eller?
Nej, inte nödvändigtvis menar Per Jensen.
– Det finns undersökningar i den lilla skalan som visar att om man frågar konsumenter hur viktigt det är med djurens välfärd så är nästan alla positiva. När man sedan tittar i deras matkasse när de är på väg ut ur affären så stämmer deras inköp inte alls med vad de säger.
Per Jensen ser gärna mer forskning på hur människor tar till sig information. För även om vi vet att något är dåligt vid produktionen av ett livsmedel, avstår vi sällan från det. Han vill inte komma med några pekpinnar huruvida folk ska äta kött eller inte, men menar dock att det aldrig är fel att basera sina beslut på korrekt information.
– Om man baserar sin moraliska ståndpunkt på hur djur fungerar, och har fått felaktig information, så blir också slutsatsen fel. Jag vill bara att folk ska veta hur djuren fungerar så att de gör ett informerat val.
Kaninens nitlott
Det är inte bara lantbrukets djur som dragit en nitlott i sin relation till människan. Alla djur som inte är till direkt nytta för människan, fysiskt eller psykiskt, tenderar vi att underskatta och selektera bort. Djur som liknar oss själva, till exempel däggdjur, får förtur i vårt sinne och det är inte en slump att Världsnaturfonden marknadsför sig med en panda istället för en utrotningshotad lax.
– Det är lättare att skydda djur som liknar oss själva. Många ser till exempel på fiskar som ett främmande väsen från ett främmande element, vilket medför att vi generellt sett har lite empati för dem. De framkallar inte samma känsla som söta djur, säger Helena Röcklinberg, docent och universitetslektor i djuretik vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I just fallet fiskar tror hon dock att de allra flesta vet att de är kännande varelser, men att ta till sig det skulle betyda att vi måste ändra på så mycket och då kickar förnekelsen in igen.
Även generellt gulliga djur som exempelvis kaninen, som ofta porträtteras som oemotståndligt gulliga, kan lida av att favoriseras.
– Kaniner är väldigt ängsliga, ändå är de vanliga som husdjur till barn. Vi köper dem för att de är söta och har mjuk päls, men vad man får är ofta en rädd liten kanin i en bur.
Kaninen definieras alltså utifrån sitt utseende som kelig, när det i själva verket är mer troligt att den vill gömma sig i en håla i underjorden.
Forskning om boskaps kognitiva förmåga
Höns: En studie vid universitetet i Bristol gick ut på att lära en höna att mat som serverades ur en röd skål smakade illa. Därefter placerades hönan i ett annat rum med utsikt över matplatsen samtidigt som hennes kycklingar släpptes in i det första rummet. Kycklingarna serverades vanlig mat, men ur den röda matskålen.
– När hönan såg att de åt ur den röda skålen visade hon tydliga tecken på att bli upprörd, till exempel kacklade och pockade på kycklingarnas uppmärksamhet, vilket forskarna tog som ett tecken på empati, säger Per Jensen.
En annan hönsstudie, även den vid universitetet i Bristol samt universitetet i London, gick ut på att studera hur hönor reagerade när deras ungar utsattes för obehag. Forskarna placerade hönan och kycklingarna i var sin avdelning i en låda så att de var åtskilda, men ändå nära. Eftersom forskarna inte ville skada kycklingarna använde de sig av mild stress (en luftpuff från en sprayflaska). Först sprayade de hönan och sedan ungarna och det visade sig att hönan reagerade nästan lika starkt när kycklingarna sprayades som när hon själv fick luft på sig. Pulsen ökade och beteendet påverkades samtidigt som kroppstemperaturen steg. Alla tecken tyder på att hönan blev lika stressad av att se sina ungar drabbas som att själv utsättas för obehag.
Gris: I en holländsk studie från universitetet i Wageningen fick en grupp grisar lära sig att förknippa en musiksnutt med antingen något negativt eller positivt. Bach betydde att grisarna fick komma till en box som hade massor av halm och gömda godsaker. Marschmusik betydde att de isolerades i en tom box utan kompisar. Grisarna blandades sedan med en grupp otränade grisar. När de olika musikstyckena spelades förändrades beteendet hos de vana grisarna, vilket även smittade av sig på de ovana grisarna. När de tränade grisarna blev glada blev de otränade det också.
– Forskarna kallade det för emotionell smitta, men jag tycker att ordet empati passar ganska bra in här, säger Per Jensen.
Ko: – Hela mjölkproduktionen bygger på att man tar kalven från kon tidigt för att ta mjölken till mänsklig konsumtion. Då har man funderat på hur ko och kalv påverkas av att bli separerade, säger Per Jensen.
Forskare vid universitetet i Wien upptäckte att det tog flera dagar innan kon kom till ro igen och slutade att råma efter kalven. Kalven i sin tur uppvisade ett depressivt tillstånd, även kallat kognitiv snedvridning, vilket även kan drabba människor som har varit med om något traumatiskt. Kalvarna blev till exempel med pessimistiska, vilket testades genom att lära kalvarna att det fanns mjölk på ett ställe och ingen mjölk på ett annat ställe.
– Därefter presenterades en flaska mittemellan. Då visade det sig att kalven som hade tagits från sin mamma avstod att gå till flaskan, trots chansen att få mat. Det vill säga, den hade en mer pessimistisk syn på saker och ting.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
För drygt hundra år sedan fanns många fler ljunghedar i sydvästra Sverige än idag. I Halland var cirka en tredjedel av landskapet ljunghedar på 1800-talet.
Guldlöpare. Bild: Per Axell
Det milda kustklimatet bidrog till att det gick att ha djuren ute året runt och på vintern var det främst ljung som betades. Olika delar av ljungheden brändes årligen, så att det alltid fanns tillgång till unga, näringsrika ljungplantor.
– Landskapet var därför väldigt varierat. På de nybrända ytorna fanns spirande vegetation där marklevande småkryp grävde bon och hittade föda. I äldre vegetation blommade fibblor, blåklockor och andra örter som lockade till sig bin och fjärilar, säger Mattias Lindholm.
Ersattes av barrskogar
Men i början av 1900-talet påbörjades stora beskogningsprojekt och ljunghedarna ersattes av barrskogar.
– Idag återstår bara några få procent av den ursprungliga arealen av ljunghed i sydvästra Sverige. Det mesta av den kvarvarande ljungheden bränns inte lika frekvent och består av gammal ljung och enbuskar, säger Mattias Lindholm.
Svenska ljunghedar tillhör den så kallade Atlantiska kustljungheden, som sträcker sig från Portugal till Norge. Den svenska ljungheden har en hög artrikedom med marklevande skalbaggar och spindlar.
Bränning ger ökad artrikedom
Det har tidigare bedrivits forskning inom ljunghedsekologi i hela den här regionen, förutom Sverige. Nu har detta ändrats genom Mattias Lindholms forskning. Hans avhandling ger ny kunskap om de svenska ljunghedarna och deras betydelse för det svenska landskapet då och nu.
– För att bibehålla mångfalden på de ljunghedar vi har i Sverige idag bör man kontinuerligt bränna olika ytor, så att ljunghedens olika miljöer alltid finns representerade inom området. Precis som det såg ut och som man gjorde i äldre tider. Variation är nyckeln till en hög mångfald, säger Mattias Lindholms, vars avhandling är frukten av ett samarbete mellan Västkuststiftelsen och Göteborgs universitet.
Artrikedomen är störst på ljunghedarna under de första tio åren efter en bränning. Då finns arter som är helt unika.
Arbetsförhållanden vid rengöring och sanering av spannmålssilon är ofta extrema och kräver att de som jobbar bär täta kläder, hjälmar, andningsskydd och öronskydd. Silon ska rengöras ofta och alltid efter att en silo är helt tömd enligt EU-regler för hygien och livsmedelskvalitet.
– Det finns ett ökat samhällsbehov för att människor ska slippa utsättas för den riskabla miljön, säger Kinan Dandan, doktorand vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet.
En paraplyliknande robot
I sin avhandling presenterar Kinan Dandan en städrobot – SIRO – som kan liknas vid ett paraply. Den har flera rengöringsarmar och är hopfällbar.
– Robotens huvudfunktioner är att bära rengöringsverktygen som är luftstrålar och stabilisera dessa under arbetsprocessen. Den är vikbar för att kunna passera den smala öppningen till silon på taket och kan vecklas ut för att kunna städa i ett stort utrymme, säger han.
Tack vare robotens krypande rörelser efter väggar och rotationen av rengöringsverktygen nås hela ytan i silon som behöver städas.
– SIRO är designad för att uppnå en maximal prestanda för rimlig kostnad, säger Kinan Dandan.
Kontrolleras av två system
Städroboten kontrolleras av två olika system. Ett finns på själva roboten och det andra på en stödenhet utanför silon.
– Algoritmerna för alla tre robotuppgifterna presenteras i studien – placering av roboten i silon, hålla roboten i vertikal position och uppnå vertikala kryprörelser.
Än så länge fungerar roboten SIRO inuti cylindriska utrymmen med en diameter mellan fem och åtta meter.
– En fullskalig prototyp behöver byggas och testas i en rad olika experiment. Framtidens version av SIRO-roboten är autonom och operatörens jobb blir att placera den i silon. Därefter ska roboten kunna bestämma sin position själv och starta rengöringsprocessen, säger Kinan Dandan.
Kinan Dandan, Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, Örebro universitet, kinan.Dandan@knightec.se
Att lära ut matematik är en komplex och utmanande uppgift. Läraren måste hantera en mångfald av elever med olika förutsättningar i en klass. Vissa elever har särskilda utbildningsbehov, såväl sådana som får kämpa för att förstå som sådana som har lätt för matematik.
– Inkludering innebär att eleven upplever sig själv som en aktiv deltagare i undervisningen. Min doktorsavhandling rör hur elever i särskilda utbildningsbehov i matematik upplever inkludering i undervisningen och vad som får dem att känna sig inkluderade. Just elevers syn på lärande och undervisning har varit sällsynt i forskning i matematikdidaktik, så mina resultat ger nya perspektiv, säger Helena Roos.
Resultaten presenteras med hjälp av tre områden, så kallade diskurser, som beskriver hur elever uppfattar inkludering och vad som ramar in och påverkar deras uppfattningar.
Matematikundervisningens uppbyggnad i form av läroböcker, undervisningsgrupper, diskussioner och genomgångar i klassen.
Bedömning i form av betyg, prov och hur tester utformas.
Tillgänglighet i form av utmaningar, eller brist på utmaningar, i matematikuppgifter samt lärares pedagogiska färdigheter.
Helena Roos rön kan användas av lärare i matematik för att reflektera kring dels vad som påverkar elevers aktiva deltagande i undervisningen, dels hur man kan hitta och arbeta med faktorer som kan gynna inkludering av elever. Resultaten kan även användas av speciallärare och skolledare för att bättre organisera för inkludering, inte bara i matematik utan även generellt.
– Det finns ingen one size fits all-lösning, det beror alltid på de elever och lärare som är involverade. En mångfald av elever kräver en mångfald i matematikundervisningen, säger Helena Roos.
Helena Roos, doktorand i matematikdidaktik, Linnéuniversitetet, helena.roos@lnu.se
Hon har en grundskollärarexamen i matematik och NO och har arbetat som lärare på mellanstadiet
Offentliga tjänster som vård, utbildning och rättsväsende är ofta den mest direkta formen av kontakt som människor har med staten. Kvalitén på dessa tjänster är därför avgörande för om folk har förtroende för offentliga institutioner och för demokratin i största allmänhet.
Quality of Government (QoG), eller samhällsstyrningens kvalitet, är ett mått på effektivitet, rättvisa och korruption i ett lands offentliga institutioner. Statsvetare har i en studie undersökt om graden av QoG i ett land spelar någon roll för vad människor tycker om klimatpolitiska åtgärder i form av miljöskatter.
Enkät i 30 länder
Undersökningen baseras på data från två internationella enkäter som 39 486 personer i 30 länder besvarat. Frågorna handlar om vad personerna har för miljömässiga och ideologiska värderingar, om de har tillit till andra människor, och till sitt lands offentliga institutioner.
– Människor som lever i länder med låga nivåer av QoG, där statsapparaten fungerar dåligt på grund av till exempel utbredd korruption, är mindre villiga att stödja miljöskatter trots att de oroar sig för miljön. Det motsatta gäller för människor som lever i länder med hög grad av QoG, där är acceptansen för miljöskatter större, säger Dragana Davidovic, doktorand i statsvetenskap.
Tillit viktigare än värderingar för stöd till miljöskatter
Tidigare forskning visar att människor som ideologiskt identifierar sig som mer till vänster på den politiska höger-vänsterskalan och som i större utsträckning accepterar styrning från staten, är mer positiva till att stödja miljöskatter än andra. Den nya studien visar att detta inte gäller i samhällen med dåligt fungerande institutioner.
– Våra resultat visar att stater borde fokusera mindre på att försöka förändra människors värderingar, och istället fokusera mer på att skapa samhälleliga institutioner av hög kvalitet. Det handlar om att skapa tillit så att människors värderingar faktiskt genererar stöd för klimatpolitiska åtgärder i form av miljöskatter, säger Dragana Davidovic.
Dragana Davidovic, doktorand i statsvetenskap, Göteborgs universitet, dragana.davidovic@gu.se
– Sett över tid har partipolariseringen i medieförtroendet ökat, och det är bland högersympatisörerna som vi hittar de personer som har lägst förtroende för våra nyhetsmedier, säger medieforskaren Ulrika Andersson.
De traditionella mediernas ställning i det svenska samhället har förändrats under 2000-talet. Mediemarknaden har genomgått en strukturomvandling och samtidigt blivit mer segmenterad, med många nya nyhetsmedier som konkurrerar med de gamla. Nyhetsmediernas dominans utmanas också av sociala medier. Det tycks dock som att dessa förändringar inte påverkat det allmänna förtroendet för svenska medieinstitutioner.
– Förtroendet för radio och tv som samhällsinstitutioner är fortsatt högt, och har så varit under hela 2000-talet, säger Ulrika Andersson, medieforskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Drygt hälften av svenskarna, 56 procent, uppger att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för radio och tv som samhällsinstitutioner. Motsvarande siffra för dagspressen är 33 procent. Sett över tid (forskningen har följt den här frågan över relativt lång tid) är medieförtroendet stabilt.
Förtroendeklyftan växer
Samtidigt visar SOM-undersökningen att skillnaderna i medieförtroende mellan olika samhällsgrupper nu ökar. Yngre personer har något lägre förtroende än äldre, lågutbildade lägre än högutbildade – och personer till höger på den politiska vänster-högerskalan lägre än personer till vänster. Till exempel har 44 procent av de som placerar sig till höger på skalan högt förtroende för radio och tv, jämfört med 67 procent av de som ser sig som vänster. Motsvarande siffror för dagspressen är 24 (höger) respektive 44 procent.
– Det är den partipolitiska kopplingen som har störst effekt här, och den tycks bli allt viktigare, säger Ulrika Andersson. Förtroendet för medier sjunker ju längre ut på högerkanten som man har sina partisympatier. Allra lägst förtroende hittar vi bland Sverigedemokraternas sympatisörer, där drygt 30 procent har förtroende för radio och tv och bara 15 procent för dagspressen.
SD-sympatisörernas låga förtroende för medier
Medieförtroendets växande partipolitisering sammanfaller i tid med Sverigedemokraternas inträde på den politiska arenan. Som grupp utmärks SD:s sympatisörer av en generell misstro mot såväl etablissemanget som en rad samhällsinstitutioner. Tidigare studier har också visat att SD-sympatisörerna har mycket lågt förtroende för de delar av nyhetsbevakningen som handlar om brottslighet och invandring. Detta återspeglas också i svenskarnas förtroende för nyhetsmedier.
Svenskarna har generellt sett ett högre förtroende för nyhetsmedier än för medier generellt, 81 procent har mycket eller ganska stort förtroende för svenska nyhetsmedier. Motsvarande siffra för SD:s sympatisörer är 51 procent, och av dessa är det bara fyra procent som säger sig ha ett högt förtroende för nyhetsmedierna.
– En förklaring är att personer som upplever att nyhetsmedierna inte tar upp sådant som de själva tycker är viktigt också uppvisar ett lägre förtroende för nyhetsmedierna, säger Ulrika Andersson. Men även här finns det en partipolitisk koppling. Även om du upplever att nyhetsmedierna inte tar upp sådant som är viktigt är det så att ju längre till höger du står, desto lägre förtroende för nyhetsmedierna.
”Under ytan råder stormvarning”
Högt förtroende för nyhetsmedier – men under ytan råder stormvarning av Ulrika Andersson är ett kapitel i SOM-institutets kommande antologi Storm och stiltje.
Kapitlen i Storm och stiltje baseras på SOM-undersökningen 2018, som bygger på ett obundet slumpmässigt urval av boende i Sverige som är mellan 16 och 85 år gamla.
Hela antologin Storm och stiltje släpps digitalt 27 juni 2019, och blir då fritt tillgängligt på SOM-institutets hemsida www.som.gu.se.
Kontakt:
Ulrika Andersson, docent och forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet, ulrika.andersson@som.gu.se
– Tonårstiden är en viktig period för åtgärder som tacklar fetma eftersom det ger bättre hälsa på lång sikt, konstaterar Frida Dangardt, förstaförfattare bakom artikeln, docent i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
Studien omfattar 3 423 barn vars kroppssammansättning mättes vid 9, 11, 13, 15 och 17 års ålder. Metoden som användes var så kallad DEXA-scanning, en helkroppsmätning med svag röntgen som ger tydliga värden på mängden fett, muskler och ben i kroppen.
Att bedöma fetma i en population av barn och ungdomar genom puberteten är annars svårt. Användandet av BMI som mätmetod kompliceras av barnens ökade muskelmassa och snabba tillväxtfaser.
Fetma en nyckelfaktor
I studien undersökte forskarna om blodkärlen också påverkades av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. Dessa faktorer hade en viss koppling till ökad stelhet i artärerna vid 17 års ålder, men främst hos dem som hade fetma.
– Vi har kunnat visa att det är fettmassan i sig som är starkast kopplad till artärstelhet, men att en sämre metabol hälsa ger en pålagring av denna effekt, säger Frida Dangardt.
Stelhet i artärerna, som mäts med så kallad pulsvågshastighet, är ett tidigt tecken på åderförkalkning. Hos vuxna medför det ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.
Studien visade dock att artärstelheten kunde påverkas. De barn och unga som normaliserade sin fettmassa fick också normal spänst i kärlen. Ett viktigt resultat för framtida forskning om program för viktminskning.
Risk som kan påverkas
– Att vi redan i tonåren kan se att en minskning av fettmassa medför en normalisering av artärstelheten, är positivt eftersom det visar att vi kan göra något åt denna risk, säger Frida Dangardt.
Mätmetoden DEXA-scanning lyfts fram som en viktig faktor i sammanhanget. I studien framgår det att metoden är avsevärt säkrare än BMI när det gäller att studera fetmautveckling under uppväxten.
Underlaget i studien kommer från en den brittiska långtidsstudien Children of the 90s, som är baserad i Bristol i England.
Frida Dangardt, docent i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, frida.dangardt@gu.se
För närvarande finns ingen etablerad metod för att effektivt rena PFAS-förorenade jordmassor och vattentäkter. Nu ska forskare vid Luleå tekniska universitet kombinera de mest lovande efterbehandlingsmetoderna som beskrivs vetenskapligt, och skala upp dem till metoder som fungerar direkt i fält.
– Vårt mål i detta projekt är att kompromissa mellan behandlingseffektivitet och praktisk tillämpning i fält för att minska behovet av att transportera förorenade massor till behandlingsanläggningar eller deponier, säger Ivan Carabante, projektledare och forskare inom avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet.
PFAS i brandövningsområden
Högfluorerade ämnen, eller PFAS som de också kallas, är inte nedbrytningsbara i naturen. De används i en lång rad produkter, som brandbekämpningsmedel, beläggning av köksredskap (teflon), matförpackningar, vattentäta kläder och brandbeständiga kläder. De högfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.
Eftersom PFAS tidigare i stor utsträckning användes i brandbekämpningsmedel, kan förorenad jord hittas vid brandbekämpningsområden över hela världen. PFAS sprids genom jord, grundvatten och ytvatten. I Sverige har 222 platser för brandövning och 287 flygplatser identifierats som förorenade med PFAS.
Professor Jurate Kumpiene och forskaren Ivan Carabante har samarbetat inom ämnet avfallsteknik under mer än ett decennium i olika forskningsprojekt som behandlar sanering av förorenad mark och förorenat grundvatten.
– Omfattningen av den skada som PFAS-föroreningar orsakat, och medvetenheten om dess risker, kräver att åtgärder vidtas från alla med ansvar för miljö och hälsa. I det här projektet samarbetar vi med Swedavia-Umeå Airport, Dåva DAC, Swerock och Eurowaters som alla har medverkar i genomförandet, säger Jurate Kumpiene, professor inom avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet.
Projekt ska drivas i tre år. Under den tiden ska forskarna utveckla och optimera behandlingsmetoder i labbmiljö för att sedan applicera dem på en pilotanläggning som tillhandahålls av företagen Dåva DAC och Swerock, bägge inom avfallsbranschen.
Kontakt:
Ivan Carabante, forskare i avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet, ivan.carabante@ltu.se
Hästhuvudnebulosan i stjärnbilden Orion är en av himlens mest kända former, och syntes bakom Australiens spektakulära nummer i Eurovision Song Contest 2019. Hästhuvudet ligger i utkanten av Orion B, ett av två stora nätverk av kosmiska moln som syns på himlen nära stjärnbilden Orions bälte. Astronomer tror att många nya stjärnor skulle kunna födas i Orion B – men tvärtom är födelsetalet ovanligt lågt.
I en ny studie förklarar ett forskarteam lett av Chalmersastronomen Jan Orkisz varför: de kosmiska molnstrimmorna i Orion B är ännu unga och har helt enkelt inte hunnit bilda nya stjärnor än. Studien presenteras i en artikel i tidskriften Astronomy & Astrophysics.
Unga molnstrimmor
– Den närliggande molnkonstellationen Orion A har liknande strimmor, men till skillnad från Orion B är A:s strimmor massivare, de hålls samman av gravitation och här pågår en aktiv stjärnbildning. Skillnaderna kan vara ett tecken på att Orion B är ett mycket märkligt moln. För trots sin storlek och massa är Orion B känt för sin låga stjärnbildningsaktivitet, säger Jan Orkisz.
– Men vår tolkning är snarare att Orion B helt enkelt är ett moln i ett tidigare utvecklingsstadium: molnets finstrimmiga arkitektur visar redan likheter med mer utvecklade miljöer, och stjärnformationen i strimmorna kan därför bli mer aktiv i framtiden. Om så är fallet visar det också att de här molnstrimmorna spelar en viktig roll tidigt i utvecklingen av interstellär materia, eftersom de börjar strukturera gasen innan tyngdkraften har tagit över, avslutar Jan Orkisz.
Fortsatta studier av Orions kosmiska moln kan därför hjälpa oss att förstå de olika faser som den interstellära materian genomgår.
Texten är baserad på pressmeddelandet: Filaments around the Horsehead Nebula are still too young to form stars, från Iram (Institut de Radioastronomie Millimétrique).
Kontakt:
Jan Orkisz, doktor och forskare inom galaktisk astronomi på Chalmers, jan.orkisz@chalmers.se
Är virus levande varelser eller ett slags partiklar? Faktiskt både och. Virus kan föröka sig i levande celler och de har förmågan att ta över cellens maskineri och utnyttja det för sin egen nytta. Men innan virus tar sig in i värdceller kan de betraktas som mycket små partiklar, så kallade nanopartiklar, och liknar då de syntetiska nanopartiklar som används vid både diagnostik och behandling av sjukdomar.
Forskare från Stockholms universitet och Karolinska Institutet har upptäckt att virus och nanopartiklar delar en annan viktig egenskap; båda binder till sig ett lager av proteiner vid kontakt med biologiska vätskor under jakten på en värdcell. Proteinskiktet på nanopartiklarnas yta påverkar dessutom deras biologiska aktivitet.
Som tennisboll i skål med mjölk och flingor
– Tänk dig att du doppar en tennisboll i en skål med mjölk och flingor. Bollen täcks omedelbart av partiklar som inte försvinner när du tar bort bollen ur skålen. Samma sak händer när virus kommer i kontakt med till exempel blod eller lungvätska som innehåller tusentals proteiner. Många av dem fäster snabbt vid virusets yta och bildar en proteinkappa, förklarar Kariem Ezzat vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
Proteiner som finns i vätskan runt värdcellen binder till ett virus och kan göra det mer smittsamt. Viruset kan också påskynda bildningen av trådlika fibriller, vilka spelar en roll vid Alzheimers sjukdom. Bild: E. Wikander, Azote.
Kariem Ezzat och hans kollegor har undersökt proteinkappor från respiratoriskt syncytial virus (RS-virus) i olika biologiska vätskor. RS-virus är globalt sett den vanligaste orsaken till akut nedre luftvägsinfektion hos små barn och leder varje år till ungefär 34 miljoner sjukdomsfall, 196 000 av dem dödliga.
– RS-virus som varit i kontakt med blod har en proteinkappa som ser väldigt annorlunda ut jämfört med RS-virus som träffat på lungvätska. Proteinkappan ser också annorlunda ut om RS-viruset i stället kommit i kontakt med blod från apor, som också kan får RS-virusinfektioner, säger Kariem Ezzat.
– Virusen ser inte annorlunda ut genetiskt, men de får en ny identitet genom att binda olika protein, som de plockar upp från omgivningen, på sin yta. Fenomenet gör det möjligt för virus att utnyttja omgivningen utanför cellen och vi har data som visar att flera av dessa kappor gör RS-virus mer smittsamt.
Virus kan skynda på sjukdomsprocess
Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet har också upptäckt att virus som exempelvis RS-virus och herpes simplex virus typ 1 (HSV-1) kan binda till sig speciella proteiner som kallas amyloida proteiner. Då bildas lätt fibriller, små trådar, som är typiska för amyloida plack. Amyloida plack, i sin tur, leder till att hjärnans nervceller dör vid Alzheimers sjukdom. Hittills har mekanismen som kopplar ihop virus och amyloida plack varit svår att hitta, men Kariem Ezzat och hans forskarkollegor har upptäckt att HSV-1 kan påskynda bildningen av amyloida plack. I en djurmodell av Alzheimers sjukdom såg de att möss utvecklade sjukdomen inom 48 timmar efter infektion i hjärnan. Utan HSV-1-infektion tar sjukdomsprocessen normalt flera månader.
– Den nya mekanismen som vi beskriver i vår artikel har betydelse för att identifiera nya faktorer som påverkar infektionsförmågan hos virus. Kunskapen är också viktig för vaccinutveckling. Beskrivningen av en mekanism som länkar ihop virus och amyloida orsaker till sjukdomar ökar dessutom intresset för att i detalj förstå mikroorganismers roll i utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers. Det kan i sin tur ge nya ledtrådar för läkemedelsutveckling, säger Kariem Ezzat, Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
