Omkring tre procent av landets vuxna drabbas av förmaksflimmer, vilket är en betydande riskfaktor för stroke. För 80-åringar är siffran över 15 procent. Därför är undersökningar av vem som har flimmer livsviktiga.
Förmaksflimmer är en heterogen sjukdom som varierar från patient till patient. Mikael Henrikssons, forskare vid Lunds tekniska högskola visar i sin avhandling i biomedicinsk teknik hur information om hjärtats elektriska aktivitet kan samlas in på ett tillförlitligt sätt med avancerad signalbehandling. Det ger en mer detaljerad uppfattning om vilken typ av flimmer patienten har jämfört med traditionellt EKG.
Vad är förmaksflimmer?
Hos friska patienter styrs impulserna för att öka eller minska pulsen av det autonoma nervsystemet. Under förmaksflimmer är det istället elektriskt kaos i förmaken som orsakar en oregelbunden hjärtrytm.
– Om du har en mycket kort flimmerattack kan inte traditionell EKG-analys detektera den. Dagens EKG-analys fungerar främst vid långa flimmerepisoder eftersom ett visst antal oregelbundna hjärtslag behövs för att fastställa att patienten lider av förmaksflimmer.
En EKG-inspelning från en individ med förmaksflimmer innehåller ofta flimmervågor som orsakas av den elektriska aktiviteten i förmaken. Mätningarna av dessa flimmervågor kan ge kliniskt intressant information men är förhållandevis små och därför känsliga för störningar.
Kriterierna för en kort flimmerattack
Hur går det till? Mikael Henriksson har utvecklat ett ”signalkvalitetsindex”. Med den har han identifierat ett antal kriterier som utmärker korta flimmerattacker. Därigenom går det plötsligt att få syn på de svagare flimmerpulserna, i bruset från alla andra signaler.
– Det handlar framförallt om formen, amplituden och kvaliteten som tillsammans blir unika för de små flimmervågorna.
Genom att använda det här indexet skulle det kunna gå att detektera förmaksflimmer hos fler patienter och undvika falsklarm som orsakar lidande och höga kostnader för vården, enligt Mikael Henriksson.
Under en dygnsmätning av hjärtaktiviteten har signalen en högst skiftande kvalitet. Under vissa perioder störs flimmervågorna ut av muskler som ger brus och av elektroder som blivit rubbade. Därför blir analysen av ett 24-timmars EKG svårtolkad eller missvisande.
Måste först införlivas i mätningsapparaturen
– Min forskning kretsar kring analys av små flimmervågor som är bruskänsliga och därför svåra att avläsa. Men genom en utvidgning av analysen kan även kortare episoder detekteras.
Mikael Henriksson poängterar att flimmervågornas låga signalstyrka gör dem mer bruskänsliga än vid analys av endast hjärtrytm. Just detta faktum söker han lösa med sin forskning.
– Signalkvalitetsanalys och analys av flimmeregenskaper, då signalkvalitet tas i beaktande är nog mitt största bidrag till forskningen, säger han.
Mikael Henriksson poängterar att han ägnar sig åt grundforskning. Metoden är utvärderad för flera olika typer av EKG-inspelningar, och för flera olika ändamål. Men för att forskningsresultaten ska kunna appliceras på en vårdcentral måste hans sökmetod efter korta flimmerattacker införlivas i den mätningsapparatur som finns idag.
– Tyvärr lever vi i en tid där klimatförändringen har blivit en politisk fråga, men det är fortfarande viktigt att se det som ett kollektivt problem. Där är EU ett strålande exempel på enad kollaboration. Jag tror att EU är vår bästa chans att organisera ett svar som motsvarar folkets kollektiva vilja, säger Keith Larson, evolutionär ekolog vid Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.
I slutet av förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag till långsiktig klimatstrategi med målet att nå nettoutsläpp till år 2050. För att dämpa effekterna av klimatförändringarna, och klara målet på en temperaturökning med max 1,5 grader.
Förslaget innebär en ambitionsökning, då det gamla målet siktade på en minskning med 80-95 procent till 2050. I ett meddelande slog kommissionen fast att EU ska vara världsledande i att stävja klimatutsläppen.
Vad är nettoutsläpp?
Nettoutsläpp är skillnaden mellan de utsläpp man faktiskt gör och det man gör för att minska utsläppen. Om man släpper ut 1 000 ton koldioxid genom att åka bil och planterar träd som binder upp 1 000 ton koldioxid blir det 1000 -1000=0. Nettoutsläppet är noll och det är samma sak som att vara klimatneutral.
– Parlamentet är en del av processen för hur EU stiftar lagar som sedan gäller för hela unionen, och den nya klimatstrategin kommer att behandlas av det nya parlamentet, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och utsedd av regeringen att representera Sverige i FN:s klimatpanel.
– Idag är en majoritet av parlamentarikerna positiva till att fortsätta diskutera de mest ambitiösa alternativen, men skulle de mest konservativa grupperna bli större och de håller kvar vid samma linje skulle de kunna försvåra klimatpolitiken.
Markku Rummukainen menar att EU är en nyckelspelare vad gäller klimatet; både vad gäller påverkan på de globala utsläppen, och vad gäller medlemsländernas klimatarbete. Han nämner bland annat regelverk för minskade utsläpp av växthusgaser, satsningar på förnybar energi och effektivisering av miljölagar och regelverk som progressiva klimatåtgärder.
– Man har även skapat utsläppshandelssystem som visserligen fungerade sådär i början, men som man nu har skärpt och som förhoppningsvis kommer att bidra mer till utsläppsminskningar. Man har även börjat ta med flyget i systemet, och bidrar och agerar i klimatförhandlingar med en hög ambition, säger han.
EU har även en gemensam position i klimatförhandlingarna när man diskuterar med andra länder, till exempel USA och Kina.
– Om parlamentet arbetar för en ökad ambitionsnivå, kan hela unionens bidrag globalt också bli mer ambitiöst. Och om vi själva är ambitiösa finns det större möjligheter att andra länder också blir ambitiösa, säger Markku Rummukainen.
Gruppernas miljöengagemang
Nyligen rankade paraplygruppen för olika miljöorganisationer Climate Action Network, CAN, klimatengagemanget hos partigrupperna i EU-parlamentet. Högst upp hamnade Miljöpartiets partigrupp G/EFA och i botten hamnade Sverigedemokraternas partigrupp ECR och Moderaterna och Kristdemokraternas grupp EPP. Enligt CAN har fem av åtta partigrupper misslyckats med att hantera klimatutmaningen på ett sätt som ligger i linje med Parisavtalet.
Påtryckningarna gäller även medlemsländerna. Om EU skulle minska ambitionen i sitt klimatarbete kommer det även att påverka ramarna för Sverige, trots att vi i dagsläget är ganska duktiga på att främja klimatförebyggande åtgärder. Enligt Climate Change Performance Index, CCPI, som mäter länders klimatarbete utifrån en rad olika faktorer är Sverige faktiskt bäst i världen. Dock hamnar vi först på en fjärde plats (plats ett till tre är tomma) eftersom inte ens Sverige gör vad CCPI anser vara mest basalt.
– EU:s och Sveriges klimatpolitik är sammankopplade och vad det nya parlamentet gör påverkar oss. Sverige och andra medlemsländer kan samtidigt göra mer på den nationella nivån än det som gäller för hela unionen, menar Markku Rummukainen.
Mindre tid för barnen att städa upp
Hur svenskarna röstar i valet är alltså av högsta vikt vad gäller EU:s arbete för eller emot klimatförändringen.
– Det är superviktigt, säger Keith Larson, evolutionär ekolog vid Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.
Han liknar dagens behov av en mobilisering mot krafterna som driver klimatförändringen vid mobiliseringen mot fascismen före andra världskriget och menar att det aldrig har varit viktigare att arbeta tillsammans mot ett problem som rör hela mänskligheten. Precis som Markku Rummukainen menar Keith Larson att de nya konservativa krafterna dessvärre kan försvåra EU:s klimatarbete.
– Pendeln svänger alltid, men genom att rösta åt höger, där man vill spendera pengar på bland annat vägar och flygplatser, reducerar man tiden som nästa generation har att arbeta mot klimatförändringen. Varje gång som föräldrarna gör fel val, får barnen mindre tid på sig att lösa problemen.
Partiernas miljöengagemang
Naturskyddsföreningen gick nyligen igenom hur svenska parlamentariker hade röstat i 32 miljöomröstningar för att ta reda på vilka av dem som hade störst miljöengagemang. Undersökningen ”Blåslampor och bromsklossar” visar att det finns ett stort samband mellan partifärg och klimatambitionsnivå. Fyra parlamentariker från MP, V respektive S får betyget utmärkt medan samtliga parlamentariker från M, KD och SD får bottenbetyget dåligt. Däremellan placerar sig parlamentariker från C, L, S, MP och FI.
Trots att oron är påtaglig tror Keith Larson inte att problemet är olösligt. Men tiden börjar rinna ut. Keith Larson hade gärna sett att människan vidtagit åtgärder redan på 1970-talet. Eftersom Parisavtalet dels handlar om att minska utsläppen, dels öka de ”negativa utsläppen” – vilket innebär att man till exempel ”gömmer” koldioxid från atmosfären långt ner i marken – finns det en teknisk aspekt. Och teknik kan ta lång tid att utveckla.
– Vi är långt därifrån eftersom vi fortsätter att släppa ut koldioxid. Även om vi år 2030 kommer på ett sätt att stänga av kranen, kan vi ha skapat ett sådant instabilt system att jorden fortsätter att släppa ut koldioxid och metan i tiotusentals- till hundratusentals år. Det är därför negativa utsläpp är så oerhört viktiga. Vi måste ta bort det vi har lagt till.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Vad är negativa utsläpp?
Med ”negativa utsläpp” menas inte ”dåliga utsläpp” – ordet negativa ska läsas matematiskt, det vill säga som ett minustecken. Och betyder då förenklat ”minskade utsläpp”. I klimatsammanhang handlar det om att på olika vis suga upp, samla in eller på annat sätt ta hand om koldioxid som redan finns i luften, och sedan antingen lagra den i marken eller omvandla den genom en kemisk process – med resultatet mindre mängd koldioxid i atmosfären. Några sätt att göra detta på är:
Luftinfångning och kollagring (DAC). Tekniken går ut på att luft förs genom en anläggning som innehåller material som kan separera koldioxid som därefter lagras.
Koldioxidlagring från biomassa (BECCS) bygger på att växter fångar koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen, växterna (biomassa) förbränns sedan för att producera el och koldioxiden som då frigörs infångas och lagras.
Skogsplantering.Träd lagrar koldioxid när de växer, men därefter slutar de lagra koldioxid kan då lagras i form av träprodukter.
Biokol kallas produkter från biomassa, som förkolats i olika grad. Träkol bryts inte ner så enkelt och på det viset kan kolet lagras under lång tid.
Kollagring i jorden kan ske genom att använda lämpliga grödor, mindre plöjning och betesdjur. Detta kan även bidra till förbättrad jordkvalité och ökade skördar.
För att dämpa effekterna av klimatförändringarna, och klara målet på en temperaturökning med max 1,5 grader, har EU-kommissionen tagit fram åtta scenarier för utsläppsminskningar. De två mest ambitiösa ska leda till netto-nollutsläpp av koldioxid till år 2050.
En av de mer centrala byggstenarna är att maximera energieffektiviseringen. Kommissionen räknar med att EU-medborgarnas och företagens konsumtion av energi ska minska till hälften 2050 jämfört med 2005. Inte minst med hjälp av digitalisering och automatisering, i såväl hemmen som inom industrin.
Kommissionen vill också satsa på att storskaligt utveckla och sätta upp förnybara energikällor och i princip slopa dagens till stora delar fossilbaserade energiförsörjning. De vill även öka medel till forskning om klimatarbetets olika dimensioner.
På Riksdagens hemsida skriver regeringen att de välkomnar EU:s meddelande om en långsiktig klimatstrategi.
När traditionellt skogsbruk övergick i modernt under 1900-talet, blev många av de syd- och mellansvenska skogarna tätare och mörkare än de tidigare varit. För många arter i solbelysta och öppna skogar, och som har eken som sitt livsutrymme, har det inneburit en ökad risk för utdöende.
– De här insekterna utgör en stor del av den biologiska mångfald som vi i lag och med internationella överenskommelser åtagit oss att bevara. Förutom att vara vackra och fascinerande är de också mycket viktiga för skogsekosystemens stabilitet, säger Oskar Gran, vid institutionen för biologi och miljövetenskap.
Han forskar inom Ekprojektet vid Göteborgs universitet, ett långsiktigt forskningsprojekt som utvärderar skötselalternativ för igenväxande ekskogar i södra Sverige.
Har jämfört olika skogsytor
Inom Ekprojektet studeras 25 par av skogsytor. I varje par utvecklas en yta fritt och en sköts aktivt via naturvårdsgallring. På den gallrade ytan avverkas cirka en fjärdedel av trädbiomassan till förmån för ekar och vissa organismgrupper. Effekten av de två skötselalternativen följs sedan upp.
– Långsiktiga, experimentella utvärderingar av olika skötselalternativ är det ont om inom naturvården. Studier som de inom Ekprojektet är därför mycket viktiga för att vi ska kunna veta om våra naturvårdsåtgärder är de rätta.
Antal arter ökade med en tredjedel
Vedlevande skalbaggar är en artrik och naturvårdsintressant djurgrupp med runt 400 representanter på den svenska rödlistan över hotade och nära hotade arter. I den nya studien undersökte Oskar Gran och hans forskarkollegor vilken effekt skötseln haft på vedlevande skalbaggarna kopplade till ekar.
– Vi visste sedan tidigare att de svarade positivt på gallringen direkt efter skötselingreppet. Men studien visade att effekten hållit i sig och till och med förstärkts efter tio år, säger Oskar Gran,
De vedlevande skalbaggarna kopplade till ek hade till och med ökat i antalet arter med en tredjedel jämfört med skogsytorna som stått orörda.
– Det var ett resultat som överraskade oss. Vi hade väntat oss att återväxten efter gallringen skulle ha missgynnat djurgruppen. Dessutom träffade vi på ett antal arter som bara fanns i de naturvårdsgallrade ytorna och inte i de orörda, säger Oskar Gran.
Kontakt:
Oskar Gran, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, oskar.gran@bioenv.gu.se
Det väl känt att prematurt födda barn, före vecka 37, riskerar ”seneffekter” som vuxna, det vill säga konsekvenser av sjukdom och behandling. Det kan handla om olika former av komplikationer, bland annat vad gäller hjärt- och lungfunktion.
– Med tanke på att för tidig födelse är vanligt, är fynden viktiga eftersom detta är något som kan drabba många. Dessa individer behöver uppföljning och förebyggande åtgärder för att bevara njurfunktionen, säger Kristina Sundquist, professor vid Lunds universitet och forskningsledare vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet.
Utveckling av njurarna avbryts
Den höga andelen av för tidig födsel (för närvarande 5-8 procent i Europa och 10 procent i USA) – och bättre överlevnad – har samtidigt konsekvenser för folkhälsan som är viktiga att ta hänsyn till, menar forskarna från Centrum för primärvårdsforskning samt Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA, som gjort studien som är publicerad i British Medical Journal.
Födsel före 37 veckors graviditet kan delvis avbryta njurarnas utveckling och mognad under graviditeten, vilket resulterar i att färre så kallade nefroner bildas (filter som tar bort avfall och toxiner från kroppen).
– Färre nefroner har associerats med utvecklingen av högt blodtryck och progressiv njursjukdom senare i livet, men de långsiktiga riskerna för vuxna som har fötts för tidigt har varit oklara och därför är studien angelägen, säger Kristina Sundquist.
Stor registerstudie av svenskar
Med hjälp av rikstäckande födelsedata analyserades över 4 miljoner individer födda i Sverige under 1973-2014, varav 207 271 personer var för tidigt födda. Fall av kronisk njursjukdom (4 305 fall i hela studiepopulationen) identifierades sedan från rikstäckande sjukhusdata och kliniska register till och med 2015 (högsta ålder 43 år).
Efter att ha beaktat så kallade störfaktorer som kan påverka sambanden, fann forskarna att för tidig födsel (mindre än 37 veckors graviditet) och extremt för tidig födelse (mindre än 28 veckor) var associerat med nästan dubbla och trefaldiga risker för kronisk njursjukdom från födseln till vuxenlivet.
Sambandet mellan för tidig födelse och kronisk njursjukdom var starkast upp till 9 års ålder och förblev därefter ökat i åldrarna 10-19 år och 20-43 år. Kronisk njursjukdom drabbade både män och kvinnor och verkade inte vara relaterat till gemensamma genetiska eller miljöfaktorer i familjen.
Information om tidig födsel viktigt
Detta är en observationsstudie och kan som sådan inte studera orsaker, varför forskarna nämner vissa begränsningar, exempelvis att individerna kunde följas som längst till 43 års ålder. Men det stora antalet individer och den jämförelsevis långa uppföljningen leder forskarna till att dra slutsatsen att för tidig födelse är en stark riskfaktor för utvecklingen av kronisk njursjukdom från barndomen till vuxenlivet.
– Vi vill se det lika naturligt för läkaren att fråga om patienten är för tidigt född, som att ta blodtrycket, säger Kristina Sundquist. Samtidigt är det viktigt att patienterna själva spontant berättar för sin läkare om han/hon är för tidigt född.
Kontakt:
Kristina Sundquist, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och Centrum för primärvårdsforskning, kristina.sundquist@med.lu.se
– Att stora mängder alkohol är en riskfaktor för blodpropp var känt, men nu kan vi se att risken börjar öka redan vid en alkoholkonsumtion som många nog betraktar som måttlig, säger Magdalena Johansson, doktorand vid Umeå universitet.
Blodpropp, venös trombos, är en vanlig och allvarlig kärlsjukdom som kan leda till förtida död. De vanligaste formerna av venös trombos är blodproppar i benen och blodproppar i lungorna. Förekomsten av venös trombos har ökat under de senaste decennierna.
Mer än en av fem personer som drabbas av venös trombos avlider under det första året efter diagnos. En allvarlig komplikation är att en blodpropp från benet lossnar och följer med blodet till lungorna. I många fall har personer som får venös trombos nyligen legat på sjukhus för någon annan sjukdom eller har en cancersjukdom.
Ökad risk för venös trombos redan vid måttligt drickande
I sin avhandling har Magdalena Johansson studerat drygt 2 000 patienter som insjuknat i venös trombos. Det gick att se en signifikant koppling mellan högre alkoholintag och ökad risk för venös trombos hos män. Män med en konsumtion på 4,8 glas alkoholhaltig dryck eller mer per vecka löpte 20 procent högre risk att drabbas än män som drack mindre än 0,9 glas per vecka. Någon motsvarande riskökning kunde däremot inte ses för kvinnor som drack. Vid en konsumtion under 4,8 glas per vecka gick det dock inte att se någon statistiskt säkerställd riskökning heller bland männen.
Fysisk aktivitet minskar risken hos kvinnor
I avhandlingen studeras även risken för blodpropp vid olika nivåer av fysisk aktivitet. Kvinnor som idrottade minst en gång i veckan och kvinnor med fysiskt aktivt arbete hade lägre risk för venös trombos än stillasittande kvinnor. För män gick det inte att se någon sådan koppling. Inte heller blodsockernivåer och diabetes påverkade risken för venös trombos.
– Även om studierna inte ger svar om de direkta orsakssambanden, hoppas jag att resultaten ska motivera människor till en hälsosammare livsstil. Mindre alkohol och mer fysisk aktivitet har ju också många andra positiva hälsoeffekter. Ökad kunskap om riskfaktorer kan också hjälpa oss att förstå varför sjukdomen drabbar vissa men inte andra, säger Magdalena Johansson.
Över 100 000 västerbottningar studerades
I studien deltog 108 025 invånare i Västerbottens län utan tidigare venös trombos. Studien pågick från 1985 till 2014. Deltagarna var 30 till 60 år gamla vid studiens start. Alla studiedeltagare genomgick en hälsoundersökning, Västerbottens hälsoundersökningar, när de gick med i studien. Deltagarna svarade också på en enkät om bland annat diabetes, alkoholintag och fysisk aktivitet. Sedan följdes deltagarna framåt i tiden via diagnosregister, medicinska journaler och svar på röntgenundersökningar. Av deltagarna insjuknade 2054 personer i venös trombos för första gången under perioden.
Kontakt:
Magdalena Johansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, och specialistläkare i internmedicin på Skellefteå lasarett, mnajon03@student.umu.se
Var du en av de 20 000 personer som sprang Stockholm Maraton 2018? Då minns du hur varmt det var, och hur många som var tvungna att bryta på grund av det. Ett av de största problemen när det är varmt ute är att hålla vätskebalansen i schack. Och det är här KTH-forskaren Gaston Crespos och hans kollegers nya teknik kommer in i bilden.
Svettkontroll varnar i god tid
– Ett av de områden där tekniken kommer till användning är för att övervaka kroppens vätskebalans – i form av elektrolytbalans – så att människor inte drabbas av uttorkning, eller dehydrering som det kallas på fackspråk. Genom att hålla koll på den svett människokroppen utsöndrar kan användaren i god tid före problem uppstår få ett besked om uttorkning, så att vederbörande kan avbryta träningen eller dricka vätskeersättning. Teknikens syfte är att kunna anpassa träningen efter din individuella kropps förutsättningar och värden, säger Gaston Crespo, universitetslektor på avdelningen för tillämpad fysikalisk kemi.
Tekniken innebär en form av bärbara elektrokemiska sensorer, som kan vävas in i kläder eller användas fristående i direktkontakt med huden via till exempel ett armband. De kroppsvätskor som kollas är svett och blod. Sensorerna ingår endera i en lapp som fästs på huden eller som mikronålar. Detta beroende av applikation.
En armband mäter innehåll i blod och svett och skickar informationen till din träningsapp.
– Båda teknikplattformarna kan användas vid medicinska sammanhang hemmavid eller sportutövande, men också som ett verktyg på sjukhus och läkarmottagningar. Sensorerna klarar av att upptäcka en rad problem. Som redan nämnda vätskebrist och elektrolytbalans samt njurproblem., säger Gaston Crespo.
– Just njurproblem associeras till exempel av utsöndringen av kaliumjoner och nivån av kreatinin i blodet som tekniken kan identifiera.
Mäter mjölksyra under träningens gång
När det kommer till träning och sport är det inte bara vätskebalansen som kan mätas. Vid hård ansträngning hinner kroppen inte transportera bort mjölksyran från musklerna, och detta är något som Gaston Crespos och de andra KTH-forskarna sensorer kan mäta kontinuerligt under träningens gång.
– Sensorerna kan också mäta hur stressad en människa är, samt hennes uppmärksamhet.
Om tekniken och sensorerna skulle kunna användas tillsammans med appar och klockor som Run Keeper och Fitbit? Enligt Gaston Crespo är detta möjligt givet att klock- och apptillverkarna importerar den typen av data som genereras av sensorerna och visar upp den på ett användbart sätt. Därmed skulle träningen kunna tas till nästa nivå.
Sensorerna
Bland de biomolekyler som sensorerna kan snappa upp finns natrium, klorid, kalcium, magnesium, ammonium, glukos, urinsyra och aminosyror som glycin. Dessa biomolekyler hjälper användaren att hålla koll på leverns och hjärtats hälsa, metabolismen samt diabetes, för att nämna några exempel.
Förutom teknik inbäddad i armband och kläder som kan mäta fysiska parametrar tänker sig forskarna att nästa generations sensorer ska kunna samla in och visa biokemiska värden som uppmätts i mänskligt svett. Detta för att verkligen öka förståelsen för kroppens fysiska status.
Förutom Gaston Crespo ingår även KTH-forskarna Marc Parrilla, Rocio Canovas, Maria Cuartero och Lijun Chai i teamet bakom arbetet.
– Elevernas möjligheter att lära sig matematik begränsas av den undervisning som elever vanligtvis möter i skolan. För att elever ska få bra möjligheter att lära sig matematik behöver de oftare få jobba med problemlösning på lektionerna. Lärarna kan stödja elevernas arbete genom att anpassa sitt stöd till elevernas svårigheter, säger Johan Sidenvall, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid.
Överbetoning på utantillärande
Generellt sett finns det inom undervisning en överbetoning på utantillärande av procedurer utan en tydlig koppling till matematisk förståelse. Detta sker till exempel genom att elever ensidigt jobbar med rutinuppgifter och genom att läraren talar om för eleverna hur man ska lösa uppgifter vid genomgångar eller vid enskild räkning. En sådan undervisning sker till del på bekostnad av att lära sig genom problemlösning som har visat sig vara effektivare för att lära sig matematik. Att kunna matematiska procedurer är viktigt inom matematik, men elever kan inte få en djupare matematisk förståelse med hjälp av endast procedurhantering.
Syftet med avhandlingen
För att förstå varför undervisningen domineras av utantillärande och arbete av rutinuppgifter har han studerat gymnasieelevers undervisning och analyserat gymnasieläroböcker. Detta för att se i vilken omfattning som elever möter problemuppgifter i undervisningen och hur eleverna jobbar med de problemuppgifter som de ändå möter.
Ett andra syfte med avhandlingen var att undersöka hur undervisningen skulle kunna förbättras. För detta utarbetades ett lärarstöd som syftade till att stödja läraren att hjälpa sina elever i deras problemlösningsprocesser, utan att ta bort utmaningen för eleverna.
Resultaten har implikationer på hur undervisningen kan utformas för att elever ska lära sig matematik på ett bättre sätt, för hur läroböcker kan användas och utformas samt att resultaten kan användas inom lärarfortbildning och lärarutbildningen.
Kontakt: Johan Sidenvall, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet, johan.sidenvall@umu.se
Människans energibehov förväntas öka stort i framtiden, till och med dubbleras fram till 2050, enligt flera prognoser. Det kommer att finnas behov av ren energi i stora mängder, och en potentiell lösning ges av solen. Bränslen från solljus listades som nummer fyra av ”top emerging technologies” av World Economic Forum 2017.
Det bästa sättet att lagra solenergi i stora mängder och under lång tid är i form av ett bränsle, som har en energitäthet mellan 10 och 100 gånger högre än batterier. Artificiell fotosyntes är en metod att fånga in och lagra solenergi i de kemiska bindningarna hos ett solbränsle.
Projektet SoFiA (Soap Film-based Artificial Photosynthesis), vid Uppsala universitet, har som mål att göra en apparat på labskala som producerar solbränslen och råmaterial till kemisk industri med hjälp av enbart solljus, vatten och koldioxid. Forskarna har fått ett EU-anslag som omfattar 3,2 miljoner euro.
Konceptet bygger på designade såpfilmer med ytaktiva molekylära katalysatorer, som härmar de så kallade tylakoidmembranen i de gröna växternas blad. Den tekniska lösningen är biomimetisk, där man utnyttjar de stora ytorna i ett kontinuerligt regenererande skum. Forskarna har skapat molekylära katalysatorer, gjorda av vanliga grundämnen i själv-associerande, foto-katalytiska ytor av designade såpfilmer och skum.
Video om SoFiA-projektet, solenergi och såpbubblor (engelska), 4.50 min
– Vid Uppsala universitet finns stark kompetens kring de fotokemiska reaktionerna inom artificiell fotosyntes. Inom SoFiA kommer vi att samarbeta med experter inom helt andra områden, bland annat såpfilmer, mikrofluidiska system och flerskalig modellering, säger projektets koordinator Leif Hammarström, professor vid institutionen för kemi vid Uppsala universitet.
Slutmålet är att validera en prototyp som kan omvandla koldioxid till ett förnybart bränsle och råmaterial för industri, på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt.
Fotnot:
SoFiA har åtta partnerorganisationer i sex länder och koordineras av professor Leif Hammarström vid Uppsala universitet. Projektet startade den första januari 2019 och löper under fyra år. Det är finansierat genom EU, inom ramprogrammet Horizon 2020.
Kontakt:
Leif Hammarström, professor vid institutionen för kemi – Ångström, Uppsala universitet, leif.hammarstrom@kemi.uu.se
Kvinnor har högre skolbetyg än män. Upp till två tredjedelar av skillnaden tycks bero på att kvinnor har högre motivation för skolarbete och lägger ner mer tid på det. Männen presterar bättre än kvinnorna på högskoleprovet. Skillnaden är ungefär lika stor som mellan skolbetygen, men till männens fördel.
Ungefär 40 procent av männens högre resultat förklaras av att de män som skriver provet har högre kognitiva förmågor än de kvinnor som skriver.
– I totalbefolkningen ser vi inga könsskillnader i kognitiva förmågor, säger Arizo Karimi. Men de män som väljer att skriva provet är en selekterad grupp och har i genomsnitt mer av de förmågor som är viktiga för att skriva ett bra provresultat. Motivation, på det sätt vi mäter det, tycks inte spela roll för provresultatet.
Mäter olika förmågor
Betyg och högskoleprov mäter olika förmågor. Vilka är viktigast för att slutföra en universitets- och högskoleutbildning? Rapportförfattarna finner i likhet med tidigare forskning att skolbetygen är ett bättre mått på vem som kommer att fullfölja en högskoleexamen än vad högskoleprovet är.
– Skolbetygen tycks vara ett bättre mått på allmän studieförberedelse än högskoleprovet. Om vi tog bort högskoleprovet skulle vi sannolikt få ännu fler kvinnliga studenter, och studenterna skulle i genomsnitt ha högre motivation men lägre kognitiva förmågor, avslutar Arizo Karimi.
Boken bygger på en omfattande intervjustudie med klubbledare, tränare och spelare i åtta, över tid mycket framgångsrika, elitidrottsklubbar inom fotboll, ishockey, handboll och basket, både på herr- och damsidan.
Författare är Margareta Oudhuis, senior professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås och Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde. De har under flera år studerat organisatorisk resiliens och vad som gör företag livskraftiga över tid. Nu har de flyttat fokus till idrottsklubbar.
– Området är outforskat i Sverige och vi ville ta fram kunskap om hur framgångsrika elitidrottsklubbar leds och hur arbetslivet kan inspireras av dessa, förklarar Margareta Oudhuis.
Modell visar vad som krävs för framgång
Under intervjuerna lyckades författarna urskilja ett antal faktorer i klubbarnas arbetssätt som visat sig vara betydelsefullt. Klubbarna jobbar under stark press; pengar ska dras in, spelare ska bytas ut och komma in i laget och dess spelidé samtidigt som klubben har både fansens och pressens ögon på sig. Ändå hade alla hittat ett gemensamt framgångskoncept som fungerar: tajta teamorganisationer.
En tajt organisation innebär, enligt författarna, att individen hamnar i en mindre utsatt situation. När teamet kan hjälpas åt blir det mindre risk att någon får för hög arbetsbörda och ökad stress, som till slut kan resultera i att personen blir utbränd. Det är också lättare att jobba med kontinuerlig förbättring om kunskapen inte försvinner när en person lämnar organisationen.
– Det kändes intressant att försöka koppla det här till arbetslivet. Det gäller främst det här med teamorganisering och att de har satt fokus på ständig förbättring, säger Stefan Tengblad.
Nästa steg en internationell studie
Forskarna uppmanar alla som är intresserade av ledarskapsfrågor att läsa boken, och även alla idrottsintresserade som kan läsa om vad som ligger bakom sportsliga framgångar i de lagidrotter de är intresserade av.
Nästa steg i forskningen är att göra en internationellt jämförande studie av elitidrottsklubbar för att se om det går att finna samma mönster utomlands.
Kontakt:
Margareta Oudhuis, senior professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås, margareta.oudhuis@hb.se
Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, stefan.tengblad@his.se
I kroppen är interleukin-6 framför allt känd som en signalmolekyl i vårt immunsystem. Proteinet frisätts av immunceller vid en infektion och medverkar i försvaret mot bakterier och virus, men har också visats ha betydelse för andra processer i kroppen, bland annat energiomsättning.
Feta gnagare hade mindre IL-6
Precis som många människor äter gnagare för mycket när de erbjuds kalorität mat. I studien fick råttor och möss god och energirik mat – en blandning av fett och socker – utöver den vanliga maten.
– Vi fann att de råttor och möss som blev feta hade minskade nivåer av IL-6, men bara i en region i hjärnan, som kallas det parabrakiala området, säger Devesh Mishra, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
För att förstå om denna minskning av IL-6 är bra eller dåligt för gnagarnas ämnesomsättning påverkade forskarna gener i möss, så att nivåerna av IL-6 selektivt minskades i just det parabrakiala området:
– Dessa råttor och möss lade på sig mer kroppsfett och ökade i vikt, och det såg vi också hos de gnagare som inte hade tillgång till den frestande energirika maten utan bara åt hälsosam mat. Vi drar slutsatsen att minskade nivåer av IL-6 i detta hjärnområde är problematisk, och att det sannolikt bidrar till störningar i ämnesomsättningen och viktökning, säger Devesh Mishra.
Specifik region i hjärnan spelar roll
Kroppsvikten är beroende av att vårt energiintag och vår energiförbrukning är i balans. När vi går upp i vikt kan det alltså antingen bero på störningar som gör att vi äter mer eller på något som minskar vår energiförbrukning.
– Vår studie visar att IL-6 som produceras lokalt i det parabrakiala området i hjärnan är extra viktig för regleringen av kroppsvikten, eftersom båda dessa aspekter för viktbalans påverkas samtidigt: mattintaget minskar och energiförbrukningen ökar, eftersom IL-6 stimulerar kroppen att producera värme och förbränna fett. Nivåerna av IL-6 i det parabrakiala området påverkar därför hela ekvationen för energibalansen, säger docent Karolina Skibicka, som leder forskargruppen vid Sahlgrenska akademin.
Möss och antagligen människor
Även om denna studie gjorts på gnagare är det rimligt att anta att resultaten även är relevanta för människor. En tidigare studie, som genomfördes av andra forskare vid Sahlgrenska akademin, visade att nivåerna av IL-6 var högre i blodprover från människor med övervikt och fetma. Samtidigt var nivåerna av signalmolekylen mindre i ryggvätskan, som speglar förhållandet i hjärnan, jämfört med normalviktiga människor.
Något som förbryllar forskarna i resultaten från den nya studien är det faktum att kopplingen mellan IL-6 i hjärnan och fetma bara sågs hos gnagare av manligt kön. Honorna hade normala nivåer av IL-6, och forskargruppen undersöker nu varför honor tycks ha ett skydd mot den sårbarhet för fetma som hanarna har.
Öppnar för nya fetmabehandlingar
1,9 miljarder människor i världen beräknas idag vara överviktiga, varav 650 miljoner har fetma. Fetma är alltså ett globalt hälsoproblem där det finns stora behov av nya behandlingar.
– Att vi nu vet att IL-6 har stor betydelse för vår kroppsvikt och att molekylen har denna effekt i en specifik hjärnregion är en viktig upptäckt och kan öppna nya möjligheter i strävan efter mer effektiva strategier mot fetma, säger Karolina Skibicka.
Kontakt:
Karolina Skibicka, docent, forskargruppsledare, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, karolina.skibicka@neuro.gu.se
Devesh Mishra, forskare, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, devesh.mishra@neuro.gu.se
Spelbolagen har de senaste åren investerat allt mer i marknadsföring. 2007 spenderade de en miljard kronor på marknadsföring. Förra året låg summan på nära sju och en halv miljard.
Men trots denna kraftiga ökning av spelreklam har andelen som spelar minskat. Idag spelar runt 60 procent av befolkningen minst några gånger per år. För 20 år sedan låg siffran på nära 90 procent.
Sverige har haft en stark tradition av vissa spelformer, exempelvis trav och tipsextra. som förklarar varför så stor andel av befolkningen har spelat jämfört med andra länder. Nu har andelen spelare sjunkit till en nivå som mer liknar omvärldens.
– Från att ha handlat om skraplotter och stryktipset, har det istället börja handla om betting och kasinospel på nätet, säger Anders Nilsson, som doktorerar om behandling för spelberoende vid Karolinska institutet.
Mer än spelreklam bakom missbruk
Av de som spelar finns det idag omkring 150 000 problemspelare, det vill säga personer som har spelproblem eller förhöjd risk för spelproblem. Liknande andel (brukar ligga på 1 till 4 procent) finns i de flesta i-länder.
Andra spelformer än tidigare, gör att färre spelar men fler spelar för större summor pengar. Och allvarliga spelbeteenden ökar.
Samtidigt som mängden spelreklam har ökat kraftigt, har mängden spelproblem i samhället inte ökat. Detta tyder på att spelreklam inte tycks vara en huvudfaktor när det gäller den totala mängden spelproblem i samhället.
Att spannet brukar ligga mellan 1 till 4 procent i de flesta i-länder kan delvis förklaras genom genetik, menar Per Binde, docent i socialantropologi vid Göteborgs universitet, som forskat om spel och spelberoende sedan 2001.
Genetiska skillnader i impulsivitet
– Ungefär hälften av variationen mellan att vara och inte vara spelberoende, kan man förklara genom genetiska skillnader. Den andra hälften beror på miljöfaktorer. Just att hälften går att förklara via genetiska faktorer kan man även se för andra beroenden, exempelvis alkoholberoende, säger han.
Spelberoende, precis som andra beroendesjukdomar, är en komplex kombination av arv och miljö. Den genetiska komponenten, som ökar risken för i princip alla beroendesjukdomar, är de gener som avgör hur impulsiv en person är.
– Sämre impulskontroll leder till större risk att hamna i spelberoende, och även andra sorters beroende. Om man är väldigt impulsstyrd kan detta ta sig uttryck på många olika sätt, och spelberoende är ett av dem, säger Anders Nilsson.
Oändlig mängd triggers
Det är samtidigt svårt att fastställa om spelberoende neurologiskt är kopplat till spelreklam, eftersom forskningsfältet fortfarande är ganska ungt. Alldeles för få hjärnscanningsstudier har gjorts för att kunna dra mer generella slutsatser.
Forskningssammanställningen Brain Imaging in Gambling Disorder från Berlins medicinska universitet visar dock att man i flera hjärnskanningsstudier av personer med spelberoende vid spelstimuli sett ökad aktivitet i flera delar av hjärnan, exempelvis i prefrontal cortex.
Sämre impulskontroll leder till större risk att hamna i spelberoende, och även andra sorters beroende. Men det är svårt att fastställa hur spelberoende är kopplat till spelreklam.
Detta kan i sin tur förklara varför vissa personer med spelberoende i enkäter svarat att spelreklam försvårar beroendet. Anders Nilsson poängterar dock att spelstimuli kan bestå av olika saker, inte bara spelreklam.
– Om du tänker att du spelat väldigt intensivt under en längre tid, så är det väldigt mycket som påminner om spel. Det behöver inte bara vara spelreklam, utan kan även vara personer eller platser som går att associera med spelande. Efter ett tag finns det nästan en oändlig mängd triggers.
Spelberoende har likheter med alkoholism
Spelberoende, eller hasardspelssyndrom, kännetecknas av ett ständigt spelbegär som den spelberoende inte kan hantera. Detta leder i sin tur till ett ihållande och återkommande problematiskt spelbeteende. Kriterier för diagnosen sammanfaller till stor del med kriterier för andra beroenden, såsom alkoholism.
Hasardspelssyndrom började klassas som en beroendesjukdom 2013 och från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att kommuner och landsting tvingas erbjuda stöd och behandling.
Den statliga Spelinspektionen (tidigare Lotteriinspektionen) har infört en ny tjänst för att motverka överdrivet spelande bland svenskar. På spelpaus.se kan man nämligen numera välja att stänga av sig själv från allt spel om pengar. Man kan antingen välja att pausa ditt spelande en månad, tre månader, ett halvår eller tills vidare.
Riskfyllda spelformer mer tillgängliga
Andelen problemspelare har stått relativt still senaste åren. Däremot har allt fler av dessa fått så allvarliga spelproblem att det kan handla om ett beroende, och denna andel har ökat med 50 procent sedan 2015. Detta kan ha att göra med att i takt med att traditionella spelformer tappat, har mer riskfyllda spelformer ökat och blivit allt mer tillgängliga.
– Det är en mindre grupp som spelar, men de spelar för mer pengar. Omsättningen ökar inte jättemycket, men den ökar, säger Anders Nilsson.
Enligt Per Binde visar inte forskningen att spelreklam generellt sett bidrar till att spelproblem ökar mycket i samhället, men att enkät- och intervjustudier med problemspelare visat att åtskilliga får sina beroendeproblem förvärrade. Med detta som bakgrund kan därför reklam för specifikt riskfyllda spelformer ligga bakom att andelen personer med allvarliga spelproblem ökat trots att mängden spelproblem generellt sätt stått still, menar Per Binde.
Den nya spellagen som skulle minska spelproblemen har gjort det enklare för spelbolag att marknadsföra sig i flera mediekanaler, som Facebook och Instagram.
– Spelreklamen är allt mer frekvent och finns på fler ställen, vilket gör den svårare att undvika. Tv-reklam går exempelvis att zappa förbi, vilket inte är möjligt när det kommer till utomhusreklam. Detta har stimulerat spelandet och dragit in personer i riskfyllda spelformer, säger Per Binde.
– Det finns dock även andra anledningar till att bland annat kasinospel ökat; exempelvis att tillgängligheten ökat. Det svårt att exakt mäta detta, men det går att se att det finns en effekt.
Mängden spelreklam ökade efter nya lagen
Den 1 januari 2019 fick Sverige en ny spellag, som många hoppades skulle minska mängden spelreklam. Utvecklingen sedan årsskiftet har dock varit den motsatta, och i januari i år var annonsköpen 30 procent högre än i januari förra året.
Den nya spellagen, som skulle minska spelproblemen i samhället, har samtidigt gjort det enklare för spelbolag att marknadsföra sig i fler mediekanaler, exempelvis på Facebook och Instagram, vilket inte var möjligt tidigare.
En av de viktigaste anledningarna till att spelreklamen ökat är att spelbolagen enligt den nya spellagen endast får ge bonuserbjudanden till nya kunder.
– Spelbolagen vill just nu få in nya kunder, jämfört med tidigare då man kunde arbeta mer med att hålla kvar tidigare kunder genom att locka med bonuserbjudanden. Att spelreklamen skulle öka efter den nya spellagen borde egentligen inte komma som en överraskning, säger Per Binde.
Spelbolagen positionerar sig
En annan anledning till att spelreklamen ökat så mycket är att spelbolagen vill passa på innan spelmarknaden stabiliserat sig, menar Anders Nilsson.
– Spelbolagen har lagt ner så otroligt mycket på reklam, utan att det har speciellt stor effekt på hur många det är som spelar. Men det kan vara så att just nu är det extra mycket reklam eftersom spelbolagen försöker positionera sig på marknaden som öppnats upp.
Från regeringshåll har man varit missnöjd med hur spelreklamen påverkats efter årsskiftet. Civilminister Ardalan Shekarabi menar att spelreklamen blivit alltför omfattande och aggressiv, och i april 2019 meddelade han att regeringen kommer att tillsätta en utredning gällande utformningen av spelreklamen.
– Situationen med spelreklamen är ohållbar, vi kan inte skydda konsumenterna som det ser ut nu. När branschen inte levererade det som krävdes sätter vi nu igång arbetet för att förändra det, sa han under pressträffen.
Samtidigt visar flera studier att spelreklam tillhör den typ av reklam som allmänheten är mest kritiska till. I en Sifoundersökning från tidigare i år, beställd av spelreklamskritiska organisationen Skiftet, uppgav 87 procent av de tillfrågade att de anser att det finns alldeles för mycket spelreklam, medan hela 70 procent var för ett totalförbud.
Text: Jakob Bach på uppdrag av forskning.se
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och ungefär var fjärde drabbad man får spridd cancer. Initial hormonell behandling fungerar väl för de flesta med spridd prostatacancer. Men med tiden utvecklar tumören resistens, vilket resulterar i kastrationsresistent prostatacancer.
Även för detta tillstånd finns idag behandlingsalternativ, till exempel läkemedlen Zytiga (abirateronacetat) och Xtandi (enzalutamid). Men alla patienter svarar inte på behandlingen. För att undvika onödiga biverkningar och läkemedelskostnader finns därför behov av att innan behandlingsstart kunna identifiera de män som kommer att ha nytta av läkemedlen.
Detta problem har nu kommit närmare en lösning genom nya resultat av forskare vid Karolinska Institutet.
Identifiera patienter med dålig prognos
– Vår metod kan identifiera patienter med mycket dålig prognos som bör erbjudas andra alternativ, i de fall sådana finns, säger Bram De Laere, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Forskarnas metod bygger på analys av så kallade resistensmarkörer i blodet från patienter med spridd kastrationsresistent prostatacancer.
Vid prostatacancer kan behandlingsresistens orsakas av förändringar i genen för den så kallade androgenreceptorn, AR, men också i en gen kallad TP53. Dessa resistensmarkörer har oftast undersökts en och en vilket har lett till motstridiga resultat.
Antalet resistensmarkörer avgör
KI-forskarna har i stället utvecklat en metod för att testa alla kända resistensmarkörer i AR och TP53 samtidigt. Detta gjorde de först i ett större patientmaterial i en studie som publicerades förra året, där de visade att individuella markörer i AR-genen inte hade någon klinisk relevans.
Nu visar de att i en undergrupp av patienterna, de som inte har förändringar i TP53, kan antalet resistensmarkörer i AR ge viktig information.
– Vi ser att män med tre eller fler resistensmarkörer i androgenreceptorn har mycket sämre prognos. Det tyder på att patienter med normal TP53-gen, utan eller med ett litet antal resistensmarkörer i androgenreceptorn, har nytta av behandling med läkemedel som Zytiga och Xtandi, säger Johan Lindberg, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, och studiens huvudförfattare.
Forskargruppen inför därför ett nytt begrepp, AR-börda – ett mått på antalet behandlingsrelevanta förändringar i AR-genen.
Rutinmässig test
Forskarna arbetar nu vidare med att förbättra sin mätmetod och testa den vidare på större patientmaterial, vilket de kommer att kunna göra i den nyligen initierade kliniska studien ProBio (NCT03903835).
– Målet är att skapa ett test som kan användas rutinmässigt i den kliniska vardagen, så att patienter med spridd prostatacancer kan få mer individanpassad behandling, säger Johan Lindberg.
Kontakt: Johan Lindberg, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, johan.lindberg@ki.se
Bram De Laere, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, bram.de.laere@ki.se
Nästan 8500 observationer kom in till Vårkollen som genomfördes för femte året i rad. Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga rapporterat in. Tanken är att få en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet, så att man kan se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringen.
– Vi är glada att så många deltar år efter år och hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Eva Waldemarson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen, som driver projektet tillsammans med forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Hur det var i Valborg för hundra år sen
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne. Tidigare år med Vårkollen har visat att lövsprickningen numera har nått upp till Mälardalen till 1 maj, men i år har lövsprickningen påbörjats i stort sett i hela landet, undantaget delar av fjällen och norra Norrlands kustband, som kyls ned av det kalla havsvattnet på våren.
På samma sätt hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, men i år har sälgen påbörjat sin blomning i hela landet och är till och med överblommad ända upp i södra Norrland, alltså längre norrut än där blomningen ens hade startat, förr i tiden!
Anmärkningsvärt är också att häggen, som tidigare började blomma först i mitten av maj i sydligaste Skåne och vid tidigare Vårkollar bara har rapporterats blomma på några enstaka ställen vid Valborg, i år står i full blom i stora delar av Götaland och Svealand, med undantag av de östligaste delarna.
– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen har tidigarelagts några veckor sedan 1980-talet vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Ett sådant här extremt år flyttar gränserna för vår förståelse av vad som kan bli ”normalt”, om klimatförändringen får fortgå, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Enligt tidigare Vårkollar har det inte varit så stor skillnad i hur långt upp i landet tussilagons och blåsippans blomning synts till i nutid, jämfört med hur det var för hundra år sedan, men i år blommar de i hela landet utom i nordligaste fjällvärlden, där snötäcket förmodligen fortfarande ligger kvar. Tussilagons och blåsippornas blomning är t.o.m. avslutad en bit upp i Norrland, där tidigare Vårkollar visade att blomningen var över bara upp till Mälardalen.
Vitsippornas blomningsstart har också flyttat sig norrut, men ”bara” från norrlandsgränsen upp till Jämtland-Medelpad.
– Norr därom är förekomsten låg och vi har fått in relativt få rapporter därifrån, vilket kan förklara varför nordförflyttningen är relativt liten för vitsippans blomning, säger Ola Langvall.
En ”slumrande jätte” finns dold i permafrost, den frusna marken under tundra och skogar på norra halvklotet. När den jätten vaknar får det stora konsekvenser för den globala uppvärmningen, visar en ny studie som har letts av Merritt Turetsky, University of Guelph i Kanada. I forskarteamet ingår tre forskare från Stockholms universitet, Gustaf Hugelius, Peter Kuhry och Britta Sannel från Institutionen för naturgeografi.
Markytan kollapsar
Forskare har länge studerat hur permafrost som tinar långsamt och gradvis påverkar utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den här studien fokuserar istället på hur relativt snabb förlust av is i marken kan förändra landskapet. Is i marken är en naturlig del av permafrost och när det varmare klimatet smälter isen kan markytan kollapsa vilket leder till försumpning och jordskred. I den nya rapporten har forskarna lagt ihop mätresultat från olika regioner för att uppskatta den totala effekten av snabbt tinande mark.
I den orörda tundran på nordöstra Grönland gör smältande is i marken att en ny sjö bildas där inga sjöar tidigare fanns. Foto: Gustaf Hugelius
– I nuläget vet vi tillräckligt mycket om de här systemen för att säga att snabbt tinande permafrost kan få omfattande konsekvenser för klimatet. Men vi behöver fortfarande mer fältdata för att bättre kunna förutsäga var de här landskapsförändringarna kommer äga rum, säger Gustaf Hugelius.
Dubbelt så mycket kol som i atmosfären
Områden med permafrost täcker ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta, och den frusna marken innehåller stora mängder växtmaterial som ansamlats under tusentals år. Det är kolet i det växtmaterialet som nu riskerar att frigöras som växthusgaser. Totalt finns det ungefär 1 600 miljarder ton kol i permafrostjordarna, vilket är nästan dubbelt så mycket som i atmosfären.
Även i norra Sverige har snabbt tinande permafrost observerats.
– I Tavvavuoma, ett område med torvmarker som innehåller mycket kol, förändras landskapet snabbt. Nya sjöar bildas när marken kollapsar. Sjöar växer i storlek, men kan även torrläggas när den underliggande eller omgivande permafrosten tinar, säger Britta Sannel.
Mer metan kommer till ytan
Rapporten visar att mindre än 20 procent av permafrostytan kommer att påverkas av kollaps, men trots den relativt begränsade arealen kan detta fördubbla den totala klimatpåverkan från tinande permafrost jämfört med tidigare prognoser. Till skillnad från gradvis upptining, då bara det översta lagret av permafrost frisläpper koldioxid, ser forskarna hur kollapsen påverkar marken ända ner på djupet. Det leder också till att mer av den kraftfulla växthusgasen metan frigörs.
– Den här studien tar sig an en viktig kunskapslucka kring de totala utsläppen av växthusgaser från tinande permafrost, vilket nämns som en angelägen osäkerhet i den senaste rapporten från IPCC om en begränsning av uppvärmningen till 1,5 °C, understryker Peter Kuhry.
I artikeln förespråkar forskarna fler mätningar i Arktis, utveckling av klimatmodeller som även kan inkludera is i marken och snabbt tinande permafrost samt tydligare rapportering av permafrostens klimateffekter till beslutsfattare. Trots hotet från den tinande permafrosten finns det ännu tid att agera. De menar att vi fortfarande kan mildra effekterna av mänskliga utsläpp på jordens klimat och rädda stora delar av det Arktis vi känner till.
Kontakt:
Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi, Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, gustaf.hugelius@natgeo.su.se
Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi, Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, britta.sannel@natgeo.su.se
Granbarkborren är en av de olika slag av barkborrar som Tao Zhao undersöker och den insekt som gör störst skada på det svenska granskogar. Den torra sommaren 2018 ledde till stora angrepp i södra Sverige och Skogsstyrelsen har gjort beräkningar som visar att angreppen av granbarkborren kan bli stora även 2019.
– Granbarkborrarna är framgångsrika eftersom de kan locka till sig många barkborrar med hjälp av doftämnen. De berättar helt enkelt för alla som finns i närheten att här finns ett bra träd, säger Tao Zhao, forskare i biologi vid Örebro universitet.
Svamp och barkborre samarbetar för att döda trädet
– Vad vi har sett i den här studien är att även svamparna associerade med barkborrar skickar ut doftämnen som lockar till sig olika barkborrar – för att få skjuts till ett lämpligt träd, säger Tao Zhao.
Svamparna är kända som blånad, eftersom de ger trädstammen en blå färg. De hjälper insekten att döda trädet eftersom den täpper till splintveden, det yttre delen av trädstammen, och stoppar vattentransporten.
– Kommunikationen mellan svampen och barkborren är invecklad och på så sätt känslig för påverkan. Det är möjligt att vi kan utnyttja den känsligheten för att skydda skogen.
En avgörande faktor sommaren 2018 var att värme och torka gör träden stressade. Stressade granar producerar kemikalier och doftar på ett speciellt sätt och det känner barkborren. När insekten har valt ut ett träd lockar han till sig andra barkborrar.
– De är bara fem millimeter men ofta kan så många som 100 000 barkborrar attackera ett enda träd, berättar Tao Zhao.
Granen dränker baggarna i kåda
När barkborrarna gnager sig in i barken försöker granen skydda sig genom att dränka dem i kåda. När skalbaggarna blir för många och dessutom får hjälp av blånadssvamparna, som barkborrarna haft med sig, förlorar trädet ofta striden.
– Svampen hjälper även barkborren genom att de bryter ner kemikalier som produceras av trädet och det gör att trädets försvar blir svagare – de slår ut giftet som finns i kådan.
Forskarna studerade fem olika svampar som lever i symbios med olika barkborrar.
– Vi behöver hitta nya sätt att skydda skogen. Det är stora värden som går förlorade för skogsägare, avslutar Tao Zhao.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
