Vad är det som avgör om multinationella dotterbolag blir framgångsrika eller misslyckas? Hur påverkar kulturella avstånd de ekonomiska resultaten? Och hur påverkas företag av avstånd i formella strukturer mellan värd- och hemlandet? Ny forskning från Högskolan i Halmstad svarar på de här frågorna.
Doktoranden Henrique Correa da Cunha undersöker hur utländska dotterbolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder påverkas av kulturskillnader och skillnader i formella institutioner när de etableras i Latinamerika.
Viktigt känna till andra länders spelregler
Under 1900-talets sista årtionde genomgick internationell handelspolitik stora förändringar, vilket påverkade marknaden, inte minst i Latinamerika. När mängden regler och restriktioner gällande utländska bolags aktiviteter i utvecklingsländer minskade blev det mer fördelaktigt att investera i Latinamerika, och det blev både lättare och viktigare för latinamerikanska företag att starta internationella dotterbolag.
– Det är viktigt för företag som gör internationella affärer att känna till spelreglerna i de olika länderna, och det är på det sättet min forskning kan komma till nytta. Företag och myndigheter kan dra nytta av mina resultat för att identifiera olika sätt att bli mer konkurrenskraftiga, säger Henrique Correa da Cunha.
I sin avhandling skriver Henrique Correa da Cunha om kulturella avstånd och avstånd mellan formella institutioner. Kulturella avstånd kan definieras som skillnader i sociala normer, vanor och traditioner som formar beteenden och åsikter.
– Traditionellt har det ansetts att kulturella avstånd saknar riktning, och att de är symmetriska, vilket innebär att effekterna av kulturella avstånd är desamma både i bolagets hemland och i värdlandet. Om de sociala normerna skiljer sig åt mellan land A och land B blir alltså effekterna desamma för ett företag från land A som etablerar sig i land B, som för ett bolag från land B som etablerar sig i land A. Jag håller inte med om det här sättet att se på kulturella avstånd, och det är ett resultaten i min avhandling, säger Henrique Correa da Cunha.
Fokus på effekterna av de formella institutionerna
Formella institutioner, å andra sidan, kan definieras som de institutioner som ger ett samhälle struktur, till exempel lagar och regler.
– I affärslitteraturen finns det två dominerande sätt att se på formella institutioner. Det första sättet är att fokusera på enskilda länder och deras formella institutioner, och att hävda att dessa spelar roll i affärer. Från det här perspektivet är ett land med effektiva, starka institutioner bättre lämpat för affärer än ett land med ineffektiva och svaga formella institutioner.
– Det andra sättet att se på frågan är fokusera de effekter som skillnaderna mellan olika länders formella institutioner har på internationella affärer. Traditionellt sett har avstånd i formella institutioner mellan länder setts som någonting negativt. Sådana avstånd har förutsatts skapa friktion mellan det multinationella företaget och den utländska värdmarknaden, vilket har varit till nackdel för utländska företag jämfört med de nationella, förklarar Henrique Correa da Cunha.
Resultat som motsäger traditionella åsikter
När de formella institutionerna på utvecklingsmarknader och i utvecklade länder skiljer sig mycket åt påverkas utländska dotterbolag från de här länderna på olika sätt beroende på vilken förmåga de har att använda sig av sina erfarenheter av att hantera formella institutioner i sina ursprungsländer.
– Genom att inkludera formella institutionella avstånd i diskussionen kring utländska dotterbolags resultat breddas samtalet, men konceptet är fortfarande ganska kontroversiellt, säger Henrique Correa da Cunha.
Henrique Correa da Cunhas forskningsresultat är till viss del kontroversiella, eftersom de inte följer det som tidigare har varit praxis inom forskningsfältet.
– Mina resultat tyder på att kulturella avstånd är asymmetriska. Det innebär att påverkan på ett företag från land A som etablerar sig i land B inte är densamma som på ett bolag från land B som etablerar sig i land A, säger Henrique Correa da Cunha, och fortsätter:
– Resultaten visar också på viktiga aspekter kring förhållandet mellan formella institutionella avstånd och kulturella avstånd, där det tidigare tycks reglera det senare. När ett internationellt dotterbolag verkar i ett land som är mindre utvecklat än företagets hemland förstärker skillnader i formella institutioner den effekt som kulturella avstånd har på företagets framgång.
Henrique Correa da Cunha är den första deltagaren i det avtal om dubbla doktorsexamina som Högskolan i Halmstad har tecknat med University of Blumenau (FURB), Brasilien. Båda lärosätena fokuserar på innovation och strävar efter att främja innovativt tänkande bland studenter och forskare, på regional, nationell och internationell nivå. Henrique Correa da Cunhas forskning, inom området innovationsvetenskap, handlar om hur nationell kultur och formella institutioner påverkar internationaliseringen av bolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder.
I en ny forskningsrapport från AgriFood Economics Centre vid SLU har företagen för första gången kartlagts.
– Sälsafarier arrangeras framför allt av mindre företag hos vilka sälen är ett av många erbjudanden. Andra verksamheter är till exempel fisketurism och guidade skärgårdsturer, säger Staffan Waldo som är en av forskarna bakom rapporten.
Sälturism erbjuds längs hela den svenska kusten, men flest företag finns längs västkusten där man framför allt kan se knubbsäl. I Östersjön är gråsäl den vanligast förekommande arten. Totalt hade näringen runt 25 000 besökare 2017 varav 8 000 utländska turister. Omsättningen för sälsafari var runt 10 miljoner kronor.
Nöjda med sälstammen
– Det är en liten näring, menar Staffan Waldo, men de företag som är aktiva planerar att fortsätta sin verksamhet och är överlag nöjda med den sälstam som finns idag.
Resultaten bygger på en enkätstudie som skickats till företagen i branschen under våren 2019.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Syftet är att ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag för strategiska och långsiktiga beslut.
Kontakt:
Staffan Waldo, FD, utredare, AgriFood Economics Centre/Institutionen för ekonomi; Analysgruppen, Sveriges lantbruksuniversitet staffan.waldo@slu.se
– Resultaten reser frågan om ifall elever generellt väljer skola baserat på sin förmåga att bedriva kvalitativ undervisning, men även frågan om hur skolor på en konkurrensutsatt skolmarknad har agerat för att möta elevernas preferenser, säger Mikael Thelin vid institutionen för kulturgeografi, som undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola.
En av de största politiska reformerna inom den offentligt finansierade sektorn har varit skapandet av en skolmarknad som kännetecknas av valfrihet och konkurrens. En reform som tog sin utgångspunkt i ett antagande om att människan har preferenser som innebär att hon väljer det bästa alternativet.
Valfrihet skulle skapa en skola i världsklass
Eftersom syftet med att gå i skolan är att utveckla olika ämnesrelaterade förmågor antogs från politiskt håll att skolorna skulle fokusera på kunskap och att eleverna skulle välja utbildningsproducent baserat på deras förmåga att bedriva god och kvalitativ undervisning. Eleverna skulle med andra ord välja de skolor som var bäst på att utveckla deras kunskap och på så vis skulle valfrihet och konkurrens skapa en skola i världsklass, menar Mikael Thelin.
Men resultaten i Mikael Thelins undersökning visar att blivande gymnasielever lägger vikt både vid utbildningsrelaterade faktorer och faktorer som inte kan kopplas till skolornas kvalitet. Och att det finns ett samband mellan hur eleverna värderar olika faktorer och deras individkaraktäristika.
Elever med låga betyg (i jämförelse med elever med höga betyg) visar starkare preferenser för faktorer som egentligen är utbildningsmässigt irrelevanta, såsom att få en Ipad, avstånd till skolan eller att få gå tillsammans med kompisar. Till exempel.
Risk för glapp mellan intention och verklighet
– Elevernas val, i samverkan med utbildningsproducenternas agerande på en konkurrensutsatt skolmarknad, har i detta sammanhang stor betydelse för kunskapssamhällets utveckling. Felaktiga antaganden om elevernas preferenser – och en förenklad bild av hur utbildningsproducenterna bemöter konkurrens – riskerar att skapa en skolmarknad där det råder stor skillnad mellan intention och verklighet, säger Mikael Thelin
Så genomfördes studien om elevernas preferenser
Datainsamlingen bygger på cirka 1500 elever i årskurs 9 som genomfört en conjointundersökning. Conjoint är en experimentell metod som tidigare främst använts inom marknadsundersökningar då man vill undersöka vilka preferenser människor har för skilda faktorer som tillsammans utgör en produkt. Det innebär att de som deltar i undersökningen får värdera olika hypotetiska produkter och genom en conjointanalys kan man därefter belysa hur mycket enskilda faktorer värderas. I den svenska skolvalsforskningen utgör metodvalet ett nytt bidrag.
Toppslätskivlingen ser inte mycket ut för världen där den växer vilt på svenska ängar och i kohagar. Men den lilla bruna svampen innehåller ett av de mest potenta ämnen vi känner till. Psilocybin.
Psilocybin är en psykedelisk substans som påverkar 5HTA2-receptorn i hjärnan. Likt andra psykedeliska substanser förstärker den sinnesintryck och förändrar perceptionen kring hur en person upplever sin omgivning, sitt stämningsläge och sina kognitiva förmågor. I värsta fall kan substansen även utlösa psykoser.
Men det är inte bara toppslätskivlingen som har denna förmåga. Runt om i världen återfinns psykedeliska ämnen i svampar och växter, och användningen kan spåras långt tillbaka i historien. Från grottmålningar i Algeriet till Antikens Grekland.
Undangömd i en grotta i Bolivia hittade arkeologer tidigare i år en 1 000 år gammal tygväska. Där fanns spår av bland annat DMT, dimetyltryptamin, en kraftigt psykoaktiv substans som kan ge upphov till hallucinationer.
DMT är även en av nyckelkomponenterna i ayahuasca. En psykedelisk brygd som förknippas med Amazonas djungel och som fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren.
Ayahuasca
Djurförsök och nyare klinisk forskning antyder att ayahuasca har en antidepressiv effekt. I en brasiliansk studie från 2015 medverkade 30 patienter som led av depression, där varken läkemedel eller traditionell terapi hade lyckats råda bukt på problemen. Hälften fick dricka ayahuasca vid ett tillfälle och hälften fick placebo. En vecka senare visade de som fått ayahuasca en dramatisk förbättring i mående jämfört med placebogruppen.
Fyndet av DMT i grottan i Bolivia är det första beviset för att befolkningen i Sydamerika blandade växter för att få fram psykoaktiva substanser. Den historiska användningen har dock varit starkt förknippad med religiösa och kontrollerade ceremonier.
Möblerar om i hjärnan
I mitten av 1900-talet forskades det för fullt på olika psykedeliska substanser, med mer eller mindre lyckade resultat. Men sedan psykedeliska substanser narkotikaklassades i början av 1970-talet avstannade forskningen. I Sverige fick psykedeliska droger klassificeringen 1, vilket innebär att de saknar medicinskt värde.
Under årtionden som följde viftades psykedeliska droger bort som en kvarleva från 1960-talets hippiekultur.
Men nya studier har visat på potential vid bland annat PTSD, posttraumatisk stressyndrom, och terapiresistenta depressioner. Patienten får i försöken en dos av den aktuella substansen vid några enstaka tillfällen, med ett antal månader mellan. Ibland även i samband med en terapisession.
– Teorin bakom är att psykedeliska substanser möblerar om i kopplingarna mellan nervcellerna och ökar hjärnans förmåga att bygga om sig själv, säger Pär Halje, vid Lunds universitet, som forskar på hur LSD påverkar hjärnvågor hos råttor.
LSD blev aldrig till medicin
LSD framställdes för första gången av den schweiziske kemisten Albert Hofmann 1938, som förväntat sig att substansen skulle fungera som ett analeptikum (medel som stimulerar andning och blodcirkulation, och ges vid förgiftning). Vid tester visade det sig att försöksdjuren blev rastlösa, även om de var narkospåverkade, och att det orsakade sammandragningar i livmodern, men substansen ansågs inte ha tillräckligt användbara farmakologiska egenskaper för fortsatta tester. Fem år senare framställde Hofmann LSD igen, och blev under syntetiseringen av misstag påverkad av substansen. Han beskriver i sin bok LSD – Mein Sorgenkind (LSD – mitt sorgebarn) hur han upplevde ett ”oändligt flöde av fantastiska bilder, extraordinära former med intensiva, kalejdoskopiska färgmönster”. När han i ett senare experiment avsiktligt intog substansen återfick han upplevelserna, som snabbt vände till en levande mardröm. Han fick horribla hallucinationer, och trodde att han skulle bli tokig och/eller dö.
Källa: Wikipedia
I bland annat England och Schweiz pågår studier där man främst tittar på de antidepressiva effekterna av psilocybin. Tanken är att det ska kunna användas vid terapiresistenta depressioner. Men det forskas även på psykedeliska droger som behandling vid alkoholbrukssyndrom, autism hos vuxna och vid tvångssyndrom, OCD.
Det amerikanska läkemedelsverket, FDA, beviljade hösten 2018 psilocybin en status som snabbar på processen att få den godkänd inom klinisk användning. Även en storskalig fas 3-studie på MDMA, mer känt som ecstasy, och PTSD pågår just nu i USA.
– Det är jättespännande det som har hänt det senaste årtiondet, att det har visat sig ha så mycket terapeutiska effekter, säger Pär Halje.
Teorierna bakom MDMA-terapi
Teorin bakom vad som kallas “MDMA-assisterad terapi” är att substansen försvagar överaktiva försvar i hjärnan. Patienten kan då, tillsammans med en utbildad terapeut, gå in och bearbeta de traumatiska upplevelserna som i vanliga fall är svåra att nå. Studierna som presenterat sina resultat har hittills varit små, och därför svåra att dra några större slutsatser från. Men de har antytt bättre resultat än något annan behandling för PTSD som finns idag.
– Man har ju slagit fast att det här är några av de mest potenta substanserna som finns, men läkemedelsindustrin har inte brytt sig om det särskilt mycket på grund av den psykedeliska aspekten.
Svårigheten har varit hur man ska få in de psykedeliska substanserna i det traditionella sjukvårdssystemet.
Behandling bör ske på klinik
– Det är inget man kan ta hemma utan man åker in till en klinik och tar det några gånger. Men det är inte så främmande egentligen, det är så man gör med ECT, elschocksbehandling.
Psykedeliska substanser är också en av de få saker som kan skapa bestående förändringar på hjärnan i vuxen ålder. Det enligt Alexander Lebedev, psykiatriker och postdoktor vid Karolinska institutet i Stockholm.
– Studier har visat att en session med LSD ledde till att personlighetsegenskapen öppenhet ökade, säger han.
Sedan 2015 har han ett pågående samarbete med Psychedelic Research Group vid Imperial College London, som bland annat resulterat i en artikel om hur LSD-inducerad hjärnaktivitet bidrar till förändringar av satta personlighetsdrag.
Förändring av satta personlighetsdrag
Alexander Lebedev forskar på “ego-disturbence” en form av depersonalisation som förekommer vid schizofreni, men som även har setts under påverkan av psykedelika.
Imperial College var 2016 först med att publicera bilder på människohjärnan påverkad av LSD. Ett 20-tal försökspersoner deltog i en studie där hjärnan avbildades med hjälp av magnetröntgen, både utan och under påverkan av LSD. Resultaten visade bland annat hur drogen skapar ett slags tillfälligt kaos i hjärnan. Olika delar börjar att kommunicera med varandra i en mycket större utsträckning. Framför allt är det syncentrum som når ut till andra delar av hjärnan, vilket kan förklara hallucinationerna som uppstår.
Men oredan tros även vara det som öppnar upp för nya sätt att tänka, och teorin är att det i längden ger en ökad självförståelse. Dock är upplevelsen varierande från person till person, den formas av miljön man befinner sig såväl som ens sinnestillstånd.
– Jag började intressera mig för det då jag inte kunde förstå varför de här potenta substanserna inte användes. Jag undersökte vilka faror som fanns med dem och försökte verkligen hitta bevis på risker med psykedelika, säger Alexander Lebedev.
Ecstasy kan bli godkänt som medicin
Psykedeliska preparat (serotonergic hallucinogens) innehåller kraftfulla psykoaktiva substanser. Gemensamt för psykedeliska preparat är att de stimulerar en undergrupp av våra serotoninreceptorer i hjärnan, 5HTA2-receptorn. De kan skapa kraftfulla hallucinogena upplevelser, ändrar sinnestillstånd och hur man upplever sin omvärld.
Här återfinns: Psilocybin, DMT, LSD, Meskalin. MDMA (ecstasy) befinner sig i gränslandet till klassiska psykedelika och tillhör gruppen hallucinogena amfetaminpreparat. I nuläget är MDMA det psykedeliska preparat som i USA ligger närmast att godkännas som medicin.
Olika risker med psykedelika
På Karolinska Institutet har han nu precis avslutat en studie där 400 personer screenades för symptom på psykiatrisk problematik, cirka hälften hade en bakgrund av att ha använt psykedelika.
– Vi ville ha en klar bild över riskerna med psykedeliska men hittade inga. Efter att ha screenat för symptom hittade vi inga belägg för att det skulle finnas en koppling, säger han.
Men när det kommer till risker är det är en ganska komplicerad fråga.
– Man får skilja på fysiologisk risk, alltså toxicitet, psykologisk risk och risk för omgivningen. Dessutom måste man ta hänsyn till hur beroendeframkallande de är. I motsats till vad många tror är de klassiska psykedeliska drogerna inte särskilt toxiska eller beroendeframkallande, säger Pär Halje.
Kan trigga potentiella psykoser
En oreglerad användning utanför kliniska miljöer avråds dock. För personer i riskzonen kan psykedelika trigga psykoser, vilket i sig är ett tillstånd som ökar risken för självmord och olyckor markant. Men även en av tio av de som tar psykedeliska droger uppger att de fått en negativ upplevelse, som utan behandling kan leda till mer psykisk problematik.
Den största kliniskt relevanta risken är att det finns goda data på att användningen av psykedeliska substanser kan tidigarelägga en schizofrenidebut. En psykossjukdom som eventuellt inte behöver bryta ut överhuvudtaget.
– Sen får man se upp, även om det inte är giftigt betyder det inte att det är ofarligt om man inte gör det under kontrollerade omständigheter, säger Pär Halje.
Forskningen på psykedeliska droger sker inte utan kritik. Studierna anses fortfarande vara för små för att dra några större slutsatser från samt att som utför dem tolkar resultaten överdrivet positivt. I år publicerades så den första dubbelblinda studien på depression och psykedelika.
– Den visade fortfarande på väldigt starka effekter och i övrigt förtroendeingivande god metodik, även om antalet patienter i studien är förhållandevis lågt, säger Pär Halje.
Text: Mette Carlbom på uppdrag av forskning.se
Forskarna har bedömt bevis från 45 meta-analysstudier, som kombinerat resultaten från många studier, och har inte funnit bevis för att negativa hälsoeffekter är kopplade till användning av antidepressiva läkemedel.
Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat kraftigt runt om i världen. Dessa läkemedel ligger på tredje plats av läkemedel som skrivs ut på recept och på fjärde plats av sålda läkemedel. Men säkerhetsprofilen för antidepressiva har varit omdiskuterad länge. Meta-analyser kombinerar resultaten från många forskningsstudier, och några meta-analyser har funnit starka samband mellan antidepressiva och vissa negativa hälsoeffekter, medan andra analyser inte har gjort det.
– Vi fann att alla de negativa hälsoeffekterna, som rapporterats i observationsstudier och som stöttats av starka bevis, antagligen berodde på de underliggande psykiatriska tillstånden för vilka antidepressiva läkemedel ordinerats som behandling, snarare än de antidepressiva medlen i sig själva. I de flesta av dessa studierna fanns bias, till exempel att deltagarna inte fördelats slumpmässigt mellan olika behandlingsgrupper, säger Marco Solmi, psykiater från University of Padova, Neurosciences Department, och gästforskare vid Institute of Psychiatry, Psychology & Neuroscience vid King’s College London, Psychosis Department, EPIC Lab, som har varit med och lett studien.
Negativa effekter övervakas kliniskt
Forskarna bakom studien gjorde en systematisk utvärdering av bevisen från 45 meta-analyser som inkluderade mer än 1 000 observationsstudier. Det är studier som observerar om det finns skillnader mellan individer som exponerats för en behandling jämfört med dem som inte exponerats, utan att forskare gjort någon aktiv åtgärd. Studierna som ingick i analyserna täckte olika åldersgrupper, underliggande psykiatriska tillstånd och möjliga negativa hälsoeffekter.
– Såvitt vi vet är detta den första studien som bedömer säkerheten och negativa hälsoeffekter som associerats med användning av antidepressiva i så stor skala med data från verkligheten. Men det är viktigt att tänka på att vår studie inte bedömde läkemedlens effektivitet, säger studiens huvudförfattare Elena Dragioti, adjungerad universitetslektor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.
– Även om vi har visat att antidepressiva läkemedel på det hela taget är säkra, måste negativa effekter övervakas kliniskt under behandling med antidepressiva läkemedel. Vi har dessutom bara begränsade bevis om negativa hälsoeffekter på längre sikt från randomiserade kliniska prövningar. Vi har inte heller kunnat bedöma flera nyare antidepressiva läkemedel eftersom tillgängliga data är begränsade, säger Evangelos Evangelou, epidemiolog från University of Ioannina i Grekland och Imperial College i Storbritannien, som är senior författare till studien.
Studien har finansierats med stöd av bland annat NIHR Biomedical Research Centre at South London och the Maudsley NHS Foundation Trust vid King’s College, London. Redovisning av potentiella intressekonflikter finns i den vetenskapliga artikeln.
Artikel:
Association of Antidepressant Use With Adverse Health Outcomes – A Systematic Umbrella Review, Elena Dragioti, Marco Solmi, Angela Favaro, Paolo Fusar-Poli, Paola Dazzan, Trevor Thompson, Brendon Stubbs, Joseph Firth, Michele Fornaro, Dimitrios Tsartsalis, Andre F Carvalho, Eduard Vieta, Philip McGuire, Allan H Young, Jae Il Shin, Christoph U Correll, Evangelos Evangelou, (2019), JAMA Psychiatry
– Tandlossning är en lika tydlig riskfaktor som hjärt- och kärlsjukdomar eller stor konsumtion av alkohol, säger specialisttandläkare Helena Nilsson som nu disputerar vid Malmö universitet.
Hennes forskning ingår den nationella studien om åldrandet och de äldres vård och omsorg, The Swedish National study on Aging and Care – SNAC. Syftet är att kartlägga vilka faktorer – medicinska, psykologiska, sociala – som gynnar ett gott åldrande.
Förutspå kognitiv försämring
Helena Nilsson har undersökt om tandförlust och parodontit (tandlossning) hänger samman med kognitiv försämring, som kan vara tecken på begynnande demens, genom en klinisk och radiologisk undersökning på 1147 individer. Hon har använt samma instrument som används när man undersöker personer vid misstanke om demenssjukdom.
– Jag ville se om tandlossning kunde förutspå en kognitiv försämring hos personer som i första omgången karaktäriserades som kognitivt friska. Vilka faktorer som kan förutsäga att man får en sådan försämring, säger Helena Nilsson.
Tandlossning stor riskfaktor
Personerna följdes under sex år. Även med hänsyn taget till riskfaktorer som hög ålder och låg utbildningsnivå visade sig tandlossning ha en signifikant betydelse för kognitiv försämring.
Sambandet mellan tandlossning och demens kan handla om att man på grund av sjukdomen inte kan sköta sin tandhälsa. Det finns hypoteser om andra förklaringar till ett samband: bland annat en gemensam inflammatorisk komponent och nedsatt tuggfunktion.
I en av avhandlingens delstudier gjorde Helena Nilsson en tolvårsuppföljning bland äldre som visade att parodontit ökar risken för förlust av flera tänder. Hennes resultat visar på vikten av att diagnostisera och behandla parodontit även bland de äldre.
– Det är viktigt att tandvården upprätthåller kontakten med äldre patienter, säger Helena Nilsson.
Synen på att föda vaginalt efter att tidigare ha fått barn genom kejsarsnitt skiljer sig stort inom vården i olika länder, visar en europeisk studie. De berörda kvinnorna själva tänker dock ganska lika, oavsett land.
Globalt ökar andelen kejsarsnitt men det är stora skillnader mellan länderna, från någon enstaka procent till över hälften av förlossningarna. Inom OECD tillhör Sverige med 17,3 procent de länder som har låg andel kejsarsnitt.
Länder med hög kejsarsnittsnivå har också lägre andel vaginala förlossningar hos kvinnor med tidigare kejsarsnitt, det som betecknas VBAC (vaginal birth after C-section), medan länder med låg andel kejsarsnitt har högre andel VBAC.
– Studien visar tydligt hur skillnader i andelen VBAC i huvudsak beror på professionellas olika syn på ämnet. Det kan inte vara rätt att kvinnornas vård beror på vilken professionell hon möter och inte på bästa evidens. Länder med låg andel VBAC behöver se över sin praktik och sträva efter att öka andelen för att förbättra vården under graviditet och förlossning, säger professor Ingela Lundgren vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Resultaten visar att kulturen hos vårdorganisation och vårdprofessionella varierar stort mellan länder med hög eller låg andel VBAC.
Olika vårdkultur i europeiska länder
I länderna med hög andel VBAC (Finland, Nederländerna och Sverige) är vaginal förlossning ett förstahandsalternativ, något som ingår i vanlig vård, och där det slutgiltiga beslutet tas av läkare. Dessa länder har en homogen kultur för VBAC, både inom vården och hos de professionella och kvinnorna.
I länderna med låg andel VBAC (Irland, Italien och Tyskland) ses vaginal förlossning som något speciellt och ett val som kvinnan gör. Kulturen är heterogen, både för och emot VBAC, och såväl professionella som kvinnor behöver engagera sig för att komma till rätt sjukhus och professionell om kvinnan önskar en VBAC.
Ingela Lundgren, professor i reproduktiv och perinatal hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är förstaförfattare bakom studien, som baseras på EU-projektet OptiBIRTH. Syftet med projektet har varit att öka andelen vaginala förlossningar för kvinnor med ett tidigare kejsarsnitt. Att vaginal förlossning är säkraste alternativet för de flesta kvinnor är ett känt faktum.
– För att öka andelen vaginala förlossningar behövs förändringar i huvudsak på organisatorisk och professionell nivå. Alla måste anamma en kultur som är för VBAC, och där kan Sverige, Nederländerna och Finland ses som goda exempel, konstaterar hon.
Kvinnor har samma behov efter kejsarsnitt
– Kvinnorna i alla de länder som deltog uttryckte samma behov av stöd under graviditet; Att följas upp tidigt efter första kejsarsnittet, att kunna lämna första förlossningen bakom sig, att få stöd i beslutsprocessen om förlossningssätt, att möta en kultur som stödjer vaginal förlossning, att möta trygga och stödjande professionella under förlossningen och att överenskommelser som beslutas under graviditeten följs under förlossningen, säger Ingela Lundgren.
– I länder med låg andel VBAC har kvinnan ett val som uppskattades av kvinnorna men svårigheten låg i att de mest fick information om riskerna med vaginal förlossning. I länderna med hög andel var kvinnorna med i beslutsprocessen om förlossningssätt och uppskattade att det slutgiltiga beslutet togs av expertis, fortsätter hon.
Projektet OptiBIRTH har koordinerats av professor Cecily Begley vid Trinity College Dublin, Irland, som nyligen avslutat en gästprofessur vid Göteborgs universitet.
I studien har sex europeiska länder – Finland, Irland, Italien, Nederländerna, Sverige och Tyskland – studerats med fokus på att undersöka VBAC-kulturen. Studien, som publiceras i tidskriften Women and Birth, baseras på intervjuer med 115 professionella och 73 kvinnor.
Infertilitet och prostatacancer är tillstånd som drabbar vardera cirka en av tio män. Tidigare forskning har med motsägelsefulla resultat studerat sambandet mellan infertilitet och prostatacancer.
I den nya studien har forskarna velat jämföra risken för att utveckla prostatacancer hos tre grupper: de som blir föräldrar genom IVF- respektive ICSI-assisterad befruktning och de som får barn genom naturlig befruktning.
– Tidigare studier har oftast varit små i urvalsunderlaget, haft kort uppföljningstid och en del bygger på självrapporterade diagnoser. I studier som använt spermieparametrar som markör, till exempel spermiernas koncentration och rörlighet, för mannens infertilitet råder det dessutom en osäkerhet eftersom dessa kan variera hos samma man om man mäter vid olika tillfällen och även kan skilja sig åt från laboratorium till laboratorium, förklarar Yvonne Lundberg Giwercman.
Studien har letts av Yvonne Lundberg Giwercman och Yahia Al-Jebari, doktorand vid reproduktionsmedicin vid Lunds universitet. Den grundar sig på insamlade uppgifter från det medicinska födelseregistret på de 2,1 miljoner barn som föddes mellan åren 1994 och 2014, som forskarna sedan har matchat med uppgifter ur det nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning och det svenska multigenerationsregistret.
De har även undersökt och samkört all data med uppgifter ur cancerregistret, utbildningsregistret och dödsorsaksregistret. Rapportering av alla fertilitetsbehandlingar i svensk sjukvård, privat och offentlig, är obligatorisk och kvalitetsregistret för assisterad befruktning är så gott som heltäckande.
För att undvika att inkludera fäderna mer än en gång uteslöt forskarna barn i födelseregistret som inte var förstfödda. Efter denna borträkning fanns totalt 1 181 490 fäder och lika många barn. Av dessa fäder hade 20 618 fått barn med hjälp av provrörsbefruktning (IVF), 14 882 med intracytoplasmisk spermainjektion (ICSI) och 1 145 990 med naturlig befruktning.
– När vi jämförde dessa tre patientgrupper kunde vi se att de fäder som fått behandling med IVF och ICSI hade 30 respektive 60 procent högre risk för att få prostatacancer i jämförelse med fäder som fått barn utan assisterad befruktning. Av männen som fick prostatacancer var det 76 som behandlats med IVF, 54 med ICSI och 3 216 som fått barn genom naturlig befruktning, säger Yahia Al-Jebari, försteförfattare till studien.
Högre risk att få prostatacancer som unga
Männen som hade fått infertilitetsbehandlingar hade även en högre risk (IVF 1,33 gånger högre risk och ICSI 1,64 gånger högre risk) för att drabbas av prostatacancer i relativt ung ålder innan de hade fyllt 55, än de utan assisterad befruktning.
Studien saknar uppgifter om de män som under tidsperioden inte lyckades bli föräldrar alls, och forskarna har heller inte kunnat koppla uppgifterna till PSA-värden. Yvonne Lundberg Giwercman menar att deras resultat är viktigt för att sjukvården noggrannare bör följa upp de män som får assisterad befruktning. Forskarna välkomnar fler studier som undersöker risken för prostatacancer hos män som behandlas för infertilitet.
Studier på fördelar och effektivitet med PSA-screening för denna riskgrupp på samma sätt som vården för närvarande erbjuder andra högriskgrupper, som till exempel där det finns ärftlig belastning.
Risken för prostatacancer över längre tid
För registerstudier är de nationella kvalitetsregistren av stort värde, en tillförlitlig källa eftersom de har stor täckningsgrad och lång uppföljningstid. Även om forskarna i denna studie inte kan påvisa orsakerna till sambandet och saknar PSA-data, menar Yvonne Lundberg Giwercman att resultaten indikerar att infertila män är en högriskgrupp för prostatacancer och att PSA-testning är lika motiverat för denna patientkategori som för vilken annan högriskgrupp som helst.
– Framöver vill vi närmare även studera risken för cancern över längre tid än det var möjligt i denna studie, eftersom ICSI bara funnits som metod sedan 90-talet. Dessutom vore det intressant att hos de män som söker för assisterad befruktning undersöka faktorer som till exempel socioekonomi, hälso- och livsstilsrelaterade faktorer, säger Yvonne Lundberg Giwercman.
– Tidigare forskning har visat att trädets vårfenologi, alltså när knopparna spricker på våren, kan ha stor betydelse för vilka insekter som äter av trädet. Men det är nästan ingen som har undersökt hur tidpunkten för höstlövsfärgning påverkar vilka insekter som äter av trädet. Nu visar vi att den har stor betydelse, säger Adam Ekholm, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
För att undersöka hur trädets höstfenologi påverkar växtätande insekter bestämde sig forskare från SLU och Stockholms universitet att be skolklasser om hjälp. Tanken var att varje skolklass som deltog i projektet skulle följa en eller flera ekar under hösten. De skulle fotografera eken för att kunna följa när den fick höstlövsfärger. Samtidigt skulle de samla in insekter från trädet. Av de tillfrågade skolorna i södra och mellersta Sverige valde hela 58 att delta i projektet.
Ekarna är gröna längre på varma platser
Nu kunde forskarna se att ekar som växte på varmare platser behöll sina gröna löv längre in på hösten än andra ekar. Dessa ekar hade också en högre artrikedom och täthet av växtätande insekter. Ganska spännande var också ett en grupp små fjärilslarver som är aktiva långt in på hösten var mer frekvent förekommande på de träd som höll sig gröna under en längre tid.
– De höjda temperaturerna och den förlängda växtsäsongen i ett varmare klimat kan leda till att både flera arter och flera individer av varje art äter av ekarna, säger Adam Ekholm.
Hjälp från elever
Forskarna är väldigt tacksamma över den hjälp de fått av skolorna.
– Det var en fantastisk mängd data som eleverna samlade in. Själva hade vi aldrig kunnat göra regelbundna besök till så många träd på så många platser. Det är just att så många hjälps åt som är vår styrka, säger Tomas Roslin som är professor i insektsekologi vid SLU.
– I projektet valde vi att inrikta oss mot ekar, eftersom de är alldeles speciellt populära bland insekterna. Sammanlagt har mer än 280 insektsarter påträffats på ekar runtom i Europa. Och våra skolelever hittade 33 olika arter. Inte illa, säger Adam Ekholm.
Framtiden får utvisa vad det innebär för ekarna.
Möjlighet för elever att lära om forskning
En av de lärare som deltog i projektet tillsammans med sin klass var Lena Nyberg på Lindöskolan i Kalmar. Hon tycker att det var en fantastisk möjlighet för eleverna att få en inblick i hur forskning går till.
– Mina elever tyckte att det var spännande att deras arbete kunde bidra till att sprida kunskap om hur klimatförändringarna påverkar växt-och djurvärlden. De var fascinerade av att upptäcka alla larver som levde på och av ekens löv. En helt ny upptäckt för de flesta. Det tog mycket tid, men det var värt varenda minut. De elever som fick vara med om detta, har fått en unik erfarenhet, säger hon.
För skolor
Vill du också upptäcka ekar med dina skolelever. Forskare från SLU och Stockholms universitet har tillsammans med en naturpedagog tagit fram en film och ett häfte med övningar. www.slu.se/eken
Adam Ekholm, doktorand, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), adam.ekholm@slu.se
Giovanni Volpe, docent i fysik vid Göteborgs universitet, har fått anslag att designa att designa konstgjorda ”organismerna”. De ska kunna röra sig i en miljö och samtidigt analysera och navigera i den, till exempel känna av temperatur eller kemisk sammansättning.
Naturen är förebild, till exempel fiskstim eller små mikroskopiska organismer som plankton och bakterier, de senare viktiga för havens och sjöarnas ekosystem och tar dessutom upp stora mängder koldioxid ur atmosfären.
Lösa uppgifter i grupp
– Precis som fiskar har de ett fascinerande flockbeteende. Det ger oss inspiration till att designa egna konstgjorda ”organismer” som kan utföra uppgifter i grupp. Det gäller alltifrån robotar som kan samarbeta, till målsökande mikroskopiska partiklar som kan bryta ned oljespill eller leverera en läkemedelsmolekyl till precis rätt ställe i kroppen, säger Giovanni Volpe.
Målet är att de konstgjorda smarta partiklarna ska kunna navigera i sammansatta omgivningar, till exempel den mänskliga kroppen. Och de ska kunna samarbeta med varandra för att skapa avancerade flockbeteende som hos fiskar, fåglar och plankton.
– Våra resultat kommer inte bara ge oss en fördjupad förståelse för hur och varför evolutionen utvecklat avancerade flockbeteenden i naturen, utan också ta oss en bit på vägen mot att utnyttja den potential och inspiration som naturen kan ge oss för att hantera stora utmaningarna, säger Giovanni Volpe.
Kontakt:
Giovanni Volpe, institutionen för fysik vid Göteborgs universitet, telefon: 031-786 91 37, mobil: +46 70 996 61 81, e-post: giovanni.volpe@physics.gu.se
– Samtidigt som franska revolutionärer avskaffade genealogin som princip för samhällsordningen, upptäckte franska vetenskapsmän genealogin som princip för naturens ordning. Det är svårt att säga exakt hur dessa händelser hängde ihop, men sambandet vad gäller tid och plats är häpnadsväckande, säger Petter Hellström, som skrivit en avhandling släktträdens historia.
Släktträd är idag självklara metaforer och modeller närhelst någon vill föreställa sig evolutionär utveckling och evolutionära släktskap.Träddiagram och trädmetaforer är särskilt vanliga inom biologi, genetik och språkvetenskap. De används rutinmässigt i datasimulering, modellering och vetenskaplig publicering, i läromedel, undervisning och populärvetenskaplig litteratur.
Trädmodellen livligt ifrågasatt
Samtidigt är trädmodellen omdebatterad och livligt ifrågasatt inom forskarsamhället. Ledande forskare anser att modellen ger en vilseledande bild av evolutionens historia. Kritiken har vuxit i styrka i takt med de snabba framstegen inom molekylär biologi, eftersom de evolutionära processerna på molekylär nivå är mer komplicerade än vad trädmodellen ger utrymme för.
Antavla för Braheätten, upphängd i Östra Ryds kyrka, Uppland. Bild: Dan Koehl, CC
I sin idéhistoriska avhandling undersöker Petter Hellström släktträdens tidiga historia inom den moderna vetenskapen. Fokus i avhandlingen ligger på fransk vetenskap omkring år 1800, alltså kort efter att Franska revolutionen hade avskaffat monarkin, aristokratin och det feodala arvssamhället.
Släktträden försvarade familjens ställning
Avhandlingen tar avstamp i socialhistorisk forskning som visat att släktforskning och släktträd inte var någon fritidssysselsättning i det feodala samhället, utan något som aristokratin sysslade med för att bevaka familjens sociala ställning och tillgången till ämbeten, titlar och land. Men 1790 avskaffades plötsligt alla arvsprivilegier.
– Samtidigt som franska revolutionärer avskaffade genealogin som princip för samhällsordningen, upptäckte franska vetenskapsmän genealogin som princip för naturens ordning. Det är svårt att säga exakt hur dessa händelser hängde ihop, men sambandet vad gäller tid och plats är häpnadsväckande, säger Petter Hellström.
Släktträd (antavla) för Sigmund Christoph von Waldburg-Zeil-Trauchburg.
I tidigare forskning har evolutionsteorins och trädmodellens skilda historier ofta blandats samman, och trädmodellen har närmast beskrivits som en naturlig följd av Darwins teori. Hellströms studie visar att sambandet var precis det motsatta: släktträden användes inom vetenskaplig klassificering i minst ett halvsekel innan Darwin tog till sig trädmodellen i sin banbrytande bok On the Origin of Species, som kom ut första gången 1859.
Som Petter Hellström visar i sin studie fanns det inget samband mellan att använda släktträdet som vetenskaplig modell och att tänka sig naturens ordning som en produkt av evolutionära processer eller utveckling över tid, i alla fall inte under 1800-talets första hälft. De flesta som använde trädmodellen under denna period tänkte sig en ordning skapad av Gud.
Släktträd över naturens ordning
– Det första kända släktträdet över naturens ordning ritades av Augustin Augier, berättar Hellström. Augier var både adelsmän och präst, en av revolutionens förlorare. Det är slående att han några år efter revolutionen sade sig ha upptäckt hur naturens ordning speglade den feodala ordning han själv hade vuxit upp i.
Ett annat viktigt resultat av studien är att det tidiga användandet av släktträd inte var förbehållet natur- och språkvetenskaperna. Släktträden användes nämligen inom en rad kunskapsfält där de inte längre används idag, exempelvis musikteori och nationalekonomi.
– Tidigare forskning har letat sig tillbaka från nuet, och därför har de bara hittat träd inom de discipliner där träd används idag. Jag bestämde mig istället för en tid och plats, och sökte brett. I de franska arkiven hittade jag en rad tidigare förbisedda träddiagram från helt andra fält. Jag har tvingats skriva om historien i grunden, säger Petter Hellström.
Petter Hellström, doktorand vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, petter.hellstrom@idehist.uu.se
Forskare har länge försökt hitta sätt att avbilda hjärnans kemiska budbärare, och direkt kunna mäta dessa så kallade signalsubstanser, neurotransmittorer, signalsubstanserna. Den nya tekniken som forskare vid Uppsala universitet har utvecklat, går att applicera både på vävnadssnitt och biologiska vätskor som exempelvis cerebrospinalvätska.
– Det är första gången som hela neurotransmittorsystemet kan kartläggas i ett och samma experiment, säger Per Andrén, professor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.
– Den nyutvecklade metodiken har potential att kartlägga nya sjukdomsmekanismer på molekylär nivå och öppnar upp stora möjligheter för att kunna upptäcka nya och bättre behandlingsmetoder och säkerställa att patienter får rätt diagnos
Avbildning från tunna hjärnvävnadssnitt
Problemet med den teknik som använts hittills är att oftast bara en substans i taget kan avbildas eller att den mäts indirekt via någonting annat. Ett annat problem är att det helt enkelt inte går att se många potentiellt viktiga substanser på grund av för låg känslighet hos analysmetoden.
Tekniken som Per Andréns forskargrupp vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap använder kallas avbildande masspektrometri. I samarbete med Luke Odell, universitetslektor vid institutionen för läkemedelskemi, Uppsala universitet, samt forskare från Karolinska Institutet och Université de Bordeaux, har en ny metod utvecklats som möjliggör samtidig avbildning av ett stort antal kemiska budbärare i hjärnan direkt från tunna hjärnvävnadsnitt.
Metodiken har applicerats på experimentella modeller av Parkinsons sjukdom och från vävnadsprover från parkinsonpatienter.
Vetenskaplig artikel:
Comprehensive mapping of neurotransmitter networks by MALDI–MS imaging. Nature Methods. Mohammadreza Shariatgorji, Anna Nilsson, Elva Fridjonsdottir, Theodosia Vallianatou, Patrik Källback, Luay Katan, Jonas Sävmarker, Ioannis Mantas, Xiaoqun Zhang, Erwan Bezard, Per Svenningsson, Luke R. Odell & Per E. Andrén.
Kontakt:
Per Andrén, professor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet, per.andren@farmbio.uu.se,
Småstater är med om olika öden, både under och efter stora konflikter. En aktuell fråga är om sådana småstater – som Sverige – enbart är fast i en strukturell världsordning eller om de är aktörer i sin egen rätt på världsarenan.
Patric Lindgren förklarar i sin avhandling vid Linnéuniversitet hur Sveriges säkerhetspolitik anpassats till nya förutsättningar efter stora konflikter under 1900-talet. Han undersöker tre post-konfliktperioder; efter första världskriget, efter andra världskriget och efter kalla kriget. I varje period analyseras ett utrikespolitiskt initiativ, en anslutning till en internationell organisation och ett försvarsbeslut. Post-konfliktperioderna utgör brytningstider som erbjuder öppningar för att observera, analysera och förklara hur centralt placerade politiker – och deras partier – tolkar och eftersträvar särskilda säkerhetspolitiska utvecklingar.
Inte självklart med neutralitet
– Sverige gjorde till exempel anspråk på att vara neutralt i de båda världskrigen och under det kalla kriget. Även om detta anspråk har ifrågasatts var ställningstagandet, tillsammans med andra säkerhetspolitiska aspekter, inte självklart i de omedelbara perioderna efter respektive konflikt, säger Patric Lindgren.
De huvudsakliga slutsatserna av undersökningarna är att småstater, som Sverige, både är begränsade i sina utrikes- och säkerhetspolitiska möjligheter och samtidigt kan använda samma strukturer för att tillgodose sina intressen. Tiden är en nyckelfaktor för att småstater ska kunna ändra sina säkerhetspolitiska förutsättningar. I det svenska fallet tycks det över tid finnas en ständig spänning mellan en idealistiskt dominerad och en realistiskt dominerad politik, när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Idealismen tycks också ha fått ökad betydelse i den senare perioden. En annan intressant slutsats är att små stater i tider med viss maktvakuum kan spela en mer betydande roll i den internationella politiken, särskilt i de närliggande regionerna.
Matris för att studera positionering
För att analysera och förklara hur småstater positionerar sig efter världskonflikterna använde sig Patric Lindgren av en analytisk fyrfältsmatris. Modellen är konstruerad genom en kombination av de motstående teorierna om internationell politik; realism och idealism, kombinerad med aktör- och strukturperspektiv. Med hjälp av matrisen förklarar han hur småstater positionerar sig i tre nivåer; under nio empiriska fall, i de tre post-konfliktperioderna och alla tre perioder sammantaget.
Forskaren och lärarutbildaren Lena Aronsson vid Stockholms universitet har intresserat sig för möten mellan olika kunskapsteorier. Tillsammans med pedagoger i tre förskolor har hon studerat vad som händer när neurovetenskaplig kunskap sammanförs med förskolans redan etablerade sociokulturellt orienterade teorier och praktiker.
– Fler teorier om barns utveckling och lärande ledde till nya sätt att förstå praktiken och visade att pedagoger kan få mer svängrum i att använda olika arbetssätt för att undervisa på individuell- och gruppnivå samtidigt.
Kunskap om minne, sömn och stress
En individualiserad gruppedagogik, som tar hänsyn både till det enskilda barnets förutsättningar och barns samspel i grupp, kräver en rejäl pedagogisk verktygslåda med många olika verktyg, menar hon.
– Neurovetenskaplig forskning kan till exempel bidra med kunskap om hur minnet fungerar eller hur uppmärksamhet och impulskontroll utvecklas, och hur sömn och stress påverkar. Det kan i sin tur påverka utformningen av undervisningen i förskolan.
I sin avhandling kartlägger Lena Aronsson forskning som strävar efter att sammanföra utbildning och neurovetenskap och diskuterar de olika ansatser som finns. Hon föreslår att neuropedagogik skulle kunna vara en del av förskolans vetenskapliga grund. Då med en pedagogisk utgångspunkt för hur kunskap från neurovetenskaperna kan användas i förskolan.
För blivande förskollärare
Men, framhåller hon, det handlar inte främst om att pedagogerna i förskolan nu ska ägna sin arbetstid åt att läsa neurovetenskapliga forskningsartiklar.
– Avhandlingen har minst lika mycket att ge forskare inom både utbildnings- och neurovetenskap. Det är vi pedagogiska och didaktiska forskare och lärarutbildare som behöver ta fler kunskapsteorier i anspråk så att blivande lärare och förskollärare ska kunna arbeta både med individ- och grupperspektiv samtidigt, inte med det ena på bekostnad av det andra.
Lena Aronsson, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, lena.aronsson@buv.su.se
Begravningar är en passande lins för att studera olika hierarkier då alla i ståndssamhället någon gång erfor det, och då det var något som många beskådade var det viktigt att styra tolkningsutrymmet så att den döde presenterades i enlighet med familjens och ståndets statusuppfattningar.1600-talets adel var präglad av ståndssamhällets fundamentala ojämlikheter, men den sociala ordningen var mer komplex än en fråga om hög- och lågadel.
Därför har Alexander Engström, doktorand vid Historiska institutionen, Uppsala universitet använt sig av den tidens begravningskultur för att visa på hur dessa hierarkier samverkade i skapandet av status och åtskillnad.
Män fick pampigare begravningar
Att man var adel och ägde ett frälsebrev eller hade stora förmögenheter innebar inte att man tilläts vilken pompa och ståt som helst vid begravningar. Begravningens omfattning bestämdes av den dödes kön, ålder, civilstånd, merit och rang. Män fick överlag de mest omfattande begravningarna med huvudbanér, anvapen, fanor, soldater, kavallerister och begravningssaluter.
Alexander Engström visar utifrån ett stort och varierat material att den könade ordningen överlag resulterade i att en ung ogift friherre som varit riksråd eller officer ofta fick en mer omfattande begravning än en rik änkegrevinna av gammal ätt.
På samma sätt innebar denna ordning att det spenderades mer pengar på det manliga familjeöverhuvudets begravning än när kvinnor eller barn skulle begravas. Detta betyder dock inte att skillnad inte gjordes mellan män. I takt med att allt fler adlades under 1600-talet blev merit ett värdefullt verktyg för att skapa påtagliga skillnader mellan män i begravningskulturen, till en sådan grad att anhöriga till gamla grevar och nyadlade herrar ordnade merittitlarna före adelstitlarna i personalier, huvudbaner och på gravminnen.
Bara männens meriter räknades
Merit var dock ett attribut som var koncentrerat till män. Kvinnors status, oavsett om de var gifta eller ogifta, skapades istället genom att de sattes i relation till en make eller fader, något som aldrig förekom för vuxna män. Kön var därför på många sätt överordnat adelsrang i skapandet av status och åtskillnad i begravningskulturen.
Avhandlingens resultat skiljer sig från tidigare forskning, som överlag har fokuserat på män ur aristokratin, och har sett adelsståndet som en hierarki av hög- och lågadel. Genom att belysa begravningspraktiker för adliga barn, kvinnor och män visar avhandlingen tydligt hur flera hierarkier samverkade för att skapa status och åtskillnad samt att adeln var tvungen att skapa åtskillnad mot ståndets egna medlemmar med samma eftertryck som mot andra sociala grupper.
Så begravdes Axel Oxenstierna
Vid rikskanslern och greven Axel Oxenstiernas begravning 18 mars 1655 startade likprocessionen från S:t Jacobs kyrka på Norrmalm, där rikskanslerns lik stått i bisättning sedan 1 september 1654. Processionen tågade från bisättningskyrkan och färdades genom Drottning Kristinas kröningstriumfbåge vid det som idag är Gustaf Adolfs torg, vidare via Norrbro och Storkyrkobrinken till Storkyrkan vid Slottet där begravningsceremonierna skulle ske.
Processionen beledsagades av en skvadron kavalleri, 213 man från det kungliga gardet och nio kompanier med Södermanländskt och Uppländskt infanteri. Riksrådsmedlemmar bar kistan, vilken var omgärdad av fanor, huvudbanér och anvapen. Före rikskanslerns kista red en kyrassryttare vars rustning, kjortel och ridutrustning var förgylld och försilvrad. Till begravningssaluten där även artilleri dundrade på förbrukades 413 kg krut, vilket torde svept in Stockholm i en tjock och fränt luktande krutdimma medan klockorna från stadens alla kyrkor dånade.
Axel Oxenstiernas begravning var en dyr affär som minst kostade 22 443 daler kopparmynt, varav 14 349 daler kopparmynt hade lånats från olika håll för att möjliggöra begravningspompan. Detta var en stor summa för begravningar även i sin egen tid, vilket motsvarade 1 496 oxar eller 16 031 tunga dagsverken.
I kontrast till denna pompa fick kvinnor och barn ingen beledsagning med väpnade styrkor, fanor, kyrassryttare, huvudbanér, anor eller begravningssalut. Överlag fick de även färre klockringningar än män. När Christina von Scheiding begravdes i Ringarum i Östergötland 1656 var så få av adeln närvarande att en adlig dagboksförfattare lätt syrligt anmärkte på det låga deltagandet. När ett litet spädbarn till Daniel Plaan begravdes 1673 gjordes det på kvällen och utan procession.
Kopparstick med motiv från Karl X Gustavs begravningståg den 4 november 1660, graverat av Jean Le Pautre efter teckning av Erk Dahlberg.
– Vår batteriteknologi ger dubbelt så hög energitäthet jämfört med de aluminiumbatterier som är ”state of the art” idag. Dessutom är materialkostnaden betydligt lägre, liksom miljöbelastningen som vi ser den idag. Detta öppnar för storskaliga användningsområden som solcellsparker och lagring av vindkraft, säger Patrik Johansson som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers. Det är forskare på Chalmers som står bakom konceptet tillsammans med kollegor vid National Institute of Chemistry i Slovenien.
Aluminium är en metall som teoretiskt kan ge batterier högre energitäthet, samtidigt som det redan finns en etablerad industri för både tillverkning och återvinning. Konceptet skulle dessutom ge markant lägre råvarukostnader, jämfört med dagens litiumjonbatterier. I tidigare aluminiumbatterier har man använt aluminium som anodmaterial och grafit som katodmaterial, men grafit ger ett för lågt energiinnehåll för att skapa battericeller med praktiskt användbar prestanda.
I det nya konceptet består de två batteripolerna – anod och katod – av aluminium respektive ett organiskt material som är uppbyggt av den kolbaserade molekylen antrakinon. Bild: Yen Strandqvist
Organisk molekyl som katod
I det nya koncept som Patrik Johansson och Chalmers presenterar, tillsammans med Robert Dominkos forskargrupp i Ljubljana, har grafiten ersatts med ett nanostrukturerat organiskt katodmaterial. Det är uppbyggt av den kolbaserade molekylen antrakinon och har framställts och vidareutvecklats av Jan Bitenc, som gästforskat på Chalmers. Den organiska molekylen i katodmaterialet tar effektivt emot positiva laddningsbärare från elektrolyten – den lösning i vilken joner kan flyttas mellan polerna.
Så föddes batterikonceptet
I november 2015 vann Patrik Johanssons idé om ett nytt batterikoncept närmare en miljon kronor i en innovationstävling som arrangerades av kemikoncernen BASF. Hans team presenterade redan då en aluminiumbaserad batteriteknologi. Konceptet skulle dessutom ge både högre energitäthet och markant lägre råvarukostnader. Fyra år senare har idén blivit ett verkligt koncept genom ett tätt samarbete med National Institute of Chemistry i Slovenien.
– Tack vare att det nya katodmaterialet gör det möjligt att använda lämpligare laddningsbärare, kan batteriet dra bättre nytta av aluminiumets potential. Nu fortsätter arbetet med att hitta en ännu bättre elektrolyt, eftersom den nuvarande innehåller klor. Det vill vi komma bort ifrån, säger Chalmersforskaren Niklas Lindahl, som studerat de interna mekanismer som styr energilagringen.
Litium en bristvara som behöver ersättas
Än så länge finns inga aluminiumbatterier på marknaden och de är relativt nya även inom forskningsvärlden. Dagens energitäta batterier innehåller litium. Metallen förväntas bli ännu dyrare än idag och kan bli en bristvara på grund av den ständigt ökande efterfrågan. Litiumjonbatterierna innehåller dessutom oftast metallen kobolt som bryts under dåliga arbetsförhållanden och eldar på konflikter i de länder där den utvinns. Frågan är då om aluminiumbatterierna kan komma att ersätta litiumjonbatterierna.
– Självklart hoppas vi det, men framförallt kan de bli ett komplement och se till att litiumjonbatterierna kan användas bara där de behövs. Än så länge är aluminiumbatterierna knappt hälften så energitäta som litiumjonbatterierna, men vårt långsiktiga mål är att de ska bli lika energitäta. Även om det återstår arbete med både elektrolyten och en bättre mekanism för uppladdning är aluminium i grunden en betydligt bättre laddningsbärare än litium då den är multivalent – vilket gör att varje jon ”kompenserar” för flera elektroner. Batterierna har dessutom potential att bli betydligt mindre miljöovänliga, säger Patrik Johansson.
Patrik Johansson, professor, institutionen för fysik, Chalmers, patrik.johansson@chalmers.se
Niklas Lindahl, forskare, institutionen för fysik på Chalmers och numera verksam på institutionen för fysik på Göteborg universitet, niklas.lindahl@chalmers.se
Psykedeliska preparat (serotonergic hallucinogens) innehåller kraftfulla psykoaktiva substanser. Gemensamt för psykedeliska preparat är att de stimulerar en undergrupp av våra serotoninreceptorer i hjärnan, 5HTA2-receptorn. De kan skapa kraftfulla hallucinogena upplevelser, ändrar sinnestillstånd och hur man upplever sin omvärld.
