– Det finns en rädsla inom vården för att prata om det här, men man måste våga och man måste vilja, utan att bli burdus eller klämkäck, säger Maria Olsson, disputerad i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, och specialistsjuksköterska inom cancerrehabilitering på universitetssjukhuset.
I arbetet med sin avhandling har hon genomfört elva fokusgruppsintervjuer och en webbaserad enkätundersökning med 540 deltagare, alla canceröverlevare i åldern 15-29 år. Av intervjuerna framgick tydligt att tonåringarna och de unga vuxna önskar åldersanpassade behandlingsmiljöer.
– Är man 17 år är det inte lätt att vårdas bland skrikiga småbarn. Den som är 25 kanske istället placeras på en fyrasal med herrar i 60-70-årsåldern som pratar aktier. Det är sällan man hamnar med någon i ens egen generation, de här patienterna är ofta utspridda, säger Maria Olsson.
Ärr och attraktion Resultatet i enkätstudien visade att de unga canceröverlevarna kände sig mindre attraktiva på grund av sina kroppsliga ärr jämfört med en kontrollgrupp. För många tonåringar och unga vuxna är utseendet viktigt och ärr efter cancerbehandling ska inte nonchaleras, menar Maria Olsson.
Drygt fyra av tio killar och närmare åtta av tio tjejer som överlevt cancer svarade att de kände sig mindre attraktiva på grund av ärren. De uttryckte också låg tillfredsställelse beträffande sexuell förmåga jämfört med kontrollgruppen. Mer av psykologiska skäl än till följd av fysiologiska biverkningar av behandlingen, visade det sig.
– De känner sig missnöjda med sin sexualitet, och de tycker inte om sin kropp och ärren som påminner om sjukdomen och det jobbiga de varit med om. Därför behövs det mer samtalsinsatser och psykologiskt stöd mot slutet av behandlingen, säger Maria Olsson.
Öppenhet för att prata sex I studiens inledningsskede mötte hon och kollegorna motstånd när det gällde möjligheten att få ställa frågor om exempelvis sexualitet och självmordstankar. Det upplevdes för känsligt av finansiärer, registerhållare och prövningsnämnder, som skulle godkänna studien.
Ungdomarnas syn var en annan. Av de knappt tio procent som oroades av något i enkäten så gällde det i första hand frågan om fertilitet, i andra hand återinsjuknande i cancer. Att prata om sex var däremot inget problem, tvärtom var behoven stora, menar Maria Olsson.
– Man kan inte göra det i en fyrasal, men det finns många andra tillfällen. Som när man pratar om biverkningar av behandlingen, hur slemhinnor påverkas, då kan man komma in på det. Om man först ställer öppna frågor så märker man om patienten vill prata, och då kan man i så fall gå vidare. Det viktiga är att visa att man är beredd att prata också om detta.
De senaste åren har e-handel av livsmedel ökat starkt. Det finns stora förhoppningar om att den ökade e-handeln ska bidra till att persontransporterna minskar. Effekten av e-handel beror dels på hur konsumenternas resvanor förändras och dels på företagens möjligheter att transportera effektivt. Än så länge finns det få studier som fördjupat sig i hur nya inköpsvanor förändrar transporter och energi- och miljökonsekvenserna av detta. Nu har VTI genomfört ett forskningsprojekt i samarbete med Lunds Universitet med finansiering från Energimyndigheten som studerar detta.
Resorna minskar inte
Projektet är tvärvetenskapligt och har samlat kunskap till exempel om resenärernas resmönster, e-handelslogistik, gods- och persontransporters miljöpåverkan samt beräkningar av potential för minskade transporter. Slutsatsen av projektet är att e-handeln har en betydande potential att vara energieffektiv, förutsatt att transporteffektiva hemleveranser ersätter inköpsresor med privat bil. Idag innebär många kompletteringsresor med bil att e-handeln inte i någon högre grad ersätter inköpsresorna. Det innebär att energibesparingen idag sannolikt är begränsad.
– För att det faktiskt ska bli en effektivisering av energianvändningen behövs en medveten stadsplanering som prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik, som lyfter godstransporter som en strategisk fråga och som placerar livsmedelsbutiker nära människors hem, säger Malin Henriksson, forskare på VTI, som lett projektet.
Utveckla potentialen
Oberoende av vad potentialen för energieffektivisering är så har e-handeln kommit för att stanna. Nu görs stora satsningar, vilket förändrar förutsättningar för dagligvaruhandelns logistik. Därför behövs ytterligare forskning. VTI har nyligen startat ett nytt forskningsprojekt, även det finansierat av Energimyndigheten, som studerar framtidens energieffektiva logistiklösningar.
– Genom vår forskning ser vi att vi kan bidra till utvecklingen mot ännu mer hållbara transporter i samband med e-handel, säger Jenny Karlsson, forskare på VTI, som leder det nystartade projektet.
Att utveckla legeringar som tål hög värme utan att korrodera är en nyckelutmaning inom många områden. Det gäller till exempel teknik för förnybar energi såsom ”grön” el från biomassa, fastoxid-bränsleceller och koncentrerad solenergi, liksom teknik för jetmotorer, petrokemi och materialbearbetning.
Alla metaller som används vid hög temperatur reagerar spontant med omgivningen och bildar till exempel oxider, karbider och nitrider. Om de reaktionerna fortgår obehindrat så korroderar materialet mycket snabbt sönder. Därför innehåller alla högtemperaturlegeringar vissa element, särskilt krom och aluminium, som bildar skyddande skikt av kromoxid respektive aluminiumoxid på ytan.
Material måste tåla höga temperaturer
Högtemperaturlegeringar används inom en mängd områden. De är avgörande för både nya och traditionella teknologier för förnybar energi. De är också avgörande inom många andra viktiga teknikområden som jetmotorer, petrokemi och materialbehandling.
Alla dessa industrier är helt beroende av material som tål höga temperaturer – över 600 °C – utan att brytas ner genom korrosion. Efterfrågan på material med förbättrad värmetålighet ökar ständigt. Dels för att kunna utveckla ny teknologi, dels för att öka energieffektiviteten i existerande processer och teknologier.
Om till exempel turbinbladen i flygplanens jetmotorer kan utformas så att de tål högre temperatur så möjliggörs en effektivare motor och minskad bränsleförbrukning.
Oxidskal skyddar mot korrosion
Dessa skyddande ”oxidskal” växer långsamt och spelar en avgörande roll för att förhindra att metallerna korroderar sönder. Därför handlar all forskning om högtemperaturkorrosion just om hur dessa skyddande oxidskal bildas, hur de tillväxer och varför de ibland inte förmår skydda metallen.
Korrosion (från latinets corrodere, som betyder fräta sönder) innebär att ett material, vanligtvis en metall, löses upp genom en kemisk, oftast elektrokemisk, reaktion till en mer stabil form, som exempelvis oxider, hydroxider och sulfider. Rost är resultatet av att järn korroderar i närvaro av syre och vatten.
Källa: Wikipedia
Forskare på Chalmers har nått ett genombrott för förståelsen av hur korrosion går till i legeringar vid hög temperatur, vilket kan leda till omfattande förbättringar av många samhällsbärande teknologier.
Studien, som publicerats i Nature Materials, besvarar två klassiska frågeställningar inom området. Den ena gäller de mycket små tillsatser av så kallade reaktiva element (RE) – ofta yttrium och zirkonium – som finns i alla högtemperaturlegeringar. Den andra frågeställningen handlar om vattenångans roll.
Reaktiva element samverkar med vattenånga
– Legeringarnas prestanda förbättras oerhört när man tillsätter reaktiva element, säger Nooshin Mortazavi, fysikforskare på Chalmers och förstaförfattare till artikeln. Men varför det är så har ingen hittills kunnat visa i detalj. Man har heller inte riktigt förstått vattenångans roll, som alltid är närvarande i miljön. Vår artikel presenterar ett helt nytt koncept för att förstå dessa två centrala frågor om det skyddande oxidskalet.
Forskarna visar att de reaktiva elementens roll och vattnets betydelse är sammanlänkade. Närvaron av yttriumoxid gör att aluminiumoxid till en början blir genomsläpplig för vatten, och kombinationen av yttriumoxid och vattenånga ger därmed ett snabbväxande skikt av nanokristallin aluminiumoxid som efterhand omvandlas till ett skyddande aluminiumoxidskal.
Paradigmskifte för legeringar
– Artikeln ifrågasätter flera etablerade ”sanningar” inom korrosionsvetenskapen, och ger en ny förståelse som öppnar upp för nya forskningsidéer och strategier för att utveckla bättre legeringar, säger medförfattaren Lars-Gunnar Johansson, professor i oorganisk kemi och föreståndare för Kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion (HTC) på Chalmers.
– Alla inom högtemperaturbranschen har väntat på den här upptäckten, säger Nooshin Mortazavi. Den innebär ett paradigmskifte inom forskningsfältet, i och med att vi etablerar nya principer för att förstå nedbrytningsmekanismerna för en hel materialklass.
Chalmersforskarna presenterar dessutom en ny idé för att öka tåligheten hos legeringar inom befintliga tillverkningssystem. De har upptäckt att tillsatsen av reaktiva element (RE) i de undersökta legeringarna förekommer som oxid-nanopartiklar och att partiklarnas storleksfördelning är kritisk. Alltför stora RE-partiklar orsakar sprickor i det skyddande aluminiumoxidskiktet, så att korrosiva gaser läcker in till legeringen som snabbt korroderar. Forskarna visar att det går att skapa ett mer skyddande oxidskal genom att reglera RE-partiklarnas storleksfördelning.
Artikeln:
Interplay of water and reactive elements in oxidation of alumina-forming alloys (Nature Materials)
Lars-Gunnar Johansson, professor i kemi, Chalmers, lg@chalmers.se, 031-772 28 72
Det finns ett samband mellan antalet bottenankrande båtar och antalet ankringsspår på mjuka bottnar, visar studier i den nya avhandlingen. Och eftersom ankring förekommer på samma ställen där viktiga och känsliga arter håller till, som exempelvis ålgräs, så kan detta få konsekvenser för ekosystem och miljö.
– De ankare vi traditionellt använder gräver ner sig i bottnarna och kan då förstöra ålgräsets rötter och riva upp plantorna. Det kan på sikt leda till minskad utbredning av ålgräs och det får i sin tur konsekvenser för bland annat torsk, som använder just ålgräs som uppväxtområde, säger avhandlingens författare, Jenny Egardt vid Göteborgs universitet.
Förbjuden båtbottenfärg
I avhandlingen framgår också att det sedan längre förbjudna båtbottengiftet TBT(tributyltenn) finns i högre halter i sedimenten än vad gränsvärden för TBT tillåter.
– Det är anmärkningsvärt eftersom TBT har varit förbjudet för användning på fritidsbåtar sedan år 1989 i Sverige, säger Jenny Egardt.
Men trots negativ påverkan från fritidsbåtar är hon positiv och tror att en ökad kunskap hos båtägare kan leda till ett ändrat beteende och ett mer hållbar nyttjande av naturen.
– Är man inte medveten om sin påverkan genom till exempel ankring eller användning av båtfärger är det ju svårt att veta att man borde bete sig annorlunda. Genom information och ökad kunskap kan vi fortsätta vår rekreation i kustområden samtidigt som vi minskar vår påverkan och ser till att behålla vår fantastiska natur, säger Jenny Egardt.
Använda havsmiljön på hållbart sätt
Hon föreslår fritidsbåtsägare att bland annat undvika bottenankring, speciellt i områden där ålgräs syns på botten, och istället ankra längs med öarna och på så sätt minska negativ påverkan.
– Och man kan se över om bottenfärg är nödvändigt eller om man istället kan använda andra metoder, till exempel skrovduk eller borsttvätt. För att minska utsläpp från bränsle kan man också övergå till alkylerad bensin, säger Jenny Egardt.
Efter mångårigt stöd till anti-apartheidrörelsen kunde Sverige 1999 sluta avtal om försäljning av Jas-Gripen till Sydafrika. Affären kritiserades hårt, inte minst från ideella organisationer som arbetat för de svartas frigörelse. Landet behövde bistånd, inte vapen, ansåg de.
Vapenaffärer är själva kärnan i utrikespolitiken
Men de som enbart fokuserar på de här delarna av överenskommelsen missar den större bilden. Det anser i varje fall Wayne Stephen Coetzee som med Sydafrikaaffären som fallstudie i sin avhandling visar hur svensk vapenhandel spelar in i Sveriges utrikespolitik.
– Sydafrikaaffären är ett exempel på hur svensk vapenindustri ändrade strategi efter kalla kriget. Intressena sammanföll med Sveriges förändrade utrikespolitik, med ett större fokus på globala Syd – länder i Latinamerika, Afrika och delar av Asien. Idag är export av flyg, ubåtar och liknande större vapensystem själva kärnan i såväl utrikespolitiken som varumärket Sverige i stort, säger Wayne Stephen Coetzee.
Han har för sin studie analyserat dokumentation av Sydafrika-affären och intervjuat då ledande personer inom bland annat politik och näringsliv, både i Sverige och Sydafrika.
Mjuka faktorer är viktiga för vapenhandeln
Enligt Wayne Stephen Coetzee fokuserar de som analyserar vapenhandel ofta på ”hårda” faktorer, som staters egna säkerhetsintressen. Men hans studie visar att också idealism, stöd för mänskliga rättigheter, hur ett land uppfattas av omvärlden och liknande ”mjuka” faktorer spelar in.
– Sverige kunde få igenom affären med Sydafrika på grund av sitt tidigare stora stöd till ANC. Men också för att landet uppfattades som neutralt i kalla kriget, som en tung aktör i internationellt utvecklingssamarbete och en stat som stod upp för fattigas rättigheter, säger han.
Den här bilden är avgörande för hur Sverige lyckas med liknande affärer i andra delar av världen. Därför följer det också med så mycket mer än själva vapensystemet; ett helt paket av industriellt samarbete, stöd till fattigdomsbekämpning, myndighetsutveckling och liknande.
– Själva JAS-Gripen är oftast en mindre del av affären, säger Wayne Stephen Coetzee.
Eliten stöder vapenindustrin
Inom en elit av industriledare och politiker finns det ett stöd för att vapenindustrin och vapenhandeln är bra för landet. Det har att göra med hur viktig vapenexporten är för svenskt näringsliv i stort och för varumärket Sverige.
– Svensk ingenjörskonst har hög status i omvärlden. Många företag är leverantörer till vapenindustrin och många andra har startats med teknik ursprungligen utvecklad för militära syften som bas, säger Wayne Stephen Coetzee.
I debatten här hemma motiveras vapenindustrin med att Sverige som neutral stat behöver kunna producera egen försvarsmateriel i ett alltmer osäkert närområde. Men Wayne Stephen Coetzee slutsats är att den här industrins betydelse för handelsstrategiska satsningar är viktigare.
– Efter Sydafrika har Brasilien köpt JAS-Gripen. Nu siktar Sverige in sig på Indien och andra stora marknader i globala Syd, säger han.
De senaste fem åren har sett höga nivåer av våld i världen jämfört med de flesta år sedan kalla krigets slut i början av 1990-talet. Framförallt är det krigen i Syrien som har drivit denna trend.
Mindre blodiga krig jämfört med 1900-talet – Det är dock viktigt att komma ihåg att de senaste årens krig inte har varit i närheten så blodiga som de stora krigen under 1900-talet, där exempelvis Korea, Vietnam och de båda världskrigen ingår. Den långsiktiga trenden mot en fredligare värld blir ännu tydligare när vi tar hänsyn till att världens befolkning har ökat under denna period, poängterar Therése Pettersson, projektledare i Uppsala Conflict Data Program (UCDP).
Även antalet konflikter där staten är inblandad minskade, från 53 konflikter 2016 till 49 under 2017. Mycket har handlat om IS den senaste tiden, och gruppen var involverad i hela 15 konflikter mot olika stater under 2017, det högsta antalet sedan gruppen utropade sitt kalifat 2014. Därutöver slogs de även mot en rad olika andra rebellgrupper samt attackerade civila. I både Syrien och Irak pågick stora offensiver för att besegra IS och mot slutet av året hade gruppen förlorat i stort sett hela sitt forna territorium i området.
IS fortfarandet inte besegrat – Det betyder dock inte att gruppen är besegrad, varnar Therese Pettersson. IS-grupper finns etablerade i många delar av världen och fortsätter att utgöra ett allvarligt hot mot många människor. Ett exempel är från Filippinerna där en IS-grupp belägrade staden Marawi City i maj 2017 och slogs i över fem månader med över tusen dödsfall som följd.
Experter har också varnat för att attackerna mot civila, till exempel terrorattacker, kan komma att öka i takt med att IS försvagas. Men än så länge finns inget stöd för det i de data som UCDP har tagit fram.
– Även om IS är den grupp som dödar flest civila i riktade attacker, minskade det totala antalet människor som föll offer för gruppen 2017 betydligt jämfört med året innan, påpekar Therése Pettersson.
När det gäller konflikter mellan icke-statliga grupper, såsom rebellgrupper eller etniska grupper, är det en oroande utveckling i Afrika, framförallt i Centralafrikanska republiken och Kongo-Kinshasa. UCDP noterade det högsta antalet icke-statliga konflikter i världen under hela perioden sedan 1989, med 82 aktiva konflikter 2017. Av dessa ägde 50 rum i Afrika.
– De äldre som bor i kommuner med kostvetare tycker bättre om maten än äldre i andra kommuner. Att inte alla kommuner har tillgång till den här expertkunskapen och att en del till och med dragit in på dietister inom äldreomsorgen är ett problem, säger Malin Skinnars Josefsson vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Mängder av riktlinjer
Undernäringsproblematiken bland äldre som är beroende av äldreomsorg har under senare år resulterat i en rad försök till förbättringar. Förutom den förändring som skett inom offentlig sektor, med ökad konkurrens, privatisering och större medborgarfokus har några statliga nationella initiativ med förbättringsåtgärder tagits. Exempel på åtgärder är Livsmedelsverkets Råd om bra mat för äldre, kvalitetsregistret Senior alert och Socialstyrelsens öppna jämförelser plus en föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring.
Om de här åtgärderna har påverkat den mat som serveras inom äldreomsorgen, och i så fall hur, är väldigt lite studerat. Detsamma gäller vilka förändringar som kommuner satsat på för att förebygga och behandla undernäring bland äldre.
– Jag har valt att studera kommunernas arbete, för att det är ”där det händer” Det är där de nationella initiativen tolkas och det är där beslut och riktlinjer förbereds inför verkställandet av dem, säger Malin Skinnars Josefsson.
Inga förändrade arbetssätt
Nationella initiativ hanteras på olika sätt i kommunerna och sättet man arbetar med dem skiljer sig mycket åt. Det är lokala förutsättningar och ambitioner som påverkar arbetet. Till exempel: ett år efter att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) trätt i kraft, var det bara hälften av kommunerna som uppgav att de hade tagit fram nya rutiner för att leva upp till kraven. Trots det pekar avhandlingen på att föreskriften inte har fört med sig några förändrade arbetssätt och heller inte gjort att nutritionsstatusen bland de äldre har förbättrats.
– Kommunerna har skilda förutsättningar att kunna tillämpa nationella initiativ och privata, marknadsliknande influenser, där storstadskommuner verkar ha bäst möjligheter. I min studie kan man se att storstadskommuner utmärkte sig gentemot tätortskommuner men framför allt mot landsbygdskommuner. De har en både högre och ökande grad av privata utförare och valmöjligheter vid måltider. De har också fler dietister och en högre och ökande användning av kylmatsystem som anses vara mer rationellt än traditionell matlagning, säger Malin Skinnars Josefsson.
Röntgenfilmen, som nu publiceras i Science, visar en av biologins snabbaste mekanismer. Dessa reaktioner äger rum i många organismer som använder informationen eller energin i ljuset, gör att bakterier kan generera energi genom fotosyntes, och initierar synmekanismen eller styr anpassning till dygnsrytmen hos människor och djur.
Fyller central funktion hos människor Röntgenfilmen spelades in med frielektronröngtenlasern LCLS på Stanford i Kalifornien. Förutom den svenska forskargruppen deltog även forskare från Schweiz, Japan, USA, Tyskland och Israel.
Retinal är en form av A-vitamin och fyller en central funktion hos människor, djur, vissa alger och många bakterier. I det mänskliga ögats näthinna (retina), är det en retinalmolekyl som byter form under påverkan från ljus och därmed inleder den signalkedja som utgör synmekanismen. Vissa bakterier använder också samma reaktion för att pumpa protoner eller joner genom cellmembranet.
Precis som i ett vattenkraftverk kan ljusenergin lagras i form av biologiskt bränsle som kan användas vid behov av växter, djur och människor. Retinalmolekylen, som absorberar ljuset, är inbäddad i ett protein. Genom en av de snabbaste biologiska mekanismerna över huvud taget, snabbare än en miljondels miljondels sekund, byter denna retinalmolekyl form från rak till böjd på mitten.
– Förändringen tar ungefär lika lång tid som det tar för ljuset att passera ett enda hårstrå. Det är otroligt att vi kan se atomernas rörelse i ett protein på den här tidsskalan, och skapa filmer som visar hur mekanismen förfinats genom miljarder år av evolution, säger Richard Neutze, som deltagit i arbetet.
Förvånande observation Med hjälp av röntgenkristallografi kunde forskarna se positionerna för samtliga atomer i det fotosyntetiska proteinet bakteriorhodopsin, retinalmolekylen, samt vattenmolekylerna som ingår i proteinstrukturen.
Molekylfilmen som spelats in med röntgenlasern visar hur en särskild vattenmolekyl förs åt sidan för att ge retinalmolekylen plats att byta form, samtidigt som den upprätthåller ett samspel med samma retinalmolekyl och vägleder den från rak till böjd form.
Filmen illustrerar de observerade strukturförändringarna (1 min)
– Resultaten visar vilken enorm effekt subtila strukturella förändringar har för att styra kemiska reaktioner i proteiner. Det är otroligt att föreställa sig hur dessa pyttesmå rörelser på mindre än en miljondels millimeter, som sker snabbare än en miljondels miljondels sekund, är så viktiga för att sätta igång synmekanismen som gör att du kan se världen , säger Richard Neutze.
Kontakt:
Professor Richard Neutze, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, richard.neutze@gu.se
Evidens för en ny oväntad så kallad fasövergång har upptäckts av en internationell forskargrupp. KTH-professorn Bo Cederwall har lett arbetet.
– En sådan här upptäckt görs inte så ofta i grundforskningen. När man går vidare med detta inom teorin och med kompletterande experiment kan det leda till att man behöver revidera det som står om atomkärnor i läroböckerna, säger Bo Cederwall, professor i experimentell kärnfysik på KTH.
Tecken på okänd fasövergång
Genom att mäta korta livstider, av storleksordningen en miljontedels miljontedels sekund för energitillstånd ovanför grundtillståndet (så kallade exciterade tillstånd) har Bo Cederwalls forskargrupp funnit tecken på en fasövergång som inte tidigare träffats på. En fasövergång är enkelt beskrivet en snabb förändring i ett ämnes tillstånd. Till exempel när vattenmolekyler tillsammans byter skepnad mellan gas (”ånga”), vätska (”vatten”) och fast tillstånd (”is”).
– Just de atomkärnor vi har undersökt är så kortlivade, svåra att producera och identifiera att mycket litet information om deras struktur har kunnat mätas tidigare, säger Bo Cederwall.
Ger ökad förståelse av universum
Under ett år har forskargrupen analyserat flera terabyte data. Gammastrålning har studerats från kärnreaktioner vid partikelacceleratoranläggningen vid universitetet i Jyväskylä, Finland. Mätutrustningen, som bland annat består av germaniumkristaller, kan identifiera de mest sällsynta atomkärnorna.
Förutom fördjupad förståelse av hur universums minsta beståndsdelar är uppbyggda, kan de metoder och detektorsystem som forskargruppen har utvecklat tillämpas inom medicin och teknik. Diagnostik och strålningsbehandling av cancer, teknik för att upptäcka radioaktiva ämnen i miljön samt kärnämneskontroll mot spridning av kärnvapen är några exempel. Kärnfysikgruppen vid KTH arbetar även med sådana tillämpningar av sin grundforskning.
– Det är den extrema känsligheten i mättekniken som är avgörande för våra resultat. Vår allt mer förfinade teknik kommer både nya tillämpningar och nästa generations experiment tillgodo, säger Bo Cederwall.
Upptäckten är ett resultat av ett internationellt samarbete mellan KTH och lärosäten i Finland, Italien, England, Frankrike, Japan, Tyskland och Turkiet.
Forskningsresultaten publiceras inom kort i den vetenskapliga tidskriften ”Physical Review Letters”.
Kontakt:
Bo Cederwall, professor i experimentell kärnfysik på KTH, cederwall@nuclear.kth.se, 073-765 05 80
– Man riskerar både överdiagnosticering och överbehandling av en sjukdom som inte alls utgör samma problem längre eftersom den minskat så kraftigt, vilket i grunden är mycket positivt, säger Minna Johansson, specialistläkare i allmänmedicin, doktorand vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till artikeln.
Drabbar främst rökare Aortabråck i buken, eller bukaortaaneurysm, innebär lokal utvidgning av stora kroppspulsådern. Tillståndet drabbar främst äldre män, vanligen rökare, men ger oftast inga symtom. Om pulsådern spricker är dock dödligheten över 80 procent.
Syftet med det svenska screeningprogrammet är att hitta utvidgningarna och möjliggöra förebyggande operation. På minussidan finns att screening hittar aortabråck som aldrig skulle ha brustit även om de förblivit oupptäckta. Detta betyder att screening leder till att vissa män genomgår en operation som inte kommer att gynna dem, men som medför risk för allvarliga komplikationer och död. Dessutom kan diagnosen leda till oro, i tidigare studier beskrivet som ”att leva med en tickande bomb i magen”.
Liten effekt av screeningen I den aktuella studien har uppgifter om 25 265 screenade äldre män jämförts med 106 087 åldersmatchade kontrollpersoner, som inte screenats. Ett omfattande underlag som varit möjligt att ta fram eftersom screeningprogrammet infördes stegvis i Sverige under åren 2006-2015.
Forskarna studerade också dödligheten i bukaortaaneurysm hos alla svenska män mellan 40 och 99 år under 1987-2015. Att sjukdomen minskat under perioden var redan känt, men inte vilken roll screeningen haft.
– Dödligheten har sjunkit med över 70 procent och denna utveckling sågs i både screenade och oscreenade landsting och i både screenade och oscreenade åldersgrupper. Om screeningen haft någon betydelse alls för nedgången så har den varit mycket liten. Sannolikt är det den minskade rökningen som gett effekt, säger Minna Johansson.
Forskarna menar att tiden sprungit ifrån de studier som utgjorde grund för att screeningen infördes. I den aktuella studien sågs bara sju procent av den effekt på dödlighet i bukaortaaneurysm som konstaterades i den största randomiserade studien i fältet. Effekten var så liten att det är osäkert om den faktiskt fanns.
Svårt etiskt dilemma Den minskande förekomsten av sjukdomen har lett till växande problem med överdiagnostik och överbehandling. Balansen mellan skada och nytta har därför försämrats, visar studien. Av 10 000 män som kallas till screening kommer i bästa fall två att ha undvikit död i bukaortaaneurysm efter sex år.
Samtidigt får 49 män en diagnos som aldrig följs av några symptom, och av dem kommer 19 att genomgå en förebyggande operation med risk för död och allvarliga komplikationer.
Ett alternativ till nuvarande screening, där över 80 procent hörsammar kallelsen, kan vara att fokusera på riskgrupper, exempelvis storrökare och personer som har sjukdomen i familjen. Ett annat alternativ är att satsa mer på att minska rökningen i befolkningen. Minna Johanson och hennes medförfattare förväntar sig en fortsatt diskussion i frågan.
– Det här är svåra etiska dilemman. Det är viktigt att män som kallas till screening får information om att det finns allvarliga risker som följer av att delta. Vi kom till slutsatsen att det är tveksamt om nyttan med screening överväger skadan, och att det svenska screeningprogrammet därför bör omvärderas, säger Minna Johansson.
Mångfalden av djur och växter minskar i världen och amfibier är bland de djur som försvinner fortast. Det uppskattas att nästan 40 procent av alla kända arter av amfibier är utrotningshotade. Den största orsaken är förändringar i livsmiljön, men även föroreningar, sjukdomar och klimatförändringar bidrar till utrotningen.
Inom jordbruket används en mängd olika bekämpningsmedel, till exempel mot ogräs och insekter, som sedan läcker ut i närliggande vattensamlingar där grodor lägger sina ägg. Vissa av dessa ämnen verkar hormonstörande och kallas ”endocrine disrupting chemicals” eller EDC. Kända EDC:er är till exempel Bisfenol A, DDT och PCB.
Hangrodorna fick kvinnliga drag
Tillsammans med forskare från Skottland, England och Umeå har forskare vid avdelningen för miljötoxikologi vid Uppsala universitet studerat hur ett av dessa hormonstörande bekämpningsmedel, linuron, påverkar livscykeln hos den västafrikanska klogrodan, Xenopus tropicalis.
Genom att utsätta grodyngel för en koncentration likt den som uppmätts i naturen och jämföra med kontrollgrupper och en kontrollsubstans kunde forskarna se att ynglen i högre utsträckning utvecklade äggstockar istället för testiklar. De kunde också visa att fördelningen mellan hanar och honor försköts mot en ökad andel honor genom att analysera geners uttryck hos grodyngel.
När grodorna nått vuxen ålder kunde forskarna visa att hangrodorna hade fått försämrad fertilitet och att vissa könsspecifika drag blivit mer lika honors. Forskarna menar att den troliga förklaringen till dessa observationer är att bekämpningsmedlet hämmar testosteronets funktion i kroppen.
Livscykeltester av kemikalier
– Resultaten visar att bekämpningsmedel med denna verkningsmekanism kan ge permanenta skador som till exempel nedsatt fertilitet hos grodor om de exponeras under yngelstadiet. Det stödjer tidigare forskning som visar att hormonstörande ämnen i miljön kan påverka amfibier negativt. Ämnet linuron är inte godkänt för användning i Sverige men används inom andra delar av EU och Nordamerika, säger Cecilia Berg, docent i ekotoxikologi och projektledare för studien.
Studien genomfördes vid avdelningen för miljötoxikologi vid Uppsala universitet, vilken är ett av få laboratorier i världen som gör livscykeltester av kemikalier på grodor. Genom att använda den västafrikanska klogrodan som modellorganism har Cecilia Bergs forskargrupp utvecklat ett testsystem för att studera hur kemikalier påverkar fortplantningssystemet hos groddjur och andra djur. Resultaten betonar vikten av att studera hela livscykeln för att undersöka hur bekämpningsmedel påverkar groddjurens fortplantningsförmåga.
– Studiens resultat är viktiga då de bidrar med kunskap som riskbedömande myndigheter inom EU kan använda som underlag i bedömningen av hälso- och miljöriskerna av bekämpningsmedel. Europakommissionen vidtar just nu flera åtgärder för att förbättra riskbedömningen av bekämpningsmedel. Till exempel pekar en färsk rapport från Europeiska Livsmedelsmyndigheten (EFSA) på behovet av att bedöma riskerna med bekämpningsmedelsanvändning för groddjur, något som inte görs idag, säger Cecilia Berg.
I södra Bohuslän försvann mängder av ålgräsängar under nittiotalet, bland annat på grund av övergödning. Men trots att övergödningen minskat har ålgräset inte kommit tillbaka. Istället har vattnet blivit grumligare av sediment som virvlar upp.
Drivande mattor av brunalger har tagit över områden där ålgräset tidigare växt och siktdjupet har minskat med upp till två meter i aktuella områden. Grumligt vattnet i kombination med drivande algmattor gör att ålgräset inte längre kan växa där.
Många ålgräsängar hotas av kollaps – Miljön är idag så dålig i dessa områden att inte ens restaurering av ålgräs är möjligt där längre, säger Per Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet och den som lett studien och forskningen med att utveckla restaureringsmetoder för ålgräs i Sverige.
Nya inventeringar av ålgräs i området visar att förlusterna bara fortsatt.
– Situation idag är mycket oroande och det är av största vikt att skydda återstående ängar, säger Per Moksnes.
Varför är ålgräs så viktigt?
Nu satsar Havs – och vattenmyndigheten, tillsammans med Europeiska havs- och fiskerifonden, 11 miljoner kronor i ett nytt fyraårigt projekt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska, i samarbete med forskarna vid Göteborgs universitet, utveckla nya metoder för att stabilisera bottnarna där ålgräset försvunnit och möjliggöra restaurering och återhämtning av ålgräset.
Drönare ska övervaka ålgräset
– Vi hoppas att nya åtgärder med bland annat sandtäckning av störda bottnar och tillfälliga barriärer mot drivande algmattor, i kombinationen med återplantering av ålgräs, ska möjliggöra att ålgräset återetableras och att vi får tillbaks klart vatten i de drabbade områdena, säger Ewa Lavett, marinbiolog vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Forskargruppen vid Göteborgs universitet och länsstyrelsen har även fått medel från Vinnova för att utveckla användningen av drönare, att använda för att kartlägga och övervaka utbredningen av ålgräs och andra grunda kustmiljöer.
Kontakt: Per Moksnes, forskare vid institutionen för marina vetenskaper och Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet, per.moksnes@marine.gu.se
Beatrice Alenius, marinbiolog och projektledare för det nya projektet, Länsstyrelsen Västra Götaland, beatrice.alenius@lansstyrelsen.se
Eduardo Infantes, forskare vid institutionen för marina vetenskaper och ansvarig för det nya Vinnova-projektet, Göteborgs universitet, 031-7869567, eduardo.infantes@marine.gu.se
Ewa Lavett, marinbiolog, Länsstyrelsen Västra Götaland, 010-2244730, ewa.lavett@lansstyrelsen.se
Färre människor som pendlar regionalt. Fler resenärer som tar bilen istället för att gå till järnvägsstationen. Ingen eller svag utveckling av ny bebyggelse. Det blir konsekvenserna om man väljer att placera en ny station utanför en tätort jämfört med om man placerar den i eller nära centrum, visar forskningsprojektet.
Färre påstigande på perifera stationer − Det som slår mig är det är så stor skillnad i regional pendling. Väljer man att placera nya stationer utanför centrum blir det mellan 25 och 35 procent färre på- och avstigande vid perifera stationer jämfört med centrala, allt annat lika, säger projektledaren Oskar Fröidh, forskare vid avdelningen för transportplanering, ekonomi och teknik på KTH.
Varför överväger man då perifera lösningar, att placera nya stationer utanför centrum? Oftast handlar det om anläggningskostnaden, det är billigare att bygga banan och stationen utanför tätbebyggelse.
− Ska man in till centrum kanske man måste bygga en tunnel och det är väsentligt dyrare. Dessutom kan alla genomgående tågresenärer få korta restider med en rakare bana, vilket ska vägas mot restiderna dörr-till-dörr för dem som går på eller av tåget på orten, säger han.
Aktuell fråga på flera orter Frågan om placering av nya järnvägsstationer blir aktuell på flera orter där de planerade höghastighetsbanorna ska dras fram, enligt Oskar Fröidh.
− Vi tycker att det är viktigt att analysera effekterna i stationsutredningar där det finns flera alternativ. Visar det sig att det skiljer i antalet på- och avstigande resenärer och samhällseffekter i övrigt bör det läggas i vågskålen, säger han.
Den modell som forskargruppen har utvecklat och använt sig av i projektet kallas Regent. Med förbättrad metodik används modellen för att analysera tillgänglighet eller nåbarhet med transportsystemet. Det konstaterar Daniel Jonsson, forskare vid avdelningen för systemanalys och ekonomi på KTH, som i projektet har arbetat med resande och tillgänglighet.
− När flera människor har nära till stationen som i centrala lägen ökar tillgängligheten till jobb och samhällsservice, både på orten och vid andra stationer med tågförbindelser, säger han.
Har betydelse för stadsutvecklingen också Marcus Adolphson vid avdelningen för urbana och regionala studier vid KTH har analyserat vad som händer med boende och sysselsättning när man placerar nya stationer utanför centrum.
− Det är tydligt att exploatering och förtätning sker i urbana miljöer och att stationen där har en stor betydelse för stadsutvecklingen. Motsvarande effekter saknas nästan helt i de perifera lägena utanför tätortsbebyggelsen, säger han.
Forskningsprojektet ”Perifera stationer” genomfördes åren 2014−2018 vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och har finansierats av Trafikverket. I fallstudien ingår totalt 14 stationer: Flemingsberg, Södertälje syd, Läggesta, Strängnäs, Eskilstuna Central, Bålsta, Uppsala Centralstation, Söderhamn, Umeå Östra Station, Umeå Centralstation, Malmö Centralstation, Malmö Triangeln och Malmö Hyllie. Alla har nybyggts eller byggts om och fått förbättrat utbud av tågtrafik sedan 1990
– Att odla flodkräftor är roligt, det kräver lite arbete och kan ge en välkommen extrainkomst i exempelvis lantbruket. Handeln vill ha mer kräftor och om svenska folket hade råd så skulle marknaden vara ännu större. I Sverige konsumerar vi cirka ett halvt kilo kräftor per person och år, säger Lennart Edsman, kräftexpert vid institutionen för akvatiska resurser på SLU och den som tagit fram utbildningspaketet.
Flodkräftor skapar affärsmöjligheter
Flodkräftor kan odlas extensivt – i princip utan skötsel – i befintliga eller nygrävda dammar. I välskötta småvatten kan en extensiv odling om 1 000 kvadratmeter ge 10-15 kilo konsumtionskräftor per år. En kommersiell utomhusodling med tillförsel och recirkulering av vatten, luftning, matning kan ge hundratals kilo per år.
Eftersom flodkräftor i dag kan kosta upp till 1 200 kronor per kilo i handeln finns potential till goda inkomster. Att arrangera kräftfiskeevent är en annan affärsmöjlighet för flodkräftodlare, liksom att odla yngel för utsättning. Båda dessa aktiviteter ger ännu högre inkomster än att sälja kräftorna per kilo. Restaurering av vatten genom återutsättningar av odlade kräftor bidrar dessutom till bevarandet av arten.
Kräftodlingens ABC ger de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för en lyckad odling. Vattnet får till exempel inte vara försurat eller syrefattigt. För att flodkräftan ska kunna föröka sig måste vattentemperaturen under juni till augusti vara minst 15 grader, vilket innebär att en kräftodling inte bör ligga mer än 300 meter över havet. Den damm som ska användas får absolut inte ha förbindelse med signalkräftvatten på grund av risken för att odlingen slås ut av kräftpest.
Odla flodkräfta – inte signalkräfta
Signalkräftan kommer från Nordamerika och arten har sedan början av 1960-talet introducerats i många vatten i södra Sverige där flodkräftan tidigare slagits ut av kräftpest. Att ersätta utslagna flodkräftbestånd med signalkräftor visade sig dock senare vara ett misstag. Signalkräftan är en kronisk smittbärare av pesten, och därmed också ett stort hot mot flodkräftorna som dör efter ett par veckor om de smittas. Signalkräftan själv dör sällan av sjukdomen men den kan göra det om den blir stressad, vilket lett till att många signalkräftbestånd visat vacklade fångster de senaste 15 åren.
All utsättning av signalkräftor är helt förbjuden sedan augusti 2016, och sedan dess är det också förbjudet att odla signalkräftor.
– Förbudet skadar egentligen ingen. Lönsamheten i signalkräftodlingen har varit så dålig att alla landets registrerade signalkräftodlingar bara producerade drygt 200 kg innan förbudet infördes. Lönsamheten i flodkräftodling är däremot avsevärt mycket bättre på grund av det mycket högre marknadspriset, säger Lennart Edsman.
Ansvarsfullt fiske gynnar flodkräftan
Bestånden av flodkräfta har minskat kraftigt i Sverige under 1900-talet, främst på grund av kräftpest, men även försurning, utsläpp, föroreningar och vattenreglering har bidragit till att så mycket som 97 procent av bestånden slagits ut under de senaste hundra åren. Sedan 2010 är arten klassad som akut hotad av Artdatabanken. Den får också rött ljus i WWF:s fiskguide, som anser att man inte alls ska köpa och äta svenska flodkräftor. Det rådet är enligt Lennart Edsman helt felaktigt och skadar bevarandearbetet.
– Det som hotar flodkräftan är de illegala utsättningarna av signalkräftor. Att fiska och äta flodkräfta är inte något problem för arten utan tvärtom en förutsättning för bevarandet. Ett begränsat fiske för eget bruk gör att folk lokalt har glädje av arten och leder till att man vill ha den kvar. Det ger fler flodkräftor på våra matbord och det ger våra barnbarn en chans att fiska flodkräfta i framtiden. Just ett fortsatt nyttjande är också en av de viktigaste punkterna i åtgärdsprogrammet för flodkräfta, säger Lennart Edsman.
Kräftodlingens ABC: Kräftodlingens ABC är ett gratis utbildningsmaterial med praktiska tips för att odla kräftor. Det tryckta materialet kan laddas ner från SLU:s webbplats, www.slu.se/krafta. Det kan också beställas från din länsstyrelse.
En tillhörande film finns fritt tillgänglig via Youtube: Kräftodlingens ABC – The Movie
Bevara flodkräftan! Åtgärdsprogrammet för flodkräfta innehåller förslag på vad man kan göra för att förbättra flodkräftans situation, och gäller tillsammans med en kompletterande åtgärdslista till 2022.
Kontakt:
Lennart Edsman, forskare, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), lennart.edsman@slu.se, 010-478 42 26
– Det har bedrivits forskning i många år kring så kallad agility, förmågan att vara snabb i både tanke och rörlighet, men testerna har inte varit anpassade till matchlika situationer för en fotbollsspelare. Ett av målen med vår forskning var därför att utveckla nya tester med hög tillförlitlighet även i fotbollsspecifika sammanhang, säger Haris Pojskic, doktor i idrottsvetenskap vid Nationellt Vintersportcentrum på Mittuniversitetet.
Forskarna ville bland annat undersöka om det går att med hög trovärdighet slå fast att någon spelare är mer snabb i tanke och rörlighet än någon annan spelare. Man ville också att de nya testerna skulle kunna mäta om snabbrörligheten förbättras efter att ett visst träningsprogram tillämpats.
Testerna genomfördes på U17-spelare och U19-spelare och undersökningsresultaten kan ha betydelse för fotboll både vetenskapligt och praktiskt eftersom testerna kan omvandlas till fotbollsspecifika träningsövningar.
Fotbollsanpassad träning
– Våra test visar att en ung spelares utveckling av snabbrörlighet kräver träning av specifika motoriska färdigheter. Det finns inte några bevis för att sprintlöpning, hoppning eller reaktiv styrka har en positiv inverkan på utvecklingen av fotbollsspecifik agility i den här åldern, vilket betonar vikten av fotbollsanpassad träning oberoende av spelarnas andra fysiska förmågor, säger Haris Pojskic.
RAG och CODS
De snabba förändringar i riktning och rörelsehastighet som är uttryck för en spelares förmåga att reagera på yttre signaler (till exempel en passning) kallas en icke-planerad eller reaktiv agility (reactive agility = RAG). Men, i fotboll finns också situationer när en spelare gör en snabb ändring av riktningshastighet (change of direction speed = CODS). I dessa fall är det inte reaktion på en signal, utan snarare en planerad åtgärd (till exempel att springa mot en ledig yta på fotbollsplanen för att få eller öppna för en passning).
De nya testerna involverar start- och stopprörelsemönster och bollhanteringsteknik och visade sig ha hög tillförlitlighet när de testades på ungdomsspelare. Testresultaten visade inte heller några skillnader i spelarnas RAG och CODS-resultat beroende på om de var försvarare, mittfältare eller anfallare.
Testa i dribblingsituationer
– Resultaten från studien är spännande, men vi ser också att det krävs ytterligare forskning. Det kommer att vara viktigt att studera hur spelarna presterar när de är riktigt trötta och det vore också intressant att utveckla testerna för att bättre kunna undersöka spelarnas agility-förmåga i dribblingssituationer, säger Haris Pojskic.
Kontakt:
Haris Pojskic, doktor i idrottsvetenskap vid Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet, haris.pojskic@miun.se
Den sociala fotoapplikationen Instagram har cirka 400 miljoner användare över hela världen som dagligen delar över 95 miljoner bilder. Ett av det vanligaste sättet för användare att interagera och uttrycka sin uppskattning är genom att gilla, trycka like, när någon i nätverket publicerar en bild.
Likes beskrivs ofta som en rutinmässig bekräftelse på innehållet från vänner i nätverket, men enligt Beata Jungselius, doktorand i tillämpad informationsteknologi, finns det ingen universell eller given tolkning som fungerar för varje like på Instagram.
Icke rutinartade likes
– Att likea ett foto betyder inte per automatik att du gillar det specifika fotot som publicerades, det kan istället vara ett uttryck för att du gillar fotots innebörd.
Samtidigt kan likes från någon som inte finns i ditt nätverk men som gillar bilden ändå tolkas som att fotot var riktigt snyggt och inte gillades på rutin, säger Beata Jungselius.
Studier av andra sociala medier, så som Twitter och Facebook, lyfter också fram betydelsen att en like kan betyda många olika saker. Att endast mäta antalet likes räcker därmed inte för att förstå det faktiska värdet av likesen menar Beata Jungeslius.
Strategiskt gillande
I arbetet med studien upptäckte hon att det finns en strategisk betydelse kring likes på Instagram.
– Att få ett stort antal likes av någon som man inte känner påverkar det egna beteendet. Då sänks tröskeln för att i gengäld gilla den användarens bilder, även om man exempelvis sitter i olika länder och inte förstår texten i anslutning till bilden. Det kan vara en taktisk metod för att öka möjligheten till många likes från människor utanför sitt eget nätverk, säger hon.
Även uteblivna likes på ett publicerat foto är viktig information.
– När förväntade likes från vänner i nätverket uteblir, trots att användaren sett att vännerna varit aktiva, kan det tolkas som brist på förväntat stöd och besvikelsen bli så stor att man plockar bort poster. Sena eller uteblivna likes kan också tolkas som att ens vänner är på semester eller bortresta utan tillförlitlig uppkoppling och att likesen då sannolikt kommer senare på kvällen eller dagen efter, säger Beata Jungselius.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
