– Vi är intresserade av hur proteiner förändras genom evolutionen och framförallt av hur nya funktioner kan uppkomma. Det finns fortfarande många obesvarade frågor vad gäller evolution på molekylär nivå, Vi kommer fortsätta att undersöka evolution av proteininteraktioner för att finna generella samband, säger Per Jemth, vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi på Uppsala universitet.
Studien visar att flera faktorer samverkar när bindningsstyrkan mellan proteinerna optimeras.
I en tidigare studie rekonstruerade forskarna de två interagerande proteinerna från olika sedan länge utdöda organismer. En av organismerna var den gemensamma förfadern till de flesta djurgrupper som finns idag och som levde för ungefär 600 miljoner år sedan.
Återupplivade proteiner från utdöda djur
Den andra var en tidig fisk som levde för 440 miljoner år sedan. Proteiner från dessa djur återupplivades i laboratoriet och studerades med olika metoder. Nu har teamet använt kärnmagnetisk resonans, NMR, för att i detalj undersöka hur dessa proteiner samt moderna proteiner från människa ser ut på molekylär nivå och hur deras interaktion förändrats.
– Vi kan se hur de äldsta proteinerna som binder svagare till varandra uppvisar skillnader i både struktur – hur proteinerna ser ut –, och dynamik – hur de rör sig– jämfört med de modernare varianterna, säger Celestine Chi som har lett studien tillsammans med Per Jemth.
Mutationer ledde till interaktion
De två proteinerna som kallas CBP/p300 och NCOA påverkar en cellulär process som kallas transkription, där DNA:t i vår arvsmassa används som mall för att tillverka ett templat av RNA som i sin tur används för att tillverka proteiner.
Forskarna tror att mutationer i ett av de två proteinerna gjorde att de började interagera svagt för 600 miljoner år sedan vilket ledde till att transkriptionen blev lite mer effektiv. Ytterligare förändringar i både struktur och dynamik gjorde sedan att interaktionen optimerades och att funktionen etablerades.
Möjligheten att utföra denna typ av studier där man tittar på både struktur och dynamik hos proteiner har ökat inom Uppsala universitet i och med en ny NMR-facilitet som tillkommit genom ett unikt samarbete mellan Kemi BMC och Vetenskapsområdet för Medicin och Farmaci.
– Det finns nu ypperliga möjligheter att använda NMR inom Uppsala universitet, säger Celestine Chi.
Studien är ett samarbete mellan Uppsala universitet, ETH i Zürich, University of Buenos Aires och Stockholms universitet.
Per Jemth, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, epost: per.jemth@imbim.uu.se
Celestine Chi, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, celestine.chi@imbim.uu.se
I februari 2014 beviljade den svenska biståndsmyndigheten Sida 140 miljoner kronor i stöd till ett svenskt sockerrörsprojekt i Bagamoyo, Tanzania. Drygt två år senare, efter att 54 miljoner kronor utbetalats, gick företaget i konkurs utan att ha lyckats plantera en enda sockerrörsplanta på sina 20 000 hektar. Projektet hann dock få en mängd negativa följder, inte minst för lokala småbönder. En doktorsavhandling från SLU visar hur tillgänglig kunskap som kunde ha förhindrat dessa effekter, och en förlust av svenska skattemedel, förbisågs av projektförespråkarna. Avhandlingen tar också upp hur vanligt detta är inom biståndet.
Verkligheten mer komplex
– De policydokument och planer som utvecklats om storskaligt jordbruk i Afrika, och för detta projekt specifikt, är otroligt förenklade i relation till hur den komplexa verkligheten ser ut och fungerar, säger Linda Engström, författare till avhandlingen.
Storskaligt jordbruk har sedan tidigt 2000-tal återinförts på den globala agendan som en strategi för hur Afrikas småbönder och landsbygd ska utvecklas mot ett mer modernt, effektivt jordbruk. Agendan har till stora delar utvecklats och finansierats av utvecklingsbanker och globala forum såsom Världsbanken, G8 och World Economic Forum, och starkt motarbetats av ett flertal miljö- och människorättsorganisationer. Liksom många andra biståndsorgan har Sida ställt sig positiva till att stödja storskaliga jordbruksinvesteringar.
Baobabträd. Trots visioner om tusentals hektar sockerrörsplantage lyckades företaget inte plantera en enda planta sockerrör. Bild: Linda Engström
I Tanzania, liksom i många afrikanska länder, har storskaligt jordbruk marknadsförts som ett sätt att skapa arbetstillfällen, livsmedelssäkerhet och fattigdomsbekämpning. Resultaten pekar dock hittills mot att många av dessa projekt aldrig förverkligas och att få av de utlovade resultaten uppnås. Linda Engströms avhandling visar vikten av att även förstå att misslyckade projekt ofta har negativa effekter, inte minst på lokalbefolkningen, och att dessa ofta går stick i stäv gentemot utlovade resultat.
Uppmanades sluta odla träd och grödor
– De småbönder och herdefolk som bor på och använder marken som företaget hyrde av den tanzaniska staten, har sedan 2011 informerats regelbundet om att de snart ska tvångsförflyttas och kompenseras. De har uppmanats att sluta odla träd och fleråriga grödor, och många har slutat underhålla sina hus och att investera i framtidsplaner. De har dessutom levt med bristfällig information och osäkerhet i många år, under tiden som företagets planer ständigt försenats. En del har tagit jobb med minimala löner. Eftersom ”ingenting hänt” har projektets effekter inte följts upp av Sida eller någon annan projektförespråkare.
Linda Engström menar att en viktig orsak till att storskaligt jordbruk inte lyckas uppnå förväntade effekter är att de som skapar policydokument och projekt inte tar hänsyn till historiska erfarenheter och den lokala kontexten, något som har ifrågasatts av forskare och praktiker under årtionden.
– Det finns så otroligt många erfarenheter kring storskaligt jordbruk i Tanzania som man kunde ha lärt av. Detta är grovt räknat fjärde gången sedan tyska kolonialtiden som man försöker införa det i landet, trots att historien visar på högst tveksamma resultat och negativa effekter på lokalbefolkningen. Om man menar allvar med att bedriva ett evidensbaserat bistånd måste det finnas tid och incitament för biståndshandläggarna att ta hänsyn till sådana erfarenheter när utvecklingsstrategier sjösätts, menar Linda Engström.
Saknar lokalbefolkningens perspektiv
En annan paradox som Linda Engström sätter fingret på är att det – trots att svenskt bistånd säger sig arbeta utifrån fattiga människors perspektiv på utveckling – i princip inte finns någonting om lokalbefolkningens perspektiv på vilka problem de upplever, dess orsaker och lösningar, i sockerrörsprojektets design.
– Det visar återigen på ett grundläggande dilemma inom biståndet: vem bestämmer egentligen vad utveckling är, och på vilket sätt utveckling ska ske? säger Linda Engström. Min och andras forskning visar att utan en gedigen förankring i lokalbefolkningens situation, värderingar och levnadsvillkor löper alla biståndsprojekt stor risk att misslyckas. Biståndet måste alltid visa en ödmjukhet inför lokal, praktisk kunskap och se att vi har mycket att lära av den.
Linda Engström, forskare och miljörådgivare
Institutionen för stad och land; Avdelningen för landsbygdsutveckling
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, linda.engstrom@slu.se
– Det finns fortfarande relativt lite forskning kring förutsättningar för kvinnors företagande i utvecklingsländer. Deras möjlighet och rättighet att äga mark och bedriva företag kan tyckas vara en självklarhet, men så är inte fallet. Därför är ökad jämställdhet också ett av FNs globala mål för en hållbar utveckling, säger Marta Lindvert, lärare och forskare i företagsekonomi vid Mittuniversitetet.
Intervjuade kvinnor som driver företag
Under 2009-2012 genomförde Marta Lindvert flera månader långa fältstudier i Morogoro, Tanzania och i Lahore, Pakistan. Hon bodde hemma hos familjer och har intervjuat kvinnor som på olika sätt försöker driva företag inom handel och service. Hon mötte sömmerskor, frisörskor och affärsinnehavare, som i många fall bedrev sitt företag från hemmet.
– Man ska ha klart för sig att kvinnorna möter många hinder. De har, generellt sett, svårare att få stöd av banker och kan tvingas förlita sig på lån eller bidrag från släkt och familj innan deras företag tjänar pengar. I vissa fall har de svårt att driva företag för att de helt enkelt är begränsade att röra sig fritt utomhus, utan manligt sällskap, säger Marta Lindvert.
Entreprenörskap har sedan länge betraktats som en avgörande faktor för ekonomisk utveckling och en mängd studier har bekräftat entreprenörskapets ekonomiska värde.
Självklart återinvestera pengarna
I Tanzania spelar mikrobankerna en viktig roll, tillsammans med andra ideella eller kooperativa aktörer som exempelvis SACCO och RoSCA. I Pakistan är mikrofinanssektorn mindre utvecklad och det är betydligt vanligare att använda egna besparingar och lån eller bidrag från familjemedlemmar.
– För de kvinnliga företagare som jag mötte var det en självklarhet att återinvestera de pengar som företagandet gav i sådant som gynnar familjen. När fattiga kvinnor får bättre ekonomi prioriterar de skolavgifter för barnen, mat, tryggare boende och sjukvård för familjen om det behövs. På så sätt blir det tydligt hur viktigt det kvinnliga företagandet är för samhällsbygget i de olika regioner som jag studerade, säger Marta Lindvert.
Kontakt:
Marta Lindvert, lärare och forskare i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, marta.lindvert@miun.se
– Det här är nya kunskaper och vi kommer inte att hitta botemedel på en eftermiddag, men det gäller att förstå hur det fungerar för att komma vidare, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Så här beskriver forskarna lungornas slemhantering:
Den normala lungan hålls ren genom att det bildas långa buntar av slem (mucus) som förflyttas av flimmerhår (cilier) och på så sätt sveper fram över luftvägens yta.
Vid inandning av partiklar eller irriterande ämnen stoppas slembuntarna tillfälligt medan flimmerhåren samlar ihop skräpet på slembuntarna, som sedan effektivt transporteras ut från lungorna när buntarnas rörelser återupptas.
Slemskikt både skyddar och skadar
Vid lunginfektioner eller kroniska lungsjukdomar omvandlas lungans slem till ett näst intill orörligt slemskikt, som flimmerhåren inte rår på. Detta skikt skyddar den känsliga epitelytan och därmed lungan.
Mot slutet av en förkylning behöver detta slemskikt hostas upp, vilket förklarar slemhostan. Vid kronisk sjukdom som cystisk fibros eller KOL kvarstår däremot slemmet på luftvägarnas yta och ackumulerar bakterier som långsamt skadar lungorna, trots att slemskiktet i grunden har en skyddande roll.
De aktuella studierna visar dessutom att det orörliga slemskiktet i sammansättning och funktion är slående likt slemskiktet i tjocktarmen, som också upptäckts och beskrivits av den mucinbiologiska forskargruppen under Gunnar C. Hanssons ledning. Både i tjocktarmen och i lungan hindrar dessa slemskikt att bakterier tar sig vidare in i kroppen.
Banar väg för nya behandlingar
Ett sätt att hindra uppkomsten av ett fastsittande slemskikt vid kronisk lungsjukdom är att via ett vanligt förekommande preparat, en inhalationssprej (Atrovent), hindra slembuntarna från att stanna.
– Våra observationer förklarar några av de fördelaktiga effekterna av att inhalera det här läkemedlet vid behandling av KOL, konstaterar Anna Ermund, en av forskarna bakom studierna.
Forskarna bakom studierna menar att resultaten kring slemmets viktiga rengöringsfunktion, och hur fastsittande slem skadar lungan, kommer att bana väg för nya behandlingar av både akuta och kroniska lungsjukdomar.
Nästan all synlig materia i universum består av joniserad gas, även kallad plasma. Plasma består vanligtvis av positiva joner och negative elektroner. När laddade partiklar accelereras avges strålning. Strålning från till exempel rester av supernovaexplosioner skapas av accelererade elektroner. De flesta observationer vi har från kosmiska objekt är i form av denna strålning.
– Jag har studerat hur elektroner accelereras i rymden runt jorden. Tack vare de snabbare mätningarna från MMS-satelliterna kunde jag identifiera hur elektroner accelereras inom mindre områden. Det visade sig att elektroner accelereras på liknande sätt i flera regioner i rymden runt jorden trots deras olika plasmamiljöer, säger Elin Eriksson.
Institutet för rymdfysik, IRF, bidrar med instrument till både MMS och Cluster.
Cluster (EFW)
Cluster (EFW) Institutet för rymdfysik i Uppsala ansvarar för instrumentet EFW (Electric Field and Wave) som utför mätningar av elektriska fält och vågor. Instrumentet, som finns med på varje satellit, undersöker bland annat hur jordens yttersta sköld mot rymden, det magnetiska fältet, samverkar med solvinden.
Magnetospeheric MultiScale – MMS Magnetospheric MultiScale, MMS, är ett NASA-uppdrag som består av fyra identiskt instrumenterade satelliter som sköts upp från Kennedy Space center i mars 2015. Satelliterna använder jordens magnetosfär som ett laboratorium för att studera mikrofysiken hos tre grundläggande plasmaprocesser: magnetisk återkoppling, energisk partikelacceleration och turbulens.
Forskarna har granskat 112 av bergskedjan Himalayas glaciärer. För att få information om de avlägset belägna och svåråtkomliga glaciärerna, som ligger på 4 000 – 6 000 meters höjd, har de analyserat temperaturdata och satellitbilder av glaciärerna i kombination med fältobservationer. Analysen ger en bild av hur glaciärerna rör sig över tid, en intressant aspekt eftersom glaciärens rörelse ytterst avgör i vilken takt den smälter.
– Det här är den första studie som visar hur terräng och klimatparametrar, som temperatur och snöfall på olika höjder, kan ändra eller påverka glaciärers rörelser i ett av västra Himalayas avrinningsområden. Detta innebär att vi med stor säkerhet kan säga vilken typ av terräng eller vilket höjdintervall som har störst påverkan på glaciärers rörelse och smälthastighet.
Himalayas glaciärer påverkas mer av klimatförändringar än man tidigare trott. Glaciärerna visar en konstant minskning i massa och areal och förändringar i sina årstidsbundna rörelsemönster. Bild: CNES/Airbus
– Temperatur- och snöförhållandena i dessa berg har förändras signifikant under de senaste decennierna på grund av klimatförändringarna. Vår studie gör att det i hög grad, tack vare satellitdata, går att påvisa att glaciärrörelser i området är kopplade till klimatförändringar, säger Anshuman Bhardwaj.
Glaciärsjöar kan brista
Många av klimatförändringarnas konsekvenser påverkar just glaciärer. Stigande temperaturer på grund av global uppvärmning ökar glaciärernas smältning vilket kan orsaka rörelse. Extrema väderförhållanden kan bidra till glaciärkatastrofer, till exempel kan glaciärsjöar brista och skapa översvämningar och våldsamma flöden av is eller morän. Även förändringar i nederbördsmönster påverkar glaciärer eftersom årstidsbundna snömängder adderar till glaciärernas massa som så småningom leder till deformation och rörelse.
Forskarna upptäckte dessutom att rörelserna hos glaciärerna i västra Himalaya inte enbart påverkas av den lokala temperaturen. Rörelserna påverkas också av ett vinterväder som uppstår i Medelhavsområdet och sedan drar vidare österut för att slutligen landa som regn eller snö i de nordvästra delarna av den indiska subkontinenten.
Isrrörelser visar hur glaciärerna påverkas
– Att ha kontroll på topografin vid glaciärrörelser i samband med ett förändrat klimat i den här delen av Himalaya är mycket mer komplext än vi tidigare trott, de topografiska parametrarna kan ha en mer framträdande betydelse än årstidsförändringarna. Att ha tillgång till satellitbaserade produkter och data som det vi använt i den här studien, kan spela en stor roll i förståelsen av den komplexiteten, säger Lydia Sam, forskare i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
– Isrörelser kan säga oss hur en glaciär svarar på klimatförändringar. Klimatet har redan börjat påverka glaciärer och inom 20 till 30 år, förutsatt att den globala uppvärmningen fortsätter med nuvarande hastighet, tror vi att glaciärerna i den här delen av Himalaya kommer att uppvisa onormala förändringar i sina flödesmönster, säger Anshuman Bhardwaj.
Jordens största sötvattenreserv
Om Himalayas glaciärer smälter helt kan konsekvenserna bli förödande. Glaciärernas totala yta utgör ungefär hälften av alla glaciärer utanför polerna och deras smältvatten förser mer än en miljard människor med färskvatten.
– Glaciärer är jordens största sötvattenreserv och de reglerar också flera lokala klimatparametrar. Om glaciärerna försvinner kan vi räkna med brist på färskvatten. Dessutom är Himalayas glaciärer ännu mer benägna att byta klimat på grund av deras position närmare ekvatorn, säger Anshuman Bhardwaj.
De flesta robotar i dag fungerar på följande sätt: de tar in information, planerar och utför sedan sin uppgift. I sin avhandling i datavetenskap vid Örebro universitet har Tomasz Kucner vidareutvecklat detta tillvägagångssätt.
– Människor observerar konstant sin miljö och planerar sina handlingar utifrån förändringar som sker i miljön. Det beteendet vill jag återskapa i robotar, säger han.
Robot som förutser händelser
Till skillnad från befintliga metoder som baseras på teoretiska modeller av mänskligt beteende och antaganden om hur vi rör oss, kan robotar med hjälp av Tomasz Kucners metod identifiera mönster genom observation. Det gör att roboten också kan utföra rätt handlingar baserat på information om platser som den för tillfället inte kan se. Med andra ord gör modellen det möjligt för robotar att lära sig förutse vissa händelser – precis som vi människor gör.
– Jag var speciellt intresserad av att bygga modeller som försöker lära robotar hur föremål rör sig i miljön. Och ju mer data vi har desto bättre modeller kan vi bygga, säger Tomasz Kucner.
Anpassar sig till flödet
När modellen testades på robotar såg Tomasz Kucner att de kunde anpassa sig till flödet i miljön och ta sig fram utan att störa människor.
– Vi kunde också se att robotar, tack vare informationen om flödet, snabbare kunde hitta smidigare vägar.
De båda egenskaperna gör modellen väldigt användbar i en rad olika miljöer, även de där det inte finns några tydliga trafikregler, som till exempel ett torg eller en flygplats.
– Till skillnad från exempelvis självkörande bilar där vi har trafikregler att förhålla oss till fungerar den här modellen i miljöer utan trafikregler. Roboten måste lära sig hur den ska bete sig i en omgivning med data som är specifik för just den platsen, förklarar Tomasz Kucner.
Upptäcka gasläckor
Resultaten från denna studie kan komma till nytta inom flera olika områden. Servicerobotar på flygplatser är ett exempel. Där kan roboten både hitta den smidigaste vägen mellan två punkter och bete sig diskret utan att störa människor.
– Modellen kan också användas i drönare med uppgift att till exempel upptäcka gasläckor. Informationen om luftflödet gör att drönare kan flyga på ett mer energismart sätt, säger Tomasz Kucner och fortsätter:
– Robotarna kan hjälpa oss med många farliga och tråkiga uppgifter. Men det kommer att ske först när vi känner oss bekväma med dem. Att robotar kan följa flödet i en miljö är ett viktigt steg mot det målet.
I avhandlingen Att skriva sig ut har hon undersökt hur patienterna skulle vara för att utskrivningsnämnden skulle betrakta dem som fungerande i samhället och vad det i sin tur innebar för patienterna själva.
Det empiriska materialet är hämtat från S:t Lars sjukhus i Lund och omfattar åren 1967–1992.
− I ansökningarna till utskrivningsnämnden, artiklarna och berättelserna blev själva skrivandet en del av patientens sätt att omskapa sig själv. De gav uttryck åt sådant som de trodde att de var tvungna att skriva och hur den ideala och den goda patienten skulle vara.
Vägen ut ur de stora sjukhusen
Psykiatrireformen (Psyk-ÄDEL) var en reform för psykiatrin i Sverige som beslutades 1994 och genomfördes 1995. Den föregicks av psykiatriutredningen (SOU 1992:73) som visade att personer med psykisk ohälsa hade mycket dålig samverkan med övriga samhället i jämförelse med andra svaga grupper. Psykiatrireformen föregicks också av ädelreformen (vård av äldre, 1992) och ibland ses kombinationstermen psykädelreformen. Tanken var att psykiskt sjuka personer i högre grad skulle integreras med resten av samhället. Reformen har i efterhand fått mycket kritik, bland annat för att psykiskt funktionshindrade personer som bor i lägenhet ofta blir isolerade. Källa: wikipedia
Förutom att studera ansökningar till utskrivningsnämnden har hon också undersökt vad patienter och före detta patienter själva berättat i den socialpolitiska tidskriften Pocketttidning R samt tidskriften Kontakt från patientföreningen Måndagsklubben. På så sätt har hon fångat deras egna ord, berättelser och erfarenheter.
− En viss sorts subjekt (patient) skulle skapas inom den psykiatriska vården, patienten skulle kunna hantera ett liv utanför institutionen. Och skulle inte ses som enbart mottagare av psykiatrisk vård. Min analys visar att de var medskapande i denna process och därför har jag gett dem en central roll i berättelsen om vägen ut från de stora sjukhusen, säger Frida Wikström.
Egna bostaden, skogen, staden och träningslägenheten
Processen med att flytta ut patienter från psykiatrin ut i samhället började alltså redan under 1960- och 70-talet. Istället för att försöka separera patienterna från samhället, som tidigare, skulle de flyttas in i samhället.
Vård utanför sjukhuset sågs i många fall som ett fullgott alternativ till sluten heldygnsvård, i flera fall ansågs sjukhusmiljön rent av vara skadlig för patienterna. Några av de viktigaste terapeutiska miljöerna för att genomföra detta var den egna bostaden skogen och staden, men också träningslägenheten.
− Träningslägenheten innebar ett slags prov för patienten inför ett liv utanför sjukhuset. Den självständighet som eftersträvades liknade vardagslivet och patienterna uppmuntrades till egna val, att till exempel välja att diska eller handla mjölk. Så skapades motiverade, verbala, strukturerade och skötsamma patienter som kunde göra självständiga val och därför inte behövde förbli patienter, säger Frida Wikström.
Tillsammans med de terapeutiska miljöerna var också nya terapeutiska metoder som ADL-träning, socioterapi, sysselsättnings- och arbetsterapi aktuella för att hjälpa patienterna ut från sjukhuset. Sysselsättning och arbete hade tidigare varit viktiga inslag i behandlingen på sjukhusen men fick under 1900-talets andra halva en ny funktion.
− Nu betonades även arbetet utanför sjukhuset. Att kunna arbeta och ha ett arbete blev en av de viktigaste förutsättningarna för utskrivning, säger Frida Wikström.
Johanna Arnesson har analyserat hur tre svenska klädföretag – H&M, KappAhl och Lindex – konstruerar sin varumärkesidentitet och idén om sig själva som moraliska företag. Hon har också tittat på hur media skriver om mode och politik, liksom hur publiken i sociala medier kommenterar artiklarna och företagens reklamkampanjer. Tre teman dominerar: miljö, arbetsvillkor och feminism.
Kritik från både höger och vänster
Hon såg att det framförallt finns en stor skillnad i företagens budskap och publikens kommentarer. Företagen vill lyfta fram en win-win-win-situation: miljö och arbetare, särskilt kvinnor, tjänar på att de stora företagen sätter standarder i sina produktionskedjor, konsumenterna tjänar på att de kan göra medvetna klädval och företagen tjänar på att de uppfattas som ansvarstagande.
– Men i detta döljs strukturella konflikter. Som att en ökad konsumtion i sig är ohållbar, säger Johanna Arnesson.
I kommentarsfälten flödar kritiken och Johanna Arnesson överraskades av hätskheten från personer med konservativa eller nationalistiska åsikter i deras inlägg om feminism och normkritik i företagens reklamkampanjer.
– Man uttryckte hat och äckel, att företagen drabbats av ”genussjuka”, säger Johanna Arnesson.
Från motsatta politiska sidan var kritiken i kommentarerna istället att företagens arbete för jämställdhet och bättre villkor bara är en yta för att dölja en i verkligheten hårt exploaterande bransch.
Återspeglar samhällsdebatten i stort
– Samtidigt var det överraskande att jämställdhetsfrågorna var så starka i företagens kommunikation. Både kring vilka möjligheter klädbranschen ger kvinnor i produktionskedjan, men också hur modebranschen och konsumerande kvinnor ser på och omformar skönhetsideal idag, säger Johanna Arnesson.
Med ett fågelperspektiv kan Johanna Arnesson också se att innehållet i företagens budskap återspeglar samhällsdebatten i stort.
– Det som är på tapeten i den allmänna debatten återkommer i deras kommunikation, säger hon.
– Vår studie visar att vi minns lukter bättre om vi andas genom näsan när minnet konsolideras. Det är den process som sker mellan inlärningen och det tillfälle då du plockar fram minnet igen. Det är första gången någon har visat detta, säger Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Minnet av lukt
Under studien lät forskarna försökspersoner vid två olika tillfällen lära sig tolv olika lukter. Därefter fick de under en timmes tid antingen andas genom näsan eller genom munnen. När timmen var över introducerades de gamla lukterna igen, men också tolv nya lukter, och uppgiften var att avgöra om lukten de kände kom från inlärningstillfället eller om det var en ny lukt.
Resultatet visade att när personerna andades genom näsan, under perioden mellan inlärning och igenkänning, så mindes de lukterna bättre.
– Nästa steg är att även mäta vad som verkligen sker i hjärnan under andningen och hur det i sin tur är kopplat till minne. Detta har tidigare varit praktiskt omöjligt då det krävts att elektroder placeras direkt i hjärnan. Vi har lyckats lösa detta problem och tillsammans med min kollega Johan Lundström så utvecklar vi nu en ny metod för att mäta aktiviteten både i luktbulben och hjärnan, utan att stoppa in elektroder, säger Artin Arshamian.
Gammal visdom blir vetenskap
Tidigare forskning har visat att luktreceptorerna i luktbulben inte bara känner av lukt men även variationer i själva luftströmmen. I de olika faserna av in- och utandning aktiveras olika delar av hjärnan. Men hur synkronisering mellan andning och hjärnaktivering sker och hur det påverkar hjärnan och därmed vårt beteende är okänt. Inom traditionell medicin har dock andningens betydelse ofta betonats.
– Att andningen påverkar vårt beteende är egentligen inget nytt, tvärtom så har kunskapen funnits i tusentals år inom bland annat meditationen. Däremot har ingen lyckats visa vetenskapligt vad som verkligen händer i hjärnan. Nu har vi de verktygen vilket kan leda till ny klinisk kunskap, säger Artin Arshamian.
Cellerna i en vävnad omges av en nätliknande struktur och för att fästa till den finns receptormolekyler på cellytan, som styr uppbyggnaden av stora proteinkomplex på cellens insida.
3D-projektion av en cancercell som är på väg att genomgå celldelning och fäster till underlaget med retikulära adhesioner. Blå – kromatin/DNA; Röd – Cellmembran; Grön/Gul i botten av cellen – Retikulära adhesioner (den nyupptäckta strukturen). (Bild från konfokalmikroskop av John Lock)
Dessa så kallade adhesionskomplex förbinder utsidan med cellens inre, men är också viktiga för cellens kommunikation. De signalerar in till cellen vilken miljö den befinner sig i, vilket påverkar cellens egenskaper och beteenden.
Helt ny struktur
Nu har forskare upptäckt en ny typ av adhesionskomplex, med en molekylär sammansättning som skiljer dem från de tidigare kända. Upptäckten är gjord i samarbete med forskare i Storbritannien.
– Det är väldig överraskande att det år 2018 skulle finnas en ny cellstruktur kvar att upptäcka. Att det finns den här typen av adhesionskomplex har gått oss förbi tidigare, säger Staffan Strömblad, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet, som lett studien.
Helt nya egenskaper
De nu upptäckta adhesionskomplexen ger svar på en hittills obesvarad fråga – hur cellen kan förbli fäst till matrix under celldelningen. De tidigare kända fästkomplexen löses nämligen upp vid celldelning för att cellen ska kunna dela sig. Men så fungerar inte den nya typen.
– Vi visar att de här nya adhesionskomplexen är kvar och fäster cellen under celldelningen, säger Staffan Strömblad.
I studien visar forskarna också att de nyupptäckta strukturerna styr förmågan hos dotterceller att sprida ut sig på rätt plats igen efter celldelning. Denna minnesfunktion stördes när forskarna blockerade adhesionskomplexen.
Viktig för celldelningen
Forskningen är gjord i mänskliga cellinjer, med konfokalmikroskopi och masspektrometri som huvudsakliga tekniker. Nu behövs det vidare forskning, bland annat för att undersöka de nya adhesionskomplexen i levande organismer.
– Våra fynd öppnar många nya viktiga frågor om förekomst och funktioner hos de här strukturerna. Vi tror att de har många andra funktioner än vid celldelning, men det återstår att ta reda på, säger Staffan Strömblad.
Forskarna kallar den nyupptäckta cellstrukturen för retikulära (nätformiga) adhesioner, eftersom den har en nätliknande form.
Ju tidigare en cancer upptäcks desto bättre chans har patienten. Därför lägger också forskare stor kraft vid att hitta olika tumörmarkörer som kan användas vid en cancerdiagnos. Markörerna är ämnen som produceras av cancercellerna och cirkulerar fritt i blodet.
Bland de som forskat på tumörmarkörer finns Jenny Liao Persson, professor vid Lunds universitet med expertis inom experimentell patologi och tumörbiologi.
– Nej, jag tror inte vi kommer att helt kunna bota cancer. Men med allt bättre och tidigare diagnosmetoder, och förbättrade behandlingar, kommer vi att kunna göra det möjligt för patienterna att leva ett så normalt liv som möjligt, säger Jenny Liao Persson.
Cancer snart en av många kroniska sjukdomar
Cancer skulle då kunna liknas vid en kronisk sjukdom, menar hon, som det går att leva vidare med. Inte olikt hur många i dag lever med sjukdomen HIV.
Jenny Liao Persson inledde sin forskning i slutet av 1990-talet vid Columbia University, Presbyterian Hospital, New York, med att söka efter tumörmarkörer för leukemi, eller blodcancer. När hon återvände till Lund satte hon fokus på några av de vanligaste cancerformerna i Sverige: prostatacancer och bröstcancer. Särskilt intressanta i hennes forskning är de patienter där cancern spridit sig till skelettet.
– En cancer som spridit sig till lunga, lever och skelettet är svårbehandlad och har en mycket hög dödlighet.
Hennes forskargrupp har upptäckt förändringar hos de proteiner som styr cancercellernas tillväxt och överlevnad. Förändringarna är gemensamma för cancerformerna leukemi, prostata- och bröstcancer.
Tror på botemedel i framtiden
– Eftersom dessa cancerceller delar samma signalvägar för att styra sin tillväxt och överlevande har vi visat att de går att påverka med samma form av läkemedelskandidat, säger hon.
Resultatet kan bli ett läkemedel som stänger av cancerns aggressiva spridning. Men klivet från labbet till färdigt läkemedel är oerhört kostsamt.
– Vi är beroende av fler forskningsanslag och även samarbeten med läkemedelsföretag. Men nu har vi arbetat oavbrutet i sju-åtta år och ser bra effekter, så med ytterligare anslag hoppas jag att vi kan komma i mål inom några år, säger Jenny Liao Persson.
När även de aggressivaste cancerformerna kan bromsas så förvandlas cancer till en kronisk sjukdom. Men fortfarande saknas ett botemedel – eller?
– Nej, där håller jag inte med dig. Hade du sagt så för bara några år sedan, hade jag kanske gjort det, men inte längre.
Orden är Hareth Nahis, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av landets främsta experter på cancerformen myelom, eller benmärgscancer.
Tre av fyra överlever trots cancer
År 2016 fick drygt 60 000 personer i Sverige ett cancerbesked. En siffra som har ökat ända sedan 1970-talet. Cancerfonden uppskattar att minst var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under livet. Samtidigt överlever allt fler cancerdrabbade. I början av 1970-talet levde endast 35 procent av männen och 48 procent av kvinnorna fem år efter diagnosen. I dag är motsvarande siffra 75 procent för män och 74 för kvinnor. Förklaringen är förbättrade diagnosmetoder och bättre behandlingar. Fortfarande är det kirurgi, strålning och cellgifter som är de vanligaste behandlingsmetoderna. Men nya former av läkemedel är alltså under utveckling.
– I dag sker gigantiska framsteg inom immunterapi. Innan jag går i pension så är jag övertygad om att jag ger mina patienter en botande behandling för denna cancerform.
Immunterapi är ett sätt att få kroppens eget immunförsvar att attackera cancercellerna. Området är förhållandevis nytt men samtidigt mycket lovande.
Hareth Nahi, som fyller 50 nästa år, förklarar sin positiva hållning med hjälp av nya forskningsstudier som genomförts i Kina och USA. Där har nya metoder inom immunterapi visat sig fungera hos samtliga patienter som ingått i studierna.
Med immunterapi skräddarsys behandling
Fördelarna med immunterapi är många, inte bara en potentiell bot. Modern cancerbehandling slår mot allt i kroppen som växer, allt från håret till slemhinnor i mage och tarmar. Behandlingen sker dessutom i flera steg, med olika kombinationer av läkemedel.
Immunterapibehandlingen kan skräddarsys för att slå enbart mot cancercellerna. Och kommer troligen att bestå av en enda injektion, sedan är behandlingen över.
– Detta är inte science fiction utan något vi kommer se inom de närmaste åren. Dessutom tror jag att detta kommer att bli förstahandsalternativet bland de flesta behandlingarna mycket snart, säger Hareth Nahi.
Han är den del av en forskargrupp som leds av Evren Alici vid Karolinska Institutet. Där har de riktat in sig på en särskild del av immunförsvaret, de så kallade NK-cellerna.
Dessa utvinns ur patientens eget blod, odlas i labb och utrustas med en särskild antikropp som ger dem förmåga att angripa ett utvalt protein hos cancercellen.
Forskargruppen har gjort en första mindre studie hos patienter och analyserar och publicerar löpande resultaten. Och hittills verkar det lovande.
– Vi har avbrutit studien eftersom vi redan såg effekt hos de första patienterna. Nu måste vi hitta finansiering för att gå vidare till nästa fas av studier, säger Evren Alici.
De två har arbetat tillsammans sedan 2004, då som doktorander. Men Evren Alici uttrycker sig något mer försiktigt än sin kollega.
– Kanske Hareth har rätt, att det går att bota dessa sjukdomar. Det är tydligt att patienterna svarar på behandlingarna. Men vissa biverkningar är fortfarande svåra att förutse och hantera, men vi lär oss hela tiden mer, säger han.
Området är fortfarande ungt och det finns flera faror på vägen till en bred användning, menar han. En är risken att cancercellerna kan hitta sätt att anpassa sig.
– Så nu försöker vi att identifiera vilka proteiner tumören inte har råd att bli av med, och även optimera attacken från de vita blodkropparna så att den blir så snabb och effektiv som möjlig, säger han.
Immunterapi kan bli standardbehandling
– Och när ska behandlingen ges för att göra mest nytta, är det till patienter vars tumörer redan bekämpats med strålbehandling eller cellgifter, eller till de patienter vars cancer är obehandlad?
I dag erbjuds immunterapibehandling som ett sista steg till patienterna. Dagens behandling är dessutom dyr, men kostnaden beräknas sjunka dramatiskt i takt med att metoderna utvecklas.
– Det är ett komplicerat sätt att behandla i dag men det kommer att bli enklare i takt med utvecklingen. Vi har precis startar med försök på patienterna, men i labbet har vi arbetat i decennier, säger Hareth Nahi.
– Om femton år kan detta vara en standardbehandling, som också botar patienterna. Men det förutsätter kraftfulla fortsatta satsningar på forskningen.
Cancer är inte EN sjukdom
Under begreppet cancer ryms ett stort antal olika sjukdomar, cirka 200 olika. De fem vanligast i Sverige är prostatacancer, bröstcancer, skivepitelcancer (en form av hudcancer), tjocktarmscancer och malignt melanom i huden.
Varför dör vi av cancer?
Cancerceller kallas celler som växer ohämmat på grund av fel som cellen inte lyckats korrigera. Resultatet blir klumpar av celler, tumörer, som påverkar funktionen hos kringliggande organ. Tumörer i hjärnan ger krampanfall, och i lungan andnöd. De ger även upphov till inflammation och kan sprida sig, metastasera, för att bilda tumörer på andra platser i kroppen
Text: Magnus Trogen Pahlén på uppdrag av forskning.se
Studien från Lunds universitet stärker alltså den så kallade ground-up-teorin om hur fåglar började flyga.
– Det är såklart spekulation, men om det är så att flaxande djur sparar mer energi än vi tidigare trott när de flyger nära marken så blir ground up-teorin troligare. Alltså att djuren började flyga genom att först springa och hoppa längs marken med flaxande förstadier till vingar, säger Christoffer Johansson.
Tidigare har forskare förlitat sig på modeller. Nu har Christoffer Johansson tillsammans med kollegorna Anders Hedenström vid Lunds universitet och Lasse Jakobsen vid Syddansk universitet för första gången kunnat mäta markeffekten när vattenfladdermöss flyger i en vindtunnel.
– Våra mätningar visar att markeffekten gör att de sparar dubbelt så mycket energi som tidigare modeller har visat, säger Christoffer Johansson biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Bäst med en spegelblank sjö
I korthet innebär markeffekten att en yta, mark eller vatten, fungerar som en aerodynamisk spegel som ökar lufttrycket under vingarna. Störst markeffekt finns inom ett vingspann ovanför ytan, sedan avtar effekten exponentiellt.
Bäst är förutsättningarna när ytan är jämn, exempelvis en spegelblank sjö där fladdermöss och fåglar fångar insekter eller dricker samtidigt som de flyger. Markeffekten innebär att det går åt mindre energi att flyga. Den nya studien visar även att de gör av med ännu mindre energi om de flaxar istället för att glidflyga nära marken.
Trots att studien är gjord på fladdermöss har den implikationer för fåglar och insekter. En teori om hur djur utvecklade konsten att flyga är att de kastade sig mellan grenar och träd.
En annan, inte lika dominerande teori, är att flygkonsten tog sin början på marken. Genom att springa och hoppa ledde evolutionen till att fåglar började flyga, den teori som brukar kallas ”ground up”. Motsvarande teori bakom dagens flygande insekter är att de kan ha rört sig på vattenytan och att de under evolutionens gång utvecklat vingar.
Utbudet av litteratur och forskning om arbetsplatsrelationer växer stadigt. När vd:ns roll diskuteras står ofta stora företag i fokus, men Matthias Waldkirch har riktat in sig på mellanstora, familjeägda företag med externa personer i vd-rollen.
– När företaget ägs, men inte drivs av en familj, blir relationerna ofta mer känsloladdade. Många familjeföretag i Sverige kämpar med hur de ska hantera det. Jag blev nyfiken på varför vissa vd:ar blir avskedade efter ett halvår och varför vissa stannar kvar i många år, säger Matthias Waldkirch.
När relationen blir ett problem
Matthias Waldkirch har följt en rad familjeföretag nära och genomfört intervjuer med ett antal personer i organisationerna. Han slår fast att själva grundsynen på relationsarbete är extremt viktig.
– Relationsarbete är inget litet tillägg, utan en viktig del av arbetet. Förstår du inte det som ägare eller vd, kommer du att få problem. Jag har hört personer som har konstaterat att ”vi kommer inte överens, men det spelar ingen roll för företaget”. Det gör det visst.
Forskningen visar att de anställda noterar det och i mitt arbete såg jag bland annat ett exempel där ledningen blev ignorerad av övriga företaget på grund av det. På ett annat företag sågs vd:n enbart som en budbärare av de anställda.
För mycket av det goda
Han sätter också fokus på professionaliseringen av familjeföretag. Mattias Waldkirch vänder sig mot tesen att familjemedlemmar måste ut ur företaget för att en professionalisering ska vara möjlig.
– Det har inget att göra med om man är familjemedlem, utan beror på om man är tydlig mot vd:n om vad som krävs, hur man ska arbeta tillsammans och hur man ska etablera en relation.
Däremot anser han att familjeföretagen ibland överprofessionaliserar i sin strävan efter att lyckas i samarbetet med en extern vd.
– För mycket av det goda kan bli dåligt. Jag följde ett företag som gjorde allt för att lyckas, men det blev för mycket på kort tid. De byggde strukturer som var för komplicerade för ett så litet företag, de anställda förstod inte företaget och strukturerna passade inte familjen.
Rätt relation från start
Var börjar då problemen med dåliga relationer som påverkar företagets verksamhet? Oftast redan i rekryteringsarbetet när en ny vd ska tillsättas, menar Matthias Waldkirch.
– Ägarna letar ofta efter formella kvalifikationer vid rekrytering, men det säger inget om hur vd:n fungerar i ett familjeföretag.
Det finns goda exempel på bra lösningar i ett tidigt skede.
– Ett företag som har varit framgångsrikt på det området bjöd in kandidater som fick arbeta med ägarfamiljen under en dag. Sen utvärderade de vem som fungerade bäst tillsammans med dem. Sist när jag pratade med det företaget jobbade vd:n kvar och alla var nöjda.
Relationsarbete är en investering
Ett råd till den som söker vd-posten i ett familjeföretag är att relationsbyggande leder till att nya idéer och förändringar kan genomföras. En dålig relation leder till det motsatta.
– Det har jag sett i varje case i min forskning. Gör du något som inte är förankrat med familjen så åker du ut. Jobbar du däremot nära ägarna kan du driva igenom förändringar. Och till ägarna vill jag säga att de inte ska vara rädda.
– En person från utsidan kan brinna för företaget lika mycket som ni. Familjevärderingar behöver inte slängas ut genom fönstret bara för att ni anställer en extern vd. Investera i relationer!
Det huvudsakliga temat i antologin är representation, det vill säga om de folkvalda speglar befolkningen i stort och hur de ser på sitt företrädarskap. Sammanfattningsvis kan sägas att många resultat pekar på att vår svenska demokrati mår bra.
– Det finns flera goda tecken. Ett väldigt allmänt mått är det som kallas nöjdhet med demokratin, och trots att det har varit lite turbulent i politiken nu så ligger det på en hög nivå och går sakta uppåt. Det finns inga orostecken där, säger David Karlsson, docent i offentlig förvaltning och redaktör för antologin.
Representationen på vissa områden är god
När det gäller den sociala representationen går det åt olika håll. På vissa områden är överensstämmelsen mellan folket och de folkvalda god och i andra fall mindre god. Till exempel har grupperna högutbildade, män och äldre alltid varit överrepresenterade i riksdagen.
– När det gäller underrepresentationen av unga och äldre så går det från riktigt dåligt till inte lika dåligt. Gäller det kön har det långsiktigt det blivit mycket bättre, men det har varit ett hack i kurvan de senaste valen. Efter årets val verkar det dock gå åt rätt håll igen, säger David Karlsson.
Folk och folkvalda håller inte alltid med varandra
Ideologiskt ligger väljare och riksdagsledamöter nära varandra. Men vad gäller vissa sakfrågor är överensstämmelsen mindre. Störst oenighet finns i frågan om sextimmarsarbetsdag, där riksdagsledamöter är klart mer negativa än medborgarna. Det är också stora skillnader i frågorna om republik, om flyktingmottagandet, om vinster i välfärden och om längden på fängelsestraff.
Ett kapitel i antologin visar att förtroendet för andra människor är högt bland svenska politiker. Detta stämmer väl överens med att vi i Sverige internationellt sett har ett mycket högt förtroende för både politiker och andra människor.
– Att de folkvalda litar på folket tycker många är positivt för en demokrati, säger David Karlsson.
Viktigt att komma ihåg är att det är en fördröjning på den här sortens forskning, då all data samlades in efter förra valet 2014. Alla som vill veta hur det ser ut efter valet 2018 får vänta på resultatet från nästa undersökning, som är i startgroparna nu.
Innehållsförteckning:
Förord – Henrik Oscarsson & David Karlsson
Företrädarskap i riksdagen – David Karlsson
Åsiktsöverenstämmelse är viktigt – Sören Holmberg
Väljare och valda är överens om demokratins spelregler – Dennis Andersson & Henrik Oscarsson
Social representation i riksdagen – David Karlsson & Lena Wängnerud
Blockpolitikens effekt på jämställdheten i riksdagen – Lena Wängnerud
Vad innebär det att vara feminist i Sveriges riksdag? – Helena Olofsdotter Stensöta & David Karlsson
Förändrade åsiktsskillnader mellan partierna. Vad tycker riksdagsledamöter och väljare? – Magnus Hagevi
Åsikts- och känslomässig polarisering 1985–2014 – Alexander Ryan & Andres Reiljan
Finns det ett kommunparti i riksdagen? – David Karlsson
Uppstår kontakt? Riksdagsledamöternas inställning till medborgarkontakter – Patrik Öhberg & Elin Naurin
Social tillit i riksdagen – Peter Esaiasson
Upplevelser av makt i riksdag och kommun – David Karlsson
Om riksdagsundersökningen – David Karlsson & Lukas Lindstrand
Under den första halvan av 1900-talet dök antalet gnuer i Serengeti till rekordlåga nivåer till följd av ett omfattande utbrott av boskapspest. Från 1960 började gnupopulationen att återhämta sig, och deras bete och tramp förbättrade markens bördighet och minskade förekomsten av bränder på savannen.
En amerikansk studie visade att effekten av detta var så stark att gnuns återkomst omvandlade marken till en kolsänka. I vidsträckta slättområden som en gång varit en källa till koldioxidutsläpp lagras det nu in mer koldioxid än vad som avges – så mycket mer att det kompenserar för en hel del av Östafrikas årliga utsläpp via fossila bränslen.
Återställa ekologiska funktioner
Historiska förluster av populationer av stora däggdjur (> 40 kg) visar sig i allt högre grad vara kopplade till storskaliga förändringar i hur jorden fungerar. Att återställa ekologiska funktioner i ett område genom att återställa lokalt utdöda eller kraftigt försvagade populationer av stora däggdjur kallas rewilding, ”förvildning”.
Przewalskis häst, Mongoliet.
I den artikel som nu presenteras av ekologer från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Utrechts Universitet, Nelson Mandela University och University of New Mexico ges flera starka belägg för att ”förvildningsåtgärder” kan ha en dämpande inverkan på klimatförändringen, bland annat genom inlagring av stora mängder koldioxid i ekosystem.
Stora djur sprider stora frön
– Ett annat slående exempel är de stora däggdjurens roll i spridningen av frön från tropiska lövträd, förklarar Joris Cromsigt, som är ekolog och verksam vid SLU och Utrecht University, och förstaförfattare till artikeln. Ju hårdare ved ett trädslag har, desto mer kol tar trädet upp. Men ju hårdare ved, desto större är fröna, och desto viktigare är de stora däggdjuren för fröspridningen.
Myskoxar.
– Ny forskning visar att förluster av stora däggdjur kan orsaka en tioprocentig minskning av koldioxidinlagringen i tropiska skogar i vissa delar av världen. Att återställa och bevara tropiska skogar är en ofta framförd strategi för att motverka den globala uppvärmningen, och det verkar som att ”förvildning” kan göra denna strategi än mer effektiv.
Renen motverkar upptining av permafrost
Cromsigt ger ett tredje exempel:
– På nordliga breddgrader lagras mycket kol i ständigt tjälad mark, permafrost. Under global uppvärmning tinar permafrosten, vilket frigör betydande mängder växthusgaser.
– En av uppvärmningens följder är att buskar blir ett allt vanligare inslag på tundran, och de mörkare buskarna absorberar mer solvärme än gräs, vilket påskyndar upptiningen av permafrosten och leder till mer uppvärmning. De stora betande däggdjuren i den nordliga faunan, till exempel ren, myskoxe och Przewalskis häst, kan motverka förbuskningen av tundran. Att återinföra dessa däggdjur där de har försvunnit kan alltså också bidra till att bekämpa global uppvärmning.
Kontakt:
Joris Cromsigt, Universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, joris.cromsigt@slu.se
3D-projektion av en cancercell som är på väg att genomgå celldelning och fäster till underlaget med retikulära adhesioner. Blå – kromatin/DNA; Röd – Cellmembran; Grön/Gul i botten av cellen – Retikulära adhesioner (den nyupptäckta strukturen).
