Konsekvensutredningar av antagna förändringar i luftföroreningsnivåer används för att tydliggöra hälsokonsekvenser av de planer och projekt som finns för staden. Resultaten kan sedan används för att hjälpa beslutsfattare att göra välgrundade val, minimera sjukdomar och öka folkhälsan. I en forskningsstudie från Lunds universitet i samarbete med Malmö universitet, Umeå universitet, Malmö kommun och Naturvårdsverket, har man räknat ut vilka hälsovinster man skulle få genom att helt och hållet ta bort stadens lokalt bildade avgaser från bensin- och dieseldrivna bilar, bussar och lastbilar. I studien har forskarna undersökt hela Malmös befolkning på drygt 320 000 invånare.
Sjukdomsfall i siffror
– Minskningen av avgaser hade varje år förhindrat 55 till 93 förtida dödsfall (2-4% av alla fall), 21 nyinsjuknande barn i astma (6% av alla fall), 95 barn med bronkit (10% av alla fall), 30 färre sjukhusinläggningar för respiratoriska sjukdomar, 87 demensfall (4% av alla fall) och 11 gravida kvinnor utan havandeskapsförgiftning (11% av alla fall), förklarar Ebba Malmqvist, forskare på Avdelningen för arbets- och miljömedicin, vid Lunds universitet.
Förändringen skulle även innebära att 2729 sjukdagar och 16 472 dagar med begränsad aktivitet på grund av ohälsa inte hade gått förlorade.
– Vi har ju nollvision för trafikdöden och det satsas jättemycket på detta – samtidigt blundar vi för hälsoeffekterna av luftföroreningarna, säger Ebba Malmqvist.
I studien har forskarna varit väldigt försiktiga i sina tolkningar och effekterna av en sänkning av luftföroreningarna, skulle sannolikt vara långt större i verkligheten.
Malmö ligger ändå under EU-värdet
Samtidigt klarar Malmö EU-värdet för årlig medelhalt av luftföroreningarna små partiklar och kvävedioxider. Forskarna förklarar att värdet är en kompromiss mellan Världshälsoorganisationen, WHO’s riktlinjer och politiska avvägningar. Men i de epidemiologiska studierna ser man inga tröskeleffekter, utan risker ökar successivt med ökade värden.
– Gränsvärdet ska ge EU-medborgarna visst skydd mot höga nivåer av partiklar, men utgör ingen säker nivå. Inget tyder på att det inte skulle finnas några hälsoeffekter bara för att man ligger under gränsvärdet utan tvärtom – vi ser negativa effekter även på nivåer som ligger under EU’s värde, säger Anna Oudin, också hon forskare på Avdelningen för arbets- och miljömedicin.
Politikerna har inte lyssnat på forskarna
I Malmö är områdena runt Amiralsgatan, Bergsgatan, Dalaplan och Värnhem värst drabbade. Men trots att forskarna jobbat med miljöfrågor i över 10 år, har det visat sig att beslutsfattarna inte alltid tagit del av informationen.
– En del debattörer tror att eftersom vi numera klarar miljökvalitetsnormerna, så behöver man inte göra så mycket mer, menar Anna Oudin.
En följd av studien är att erbjuda ett antal workshops för de tjänstemän som jobbar med stadsplaneringsfrågor i Malmö stad för att diskutera hur man kan lösa miljöproblemen i framtiden. En av möjliga idéer är att införa miljözoner:
– Det finns exempel på miljözoner i andra städer, där den striktaste zonen förbjuder bilar som går på bensin eller diesel. Men Malmö stad måste utreda vad som passar för dem. Vi har dock visat att det absolut är värt att jobba för en renare luft och få en bättre hälsa hos befolkningen, avslutar Ebba Malmqvist.
Hon har studerat hur ryttare på hög nivå använder sin kropp vid ridning. Detta kan ge underlag för studier om hur ryttarens balans kan förbättras och därmed skapa bättre ridning samt friskare häst och ryttare.
Vid alla typer av ridning är det viktigt att hästen arbetas för att bli lika stark och smidig i bägge sidor. Hästen föds med och utvecklar ofta asymmetrier i sitt rörelsemönster, men genom utbildning och träning kan hästen bli mer liksidig. Inom ridsporten anses det allmänt att ju mer symmetrisk ryttaren är desto bättre kan denna påverka hästen.
En asymmetrisk ryttare kan däremot skapa en asymmetrisk tryckbelastning på hästens rygg vilket förhindrar eller försvårar en liksidig kommunikation. Detta kan ge skador för både häst och ryttare.
Ryttare som går med insidan av av foten
Maria Terese Engell har studerat ryttare som tävlar i dressyr på hög nivå (Grand Prix) och ryttare på medelsvår nivå. Hon registrerade ryttarnas sits, position och balans med objektiva metoder såväl när de satt till häst som på en balansstol. Bland annat hur ryttaren koordinerar rörelserna i och mellan sitt huvud, bröst, bäcken och fot samt hur ryttaren agerar i samklang med hästen.
De metoder som användes i studierna var objektiva tryck- och rörelsemätningar med hög precision. Vid rörelseanalysen, oavsett om det gällde häst eller ryttare, analyserades individen sedd från sidan respektive bakifrån.
De ryttare som valdes ut hade alla gemensamt att de pronerade (gick på insidan av foten) på någon av sina fötter, vilket är vanligt hos unga vuxna i Europa. Tidigare studier har visat på ett samband mellan pronation och hur en människa roterar sitt bäcken.
Oliksidighet hos många ryttare Resultaten från studierna visade att det fanns en tydlig oliksidighet mellan vänster och höger sidas rörelser hos majoriteten av ryttarna. Eftersom det är ett mål att vara liksidig som ryttare kan det antas att ryttarna i studien inte hade förmågan att kontrollera eller vara medvetna om hur huvud, bröst och bäcken rörde sig i förhållande till varandra när de satt, gick eller red.
– I studierna, både på balansstol och i en jämförelse mellan ryttarens position på vänster och höger volt under ridning, använde de större rörelser i bröstet och betydligt mindre i bäckenet. För att en ryttare ska kunna utföra exakta rörelser med sätet, utan att mista balansen, behöver huvud och bröst centreras samt överdrivna rörelser undvikas, säger Maria Terese Engell.
Begrepp som balans, liksidighet, sittben och symmetri är begrepp som används mycket inom ridundervisning men som förmodligen kunde ges en tydligare innebörd om ryttaren hade större förståelse för och skicklighet i att kontrollera sin egen kropp.
Kroppskontroll för bättre kommunikation
Detta talar för att specifik avsutten träning, bland annat på en balansstol, där ryttaren kan ha fullt fokus på sin egen kropp, kan leda till att kommunikationen och koordinationen mellan häst och ryttare blir bättre.
Genom att ta fram mer precisa och tydliga definitioner av ryttarens grundläggande position och rörelsemönster kommer det att bli enklare att karaktärisera vad som är goda ridtekniska färdigheter. På detta sätt kan sporten utvecklas i en positiv riktning både vad gäller ökad prestation och för ökad hälsa hos häst och ryttare.
Forskningen har finansierats av den legendariska dressyrryttaren Ulla Håkanson.
Det är viktigt att elever får konstruera, utvärdera och använda sina kunskaper individuellt och tillsammans med andra elever, eftersom det främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det menar Maria Lindfors som studerat kunskapssynens roll i naturvetenskapliga klassrum i svensk och tysk skola.
– Lärare har ett viktigt uppdrag i att skapa undervisningssituationer som stimulerar elever att ägna sig åt de tankeprocesser som sker i samband med kunskapande, säger Maria Lindfors, doktorand på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
Enkla sanningar får fäste
Dagens elever behöver ha förmåga att kritiskt granska information i ett samhälle där enkla ”sanningar” och ”fake news” snabbt kan få fäste. Hur kunskap presenteras för elever och hur skolan, direkt eller indirekt, fostrar elever till ett förhållningssätt till kunskap och kunnande är därför viktigt.
Förhållningssättet kan få stor betydelse för hur eleverna i olika sammanhang reflekterar, tolkar och tar ställning till olika typer av fakta och information, något som även kan vara avgörande för hur och om de lär sig.
Kunskapssyn är just det förhållningssätt som en individ har till kunskap och kunnande. I sin avhandling visar Maria Lindfors att en elevs lärande kan försvåras om dennes kunskapssyn inte är i samklang med den kunskapssyn som råder och premieras i klassrummet.
Förmågan att anpassa sin kunskapssyn
Klassrummets kunskapssyn kan förenklat ses som ett resultat av samspelet mellan lärares och elevernas kunskapssyn likväl som med de aspekter, med avseende på kunskap och kunnande, som kommer till uttryck i undervisningen och i läroböckerna. Av den anledningen är det därför viktigt att elever lär sig förstå och adaptera till den typ av kunskapssyn som är mest gynnsam för en framgångsrik praktik i en given undervisningssituation, det vill säga utvecklar en mer flexibel kunskapssyn.
Maria Lindfors har genom enkäter, observationer och intervjuer undersökt hur elevers kunskapssyn förändras över tid och hur kunskapssyn relaterar till andra delar av elevers kognition som exempelvis motivation, uppfattning om klassrumsmiljö, problemlösningsförmåga, som kan ha betydelse för lärande. Vidare har Lindfors även studerat relationen mellan elevers kunskapssyn och agerande i en datorsimulerad problemlösningssituation.
Svenska och tyska elever från årskurs 5 till andra året på gymnasiet har deltagit eftersom delar av Maria Lindfors studier har genomförts inom projektet ”Development of Learning In Science” (DoLiS-projektet).
Anledningen till att svenska och tyska elever jämförs är att tyska elever i mycket högre grad i jämförelse med svenska väljer att gå vidare med en mer naturvetenskaplig universitetsutbildning, exempelvis en ingenjörsutbildning.
Olika syn på lärarstöd
– Den tydligaste skillnaden mellan de två länderna rörde sambandet mellan kunskapssyn och uppfattning av lärarstöd. De tyska elever som upplevde sig få hög grad av lärarstöd tenderade även att se läraren som källan till kunskap medan en hög grad av lärarstöd hos svenska elever i stället relaterade till en uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras.
Avhandlingen visar även att elever med en naiv kunskapssyn generellt sett utvärderar och definierar sin kompetens i förhållande till andra medan elever med en mer sofistikerad kunskapssyn istället motiveras av att göra så bra ifrån sig som möjligt i förhållande till uppgift och den egna förmågan.
Överlag är en sofistikerad kunskapssyn, i högre utsträckning än en naiv, mer förknippad med en framgångsrik praktik. Men i vissa situationer kan det vara mer fruktbart med en mer naiv kunskapssyn. Sammantaget indikerar dessa resultat att en flexibel kunskapssyn är eftersträvansvärt.
– Ett sätt för att främja elevers utveckling av en mer flexibel kunskapssyn är att göra kunskap och förståelse mer tydlig i undervisningen. Elever behöver i större utsträckning medvetandegöras och ibland även utmanas gällande sitt eget och andras förhållningssätt till kunskap och förstå vilka konsekvenser för lärandet som olika typer av kunskapssyn medför.
Svenska och tyska elever i jämförelse
DoLiS-projektet är ett svensk-tyskt samarbetsprojekt mellan Umeå universitet och Leibniz Institute for Science and Mathematics Education (IPN) i Kiel. Projektet syftar bland annat till att undersöka likheter och skillnader i undervisning mellan Tyskland och Sverige för att bättre förstå hur olika faktorer i klassrumsmiljön och skolsystemet kan påverka elevers kunskapssyn, intresse, motivationstyp och kunskaper i naturvetenskap.
Kontakt: Maria Lindfors, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, maria.lindfors@umu.se
Nu presenteras nya fynd om möjliga mekanismer bakom könsskillnaderna när det gäller reumatism och andra autoimmuna sjukdomar.
– Det är jätteviktigt att förstå vad som ligger bakom att de här sjukdomarna är så mycket vanligare bland kvinnor. På så sätt kan man på sikt behandla sjukdomarna på ett bättre sätt, säger Åsa Tivesten, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, överläkare och en av författarna till studien.
Vid autoimmuna sjukdomar skapar immunsystemet antikroppar som angriper kroppens egen vävnad. Nästan alla autoimmuna sjukdomar drabbar oftare kvinnor än män. Könsskillnaden är extra stor vid den svåra sjukdomen SLE. Nio av tio drabbade är kvinnor.
Immunförsvaret angriper den egna kroppen
SLE står för systemisk lupus erythematosus. Det är en autoimmun inflammationssjukdom som innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Ärftlighet, rökning, och vissa läkemedel kan öka risken att få SLE. Besvären kommer och går i perioder, ibland är du sjuk och ibland har du inga besvär alls. Oftast är det lederna, huden, blodet och njurarna som blir inflammerade, men även nervsystemet, lungorna och hjärtat kan påverkas.
Källa: Vårdguiden
Att det finns en koppling mellan det manliga könshormonet testosteron och skydd mot autoimmuna sjukdomar är känt sedan tidigare. Män är alltså generellt mer skyddade än kvinnor, som bara har en tiondel så mycket testosteron.
Hittills okända mekanismer Testosteron minskar antalet så kallade B-celler, som frisätter de skadliga antikropparna. Frågan i den aktuella studien var hur sambandet mellan testosteron och produktion av B-celler i mjälten faktiskt ser ut, mekanismer som hittills varit okända.
Efter ett stort antal försök på möss och studier av blodprover från 128 män kunde forskarna konstatera att den avgörande länken utgörs av proteinet BAFF, som gör B-cellerna mer livskraftiga.
– Vi har kommit fram till att testosteron trycker ner BAFF. Om man blir av med sitt testosteron får man mer BAFF, och därmed mer B-celler i mjälten genom att de överlever i högre grad. Kopplingen mellan testosteron och BAFF är helt ny, det är ingen som har rapporterat om det tidigare, konstaterar Åsa Tivesten.
BAFF-hämmare eller inte Resultaten rimmar väl med en tidigare studie om att genetiska variationer i BAFF kan kopplas till risken för exempelvis SLE. Sjukdomen behandlas i dag med så kallade BAFF-hämmare, ett läkemedel som dock inte riktigt levt upp till förväntningarna.
– Därför är den här informationen om hur kroppen reglerar nivåerna av BAFF väldigt viktig, så att man kan fortsätta att pussla och försöka förstå vilka patienter som ska ha BAFF-hämmare eller inte. Vår studie fungerar därför som underlag för fortsatt forskning om hur läkemedlet kan användas på ett bättre sätt, säger Åsa Tivesten.
Lådor med borrbits, en vägg med stegar och ett hörn med cementblandare, slipmaskiner och motorsågar. Så kan det se ut på ett verktygsbibliotek. Det är inga hyllor i raka led med rektanglar av böcker sorterade på kategori och författare. Men det finns likheter.
– Det kan vara samma system för utlån, besökarna har sina lånekort och det kan vara förseningsavgifter, säger Jonas Söderholm.
Han har gjort intervjuer med 22 låntagare och 11 personal och chefer på tre olika verktygsbibliotek I USA. Två av dem var folkbibliotek och ett av dem en ideell verksamhet.
– I studien är folkbiblioteken överrepresenterade. I USA finns det ett hundratal verktygsbibliotek och ungefär tio av dem är folkbibliotek. Den vanligaste driftsformen är att de är baserade på donationer och volontärarbete, säger han.
Anledningen är att han ville studera vad ett folkbibliotek kan erbjuda och varför och vad det gör med dess identitet. Att studien är förlagd i USA beror på att verktygsbibliotek är mycket vanligare där än i Sverige, även om de är på frammarsch. I Borås finns det till exempel en verktygsdel i biblioteket som ligger i stadsdelen Norrby.
Vill stötta den lokala omgivningen
– Jag kunde se att anledningen till att verktygsbiblioteken finns är en önskan om att stötta det lokala området, där pratar man om sitt ”community”. De vill hjälpa de närmaste invånarna att kunna renovera, sköta sina trädgårdar eller starta en verksamhet – det handlar alltså inte om att lösa några globala problem. En del av verktygsbiblioteken hade varit verksamma sedan 1970-talet, långt innan idéer om hållbar utveckling och trender att dela i stället för att konsumera och producera nytt.
Låntagarna kom ofta till verktygsbiblioteken av ekonomiska skäl. Det kunde vara unga personer på 16 år som hoppat av skolan med en önskan om att arbeta som hantverkare. Men för att få sina första jobb behövde de låna verktyg innan de fått så mycket inkomst att de kunde köpa egna.
En del ville också prova ett verktyg innan de köpte eget för att vara säkra på att det var det rätta. Men det fanns krav på bibliotekarien att känna till verktygen och att de skulle ha kompetens att kunna ge råd till låntagare.
– Flera av låntagarna sa att de kände större tillit till bibliotekarien än en järnhandlare eftersom bibliotekarien inte vill sälja något. Till en järnhandlare håller man en kritisk distans för att inte bli lurad att köpa något onödigt eller för dyrt. Men bibliotekarien finns där bara för låntagaren, berättar Jonas Söderholm.
Bidrar med diskussion om bibliotekens identitet
De traditionella biblioteken har konkurrerat med bokhandlare under lång tid, men den konkurrensen är etablerad. Han tycker det skulle vara intressant att undersöka hur ett verktygsbibliotek konkurrerar och samspelar med lokal handel.
– Bibliotekens existens kan ge positiva effekter även för handeln. Till exempel kan en person som lånar ett verktyg ändå behöva köpa brädor och spik. Det kan också finnas en ”try before you buy”-funktion. Att om verktyget personen lånat visar sig vara användbart så vill hen köpa det.
Han tror att avhandlingen kan vara ett bidrag i diskussionen om bibliotekens identitet. Det finns även bibliotek som lånar ut till exempel fröer, leksaker och kläder. Det skulle också vara intressant att studera.
– Vad ska erbjudas gratis i det offentliga egentligen? Biblioteken har varit en fantastiskt stabil institution som fungerat på samma sätt väldigt länge. Min forskning är ett bidrag till att prata om vad som är nästa steg, säger Jonas Söderholm.
Går du till en psykiater i USA är det efter den diagnostiska och statistiska handboken DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders)som dina symptom klassificeras. I Sverige används Världshälsoorganisationens koder för statistik och uppföljning, men i den kliniska psykiatrin används i huvudsak DSM eftersom den ger en mer utförlig beskrivning av varje diagnos.
Blandade budskap kring kultur och etnicitet År 2013 utkom American Psychiatric Associations uppdaterade manual, DSM-5. Etnicitetsforskaren Anna Bredström har studerat den nya versionen och resultatet har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Medical Humanities.
–Överlag ger den nya versionen blandade budskap kring kultur och etnicitet. Manualens kapitel presenterar exempelvis olika syn på kultur och dess betydelse för att sätta en diagnos, säger Anna Bredström, forskare vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet.
Stereotyper kvarstår i nya versionen I samband revideringen skulle manualen ges en ”större kulturell känslighet” eftersom den tidigare versionen har fått kritik för att exotifiera. Anna Bredström menar att expertisen har hörsammat kritiken och gjort vissa förbättringar. Samtidigt finns en rad exempel i den nya manualen på var kritiken inte har gjort någon skillnad.
–I manualen förekommer breda kategoriseringar, som ”latinamerikaner”, ”vietnameser” och ”samhällen med kollektiva normer”. Detta samtidigt som manualen manar till försiktighet mot stereotyper och förenklade samband mellan en grupps identitet och ett särskilt tillstånd. Västerländsk kultur och dess inverkan på psykisk ohälsa problematiseras inte i manualen.
Då riskerar man att patienter inte bedöms på samma kriterier, säger Anna Bredström.
Att gå från ett traditionellt arbetssätt till agila arbetssätt är förknippat med både begränsningar och utmaningar. För att underlätta övergången, samt att förstärka fördelarna och lindra begränsningarna under introduktionen av agila arbetssätt, har BTH-forskaren India Nurdiani bland annat tittat på mognadsmodeller (Agile Maturity Models). I mognadsmodellerna föreslås bland annat att agila arbetssätt introduceras i en viss ordning för att maximera fördelarna och minimera riskerna.
Avhandlingen visar dock att det inte finns några tydliga indikationer på att vissa strategier för att introducera agila arbetssätt är bättre än andra. För att uppnå fördelarna och minimera utmaningarna med agila arbetssätt krävs en bättre förståelse för varje enskilt agilt arbetssätt och en tydlig bedömning av hur utgångssituationen ser ut och påverkar det nya arbetssättet.
Avhandlingen sammanfattar effekterna av agila arbetssätt med hänsyn till olika faktorer såsom kostnad, tidsplanering, resurser, kommunikation och risk. Forskningsresultaten är användbara för beslutsfattare inom mjukvaruutveckling vid införandet av agila arbetssätt.
Tusentals fästingar har plockats från flyttfåglar, fångade i medelhavsregionen. Och forskare från Uppsala universitet har identifierat arvsmassa från det tämligen nyupptäckta blödarsjukeviruset alkhurma i fästingarten Hyalomma rufipes.
Resultaten pekar på att flyttfåglar kan ta med sig viruset till nya geografiska områden. Risken att viruset sprids till Sverige är dock mycket liten eftersom denna fästingart inte klarar övervintring norr om Centraleuropa.
Törnsångare (Sylvia communis), fångad i slöjnät på Capri i Italien, får fästing borttagen av en ornitolog.
Alkhurma-virus påträffades första gången i Saudiarabien i mitten av 1990-talet hos patienter med blödarfeber. Viruset orsakar ett tillstånd som liknar Ebola, men smittar sannolikt via närkontakt med smittade djur eller fästingbett och inte direkt mellan människor.
Kunskapen om detta relativt nyupptäckta virus är fortfarande mycket begränsat, och det är oklart vilka djur som bär på viruset och vilka insekter och fästingarter som kan ha förmågan att sprida sjukdomen.Tidigare forskning har pekat på boskap och kameler som möjliga bärare av viruset samt att fästingar kan ha en roll i spridningen av sjukdomen mellan däggdjur, då även människor.
Viruset är nära släkt med ett fästingburet virus (Kyasanur Forest Disease virus) som förekommer i Indien. Hittills har alkhurma-viruset endast påträffats på Arabiska halvön och i Egypten.
Forskning på fästningar på fåglar
I ett multinationellt samarbete har en forskargrupp vid Uppsala universitet påvisat alkhurma-virusets arvsmassa i fästingar som samlats in från flyttfåglar på väg norrut från Afrika till Europa. Syftet med studien är ta reda på vilka fästingburna sjukdomar som eventuellt kan spridas till nya områden via flyttfåglar och man har samlat in tusentals fästingar från migrerande fåglar vid sju olika fågelstationer runt hela medelhavsregionen.
– Våra fynd av alkhurma-viruset från insamlingsplatser i Turkiet och Grekland är de första i fästingarten Hyalomma rufipes, en fästingart som förekommer i stora delar av Afrika och på den Arabiska halvön.
– Fynden innebär att vi har identifierat ytterligare en fästingart som har burit på RNA från alkhurma-viruset och visar på att det finns risk för spridning av viruset till nya geografiska områden, säger Tove Hoffman, projektansvarig och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center vid Uppsala universitet.
En bättre förståelse av alkhurma-virusets ekologi samt fortsatt övervakning av viruset är viktigt både för människor i områden där sjukdomen redan förekommer samt för människor som bor i medelhavsregionen dit viruset skulle kunna spridas, då den form av blödarfeber som alkhurma-viruset ger upphov till kan vara dödlig och behandling idag saknas.
Även om många av flyttfåglarna som undersöktes kan nå Norden i samband med den årliga vårflytten är risken för att sjukdomen sprids till Sverige mycket liten då denna fästingart inte klarar övervintring norr om Centraleuropa.
– Vi ser att infektionssjukdomar kan spridas till nya områden och det är därför av stor vikt att förstå olika djurarters roll i infektionernas dynamik, säger Tove Hoffman.
Kontakt:
Erik Salaneck, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center, erik.salaneck@medsci.uu.se
Tove Hoffman, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center, tove.hoffman@medsci.uu.se
Forskare har länge letat efter förklaringar till att människor är olika benägna att utveckla övervikt, fetma och typ 2-diabetes. Förutom livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet har fysiologiska skillnader i kroppens energiomsättning misstänkts kunna spela in, vilket på lång sikt skulle bidra till olika viktutveckling för olika individer.
– Vi har misstänkt att det finns fysiologiska mekanismer i fettväven som bidrar till att vissa blir överviktiga medan andra förblir normalviktiga, trots att de kanske har liknande livsstil. Nu har vi hittat en sådan mekanism, säger Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Fettförbränning på en högre växel Forskarna har analyserat vävnadsprover från magens underhudsfett hos kvinnor som före och efter en uppföljningsperiod på cirka tio år. Resultaten från studien visar att fettcellernas förmåga att frisätta fettsyror (en process som kallas lipolys) vid det första vävnadsprovet, kunde användas för att förutsäga vilka kvinnor som skulle utveckla övervikt och typ 2-diabetes vid studiens slut. Forskarna kunde också se att dessa kvinnor hade minskad aktivitet i ett litet antal specifika gener som är involverade i lipolys.
Lipolys innebär att en fettcell frisätter fettsyror som sedan används för att bland annat förbränna energi i musklerna. Forskarna skiljer mellan basal lipolys, som sker kontinuerligt, och hormonstimulerad lipolys som sker som svar på ett ökat energibehov. Fettcellerna från de kvinnor som senare utvecklade övervikt hade en hög basal, men låg hormonstimulerad lipolys, vilket gav cirka 3 till 6 gånger ökad risk för viktuppgång och utveckling av typ 2-diabetes.
– Det är ungefär som en bil som går på hög tomgång men som har förlorat sin förmåga att lägga i en växel när det behövs. Den sammantagna effekten blir att fettcellerna på lång sikt tar upp mer fett än de gör av med, säger Mikael Rydén.
Livsstilsförändringar i tidigt skede Forskarna upptäckte först sambandet i en grupp om 54 kvinnor som lämnade det första vävnadsprovet mellan 2001 och 2003 och följdes upp efter 13 år. Därefter upprepades analysen hos 28 andra kvinnor som lämnade sitt första vävnadsprov 1998 och följdes upp tio år senare, med samma resultat.
Ett av forskarnas mål är att hitta sätt att identifiera individer som löper risk att utveckla övervikt och typ 2-diabetes. Analyser av fettvävnad är dock relativt resurskrävande och kan bara göras av speciella laboratorier. Därför har forskarna utvecklat en algoritm baserat på enkla kliniska och biokemiska parametrar från hundratals individer, för att indirekt kunna uppskatta fettcellernas frisättning av fettsyror och därmed förutspå viktuppgång.
– Resultaten behöver nu bekräftas i större studier och även för män, men vi hoppas kunna utveckla ett kliniskt användbart sätt att identifiera individer med ökad risk att utveckla övervikt och typ 2-diabetes. Dessa individer kan behöva mer intensiva livsstilsåtgärder än andra för att behålla en god hälsa, säger Mikael Rydén.
Kontakt: Mikael Rydén, professor, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, Mikael.Ryden@ki.se, 08-585 827 75, 073-699 52 15
Peter Arner, professor, senior, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, peter.arner@ki.se, 08-585 823 42, 070-579 81 21
Vi har nog alla känt behovet av ett svalkande bad under varma sommardagar. Tidigare har man trott att den avkylande effekten hos vatten förhindrar fiskar från att likt landlevande djur värma upp sig genom att sola. Ny forskning baserad på en studie av beteendet hos karp markerar att det är dags för ett paradigmskifte. Resultaten visar att solbadande fiskar visst kan bli varmare än omgivande vatten. Den högre kroppstemperaturen leder dessutom till att fiskarna växer snabbare.
Dags att omvärdera fiskars temperaturreglering Det är allmänt känt att solande är ett både vanligt och viktigt beteende bland kallblodiga djur som ormar, ödlor och insekter i terrestra miljöer. Däremot har det antagits att vattnets avkylande egenskaper gör det omöjligt för fiskar och andra vattenlevande djur att höja sin kroppstemperatur genom att solbada. Den nypublicerade studien visar att föreställningen om fiskars oförmåga till temperaturreglering behöver omvärderas.
Forskare från Linnéuniversitetet i Kalmar har undersökt både förutsättningar och konsekvenser av solbadande. Genom att använda fysiska modeller kunde de först visa att föremål som är nedsänkta i vatten och utsatta för solens strålning kan bli varmare än det omgivande vattnet. I nästa steg studerade forskarna solbadande hos levande karpar (Cyprinus carpio). Karparna försågs med dataloggrar som under två månader registrerade fiskarnas rörelsemönster och kroppstemperatur. Resultaten visade att fiskarna också blev varmare än det omgivande vattnet när de solade, och ju varmare fiskarna blev desto snabbare växte de. Det visar att effekten av solbadandet var tillräckligt stor för att påverka fiskarnas framgång.
Varmare med mörka fjäll En annan viktig slutsats från studien var att olika individer hade olika förmåga att omvandla solljuset till kroppsvärme och dessutom utnyttjade sin förmåga i olika utsträckning. Mörka fiskar blev varmare än bleka fiskar. Individer med en nyfiken och aktiv personlighet hade ett större temperaturöverskott än försiktiga och tillbakadragna individer. Olika beteenden, utseenden och strategier är fördelaktiga under olika levnadsvillkor. En stor variation mellan individer kan därför bidra till att populationer och arter klarar sig bättre i en föränderlig värld.
Upptäckten att fiskar kan öka sin kroppstemperatur genom att solbada är revolutionerande. ”Att temperaturökningen under solning leder till en snabbare tillväxt visar hur viktigt detta beteende är i ett ekologiskt och evolutionärt perspektiv. Vi hoppas också att resultaten från vår studie på sikt kan bidra till en ökad produktion och välfärd inom akvakultur”, säger doktoranden och studiens försteförfattare Oscar Nordahl.
Att fiskar kan göra vad som tidigare ansågs omöjligt har ytterligare långtgående konsekvenser, eftersom solning kan påverka utbredningen av fisk i både tid och rum. Det har i sin tur betydelse för fiskerinäringen och kan även förbättra modellerna för hur biodiversiteten i sjöar och hav kommer att påverkas av den pågående klimatförändringen.
Argumentationsövningar på latin, disputationer, var viktiga inslag i den svenska gymnasieskolan från 1600-talets början ända in på 1800-talet. Likaså var de tryckta avhandlingarna, dissertationerna, viktiga som medel för att knyta kontakter och skapa nätverk.
Viktig källa till Sveriges vetenskapliga historia Tidigare forskning har intresserat sig för akademiska dissertationer och disputationsväsende. Att disputera var ett viktigt inslag i utbildningen och syftet var att studenterna skulle öva sig i att argumentera på latin. Tidigmoderna avhandlingar utgör också en viktig källa till Sveriges vetenskapliga historia.
Gymnasiets avhandlingar och disputationskultur har däremot aldrig tidigare studerats.
– Jag har granskat närmare åttahundra gymnasieavhandlingar på latin. Materialet kommer bland annat från gymnasierna i Västerås, Strängnäs, Linköping, Göteborg, Skara, Växjö och Kalmar. Jag har även gjort en katalog över samtliga dissertationer som jag gått igenom. Utbildningshistoriskt sett är disputationerna och dissertationerna vid gymnasierna väldigt intressanta, säger doktoranden Axel Hörstedt, vid Göteborgs universitet.
Latin redan i lägre årskurser I sin avhandling tar han ett helhetsgrepp på de avhandlingar och de disputationsövningar som förekom på svenska gymnasier under perioden 1620-1820. Redan i skolan började eleverna i lägre årskurser att övas i att argumentera på latin och konsten att argumentera på latin var en viktig pedagogisk metod under 1600- och 1700-talet.
– Eleverna skulle på så sätt öva på att tala latin och öva sin tankeförmåga.
I tidigmodern tid gick en disputation till nästan som i dagens akademiska liv: en respondent försvarade sin avhandling och en eller flera opponenter skulle därefter argumentera emot den. Ytterligare en person medverkade, praeses – ordförande – och denne hade till uppgift att leda och tillrättavisa respondenten och opponenterna.
I avhandlingen visas hur gymnasiedissertationerna förändrades med tiden: Från att ha varit omfångsrika och ”akademiska” texter, kom de att kortas ned och förenklas under 1700-talets lopp. Studien går också igenom de olika deltagarnas roller och hur dissertationerna kunde användas för att skapa viktiga kontakter med mecenater.
Teologi och filosofi vanliga ämnen De latinska avhandlingarna behandlade en rad ämnesområden, främst teologi och filosofi, vilket berodde på att utbildningen vid den tiden var kyrkans ansvarsområde. Andra ämnen som förekom var fysik, astronomi, retorik och historia. Senare, under 1700-talet, blev det vanligt att texterna även tog upp nyttan med att kunna latin och klassiska språk, de nya naturvetenskapliga framstegen och upptäckten av den nya världen.
– Brandmännen anger själva att tillhörigheten till ett arbetslag är viktig för deras hälsa och välbefinnande. Men de uttrycker samtidigt oro för att denna tillhörighet ska gå förlorad om verksamheten förändras, säger Ann Jacobsson, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.
En brandman är – en man Brandmännen är i stor utsträckning – 96 procent – just män, i huvudsak etniskt svenska män. Årtionden av försök att öka jämställdheten och mångfalden i kåren har gett mager utdelning. I sin avhandling har Ann Jacobsson genomfört enkätundersökningar bland ett slumpmässigt urval av cirka tio procent av Sveriges nästan 5 000 heltidsanställda brandmän från räddningstjänster runt om i landet. Hon har även genomfört och analyserat enskilda intervjuer och fokusgruppsdiskussioner med 28 brandmän.
Resultaten visar att få brandmän har problem med utbrändhet. Bara en procent av de manliga och två procent av de kvinnliga brandmännen visade höga nivåer av emotionell utmattning. En annan markör för utbrändhet, cyniskhet/depersonalisation, drabbade två procent av kvinnorna och tre procent av männen i yrket.
Skiljer sig från andra blåljusyrken – I jämförelse med andra utsatta blåljusyrken och trots erfarenheter av svåra och kritiska händelser så framstår brandmännen som en välmående yrkesgrupp, säger Ann Jacobsson.
Sammanhållningen och den homogena strukturen gör att många brandmän beskriver arbetsgemenskapen i termer som närhet och omsorg. Intervjustudien bland brandmän pekar också på en utbredd ovilja eller motstånd till förändringar när det gäller exempelvis mångfald. En förklaring som ges i avhandlingen till detta är att arbetsgemenskapen upplevs som hotad av detta yttre tryck på förändring av brandmannaorganisationen. Det framkommer också att kvinnor ännu inte har samma villkor ur ett hälsoperspektiv att verka i yrket.
– Om grupper som betonar likhet internt hotas av förändringar, riskerar även deras hälsa och välbefinnande att hotas. Det är värt att ha i åtanke både när man diskuterar omorganisation och insatser för att göra gruppen mer förändringsbenägen, säger Ann Jacobsson.
Hon har en bakgrund som anestesisjuksköterska och arbetar med att utbilda brandmän i akut omhändertagande samt med projekt vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som syftar till att förbättra skadeplatsarbetet och samverkan mellan blåljusorganisationer.
— För att uppnå en god läkningsprocess vid implantat kan man lokalt lägga på läkemedel i rätt mängd och göra det med den varaktighet som behövs, säger Ali Alenezi, doktorand vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet.
Sämre benläkningsförmåga försvårar implantat Generellt är mer än 90 procent av all behandling med implantat i munnen framgångsrik. Men vissa grupper, till exempel diabetiker och personer diagnostiserade med osteoporos, har fler misslyckade behandlingar än normalpopulationen på grund av att deras benläkningskapacitet är försämrad.
— Det kan uppstå svårbehandlade infektioner runt implantatet. Det har visat sig vara väldigt svårbehandlat med sedvanliga metoder, säger Ali Alenezi.
I avhandlingen har han i fyra olika delstudier undersökt hur man med nya metoder kan göra så att läkemedlet frigörs i området runt implantatet.
Läkemedel kan stimulera benbildningen — Vissa läkemedel kan stimulera benbildningen och är särskilt verksam om det kan ges under längre tid. Då förbättras kroppens gensvar, säger Ali Alenezi.
Den första delstudien är en litteraturstudie där han kartlade dokumentation om olika metoder att belägga implantatytor med läkemedel. I den andra utvecklade han ett nytt system och ett nytt material för beläggning. Polymeren, PNIPAAm, har visat sig kunna lagra läkemedel och sedan frisättas i kroppen med hjälp av infrarött ljus. I de sista två studierna utvärderades effekten på benbildningen av ett antibiotikum respektive strontium under olika läkningstider.
— Syftet har varit att undersöka hur man kan släppa ut antibiotika i kroppen under kontrollerade former, i vissa fall under en längre tid. Här kan min metod vara en väg framåt, säger Ali Alenezi.
Den absoluta merparten av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål, en effektiv men också omdiskuterad fiskemetod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur.
Viktigt kunna kartlägga trålningens påverkan – För att förstå omfattningen av bottentrålningens påverkan på ekosystemen är det viktigt att kunna kartlägga trålningen och översätta fisketrycket till påverkan i det havsområde som skall förvaltas, säger Mattias Sköld, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och en av författarna till en färsk rapport om bottentrålningens effekter på den marina miljön.
Rapporten sammanfattar kunskapsläget om hur bottentrålning påverkar de bottenanknutna (bentiska) ekosystemen. Rapporten är beställd av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som ett kunskapsunderlag till ett nyligen redovisat regeringsuppdrag om bevarandeåtgärder vad avser fiske i marina skyddade områden. Speciellt fokus ligger därför på studier av svenska förhållanden och bottentrålningens effekter i skyddade områden både i öppet hav och innanför den s.k. trålgränsen som funnits längs Sveriges kust sedan början av 1900-talet.
Ekosystemen påverkas – men olika mycket Bottentrålning har både direkta och indirekta effekter på ekosystemet. En direkt effekt är att bottenlevande djur skadas och dör när redskapet släpas längs bottnen. Indirekta effekter är att artsammansättningen på botten ändras eftersom vissa arter missgynnas och andra gynnas av förändringar i näringsväven, samt att sediment rörs upp och att närsalter och miljögifter kan frigöras.
Hur stor effekt bottentrålningen får på det bentiska ekosystemen beror framförallt på fiskets omfattning, penetrationen av det redskap som används och havsbottnens känslighet som varierar mellan olika habitat. Ekosystem och organismer i grunda exponerade bottenmiljöer är anpassade till naturliga störningar av vågor, medan ekosystem på djupa bottnar i stabila miljöer drabbas hårdare av bottentrålningens fysiska påverkan.
– De känsligaste djuren är långlivade arter som bildar uppstickande strukturer, till exempel korallrev och svampdjurssamhällen som skyddats i Koster-Väderöfjorden. Dessa organismer tål i praktiken inte trålning alls. Andra grävande mjukbottenlevande arter som ormstjärnor är tåliga och verkar påverkas mer av förändringar i näringsväven då dom äts av små plattfiskar och havskräftor som fångas i fisket vilket innebär att de kan gynnas av intensiv trålning. Ormstjärnorna dominerar helt lerbottnarna i Kattegatt, säger Mattias Sköld.
Alternativa fiskemetoder kan minska påverkan Fisket i Europeiska vatten är koncentrerat till vissa områden. I Skagerrak-Kattegatt sker till exempel 90 procent av bottentrålningen på ungefär hälften av den trålade ytan. I Östersjön är bottentrålningen framförallt koncentrerad till de södra delarna. En möjlig förvaltningsåtgärd för hela havsområden för att minska bottenpåverkan skulle kunna vara att styra fisket till just dessa områden, och helt undvika trålning i området där fisketrycket är lågt. På så vis skyddas mer områden från bottentrålning, utan att yrkesfiskets fångster påverkas särskilt mycket.
Rapporten sammanställer också alternativa fiskemetoder till bottentrålning och innovativa tekniska lösningar som kan minska trålredskapens bottenkontakt. Passiva fiskemetoder som burar och fällor har mycket liten bottenpåverkan jämfört med bottentrålning. Fisket med burar efter havskräfta står idag för ca 25 % av den totala landningen i svenskt fiske, vilket bl.a. är ett resultat av medveten förvaltning av fisket längs västkusten.
Vid bottentrålning är det trålens underställ och trålbordens bottenkontakt som bidrar mest till den fysiska påverkan av havsbotten. Beroende på vilken art fisket är riktat mot är bottenkontakt hos själva trålen nödvändig för ett effektivt fiske. Däremot behöver trålborden, vars uppgift är att sprida trålen, inte gå i botten vid fiske efter till exempel havskräfta och räka.
– Under 2018 ska SLU Aqua tillsammans med yrkesfisket i ett utvecklingsprojekt som finansieras av HaV undersöka om bottenkontakten kan minskas med så kallade pelagiska trålbord och optimera övrig bottenkontakt. För fisket kan detta innebära minskade kostnader för bränsle samtidigt som påverkan på botten reduceras, säger Hans Nilsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), och medförfattare till rapporten.
Kontakt:
Mattias Sköld, forskare, institutionen för akvatiska resurser, SLU, mattias.skold@slu.se, 070-537 87 74
Hans Nilsson, forskare, institutionen för akvatiska resurser, SLU, hans.nilsson@slu.se, 072-205 14 80
Fakta om BENTHIS
Forskningsprojektet BENTHIS (Benthic Ecosystems Fisheries Impact Studies) finansierades av EU:s 7:e ramprogram och avslutades 2017. Forskningskonsortiet omfattade 33 partners från 12 länder. SLU Aqua var en av dessa partners. Läs mer om BENTHIS och projektets resultat på https://www.benthis.eu/en/benthis.htm
Var tredje lärare får för lite återhämtning från sitt arbete. Varannan har svårt att koppla bort tankarna på jobb när de är lediga. Och så många som fyra av tio befinner sig i riskzonen för depression.
Elinor Schads, har undersökt hur lärare kommunicerar i sitt yrke och hur det påverkar deras hälsa. I sin avhandling i psykologi om kommunikation och arbetsrelaterad hälsa betonar hon att rektorerna har en viktig roll i att se till att arbetsmiljön är hållbar för alla.
Med tio år som skolpsykolog bakom sig ville Elinor Schad ta reda på mer om vad arbetsklimatet – det vi brukar mena när vi talar om sådant som sitter i väggarna – egentligen består av. Vad är det som gör att det fungerar på vissa skolor, och på andra inte?
– De forskningsfrågor jag valt att lyfta handlar om kommunikation på arbetsplatsen. Man hör ofta lärare säga att de inte hinner prata med varandra. Men vad är det de inte hinner? Och varför?
– Lärarnas stress är internationellt erkänd. Men hittills har vi i Sverige gjort för få sambandsanalyser som utgår från lärares egna upplevelser.
Kommunikation – belastning eller resurs?
Elinor Schad ville ge röst åt lärarnas egen syn på sin vardag och intervjuade grundskollärare i två kommuner. Där fann hon att arbetsplatsens kommunikationsklimat kan vara både en belastning och en resurs.
– På många håll har man tappat strukturerna för kommunikation. Kanske får lärarna ett utskick från rektor, fredag eftermiddag innan det är dags att gå hem. Är det rätt tillfälle? Och de möten man har, är det rätt information som tas upp där? Sätt som fanns före teknologins ingång har tappats bort på vägen. Den där listan som fanns på kylskåpet, till exempel, med punkter att ta upp på personalmötet.
Schemaläggningen sätter också käppar i hjulet. Grundskollärare äter ofta ”pedagogisk måltid” tillsammans med eleverna och är därmed schemalagda på lunchen. Likaså behövs de som rastvakter.
– Det gör att lärarna har svårt att hitta tiden för att samtal med kollegor. De får jaga varandra, säger Elinor Schad.
Viktigt med kollegiala samtal
Just tiden för kollegiala samtal är viktig därför att den utgör en av de allra viktigaste faktorerna för att må bra och känna sig tillfredsställd med sitt arbete. Lärarna behöver prata såväl med varandra, som med rektor – i organiserad form. Annars kan följden bli att den enskilde läraren blir utlämnad åt att hitta sina egna strukturer för exempelvis kontakten med föräldrar.
– En del håller sig tillgängliga på mobilen och svarar på en gång. Andra sätter gränser och läser inte mejl på helgen. Det finns lika många strategier som det finns lärare, berättar Elinor Schad, som efterlyser stöd och ledning.
– Var och en kan inte stå i något slags frontposition – rektorn måste träda fram i en samordnande funktion gentemot föräldrarna, införa riktlinjer och kommunicera detta tydligt. På något sätt hjälpa lärarna att få lov att vara lediga, säger Elinor Schad.
Tre sätt för lärarna att få det bättre på jobbet
• Får vara med och påverka sitt schema och hur utbildning och undervisning läggs upp.
• Tydligt ledarskap – rektorerna måste skapa strukturer för kommunikation på arbetsplatsen.
• Gemensamma riktlinjer för hur man hanterar föräldrakontakterna – och att dessa kommuniceras tydligt.
Avhandlingen:
No time to talk! Teachers’ Perceptions of Organizational Communication and Work-Related Health. Den handlar om svenska grundskollärares sociala interaction och kommunikation.
Kontakt:
Elinor Schad, forskare i psykologi om kommunikation och arbetsrelaterad hälsa. Lunds universitet, elinor.schad@psy.lu.se, 046-222 17 72, 070-965 04 00
Den här veckan pågår Krisberedskapsveckan. Samtidigt skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut en broschyr till allmänheten som berättar vad vi ska göra när krisen kommer. Joeri van Laere välkomnar arbetet.
– Att göra sig förberedd är inte att vara rädd. Jag brukar ta en brandövning på en skola som ett exempel. Meningen med en sådan övning är inte att skrämma barnen, utan få både dem och personalen att veta vad de ska göra om något oförutsett skulle inträffa. Lite samma sak är det med broschyren från MSB och andra förberedelser kring kriser, säger Joeri van Laere.
Ha ett reservalternativ
Han om någon vet. Det senaste decenniet har han lett 150 utbildningar om informationshantering i kris för en mängd svenska kommuner och myndigheter. Dessutom bedriver han forskning kring vad samhället och enskilda medborgare ska göra om betalsystemet kraschar.
– Som privatperson kan man tänka på att ha några grundläggande saker hemma: vatten, mat, tillgång till värme vintertid och lite kontanter är en bra utgångspunkt. Det är viktigt att utgå från sig själv, och analysera sin egen situation. Vad är jag mest beroende av? Vilken kris skulle slå hårdast mot mig? För den som pendlar i yrket, och är beroende av ett särskilt drivmedel, kan det få konsekvenser. För någon annan kan det finnas andra riskfaktorer, säger Joeri och fortsätter:
– Det är också viktigt att ta ansvar själv, och inte blint lita på att samhällsinstitutioner ska lösa allt. Tidigare stora kriser har också visat att människor hjälper varandra, vilket förstås är glädjande.
Krisens elva tumregler
För att göra krishanteringsarbete mer lättförståeligt har Joeri van Laere nu konkretiserat krisens 11 tumregler – med illustrationer av djur som hjälpmedel. Här framgår, bland annat, betydelsen av att samla fakta (som ekorren) och blicka framåt (som giraffen). Hjälpmedel som kan komma såväl organisationer som privatpersoner till nytta.
Att agera i kris:
Vakna (Grodan)
Larma ( Vargen)
Delegera (Myrorna)
Samla fakta (Ekorren)
Hitta diamanterna (Skatan)
Blicka framåt (Giraffen)
Agera kraftfullt (Bisonoxen)
Vila (Björnen)
Informera andra (Duvan)
Prata om det som är svårt och känsligt (Elefanten)
Ta en time-out (Ugglan)
– Jag vill särskilt slå ett slag för skatans uppgift, att hitta diamanterna. Det innebär i en kris att det gäller att kunna sovra och prioritera. För organisationer är det också viktigt att komma ihåg grodan, att vakna. Det gäller att inse allvaret i tid, och hålla företagets medarbetare informerade om vad som pågår. Annars kan en kris vara svår att rädda upp, konstaterar Joeri van Laere.
Ju mer förberedd du är desto bättre klarar du av en krissituation. Se filmen där Vetenskapsjournalisten Karin Gyllenklev träffar Joeri Van Laere för att få reda på mer om hans forskning (4.34)
Kontakt:
Joeri van Laere, lektor i datavetenskap, Högskolan i Skövde, joeri.van.laere@his.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
