Frågan är om det finns någon risk att dessa plastsopor bryts ner så mycket att plastpartiklar i nanostorlek frigörs, så kallad nanoplast. Det pågår i forskarvärlden en debatt om huruvida nedbrytningen stannar vid lite större plastfragment, så kallad mikroplast, eller om processen faktiskt kan fortsätta mot ännu mindre partiklar. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt just detta. Under experimentella förhållanden har de utsatt plastmaterial för mekanisk nedbrytning.
– Vi har kunnat visa att mekanisk påverkan på plaster genererar sönderfall av plasten ända ner till plastbitar i nanostorlek, säger Tommy Cedervall som är kemiforskare vid Lunds universitet.
Mikroplast och nanoplast
Deras studie knyter an till den pågående stora frågan om vad som händer med plast som hamnar i naturen och hur denna plast kan påverka djur och människor. Plastpartiklar i nanostorlek innebär några få miljondelar av en millimeter, det vill säga extremt små partiklar, så små att de bevisligen kan ta sig långt in i levande varelsers kroppar. I en tidigare studie från Lunds universitet kunde forskare förra året exempelvis visa att plastpartiklar i nanostorlek kan hamna i fiskars hjärnor och att detta orsakar hjärnskador som sannolikt leder till att fiskarna får rubbade beteenden. Den studien utfördes visserligen i laboratoriemiljö, men tyder på att nanoplast kan ge negativa konsekvenser.
Ett flertal andra studier från forskarvärlden har på senare tid satt fingret på den mer uppmärksammade mikroplasten och dess ökande spridning hos olika organismer samt de befarade konsekvenserna av detta. Det pågår för närvarande intensiva försök att nu även identifiera nanoplaster i naturen.
– Det är angeläget att man börjar kartlägga vad som händer med sönderfallen plast i naturen, säger Tommy Cedervall.
– Det är mer känt hur det ser ut bland personbilsförare. Därför behöver kunskapen bli bättre om alkohol-, drog- och läkemedelsförekomsten bland förare som kör lastbilar och buss, säger projektledaren Camilla Ekström på VTI.
Under perioden 2008 till 2015
Forskarna har använt sig av material från Trafikverkets djupstudiedatabas och Transportstyrelsens olycksrapporteringssystem Strada. De har valt ut olyckor med dödlig utgång och svåra personskador under perioden 2008 till 2015. Alla dessa svåra olyckor är medräknade, oavsett om det handlat om yrkestrafik eller resor på fritiden.
Resultat för omkomna förare visar att förekomsten av alkohol var lägre för lastbil och buss jämfört med tidigare resultat för personbilar – medan illegala droger och narkotikaklassade läkemedel låg på ungefär samma nivå.
Lätta lastbilar
I dödsolyckorna var användandet av alkohol och droger nästan helt kopplat till förare av lätta lastbilar. I den gruppen visade sig 10 procent vara påverkade, medan andelen för förare av tunga lastbilar och bussar var 1 respektive 0 procent enligt djupstudien. Olycksdatabasen visade liknande tendens.
Cannabis och amfetamin var de vanligaste drogerna och lugnande substanser förekom oftast bland de narkotikaklassade läkemedlen.
Det var betydligt mer vanligt att de påverkade förarna själva omkom i dödsolyckorna än om de inte var påverkade, nämligen 81 procent av de som intagit alkohol eller droger och 13 procent av de nyktra. Fordonstypen skiljde sig också åt i de fall där förarna hade varit inblandade i dödsolyckor. Bland de påverkade körde de flesta, 76 procent, lätt lastbil, bland de opåverkade var tunga lastbilar i majoritet med 55 procent.
”Jag har mina dagliga arbetsuppgifter och då finns krisen och riskproblemen i en slags sidolinje /…/ detta område tenderar att skjutas upp till sommaren när vi har mer tid att ta itu med.”
Detta citat från en intervju med en svensk kommunal ledare visar att vardagligt arbete och krishantering för en del chefer ses som separata uppgifter. Andra chefer ser krishantering som en del av sina regelbundna uppgifter och rutiner. Ofta integrerade med sina personliga värderingar.
Susanne Hede, doktor vid Karlstads universitet och verksam vid Försvarshögskolan har disputerat kring ämnet ledarskap vid kris och tar sitt avstamp i erfarenheter efter Tsunamin i Sydostasien 2004 och stormen Gudrun. Den bygger också på enkätfrågor och intervjuer med ett stort antal kommunala ledare i Sverige. Studien syftar till att få kunskap om hur ledare på kommunal nivå, som står som krishanterare, uppfattar och upplever krishantering i beredskap, akut och lärandefasen.
Utmaning i mötet med det oväntade vid kris
Principerna i krishanteringssystemet innebär att kommunala chefer ska planera för och kunna hantera konsekvenser av kriser. Dessutom förväntas de lära av händelsen. Susanne Hedes resultat visar att man i en kommun kan uppfatta en händelse på många olika sätt. En extraordinär händelse i en kommun kan beskrivas som en olycka i en annan. Utmaningar under krishantering handlar om att möta det oväntade när en kris utvecklas. Även om chefer har en beredskapsplan, och har övat så är de inte förberedda i alla avseenden.
– Mina studier visar att det är främst två områden där cheferna anser sig ha en lägre beredskap vid en händelse, säger Susanne Hede. Lägre beredskap uppges finnas förallmänhetens behov, reaktioner och förmågor. Olika synsätt gällande allmänheten kan bidra till samarbetssvårigheter med andra organisationer. Bristande beredskap finns även för de tillfällen när en chef är ansvarig för krishantering samtidigt som hen privat är drabbad av en händelse.
Reflektion och utvärdering i grupp framgångsrik
En händelse utvärderas oftast i form av redogörelser för organisationens styrkor och svagheter under hanteringen. Susanne Hedes avhandling visar att reflektion i grupp utvecklarytterligare lärande efter en kris. Reflektion bidrar till exempel till att visa på dilemman och utmaningar som cheferna lyckats förhindra eller som hade kunnat uppstå.
– Jag hoppas att min avhandling kan öka förståelsen av de kommunala ledarnas uppfattning om sin roll som krishanterare och blir användbar vid utveckling av krishantering.
Susanne Hede, 08-553 427 91, doktor i psykologi vid Karlstads universitet och verksam vid Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan i Karlstad.
Uppskattningsvis slutar 40 procent av alla livsmedel som avfall vilket innebär avsevärd förlust av produktivitet, energi och naturliga resurser. I sin studie har han gjort fallstudier på fyra sorters avfall från mattillverkningsprocesser som annars skulle slängas: från tillverkning av potatisstärkelse, apelsinjuice, ärtprotein och vetestärkelse.
– Jag lät en speciell, trådbildande svamp växa på de olika avfallen vilket skapade en biomassa. Den såg olika ut på de olika avfallen, förklarar han.
Svamp hjälper till
Genom att ta överblivna restprodukter som normalt ska slängas och med hjälp av dessa odla svamp som, i sin tur, genererar proteinrik biomassa kan sedan massan användas och återföras in i produktionscykeln.
Ett exempel är att istället för att dra upp massor av småfisk bara för att mata annan fisk som odlas för matindustrin, kan foder baserat på svampprotein användas som alternativ. På dessa sätt återanvänds det mesta vilket medför en positiv effekt på såväl ekonomi som miljö.
Ett annat exempel är möjligheten att skapa bioplast med hjälp av svamp. Oljebaserad plast, som ju är ett mycket användbart och flexibelt material, förorenar vår miljö och bryts ner väldigt långsamt. Därför är metoder för billigare tillverkning av bioplaster viktiga.
Ekonomiska och miljömässiga vinster
Resultaten av forskningen visar att det kan finnas såväl miljömässiga som ekonomiska vinster att göra på den här sortens svampodling. Det kan minska såväl avfallsflöden som den kemiska syreförbrukningen (COD, mått på den mängd syre som behövs för att bryta ner de organiska ämnen som vatten innehåller) avsevärt men även sänka produktionskostnader.
– Det här är ett väldigt spännande forskningsområde och jag kommer ägna mina resterande månader i Borås åt att forska mer om hur odling på vetestrån kan användas för tillverkning av just bioplast. Sedan återvänder jag hem till Brasilien där jag hoppas få möjlighet att arbeta med liknande lösningar fast med kaktusar som ursprungsmaterial. Det är rätt torrt i Brasilien, så kaktusar har vi gott om, säger Pedro F. Souza Filho och ler.
Just nu pågår en omfattande utveckling kring havsgående drönare, som under långa perioder och för ”egen maskin” kan ta sig fram över stora områden och kontinuerligt samla in information. Drönaren som nu har testats i Kattegatt, SLU Aqua Sailor, är utrustad med ett ekolod som mäter mängden fisk. Samtidigt insamlas data på salthalt och vattentemperatur.
– Det här ger oss ett nytt verktyg för insamling av data som kompletterar undersökningar gjorda med bemannade fartyg. Vi får en upplösning i tid och rum som är omöjlig att uppnå med traditionell teknik. Datainsamlingen är dessutom bullerfri, och vi fiskar inte upp några fiskar, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Drivs av sol
Den obemannade farkosten kan vara ute till havs i månader och klarar tuffa förhållanden. Den tar sig fram med hjälp av vinden och elektroniken ombord drivs av solpaneler vilket gör datainsamlingen koldioxidneutral. Farkosten navigerar automatiskt och styrs och levererar in data till land via satellit.
Nu har drönaren för första gången använts i ”skarpt läge”. Farkosten sjösattes väster om Falkenberg måndagen 3 december och gjorde fram till 12 december mätningar kring två viktiga övervintringsplatser för havsfåglar i Kattegatt: Fladen och Lilla Middelgrund. Havsfåglarna som övervintrar där lever av fisk som tros finnas i stora mängder runt dessa områden.
– Med drönarens hjälp kan vi på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt undersöka var fisken finns och hur mycket fisk som finns. Med denna kunskap finns förutsättningar för att bättre reglera fisket i området så att tillräckligt mycket fisk finns kvar som föda till fåglarna, säger Andreas Wikström, miljöanalytiker på SLU Aqua som leder ett projekt om uppföljning i marina skyddade områden i Kattegatt.
Framtida flotta
Det långsiktiga målet är att öka förståelsen för de marina ekosystemen och att förbättra underlaget för förvaltningen
– Med en framtida flotta av marina drönare kan vi få detaljkoll på hur ekosystemen mår. Informationen kan vara uppdaterad i realtid och vara platsspecifik. Därmed skapas möjligheten för politiker och förvaltare att snabbt och effektivt genomföra åtgärder som bidrar till en hållbar utveckling för havsmiljön, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Projektet drivs av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), vid Sveriges lantbruksuniversitet , som köpt in SLU Aqua Sailor. Forskningen finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och Nordiska ministerrådet.
Filmklipp:
SLU Aqua Sailor har en kamera ombord som dokumenterat seglatsen. Här visas några bilder som segeldrönaren tagit i ett stormigt Kattegatt i december 2018:
Kontakt:
Jonas Hentati-Sundberg, forskare, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges lantbruksuniversitet, 073 – 938 79 69, jonas.sundberg@slu.se
Anderas Wikström, miljöanalytiker, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges Lantbruksuniversitet, 010-478 40 19, andreas.wikstrom@slu.se
Växter kan, precis som människor, få syrebrist när de är under vatten. Sylvia Lindberg, professor vid Stockholms universitet, forskar på hur växter blir mer tåliga för att överleva syrebrist. När växter utsätts för syrebrist går gener igång som signalerar fara och att växten måste aktivera fler gener för att försvara sig. En av dessa gener är PLD, som bildar enzymet fosforlipas D. Det var tidigare okänt att den spelar en viktig roll i växternas signalsystem vid syrebrist.
– Vi misstänkte att den här genen var inblandad då den är det vid andra typer av påfrestningar växter utsätts för, till exempel vid för hög salthalt, kyla, torka och svampinfektion säger professor Sylvia Lindberg.
Genen spelar roll för växtens hälsa
Syrebrist hos växter visar sig som gulnade blad och att de inte växer lika mycket. Sylvia Lindberg och hennes forskargrupp använde muterade växter som saknade den potentiellt skyddande genen för att se om den klarade sig sämre vid en simulerad översvämning. Studien visade att mutanterna fick fler gula och döda blad – alltså att genen spelar roll för att hålla växten vid god hälsa.
– Vi gör studier på växten backtrav, Arabidospis, som är en vanlig modellväxt eftersom alla gener är kända hos den, säger Sylvia Lindberg.
En del av växtmutanterna visade sig producera mindre kalcium när de utsattes för syrebrist i jämförelse med den vilda växten. Det är därför möjligt att kalciummängden också verkar skyddande för växten. Kalcium är en viktig signalsubstans som kortvarigt ökar inne i cellerna vid alla typer av stress som undersökts.
Signalsubstanser viktiga vid syrebrist
– Till exempel är ris väldigt tolerant och ökar kalciummängden mer än vete som är känsligt för syrebrist och inte ökar i kalciummängd lika mycket. Olika grödor är olika känsliga för syrebrist, säger Sylvia Lindberg.
Växtmutanterna producerade också mindre fosfatidinsyra, även den en viktig signalsubstans vid stress hos växter. Nästa steg är att undersöka hur växterna skulle reagera på syrebrist om man i stället ökade mängden av den modifierade genen PLD.
– Då kanske det skulle bildas mer skyddande kalcium och fosfatidinsyra för att motverka effekten av syrebrist. Jag hoppas att mer forskning görs inom detta område. Det är ett riktigt detektivarbete men viktigt för att ta fram fler toleranta växtsorter, säger Sylvia Lindberg.
Forskarna har intervjuat både utlandsbaserade företag och företag baserade i Sverige och undersökt hur de ser på ansvarsfullt spelande, spelproblem och hur förberedda de är på de nya reglerna. Resultaten visar att företag utan licens har en längre historik av att följa kunders spelmönster än företag baserade i Sverige. En del bolag har också börjat arbeta mer proaktivt och kontaktar kunder som uppvisar ett problematiskt spelmönster, men det finns paradoxer gällande bolagens ansvarstagande.
– Överlag har alla bolagen samma syn på vad problemspelande och ansvarsfullt spelande innebär. De ser en förlust av kontroll över spelandet som ett tecken på spelproblem. Samtidigt bygger de åtgärder företagen erbjuder på aktiva val hos problemspelaren, säger David Forsström, forskare i folkhälsovetenskap och en av författarna i studien.
– Inget av bolagen diskuterar om det är möjligt att göra detta aktiva val om man väl har förlorat kontrollen över sitt spelande, fortsätter han.
En fråga som kvarstår inför omregleringen är om det räcker att enbart informera spelare om åtgärder för att minska spelande eller om det behövs mer omfattande reglering för att förhindra problemspelande.
Drygt 1 procent av alla gravida i Sverige får diagnosen graviditetsdiabetes. Karin Hildén, specialistläkare i obstetrik och gynekologi har forskat om följderna av graviditetsdiabetes och övervikt. Hon har använt sig av socialstyrelsens Födelseregister för att studera hur riskerna ser ut för både mamma och barn i samband med graviditetsdiabetes och hur övervikt påverkat riskbilden.
Födelseregister samlar alla data
Karin Hildén har studerat alla förlossningar i Sverige under perioden 1998-2012, och visar bland annat att kvinnor med graviditetsdiabetes löper högre risk för komplikationer, liksom gravida med övervikt och fetma. Hon utgick från Medicinska födelseregistret, ett register hos Socialstyrelsen som täcker 98 procent av alla graviditeter som leder till förlossning i Sverige. I registret samlas all information i vården om graviditet, förlossning och eftervård.
Övervikt har alltså en stor del i de komplikationer som drabbar kvinnor med graviditetsdiabetes. Tyvärr visar Karin Hildéns avhandling Gestational diabetes, obesity and pregnancy outcomes in Sweden också att vården ännu inte funnit tillräckligt effektiv behandling för graviditetsdiabetes. Och hur viktigt det är att behandla och förebygga övervikt.
– Att graviditetsdiabetes ökar beror på en ökande grupp av utlandsfödda och att vår population generellt väger mera än förr. Globalt har vi inte mycket graviditetsdiabetes men olika folkgrupper är olika känsliga för att få vissa sjukdomar.
Efterlyser rutiner i vården
Kvinnor som får graviditetsdiabetes riskerar komplikationer både före och efter förlossning. Därför är det viktigt med en uppföljning av kvinnan, menar Karin Hildén.
– Det behöver skapas en uppföljning av den här patientgruppen. Ett sätt skulle kunna vara att ha en rutin att även mamman kontrolleras när hon kommer med barnet till barnavårdscentralen. Det gäller att upptäcka sjukdomarna i tid innan man drabbas av dem, säger Karin Hildén.
Vad är graviditetsdiabetes?
Graviditetsdiabetes ger en nedsatt förmåga att reglera blodsockret. Kvinnor kan få det under graviditeten och den brukar dyka upp efter vecka 20. Det finns ökad risk att få exempelvis typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes, och havandeskapsförgiftning efter graviditetsdiabetes.
Tidigare studier visar att dagligvaruhandeln kan minska behovet av mycket energi om de har dörrar vid kylarna och anpassar butikens design och layout. Dessutom håller varorna högre kvalitet. Men det finns sedan tidigare mycket lite forskning kring hur kyldörrar påverkar kunden i sitt köpbeteende och upplevelse av köpsituationen.
– Det finns jättemånga faktorer som påverkar kunden både inne i butiken, före och efter köpet av kylda varor. Det jag har studerat är kundens köpbeteende med och utan dörrar, berättar Ulla Lindberg, doktorand inom både handelsforskning och resursåtervinning vid Högskolan i Borås.
Bidrar till upplevelsen
Hon har studerat beteendet kring mejeriprodukter, frukt och grönt samt kött. Det är lätt att tro att dörrar framför varorna fungerar som en barriär. Men i själva verket ger dörrarna en känsla av fräschhet och renlighet – något som är viktiga upplevelser för konsumenterna.
– Sinnena är viktiga för kunderna – syn, lukt och hörsel. Så länge dörren är hel, ren och enkel att öppna och stänga bidrar den positivt till intrycket.
Ulla Lindberg gjorde i sin forskning dels observationer i matbutiker samt fokusgruppsintervjuer med tre kategorier av konsumenter: studenter, medelålders och pensionärer.
– Andra faktorer, som om det är tunga varor, om de är i förpackningar eller om varorna är lätta att hitta, påverkar uppfattningen om kyldörrar, säger hon.
Tvärvetenskaplig studie
Avhandlingen är unik genom dess tvärvetenskaplighet. Resursåtervinningsdelen av forskningen handlar om energieffektiviseringen. Att ta tillvara på den energi som finns och hålla rätt temperatur på rätt ställe. Handelsforskningen består i att det är konsumenten hon har studerat.
Ulla Lindberg berättar att köpsituationen inne i en matbutik är speciell jämfört med andra butiker. Kunden ska många gånger klara köpet själv, hitta varan och det är inte alltid personal i närheten även om det vore önskvärt. Servicen i det här fallet kan till exempel vara att kunden erbjuds en vara som är lättillgänglig och håller rätt temperatur.
– Det är viktigt att ta hänsyn till kunden när man arbetar med teknik. Att kombinera resursåtervinningen med handelsforskning och kunskaper om konsumentbeteende. Köpsituationen i butiken måste vara funktionell utifrån konsumenten och det finns mycket kvar att göra för att öka effektiviteten och tillgängligheten, säger hon.
På senare år har forskare upptäckt att alger i oceanerna producerar ämnen som innehåller ämnet brom. Denna produktion är relaterad till fotosyntesen, och är alltså driven av solljuset.
Nu beskriver forskare vid Göteborgs universitet en hittills okänd källa till bromerade ämnen i atmosfären från nybildad havsis under vintern, trots att solljuset knappt existerar.
– Detta har vi upptäckt i Antarktis, alltså havsområdena kring Sydpolen. Där bildas varje år havsis vintertid, som sedan smälter under sommaren för att nybildas till vintern igen, säger Katarina Abrahamsson, professor på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, och huvudförfattare till en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Havsis bidrar med brom till atmosfären
Forskarnas mätningar av ämnen som innehöll brom i havsis, snö och luft, avslöjade att den antarktiska vinterisen bidrog med tio gånger mer brom till atmosfären än havsvattnet.
Dessutom såg forskarna att bidraget av brominnehållande ämnen var högre i vinterisen än i sommarisen. Därför fick man förändra bilden av hur dessa ämnen bildas, och forskarna föreslår att kemiska snarare än biologiska processer dominerar i avsaknad av solljus.
I studierna använde forskarna en global klimatmodell. Den visade att de bromerade ämnena, som producerades under vintern, spred sig till hela södra halvklotet.
– Vi kunde uppskatta att bidraget av brom från havsisen utgör hela tio procent av det atmosfäriska bromet som finns i världen, säger Katarina Abrahamsson.
Isen kring Nordpolen liknar Sydpolens
Forskarnas resultat visade också att havsis, även under årets mörka tid, är en viktig källa till atmosfäriskt brom. Och det är något som påverkar atmosfärskemiska förlopp och klimat på hela södra halvklotet.
De pågående klimatförändringarna medför att isen i Arktis blir mer och mer lik den runt Antarktis. Arktis skiftar därmed från att ha flerårsisar till att i högre utsträckning ha ettåriga isar.
– Så våra resultat kan förmodligen tillämpas även på norra halvklotet, säger Katarina Abrahamsson.
Katarina Abrahamsson, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, katarina.abrahamsson@gu.se
Forskningsresultaten som nu presenteras redogör för uppföljningen efter 29 år av den skandinaviska studien, Scandinavian Prostate Cancer Group – study number four (SPCG-4) som undersökt nyttan med operation vid prostatacancer. Studien omfattade 695 män som lottades mellan operation och endast symtomstyrd behandling. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.
Majoriteten dog av andra orsaker
Männen i studien diagnostiserades mellan 1989 och 1999 och endast ett fåtal (12 procent) var tidigt upptäckta med prostatacancerspecifikt antigen (PSA). Studien gjordes således under perioden alldeles innan PSA-testning började användas i stor omfattning i Skandinavien.
Efter 29 års uppföljning hade 80 procent av männen avlidit varav 32 procent till följd av prostatacancer. Det var 71 män i operationsgruppen som avled av prostatacancer jämfört med 110 i gruppen som endast fick symtomstyrd behandling. Studien visade att 12 procent av de som opererats räddats från att avlida i prostatacancer, att 19 procent hade en obotlig cancer medan majoriteten av männen avlidit av andra orsaker. Studien visade att de opererade männen levde i genomsnitt 2,9 år längre än männen som endast fick symtomstyrd behandling.
Fler med prostatacancer bör följas aktivt
Studien visar att i övrigt friska män, med allvarlig prostatacancer begränsad till prostatakörteln kan ha stor nytta av operation. Samtidigt såg man också att många män trots en prostatacancerdiagnos aldrig under sin livstid fick ett allvarligt återfall eller avled av prostatacancer. Den rätta balansen mellan nyttan av operation å ena sidan och dess biverkningar å den andra är således kritisk att hitta för att behandlingen skall vara till bäst hjälp för män med prostatacancer.
Med hjälp av PSA diagnostiseras idag många män med prostatacancer som inte någonsin kommer utveckla allvarliga eller livshotande symptom. Jämfört med 1990-talet bör därför fler män med prostatacancer idag följas aktivt och behandlas endast vid tecken på allvarlig cancer.
Anna Bill-Axelsson, forskare vid Uppsala universitet och överläkare i urologi på Akademiska sjukhuset, anna.bill.axelson@surgsci.uu.se
Forskarna har utvecklat en ny metod för att beräkna klimatpåverkan från markanvändning, och använt denna metod bland annat för att jämföra konventionell matproduktion med ekologisk. Resultaten pekar på att ekologisk mat kan orsaka mycket större utsläpp.
– Ekologiska ärtor odlade i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade, visar vår studie. För svenskt ekologiskt vete är skillnaden ännu större, nära 70 procent, säger Stefan Wirsenius, forskare från Chalmers, och en av de ansvariga bakom studien.
Mer mark för samma mängd mat
Anledningen till att ekologisk mat är sämre för klimatet än konventionell är att skördarna per hektar är mycket lägre i ekologisk matproduktion, främst eftersom konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. För samma mängd mat krävs därför mycket större markareal om den är producerad ekologiskt.
Det banbrytande med den nya studien är slutsatsen att denna arealskillnad innebär en mycket stor klimatpåverkan till nackdel för ekologisk mat.
Skördarna per hektar är väsentligt lägre inom ekologiskt jordbruk vilket, enligt studien, leder till mycket större indirekta koldioxidutsläpp från avskogning. Även om de direkta utsläppen från ekologiskt jordbruk ofta är lägre – tack vare mindre användning av fossil energi bland annat – blir det totala klimatavtrycket avgjort större än för konventionellt odlad mat. Bild: Yen Strandqvist, Chalmers
– Större arealanvändning i ekologisk odling leder indirekt till stora koldioxidutsläpp från avskogning, förklarar Stefan Wirsenius. Detta gäller även svensk mark. Eftersom världens matproduktion hänger ihop via handel påverkas avskogningen i till exempel tropikerna även av hur vi använder den svenska jordbruksmarken. Om vi använder mer mark för samma mängd mat bidrar vi indirekt till större avskogning i världen.
Även ekologiska kött- och mejeriprodukter är – ur klimatsynpunkt – sämre än konventionellt producerad mat, hävdar Stefan Wirsenius:
– Ja, eftersom ekologisk kött- och mjölkproduktion använder sig av ekologiskt odlat foder kräver även den mer mark än konventionell produktion. Det innebär att slutsatserna om ekologiskt vete och ärtor i princip även gäller kött- och mjölkprodukter. Men vi har inte räknat specifikt på kött och mjölk, och har inga konkreta exempel på detta i artikeln, säger han.
Konflikter mellan olika miljömål
I ekologisk växtproduktion förekommer ingen konstgödsling. Här strävar man efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Grödorna får i första hand näring genom foder från egna gården och stallgödsel. Ledstjärnor är stor biologisk mångfald och balans mellan djur- och växthållning. Bara naturligt förekommande bekämpningsmedel får användas.
Argument för att ekologisk mat gynnar konsumenters hälsa, djurens välfärd och ger olika slags miljövinster är vanligt förekommande, ofta på goda grunder. Samtidigt saknas entydig vetenskaplig bevisning för att ekologisk mat generellt är mer hälsosam och miljövänlig än konventionellt odlad, enligt bland annat Livsmedelsverket. Variationen är stor mellan gårdar, tolkningarna beror på vilka miljömål man prioriterar samtidigt som dagens analysmetoder inte fångar alla aspekter fullt ut.
Författarna till denna studie hävdar nu att ekologisk mat är sämre just för klimatet, på grund av att den kräver större markarealer. I sina beräkningar utgår de från Jordbruksverkets statistik över den totala produktionen i Sverige och avkastningen per hektar från ekologisk respektive konventionell odling för åren 2013-2015.
Nytt mått: koldioxidkostnad
Forskarna använder en ny måttstock kallad ”koldioxidkostnad” för att beräkna effekten av att större arealanvändning bidrar till högre koldioxidutsläpp från avskogning. Detta mått tar hänsyn till hur mycket kol som finns inlagrat i skogar, och som släpps ut som koldioxid vid avskogning. Studien är bland de första i världen att använda ett sådant mått.
– Att större areal leder till större klimatpåverkan har oftast inte tagits hänsyn till i tidigare jämförelser mellan ekologisk och konventionell mat, säger Stefan Wirsenius. Detta är en stor brist eftersom vår studie visar att den effekten kan vara många gånger större än de växthusgasutsläpp som brukar inkluderas. Det är också allvarligt eftersom vi har politiska mål om ökad ekologisk odling i Sverige. Om de målen infrias kommer klimatpåverkan från svensk matkonsumtion troligtvis att öka kraftigt.
Varför har tidigare studier inte lika noga tagit hänsyn till arealanvändningen och dess betydelse för utsläpp av koldioxid?
– Det kan säkert ha många orsaker. En viktig förklaring tror jag är tidigare brist på bra och lättillgänglig metodik för att värdera den effekten väl. Vår nya metodik kan relativt enkelt inkorporeras inom den så kallade livscykelanalysen, en väl spridd metod för att göra miljöjämförelser, säger Stefan Wirsenius.
Satsningen på biodrivmedel ökar koldioxidutsläppen
Dagens storsatsningar på biodrivmedel är också skadliga för klimatet på grund av att de kräver stora arealer mark lämpliga för växtodling, och alltså – enligt samma logik – spär på avskogningen globalt, hävdar forskarna i samma studie. För alla vanliga biodrivmedel (etanol från vete, sockerrör och majs, samt biodiesel från palmolja, raps och soja) blir koldioxidkostnaden större än utsläppen från fossil bensin och diesel, visar studien. Biodrivmedel från avfall och restprodukter har inte den effekten, men potentialen från dem är inte heller stor, menar forskarna.
Stefan Wirsenius, docent vid avdelningen fysisk resursteori, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, stefan.wirsenius@chalmers.se
– Ändå ska man vara försiktig att dra några generella slutsatser då svarsfrekvensen är låg, säger Lotta Löfgren-Mårtenson, professor i hälsa och samhälle med inriktning sexologi och sexualitetsstudier, Malmö universitet, samt forskare vid Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet.
Den senaste stora nationella sexualvaneundersökningen i Sverige genomfördes 1996. Nu är en ny undersökning på gång som görs av Folkhälsomyndigheten. I väntan på den har forskare inom sexologi på Malmö universitet gjort en pilotstudie av skåningars sexualvanor och syn på sexualitet. Cirka 500 slumpmässigt utvalda skåningar fick en enkät varav en femtedel svarade – ungefär lika många kvinnor som män.
Sex inte bara en privatsak
– Sex är inte bara en privatsak utan samhället finns med som tredje part, säger Lotta Löfgren Mårtenson. Det handlar om lagstiftning, exempelvis den nyligen införda samtyckeslagen, barnäktenskap, tillgång på preventivmedel, internets intåg med möjligheter och faror, ett alltmer mångkulturellt samhälle med motstridiga normer rörande sexualitet med mera. Vi behöver helt enkelt en uppdaterad kunskap.
De som svarade på enkäten visade sig vara en relativt homogen grupp. Nästan alla var födda i Sverige och många hade relativt hög utbildning och nästan åtta av tio levde i fasta heterosexuella relationer och många med barn. En definierade sig som homosexuell och ingen som bi-, trans- eller queerperson.
– Det vanligaste var fyra sexpartners i sina liv, men här fanns självfallet stora variationer. I sin fasta relation hade de haft sex fyra gånger i månaden och de flesta sa att de var nöjda med sitt sexliv. Här finns en tydlig krock med den mediala bilden som ofta ger en helt annan beskrivning av människors utsvävande sexualliv.
Tydliga könsmässiga skillnader
Fyra av tio män och två av tio kvinnor säger att de haft tillfälligt sex utanför den fasta relationen. Det är fler i den äldre gruppen 46-55 år som haft sex utanför sin fasta relation, jämfört med den yngre 35-45 år.
Sju av tio män säger att de alltid får orgasm men bara drygt tre av tio kvinnor. Här finns alltså ett tydligt ”orgasmgap.”
Närmare sju av tio kvinnor säger att de inte gör något på internet som har med sex att göra men bara drygt två av tio män. Männen använder internet framförallt för att titta på sexuella bilder.
Många har haft sex mot sin vilja
– Något som sticker ut är att 12 kvinnor och en man uppger att de haft sex mot sin vilja, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. En relativt hög andel, men det är svårt att uttala sig om detta generellt med så låg svarsfrekvens.
Drygt sex av tio män säger att de ofta känt sexuell lust senaste året men bara drygt tre av tio kvinnor.
Närmare hälften av kvinnorna uppger att de upplevt sexuella fantasier om män oftast men ibland om kvinnor. Bland männen har enbart en bråkdel samkönade fantasier. Attraktionen och fantasierna omsattes dock inte i sexuella handlingar för kvinnorna.
– Trots att vi lever i en helt annan tid än för 20 år sedan så lever alltså ”medelsvensson” relativt könskonservativt enligt det relativt begränsade underlaget, säger Lotta Löfgren-Mårtenson.
– Vi vet väldigt lite om långa heterosexuella relationer vilket är viktigt ur en folkhälsosynpunkt. Studien reser en mängd nya frågor som vi behöver få mer kunskap om.
Kontakt:
Lotta Löfgren-Mårtenson, professor i hälsa och samhälle med inriktning sexologi och sexualitetsstudier, Malmö universitet, samt forskare vid Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet, charlotta.lofgren-martenson@med.lu.se
Keramer är oorganiska och icke-metalliska material som utgör huvudgruppen av material. Exempel på keramer är cement, betong, tegel, kakel, glas och glasyr.
De starkare keramerna som forskarna vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet nu tagit fram är halvgenomskinliga i stället föra vita. Färgen kanske inte tycks spela någon roll i sammanhanget men kombinationen av just färgen och hållbarheten har visat sig vara särskilt lyckad kombination när det kommer till material som tandläkare använder för att laga våra tänder.
Lättare matcha med den naturliga färgen
– Våra tänder är hårda och starka och har en fin färg och de behöver starka material för att behandlas. Dilemmat inom dagens tandvård är att starka material är vita till färgen (en vit färg som inte ser naturlig ut) och de material som är halvgenomskinliga är inte lika starka, förklarar forskaren Wei Xia som tillsammans Håkan Engqvist och Le Fu leder forskargruppen.
– Våra keramer är tre gånger starkare än dagens och dessutom halvgenomskinliga till färgen. Det här innebär att man kan anpassa tandens färg till att likna patientens övriga tänder och resultatet blir att det ser naturligt ut. Materialet är tänkt att användas vid lagningar, till tänder som har gått sönder, bryggor och kronor.
Förhoppningen är också att det nya materialet ska ge patienterna en bättre munhälsa och på lång sikt göra vården billigare då patienten inte behöver besöka sin tandläkare lika ofta.
Wei Xia, docent vid institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet, Wei.Xia@angstrom.uu.se
Studien, som är gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet, visar att om farfar som pojke upplevde riklig skörd och mycket god tillgång på mat, har hans sonson, men inte sondotter, en förhöjd dödlighet som vuxna. Särskilt cancerdödligheten visar sig vara förhöjd. Forskarna har spårat runt 9 000 far- och morföräldrar samt undersökt dödligheten hos deras barnbarn, drygt 11000 personer.
– Resultaten är mycket tydliga för sambandet mellan farfar och sonson. En tidigare svensk mindre studie, Överkalixstudien, redovisade samma resultat. Inga andra samband över generationerna är säkra i vår studie, säger Denny Vågerö, professor vid Institutionen för folkhälsa, Stockholms universitet och en av författarna.
Gäller pojkar
Perioden strax innan puberteten har föreslagits vara särskilt känslig för påverkan på könscellerna. Den hypotesen stöds av den nya studien, för pojkar men inte för flickor, då ett högt kaloriintag hos pojkar visat sig vara en nackdel för män i tredje led. Resultaten visar ingen skillnad i dödlighet mellan män vars farfar hade dålig eller medelgod tillgång på mat.
Förklaringen till sambandet är inte självklar, menar forskarna. De tror att epigenetiska förklaringar kan vara nyckeln till sambandet.
– Sambandet mellan god tillgång på mat och förhöjd dödlighet har stärkts efter att vi tittat på andra faktorer, som sociala förhållanden i familjerna – utbildning, familjestorlek och inkomst. Introduktion av kemiska bekämpningsmedel i slutet på 1800-talet var begränsad och kan knappast ha lett till nya mutationer i stor skala, säger Denny Vågerö.
– Den mest troliga förklaringen är nog därför att pojkars, men inte flickors, könsceller är öppna för påverkan av miljöförhållanden under förpuberteten, så kallad epigenetisk förändring. I sådana fall skulle dessa förändringar kunna föras vidare till efterkommande generationer. Det har man sett i djurförsök, säger han.
Denny Vågerö menar dock att det behövs mer forskning, såväl epidemiologisk som molekylärbiologisk, för att avgöra orsaken till sambandet.
Studien utgår från Uppsala Flergenerationsstudie, som utförts av forskare vid Institutionen för folkhälsa. Far- och morföräldrar (drygt 9 000 personer) har spårats bakåt i tiden och regional skördestatistik har använts för att avgöra tillgången på mat under deras uppväxt, perioden 1874-1910. Dödligheten bland deras barnbarn (drygt 11 000 personer) har följts upp mellan 1961 och 2015.
Studien publiceras i Nature Communications och är författad av Denny Vågerö och Vanda Aronsson vid Stockholms Universitet samt Gerard van der Berg och Pia Pinger från universiteten i Bristol respektive Bonn.
Potatisupptagning i Kristinebergsparken 1914-1918, Svenska Dagbladet, BILDNUMMER: F 58991, Stockholms stadsmuseum, Sweden
Översvämningskartorna man använder visar utbredningen av vatten för ett hundraårsflöde och Nancy Joy Lim, miljöforskare vid Högskolan i Gävle, har under många år jämfört dessa kartor med verkligt utfall och sett att felmarginalerna är särskilt stora vid väldigt flacka områden.
– Det är jättesvårt att veta hur mycket som kommer att översvämmas vid sådana områden och våra översvämningskartor måste därför uppdateras, säger Nancy Joy Lim.
Man bygger strandnära
Nu finns ett stort intresse för att bebygga områden som ligger strandnära, trots översvämningsriskerna, eftersom de är attraktiva.
– Gävle Strand är ett exempel på hur det skulle kunna bli väldigt kritiskt om man utgått från osäkra, eller felaktiga kartor och med klimatförändringarna så vet man inte hur mycket vattnet kan komma att stiga.
En falsk trygghet
En översvämningskarta skapas från en helt teoretisk modell som bygger på andra modeller och befintliga data. Kartorna används sedan för samhällsplanering, vid detaljplanering, för att avgöra om man överhuvudtaget ska bygga på området och även försäkringsbolagen baserar sina riskbedömningar på samma kartor.
Man litar på dessa kartor och Nancy menar att de inte är så pålitliga, eftersom de tas fram av olika konsultfirmor som använder olika modeller och olika data för att beräkna vattnets utbredning vid översvämningar.
– Jag har tittat på osäkerheten med översvämningskartorna, hur de påverkas av de olika data och processer man använder och jag ser att man kan få olika resultat.
Viktigt att visa osäkerheten
Nancy vill att man istället för att använda en bestämd gräns, som bara visar var det ska blir översvämning respektive torrt, också redovisar var man är osäker, de kritiska områdena. Att man genom att visa även de osäkra områdena kan få större marginaler.
– När man använder denna typ av kartor, med bestämda gränser, kan man tro att den informationen är korrekt, men ingen vet egentligen var gränsen ska ligga eftersom vattnet kan flyta på olika sätt.
Bäddat för obehagliga överraskningar
Hon har sett att man inom kommunernas planeringsavdelningar börjat uppmärksamma denna osäkerhet och modellernas begränsningar, men att man inte praktiserar det och att det är problemet. Hon tror att osäkerhet inte är något man vill höra när man försöker besluta om byggnation och att man inte heller har kunskapen hur man ska använda denna typ av information inom planering.
– Det kan ge obehagliga överraskningar för kommuner om områden översvämmas trots att översvämningskartan visat att de var säkra.
Det rullar bara på
Hon efterlyser att de som producerar kartorna ska ha ett ansvar för att för att visa osäkerheterna, kommunicera dem och informera användarna om begränsningarna.
Som det är nu kan kommunerna bli ansvariga för hur de använder dessa kartor om de var medvetna om de fel eller begränsningar som är inbyggda i kartorna.
– Nu rullar det bara på, kartorna finns och man bygger på och det kommer att finnas hus vid dessa kartors översvämningsgränser, säger Nancy Joy Lim.
