Forskarna har undersökt vilken roll det lilla organet tymus, eller brässen, spelar för immunregleringen under graviditet. Tymus har en central funktion för utvecklingen av en mycket viktig grupp immunceller, T-cellerna (T står för tymus). T-celler fungerar som ett slags dirigenter som avgör hur immunförsvaret ska reagera. Kroppens egna celler ska tolereras medan främmande ämnen som bakterier och virus ska angripas.
Trots tymus centrala roll i immunförsvaret generellt sett är det okänt om tymus funktion ändras under graviditet. Den kunskap vi har i dag om tymus kommer till största delen från studier i möss. Den allmänna uppfattningen, baserad på djurstudier, är att tymus minskar i storlek under graviditet och att utflödet minskar, alltså att färre T-celler släpps ut från tymus.
Försvagat immunförsvar hos djur men inte hos människa
Hos djur leder en minskad mängd T-celler till att immunsystemet försvagas, vilket leder till tolerans av fostret. Men fungerar det likadant i människor? För att svara på den frågan undersökte forskarna utflödet av olika typer av T-celler i blodet hos 56 gravida och 30 icke-gravida kvinnor. En speciell typ av T-celler, så kallade regulatoriska T-celler, är särskilt intressanta eftersom de kan bromsa andra immunceller och hindra dem från att attackera kroppens egna vävnader.
– Vi visar att kvinnor har ett bibehållet utflöde av T-celler från tymus under graviditeten. Vi noterade också att utflödet av regulatoriska T-celler, som kan dämpa immunsvar, snarast verkar vara ökat under graviditet. Fynden kan förklara varför det både finns tolerans mot fostret och ett bibehållet försvar mot infektioner, säger Sandra Hellberg, doktorand vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin och en av forskarna bakom studien.
Kan få betydelse för autoimmuna sjukdomar Upptäckten kan också visa sig ha betydelse för vissa autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret börjat angripa kroppens egna celler. Flera autoimmuna sjukdomar är kopplade till funktionen hos tymus, exempelvis multipel skleros (MS), där hjärna och ryggmärg skadas av immunförsvaret.
– Vid MS har tidigare forskning visat en försämrad funktion av tymus och ett minskat utflöde av T celler, vilket skulle kunna förklara varför symtomen hos kvinnor med MS ofta förbättras under graviditet, säger professor Jan Ernerudh, huvudansvarig för studien.
Forskargruppen planerar nu att undersöka funktionen av tymus hos kvinnor med MS som följts före, under och efter graviditet för att se om förändringar i balansen mellan olika sorters T-celler skulle kunna vara en bidragande faktor till varför kvinnor med MS ofta förbättras under graviditet.
Studien har genomförts i samarbete med Universitetssjukhuset i Linköping, Mödrahälsovården på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Karolinska Institutet i Stockholm. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet och Forskningsrådet i sydöstra Sverige, FORSS.
Syftet med projektet var att ta reda på hur affärsmodellen fungerar och relaterar till idéer om ”slow fashion” och hållbart mode. Företaget heter ”WomenWeave” och fokuserar på ekonomisk och social utveckling på landsbygden i Indien; det sysselsätter över 200 kvinnor. Men i den här affärsmodellen, till skillnad från vanliga modeföretag, arbetar ledningen ideellt och cheferna har låg ekonomisk kompensation. Målet är inte att skapa vinst, utan att ge försörjningsmöjligheter till kvinnor som lever i multidimensionell fattigdom.
David Goldsmith använder begreppet ”Artisan fashion” för att beskriva textilierna som skapas med enkla redskap för hand. Och han tror att det kan vara en väg till förändring, eftersom det erbjuder ett alternativ: låg volym och högt värde.
– Modeindustrins system idag kräver höga volymer av produktion och konsumtion – två saker världen verkligen inte behöver nu. Tänk dig om vackert och meningsfullt ”artisan fashion” var lika vanligt som industriskapat mode är i dag. Produktionen och konsumtionen skulle vara en bråkdel och värdet av vad vi har på oss skulle stiga, säger David Goldsmith.
– Det kan verka som en drömvärld, men det vi har nu är en mardröm. Alla som arbetar för hållbart mode vet att radikal förändring är det som krävs. Det är den stora bilden. Slutsatsen av min forskning är att företaget har varit framgångsrikt när det gäller att utveckla samt använda vissa värden och estetik för att tjäna pengar, och genom det skapa möjligheter till utveckling till dem som behöver det mest, fortsätter han.
Studerade företaget som helhet
Avhandlingen är etnografisk inom området textilt management. Genom många besök under tio år har han blivit en del av samhället han studerat. Genom formell interaktion med grundaren, ledningen, cheferna, produktionsledarna och designers samt de många hantverkare som arbetar med till exempel att spinna garnet, trä vävstolarna, väva, tvätta och pressa textilierna, fick han veta hur företaget fungerade.
– Jag har verkligen träffat alla i företaget. Och jag besökte dem i hemmen, var med på familjehändelser, och så vidare, för att förstå det som en helhet både utifrån perspektiven hos de som har mycket privilegier och makt i världen, och från kvinnorna som arbetar där. Målet var att ta reda på hur affärsmodellen påverkar människorna som skapar materialet.
Innebörden av hållbarhet är oklar
Enligt David Goldsmith använder vi allt för lättsamt termer som hållbar, rättvis, snabbt- och långsamt mode utan att vi vet exakt vad de betyder. Men de gör att världen verkar svart eller vit.
– Även om tillverkningen av textilierna är långsam så är företaget modernt och beroende av till exempel snabb kommunikation och transport. Detsamma gäller vad vi egentligen menar när vi säger hållbarhet. Bara för att företaget på lokal nivå gör mycket bra blir inte plaggen automatiskt hållbara för att de är handgjorda av fattiga människor, säger han.
Han förklarar att kvinnorna i ”WomenWeave” tycker att deras liv är hållbara – de känner att de fått en ekonomisk grund att stå på, de kan spara lite pengar, bygga ett litet hus, få bättre tillgång till vatten och ge sina barn utbildning och så vidare.
– Men vi kan vara säkra på att för kvinnan som, i en butik i Stockholm, köper en sjal gjord av de här kvinnorna, har en annan syn på sin socio-ekonomiska hållbarhet. Jag tycker att affärsmodellen är välgörande för personerna som den är tänkt gynna. Det är vad jag har kommit fram till, säger David Goldsmith.
Finansinstitut som banker och pensionsfonder spelar en viktig roll för att förhindra farliga klimatförändringar. Det handlar inte bara om att de kan styra investeringar mot förnybar energi och låga koldioxidutsläpp; investeringar kan också bidra till hållbar användning av Amazonas regnskog och de stora barrskogsområdena i Ryssland och Kanada.
Dessa områden är extra viktiga för det globala klimatet – just nu lagrar de stora skogarna kol i mark och växter, men om de försvinner bidrar de i stället till stora koldioxidutsläpp.
Finanssektorn spelar avgörande roll i känsliga skogsområden
– Vi fokuserar på dessa skogsområden eftersom de är mycket känsliga för mänsklig påverkan och finanssektorn spelar därför en avgörande roll där, säger Victor Galaz, vid Stockholms Resilienscentrum och en av forskarna bakom studien som publicerats i tidskriften Global Environmenal Change.
Sammanlagt svenskt ägande i företag som verkar i industrier som bidrar till förändringar av Amazonas regnskogar, och borealskogar i Kanada och Ryssland. Namnen på de tio största svenska ägarna är något förkortade, det vill säga: AMF = AMF Pensionsförsäkring, SEB = SEB Investment Management; Handelsbanken = Handelsbanken Asset Management; Swedbank = Swedbank Robur Fonder. Posten för Handelsbanken innehåller även dess indexfond Xact Kapitalförvaltning. Grafik: J/Lokrantz, Azote
Få äger stor del av skogsaktierna
Den nya studien drar slutsatsen att Amazonas regnskog liksom skogarna i Ryssland och Kanada är systemrisker för såväl det globala klimatet som för det globala finansiella systemet. Om dynamiken i dessa regioner förändras så att mark och skogar släpper ut stora volymer koldioxid i atmosfären blir det i framtiden betydligt svårare att stabilisera klimatet vilket också påverkar de finansiella systemen.
Fåtal stora aktieägare äger betydande del av aktierna
Studien visar också att det är ett fåtal stora aktieägare som äger en betydande del av aktierna i de största bolagen som är verksamma i de känsliga områdena. Det handlar främst om sojaodling och boskapsuppfödning i Amazonas samt om skog och pappersmassa i Ryssland och Kanada.
– Tillsammans kan dessa investerare utöva ett starkare inflytande på bolagen i sina aktieportföljer. De kan till exempel verka för ett mer hållbart skogsbruk som främjar den biologiska mångfalden, exempelvis återställa förstörda skogar och plantera skog, säger Beatrice Crona, medförfattare vid Stockholms resilienscentrum.
Det finns ett antal områden runt om i världen som är av fundamental betydelse för global klimatstabilitet. Exempel på sådana ”tipping elements” inkluderar såväl boreala skogar och Amazonas, som båda är viktiga globala sänkor för koldioxid.
Boreal kallas en del av den tempererade zonen på norra halvklotets och omfattar norra Ryssland, norra Europa, Kanada och Alaska. Den kännetecknas av barrskog och tundra och täcker ungefär 15 procent av jordens landmassa. Området utgör världens största landbaserade kolreservoar.
Forskning från Stockholms resilienscentrum visar att det finns ett fåtal mycket stora finansaktörer med stort inflytande över ekonomiska verksamheter som påverkar flera sådana så kallade ”tipping elements” – Amazonas regnskog samt boreala skogar i Ryssland och Kanada.
Forskarna har också studerat vilka svenska finansaktörer som har ägande i företag som har verksamheter i dessa skogsområden.
Störst svenskt ägande finns i industrier som verkar i Rysslands borealskogar, följt av Kanadas borealskogar, och slutligen i Amazonas. Pensionsfonder är de i särklass viktigaste svenska aktieägarna, lett av det privata pensionsbolaget AMF som ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv och LO.
– Som vi ser det finns det stora möjligheter för svenska banker och pensionsfonder att tillsammans ta sig an denna utmaning genom att utveckla nya metoder för att se över sitt aktieinnehav, strategier för påverkan i företag som är förknippade med aktiviteter som påverkar klimatstabilitet, och utveckla nya finansiella produkter som har den här typen av tröskelfenomen i fokus, menar forskarna bakom studien Finance and the Earth system – Exploring the links between financial actors and non-linear changes in the climate system.
Studien bygger på forskning från programmet Global Economic Dynamics and the Biosphere vid Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholms resilienscentrum, Australian National University och universitetet i Groningen i Nederländerna.
Vården måste lära sig att hantera de orealistiska förväntningar inför gastric bypass-operationer som byggs upp på forum på internet, säger Mikaela Willmer, forskare vid Högskolan i Gävle.
Hon tror att anonymiteten i dessa nätforum gör det lättare för överviktiga, eftersom gruppen ofta stigmatiseras i samhället. Dessutom kan de som misslyckas med sin viktnedgång uppleva en stor skam och skuld.
– Det ses också som fusk att göra en sådan här operation, man får höra att det är en quick-fix och att man inte är beredd att lägga ner det arbete som krävs, säger Mikaela Willmer.
Hon har tillsammans med forskarkollegan Martin Salzmann-Eriksson följt olika diskussionsforum om överviktskirurgi på nätet. De har sett att denna grupp, som huvudsakligen består av kvinnor, är mycket aktiv på nätet – även vid internationell jämförelse.
– Man boostar varandra och förväntningarna blir orealistiska om ett nytt liv med en ny kropp. Man ska bli lyckligare, mer social och man ska inte vara deprimerad och ha oro och ångest mer.
Blir inte jättesmala
– Problemet är att patienterna inte kommer att bli jättesmala, och antagligen inte normalviktiga, men det är vad de pratar om!
Enligt Mikaela Willmer är syftet med operationen inte heller att skapa smala kvinnor utan att skapa människor som mår bättre, som inte dör i förtid, som inte får komplikationer av sin diabetes och som inte behöver byta ut sina knäleder när de är väldigt unga.
– Visst går man ner i vikt, man går ner mycket i vikt, men de flesta börjar på ett så högt BMI att de inte når ner till det vi kallar normalvikt. Hälsovinsten är enorm, men det är inte vad de själva sett framför sig. De ville ju bli smala. Även om patienterna kommer att må lite bättre psykiskt än före operationen så blir de inte strålande lyckliga som de kanske själva tänkt. Och mådde man väldigt dåligt innan så är det också risk att man inte kommer att må så jättebra efteråt heller.
Ökat fokus på social support
Forskarna efterlyser supportgrupper i vårdens regi där patienterna får träffas under ordnade former både före och efter operationen, och där de som vill opereras kan få träffa andra som redan opererats och samtala om vad som faktiskt kommer att hända.
– Att fånga in patienternas fantastiska förmåga att stötta varandra gör att man kan slipa av de här värsta förväntningarna som inte kommer att infrias, säger Mikaela Willmer.
För det är trots allt en bra idé att göra en överviktsoperation för många med väldigt högt BMI. Denna grupp mår mycket bättre efteråt, särskilt med tanke på sjukdomar som muskel- och ledbesvär, diabetes och blodfetter.
I nuläget utgör män bara 20 procent av de som opereras, trots att lika många män som kvinnor har grav fetma. Därför skulle forskarna gärna se att man opererade män i större utsträckning.
– Det ses fortfarande som en extrem bantningsform och som lite fjolligt att som man inte klara av detta själv. Detta skulle vi behöva få bukt med, det är ju tråkigt att dö många år i förtid, säger Mikaela Willmer.
Martin Salzmann-Eriksson, lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, martin.salzmann@hig.se
Ägg och spermier överför genetisk information från en generation till nästa. Den genetiska informationen är konstruktionsritningen för hur en funktionell avkomma ska byggas upp. Det mesta av denna information är kodad i DNA:t och kan inte förändras av erfarenheter som till exempel förändringar i miljön. Däremot har man nyligen visat att vissa effekter av olika livsstilar eller miljöer kan överföras från föräldrar till avkomman via både spermier och ägg.
Umeåforskaren Per Stenbergs nya studie visar att också tarmbakterier, som också vanligtvis överförs mellan generationer, kan överföra information om vilka miljöer föräldrarna varit utsatta för.
Tarmbakterier överförs mellan generationer
Inom sjukvården använder man redan överföring av tarmbakterier från donatorer till patienter för att behandla olika magproblem. I vissa fall har man observerat att patienten fått oönskade egenskaper från donatorn, som till exempel övervikt. Vi vet också att bakterierna som lever i vårt tarmsystem vanligtvis överförs från en generation till en annan.
– Genom att kombinera denna kunskap med tidigare vetenskapliga studier, vilka visat att effekter av föräldrarnas livsstil kan överföras till avkomman, började vi misstänka att bakterierna kanske kunde bära med sig information om tidigare erfarenheter från en generation till en annan, säger Per Stenberg, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå Universitet.
Studerade bananflugor
De banbrytande rönen kommer från studier av modellorganismer. I detta fall bananflugor. Per Stenberg och hans forskargrupp lät bananflugor växa i två olika temperaturer och studerade hur avkomman påverkades. All avkomma fick växa i en och samma temperatur. Genom att kontrollera från vilka föräldrar avkomman fick sin arvsmassa och sina tarmbakterier kunde de separera vilka effekter som överfördes via spermier och ägg från de effekter som överfördes via tarmbakterierna.
– Även om resultaten inte var helt oväntade, blev jag och mina kollegor Aman Zare och Anna-Mia Johansson väldigt exalterade då vi fick våra första resultat, säger Per Stenberg.
De nya rönen publiceras i tidskriften FEBS letters och beskriver en helt ny väg för nedärvning av egenskaper, vid sidan om ägg och spermier.
Kontakt:
Per Stenberg, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, per.stenberg@umu.se
Forskare på VTI har undersökt cykelflöden för att ta reda på om är problemet så stort så att det får samhällsekonomiska konsekvenser.
Riktigt höga cykelflöden förekommer endast under få och korta perioder, varav Stockholm har något högre flöden än Göteborg. Det är forskarnas slutsats efter att ha sammanställt mätningar av hur mycket cyklar som passerar på olika platser i städerna och analyserat hur dessa flöden varierar över året och dygnet.
Ganska kortvarig trängsel Ett exempel från Stockholm är att 20 procent av de cyklister som passerar Liljeholmsbron upplever trängsel när många andra cyklar där. Visserligen går det inte att säga att bron är representativ för alla platser i Stockholms innerstad. Men resultaten av studien i sin helhet tyder ändå på att trängseln är ganska kortvarig i Sveriges två största städer.
– När vi påbörjade studien ville vi först veta var och hur stora flödena måste vara för att ge påtagliga effekter, och vi fick också sådana data. Under merparten av året är det små cykelflöden utan trängsel. Riktiga toppbelastningar är det enbart under ett par månader, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI.
Syftet med projektet var att visa hur cykelflödena går att analysera och att göra beräkningar på hur stora fördröjningar det kan bli. De resultaten rapporteras också i två separata uppsatser av VTI-forskaren Fredrik Johansson vars beräkningar så småningom kommer att leda till en vetenskaplig artikel, enligt Roger Pyddoke.
Undersöker om trängsel ger förseningar Fortsatta studier av cykelträngseln i Stockholm och Göteborg kan omfatta ytterligare mätningar, föreslår forskarna. För att kunna avgöra om cyklisterna måste sakta ner farten och därmed försenas av trängseln behöver mätningarna göras på fler platser, till exempel genom att undersöka flödet på lite längre sträckor.
Redan nu tyder studierna på viss cykelträngsel, vilket kan motivera satsningar på cykelinfrastrukturen, till exempel genom att bredda cykelvägarna för att göra dem mer framkomliga.
VTI-studien är en delrapport inom Samkost 3, ett regeringsuppdrag som går ut på att beräkna transportsektorns samhällsekonomiska kostnader.
Giulia Giubergia, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet har i sinavhandling analyserat den kulturella produktionen på offentliga platser i centrala Kairo, efter upproret 2011. Hon har bland annat studerat graffiti, officiella monument och det årsdagsfirande som sker till åminnelse av de protesterande som dog under konfrontationer med polis och militär.
– Genom att undersöka ett sådant material klarläggs de mångfasetterade och ibland motstridiga berättelserna om upproret, producerade och reproducerade på centrala Kairos väggar, gator och torg, säger Giulia Giubergia.
Kultursociologiska studier av religion, som denna avhandling, hör inte till det vanliga inom religionsvetenskaplig forskning. Inriktningen är att undersöka hur gränsen mellan det heliga och profana dras i olika samhälleliga kontexter, och i denna avhandling används begreppet ”det heliga” för att analysera och förstå kampen om den symboliska meningen av upproret i Kairo.
Avhandlingen beskriver Kairos framväxt och stadens centrala kvarter, framför allt Tahrirtorget samt gatorna Mohammad Mahmoud och Yussef al-Gendy.
– Jag visar hur platser som centrala Kairo kan influera utformningen av olika berättelser om staden, inte minst narrativet om upproret 2011, men även hur olika kulturella narrativ kan förändra förståelsen, upplevelsen och perceptionen av staden.
Porträtterade dödsoffer
Giulia Giubergia analyserar bland annat hur människor som dött under anti-regeringsdemonstrationen har blivit porträtterade och representerade på Kairos väggar. Dödsoffer som Belal Ali Gaber är representerade som änglar – symboler för oskuld – och inlemmade i ett vidare martyrologiskt narrativ.
Det martyrologiska narrativet, som refererar till de människor som dog som oskyldiga offer under upproret, är inte typiskt för sunnimuslimska narrativ om martyrskapet, som snarare framställer martyrer som aktiva försvarare som tar till vapen och strider för kommunitetens integritet och försvarar tron.
– De egyptiska ”revolutionsmartyrerna” porträtteras som oskyldiga offer, sörjda av sina familjer, vänner och hela nationen, vilket är mer besläktat med kristna och shiitiska uppfattningar om martyrskapet, uppfattningar som baseras på föreställningar om att deras kommuniteter var förtryckta av en ondsint majoritetsgrupp som ville hindra dem från att utvecklas och spridas.
Graffiti vid gatan Mohammad Mahmoud i Kairo, efter ett foto av aktivisten Mohamed Gad, ”Sambo”. Konstnärerna är Ammar Abo Bakr och Hana AlDaygham. Bild: WikiMedia Commons, فاطمة العراقي
Genom en analys av olika graffiti och muralmålningar som ommålats och modifierats flera gånger åskådliggörs även de förändringar som ägde rum i det politiska klimatet i Egypten mellan början och slutet av 2012. Förändringen i den bildliga framställningen av martyrerna reflekterar en vidare politisk förändring i landet, menar Giulia Giubergia.
– Jämförelsen mellan Port Saids martyrer – framställda som levande, leende och med färgglada änglavingar – och ett senare porträtt av fyra andra döda martyrer med blodiga, svullna ansikten och mörka, nästan oigenkännliga vingar, är talande. Graffitin av de döda, vanställda martyrerna målades i november 2012 när presidentvalet förestod. Användandet av brutalt explicita bilder av döden är ett sätt att framkalla en känsla av ansvar och skuld, för en passivitet i försvarandet av de heliga värderingar som martyrerna har dött för, hos den förbipasserande såväl som hos den bredare publik som ser målningen i sociala medier och i journalistiska reportage.
Giulia Giubergia behandlar även graffiti producerad av Women on Walls, en grupp vars graffiti lyfter fram en feministisk agenda på Kairos gator, samt undersöker dispyten kring vem som har tillåtelse att måla på gatorna i Kairo och därigenom bevara minnet av upproret, i synnerhet på platser som uppfattas som heliga.
Kollektiva minnen
Ytterligare en sak som analyseras i avhandlingen är konstruktionen och ödeläggelsen av Tahrir-torgets monument.
– Det gör det möjligt att på ett konkret sätt klarlägga hur kollektiva minnen inte alltid är samstämmiga eller entydiga, utan snarare kan vara omgärdade av stridigheter och konflikter. Analysen av Tahrir-torget synliggör även den symboliska betydelse ockupationen av statsdominerade platser har för grupper som tillhör underordnade positioner i ett samhälle, i detta fall de protesterande. Återtagandet av torget som en öppen plats för alla att använda har fått konsekvenser för hur upproret skildras, även om Tahrirtorget sedan 2014 har återgått till att vara en statsdominerad plats, säger Giulia Giubergia.
Genom att kombinera analyser av bilder, symboler, narrativ, minnen och plats, har avhandlingen haft för avsikt att visa hur olika kollektiva positioner formeras och utmanas i samband med en period av samhällelig oro, omvandling och omprövning.
Avhandlingen:
The Making of Martyrs. Uprising, Cultural Sacralization an Death in Downtown Cairo after 2011
Kontakt:
Giulia Giubergia, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, giulia.giubergia@lir.gu.se, 031-786 15 64 (intervjuer görs på engelska)
– Hittills har vi faktiskt inte vetat särskilt mycket om hur djur egentligen gör när de flyger eftersom vi har fokuserat på djur i stabil flykt, som egentligen inte är så vanligt för djur när de flyger i det fria, säger Per Henningsson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Manövrerar i hög hastighet
– Nu har vi gjort direkta mätningar på fladdermöss och vi kan visa hur flexibla de är. De svänger på ett antal olika sätt beroende på var i vingslaget de befinner sig, säger Per Henningsson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
– Det är riktigt häftigt att se hur komplext rörelsemönstret är och hur de väljer den lösning som passar bäst just när de bestämmer sig för att påbörja en manöver. Det är elegant.
För fladdermössen är flygtekniken med snabba manövrar i hög hastighet viktig för att lyckas fånga insekter i flykten och för att inte krocka med diverse hinder som träd och byggnader. För industrin kan de nya forskningsresultaten få betydelse för utvecklingen av nya generationens drönare.
Långörad fladdermus fotograferad vid försök i vindtunnel. På pinnen finns bytet, en mjölmask. Bild: Anders Hedenström
– Industrins utmaning handlar till stor del om kontroll och stabilitet i luften och att drönarna lätt ska undvika hinder. I det sammanhanget är våra resultat mycket relevanta, säger Per Henningsson som inte utesluter att framtidens drönare förses med flaxande vingar.
Undersökningen har gjorts på två långörade fladdermöss som blivit tränade att flyga i en vindtunnel. Som byte har forskarna använt mjölmask fäst vid en anordning som gått att röra i sidled. Genom att flytta bytet åt höger eller vänster har fladdermössen tvingats svänga för att följa bytet. Forskarna har visualiserat luftflödet och filmat djuren med höghastighetskameror. På så vis har de kunnat länka samman aerodynamik med rörelserna.
Bakom studien står biologer vid Lunds universitet tillsammans med en kollega från Syddansk Universitet. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Royal Society Interface.
Kontakta:
Per Henningsson, forskare vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, per.henningsson@biol.lu.se
Kol, syre och väte. Det är de tre grundämnena som du skulle få om du plockade isär koldioxid- och vattenmolekyler. Samma atomer är byggstenarna i kemiska föreningar som vi använder som bränsle, som etanol och metangas. Om det vore möjligt att omvandla koldioxid och vatten till förnyelsebart bränsle, skulle det kunna bli ett alternativ till att använda fossil olja och kunna bidra till att minska våra koldioxidutsläpp till atmosfären.
Jianwu Sun, docent vid Linköpings universitet, forskar kring ett sätt att göra just detta.
Det första steget är att forskarna måste utveckla materialet som de har tänkt att använda sig av. Forskare vid Linköpings universitet (LiU) har tidigare utvecklat en världsledande metod för att framställa kubisk kiselkarbid, som består av kisel och kol. Den kubiska formen har förmågan att fånga upp solenergin och skapa laddningsbärare.
Ämne med unika egenskaper
Men det räcker inte ända fram. Grafen, ett av de tunnaste materialen som någonsin framställts, har nu huvudrollen i projektet. Materialet består av ett enda lager kolatomer som binder till varandra i ett sexkantigt hönsnätsmönster. Grafen har stor förmåga att leda elektrisk ström, en egenskap som kan komma till användning för att omvandla solenergi. Det har också flera unika egenskaper och världen över pågår mycket forskning kring möjliga tillämpningar av grafen.
De senaste åren har forskarna strävat efter att utveckla processen att växa grafen på en yta för att kunna styra egenskaperna hos grafenet. I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Carbon beskrivs ett av de senaste framstegen.
– Det är relativt lätt att växa ett lager grafen på kubisk kiselkarbid. Men om du vill växa grafen i flera jämna lager på varandra över en större yta är det en större utmaning. Nu visar vi hur det är möjligt att växa upp till fyra jämna lager grafen ovanpå varandra på ett kontrollerat sätt, säger Jianwu Sun vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM).
Tillverka jämnare lager
En av svårigheterna med flerlagergrafen är att ytan blir ojämn på grund av att det blir olika många lager på olika ställen. Kanten där ett lager tar slut blir som ett litet trappsteg i nanoskala. För forskarna, som vill ha stora och jämna ytor, kan de här stegen utgöra ett hinder. Särskilt bekymmersamt blir det när trappstegen buntar ihop sig på samma plats, likt en felbyggd trappa där flera trappsteg slagits ihop till ett alltför högt steg. Nu har forskarna hittat ett sätt att få bort fenomenet med hopbuntade trappsteg genom att växa grafen under noga anpassad temperatur och tid. Dessutom visar LiU-forskarna att tillvägagångssättet gör det möjligt att styra hur många lager grafen som bildas. Det är det första steget i forskningsprojektet som siktar på att göra bränsle från vatten och koldioxid.
I en närbesläktad vetenskaplig artikel, som publiceras i tidskriften Nano Letters, har forskare undersökt de elektroniska egenskaperna hos flerlagergrafen växt på kubisk kiselkarbid.
Kan användas som supraledare
– Vi fann att flerlagergrafen har väldigt lovande elektriska egenskaper, som gör att materialet kan användas som supraledare, med noll resistans. Den här speciella egenskapen uppstår enbart när grafenlagren är ordnade på ett särskilt sätt gentemot varandra, säger Jianwu Sun.
I tidigare forskning har teoretiska beräkningar förutspått att dessa egenskaper skulle kunna uppstå när grafenlagren är ordnade på ett särskilt vis. Den aktuella studien är den första som demonstrerar experimentellt att det faktiskt blir så. Supraledande material används bland annat i supraledande magneter, som är mycket starka och används i magnetkameror för medicinska undersökningar och partikelacceleratorer för forskningsändamål. Många hoppas att supraledare ska kunna användas för elledningar helt utan energiförluster eller svävande höghastighetståg på magnetfält, bland mycket annat. Användningen begränsas i dag av att de supraledare som finns inte fungerar vid rumstemperatur, utan bara vid extremt låga temperaturer.
Fotnot:
Studierna har gjorts tillsammans med forskare vid MAX IV-laboratoriet i Lund och finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, FORMAS, STINT, ÅForsk stiftelsen och Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.
Kontakt:
Jianwu Sun, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), Linköpings universitet, jianwu.sun@liu.se, 013-28 27 03
Som resultat av forskningsstudien i Uppsala finns planer på att implementera en manual för att screena kvinnor i riskzonen redan vid utskrivningen från BB. Parallellt utvecklar kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset en multiprofessionell stödgrupp.
Mest fokus på det nyfödda barnet – Sjukvårdspersonalen behöver vassare verktyg för att upptäcka kvinnor med förlossningsdepression tidigt och kunna sätta in rätt stöd; insatserna kan inte vänta. Vi vet att de första sex månaderna med barnet är oerhört värdefulla. Den screening som finns idag utförs via barnhälsovården, där besöket fokuserar mest på barnet. Många nyblivna mammor känner också skam och skuld, och tvekar att ta upp frågor om sin egen hälsa, säger Alkistis Skalkidou, professor och överläkare på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset, som forskar på förlossningsdepression.
I den så kallade BASIC-studien, som startade 2009, har forskargruppen följt mer än 6 000 kvinnor i Uppsala län både under graviditeten och i samband med förlossningen. Alla gravida har inbjudits att delta i samband med den rutinmässiga ultraljudskontrollen i graviditetsvecka 16-17. Rekryteringen av deltagare avslutades i slutet av oktober 2018.
– Vi studerar både biologiska och andra riskfaktorer, exempelvis halten av stresshormonet kortisol, sömnsvårigheter, stöd från partner och amning, berättar Alkistis Skalkidou.
Fick svara på enkäter Både under graviditeten och efter förlossningen har kvinnorna fått svara på webbaserade enkäter. I samband med förlossningen har det tagits blod- och vävnadsprover från moderkakan och navelsträngen. På kvinnor som förlösts med planerat kejsarsnitt har det även tagits ryggmärgsprov.
Nu ska en manual för tidig screening utvecklas, att använda i samband med utskrivning från BB. Manualen baseras på insamlade data från BASIC-studien och bygger på matematiska algoritmer. Ambitionen är att den ska underlätta för vårdpersonalen att tidigt fånga in kvinnor med hög risk för depression i samband med förlossning, som kan erbjudas tidiga stödåtgärder.
Den främsta kända riskfaktorn är om kvinnan tidigare haft en förlossningsdepression, även om den varit lindrig. Men även depression tidigare i livet utan koppling till graviditet/förlossning spelar in. Likaså dåligt stöd från partner, ängslig personlighet, svåra livshändelser samt svåra PMS-besvär har betydelse. Forskning har också visat att relation med partnern och även barnens psykoemotionella utveckling påverkas.
Blivit bättre på att uppmärksamma Gunilla Hallberg, sektionschef för obstetrik och förlossning vid Akademiska sjukhuset, framhåller att man blivit allt bättre på att uppmärksamma psykisk ohälsa redan inom mödravården, men nu också kring förlossningsupplevelsen som har visat sig ha starkt samband med förlossningsdepression.
– Inom kvinnosjukvården finns en grupp som arbetar med förlossningsrädda som kommer att utvecklas och som indirekt även arbetar med förlossningsdepression och allmän psykisk ohälsa. Tanken är att den multiprofessionella gruppen ska bestå av gynekologer och barnmorskor från kvinnokliniken och psykiatriker från psykiatrin. Förhoppningen är att också få med representanter från primärvården, säger Gunilla Hallberg.
Hon nämner även att man har en samarbetsgrupp med psykiatrin och mödravård/slutenvård psykiatrin som arbetar med gemensamma dokument och undervisning för blivande specialister i psykiatri och obstetrik för att få en samsyn på dessa kvinnor under graviditet och familjebildning. Inom psykiatrin har man dessutom arbetat fram en speciell stödform som heter gravidombud, som är en sköterska/ kurator som är ett stöd för kvinnan under hennes graviditet och en hjälp i alla kontakter med olika instanser.
Måste bli lättare att få stöd Alkistis Skalkidou betonar att det måste vara enkelt för nyblivna mammor att få stöd. De
har fullt upp med sin bebis och kanske även andra barn. Vissa är skeptiska till att söka vård och depression i sig kan göra att man inte alltid orkar följa instruktioner.
Vid misstanke om förlossningsdepression menar hon att det oerhört viktigt att se och bekräfta kvinnan och få henne att inse vikten av att hjälpa sig själv först.
– Första rådet är att ta hjälp så att man kan vila; sova fyra timmar i sträck och få egen tid, till exempel för promenader. Om detta inte har snabb effekt kan det behövas medicinering med antidepressiva eller samtalsterapi. Tvärtemot vad många tror så finns det många antidepressiva läkemedel som kan kombineras med amning, avrundar Alkistis Skalkidou.
Uppsalastudie om förlossningsdepression – BASIC-studien
Syftar till att öka kunskapen om förlossningsdepression och utveckla effektivare screening så att gravida kvinnor i riskzonen kan fångas in tidigt och erbjudas stöd/vård.
Alla gravida kvinnor i Uppsala län har inbjudits att delta i studien i samband med den rutinmässiga ultraljudskontrollen i graviditetsvecka 16-17.
Startade 2009; rekryteringen avslutades i slutet av oktober 2018.
Totalt har mer än 6 000 kvinnor inkluderats
Abborrens genom innehåller cirka en miljard baspar (nukleotider) i sitt DNA, och över 23 000 gener. Människans arvsmassa innehåller tre gånger så många baspar, 3 miljarder, men ungefär samma antal gener.
– Jämfört med många andra fiskgener som har kartlagts så håller den här genom-beskrivningen av abborre hög kvalitet. Kartläggningen är viktig eftersom den bland annat kan hjälpa oss att förstå varför abborren har blivit en av de mest framgångsrika sötvattensarterna i Eurasien, säger Anti Vasemägi, professor vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).
Kan motverka utsläppen av växthusgas
Abborre (Perca fluviatilis) är en mycket vanlig fiskart i hela Eurasien, från de brittiska öarna till östra Ryssland. Arten kan leva i mycket olika miljöer; som dammar, floder och sjöar men även i Östersjöns bräckta vatten. Abborren är dessutom den enda fiskart som kan frodas i sura, mörka, humusrika sjöar där andra fiskarter inte överlever. Nya studier har också visat att abborren kan minska utsläppen av den kraftfulla växthusgasen metan genom att förändra födoväven i humusrika sjöar.
– Att rovfiskar som abborre kan ha den här metanreducerande effekten gör det extra viktigt att förstå de genetiska mekanismerna bakom anpassningen till den här mörka vattenmiljön, där metanhalten är hög och abborren är ofta den enda överlevande fiskarten, säger Anti Vasemägi.
Kommersiellt viktig fisk
I Sverige är abborre en populär målart för fritidsfisket och i många länder är den också kommersiellt viktig för yrkesfisket. Den är också en lovande sötvattensart för framtida fiskodling.
– När vi nu känner till abborrens genom så kan forskare också mer noggrant undersöka vilka delar av genomet som påverkar fiskens tillväxt, mognad, sjukdomsresistens och andra ekonomiskt viktiga faktorer, säger Dr. Mikhail Ozerov, försteförfattare till studien och forskare vid Åbo universitet.
– Nästa steg är att ta reda på vilka molekylära mekanismer som ligger bakom abborrens anpassning till ett liv i humusrika sjöar och de ekologiska konsekvenser som detta kan ha, säger Anti Vasemägi.
Fotnot:
Studien har finansierats av Finlands Akademi och Estlands ministerium för utbildning och forskning
Artikel:
Highly Continuous Genome Assembly of Eurasian Perch (Perca fluviatilis) Using Linked-Read Sequencing http://www.g3journal.org/content/early/2018/10/24/g3.118.200768
Kontakt:
Anti Vasemägi, professor, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), anti.vasemagi@slu.se, 010-478 42 77
År 2012 öppnades möjligheten för alla invånare i Uppsala läns landsting (nu Region Uppsala) att logga in och läsa sin egen journal via nätet. Övriga landsting har därefter successivt anslutit sig till tjänsten, Journalen, som nås via www.1177.se, Vårdguiden, innehåller förutom anteckningar från vårdbesök även uppgifter om till exempel vaccinationer, remisser, diagnoser och provresultat.
Rädda för merarbete för personalen Införandet av Journalen var kontroversiellt. Vårdpersonalen oroade sig för att patienterna skulle fara illa, oroa sig i onödan och att tjänsten skulle innebära mer arbete för personalen.
Efter fem år med Journalen, under sommaren 2017, påbörjades en omfattande enkätstudie som fokuserade på patienternas uppfattning om och användning av nätjournalen och dess funktioner. Enkätstudien drivs av forskare från det nationella forskningskonsortiet Dome, vars mål är att skapa och sprida kunskap kring införande och användning av patientjournal via nätet och andra e-hälsotjänster. Forskare från Högskolan i Skövde, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Uppsala universitet och Örebro universitet deltar i studien, som drivs av doktor Jonas Moll från forskargruppen Hälsa, teknik och organisation, HTO, på Uppsala universitet. Detta är den första stora nationella uppföljningsstudien kring effekterna av Journalen för patienter i Sverige.
Viktigast få tillgång till provresultat Mer än 2 500 patienter har svarat på enkäten och nyckelresultaten visar att:
– tillgång till provresultat är den viktigaste funktionen för patienter
– patienterna använder internetjournalen främst för att få en översikt över sin hälsa och kontakt med vården,
– samt för att följa upp efter besök
– patienterna är mycket positiva till journalen som reform och de möjligheter som systemet ger
– patienter vill ha tillgång till information i journalen inom ett dygn efter besök/provtagning
Den publicerade artikeln är den första i en rad tidskriftsartiklar om patientenkäten som forskargruppen jobbar med. Näst på tur är artiklar som fokuserar på vissa patientgrupper, samt en artikel som kontrasterar vårdpersonalens oro med patienternas upplevelse.
Kontakt:
Jonas Moll, post doc, institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, jonas.moll@it.uu.se,
Åsa Cajander, professor, institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, asa.cajander@it.uu.se,
Användningen av läkemedel ökar över hela världen. Och det är uppenbart att rester hamnar i vattendrag och vidare ut i födovävar. Vi känner inte till vilka ekologiska konsekvenser det kan få, när djur och växter exponeras för de olika substanserna.
– Vi fokuserade vår studie på spindlar som lever nära vattendrag eftersom de bygger sina nät i och över strömmar och livnär sig på insekter. Insekter som först lever som larver i vattnet, men sedan kläcks till flygande vuxna, säger sötvattenekolog Erinn Richmond, Monash University i Australien, som lett studien.
Forskargruppen provtog sex vattendrag i och runt omkring Melbourne i Australien för att leta efter 98 farmaceutiska föreningar. Det är den mest omfattande provtagningen som gjorts hittills. De läkemedel som uppmättes var bland annat antibiotika, antidepressiva medel, antihistaminer och NSAID.
Hundra gånger högre halter
Studieplatser valdes utmed en gradient av avloppsrening som innefattade platser från nära nedströms ett avloppsreningsverk, till nästan orörd natur i en nationalpark.
I vävnadsanalyserna upptäcktes 69 olika läkemedelsföreningar i vattenlevande insekter och totalt hela 66 läkemedel i spindlarna. Läkemedelskoncentrationer var högst hos insekterna som samlades in nedströms avloppsreningsverket. I genomsnitt var läkemedelskoncentrationer vid dessa ställen tio till hundra gånger högre än mindre förorenade ställen.
Spindeln Neriene peltata med det svenska namnet kvistbaldakinspindel. Bild: Marcus Östman
– Vi hittade läkemedel i varje insekt och spindel som vi testade, inklusive de som samlades i Dandenong Ranges National Park. Även denna till synes orörda plats var förorenad, troligen för att människor bor i nationalparkens avrinningsområde och förstås också besöker parken, säger Jerker Fick, forskare i kemi vid Umeå universitet, som varit med och analyserat insekts- och spindelproverna.
I de vattendrag som forskarna studerade lever två rovdjur som till största del livnär sig av vattenlevande insekter, näbbdjur och öring. Genom att jämföra koncentrationer av läkemedel som hittades i insekter med dessa rovdjurs kända födointag kunde forskarteamet uppskatta deras exponering av läkemedel.
En halv mänsklig dos medicin i rovdjur
– Det är anmärkningsvärt att rovdjur i bäckar som påverkats av avloppsvatten kan utsättas för nivåer av läkemedel motsvarande en halv mänsklig dagsdos bara genom födan. Tidigare har man enbart baserat riskanalyser på uppmätta vattenkoncentrationer, något som vår studie visar att vi måste förändra, säger Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi vid SLU i Umeå.
En globalt vanlig vattenlevande insekt är flicksländelarven och den fanns med bland de insekter som testades.
– Liknande insekter finns i sötvatten över hela världen och det betyder att detta inte ett problem specifikt för Australien. Våra resultat är representativa för vad som sannolikt händer överallt där människor använder läkemedel, säger Erinn Richmond.
Skolor hjälper forskare i spindeljakten
För att öka kunskapen kring spridningen av läkemedelsresterna är tre av forskarna, Emma Rosi, Tomas Brodin och Jerker Fick, för närvarande involverade i ett Forskarhjälpprojekt i Sverige kallat ”Spindeljakten”.
Projektet syftar till att samla och analysera spindlar och ett motsvarande vattenprov, taget nära fångstplatsen. Projektet är organiserat av Nobelmuseet och finansieras av SSF och startade som ett direkt svar på de första preliminära resultaten i denna studie.
– Med hjälp från 30 skolor över hela Sverige hoppas vi få en bättre bild av förekomsten av läkemedelsrester i spindlar i svenska vatten, säger Jerker Fick.
Kontakt: Jerker Fick, Kemiska institutionen, Umeå universitet, jerker.fick@umu.se
Tomas Brodin, Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, tomas.brodin@slu.se
– KOL upplevs ha låg prioritet inom primärvården med mindre vidareutbildning och avsatt tid jämfört med en del andra kroniska sjukdomar. Fler professioner som fysioterapeuter behöver engageras och personalen behöver mer tid för KOL, säger Sara Lundell, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
I sin avhandling visar Sara Lundell att både personal och patienter har bristande kunskaper om KOL och dess behandling. Personer med KOL brottas med känslor av skuld och skam på grund av sin sjukdom. Andnöd och successivt försämrad sjukdom kan orsaka oro för framtiden.
E-hälsa gör rehabilitering lättare
Drabbade av KOL upplever att ansvarsfördelningen inom vården är otydlig – mellan primärvård, specialistsjukvård och kommunal hemsjukvård.
– Transportsvårigheter är en vanlig orsak till att personer med KOL avböjer rehabilitering. Därför kan e-hälsa vara ett sätt att ge stöd till fysisk träning och aktivitet i hemmen. Filmer och illustrationer kan då vara ett bra sätt att förmedla information. Låg fysisk aktivitet är en prediktor för förtida dödlighet i KOL, men e-hälsa kan ge en ökning av den fysiska aktivitetsnivån, säger Sara Lundell.
Avhandlingen baseras på individuella intervjuer och fokusgruppsdiskussioner med totalt 15 personal och 13 personer med KOL i Västerbotten. Dessutom har personal vid två hälsocentraler och chefer vid 26 hälsocentraler runt om i länet svarat på enkäter. Även en systematisk forskningsöversikt har genomförts för att bedöma effekten av e-hälsa för personer med KOL.
En tolvårig studie som korskopplat satellitdata med intervjuer i 56 byar i sex afrikanska länder visar att produktion och avkastning av majs ökade om infrastrukturen – vägar, telefoner – fungerade och om de afrikanska jordbrukarna inte endast odlade för självförsörjning utan också sålde grödor på marknader.
Olika åsikter om hållbart jordbruk Frågan om bästa vägen till ett hållbart jordbruk i utvecklingsländer är infekterad. Flera frivilligorganisationer, NGO:s, liksom den så kallade food sovereignty-rörelsen, hävdar att bönderna får det sämre när de ”luras” in i marknadsekonomin av köpmän och multinationella företag. När vägar och kommunikationer byggs ut, så snabbar det enligt dessa debattörer på utarmningen.
– Dessa debattörer tenderar att romantisera självförsörjningen. Våra resultat visar tvärtom att bönderna står bättre rustade mot exempelvis torka och klimatförändringar om de tjänar pengar och dessutom får sina inkomster från flera håll, säger Göran Djurfeldt, professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet och forskningsledare.
Orealistiskt stoppa marknadsutvecklingen Dessutom är det orealistiskt att stoppa utvecklingen mot marknadsekonomi, enligt Djurfeldt. Istället gäller det att hitta ett mer konstruktivt sätt att förhålla sig till de negativa effekter som marknadsekonomin säkerligen också har.
– Vårt huvudbudskap är att man måste ta ett helhetsperspektiv i dessa frågor och tänka in socioekonomiska faktorer jämte klimatförändringar och avkastning på skörd. Våra mätningar visar att majsproduktionen söder om Sahara faktiskt ökade svagt mellan 2002-2014, trots klimatförändringar. En delförklaring är ökad handel och bättre infrastruktur.
Så här gick forskningen till:
Tack vare satellitbilder kunde forskare studera förändringar i biomassa över tid, både över en säsong och över ett drygt decennium. Sämre data över vägnätet gav ett svagare, men ändå signfikant samband för kommunikationernas betydelse. Resultaten korskopplades sedan med intervjusvar för att fastställa eventuella samband mellan de olika datakällorna.
Över 2500 personer från sammanlagt 56 byar i sex afrikanska länder intervjuades. De fick frågor om storleken på sina skördar, hur ofta de sålde sina grödor, varifrån övriga inkomster kom ifrån med frågor såsom: Hur mycket majs fick du vid senaste skörden? Sålde du någon majs? Hur mycket och vad fick du betalt? Har du några andra inkomster än jordbruket? Intervjuerna gjordes vid tre tillfällen under perioden 2001-2014.
Satellitdatan hämtades från Nasa vars satelliter kör dagligen runt jordklotet. Forskarna studerade återkommande två jordbruksområden i varje by, i storleken 250×250 meter, samt en obrukad yta med naturlig vegetation.
Forskningen har varit tvärvetenskaplig och involverat fem forskare i kultur- och naturgeografi, sociologi och statistik vid Lunds universitet och med samarbetspartner vid ledande afrikanska universitet samt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Och allt pekar på att det är en utveckling som fortsätter, säger Åse Hansson, doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet, som de senaste tio åren studerat hur kvaliteten utvecklats i olika skolor.
I sin avhandling från 2011 undersökte hon undervisningen i matematik och visade då att eleverna från hem med låg utbildning fick den minst utmanade undervisningen.
– De eleverna räknade mest på egen hand i matteboken och fick sällan lärarledd undervisning. Det är undervisning som inte är lika effektiv i den meningen att eleverna inte får lika goda resultat som med en aktiv lärare som leder lektionen, säger Åse Hansson.
Skillnaden i kvalitet i undervisningen kallar Åse Hansson pedagogisk segregation, något som idag finns på de flesta orter som har segregerade skolor. Den innebär att:
Kompetenta lärare samlas på skolor med resursstarka elever.
det är vanligare med outbildade lärare på skolor som samlar elever med svag socioekonomisk bakgrund, och där många har migrationsbakgrund
eleverna som får den bästa undervisningen går i skolor där de flesta föräldrar har högre utbildning och god ekonomi.
elever med störst behov av duktiga lärare får sämre undervisning än elever med goda möjligheter att lyckas i skolan.
Och det finns inget i Åse Hanssons senaste forskningsdata, som tyder på att de förhållandena är på att väg att förändras.
– Vi har sett att lärarkompetensen har sjunkit och att gapet mellan skolor har vuxit. Och allt pekar mot att det är en utveckling som fortsätter, menar forskaren Åse Hansson, fil doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Lärarkompetens och elevernas resultat
Åse Hanssons, fil doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet tillsammans med tre andra forskare färdigställer nu en omfattande studie där relationen mellan lärares kompetens och elevernas resultat i matematik och svenska undersöks. Forskarna använder sig av nationella prov och betyg för alla elever från 1994 och dessutom olika registerdata som bland annat omfattar lärarnas utbildning och betyg från gymnasiet. Studien heter Betydelsen av lärarkompetens för elevers skolprestationer: Effektiv och rättvis undervisning i svenska och matematik och genomförs vid Göteborgs universitet.
– Elever som kommer från hem som inte kan kompensera för en sämre undervisning riskerar att misslyckas i skolan. I förlängningen leder till att elever får helt olika livschanser.
Egna laptops med senaste programvaran
Det kan också finnas stora skillnader i vilka materiella resurser skolor har. Det menar Pär Isling Poromaa, fil doktor i pedagogik vid Umeå Universitet som följt arbetet i tre skolor i två mellansvenska städer. Skillnaderna i vilka materiella resurser eleverna hade tillgång till är slående.
Särskilt märktes det när det gäller digital teknik. I två av skolorna gick barn till välutbildade föräldrar. Där hade eleverna egna laptops och de senaste programvarorna och det fanns utarbetade strategier för hur miljön utformades för att passa undervisningen.
I den skola där elevernas föräldrar hade lägre utbildning delade 400 elever på en sal med stationära datorer. Programvaran var från 2000-talets början och salen måste bokas i förväg. Lärarna efterlyste uppdaterad teknik men fick på egen hand söka bidrag för nyinvesteringar, en gemensam plan för skolans digitala utveckling saknades.
– Då var ändå den skolan mest utsatt och hade störst social problematik. I den skola där det fanns störst behov var den enskilde läraren tvungen att använda egen tid för att överhuvudtaget få tillgång till de verktyg som den behövde, säger Pär Isling Poromaas.
Barfotalärare har sämre förutsättningar
Bristen på materiella resurserna försämrade lärarnas möjligheter att ge en bra undervisning på flera sätt. Dels hur de kunde undervisa generellt men också vilka kunskaper eleverna fick om digital teknik. Det var stor skillnad jämfört med de skolor där eleverna från välutbildade hem gick.
– I de två skolorna får eleverna använda de verktyg som arbetslivet kommer att kräva av dem. Det är extremt olika undervisning som eleverna möter.
Ojämlikheten förklarar Pär Isling Poromaas med att skolornas ekonomiska situation i grunden var helt olika. På skolan med de gamla datorerna och de utdaterade programmen hade pengar fått användas till att röja upp efter bränder och för fortbildningsinsatser för lärarna. Dessutom hade skolan ett svikande elevunderlag vilket påverkade intäkten från skolpengen.
– Det finns många bitar som är kopplade till ekonomi. För en skola som är eftersatt från början är det svårt att locka till sig elever. Många fler väljer naturligtvis en skola som har en inbjudande miljö och erbjuder egna datorer till eleverna.
Materiellt rika skolor lockar lärare
Så var det också på de två skolorna i Pär Isling Poromaas studie som hade goda materiella resurser. Det var populära skolor med hög status bland föräldrarna. De var fulla och kunde välja vilka pedagoger som skulle anställas. Skolorna satsade också mer på att medvetet jobba med digitala hjälpmedel.
– På en av skolorna hade man valt att anställa pedagoger som hade särskild IT- kompetens. På den andra skolan var utbildningen inom IT en kollektiv angelägenhet. På den tredje skolan var lärarna i autonoma bubblor som saknade ork och tid att göra gemensamma kompetenshöjande insatser.
Just skolornas arbetsmiljö pekar Åse Hansson ut som en viktig orsak till de växande skillnaderna i lärarkompetens mellan skolorna. Att skolorna blivit mer homogena leder till att elever med större pedagogiska behov koncentreras på vissa skolor. Vilket i sin tur kan göra lärarjobbet tyngre.
– Arbetsmiljön blir mer och mer krävande på skolor där eleverna har många modersmål och där eleverna inte har stöttning hemifrån. Samtidigt brister det i resurser av olika slag som kuratorer och speciallärare. Det blir tuffare och mer utmanande för lärare på alla sätt.
I en sådan situation har skolor med resursstarka elever en konkurrensfördel.
– Skolor med mer fördelaktig socioekonomisk elevsammansättning kan erbjuda mer attraktiva arbetsmiljöer för lärarna; och i en situation med lärarbrist är det inte förvånande att andelen behöriga lärare med lång erfarenhet blir överrepresenterade på de skolorna.
Vilken skola avgör betygen
Vilken skola elever går på har fått allt större betydelse för vilket betyg den får. Det visar studier från Skolverket som undersökt vilken betydelse skolans socioekonomiska sammansättning har för elevernas resultat.
Studierna visar att skolor som domineras av elever med stark socioekonomisk bakgrund har en positiv påverkan på alla elever, men är viktigast för elever med svagast socioekonomisk bakgrund. För de eleverna ökade meritvärdet i genomsnitt med 29 poäng. För elever med mest fördelaktig socioekonomisk bakgrund höjdes meritvärdet med 13 poäng. Familjebakgrundens betydelse
Siffrorna är från 2015 och om de jämförs med situationen 2000 syns en tydlig ökning av skolans betydelse för elevernas resultat. 2000 ökade meritvärdet med 10 poäng för eleverna med minst fördelaktig socioekonomisk bakgrund och med sex poäng för eleverna med mest fördelaktig bakgrund. Varför betydelsen av elevsammansättningen utifrån socioekonomiska förhållanden blivit viktigare är rapportförfattarna inte säkra på. De hittar inte några rimliga förklaringar genom att analysera kända faktorer som ökad invandring, familjesammansättning eller förändrad betygssättning.
Istället föreslår de att utvecklingen skulle kunna bero på en ökad sortering av elever utifrån ”dolda” faktorer som inte finns i några register, till exempel elevernas studiemotivation och stöd från föräldrarna.
