Det huvudsakliga temat i antologin är representation, det vill säga om de folkvalda speglar befolkningen i stort och hur de ser på sitt företrädarskap. Sammanfattningsvis kan sägas att många resultat pekar på att vår svenska demokrati mår bra.
– Det finns flera goda tecken. Ett väldigt allmänt mått är det som kallas nöjdhet med demokratin, och trots att det har varit lite turbulent i politiken nu så ligger det på en hög nivå och går sakta uppåt. Det finns inga orostecken där, säger David Karlsson, docent i offentlig förvaltning och redaktör för antologin.
Representationen på vissa områden är god
När det gäller den sociala representationen går det åt olika håll. På vissa områden är överensstämmelsen mellan folket och de folkvalda god och i andra fall mindre god. Till exempel har grupperna högutbildade, män och äldre alltid varit överrepresenterade i riksdagen.
– När det gäller underrepresentationen av unga och äldre så går det från riktigt dåligt till inte lika dåligt. Gäller det kön har det långsiktigt det blivit mycket bättre, men det har varit ett hack i kurvan de senaste valen. Efter årets val verkar det dock gå åt rätt håll igen, säger David Karlsson.
Folk och folkvalda håller inte alltid med varandra
Ideologiskt ligger väljare och riksdagsledamöter nära varandra. Men vad gäller vissa sakfrågor är överensstämmelsen mindre. Störst oenighet finns i frågan om sextimmarsarbetsdag, där riksdagsledamöter är klart mer negativa än medborgarna. Det är också stora skillnader i frågorna om republik, om flyktingmottagandet, om vinster i välfärden och om längden på fängelsestraff.
Ett kapitel i antologin visar att förtroendet för andra människor är högt bland svenska politiker. Detta stämmer väl överens med att vi i Sverige internationellt sett har ett mycket högt förtroende för både politiker och andra människor.
– Att de folkvalda litar på folket tycker många är positivt för en demokrati, säger David Karlsson.
Viktigt att komma ihåg är att det är en fördröjning på den här sortens forskning, då all data samlades in efter förra valet 2014. Alla som vill veta hur det ser ut efter valet 2018 får vänta på resultatet från nästa undersökning, som är i startgroparna nu.
Innehållsförteckning:
Förord – Henrik Oscarsson & David Karlsson
Företrädarskap i riksdagen – David Karlsson
Åsiktsöverenstämmelse är viktigt – Sören Holmberg
Väljare och valda är överens om demokratins spelregler – Dennis Andersson & Henrik Oscarsson
Social representation i riksdagen – David Karlsson & Lena Wängnerud
Blockpolitikens effekt på jämställdheten i riksdagen – Lena Wängnerud
Vad innebär det att vara feminist i Sveriges riksdag? – Helena Olofsdotter Stensöta & David Karlsson
Förändrade åsiktsskillnader mellan partierna. Vad tycker riksdagsledamöter och väljare? – Magnus Hagevi
Åsikts- och känslomässig polarisering 1985–2014 – Alexander Ryan & Andres Reiljan
Finns det ett kommunparti i riksdagen? – David Karlsson
Uppstår kontakt? Riksdagsledamöternas inställning till medborgarkontakter – Patrik Öhberg & Elin Naurin
Social tillit i riksdagen – Peter Esaiasson
Upplevelser av makt i riksdag och kommun – David Karlsson
Om riksdagsundersökningen – David Karlsson & Lukas Lindstrand
Under den första halvan av 1900-talet dök antalet gnuer i Serengeti till rekordlåga nivåer till följd av ett omfattande utbrott av boskapspest. Från 1960 började gnupopulationen att återhämta sig, och deras bete och tramp förbättrade markens bördighet och minskade förekomsten av bränder på savannen.
En amerikansk studie visade att effekten av detta var så stark att gnuns återkomst omvandlade marken till en kolsänka. I vidsträckta slättområden som en gång varit en källa till koldioxidutsläpp lagras det nu in mer koldioxid än vad som avges – så mycket mer att det kompenserar för en hel del av Östafrikas årliga utsläpp via fossila bränslen.
Återställa ekologiska funktioner
Historiska förluster av populationer av stora däggdjur (> 40 kg) visar sig i allt högre grad vara kopplade till storskaliga förändringar i hur jorden fungerar. Att återställa ekologiska funktioner i ett område genom att återställa lokalt utdöda eller kraftigt försvagade populationer av stora däggdjur kallas rewilding, ”förvildning”.
Przewalskis häst, Mongoliet.
I den artikel som nu presenteras av ekologer från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Utrechts Universitet, Nelson Mandela University och University of New Mexico ges flera starka belägg för att ”förvildningsåtgärder” kan ha en dämpande inverkan på klimatförändringen, bland annat genom inlagring av stora mängder koldioxid i ekosystem.
Stora djur sprider stora frön
– Ett annat slående exempel är de stora däggdjurens roll i spridningen av frön från tropiska lövträd, förklarar Joris Cromsigt, som är ekolog och verksam vid SLU och Utrecht University, och förstaförfattare till artikeln. Ju hårdare ved ett trädslag har, desto mer kol tar trädet upp. Men ju hårdare ved, desto större är fröna, och desto viktigare är de stora däggdjuren för fröspridningen.
Myskoxar.
– Ny forskning visar att förluster av stora däggdjur kan orsaka en tioprocentig minskning av koldioxidinlagringen i tropiska skogar i vissa delar av världen. Att återställa och bevara tropiska skogar är en ofta framförd strategi för att motverka den globala uppvärmningen, och det verkar som att ”förvildning” kan göra denna strategi än mer effektiv.
Renen motverkar upptining av permafrost
Cromsigt ger ett tredje exempel:
– På nordliga breddgrader lagras mycket kol i ständigt tjälad mark, permafrost. Under global uppvärmning tinar permafrosten, vilket frigör betydande mängder växthusgaser.
– En av uppvärmningens följder är att buskar blir ett allt vanligare inslag på tundran, och de mörkare buskarna absorberar mer solvärme än gräs, vilket påskyndar upptiningen av permafrosten och leder till mer uppvärmning. De stora betande däggdjuren i den nordliga faunan, till exempel ren, myskoxe och Przewalskis häst, kan motverka förbuskningen av tundran. Att återinföra dessa däggdjur där de har försvunnit kan alltså också bidra till att bekämpa global uppvärmning.
Kontakt:
Joris Cromsigt, Universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, joris.cromsigt@slu.se
– Det finns nu starka belägg för att nyckelbiotoperna verkligen har ett rikare växt- och djurliv än omgivningarna. Många studier visar också att de små nyckelbiotoperna är känsliga för avverkning i omgivande skog eftersom kanteffekterna är stora, säger professor Lena Gustafsson från SLU, som har lett studien, finansierad av Skogssällskapet.
En annan slutsats som stöds av studier är att nyckelbiotoperna är viktiga i ett landskapsperspektiv. Trots att de ofta är små är de fördelade i landskapet och kan fungera som ett nätverk där arter kan överleva och sprida sig.
Frågor som saknar svar
Forskningen ger svar på många, men långtifrån alla, av de frågor som skogsbrukets intressenter ställer om nyckelbiotoper. Innan sammanställningen gjordes fick representanter för skogsbruk, myndigheter och miljöorganisationer lista de viktigaste forskningsfrågorna. Många efterfrågar kunskap om nyckelbiotopsinventeringens kvalitet, men här saknas forskningsresultat. Andra frågor som saknar svar rör nyckelbiotopernas roll och värde beroende på landskapets utseende och läget i landet. Flera intressenter vill också veta om, och i så fall hur, nyckelbiotoperna bör skötas, och om skogsbruk kan bedrivas utan att naturvärdena minskar. Detta har bara studerats för lövskogar i Götaland.
– Det finns nyckelbiotoper där naturvärdena är formade av tidigare störningar, till exempel brand. Här behövs mer kunskap om hur naturvärdena kan bevaras och förstärkas, konstaterar Mats Hannerz, som är den andre författaren bakom rapporten.
90-talet texter och 90-talet
Nyckelbiotoper är från början ett svenskt begrepp. Det lanserades av Skogsstyrelsen i början av 1990-talet och fick snabbt spridning till Norge, Finland och de baltiska länderna. Inventeringen av nyckelbiotoper är en av de största kartläggningar av värdefull natur som har gjorts i vårt land. Fram till idag har över 100 000 nyckelbiotoper registrerats, och tillsammans täcker de cirka 2 procent av den produktiva skogsmarken. Forskningen om nyckelbiotoperna kom igång i slutet av 1990-talet. I sammanställningen har Lena Gustafsson och Mats Hannerz gått igenom ett 90-tal vetenskapliga artiklar, rapporter och examensarbeten som direkt handlar om nyckelbiotoper. De flesta är gjorda i Sverige (60 %) och Finland (21 %), men det finns också flera vetenskapliga studier från Norge, Estland, Lettland och Litauen.
– Trots att forskningen har pågått i två decennier är det många resultat som inte har nått utanför universitetsvärlden. Vi hoppas att vår sammanställning kan bidra till att resultaten blir kända och kan användas i den pågående diskussionen om nyckelbiotoper, säger Lena Gustafsson.
Nyckelbiotoper och debatten
Nyckelbiotopsinventeringen är en kartläggning och ett planeringsunderlag för myndigheter och skogsägare. En nyckelbiotop är inte automatiskt skyddad enligt lag. I praktiken råder dock ett avverkningsstopp för skogsägare som är certifierade, eftersom certifieringen innebär att anslutna företag och markägare inte tillåts att handla med virke från nyckelbiotoper.
Det har lett till debatt och kontroverser, och under 2017 infördes ett inventeringsstopp, som senare byttes mot besked om nya statliga medel för fortsatt inventering och utökat skydd. Detta har intensifierat debatten ytterligare. Ett särskilt konfliktområde är nordvästra Sverige där nyckelbiotoperna ofta är stora och täcker en större del av skogsmarken än i övriga landet.
Halland, Okome. En vanlig typ av nyckelbiotop är raviner. Foto: Lena Gustafsson
Källor av koldioxidneutralt råmaterial förädlas genom förgasning. Hur man designar förgasningsreaktorer så att de fungerar effektivt och konkurrenskraftigt med biomassa som bränslekälla är en tuff utmaning.
Försöker förstå askan
– Min avhandling visar att det går att beskriva bränslets omvandlingsgrad i reaktor med hjälp av snabba kameror istället för att försöka plocka ut partiklar, vilket kan vara svårt då det är så hög temperatur i reaktorerna. Omvandlingsgraden och även andra egenskaper som hastighet, storlek och form går att implementera i datasimuleringar av nya reaktorer, vilket är ett väldigt mycket snabbare och billigare sätt än att bygga många testreaktorer, säger Per Holmgren.
Viktiga frågor som behöver besvaras gäller till exempel hur bränslet rör sig genom reaktorn, hur askan bildas och bygger upp i reaktorn, hur askan och bränslet påverkar varandra och hur askan påverkar insidan av reaktorn, menar Per Holmgren.
Askan är fortfarande ett problem
Ett av målen för framtiden är att kunna utnyttja växtdelar eller restprodukter som bränsle – biomassa som annars anses olönsamma eller tekniskt utmanande. Det som ofta ställer till huvudbry är askaproblematiken. Olika former av biomassa har också stor variation i sin kemiska sammansättning, speciellt när det gäller de askbildande grundämnena i bränslet. Denna sammansättning är också väldigt annorlunda mot kol och olja som är det vanligaste bränslet i dag.
– Det är önskvärt att bränslet omvandlas snabbt så att man inte behöver så lång reaktor, men ett problem med askan är att den bygger upp och sätter igenom reaktorn eller på olika sätt angriper innerväggarna av reaktorn så att den går sönder. Vanligtvis opererar reaktorerna vid så hög temperatur att askan smälter och rinner ut i botten, men många av de bränslen vi skulle vilja utnyttja bättre ger aska som har väldigt hög smältpunkt. Jag har bland annat undersökt hur man kan sänka den smältpunkten, säger Per Holmgren.
I mitten av oktober var det premiär för Europas nordligaste elbusslinje, som går mellan universitetsområdet Porsön och Kronan i Luleå. Det handlar om fem elbussar, som drivs med förnybar el från vattenkraft.
– Vi hoppas på en riktigt kall vinter, med ihållande kyla ner mot -30 grader, för att testa detta ordentligt, säger Johan Casselgren, biträdande professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet, som även varit delaktig i upphandlingen av den nya elbusslinjen.
Satsningen på elbussar är ett samarbete mellan Luleå Lokaltrafik, Luleå Energi och Luleå kommun, som har som ambition att 75 procent av lokaltrafiken år 2020 sker med fordon som drivs av fossilfria drivmedel.
Koppling mellan väder och laddningsbehov
Medeltemperaturen i Luleå i december, januari och februari brukar ligga kring -10 grader, men Johan Casselgren hoppas på betydligt kallare temperaturer än så för att bussarnas kapacitet ska prövas i skarpt läge.
– Vi kommer att sätta upp en väderstation vid en av laddstationerna för att kunna följa kopplingen mellan väder och bussarnas laddningsbehov. Det ska bli väldigt spännande att se hur elbussarna klarar vinterklimatet, säger han och fortsätter:
– Det är ju inte bara temperaturen som är intressant utan även hur laddningen påverkas av snö på till exempel kontakdon och på laddplatserna, då det är viktigt att bussarna här rätt position relativt laddstationerna. Det kan medföra att vinterväghållningen på dessa platser behöver utföras på ett annat sätt i dag.
Kontakt:
Johan Casselgren, biträdande professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-491409, e-post: johan.casselgren@ltu.se
– Det är signifikanta skillnader som ger hopp åt många med Skelleftesjukan, säger Kurt Boman, senior professor vid Umeå universitet och kardiolog vid Skellefteå lasarett och en av dem som har hållit i den svenska delen av studien.
Läkemedelssubstansen tafamidis används sedan några år tillbaka i Sverige, på enstaka patienter som har nervpåverkan i benen. Genom denna studie kan man se hur effektiv behandlingen är även på patienter med som har hjärtsvikt och amyloidos (upplagring av proteinklumpar i vävnaden), vilket är vanliga komplikationer vid Skelleftesjukan. Läkemedlet botar inte själva sjukdomen, men minskar hastigheten av skada på hjärtat.
Bättre hälsa efter behandling med tafamidis
I studien har 441 personer från tretton länder deltagit. Den grupp i studien som behandlades med tafamidis hade signifikant lägre dödlighet än en grupp som fick verkningslösa preparat, så kallad placebo. Den absoluta minskningen av risken var mer än 13 procent, vilket i dessa sammanhang är en kraftig minskning. Inläggningar på sjukhus för hjärtkärlsjukdom minskade också tydligt.
Vid en kontroll efter trettio månader klarade gruppen som fick läkemedlet ett gångtest bättre än kontrollgruppen. Testet visar att kroppsfunktionerna försämrades långsammare än om gruppen varit utan behandling. Resultaten visade också att behandlingen verkade vara lika effektiv på patienter som antingen har respektive saknar en speciell genmutation, som tidigare har förknippats med Skelleftesjukan. Biverkningarna av behandlingarna var små, i flera fall mindre än i placebogruppen.
– Med detta som grund planerar vi fortsättningsstudier på fler patienter med hjärtsvikt och amyloidos, säger Kurt Boman.
Tidigare i år har en annan studie visat att andra läkemedel har effekt på patienter där Skellefteåsjukan angriper nervsystemet, medan den nu aktuella studien istället inriktas på patienter där sjukdomen har angripit hjärtat.
Skelleftesjukan, Familjär amyloidos med polyneuropati, är en ärftlig sjukdom där arvsanlaget för hur levern bildar proteinet trastyretin muterar så att proteinet får en onormal struktur och angriper bland annat hjärtmuskel och nerver. Sjukdomen kan leda till flera olika komplikationer som kan vara dödliga, men bara 10 procent av dem som har den ärftliga mutationen utvecklar sjukdomen.
I Sverige har cirka 350 personer Skellefteåsjukan, de flesta i trakterna kring Piteå och Skellefteå. Sjukdomen finns på ett antal vitt skilda platser i världen, bland annat i Brasilien och Japan. Läkemedelssubstansen tafamidis säljs i Sverige under namnet Vyndagel.
Kurt Boman, Senior professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, kurt.boman@vll.se, 070-582 18 17, 0910-77 11 13
– Trots att det nuförtiden talas en hel del om förlossningsrädsla är forskningsfältet fortfarande relativt litet. Vi har velat komplettera den forskning som redan finns genom att studera psykologiska faktorer relaterade till förlossningsrädsla. Det är viktigt att vi tar förlossningsrädsla på allvar och belyser alla aspekter, säger Elisabet Rondung, doktorand i psykologi vid Mittuniversitetet.
– Sverige är ett av få länder som har en etablerad och uppskattad modell för att stödja kvinnor med förlossningsrädsla. Engagemanget är stort, både från forskare och kliniker, och tillsammans gör vi vad vi kan för att förfina och utveckla möjligheterna till stöd ytterligare. Ett steg i det arbetet är att lära oss mer om de psykologiska faktorer som bidrar till förlossningsrädsla, säger Elisabet Rondung.
Negativ smärta och intolerans för osäkerhet påverkar rädslan för förlossning
I en studie från Mittuniversitetet har 499 gravida kvinnor från Jämtlands län och Örebro län deltagit. Kvinnorna rekryterades via mödrahälsovården och var ungefär i mitten av sin graviditet när studien genomfördes. I gruppen fanns både förstföderskor och omföderskor. Resultaten i enkätstudien visar att det är två psykologiska faktorer som framförallt bidrar till ökad rädsla. Den ena faktorn som påverkar graden av rädsla är så kallad smärtkatastrofiering, det vill säga hur kvinnorna upplever faktisk eller förväntad smärta.
– Smärtkatastrofiering innebär en tendens att fastna i negativa tankar om smärta. Det kan vara en oro för att smärtan inte ska gå över eller är tecken på något farligt, och en hjälplöshet inför smärtupplevelsen. Våra resultat tyder på att hög grad av smärtkatastrofiering bidrar till en hög grad av förlossningsrädsla, säger Elisabet Rondung.
En annan psykologisk faktor som blev tydlig i studien handlar om att rädslan är högre bland gravida som generellt sett upplever osäkerhet och ovisshet som jobbigt, i studien benämns detta som intolerans för osäkerhet.
– Det innebär att personen i fråga känner oro inför ovissa situationer och tenderar att överskatta risken för att något negativt ska inträffa. Det hänger ofta samman med en önskan om att undvika denna typ av situationer, eller om att få lugnande besked från andra om att allt kommer att gå bra, säger Elisabet Rondung.
Kontakt:
Elisabet Rondung, doktorand i psykologi på Mittuniversitetet, elisabet.rondung@miun.se, 010-142 89 72
Skogsägare, myndigheter och miljöorganisationer behöver information om skogarna för att planera skogens skötsel, för värdering av skogsfastigheter samt för miljöövervakning. Informationen samlas in med en kombination av flyg- och satellitfjärranalys samt med stickprovsinventeringar av provytor i fält.
Mäter mängden träd i skogen
För att uppskatta trädens volym mäts idag diametern på trädstammarna i brösthöjd med hjälp av klavar (en typ av skjutmått), vilket är tidskrävande. Om man istället använder markbaserade sensorer som laserskannrar eller kameror, kan inventeringarna gå snabbare och fler stickprov kan hinnas med. Det skulle vara möjligt att förse skördare med sensorer som levererar trädkartor som visar vad som är kvarlämnat efter en avverkning, eller som samlar in data till ett system som underlättar beslut för förare.
Mona Forsman med kamerarigg. Foto: Ann-Helen Granholm
Mona Forsman på SLU har i sitt avhandling undersökt styrkor och svagheter hos olika typer av sensorteknik, som kan utnyttjas i fält för mätning av träds stamdiameter och position i terrängen. Hon har undersökt två olika metoder – dels en fotogrammetrisk metod där provytor fotograferas i tolv riktningar med en kamerarigg utrustad med fem digitala systemkameror, samt även en metod med linjelaserskanner monterade på en bil.
Precision och egenskaper hos sensorer
I båda fallen handlar det om insamling av en stor mängd mätdata som tillsammans utgör ett s.k. punktmoln, som sedan kan bearbetas på olika sätt för att ge en så bra bild som möjligt av de träd som finns inom mätområdet.
Mona Forsman har testat och vidareutvecklat olika sätt att bearbeta punktmoln, bland annat genom att identifiera felkällor. Hennes slutsats är att punktmoln från de olika sensorerna är användbara för uppskattning av träddiametrar och positioner, men att de har sensorberoende egenskaper som kan införa fel.
– När man planerar en datainsamling och ska välja sensortyp är det viktigt att bestämma vilket precisionskrav man har och att känna till vilka egenskaper olika sensortyper har, säger Mona Forsman. Ljusförhållandena visade sig t.ex. ha stor betydelse när vi testade fotogrammetri.
Mona Forsman, PhD, Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, mona.forsman@slu.se, 090-786 86 30
Under den sju år långa resan till Merkurius, som är den minsta och minst utforskade i det inre solsystemet, flyger BepiColombo förbi jorden en gång, Venus två gånger och Merkurius sex gånger innan farkosten går in i omloppsbana runt planeten. Väl framme år 2025 går de två olika satelliterna in i separata banor.
Ombord på de två satelliter som rymdfarkosten består av, finns tre instrument som Institutet för rymdfysik, IRF, varit med och tagit fram:
Ett på den europeiska satelliten Mercury Planetary Orbiter (MPO) med uppdraget att utforska planeten
två på den japanska satelliten Mio, (Mercury Magnetospheric Orbiter, MMO) som ska utforska dess magnetosfär.
– Jondetektorn kommer att mäta de laddade partiklar från solvinden som träffar Merkurius yta. När det sker frigörs atomer som blir en del av Merkurius nästan obefintliga atmosfär, säger professor Stas Barabash vid IRF i Kiruna.
– Med det andra instrumentet kan vi mäta de atomer som frigörs från ytan. Instrumenten kompletterar varandra och ger oss en bild av hur solvinden bidrar till att Merkurius har en tunn atmosfär och hur den påverkas av solvinden.
Material som håller nära solen
En stor utmaning med mission Merkurius är närheten till solen och dess påverkan på det material som använts för att bygga rymdfarkosten och instrumenten.
– Instrumentet ska sitta på trådbommar som fälls ut i omloppsbana runt planeten och sfäriska sonder ska bland annat mäta den elektriska potentialen som är av betydelse för att utröna hur solvinden påverkar Merkurius rymdomgivningar och dess effekt på planetens yta, säger docent Jan-Erik Wahlund vid IRF i Uppsala.
Vem ansvarar för vad på BepiColombo:
På MPO är IRF:s professor Stas Barabash gemensam huvudexperimentator för det italienska instrumentpaket, Search for Exospheric Refilling and Emitted Natural Abundances, (SERENA). Under Barabash ledning bidrar IRF med jondetektorn Miniature Ion Precipitation Analyzer, (MIPA).
På Mio är IRF:s Stas Barabash gemensam huvudexperimentator för det japanska instrumentpaket, Mercury Plasma/Particle Experiment, (MPPE). Under Barabash ledning bidrar IRF med en energetisk neutral analysator, Energetic Neutrals Analyzer, (ENA).
På Mio är IRF:s docent Jan-Erik Wahlund gemensam huvudexperimentator för det japanska instrumentpaket, Plasma Wave Investigation (PWI). IRF har, i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan, bidragit med utvecklandet av elektronik och sondytor till det elektriska fältinstrumentet Mercury Electric Field In Situ TOol (MEFISTO).
Den norra regionen på Mars består av flera låglänta slättområden som är fyllda med sediment. Forskarna antar att dessa områden förr har täckts av ett forntida hav.
– För närvarande domineras dessa områden av markbunden is, även på de breddgrader där is inte är i balans med det nutida klimatet, säger Andreas Johnsson vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Han har, tillsammans med ett internationellt forskarteam, utvecklat en ny metod för att få svar på olösta frågor om klimat och landskapsutveckling på Mars.
Isens ursprung höljt i dunkel
Forskarna har undersökt områdena Utopia, Acidalia, Arcadia Planitiae på planetens norra slätter.
Det är inte känt om det är ett svunnet hav eller mer geologiskt nutida istider som gett upphov till isen här. Hur gamla de tre landytorna är vet forskarna inte heller.
– Att kartlägga Mars landskap på småskaliga områden, som är kopplade till förekomst av is över stora områden, tar mycket lång tid. Därför har vi utvecklat en ny metod där landskapet bryts upp i 20×20 km stora rutor över en 300 km bred remsa från öst till väst på norra Mars.
Rutorna gav tillsammans en större bild som forskarna analyserat. Det här är den första sammanhängande kartläggningen av norra Mars landskap.
Kartläggning förbättrar förståelsen
Detaljstudier visar att det förekommer markbunden is nästan överallt i de tre undersökta låglänta slättområdena.
– Med den nya metoden kan vi kartlägga mycket stora geografiska områden på Mars på kortare tid än förut och dessutom få en bättre helhetsbild av landskapet. Vi hittade även nya landformer som inte beskrivits eller analyserats tidigare, säger Andreas Johnsson.
De tre studerade områdena på Mars (röda boxar).
Ett flera meter tjockt isrikt sediment draperar stora delar av Mars. Det är geologiskt ungt och anses vara bildat med hjälp av fruset vatten och små luftburna partiklar. Studierna visade att det här sedimentet har olika utbredning i de tre undersökta områdena.
– Genom kompletterande radarmätningar kunde vi identifiera markbunden is som är mycket äldre än sedimenttäcket. Den äldre isen har olika utbredning i de här tre låglänta slättområdena, säger Andreas Johnsson.
Han anser att studien öppnar för mer detaljerade undersökningar av sentida klimat och geologisk utveckling på Mars.
– Sammantaget visar studien att det norra slättlandskapet på Mars är en region med en komplex fördelning av markbunden is. Landformer som är kopplade till fruset vatten på Mars och deras ålder är väldigt intressant eftersom det ger oss möjligheter att förstå klimatets skiftningar över tid. Is är också viktigt i frågan om liv, men även som resurs för framtida bemannade resor till Mars, säger Andreas Johnsson.
Forskningsprojektet har möjliggjorts genom stöd från det internationella rymdforskningsinstitutet ISSI i Bern och studien som består av tre delar är publicerad i Journal of Geophysical Research – Planets.
Andreas Johnsson, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, andreasj@gvc.gu.se
Var tredje ungdom i åldern 16−20 år studerar på något av de tolv nationella yrkesprogram inom gymnasieskolan som leder till en yrkesexamen. I formandet av yrkesidentiteten är återkopplingen både från lärare och från personer de möter under den arbetsplatsförlagda utbildningen mycket viktig. Men där brister det, visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Har undersökt hur eleverna försöker utveckla sin yrkesidentitet I sin avhandling har Martina Wyszynska Johansson undersökt hur eleverna försöker utveckla sin yrkesidentitet under sina tre gymnasieår. Till grund för undersökningen ligger bland annat 18 intervjuer med fokusgrupper och 90 timmars klassrumsobservationer på två skolor.
Sammanlagt deltog 102 elever i studien. De studerar alla på barn- och fritidsprogrammet som vänder sig till elever som är intresserade av serviceyrken som till exempel barnskötare, gyminstruktör och väktare.
Fokus för avhandlingen ligger på hur elevernas yrkeskunnande konkret bedöms under utbildningens gång.
– Jag undersöker elevers perspektiv på och erfarenhet av att formas till yrkesperson i skarven mellan arbetsplats och skola. Gymnasiala yrkesutbildningar, som är huvudsakligen skolbaserade, erbjuder elever begränsad men viktig kontakt med lärande på arbetsplatser. För att bli en yrkesperson måste elever tolka de olika krav de möter både i skolan och ute på arbetsplatsen, säger Martina Wyszynska Johansson.
Saknar en mer anpassad undervisning Eleverna i studien är kritiska till den standardiserade återkoppling som kunskapskraven medför för deras framtid som yrkespersoner inom serviceyrken.
Kritiken handlar om hur den önskade kontinuerliga bedömningsprocessen – där läraren genom sin bedömning anpassar undervisningen så att den bättre möter elevernas omedelbara inlärningsbehov – reduceras till mekanisk teknik. Eleverna vittnar sålunda om vag läraråterkoppling och om en resultatinriktad bedömning.
– Den löpande återkopplingen skulle i högre grad kunna handla om hur eleverna gör sig redo för att utveckla ett begreppsmässigt yrkeskunnande. säger Martina Wyszynska Johansson.
Behöver hjälp att läsa av människors behov Avhandlingen visar även hur beroende eleverna är av lärares hjälp för att utveckla förmågan att läsa av människors behov, vilket är en central förmåga i de yrken som väntar dem.
– Detsamma gäller för att praktisera de elevledda bedömningsformerna på utbildningen, som självbedömning och kamratbedömning. För att utveckla ett begreppsmässigt specialiserat yrkeskunnande krävs yrkeslärarens hjälp och återkoppling. Kamraterna i skolan kan inte alltid utmana varandra tillräckligt, säger Martina Wyszynska Johansson.
Passagerarflygplan måste bli betydligt lättare än idag för att kunna drivas med el. Även för bilar är minskad vikt mycket betydelsefullt för att körsträckan per batteriladdning ska kunna bli längre.
Den här typen av multifunktionella material kommer att kunna minska vikten väsentligt i framtidens flygplan och bilar – vilket är en nyckelutmaning för elektrifiering, menar Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik på Chalmers
Han forskar om kolfibrernas förmåga att utföra fler uppgifter än att enbart vara förstärkningsmaterial, till exempel lagra energi.
Både kaross och batteri
– En kaross skulle då inte bara vara ett bärande element utan också fungera som batteri. Kolfibern kommer även att kunna användas för andra ändamål så som att ta tillvara på rörelseenergi, till sensorer, och som ledare av både energi och data. Om alla dessa funktioner var delar i en bilkaross eller ett flygplansskrov så skulle det kunna minska vikten med upp till 50 procent, säger Leif Asp.
Leif Asp och hans tvärvetenskapliga grupp av forskare är först med att studera hur kolfibrers mikrostruktur påverkar deras elektrokemiska egenskaper, det vill säga deras förmåga att fungera som elektroder i litiumjonbatterier. De har valt olika typer av kommersiellt tillgängliga kolfibrer.
Forskarna arbetar med strukturella litiumjonbatterier där de negativa elektroderna utgörs av kolfiber och de positiva elektroderna av katodbelagd kolfiber. I bilden är batteriet uppladdat, vilket innebär att den negativa elektroden är fylld med de plusladdade litiumjonerna. Bild: Yen Strandqvist
En upptäckt är att kolfiber med små och svagt orienterade kristaller har goda elektrokemiska egenskaper men lägre styvhet relativt sett.
Jämför man detta med kolfiber som har stora och orienterade kristaller så är styvheten visserligen högre, men de elektrokemiska egenskaperna är för låga för att kunna användas i strukturella batterier.
Tillräcklig styvhet för ett flygplan
– Nu vet vi hur multifunktionella kolfibrer ska tillverkas för att uppnå hög energilagringsförmåga och samtidigt tillräckligt hög styvhet, säger Leif Asp. Att gå ner lite i styvhet är inga problem för många tillämpningar, såsom bilar och cyklar. Marknaden domineras idag av dyra kolfiberkompositer med en styvhet som är anpassad för flygplan. Här finns det alltså möjlighet för kolfibertillverkarna att utöka sitt sortiment.
I studien hade kolfibertyperna med goda elektrokemiska egenskaper något högre styvhet än stål, medan den typ som hade för dåliga elektrokemiska egenskaper är drygt dubbelt så styv som stål.
Forskarna samarbetar med både bil- och flygindustri, och Leif Asp säger att det för flygindustrins del kan vara aktuellt att öka kolfiberkompositernas tjocklek för att kompensera för minskad styvhet hos strukturella batterier. Det skulle i sin tur också öka kapaciteten för energilagring.
Strukturella batterier blir säkrare
– Nyckeln är att optimera fordonen på systemnivå – utifrån både vikt, hållfasthet, styvhet och elektrokemiska egenskaper. Det är lite av ett nytt sätt att tänka för fordonsbranschen, där man är mer van vid att optimera enskilda delar. Strukturella batterier kan kanske inte bli lika effektiva i sig som traditionella batterier, men eftersom de har en strukturell lastbärande förmåga så kan man göra mycket stora vinster på systemnivå.
– Den lägre energitätheten hos strukturella batterier skulle dessutom troligtvis göra dem säkrare än vanliga batterier, särskilt i kombination med att de inte skulle innehålla några flyktiga ämnen.
Kontakt:
Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, 031-772 15 43, leif.asp@chalmers.se
Det är en forskargrupp på KTH som upptäckt att bakterier som orsakar akne kan livnära sig på kolhydrater kopplade till mänskliga proteiner.
– Innebörden av detta är mycket intressant. Våra resultat kan ge en ledtråd till varför akne är så svårbehandlad, säger Christina Divne, professor på KTH.
Forskarna beskriver en helt ny metabolisk väg hos aknebakterien.
– Utöver sin funktion som möjlig näringskälla kan det vara så att den här metabolismen förser bakterierna med en mekanism för att kunna kringgå immunförsvaret och överleva i sin värdorganism även efter långvarig behandling, säger Christina Divne, professor på KTH.
Elaka aknebakterier bryter ner N-glykaner
Nära 90 procent av tonåringarna i hela världen drabbas av hudsjukdomen acne vulgaris, eller akne i vardagsspråk. Trots att ett stort antal studier rapporterats under de senaste decennierna vet man fortfarande inte mycket om de bakomliggande orsakerna till sjukdomen.
En del stammar av aknebakterier är mer elakartade än andra. KTH-forskarna har studerat arvsmassan hos ett stort antal aknestammar, och bland dem även de mer elakartade stammarna. Forskargruppen har upptäckt speciella enzymer hos aknebakterien som tillsammans bildar ett enzymsystem med möjlighet att bryta ned så kallade N-glykaner, det vill säga kolhydratkedjor som är kopplade till mänskliga proteiner.
– N-glykaner är en livsviktig modifiering av proteiner som behövs för att vissa proteiner i kroppen, till exempel antikroppar, ska få rätt struktur och funktion, vilket bakterier har lärt sig att utnyttja. Anledningen till att bakterien bryter ner N-glykaner kan vara för att få näring eller för att slå ut vårt försvar mot bakterien, säger Christina Divne.
Enzymet gjorde vad forskarna förväntade
Forskargruppen har även detaljstuderat ett av enzymerna i systemet biokemiskt och fastställt dess tredimensionella atomstruktur för att få experimentellt stöd för sin hypotes.
– Vi är väldigt entusiastiska över att de experimentella resultaten bekräftar att enzymet utför den funktion som vi förväntat oss, vilket stärker vår hypotes, säger Christina Divne.
Än så länge vet man fortfarande väldigt lite om hur bakterier bryter ner och metaboliserar mänskliga glykaner, konstaterar Henrik Aspeborg, forskare inom industriell bioteknik och med i forskargruppen bakom upptäckten att aknebakterier livnär sig po sin värdorganism.
– Om några år, när vi förhoppningsvis har en mer komplett bild av hur aknebakterien metaboliserar våra N-glykaner, kommer vi att befinna oss i ett utmärkt läge för att slå tillbaka mot allvarliga former av akne, menar han.
Som ett led i den pågående digitaliseringen av offentlig verksamhet har Trelleborgs kommun låtit digitalisera delar av sitt arbete riktat mot ekonomiskt bistånd, inom ramen för den så kallade Trelleborgsmodellen, genom att införa en handläggarrobot. Roboten är ett slags programvara som hämtar uppgifter från olika myndigheter, register samt den sökande och sedan räknar ut om den senare har rätt till försörjningsstöd.
Bidrar samtidigt till minskad transparens
Agneta Ranerup, professor i informatik, har intervjuat lokala politiker från både Moderaterna och Socialdemokraterna, ledande tjänstemän från arbetsmarknadsnämnden, handläggare samt läst och granskat rapporter i ämnet. I en nyligen presenterad studie diskuterar hon vilka värden de intervjuade ger uttryck för i relation till det automatiserade beslutsfattandet.
– Genom att digitalisera socialtjänsten är upplevelsen å ena sidan att service och effektivitet har ökat. Tiden från ansökan till beslut har kortats ned väsentligt och nu får de sökande svar inom cirka 1–2 dagar jämfört med cirka 7–8 dagar som tidigare, samtidigt som ansökningar kan behandlas dygnet runt istället för bara under kontorstid.
– Å andra sidan kan det upplevas som att processen brister i transparens gentemot medborgaren då vissa detaljer i det automatiserade förloppet kan vara svåra att förstå. Tjänstemän har också uttryckt en önskan om att få behålla alla delar av beslutsfattandet och inte lämna över delar till en robot i en avskild process så att kontakten med de sökande minskar, säger Agneta Ranerup.
Fler kommuner vill införa handläggarrobot Användningen av en handläggarrobot är på gång att införas i flera svenska kommuner. Tanken är att få fler människor ut i jobb, samtidigt som socionomer och socialsekreterare avlastas från många och tidskrävande arbetsuppgifter. Projektet har dock stött på kritik i flera kommuner, bland annat i Kungsbacka där flera tjänstemän sagt upp sig i protest mot införandet av Trelleborgsmodellen.
– Detta visar på den komplexitet som finns vid införandet av automatiserat beslutsfattande som i Trelleborgsmodellen. I intervjuerna har flera personer uttryckt en motsättning där värdet av effektiviteten står i kontrast till oönskade förändringar i arbetsuppgifterna. Samtidigt förstår de flesta poängen med en strömlinjeformad och digitaliserad process för att skyndsamt hjälpa de människor som befinner sig i en tuff situation, säger Agneta Ranerup.
Forskarna har lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska. Vätskeproverna har tagits från16 patienter med vestibulärt schwannom i samband med kirurgi, och analyserats på individnivå. Vestibulärt schwannom är en godartad tumör som utgår från balansnerven, där de vanligaste första symtomen är hörselnedsättning och tinnitus.
Detta har gett helt ny kunskap om innerörats funktion, enligt Göran Laurell, professor och överläkare på Akademiska sjukhusets öron-näsa-halsklinik.
Hörselnedsättning blir allt vanligare. Över 1,5 miljoner svenskar har svårt att höra i samtal med andra. Nästan var tionde person i Sverige lider av hörselnedsättning. Av dessa är ungefär hälften i yrkesverksam ålder.
Stora framsteg har gjorts som möjliggör för gravt hörselskadade och döva att uppfatta ljud med cochleaimplantat. Men när det gäller hörselnedsättning orsakad av sjukdomar i innerörat behövs bättre diagnostik och behandlingar, menar forskare på Akademiska sjukhuset vid Uppsala universitet
– Det behövs nya metoder för bättre diagnostik och behandling av hörselnedsättning som beror på sjukdomar och skador i innerörat, säger Göran Laurell.
Så bildar proteinerna mönsteri innerörat
Forskarna har lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska vilket har gett ny kunskap om innerörats funktion, bland annat identifierat ett protein som enligt Göran Laurell kan ha ett samband med grad av hörselnedsättning.
Innerörat är mycket svårundersökt i detalj eftersom det är ett känsligt organ och ligger djupt inbäddat i det så kallade temporalbenet. Här finns sinnescellerna för hörsel och även balans vilka omges av små vätskefyllda hålrum.
Han framhåller att mycket talar för att vätskan i kan rymma mycket information om sjukliga förändringar i innerörat och möjligen även om vissa tumörer finns i närheten av innerörat såsom ett vestibulärt schwannom.
– Forskningen fortsätter nu för att bättre förstå sambandet mellan proteiner, hörselnedsättning och vestibulärt schwannom, På sikt är förhoppningen att finna nya diagnostiska metoder både för patienter med hörselnedsättning och vestibulärt schwannom, avrundar Göran Laurell.
Studien:
Forskarna har genom analys av vätskeprover lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska.
Vätskeproverna har tagits i samband med avancerad kirurgi på 16 patienter med tumörformen vestibulärt schwannom och analyserats på individnivå, vilket har gett helt ny kunskap om innerörats funktion.
Ett protein har identifierats som kan ha ett samband med grad av hörselnedsättning.
Studien har under 2015-2017 letts av forskare vid öron-näsa-hals-kliniken på Akademiska sjukhuset i samarbete med Uppsala universitet.
Sjukförsäkringen är ett av fundamenten i den svenska välfärden, då människor ska känna trygghet när de blir sjukskrivna och inte får lön från sin arbetsgivare.
Men i dag måste sjukskrivna medborgare arbeta för att tillsammans med Försäkringskassans handläggare få ärendet utrett och tillgång till försäkringen, menar Johan Kaluza, i sin avhandling ”Sjukskrivnas arbetsbörda. Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati”.
– För att kvalificera sig för sjukförsäkring måste du vara sjuk och oförmögen att utföra ditt ordinarie arbete. Samtidigt ställer Försäkringskassan krav på dig som medborgare att du ska vara aktiv och bidra till handläggningen, till exempel kontakta läkare för komplettering av läkarintyg, följa upp ärendet när det drar ut på tiden eller samordna olika aktörer. Jag menar att detta kan betecknas som arbete. Arbetssättet är en typ av kundorientering där sjukskrivna medborgare måste ägna ansenlig tid och kraft åt att uppfylla Försäkringskassans byråkratiska krav, säger Johan Kaluza.
Sjukas oro när beslutet dröjer
Genom att låta handläggare intervjua personer som ringt in till Försäkringskassans kundcenter, verksamhetsgren ”sjuk”, har nära 500 personer deltagit i studien. Vidare har Johan Kaluza granskat 100 slumpmässigt utvalda sjukpenningakter samt intervjuat sju av Försäkringskassans handläggare för att skapa en fördjupad bild av relationen mellan medborgarna och handläggarna.
– Myndigheter som Försäkringskassan har under lång tid arbetat med att skapa ett bättre bemötande av sina ”kunder”. Kundrollen bygger på att medborgarna är fria och aktiva och får tjänster anpassade efter sina enskilda behov. Men kundrollen är svår att förena med de lagar och regler som omgärdar en tjänst som sjukförsäkringen.
Därför känner medborgarna ofta en oro inför arbetsuppgifter de måste lösa för att få tillgång till försäkringen. Det är en högst påtaglig oro för vardag och uppehälle – hur ska jag klara av att betala räkningar och hyra om sjukpenningen blir fördröjd eller uteblir? Därför väljer också många medborgare att utföra det arbete som myndigheten kräver, konstaterar Johan Kaluza.
Johan Kaluza under sin forskarutbildning varit knuten till CTF, Centrum för tjänsteforskning. Data för avhandlingen är insamlad inom ramen för ett projekt som studerat onödig efterfrågan vid Försäkringskassan och Skatteverket. Projektet var ett samarbete mellan CTF, Inspektionen för socialförsäkringen samt Skatteverket.
Försäkringskassa gör en subjektiv bedömning
Till skillnad från exempelvis föräldrapenning eller pensionen, måste handläggare vid Försäkringskassan göra enskilda bedömningar om hur medborgarens diagnos påverkar förmågan att utföra sitt arbete.
Denna subjektiva bedömning ställer höga krav på handläggarna, som både ska hjälpa medborgaren i rehabiliteringen och samtidigt bedöma rätten till ersättning.
Kraven som ställs på handläggare är delvis motstridiga, vilket får konsekvenser för handläggningen av ärenden och därmed medborgares möjlighet till ersättning.
Varje år nyttjar cirka 650 000 människor den svenska sjukförsäkringen och Försäkringskassan betalar ut cirka 33 miljarder kronor i sjukpenning. Detta gör sjukförsäkringen till ett centralt välfärdsområde och en angelägen välfärdstjänst att studera för forskarna.
