CBM behöver hjälp med att hitta kolonier av fladdermöss. Den som märkt att det finns en fladdermuskoloni där hemma kan rapportera in det, och på så sätt hjälpa till i forskningen.
Det är också ett bra tillfälle att få veta lite mer om fladdermössen.
– Om du rapporterar fladdermöss till oss, så vill vi också gärna komma och hälsa på. Vi fångar några individer och undersöker vilken art det är. Om det är någon av de arter som vi vill studera vidare så återkommer vi gärna och fångar vid flera tillfällen. Eventuellt sätter vi radiosändare på fladdermössen för att studera deras flygvägar, säger Johnny de Jong, forskare vid CBM, och den som nu gör detta upprop till allmänheten.
Pipistrella pygmaeus. Foto: Johnny de Jong
I Sverige bildas kolonier antingen i hus, eller i ihåliga träd. Olika arter föredrar olika platser i huset, ofta sitter de under tegelpannor, vid murstocken, under takbjälkar eller i väggen. Fladdermössen märks av genom att de kvittrar och piper inne i huset.
– Har man tur kan man se när de lämnar huset, kanske från en glipa i brädfodringen. Ofta fastnar en del spillning på väggen. Man kan också märka av dem genom högar med spillning, till exempel på vinden, säger Johnny de Jong.
Johnny de Jong söker information om fladdermuskolonier för forskning om hur fladdermöss påverkas av till exempel skogsbruk.
– Rapportera om du vet säkert att fladdermössen finns i huset, inte om du bara har sett dem flyga förbi huset. Men om du däremot vill bli av med fladdermössen, så är det en fråga för Länsstyrelsen.
Myotis nattereri
Det finns 19 olika arter av fladdermöss i Sverige. Åtta av de 19 arterna finns på Artdatabankens rödlista. En fladdermuskoloni består av ett antal honor som samlas för att föda sina ungar, och kan bestå av allt mellan 5 till 1000 individer. Alla fladdermöss och deras kolonier är skyddade enligt Artskyddsförordningen, och det är inte tillåtet att fånga djur utan tillstånd.
– När ett bränsle som etanol används i en bränslecell brukar man säga att klimatpåverkan är noll eftersom koldioxiden ingår i ett kretslopp. Etanol anses därför vara ett grönt bränsle. I vårt fall kan vi tillverka el utan några som helst utsläpp av koldioxid, vilket gör det till ett supergrönt bränsle. Tekniken är dessutom både billig och skalbar, säger Xavier Crispin, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
Träd består till 25 procent av lignin – en biopolymer som limmar samman cellulosafibrer så att det blir till starkt och hållfast trä. Vid kemisk massatillverkning löses ligninet upp i en sulfat- eller sulfitprocess eftersom det är cellulosan man vill komma åt.
Katekol det nya i bränsleceller
Lignin är billigt och lätt tillgängligt. Biopolymeren lignin består av ett stort antal sammanflätade kolväten som i en industriell process kan delas ner i energirika bensendioler. En av dessa, katekol, utgör sju procent av ligninet. Det är en typ av molekyl som forskarna i organiska energimaterial vid LiU, under ledning av professor Xavier Crispin, har upptäckt är ett utmärkt bränsle i en bränslecell.
Xavier Crispin, Canyan Che och Mikhail Vagin, Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har tagit fram en bränslecell som drivs av billigt lignin, en av de vanligaste biopolymererna som också är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa.
I en traditionell bränslecell är bränslet oftast vätgas som reagerar med luftens syre. Den kemiska energin omvandlas i bränslecellen till el (elektroner), vatten och värme. Så mycket som 96 procent av den vätgas som produceras i världen idag kommer från icke förnybara källor och ger upphov till utsläpp av koldioxid. Även etanol eller metanol används som bränsle, men även här blir biprodukten koldioxid. Elektroderna, nödvändiga för att dra till sig de flyende elektronerna, består oftast av platina, som både är dyrt och sällsynt.
Leder både elektroner och protoner
När de aromatiska bensendiolerna i ligninet används som bränsle fungerar dock inte metallelektroder eftersom reaktionen är lite mera komplex. Istället använder forskarna den populära ledande polymeren PEDOT:PSS som elektrodmaterial. Polymeren har den intressanta egenskapen att den är elektriskt ledande samtidigt som den har ett överskott av protoner och leder därför både elektroner och protoner.
– PEDOT:PSS fungerar som en perfekt katalysator för reaktionen med bensendioler, som katekol, säger Xavier Crispin.
Den kemiska energin i bränslecellen omvandlas här till el utan att bilda koldioxid.
De är inte heller många forskargrupper som har studerat PEDOT:PSS som elektrod- och katalysatormaterial.
Schematisk beskrivning av den supergröna bränslecellen.
Likvärdiga i elproduktion
– Det finns en fundamental okunskap kring PEDOT:PSS inom elektrokemin, konstaterar Xavier Crispin, stolt över Canyan Che, doktorand, och Mikhail Vagin, förste forskningsingenjör, som är de i gruppen som i huvudsak har arbetat med bränslecellen.
Enligt forskarnas beräkningar ska mängden el bränslecellen producerar ligga i samma storleksordning som dagens etanol- eller metanoldrivna bränsleceller.
– En effektiv metod att framställa katekol ut ur lignin finns i dag och vi är först i världen med att demonstrera en bränslecell som drivs av bränsle från skogsråvaran lignin, konstaterar Xavier Crispin.
Det som återstår är att förbättra och optimera funktionen.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Advanced Sustainable Systems.
Forskningen, som är en del av Digital Cellulosa Center, finansieras av Vinnova och ingår även i regeringens strategiska satsning på Avancerade funktionella material, AFM, vid LiU.
– Vi har valt ett annat angreppssätt än många andra forskare då vi koncentrerat oss på Airbnb:s framfart i en medelstor stad – Utrecht i Nederländerna – som inte är direkt associerad med stora turismflöden utan är mer känd som universitetsstad. Annars är forskningen oftast knuten till stora turiststäder som Barcelona eller San Francisco, säger Dimitri Ioannides, professor och centrumledare för ETOUR.
Studien, som Dimitri genomfört tillsammans med kollegan Michael Röslmaier, visar att Airbnb har haft en snabb expansion i staden. Mellan augusti 2016 och oktober 2017 ökade antalet med 80 procent, från 1212 till 2156 stycken.
Den högsta tätheten av korttidsboenden är i stadens centrum där också de flesta turistattraktioner ligger. Studien har också visat att Airbnb bidrar till att förändra stadsbilden i olika bostadsområden eftersom utbudet av affärer, kaféer och restauranger anpassas till turisterna.
Airbnb i områden med få barn
– Det är också vanligare att Airbnb etableras i områden med få barnfamiljer och med få låginkomsttagare, säger Dimitri Ioannides.
Annan forskning visar att utvecklingen av Airbnb, världen över, har gjort att vissa områden i större städer endast eller till stor del erbjuder korttidsboenden för turister. Detta har gjort det svårare att hitta permanent boende till bra priser, vilket i förlängningen kan leda till bostadsbrist och ett växande motstånd mot Airbnb.
– Det finns absolut skäl att tro att vissa områden i medelstora städer, som Utrecht – med en växande turismbildning och en avsaknad av tydligt riktad politik kring korttidsuthyrning – kan omvandlas till så kallade ”turismbubblor”. Då är det viktigt att ställa sig frågan hur det kommer påverka de lokalt boende och deras möjligheter att hitta boende för skäliga priser, säger Dimitri Ioannides.
I kommande studier hoppas också forskarna vid ETOUR kunna studera vad den nya uthyrningstrenden har för effekter på arbetsmarknaden inom turismnäringen.
– Vi vill exempelvis undersöka hur denna utveckling påverkar de som arbetar inom den plattformsbaserade tjänstesektorn, såsom Airbnb, säger Dimitri Ioannides.
Kontaktperson: Dimitri Ioannides, professor och centrumledare för turismforskningsinstitutet ETOUR, dimitri.ioannides@miun.se
Vackra människor får en rad olika fördelar av sitt utseende. De är mer populära, träffar fler partner, får bättre betyg, bättre jobb och har högre löner … Listan verkar kunna göras hur lång som helst.
– Det finns en tydlig koppling mellan utseende och inkomst. Vackra människor tjänar mer, fula människor tjänar mindre, säger nationalekonomen Niclas Berggren.
Det stämmer överens med annan forskning om utseendets betydelse. Den amerikanska psykologiprofessorn Judith Longlois, University of Texas at Austin, gjorde år 2000 en forskningsöversikt som visade att det finns en allmän premiering av skönhet. Förklaringen är att vi tenderar att tillskriva vackra människor även andra positiva egenskaper – trevliga, intelligenta och duktiga. Denna tendens brukar kallas halo-effekt. Kanske är det just genom att snyggingarna generellt behandlas bättre som de trivs och upplevs som trevliga.
Skönheten har betydelse
Frågan är vad det betyder i höstens riksdagsval. Hur snygga är våra politiker egentligen? Och klarar vi att se bakom ytan?
Ebba Bush Thor (KD), Jan Björklund (L), Ulf Kristersson (M) och Annie Lööf (C). Bild: Wikimedia
Niclas Berggren forskar på skönhetens betydelse i politiken vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm.
– Vi inspirerades av tidigare nationalekonomiska studier om ”skönhetspremier” på arbetsmarknaden, och ville veta om detta samband även gäller bland politiker.
Det gör det. Snygga politiker får fler röster.
Niclas Berggren och hans kollegor var bland de första i världen som studerade sambandet. De lät över tiotusen personer från bland annat Sverige, Tyskland, USA och Australien titta på ansiktsbilder av ett stort antal finska politiker, och bedöma hur attraktiva de var på en femgradig skala, från oattraktiv till väldigt attraktiv.
Den statistiska analysen visade tydligt att ju högre skönhetspoäng de finska politikerna fick, desto fler röster hade de också fått bland väljarna.
Lika snygga världen över
– Vi såg nästan ingen skillnad alls mellan respondenter i olika länder i hur politikerna bedömdes. Enigheten om den genomsnittliga skönheten för en given politiker var väldigt stor oavsett var de som bedömde utseendet kom ifrån.
Samstämmigheten i sig är inte så konstig. I grunden är det samma parametrar som ligger bakom vad som anses vackert i de flesta kulturer. Framför allt handlar det om symmetri, något som i sin tur kan ha en evolutionär bakgrund.
– Den som har ett symmetriskt ansikte upplevs oftast som vackrare än den som har ett asymmetriskt ansikte, säger Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet.
Gustav Fridolin och Isabella Lövin (MP). Bild: Miljöpartiet
Den biologiska förklaringen är att symmetri kan vara en indikation på goda gener, att vi är starka och friska – och därmed är fertila och kan få friska barn. Regelbundna drag tilltalar både människor och djur och kan tolkas som ett tecken på att man evolutionärt klarat av både miljömässig och utvecklingsmässig stress.
– Att avvika mycket från symmetriska drag kan vara ett tecken på hälsoproblem. Även djur kan undvika alltför stor asymmetri hos en möjlig partner eftersom det kan vara förknippat med något sjukligt, säger hon.
Detta uppfattar vi som attraktivt
Symmetriska drag. Lagom proportioner mellan ögon, näsa och mun, inte allt för avvikande. Detta bekräftas av att ett genomsnittsansikte, som uppstår när flera ansiktsbilder slagits samman, bedöms vara vackrare än varje ansikte för sig.
Sexuell dimorfism. Typiskt manliga drag hos män och typiskt kvinnliga drag hos kvinnor. Hos kvinnor kan det vara stora ögon, stora läppar och höga kindben. Hos män kan det vara breda käkar.
Ungdom. Slät hud och frisk färg. När ansiktsbilder manipulerats för att se yngre/barnsligare ut – stora ögon och ett ökat avstånd mellan näsa och mun – upplevs denna fiktiva person som mer attraktiv.
Allt detta förknippas evolutionärt med hälsa och fertilitet. Dessutom upplevs attraktiva människor också ha andra positiva egenskaper, vilket ger dem framgång på diverse olika plan.
Tillbaka till finska politikerna som fått fler röster om de ansågs attraktiva.
Att forskarna valde just finska politiker, både lokalpolitiker och riksdagspolitiker från 1929 och framåt, är att personval är obligatoriskt i Finland. Väljarna måste kryssa för en person på partiernas lista. Det var alltså lätt för forskarna att jämföra attraktionsomdömena med röstdata för varje enskild politiker.
– Jämför vi två politiker med bara en skönhetspoäng i skillnad, så tyder våra resultat på att det kan ge uppemot 20 procent fler röster för den som ser bättre ut. Det är en ganska stor och tydlig effekt!
Vänsterpolitiker gynnas mindre av skönhet
Niclas Berggren understryker dock att skönhetspoängen inte återspeglar kompetens. Försökspersonerna (som inte kände till respektive politiker) hade också fått bedöma kompetens utifrån utseendet. Det jämfördes sedan med objektiva mått på kompetens, som utbildning och yrke.
– Folk tolkar inte skönheten som tecken på kompetens, ändå kvarstår skönhetseffekten i valsituationen. Vår tolkning är att vackra politiker värderas högre, antingen för att andra människor tycker om att se på dem, eller för att snygga politiker är bättre på social interaktion. Det kan vara en effekt av att de alltid fått ett bättre bemötande, baserat på sin skönhet, och därmed vuxit upp med gott självförtroende. En större social förmåga kan göra att dessa politiker kanske uppfattas som mer trovärdiga och tilltalande när de framträder i tv.
Både vänster- och högerpolitiker gynnas av att vara vackra. Men högerpersoner något mer, och särskilt i lokalval. Där är ”skönhetspremien” mer än dubbelt så stor. Förra våren visade Niclas Berggren och hans kollegor att en extra skönhetspoäng bland vänsterpolitiker ger ungefär 8 procent fler röster, men uppemot 21 procent fler röster bland högerpolitiker i kommunalvalen.
Högerpolitiker är snyggare
– Vi kan konstatera att högerpolitiker i genomsnitt ser betydligt bättre ut. I alla fall enligt respondenternas subjektiva bedömning, utan kunskap om vem personen ifråga var.
Men varför är just högerpolitiker snyggare? Niclas Berggren vänder på det. De snygga är mer högerorienterade, menar han.
– Vackra människor är mer framgångsrika på arbetsmarknaden. Och om man tjänar mycket pengar är man kanske mindre intresserad av omfördelning – och söker sig till en mer liberal/konservativ politik. Högermänniskor tjänar i genomsnitt mer pengar.
Att sambandet mellan skönhet och högerpolitik förstärks i lokalval, förklarar han med att väljarna där ofta är sämre informerade om personernas politik. Då är det lätt att bara gå på utseendet när man ska rösta.
– Skönhet värderas uppenbarligen högt i både ekonomiska och politiska beslutssituationer. Det är intressant eftersom det får oss att fundera över hur det politiska spelet egentligen fungerar och visar på grunderna för våra röstbeslut.
Även om vi dras till vackra människor så kan vi fatta klokare beslut om vi förstår mekanismerna bakom ytans dragningskraft. Kanske något att ta med sig till valurnorna i höst.
Text: Eva Barkeman
I våra vardagliga liv ställs vi ofta inför moraliska frågor. Till exempel om dödsstraff är moraliskt försvarbart eller vems ansvar det är att stoppa den globala uppvärmningen. Eftersom vi vägleds av svar på sådana frågor fyller vårt moraliska tänkande och våra moraliska normer viktiga psykologiska och sociala funktioner.
Emma Beckmans doktorsavhandling handlar om moralisk misstagsteori, den metaetiska uppfattningen att inga moraliska omdömen eller påståenden är sanna. En av hennes slutsatser är att misstagsteorin skulle kunna vara sann. En annan är att om vi accepterar misstagsteorin så skulle moralens sociala och psykologiska funktioner ändå kunna fyllas om vi på andra sätt fortsätter att tänka och agera som om inget misstag förelåg.
– De som försvarar misstagsteorin är en slags skeptiker. Om de har rätt, så finns inga sanna svar på moraliska frågor. Det är exempelvis varken sant att dödsstraff är moraliskt försvarbart, eller att dödsstraff är moraliskt förkastligt. Förklaringen till att det är så, menar många misstagsteoretiker, är att det helt enkelt inte finns några moraliska egenskaper eller fakta, säger Emma Beckman.
Moralen som rollspel
I sin avhandling diskuterar Emma Beckman två argument för teorin. Båda försöker visa att det moraliska tänkandet förutsätter att moraliska egenskaper erbjuder en sorts speciellt tvingande eller på annat sätt unika skäl för handling men att det inte kan finnas några sådana egenskaper.
Enligt henne lyckas inget av dessa argument ge oss starka skäl att tro att misstagsteorin är sann. Hon diskuterar också invändningar som försökt visa att misstagsteorin har ohållbara konsekvenser, och argumenterar för att inget av dessa ger oss starka skäl att tro att misstagsteorin är felaktig.
Men vad skulle hända med vardagsmoralen om vi upptäckte att misstagsteorin var sann?
– Våra moraliska övertygelser spelar en viktig roll i våra liv. De påverkar till exempel våra tankar om vilken person vi vill vara eller bli och hur vi relaterar till dem vi bryr oss om. Om vi skulle upptäcka att misstagsteorin är sann så är frågan hur vi skulle kunna bevara det som gör moralen viktig för oss.
– Jag argumenterar för att vi kan göra det genom att låtsas att vi lever i en värld med moraliska egenskaper. Specifikt så bör vi tänka och samtala moraliskt på det sätt som man tänker och samtalar när man roll-spelar, ”lajvar”, i ett levande rollspel.
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier och anses vara en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. Nu kommer resultaten från ett globalt forskningssamarbete för att hitta källan till parasiten:
En stam från Koreahalvön har identifierats som en ursprungsstam för parasiten, som började spridas i början på 1900-talet när den globala handeln med amfibier startade.
Infektionen från Batrachochytrium dendrobatidis är en global farsot och det har tidigare inte varit känt var den uppkom eller hur den har spritts. För att kunna spåra källan har forskarna analyserat prover som samlats in från hela världen och använt modern genomanalys för att identifiera det gemensamma ursprunget för de olika stammarna av parasitsvampen.
Parasitsvamp dödar grodor
Antalet amfibier har minskat kraftigt i världen under senare år. Det uppskattas att mer än en tredjedel av antalet arter är hotade. Många orsaker har identifierats, bland annat förändringar i livsmiljöer, föroreningar och sjukdomar. En av de allvarligaste sjukdomarna som kan drabba amfibier är en infektion, chytridomykos, orsakad av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis, en gisselsvamp.
Chytridomykos påverkar vattenbalansen i amfibier och leder till hjärtstillestånd. Forskare vid avdelningen för zooekologi, Uppsala universitet har samarbetat med forskare världen över i en studie ledd av Imperial College London för att hitta källan till infektionen. Bild: Johnson/Speare, via Wikimedia Commons
En stam, bdASIA-1 från Koreahalvön, visade sig utgöra grunden för många andra stammar. Denna stam har korsat sig med en annan och en ny och för grodorna allvarligt sjukdomsframkallande stam, kallad bdGPL, har uppstått och spritts över världen.
Jacob Höglund, professor i zoologisk bevarandebiologi vid Uppsala universitet, är en forskarna bakom studien.
Svampen vanlig i svenska vatten
– Vårt bidrag omfattar prover tagna från en lokal i Skåne. Vår forskargrupp, ledd av mig själv och professor Anssi Laurila, har sedan 2013 kartlagt svampens förekomst i Sverige. Tillsammans med vår doktorand Sara Meurling och post-doc Simon Kärvemo har vi kunnat visa att svampen möjligen invaderat landet så sent som under 2000-talet och att den numera finns i hälften av undersökta lekvattnen i Skåne och Uppland, säger Jacob Höglund.
By Photo credit: Forrest Brem [CC BY 2.5 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons
För att ta reda på hur parasiten spritts analyserades DNA för att se hur genomet förändrats över tid. Genom att studera genomvariation går det att se när dessa förändringar skedde och på det sättet bestämma när svampen började spridas. Analysen visar att parasiten började spridas globalt i början på 1900-talet, vilket sammanföll med början på den internationella handeln med amfibier.
– Svampen har bekräftats hos nästan 700 arter groddjur världen över och tillskrivs den direkta orsaken till att cirka 100 arter dött ut. Vi har gjort experimentella infektionsstudier i samarbete med SVA och våra preliminära resultat påvisar en förhöjd dödlighet hos infekterade larver och smågrodor hos vissa i Sverige förekommande grodarter, bland annat den utrotningshotade grönfläckiga paddan, säger Jacob Höglund.
Fler än två miljoner svenskars dricksvatten filtreras genom sand och grus.
Sandy Chan och Catherine Paul, forskare i teknisk vattenresurslära respektive teknisk mikrobiologi vid Lunds Tekniska Universitet, har gjort en på plats-studie i Ringsjöverket i Skåne. Deras rön visar, lite oväntat, att äldre sand- och gruslager fungerar bättre än nya.
Förklaringen handlar om mikroorganismer. Det är alltså inte bara sandkornen som gör grovgörat genom att mekaniskt filtrera bort smuts från vatten – vilket man trodde när de här anläggningarna en gång började byggas i slutet av 1800-talet.
Miljövänlig rening – Sandfiltrering är redan från början en hållbar reningsmetod. Den kräver inga farliga kemikalier och generar inget miljöfarligt avfall. Med de här nya rönen blir den ännu mer attraktiv, säger Catherine Paul.
Att sandfilter innehåller mikroorganismer är inte helt ny kunskap. Dock har man trott att sandfilter bidrar till att minska antalet bakterier – men så är det alltså inte.
– Snarare är det så att sandfiltreringen ändrar sammansättningen av mikroorganismerna, och då till det bättre. Bakterierna undanröjer många skadliga bakterier, virus, parasiter och andra otrevliga ämnen. Exempelvis har vi sett att gamla sandbäddar alltid filtrerade bort förorenande e-colibakterier, vilket ny sand ibland hade svårt med, säger Catherine Paul.
Kvar finns många oskadliga bakterier som följer med dricksvattnet.
Sandfloran spelar roll för välmåendet Inte nog med att äldre filter tycks vara effektivare. Bakteriekulturerna skiljer sig också åt. Vilken sand som var med från början styr vilka mikroorganismer som växer till sig. Likaså vilken ”mat” de får, alltså vilken typ av smuts som finns i vattnet. Det färdiga dricksvattnets bakterieflora påverkas därmed av vilket sandfilter det har passerat.
– Precis som vi alltmer börja tala om hur viktig vår tarmflora är för vårt välmående, bör vi också börja prata om vår ”sandflora”. Vi behöver bra sandflora för att hålla bort farliga ämnen från dricksvattnet, så den är viktig för vårt välmående. Bakteriefloran i kranvattnet varierar, och vi vet än så länge väldigt lite om hur den påverkar oss. Den frågan vill vi gärna gräva vidare i, säger Catherine Paul.
Läge använda surdegsmetoden Tack vare den här kunskapen går det att bygga nya sandfilter bättre och lättare justera befintliga.
– Man kan likna det vid att baka surdegsbröd. När nya ska byggas tas sand från äldre filtreringsanläggningar.
En annan vinst med att bättre förstå sandfiltrens mikroorganismer är att kunskapen banar väg för ett effektivare varningssystem via så kallad DNA-baserad flödescytometri. Med den här tekniken kortas svarstiden från en till tre dagar till 15 minuter.
En tredje fördel med att förstå sandfloran handlar om att lättare kunna anpassa filtren till förändrade klimatförhållanden.
– Biologiska system påverkas av fukt, temperaturer och annat som förväntas förändras till följd av klimatförändringar. Vi behöver på förhand förstå hur förändringarna påverkar ”sandfloran” så att vi också i framtiden har rent dricksvatten.
Så renas vårt dricksvatten
Vattenrening med hjälp av långsamfilter är en beprövad teknik och infördes i slutet av 1800-talet. Tanken var att sand- och gruslagret på mekanisk väg skulle sila bort smuts. Nu vet man att det är framförallt bakterierna som renar vattnet. Befolkningen i Skåne, Linköping, Jönköping och delar av Stockholm får sitt vatten via långsamfilter.
Andra metoder som används för rening av dricksvatten är bland annat aktivt kolfilter, ultrafilter samt desinfektion med UV-ljus. Olika vattenverk kan ha olika reninssteg i sin process och detta varierar beroende på vattnets kvalitet samt mängden vatten som måste produceras.
Övervikt, trångt svalg, neurologiska sjukdomar samt hormonstörningar har hittills pekats ut som orsak till sömnapné. Men även personer utan den bakgrunden kan drabbas. En avhandling vid Umeå universitet visar att vävnadsskador i gomseglet även är en viktig faktor som bidrar till sömnapné och störningar i svalgfunktionen.
Vibrationer skadar vävnaden i svalget – Det är som att vävnadsskadorna i gomseglet gör att svalget mer eller mindre kollapsar under sömn. Troligen uppkommer skadorna till följd av de ständiga vibrationer vävnaden utsätts för genom snarkningen, säger Farhan Shah, doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet.
I sin avhandling redovisar Farhan Shah en studie där hans forskargrupp har undersökt åtta patienter som snarkat i många år samt 14 patienter med både snarkning och sömnapné. Dessa har jämförts mot en kontrollgrupp med 18 icke-snarkande personer. Personerna i studien undersöktes med nattlig sömnregistrering för andningsuppehåll och snarkning. Störningar i sväljningsfunktionen undersöktes med röntgen.
Vävnadsprover från deltagarnas gomsegel analyserades för att se skador i muskler och nerver. Resultaten visar att snarkare och sömnapnépatienter hade omfattande skador i både nerver och muskler. Skadorna stod i proportion till graden av sväljstörning och antalet nattliga obstruktioner i andningsvägarna under sömnen.
Nerverna i gomseglet hos snarkare och sömnapnépatienter innehöll färre nervtrådar och färre celler som bidrar till att nervtrådarna överlever och återbildas. Nerverna hade också ökat inslag av bindväv. Vid muskelanalys kunde man se att en stor del av gomseglets muskelfibrer var tillbakabildade då de hade förlorat kontakten med de nerver som försörjer dem.
Sömnapné en folksjukdom Det gick även att se förändringar av proteinstrukturer i muskelfibrernas cellmembran och cellskelett hos snarkare och sömnapnépatienterna. Sådana förändringar ger muskelsvaghet och har tidigare bara konstaterats vid genetiska muskelsjukdomar.
– Fortsatt forskning behövs för att se om behandling som förhindrar skador på nerver och muskler skulle kunna bota eller åtminstone förhindra en försämring för snarkare och sömnapnépatienter. Det vore en stor vinst eftersom sömnapné är en stor folksjukdom, säger Farhan Shah.
Mer än 400 000 svenskar beräknas lida av sömnapné
Tillståndet kännetecknas av snarkning och återkommande andningsuppehåll under sömnen. Det skapar ett stresspåslag för kroppen och en påvisad riskökning för högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och för tidig död.
Sömnapné beräknas kosta sjukvården en miljard kronor om året. Därutöver tillkommer en okänd kostnad för samhället i form av ökade olycksrisker och sänkt produktivitet till följd av störd sömn
Kontakt:
Farhan Shah (engelsktalande), farhan.shah@umu.se, 090-786 51 36
Tidigare forskning har visat att i åldrande celler slutar organellerna att fungera en efter en. Det är oklart vad som orsakar detta. Organeller är cellens motsvarighet till kroppens organ. Eftersom organellerna tillsammans motverkar de proteinskador och problem som uppstår i celler så har deras funktion stor betydelse för vårt åldrande och vår hälsa. Deras samspel hindrar därmed att åldersrelaterade sjukdomar uppstår.
– Hela projektet syftar till att hitta nya sätt att angripa åldrandets problematik och på sikt kunna bromsa eller behandla uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar som till exempel neurologiska sjukdomar och demens, förklarar Martin Ott, professor vid Stockholms universitet.
När, hur och varför
En av cellens organeller är mitokondrien och den fungerar som cellens kraftverk. Den nya studien som utförts under ledning av Martin Ott vid Stockholms universitet, visar att det är mitokondriens produktion av proteiner som kontrollerar hela cellens välmående via tidigare okända kommunikationslänkar. När mitokondrierna utsätts för stress aktiveras ett skyddsprogram som håller igång cellens alla funktioner, något som också sker när celler åldras. Men studien visar att ju äldre cellen blir desto sämre fungerar kommunikationen mellan organellerna vilket gör att effekterna försämras eller uteblir.
– Det har varit ett väldigt givande och inspirerande samarbetsprojekt där varje forskningsgrupp har bidragit med sin expertis. Det vi nu vill fortsätta att utreda är när, hur och varför kommunikationen mellan cellernas organeller slutar fungera under åldrandet, berättar Claes Andréasson, docent vid Stockholms universitet och en seniorförfattare till studien.
Resultaten grundar sig på studier av jästceller. Även om jäst kan tyckas ha få likheter med människan så är de mekanismer som styr åldrandet på cellnivå uråldriga och de samma. Förväntan på att de åldrandemekanismer som identifieras på cellnivå också är verksamma i humana celler är därför stora.
Fem forskargrupper vid Stockholms och Göteborgs universitet är knutna till projektet som leds av Professor Thomas Nyström vid Göteborgs universitet. Forskarna i Göteborg har fokus på studier av den åldrande jästcellens form, vilket undersöks med högupplöst elektronmikroskopi och efter viktiga gener. Kollegorna i Stockholm studerar de proteiner som generna kodar för, och reder ut exakt vad proteinerna gör i cellen.
– De som väljer att bo i detta område kan vara en selekterad grupp som prioriterar närhet till de centrala delarna av staden och kanske accepterar en högre ljudnivå. Det kan också vara så att bostadsbristen centralt i större städer höjer toleransen för vad man accepterar i sin boendemiljö, säger Helena Hasslöf, legitimerad läkare och doktorand på Arbets- och miljömedicin (AMM), Sahlgrenska akademin.
Det undersökta området ligger i Gårda i centrala Göteborg, intill E6/E20, med spårvagnar och en järnvägsbro som andra bullerkällor. Resultaten i den rapport som tagits fram bygger på beräkningar av bullernivåer i området och de boendes egna uppfattningar om hur mycket de störs.
Innergård från bostadsområdet i Gårda, Göteborg. Bild: Mikael Ögren
Materialet i rapporten presenteras i en tid av diskussioner om bostadsbrist centralt i större städer, förändrade bullerregler och förtätad bebyggelse i framför allt storstädernas centrala delar.
Smart design gör bullret mindre störande De förväntningar forskarna hade på resultaten byggde delvis på en tidigare undersökning i Klippan, ett liknande bullerutsatt område i Göteborg där andelen störda var över 30 procent. Denna gång gav dock boendeenkäterna en helt annan bild.
I det aktuella bostadsområdet i Gårda var det bara 7 procent av de boende som klassificerades som störda av trafikbullret, mot förväntade 25 procent. I de bullrigaste delarna (60-70 dB) var andelen störda 12 procent. För att räknas som störd av bullret krävdes att man uppgett att man störs ”ganska mycket”, ”mycket” eller ”oerhört mycket”.
Områdets design, med bland annat bullerplank och u-formade huskroppar, tros vara en del av förklaringen till att så få ansåg sig störda. 96 procent uppgav att det fanns tystnad inne i bostaden och 82 procent sa sig ha ett helt tyst rum. Dessa siffror är högre än vad man fann i Klippan där störningsgraden var högre och huskroppar som avskärmar bullerkällor inte finns på samma sätt som i Gårda. Nya byggmetoder, med exempelvis effektiv ljudisolering, skulle också kunna bidra till den låga störningsgraden.
Trafikbuller ger sömnproblem och stress Trafikbuller orsakar många olika problem som upplevda störningar, sömnproblem och stressreaktioner i kroppen. Det ger även ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, försämrad talförståelse och kommunikation samt försämrad inlärning och prestation.
Att dagens byggnadsstandard ofta kan bidra till bra ljudmiljö inomhus beskrivs i Folkhälsomyndighetens senaste miljöhälsorapport från 2017. Samtidigt kvarstår den bullriga utomhusmiljön vid bostaden.
– Även om man kan använda modern byggteknik för att skapa bra ljudmiljö inomhus så exponeras man fortfarande för bullriga miljöer utomhus i bostadens närhet. Enligt Miljöhälsorapport 2017 har studier visat att effekter av utomhusmiljön inte går att bortse från ur ett hälsoperspektiv, konstaterar Helena Hasslöf.
Hjärnan består av nervceller (neuron) som är kopplade till varandra i nätverk. Eftersom hjärnan arbetar med bearbetning och överföring av information, är det viktigt att förstå hur kopplingarna mellan neuronen fungerar och på vilket sätt de avgör hur cellerna ska samspela. Kunskapen om spelreglerna är nödvändig för att förstå hur den friska och sjuka hjärnan fungerar.
Styr överlevnadsfunktioner Forskargruppen vid Karolinska institutet studerade en grupp neuron i hypothalamus, den del av hjärnan som styr grundläggande överlevnadsfunktioner som aptit, fortplantning och aggression. Dessa så kallade TIDA-neuron (tuberoinfundibulära dopamin-neuron) signalerar genom dopamin och styr frisättningen av hormoner från hypofysen.
TIDA-cellerna i råttor har även så kallade robusta oscillationer (rytmiska svängningar) i sin elektriska aktivitet. Oscillationerna är perfekt synkroniserade mellan neuronen, så att när en våg börjar i en cell så börjar den exakt samtidigt även i alla andra TIDA-neuron. De har också alltid exakt samma frekvens, oavsett om den uppmäts i olika neuron eller till och med i olika djur.
Saknar kanalförbindelser mellan cellerna Helt oväntat upptäckte forskarna att TIDA-cellerna i råtta och mus betedde sig annorlunda. Till skillnad från råttans, var mössens oscillationer oregelbundna, snabbare och varierade kraftigt i frekvens från djur till djur, och från cell till cell. Orsaken visade sig vara att mössens TIDA-celler helt saknade så kallade gap junctions, ett slags proteinrör som är vanligt förekommande i centrala nervsystemet hos däggdjur (inklusive människa) och som fungerar som molekylära kanaler mellan cellerna. Råttans TIDA-celler var däremot förbundna genom mycket starka sådana kanalförbindelser.
– Ofta antar vi att hjärnan är likadant uppbyggd hos relativt närbesläktade arter som råtta och mus, men i det här fallet har de fått fundamentalt olika kopplingsscheman i likartade grupper av nervceller, säger Christian Broberger, senior forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.
Påverkar många av hjärnans funktioner
Kanalförbindelserna fungerar parallellt med de mer klassiska nervcellskopplingarna i form av synapser i hjärnan. Den aktuella upptäckten ger forskarna en ny modell för att studera betydelsen av kanalförbindelser eftersom samma sorts nervceller hos gnagare nu kan studeras med och utan gap junctions. Tidigare metoder har haft begränsningar då exempelvis de kemiska substanser som använts för att blockera kanalförbindelserna interagerar med många andra proteiner. Med den nya modellen har forskarna kunnat visa att kanalförbindelserna inte bara är viktiga för att synkronisera celler i en och samma oscillation, utan även avgör vilken frekvens oscillationen ska hålla.
– Upptäckten är viktig eftersom oscillationer i nervcellsaktivitet är mycket vanligt i många olika delar av hjärnan och bidrar till sömn, minne, tolkning av synintryck och reglering av hormonfrisättning, men även ses vid sjukdomar som epilepsi och Parkinsons sjukdom, säger Christian Broberger.
Studien finansierades av ERC-startanslag, Vetenskapsrådet, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes på KI, Hjärnfonden, Novo Nordisk Fonden och Karolinska Institutets stiftelser och fonder.
Kosmiska tomrum är miljontals ljusår stora områden med färre och glesare fördelade galaxer än i medeltal. Däremellan finns galaxhopar, de mest massiva objekten som bildats i universum, så tunga som en miljon miljarder solar. Gravitationen styr hur snabbt tomrum och galaxhopar växer, och hur glesa, eller täta de blir. Såvitt man vet verkar gravitationen enligt Einsteins allmänna relativitetsteori, men på mycket stora avstånd och i glesa områden har teorin ännu inte precisionstestats.
Forskaren Martin Sahlén vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet och Joseph Silk vid Johns Hopkins University, Institut d’Astrophysique de Paris, Université Paris Diderot och University of Oxford, har beräknat hur små avvikelser från Einsteins relativitetsteori på stora avstånd skulle påverka hur många, hur stora och hur täta tomrum och galaxhopar det finns i universum. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Physical Review D.
Rejält ökad kunskap
– Resultaten visar att vi genom att räkna tomrum och galaxhopar med nästa generations satelliter och teleskop, kan komma att upptäcka avvikelser från Einsteins teori så små som några procent. Det här skulle innebära en flerhundrafaldig förbättring av vår kunskap om hur gravitationen verkar på stora avstånd i universum, och kanske också kunna ge en förklaring till den mörka energin, säger Martin Sahlén, forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet
Tidigare har författarna visat att det största kända tomrummets och den största kända galaxhopens samtidiga existens kräver att det finns mörk energi i universum.
Det är först under de senaste åren som astronomiska kartläggningar av himlen blivit så stora och detaljerade att man börjat kunna sätta samman större kataloger över universums tomrum.
Nya möjligheter att studera mörk energi
Upptäckten öppnar för nya möjligheter att studera mörk energi och gravitation med de framtida storskaliga kartläggningar som planeras med nästa generations satelliter och teleskop.
Stora projekt som satelliten Euclid, teleskopen 4MOST och Large Synoptic Survey Telescope samt det gigantiska radioteleskopet Square Kilometre Array kommer under nästa årtionde att kunna kartlägga miljontals tomrum och galaxhopar, upp till tio miljarder år bakåt i tiden. Forskare vid Uppsala universitet deltar i arbetet kring 4MOST, Square Kilometre Array och Euclid.
Fotnot: Arbetet i studien har delvis utförts på Johns Hopkins University, USA, i samband med en vistelse som Fulbright Visiting Scholar.
Kontakt:
Martin Sahlén, forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, martin.sahlen@physics.uu.se, 018-471 59 71, 076-184 42 40
Glaspärlor från en ö i Stilla havet har kunnat användas för att datera det stora asteroidnedslag som utrotade dinosaurierna. Pärlorna bildades vid nedslaget, som bland annat orsakade tsunamis och jordbävningar och ledde till massdöd av både djur och växter för 66 miljoner år sedan.
På den tropiska ön Gorgonilla i Stilla havet utanför Colombia har forskare studerat ett två centimeter tjockt lager med glaspärlor som bildades vid nedslaget av den asteroid som bland annat utplånade dinosaurierna.
Resultaten är det första beviset på att även tropikerna drabbades av massdöd och att växter utplånades.Forskarna kunde också se att några år efter nedslaget var det ormbunkar som var först med att täcka marken och att nedslaget, som skedde 2 000 kilometer från ön Gorgonilla, orsakade kraftiga tsunamis, jordskred, förskjutningar och jordbävningar under flera veckor efter asteroiden.
Glaspärlor haglade efter nedslaget Tack vare de välbevarade glaspärlorna kunde forskarna göra den mest exakta dateringen hittills för händelsen. Nedslaget inträffade för 66,05 miljoner år sedan. En tvärvetenskaplig forskargrupp, med deltagare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, presenterar de nya resultaten i den prestigefyllda tidskriften Geology.
I den katastrofala kollisionen med den 10 kilometer stora asteroiden bildades glaspärlor som finns kvar än i dag. Rekonstruktion: Pollyanna von Knorring.
Forskarna har alltså identifierat ett lager med tektiter (små glaspärlor) i Colombia vilka härrör från asteroidnedslaget som bland annat utplånade dinosaurierna. Med hjälp av radiometriska mätningar med den så kallade argon-argon metoden (40Ar / 39Ar) har man kunnat datera glaspärlorna till en exakt ålder på 66,05 miljoner år, vilket innebär att de utgör gränsen mellan de geologiska perioderna krita och paleogen.
Man har även spårat direkta effekter av nedslaget. Stora jordbävningar spred sig från nedslagsplatsen i Mexiko och orsakade omfattande förskjutningar av landmassor vilket går att se spår av i Gorgonillas berglager.
Den lilla obebodda ön Gorgonilla ligger 35 km från Colombias Stillahavskust. Ön täcks av tropisk skog och är omgiven av korallrev. På ön återfinns det två centimeter tjocka lagret som upptäcktes av den colombianska geologen Hermann D. Bermúdez.
Ormbunkar först Professor Vivi Vajda från Naturhistoriska riksmuseet deltog i studien genom att studera fossila växtsporer från bergarterna under och över skiktet med glaspärlor. Med hjälp av dessa kunde hon påvisa att även tropikerna drabbades av samma omfattande utplåning av växter som resten av världen för 66 miljoner år sedan.
Dessa resultat utgör de första bevisen för att vegetationen drabbades av massdöd även i tropikerna och att de första växterna som återhämtade sig efter katastrofen utgjordes av ormbunkar som koloniserade kontinenterna efter förödelsen.
På ön Gorgonilla utanför Colombia hittades välbevarade glaspärlor. De bildades samtidigt som asteroiden slog ned för 66 miljoner år sedan. Bild: Hermann Bermúdez
Välbevarade glaspärlor Det exceptionella med lagret av glaspärlor på Gorgonilla är att de utgör de bäst bevarade tektiterna i världen och de har bevarat sin ursprungliga kemiska sammansättning, trots att det förflutit över 66 miljoner år. Därför har man kunnat utföra med mest exakta dateringarna hittills. Tektiterna bildades då berggrunden i Mexiko smälte tillsammans med den 10 km stora asteroiden, för att sedan kylas av uppe i atmosfären och bilda pärlor främst bestående av kisel. Dessa transporterades över 2 000 kilometer för att hamna på det som idag är ön Gorgonilla.
Kontakt: Vivi Vajda, professor i paleontologi, Naturhistoriska riksmuseet, Vivi.Vajda@nrm.se, 08-519 542 66
Forskarna har studerat brittiska jordbruksfåglar utifrån hur hotade de är, hur mycket ogräsfrön de äter och hur ofta de förekommer i poesi. Vilken utgångspunkt man väljer är helt avgörande för vilka arter som framstår som mest värdefulla.
– Vi tittar bara på en liten del av de värden som jordbruksfåglar kan ha. Vår viktigaste poäng är att om vi prioriterar bara en aspekt när vi arbetar med biologisk mångfald så kommer vi att missa arter som är minst lika viktiga men på ett annat sätt, säger Matt Hiron, forskare på institutionen för ekologi, SLU och försteförfattare till artikeln som nyligen publicerades i Scientific Reports.
Andra värden också viktiga I dag försvinner livsmiljöer och arter i en förödande hög hastighet, vilket enligt alla förutsägelser kommer att påverka oss människor mycket. Hotade arter och arter som utför viktiga och ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster, som till exempel pollinerande insekter, har stått i fokus för strategier om förvaltning av biologisk mångfald. Men arter kan även ha andra värden, till exempel inom konst, litteratur och musik. Dessa kulturella värden har ofta förbisetts och inte undersöks, trots vårt långvariga kulturella förhållande till naturen och dessa arter.
För att få ett mått på kulturellt värde valde forskarna att titta på hur ofta jordbruksfåglarna förekom i en databas med över en miljon dikter. De två andra kärnvärden de tittade på var bevarandevärde (sällsynthet och nedåtgående trend) och ekonomiskt värde (fåglar som äter ogräsfrön och därför skulle kunna öka produktionen i jordbruket).
Olika värden för olika arter Av de 38 arter som undersöktes var ofta bara ett litet antal arter viktiga för varje typ av värde. Men olika arter bar på olika värden. Ett exempel är bofinken – den konsumerar stora mängder ogräsfrön och hjälper därmed lantbrukarna (stort ekonomiskt värde), men den är inte ovanlig om man jämför med andra arter och den förekommer knappt i poesin (litet bevarande- respektive kulturvärde).
Kråkan å andra sidan får ett högt kulturellt värde eftersom den omnämns flitigt i poesin, men den får lågt värde i övrigt. När forskarna vägde samman alla tre typerna av värden framstod fler av dessa 38 arter som viktiga än när man bara tittade på ett värde i taget.
– Ju fler värden man tar med i beräkningen desto mer inser man att väldigt många arter är viktiga och har en roll att spela för oss människor. Detta är något vi måste ta hänsyn till i våra strategier för hur vi ska förvalta naturresurser i framtiden, säger Matt Hiron. Det vi har gjort är att utveckla ett relativt enkelt verktyg för att värdera arter, men hur man senare väger dessa värden mot varandra är en politisk fråga.
Även i svensk poesi är kråkan* en vanlig figur och många av de 38 fåglarna finns även i vårt jordbrukslandskap.
– Det vore intressant att göra motsvarande studie i Sverige. Det kanske skulle bli ett liknande resultat eller också skulle det skilja sig åt mellan länderna. Det vore förstås också spännande att titta på andra organismgrupper och miljöer, och att använda andra mått, inte minst när det gäller kulturella värden, säger Matt Hiron.
Mest värdefulla enligt poesin
Kråka (Crow)
Ringduva (Woodpigeon)
Andra duvor, inklusive skogs och turturduva (Doves, including Stock and Turtle Doves)
Sparvar (Sparrow, including House and Tree Sparrow)
Svalor (Swallow)
Mest värdefulla efter sällsynthet
Tjockfot (Stone curlew)
Vaktel (Quail)
Häcksparv (Cirl Bunting)
Kornknarr (Corncrake)
Kornsparv (Corn Bunting)
Mest värdefulla efter nedgång i population
Turturduva (Turtle Dove)
Rapphöna (Grey Partridge)
Buskskvätta (Whinchat)
Stare (Starling)
Storspov (Curlew)
Mest värdefulla enligt ekonomiskt värde (baserat på vinterpopulationsdata)
Bofink (Chaffinch)
Rapphöna (Grey Partridge)
Sånglärka (Skylark)
Skogsduva (Stock Dove)
Hämpling (Linnet)
Mest värdefulla enligt ekonomiskt värde: (baserat på sommarpopulationsdata)
Kontakt:
Matthew Hiron, postdoktor, Institutionen för ekologi; Enheten för landskapsekologi,
Sveriges lantbruksuniversitet, matthew.hiron@slu.se
Det sker både funktionella och strukturella hjärnförändringar vid inlärning av ett andraspråk, enligt forskning. Men hur påverkas hjärnan av miljön den befinner sig i vid inlärning? Spelar det till exempel någon roll om man rör på sig samtidigt som ett nytt språk lärs in? Och påverkas inlärningen av att miljön är verklighetstrogen?
Virtuell miljö bättre än plugga glosor
Mycket tyder på detta. Ett forskarlag vid Pennsylvania State University (PSU) under ledning av psykologi- och lingvistikprofessorn Ping Li, har nyligen påvisat att olika delar av hjärnan växer beroende på om man befinner sig i en digital låtsasvärld eller sitter still på sin stjärt och pluggar in glosorna mer traditionellt.
I studien fick vuxna engelsktalande amerikaner lära sig 90 kinesiska substantiv på språket mandarin; en grupp genom att se orden i en virtuell värld, förkortat VE (virtual environment) och en annan genom bildkort (Picture-world, förkortat PW).
– VE-gruppen visade sig ha en en mycket högre inlärningsacceleration jämfört med PW-gruppen. VE-gruppen behövde endast hälften så många exponeringar av substantiven för att uppnå samma resultat som PW-gruppen, förklarar doktoranden Jennifer Legualt som ingår i Ping Lis forskarlag.
Svensk studie gräver vidare
Ett svenskt forskarlag från Lunds universitet med neuropsykologen Johan Mårtensson i spetsen har just inlett en studie som gräver djupare i detta. Projektet går under namnet ”Språkträning i en virtuell värld”.
Med hjälp av Virtual Reality (VR)-teknik ska forskare i Lund och Pennsylvania tillsammans undersöka huruvida en naturlig inlärningsupplevelse, som påminner om den ett barn har vid inlärning av sitt förstaspråk, kan underlätta den språkliga absorptionen. Men också försöka identifiera optimala inlärningsmiljöer som på sikt kan hjälpa särskilda grupper, som språksvaga skolbarn och nyanlända.
I studien ingår tre grupper: En VR-grupp där man vandrar omkring i en fysisk miljö, en VE-grupp där man sitter still och ser orden i en digital värld i datorn, samt en grupp som får använda en ny variant av den associativa ord-appen UpYourVocab som optimerar ordinlärning genom att göra uppgiften lättare eller svårare beroende på hur duktig man är.
De färgade områdena indikerar förändringar i hjärnan hos tolkelever som deltog i språkstudie utförd av Johan Mårtensson och Martin Lövdén. Rött område: höger hippocampus, förändrades mest hos de tolkar som presterade bäst. Gult område: middle frontal gyrus, förändrades mest hos de som kämpade mest. Grönt område: supriora temporala gyrus, förändrades mest hos de tolkarna som presterade bäst. Blått område: inferiora temporala gyrus, förändrades för alla. Del av nätverket som används vid svårt språk.
För att kunna analysera uppkomna förändringar i hjärnan kommer deltagarna att genomgå en scanning både – före och efter språkträningen – i landets starkaste magnetröntgenkamera, som finns i Lund.
– Studien ska fokusera på sambandet mellan neuroplasticitet och inlärningsmiljö, där vi tittar på både funktionella och anatomiska förändringar i hjärnan, säger Johan Mårtensson.
Skillnad mellan vuxnas och barns inlärning
Vad är då specifikt för vuxna hjärnors förändring vid inlärning av ett nytt språk, som är fallet för nyanlända? Annika Andersson är lektor i svenska som andraspråk på Linnéuniversitet i Växjö och har doktorerat i kognitiv neurologi.
– Vad vi vet generellt är att barn lär sig ett språk mer omedvetet än vuxna och att de aktiverar rätt så begränsade områden i hjärnan som är väldigt känsliga för plasticitet, säger hon.
Men en vuxen lär sig mycket snabbare berättar hon, eftersom de har bättre förståelse för språkets uppbyggnad; eller en meta-lingvistisk medvetenhet som hon uttrycker det. Men när man jämfört personer i olika åldrar, som varit exponerade för ett andraspråk lika länge, framgår ett tydligt mönster:
– Där är det alltid de som börjat som små som är bäst. Det man lär sig omedvetet har man en bättre känsla för, säger Annika Andersson.
Modersmålet spelar roll för inlärningen
I en nyligen publicerad studie har hon tillsammans med kollegorna Marianne Gullberg och Susan Sayehli undersökt skillnader i hjärnaktivitet hos personer som har tyska respektive engelska som modersmål när de lär sig svenska som andraspråk. Det som skiljer sig åt är att tyskan har ungefär samma meningsuppbyggnad som svenskan, till skillnad från engelskan.
I studien använde sig forskarna av en ERP-mätning (EventRelaterade Potentialer) som registrerar hjärnans aktivitet i samband med att signaler skickas ut från neuronerna.
Huvan på bilden används vid ERP-mätningar. I mössan finns små hål där man kopplar in elektroder och i mitten av dem sprutas en vattenlöslig gel in. Gelen leder hjärnans elektriska potentialer till elektroderna som läser av vad som händer i hjärnan kontinuerligt millisekund för millisekund. ERP kräver inget respons från deltagaren, vilket gör att man använda det på små barn och mäta hur de bearbetar olika stimuli även om de inte klarar av att delta i ett test.
– Det fräcka med ERP är att vi kan se exakt vad som händer i hjärnan varje millisekund och upptäcka skillnader som inte går att mäta med vanliga tester, säger Annika Andersson.
Trots att båda grupperna presterade lika bra i svenskan, såg man att de med tyska som modersmål hade samma typ av hjärnaktivitet som svenska modersmålstalare.
– De med tyska som förstaspråk behövde troligtvis inte anstränga sig lika mycket som de med engelska som förstaspråk eftersom tyskarna kunde använda sig av samma hjärnstruktur som vi.
Enligt Annika Andersson indikerar detta att man i vissa fall kan nyttja samma bearbetning som sker i hjärnan hos förstaspråkstalare när man lär sig ett andraspråk, även när man lär sig språket som vuxen.
Hippocampus används vid inkodning av ny kunskap och är helt avgörande för vår inlärningsförmåga. Inte bara vid språkliga processer utan även för att återkalla till exempel fakta som namn, händelser och ansikten. Den spelar även en stor roll för konsolidering från korttidsminnet till långtidsminnet och hjälper oss med navigering och rumslig orientering
I en annan just påbörjad språkstudie kommer Annika Andersson att titta på andra faktorer som är avgörande för vuxna hjärnors plasticitet. Exempelvis stress som nyanlända utsätts för när de hamnar i en ny och okänd kultur.
– Man vet att hippocampus, som är helt avgörande för vår inlärningsförmåga och associationsförmåga, tillfälligt minskar i volym och kapacitet vid stress, säger Annika Andersson.
Även här spelar miljön alltså in. En trygg inlärningsmiljö ökar hjärnans förmåga att minnas vad man lärt sig.
Text: Magnus Erlandsson, på uppdrag av forskning.se
Idag går endast 39 procent av det offentliga stödet (LOK-stödet) till flickors idrottande, och andelen minskar ju äldre flickorna blir, visar Centrum för idrottsforsknings rapport till regeringen, i vilken även könsstereotypa normer och ideal inom idrotten lyfts fram som hinder mot en jämställd idrott.
Fortfarande olika villkor Inom idrottsrörelsen har jämställdhetsarbetet intensifierats under senare år. Samtidigt visar den fördjupade analys som Centrum för idrottsforskning (CIF) genomfört att vägen till en jämställd idrottsrörelse alltjämt är lång. På de flesta nivåer inom idrotten är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika.
Ojämlikheten framträder i andelen kvinnor och män som är medlemmar i olika idrotter, i andelen styrelseposter och förtroendeuppdrag, i fördelning av resurser och avseende idrottsliga normer och ideal.
– Rapporten visar att mycket arbete återstår innan kvinnors och mäns förutsättningar är jämställda inom idrotten. Men den visar också att idrottsrörelsen har allt att vinna på att fördela makt, inflytande och resurser mer jämlikt. Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga – det är också en väg till framgångsrik idrottsutveckling, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på CIF.
Gynnar pojkars idrottande CIF:s rapport visar att fördelningen av resurser i åldrarna 7-25 år tydligt gynnar pojkars idrottande. Idag går endast 39 procent av det offentliga stödet (det så kallade LOK-stödet) till flickors idrottande, och andelen minskar ju äldre flickorna blir.
En förklaring är att det offentliga stödet är öronmärkt för föreningsidrott samtidigt som tjejer i tonåren i högre utsträckning än pojkar lämnar föreningsidrotten för träning i privat regi (gym, gympa, motionsbaserad gruppträning och dylikt).
En andra förklaring är att det största bidraget till barn- och ungdomsidrotten bygger på genomförda aktiviteter vilket premierar verksamheter med stora träningsgrupper och många träningspass. Ur ett könsperspektiv gynnar detta pojkar som dominerar i stora lagidrotter, medan flickor i större utsträckning återfinns i individuella idrotter.
Få kvinnor runt styrelsebordet Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 procent i alla beslutande och rådgivande organ. I rapporten framgår att detta mål varken uppnås på lokal eller nationell nivå.
I nästan hälften av de nationella idrottsförbunden (33 av 71) består styrelsen av mer än 60 procent män. 76 procent av förbunden har en manlig ordförande. Endast 1 förbund av 71 har en kvinnodominerad styrelse (ridsport).
Rollen som tränare domineras kraftigt av män. Enligt IdrottOnline står män för 73 procent av alla tränartillfällen i barn- och ungdomsidrotten.
Även gällande internationella uppdrag är den manliga dominansen på ledande positioner i svensk idrott stor. Endast 24 procent av idrottsledare med internationella uppdrag i förbundsstyrelser och kommittéer var kvinnor 2016.
Manliga ideal fortfarande norm Slutligen slår rapporten fast att idrotten behöver jobba med sina normer och ideal för att en mer jämställd idrott ska kunna växa fram.
Intervjuer med ledare och aktiva inom de fem idrotterna brottning, gymnastik, ishockey, ridsport och taekwondo visar att idrottens praktik i stor utsträckning styrs av starka könsnormer.
Inom idrotten är det fortfarande vanligt med föreställningar om hur pojkar/män och flickor/kvinnor ”är”, hur olika idrotter ”ska vara” och vad som är ”normalt”. Dessa föreställningar påverkar hur pojkar och flickor idrottar och innebär ett hinder mot en jämställd idrott.
– Utan ett medvetet normkritiskt förhållningssätt inom idrotten som identifierar och utmanar invanda föreställningar om manligt och kvinnligt, är det inte möjligt att förverkliga idrottspolitikens mål om kvinnors och mäns lika förutsättningar att utöva idrott och motion, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på Centrum för idrottsforskning.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
