I en ny studie presenterar en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, nya rön kring mitokondriens evolutionära ursprung.
Mitokondrier är viktiga organeller (organ inuti celler) som är mest kända för sina energiomvandlande egenskaper som producerar bränsle för våra celler. Mitokondrierna utgör viktiga kännetecken för så kallade eukaryota celler, sådana komplexa celltyper som i stort sett alla levande saker som kan ses med det nakna ögat är uppbyggda av.Det kan till exempel handla om människor, djur, växter eller svampar. Det faktum att alla eukaryota celler har (eller en gång hade) mitokondrie indikerar att uppkomsten av dessa förmodligen spelade en djupgående roll för utvecklingen av komplexa eukaryota celler.
– Tidigare forskning har uppvisat starka bevis för att mitokondrier är släkt med bakteriegruppen alphaproteobakterier. Från vilken gren i detta släktträd mitokondrien utvecklades är fortfarande oklart – olika studier har pekat mot väldigt olika grupper. För att förstå mitokondriens, och även eukaryoternas, ursprung är det avgörande att känna till mitokondriens förfader, säger studiens försteförfattare Joran Martijn, postdoktor vid institutionen för cell och molekylärbiologi, Uppsala universitet.
Parasiter som lever inuti cellerna
En del forskare har föreslagit att mitokondrien utvecklades från Rickettsiales en parasitisk grupp bakterier som, liksom mitokondrier, lever inuti eukaryota celler och generellt är helt beroende av sin värd för att överleva. Gruppens största kändis är Rickettsia prowazekii, som orsakar tyfus hos människor.
– Vi tror att det finns två huvudanledningar till bristen på konsensus gällande mitokondriens förfader. För det första är det möjligt att nu levande släktingar helt enkelt inte har upptäckts ännu – om de ens finns fortfarande.
– För det andra är rekonstruktionen av mitokondriens evolutionära historia extremt utmanande och kan lätt leda till väldigt olika, och därför motstridiga, resultat, säger Thijs Ettema, forskare vid institutionen för cell och molekylärbiologi, Uppsala universitet, som lett forskargruppens arbete.
Utvecklades sida vid sida
Uppsalaforskarna bestämde sig för att tackla detta dödläge med hjälp av ett djärvt angreppsätt. Genom att analysera stora mängder av sekvenseringsdata från Stilla havet och Atlanten lyckades de identifiera flera grupper av alphaproteobakterier som inte var kända sedan tidigare. Genom att använda nyligen utvecklades metoder lyckades forskargruppen rekonstruera genomen hos över 40 olika alphaproteobakterier, tillhörande 12 olika grupper.
– Det expanderade urvalet av genom var till stor hjälp i vårt arbete med att precisera mitokondriens position. Vi hoppades att vi genom att använda en mer balanserad uppsättning alphaproteobakterier kunde komma förbi en del av de problem som tidigare studier brottats med, säger Joran Martijn.
Oväntat nog visade forskarnas analyser på en ny position för mitokondrien, utanför alphaproteobakteriernas släktträd. Dessa resultat indikerar att mitokondrien inte är närmsta släkting till någon av de identifierade grupperna av alphaproteobakterier, Rickettsiales inkluderad. Det verkar snarare som att mitokondrien utvecklades från en gemensam förfader som senare gav upphov till alla nu kända alphaproteobakterier.
– Vi misstänker att den populära Rickettsiales-förklaringen är resultatet av ett metodologiskt felsteg. Mitokondrien och Rickettsiales har utvecklats under väldigt liknande förhållanden, vilket kan ha resulterat i mycket liknande, men oberoende, evolutionssätt och sekvensmönster. Detta kan ha komplicerat tidigare försök att bestämma mitokondriens evolutionära ursprung, förklarar Joran Martijn.
Forskarna lyckades inte identifiera några idag levande släktingar till mitokondriens anfader i studien.
– Det var en liten besvikelse förstås. Men kanske har vi letat på fel ställe. I den här studien fokuserade vi på världshaven eftersom dessa är kända för att innehålla mängder av okaraktäriserade alphaproteobakterier, säger Thijs Ettema.
Thijs Ettema och hans team kommer att fortsätta sin jakt på mitokondriesläktingar.
– Avslöjandet av mitokondriens härkomst är nyckeln till förståelsen för hur komplext liv uppstod på jorden. Om moderna släktingar till mitokondrien fortfarande existerar är jag säker på att vi någon gång kommer att hitta dem, säger Thijs Ettema.
Celler hos så skilda livsformer som jäst, människor och växter använder två huvudsakliga nedbrytningssystem för att bli av med oönskade proteiner och avfallsprodukter från cellmaskineriet.
Två sätt att slåss
Det ena består av proteasomer, som framförallt är nedbrytningsplatser för enskilda felveckade och kortlivade reglerande proteiner. Proteasomerna är livsnödvändiga för styrningen av växters tillväxt och utveckling, men de är dessutom en viktig del av immunförsvaret genom förmågan att bryta ned främmande proteiner. Det är väl känt att flera bakterier och andra sjukdomsframkallande organismer har utvecklat särskilda vapen som hämmar proteasomernas funktion, och därmed bereder väg för fortsatt infektion.
Som modellväxt användes backtrav, en klassisk art i den växtgenetiska forskningen.
I det andra systemet, autofagi, används specialiserade blåsor för att transportera cellinnehåll till cellulära nedbrytningsorgan som bryter ned och återvinner cellinnehåll. Det Daniel Hofius forskargrupp nu visar är att autofagi har en liknande roll i växters immunförsvar och att det finns bakterier som har utvecklat sätt att ”kapa” autofagin för att slå ut proteasomer, och därmed bana väg för allvarliga sjukdomsangrepp på växter.
Kapprustning genom växtförädling
– Den här upptäckten är ett bra exempel på den ständigt pågående evolutionära kapprustningen mellan växter och deras patogener. De försvarsvapen som växterna utvecklar som skydd mot sjukdom övervinns förr eller senare av en eller annan patogen, och vi har hittat ett exempel där vapnen vänds emot växten själv, säger Suayib Üstün, som är postdoktor vid SLU och artikelns huvudförfattare.
– Vi ser de här nya kunskaperna om samspelet mellan autofagi och proteasomer i växternas immunförsvar som ett viktigt framsteg, säger Daniel Hofius, som är professor vid SLU:s institution för växtbiologi. Vi har identifierat de ”målproteiner” som bakterien riktar in sig på för att manipulera autofagisystemet vid infektion, och denna kunskap ger oss stora möjligheter att förädla fram grödor med bättre motståndskraft mot sjukdomar som orsakas av såväl bakterier som andra smittämnen.
– Att stärka växternas proteasomfunktion kan vara en helt ny och alternativ strategi vid förädling av grödor med större patogentolerans, understryker Suayib Üstün.
Pseudomonas-infekterade plantor där autofagiska vesiklar märkts med grön fluorescens (Foto: Suayib Üstün)
Forskning visar att fler personer har valt att ta ut sin pension innan 65 år efter det att kraven på sjukersättning höjdes. I synnerhet gäller det för låginkomsttagare med sjukskrivningshistorik.
– Efter åtstramningarna i sjukersättningen har inkomstpensionen blivit en viktig säkerhetsventil för många med nedsatt arbetsförmåga. Pensionsgruppens förslag innebär att denna säkerhetsventil kommer att stängas. I förslaget nämns den problematiken, men det saknas konkreta strategier eller lösningar som riktar sig mot dessa personer, säger Johannes Hagen, universitetslektor i nationalekonomi på Jönköping University.
Stärkt drivkraft för arbetsgivaren
Tillsammans med Hannes Malmberg, postdoktor i nationalekonomi vid Stanford, presenterar han i en rapport en ny modell för sjukersättning, för att stärka arbetsgivarnas drivkrafter till att behålla äldre arbetskraft.
En grundläggande problematik som Hagen och Malmberg utgått ifrån i sin analys är att staten, snarare än arbetsgivaren, bär den största delen av kostnaden för sjukersättningen. Det gör att arbetsgivare har relativt svaga ekonomiska drivkrafter jämfört med staten för att hålla nere sjukersättningstalen.
I rapporten föreslår Hagen och Malmberg ett system där ett större kostnadsansvar för sjukersättningar läggs på arbetsgivarna. Med kommunsektorn som exempel, visar man hur specifika incitament ska stärka drivkrafterna till att minska sjukskrivningsantalen.
– Vi föreslår ett system där kommuner och landsting själva ansvarar för sina anställdas sjukersättningskostnader när dessa är högre än förväntat. Arbetsgivare som har lägre faktiska kostnader än förväntat belönas på motsvarande sätt genom ersättning från staten. Staten bär alltså fortfarande den fulla kostnaden för sjukersättningen i sin helhet, medan kommuner och landsting bär den fulla kostnaden av extra sjukersättningar. Förväntade kostnader beräknas utifrån personalens sammansättning när det gäller exempelvis ålder, kön och utbildningsnivå, säger Johannes Hagen.
Ska möjliggöra höjd pensionsålder
– Förhoppningen med vårt förslag är att det ska möjliggöra en höjd pensionsålder, samtidigt som sjukersättningssystemet skyddar de verkligt behövande på ett träffsäkert sätt. Vi vill också få till en diskussion som leder mot att pensionssystemet och socialförsäkringssystemet samverkar. Modellen är lätt att implementera och vi hoppas att den kommer att övervägas, säger Johannes Hagen.
SNS är en mötesplats för kunskapsbaserad dialog om centrala samhällsfrågor och medlemmarna består av företag, myndigheter och organisationer. Rapporten från Johannes Hagen och Hannes Malmberg är del inom SNS-projektet ”Nya utmaningar för pensionssystemet” som tar upp frågor kring både tjänstepensionen och den allmänna pensionen.
Fotnot: Pensionsgruppen består av ledamöter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Kontakt:
Johannes Hagen, fil.dr och forskare i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, Jönköping University, johannes.hagen@ju.se, 036-10 18 26
Allt färre jordbrukarhushåll räknas som fattiga, visar en ny studie. Ojämlikheten i förvärvsinkomster har också minskat. Där skiljer sig det svenska jordbruket från mängden: I Sverige liksom de flesta andra västländer har inkomstojämlikheten i befolkningen ökat sedan 1990-talet.
Studien är gjord av forskare på AgriFood Economics Centre vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och SLU, och omfattar 43 000 jordbrukarhushåll under perioden 1997 till 2012. Jordbruket har genomgått en omfattande strukturomvandling vilket kan ha påverkat inkomstspridningen och andelen fattiga bland jordbrukarhushållen.
– Våra resultat visar att ojämlikheten i totala disponibla inkomster är oförändrad över perioden medan den har minskat om man bortser från inkomster av kapital eller bara ser till jordbrukarnas förvärvsinkomster, säger docent Martin Nordin, en av rapportens författare.
Jordbrukarhushållen trotsar trenden
Samtidigt har andelen fattiga jordbrukarhushåll enligt EU:s definition – de vars disponibla inkomster är lägre än 60 procent av landets medianinkomst – minskat.
– Detta skiljer sig från den allmänna utvecklingen under perioden som visar ökad ojämlikhet i såväl totala disponibla inkomster som förvärvsinkomster och en ökad andel fattiga hushåll i befolkningen som helhet, konstaterar docent Sören Höjgård, den andre författaren till studien.
Studien visar också att minskningen av ojämlikheten i förvärvsinkomster inte beror på att inkomsterna från jordbruk fördelats jämnare utan på att jordbrukarhushållens inkomster från annan verksamhet blivit mer jämt fördelad.
– Strukturomvandlingen tycks inte ha påverkat spridningen i jordbruksinkomster. Däremot kan den ha ökat jordbrukarhushållens intresse för att bedriva verksamhet utanför jordbruket, noterar Martin Nordin.
Ensamstående kvinnlig lantbrukare oftare fattig
Andelen fattiga är störst inom köttproduktionen och minst inom spannmålsproduktionen men utvecklingen går mot en minskad andel fattiga jordbrukarhushåll oavsett produktionsinriktning. Familjestrukturen har däremot stor betydelse för både nivå och förändring av andelen fattiga jordbrukarhushåll.
– Andelen fattiga är betydligt större bland jordbrukare utan partner och ser också ut att ha ökat något under perioden. Bland kvinnliga jordbrukare utan partner är mer än var fjärde jordbrukare fattig, fortsätter Sören Höjgård.
Andelen fattiga inom jordbruket har nästan halverats under den studerade perioden och låg år 2012 på samma nivå – ca 14 % – som för befolkningen i stort. För befolkningen som helhet beror fattigdom emellertid i hög grad på arbetslöshet. Bland dem som i likhet med jordbrukarna förvärvsarbetar var andelen fattiga hushåll i hela befolkningen endast 6,7 %.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tusentals observationer rapporterats in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning, och tidigare år har till exempel björkarnas lövsprickning hunnit en bra bit längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.
Bidrar till vetenskaplig kunskap – Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gläds år den stora uppslutning Vårkollen fått tidigare år. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Eva Waldemarson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
I år kom vårtemperaturerna ovanligt sent till södra Sverige och det blir därför spännande att se hur vårväxterna påverkats av detta i landets olika delar. När våren startar sent är det inte ovanligt att den blir mer komprimerad och att många vårtecken dyker upp samtidigt. I år har ju dessutom stora delar av landet fått stora mängder snö, vilket gör att många vårtecken hålls tillbaka tills snön smält bort. Det finns alltså fortfarande många vårtecken kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt vårtecknen hunnit hemmavid just kring Valborg i år.
Tidigare vår med klimatförändring
Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. De senaste sju åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat knappt två veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan.
– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.
Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringen.
Vårkollen tar emot vårtecken-observationer från och med den 29 april till och med den 1 maj. Resultatet publiceras på eftermiddagen den 2 maj.
Kontakt:
Kjell Bolmgren, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket, kjell.bolmgren@slu.se, 0730-670365, www.naturenskalender.se
Eva Waldemarson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen, ordforande@svenskbotanik.se, 070-229 98 49, www.svenskbotanik.se
Det blir allt vanligare med särskilda intressegrupper på sociala medier för olika typer av stöd, exempelvis vid långvarig sjukdom eller vid förlust av ett barn, som komplement till den traditionella stödverksamheten med fysiska träffar. Gemensamt för både digitala och fysiska möten är att de ger sörjande föräldrar möjlighet att träffa andra i samma situation, samtidigt som mobil teknologi har skapat nya lösningar.
Lättare att skriva av sig än prata ibland – Genom sociala medier har medlemmarna tillgång till stödgruppen dygnet runt, oberoende av var de bor och när på dygnet de behöver stöd. Samtidigt upplever många föräldrar möjligheten att skriva av sig i sociala medier som ett bra komplement till samtal vid de möten som fysiska stödföreningar ordnar. Ibland är det lättare att skriva än att prata inför andra om det svåra som inträffat, säger Ylva Hård af Segerstad, docent vid institutionen för tillämpad IT.
Ylva Hård af Segerstad har i flera studier tittat närmare på digitala forum. Framförallt har hon studerat en sluten Facebook-grupp med drygt 1900 medlemmar som funnits sedan 2011 och som drivs av föreningen ”Vi som har förlorat ett barn”. Genom enkätundersökningar, intervjuer och deltagarobservationer har hon kunnat se vilket stöd som gruppen ger medlemmarna, interaktionen mellan medlemmarna samt mönster för vad användarna har behov av att dela med sig av i forumet.
Trygghet för den som vaknar med ångest mitt i natten – I den digitala stödgruppen är det i princip obegränsad tillgång till personer att komma i kontakt med och ingen gräns för hur ofta du får vända dig till forumet och ventilera praktiska och existentiella frågor, till skillnad från off-linegrupperna som begränsas av det fysiska mötet. Det upplevs som en stor trygghet för dem som kanske vaknar mitt i natten med ångest och som omedelbart känner behov av att komma i kontakt med någon i samma situation, säger hon.
Facebookgruppen är sluten och modererad och medlemmarna kan behålla en viss grad av anonymitet gentemot varandra och omvärlden. Moderatorerna ger endast föräldrar som förlorat barn tillträde vilket ger medlemmarna tryggheten att veta att det som delas i gruppen bara kan ses av personer med liknande erfarenheter. Samtidigt begränsar sig sörjande föräldrar inte bara till en enda on-linegrupp.
– Våra studier visar även att många sörjande föräldrar är engagerade i flera digitala forum samtidigt, exempelvis andra Facebook-grupper som är mer specifika, exempelvis för dem som förlorat en tvilling eller mist barn i cancer. Det är ett sätt att bredda sina kontaktytor och därmed få stöd av andra med likartade upplevelser, säger Ylva Hård af Segerstad.
Hård af Segerstad, Y., Sand, P., and Nilsson, S., 2018. Addressing the Elephant in the Room. Social Media and the Needs of Adolescents and Young Adults with Cancer to Talk about Death. In Proceedings of the The 4th International Death Online Research Symposium (DORS4) (University of Hull, Hull, UK, August, 15-17, 2018 2018).
I sin avhandling har Lena Eckerholm, Göteborgs universitet, intervjuat 22 klasslärare om hur de undervisar i läsförståelse i årskurs 4–6. Lärarnas bedömning var att de begränsades av brist både på tid och på materiella resurser.
– Hos lärarna framtonar en frustration över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Lärarna begränsades av brist på tid, personal och materiell utrustning. Det handlade bland annat om ej inköpta eller uppdaterade digitala talböcker och datorer, avsaknad av bra skolbibliotek eller om att specialpedagogernas tid ibland inte räckte till i den utsträckning som motsvarade elevernas behov, säger hon.
Undervisningen formas av begränsade förutsättningar
Både de sociala och ekonomiska förutsättningarna fick inflytande på vilka resultat som kunde uppnås. Lärarna uppfattade att undervisningen på så sätt blev formad av ekonomiska betingelser som inte alltid stämde överens med vad som var formulerat i olika styrdokument.
Lena Eckerholm ville även undersöka lärares resonemang om vilka arbetsmetoder och lässtrategier som gav stöd åt undervisning och som leder till att elevernas läsförståelse utvecklas gynnsamt. Avsikten var att relatera lärarnas resonemang om läsundervisningen till de förutsättningar som finns inom skolans organisation.
Avhandlingen visar att lärarna ansåg att de själva i vissa stycken saknade kunskaper för att kunna hjälpa alla elever, särskilt de som hade behov av extra stödinsatser. Därtill hade kompetensutvecklingen i läsförståelse inte varit tillräcklig.
Otillräcklig kompetens
Lärarna gav även uttryck för läsningens centrala roll i skolan och framhävde det egna behovet av fördjupade kunskaper, både om den teoretiska bakgrunden till läsning och om en undervisning som utvecklar elevernas läsförståelse.
– Klart uttalade önskemål var exempelvis kunskaper om lässtrategier, hur texter kan tolkas eller hur en ensam lärare i en klass kan arbeta för att kunna ”få med sig” alla elever i ett aktivt läsande. Samtalets betydelse i elevgruppen betonades också, säger Lena Eckerholm.
Kontakt:
Lena Eckerholm, Göteborgs universitet, lena.eckerholm@ped.gu.se, 031-47 33 82, 073-804 52 77
Höstens val närmar sig och vårdfrågor ligger i topp bland de viktigaste politiska frågorna enligt väljarna. Mari Broqvist vid Linköpings universitet har i sin forskning undersökt vanliga människors attityder kring prioriteringar i vården. Medborgare tillfrågas sällan om prioriteringar – speciellt inte när de rör begränsningar i vården. Detta trots att det bakom varje beslut om hur resurser ska fördelas i vården finns värderingar som påverkar, oavsett om det handlar om satsningar eller nedskärningar. Om dessa värderingar inte speglar allmänhetens åsikter riskerar medborgarnas tillit till sjukvårdsystemet och de som fattar besluten att urholkas.
Men vad krävs för att medborgare ska acceptera att ibland behöva stå tillbaka för andras vårdbehov? Mari Broqvist har gjort djupintervjuer för att undersöka vad medborgare själva tror kan skapa acceptans för prioriteringsbeslut inom vården. En viktig förutsättning verkar vara att individerna är medvetna om att det ständigt görs prioriteringar mellan olika patientgrupper och vilka dilemman beslutsfattarna då måste handskas med. Men studiedeltagarna menade att dessa aspekter inte kommuniceras till allmänheten i dag.
Problematisera de svåra valen
– Politiker måste våga problematisera de svåra valen om hur mycket resurser som ska läggas på till exempel psykisk ohälsa jämfört med cancervård. Att hela tiden tala om satsningar utan att visa på, och förklara grunderna för att andra patientgrupper får mindre, verkar inte underlätta acceptansen för att stå tillbaka för andras vårdbehov. I mina djupintervjuer befarade medborgare i stället att en ”what´s in it for me”-mentalitet kan förstärkas, säger Mari Broqvist, nybliven doktor vid institutionen för medicin och hälsa.
I Mari Broqvists studier hade deltagarna en mer positiv syn på landstingspolitiker som beslutsfattare i prioriteringsfrågor, jämfört med flera tidigare studier.
– Min forskning tyder på att ökad medvetenhet bland medborgarna om prioriteringsdilemman möjligen skulle kunna öka deras förtroende för politiker som beslutsfattare, säger Mari Broqvist.
Egenintresse kan finnas hos alla, även bland vårdpersonal. För att hålla egenintresset i schack ville de intervjuade medborgarna att såväl allmänhet, vårdpersonal och politiker ska få tycka till om prioriteringar – förutsatt att politikerna får sista ordet.
Medborgare kapabla att diskutera prioritering
– Ofta påstås att prioriteringar är alldeles för svårt för gemene man att ha en åsikt om. Men mina resultat visar att medborgare är fullt kapabla att diskutera viktiga principer för prioriteringar, exempelvis principen att mer resurser ska läggas på dem med störst ohälsa, säger Mari Broqvist.
I en enkätstudie jämförde hon hur medborgare rangordnade olika aspekter av svårighetsgrad jämfört med hur hälso- och sjukvårdspersonal och landstingspolitiker såg på samma faktorer. Det visade sig att det fanns flera skillnader mellan de olika gruppernas syn på vad som utmärker högre grad av ohälsa jämfört med lättare ohälsa. Exempelvis var en större andel politiker tveksamma till att väga in hur ohälsa påverkar närstående.
– Politiker, medborgare och sjukvårdspersonal måste diskutera sådana olikheter för att kunna skapa förståelse för varandras synsätt, säger Mari Broqvist.
Studierna har genomförts i landstingen i Dalarna, Gävleborg, Kalmar, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland, Västmanland och Östergötland.
Vid överviktsoperationer är tanken att sänka kroppsvikten genom att minska matintag. Det kan medföra en risk för otillräckligt intag av viktiga näringsämnen som vitaminer och mineraler. I en ny studie visar forskning från Region Örebro län att 65 procent av studiedeltagarna hade D-vitaminbrist elva år efter en gastric bypass.
– Att endast så få patienter tog sina rekommenderade mediciner var oväntat. Vi såg även att 27 procent hade blodbrist och att endast 30 procent åt järntabletter. Forskningen visade att uppföljningen av patienter som genomgått gastric bypass inte har varit optimal, säger Christos Karefylakis, specialistläkare på medicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
I studien ingick 745 patienter som hade opererats vid Universitetssjukhuset Örebro och Akademiska sjukhuset i Uppsala mellan åren 1993-2003. Patienterna fick lämna blodprov och besvara tre enkäter angående livskvalitet samt nuvarande hälsotillstånd.
Nya riktlinjer för uppföljning
– Vår förhoppning var att fynden i våra studier skulle ligga till grund för riksgemensamma riktlinjer för ett gott och optimalt medicinskt omhändertagande. Och faktiskt, de nya nordiska riktlinjerna för kosttillskottsbehandling och övervakning efter operation inklusive tidschema för rutinmässig uppföljning publicerades våren 2017, säger Christos Karefylakis.
I de nordiska riktlinjerna uppmanas patienter som genomgått en överviktsoperation att äta bland annat D-vitamin, kalcium, järn, B12 och folsyra. Tanken är att patienten ska äta vitaminer livet ut. Uppföljningen efter operation är idag detaljerad och patienten får ett schema över när de ska lämna prover och träffa sin läkare.
D-vitamin påverkar inte arbetsförmågan
– Överviktiga har ofta låga D-vitaminnivåer och forskning om samband mellan nivå av D-vitamin och övervikt kan bidra till förståelse av varför vissa blir överviktiga och andra inte i likartade miljöer. I en delstudie randomiserades 40 män till att ta antingen D-vitaminbehandling eller placebo, en overksam substans, dagligen i sex månader. Man hittade ingen effekt vad gäller fysisk arbetsförmåga eller kroppssammansättning, säger Christos Karefylakis.
Forskningsresultatet i den studien överraskade inte Christos Karefylakis men han tycker att det var viktigt att undersöka eftersom intresset för D-vitamin har vuxit enormt under de senaste åren. Han betonar att ytterligare studier med flera försökspersoner och längre behandlingstid behövs för att fastställa resultatet.
Skatter på bilar och drivmedel är viktiga styrmedel för att minska vårt koldioxidberoende, men också som inkomstkällor för staten. I en studie har forskare analyserat effekterna av fyra bilrelaterade styrmedel: ökning av skatter på drivmedel, en ny kilometerskatt, en ökad koldioxid-relaterad skatt för bilägande och en koldioxid-relaterad skatt vid köp av nya bilar.
– Vi har i analyserna bland annat tittat på effekter i olika grupper beroende på inkomst. Den del lilla del av befolkningen som skulle få påtagligt sämre välfärd av dessa skatteökningar hittar vi framför allt i gruppen låginkomsttagare, säger Jonas Eliasson, trafikdirektör Stockholms Stad.
Resultaten som presenteras i en vetenskaplig artikel i Economics of Transportation visar att skillnaden mellan olika geografiska områden blir stor. Landsbygd och glesbygd får ta en större börda när det gäller drivmedels- och fordonsskatter jämfört med storstadsområden. Det är också en skillnad mellan större städer och förorter, mindre orter samt satelliter till exempelvis länshuvudstäder.
– Däremot är det intressant att notera att ingen större skillnad finns om du bor på landsbygd i norra eller södra Sverige. Landsbygdsområden påverkas ungefär på samma sätt oavsett var i landet, säger Jonas Eliasson.
Artikel:
Distributional effects of taxes on car fuel, use, ownership and purchases.
Tillgänglig som working paper (pdf).
Kan det digitala vara original och verkligheten en kopia? Det kanske låter som science fiction. Men när det handlar om simuleringar för framtidens sjukvård och industri fungerar det just så.
Vid Högskolan i Skövde pågår forskningsarbeten relaterat till såväl sjukvård- som industrisektorn där simuleringar med tester och scenarier först skapas, utspelas och optimeras digitalt. För att sedan, när allt är grundligt genomarbetat, göra skillnad på riktigt. I den verkliga kopian.
– Det handlar om att designa och förbättra produktionsprocesser inom industrin och sjukvården. Simuleringar ger också underlag till beslutsfattare för att kunna fatta rätt beslut i ett utvecklingsarbete, berättar Ainhoa Goienetxea, doktorand på institutionen för ingenjörsvetenskap vid Högskolan i Skövde.
Skaraborgs Innovativa Miljöer, som simuleringsprojekten är knutna till, ska öka tillgången till simulering, forskning och demonstratorer för i första hand små- och mellanstora företag, vilket i förlängningen skapar tillväxt och ökad konkurrenskraft i regionen. Projektet bygger på reella behov från näringslivet och den offentliga sektorn och ska stimulera nya innovativa lösningar.
Simuleringar som gör skillnad för patienter
Projektet har två spår: Virtual Health (med sjukvårdsfokus) och Virtual Engineering (med industrifokus).
– Vi kan behöva tänka i nya banor för att lösa de utmaningar som finns inom sjukvården. Och då kan simuleringar göra skillnad. Hur kan vi minska väntetider för patienter? Hur bör vi designa en ny akutmottagning? Inom industrin har man, på sina håll, kommit en bit på väg. Och inom sjukvården kan tester i den virtuella miljön göra skillnad för människor som är i behov av vårdinsatser. Så det är väldigt viktigt att satsa på framöver, säger Ainhoa Goienetxea.
– Resultaten från studierna visar att barnen uppskattade och drog nytta av att delta i gruppterapierna, säger Karin. Att en stor del av barnen visade posttraumatisk stress även efter deltagande i gruppterapierna pekar på ett behov av rutiner för kontinuerlig och uppföljande bedömning av symptom och behandlingsbehov.
Tidigare studier visar att befintliga insatser är uppskattade men att de ofta är otillräckliga. I en avhandling har Karin Pernebo tittat på hur man bättre kan förstå vad som är verksamt och hur olika typer av insatser kan förbättras.
Avhandlingen belyser att en del barn kan behöva andra, kompletterande eller fler insatser. Vid allvarliga symptom på posttraumatisk stress kan insatser som inkluderar direkt individanpassat fokus på upplevda trauman och på relationen mellan förälder och barn vara värdefulla.
– Att vara med om svåra livshändelser, som till exempel att bevittna våld mot sin mamma under uppväxten, är en betydande riskfaktor vad gäller psykisk och fysisk hälsa och utveckling under barndomen, säger Karin Pernebo.
Utsatthet under barndom ökar risk för ohälsa Små barns utvecklingsmässiga omognad och beroende av sina föräldrar gör dem särskilt sårbara, vilket medför att effekterna av utsatthet under den tidiga barndomen kan vara särskilt svåra och omfattande. För barnen medför det en ökad risk för symtom i form av psykisk ohälsa, beteendestörningar, svårigheter med affektreglering och socialt samspel samt en ökad risk för desorganiserad anknytning.
– Det finns idag riktade insatser till barn som levt med våld mot en förälder såväl med fokus på psykopedagogik och att förebygga framtida svårigheter som psykoterapeutiska behandlingsinsatser med symtom-reducerande målsättning. Sådana insatser kan ges till barnet och/eller till föräldrar individuellt, i familj eller i grupp., säger Karin Pernebo.
Våld i nära relationer
Våld är ett globalt folkhälsoproblem och enligt WHO ett av de största hoten mot kvinnors och barns hälsa. UNICEF uppskattar 2017 att 25 procent av alla barn i världen lever med en våldsutsatt mamma. Cirka 5-10 procent av alla barn i Sverige har erfarenheter av våld i föräldrarnas nära relation. Detta kan ofta vara traumatiserande och det finns en betydande risk för negativ påverkan på barns hälsa och utveckling. Man räknar med att ungefär hälften av dessa barn behöver stödinsatser.
Utvärdering av befintliga verksamheter i Sverige har visat att de insatser som görs i dagsläget för dessa barn har gett positiva men otillräckliga resultat; insatserna som erbjuds behöver utvecklas och det är angeläget med mer kunskap om vilka metoder som visar sig verksamma. Detta står i samklang med internationella studier – några interventionsmetoder visar på positiva resultat, dock är många insatser som ges bristfälligt utvärderade. Det är fram för allt brist på studier gällande insatser till de yngsta barnen.
Lyssna på barnens upplevelser Få studier har systematiskt samlat in och analyserat barns förväntningar, erfarenheter och åsikter om vad som är hjälpsamma professionella insatser vad gäller deras psykiska hälsa. Barns rätt till delaktighet och till att uttrycka sin åsikt om saker som angår dem är en av hörnstenarna i FN:s konvention om barns rättigheter. Psykoterapiforskning visar dessutom i linje med detta att patienters uppfattning av den behandling de får är av betydelse för utfallet. Sammantaget finns ett behov av studier som belyser barns egna erfarenheter av behandlingsinsatser.
Avhandlingen bygger på tre studier i ett forskningsprojekt som belyser erfarenheter, behov och utfall hos barn som deltagit i gruppbehandling riktad till barn som varit utsatta för våld mot sin förälder. Resultaten illustrerar värdet av att inkludera små barn som deltagare i forskning.
– Att mental träning är väldigt fördelaktigt om man vill förbättra sin motoriska prestation är något som elitidrottare och professionella musiker är väl medvetna om. Vi ville ta reda på vilka mekanismer som ligger bakom detta fenomen, säger Konstantina Kilteni, försteförfattare till studien och forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Beröring som ett resultat av frivilliga rörelser, till exempel när vi rör den ena handen med den andra, känns mindre intensiv jämfört med när någon annan berör vår hand med exakt samma intensitet. Det beror på att vår hjärna använder information om hur vi planerar att röra oss för att förutsäga hur beröringen kommer att kännas. Dessa förutsägbara sinnesintryck känns inte lika intensivt.
Föreställda rörelser påverkar våra sinnen – Vår studie visar att om vi föreställer oss rörelsen men inte fysiskt utför den så kommer en verklig beröring ändå att kännas mindre intensiv. Det tyder på att hjärnan även vid mentalt föreställda rörelser förutspår hur vi kommer att känna om rörelsen utförs. Föreställda och verkliga rörelser verkar alltså påverka vår varseblivning på liknande, om inte samma, sätt vilket kan förklara den positiva effekten av mental träning, säger Konstantina Kilteni.
Studien består av tre experiment där 36 friska individer blev ombedda att antingen utföra eller föreställa sig att de utför en rörelse. Försöksledarna registrerade deltagarnas muskelaktivitet för att säkerställa att de bara rörde sig när de ombads att göra det.
När deltagarna skulle föreställa sig rörelsen fick de tänka sig att de tryckte sitt högra pekfinger mot det avslappnade vänstra pekfingret. Samtidigt berördes det vänstra pekfingret med specialdesignad utrustning. Deltagarna uppfattade denna beröring som mindre intensiv jämfört med när de varken utförde rörelsen eller föreställde sig den, vilket visar att hjärnan hade förutspått hur beröringen skulle kännas. Denna försvagade varseblivning var jämförbar med när deltagaren fysiskt utförde rörelsen själv.
Tekniken används inom rehabilitering
Förutom att sprida nytt ljus över en klassisk fråga inom psykologin och neurovetenskapen – ifall föreställda och utförda rörelser representeras på samma sätt i hjärnan – kan resultaten bli användbara i klinisk forskning, särskilt för patientgrupper med motorisk funktionsnedsättning till följd av skada eller sjukdom.
– Att föreställa sig en rörelse som man inte fysiskt kan utföra skulle till exempel kunna underlätta rehabiliteringen för strokepatienter. Ett annat användningsområde kan vara förlamade eller amputerade patienter som använder ett så kallat brain-machine interface och kontrollerar artificiella lemmar genom att föreställa sig att de flyttar dem, säger Henrik Ehrsson, professor vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
De mycket kalla havstemperaturer som på sistone har mätts upp i centrala Nordatlanten tyder på att Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut har försvagats betydligt, och den har under de senaste 1000 åren troligen inte varit lika svag som den är nu.
De flesta av dagens klimatmodeller visar dessutom att den globala uppvärmningen kan leda till en ännu svagare transport av varmt havsytevatten norrut, men dock inte till att Golfströmmen helt stannar av.
Den klimathistoriska studien visar också att Golfströmmen inte behöver kollapsa helt för att vi ska uppleva drastiska konsekvenser. Studien ger ett mycket intressant och bredare perspektiv på hur en försvagad Golfström påverkade klimatet i Europa för 12000 år sedan.
Varmt vatten stannade söder om ekvatorn
Forskarteamet fokuserade på Yngre Dryas (YD), en drygt tusen år lång kall period på norra halvklotet i slutet av senaste istiden där samtidigt solinstrålningen på sommaren ökade. Det intressanta med YD är att perioden sammanfaller med en varmare period på södra halvklotet. Denna skillnad i norra och södra halvklotets temperaturutveckling berodde på att en kraftig försvagning av Golfströmmen ledde till att mycket av det varma havsytevattnet på väg norrut ”stannade” söder om ekvatorn.
Även om dagens klimat skiljer sig avsevärt från det under YD, så visar de nya modellsimuleringarna på en i flera avseenden ganska oroväckande likhet. Man vet redan från tidigare studier att ökande temperaturer och smältande isar innan YD tillförde mycket färskvatten till Nordatlanten. Detta försvagade Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut och ledde till mycket kalla vintrar under YD.
Sensationellt varma somrar i Europa
Det nya som forskarna nu har upptäckt är att somrarna i Europa, och speciellt västeuropa, under YD däremot var varma, sensationellt varma för många av de forskare som arbetar med denna period. Såväl klimatmodellerna som de fossila växtrester som forskarna studerade pekar isamma riktning.
Hur kan man då förklara att kalla havsytetemperaturer ledde till extremt varma somrar som liknar de extrema värmeböljorna med torka som har inträffat i Europa under senare tid?
Golfströmmens utbredning. Bild: RedAndr, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Forskarteamets modellsimuleringar visar att mekanismen bakom fenomenet ”kallt hav – varma somrar” beror på atmosfärisk blockering, det vill säga att ett stabilt högtryck bildas och blir stationärt över en stor region i Nordatlanten under loppet av minst fem dagar eller även flera veckor.
Det är känt att en sådan situation leder till extrem värme och torka på sommaren och exceptionella köldknäppar på vintern. Ett sådant högtryck skär nämligen av Europa från både de varma västvindarna som är vanliga under vintern och de kyligare västvindarna under sommaren, vilka idag gör att vårt klimat är varken för kallt eller för varmt.
Ännu kraftigare värmeböljor
Denna situation med ett stabilt högtryck ledde till de extremt kalla vintertemperaturerna och de korta men mycket varma och torra somrarna under YD. Eftersom denna situation orsakades av de mycket kalla havstemperaturerna, och dessa behöll sitt grepp över Nordatlanten under den mer än 1000 år långa YD, var det en situation som med dagens mått mätt var synnerligen lång och stabil.
– Om Golfströmmens transport av varmt havsytevatten försvagas ytterligare, så som det har observerats och även modellerats, kommer bildandet av ett stabilt högtrycksområde vara mycket vanligare och även öka i intensitet. Detta kan i framtiden leda till ännu kraftigare värmeböljor än de som klimatmodellerna hittills har simulerat, säger Frederik Schenk, huvudförfattaren av artikeln och forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
Studien utfördes av en internationell grupp forskare med finansiering från Svensk Kärnbränslehantering (SKB).
Kontakt:
Frederik Schenk, forskare vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, frederik.schenk@geo.su.se
Barbara Wohlfarth, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, Barbara.wohlfarth@geo.su.se
Det fanns i skiftet mellan 1960- och 1970-talet en särskild kreativ anda i de avantgardistiska konst- och kulturkretsarna i Stockholm, som blev inledningen till den svenska progressiva musikrörelsen. Blå Tåget framstår som pionjärer när de 1969 ger ut skivan Tigerkaka på det lilla skivbolaget MNW, som sedan kom att bli musikrörelsens första och största skivbolag.
Kultureliten Blå Tåget är det första enskilda bandet inom musikrörelsen som är föremål för en avhandling i musikvetenskap. Morgan Palmqvist är musiksociologiskt inriktad när han undersöker hur bandet uppstod, och hur de var med att forma musikrörelsen. Han lägger ett särskilt fokus på att analysera betydelsen av Blå Tåget-medlemmarnas sociala bakgrund och innehav av så kallat kulturellt kapital, och undersöker också hur detta kan spåras i text, musik och framförande.
– När Blå Tåget gör intåg på populärkulturens fält så är det inte trots utan i kraft av just sin etablering i ”finkulturen”. Denna bakgrund öppnar dörrar och väcker intresse, säger Morgan Palmqvist.
Vänsterpolitiska värderingar
För att tydliggöra Blå Tågets särart görs jämförelser med Hoola Bandoola och Nationalteatern, två andra förgrundsband som starkt bidragit till att forma eftervärldens bild av musikrörelsen. Till detta läggs en utblick mot den så kallade visvågen – uppsvinget för visan under 1960- och 1970-talet – som i stora delar delade musikrörelsens vänsterpolitiska värderingar.
Avhandlingen är även en studie av platsens betydelse för att skapa grogrund för en kreativ utveckling, som musikrörelsen åtminstone i början var ett exempel på.
– Storstadsregionerna framstår som centrala med sin öppenhet och sina möjligheter.
På så sätt tecknas också konturerna av villkoren för en lyckosam organisering av kulturellt ”entreprenörskap”:
– Det börjar och slutar med människor med idéer och energi. Utan detta i centrum kan ingen konstnärlig eller intellektuell verksamhet uppstå eller överleva.
Forskarna Lorenzo Menichetti från SLU och Jens Leifeld från Agriscope i Schweiz är förvånade över att torvmossarna internationellt sett får relativt lite uppmärksamhet inom forskning och klimatpolitik.
– Inlagringen av kol i jordbruksmark är viktig för att möta klimatförändringarna, men att bevara torvmarkerna får jämförelsevis lite uppmärksamhet, trots att potentialen är lika stor och att det skulle vara mer kostnadseffektivt. Därför tycker vi att det också borde vara en viktig del av de globala klimatstrategierna, säger Lorenzo Menichetti.
Åtminstone 3 procent av jordens yta upptas av torvmarker, men mer än 20 procent av det kol som är lagrat i mark återfinns här. Ungefär tio procent av världens torvmarker har omvandlats på grund av torvbrytning eller dränering för att användas i kommersiellt skogs- och jordbruk. Särskilt i vissa delar av världen fortsätter omvandlingen av torvmarker i snabb takt.
Torvmarkerna osynliga i klimatdebatten
Så länge torvmarkerna är orörda lagrar de kol. Torven ackumuleras eftersom det höga vattenståndet skapar en syrefri miljö. När torvmarken dräneras och vattenståndet sjunker kommer det organiska material som samlats i århundranden att brytas ner snabbt. Då går torvmarken från att vara kolsänka till att bli kolkälla.
I vissa länder, till exempel Sverige, står torvmarkerna på agendan. Men internationellt sett är torvmarker inte särskilt synliga i klimatdebatten, tycker forskarna. Inte om man jämför med de senaste årens vetenskapliga och politiska fokus på hur man ska öka inlagringen av kol i jordbruksmark.
– Det är märkligt med tanke på den mängd kol som står på spel, menar forskarna.
Den aktuella studien uppskattar att utsläppen från dränerade torvmarker orsakar utsläpp på ca 2 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Det är i samma storleksordning som potentialen för att öka kolinlagringen i mineraljordar i all jordbruksmark i hela världen. Om vi inte stoppar exploateringen kommer vi att få fler och fler torvmarker som släpper ut växthusgaser för varje år som går.
Att bevara torvmarker involverar en mycket mindre del av jordens yta än en storskalig satsning på ökad inlagring av kol i jordbruksmark. Inlagring av kol i jordbruksmark kräver också att mer kväve tillsätts än i dagens jordbruk – åtminstone 30 procent mer och kanske upp till 80 procent mer, enligt forskarnas uppskattning. Att producera gödsel kostar både resurser och energi.Your text
En intressant fråga är om vi förutom att skydda orörda torvmarker också ska försöka att restaurera till exempel dränerad jordbruksmark.
– Jag kan inte svara på den frågan. Att restaurera torvmarker kan orsaka utsläpp av kraftfulla växthusgaser som metan och lustgas. Dessutom måste man ta hänsyn till sociala, legala och ekonomiska faktorer. Men det jag helt säkert kan säga är att den enklaste åtgärden för klimatet som jag kan komma på är att skydda de torvmarker som fortfarande är intakta i dag. Det kol som redan finns lagrat i torvmarker bör stanna där, säger Lorenzo Menichetti.
Exploatering en fråga om överlevnad
Han är medveten om att bevarande av torvmarker inte heller är en okomplicerad fråga. I vissa länder i Afrika kan exploatering av torvmarker vara skillnaden mellan fattigdom och ett bättre liv. Om det internationella samfundet vill att fattiga länder bevarar sina torvmarker måste det erbjuda andra källor till energi.
Forskarnas beräkningar bygger bland annat på andra forskargruppers data och på kartor över var det finns torvmarker och i vilka mängder. I vissa delar av världen, exempelvis tropikerna, är dessa kartor inte fullständiga.
– Vi har gjort det bästa vi kan åstadkomma med de data vi har, men våra uppskattningar är osäkra. Förhoppningsvis får vi bättre data i framtiden. Däremot kommer det inte att ändra på torvmarkernas viktiga roll i klimatstrategierna, säger Lorenzo Menichetti.
Kontakt:
Lorenzo Menichetti, postdoktor, Institutionen för ekologi; Enheten för systemekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, lorenzo.menichetti@slu.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
