– Det kan finnas anledning att vara striktare än det som rekommenderas, max tre koppar kaffe om dagen. Koffein är ju inget medikament som man måste få i sig, säger Verena Sengpiel, docent inom obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare på universitetssjukhusets kvinnoklinik.
Det är forskare vid Sahlgrenska akademin som i samarbete med Folkehelseinstituttet i Norge studerat uppgifter om 50 943 gravida kvinnor i en av världens största hälsoundersökningar på gravida, den norska mor- och barnstudien MoBa.
Resultaten visar att barn till mammor som konsumerat koffein under graviditeten löper större risk att bli överviktiga i förskole- och skolåldern. Barnen har följts upp till åtta års ålder. Att övervikt under barnaåren har samband med övervikt och risken för kardiovaskulära sjukdomar och typ 2-diabetes senare i livet är känt sedan tidigare.
Många koffeinkällor Vid exempelvis fem års ålder var andelen barn med övervikt och fetma mer än fem procentenheter högre i gruppen vars mammor legat på den högsta koffeinkonsumtionen i studien, jämfört med dem vars mammor hade lägst koffeinintag.
Sambandet mellan koffeinintag och risken för snabb tillväxt och övervikt eller fetma hos barnen kunde även ses hos kvinnor som följt gällande rekommendationer för gravida. Enligt svenska Livsmedelsverket bör gravida inte få i sig mer är 300 milligram koffein per dag, vilket motsvarar tre koppar kaffe (à 1,5 deciliter) eller sex muggar svart te (à 2 deciliter).
Resultaten i den aktuella studien stöds av åtminstone två tidigare studier, som dock omfattade betydligt färre personer, och färre koffeinkällor. Den här gången inkluderades både kaffe, te, choklad, energidrycker och annat.
Fostertiden viktig – I Norden är det framför allt kaffe som spelar roll, medan kvinnor i exempelvis England får den största delen av sitt koffein via svart te. Ser man till gruppen yngre handlar det mer om energidrycker. Det är en styrka att vi har med olika källor i studien, och vi hittar ett liknande samband mellan intag av koffein från dessa olika källor och barnens tillväxt, säger Verena Sengpiel.
Generellt anses miljön under fostertiden vara viktig för hur gener slås av och på, och för programmering av metabolismen för resten av livet. Tidigare djurstudier där embryon i honans kropp exponerats för koffein har också följts av kraftigare tillväxt och kardiometabol sjukdom hos ungarna.
– Även om det behövs fler studier innan vi vet vad fynden verkligen betyder, så är koffein en substans som man kan välja att minska eller helt avstå ifrån under graviditeten, konstaterar Verena Sengpiel.
– Det är troligt att insjuknandet i ledgångsreumatism startar i kroppen många år innan symtomen blir tydliga. Förhoppningen är att man i framtiden ska kunna bromsa eller hejda sjukdomen innan den bryter ut genom att kunna ställa en tidig diagnos, säger Linda Johansson, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Linda Johansson studerat över 500 blodprov som lämnats till Medicinska biobanken i norra Sverige från individer som senare insjuknande i reumatoid artrit, ledgångsreumatism, samt blodprov från samma personer efter insjuknandet. Hon har även i samarbete med tandläkare granskat röntgenbilder av tänder från friska personer som senare insjuknade samt röntgen av händer och fötter vid insjuknandet.
Antikroppar mot munhålebakterier
Det visade sig att personer som senare i livet kommer utveckla ledgångsreumatism har ökade nivåer av specifika antikroppar i blodet mot en munhålebakterie som visat sig ha samband med tandlossning samt Epstein-Barr-virus. Vissa antikroppar kunde ses i blodet redan tolv år före insjuknandet. Individer med dessa antikroppar hade en förhöjd risk att utveckla ledgångsreumatism senare i livet.
Hos dessa individer kunde även en förhöjd mängd av en blodmarkör för nedbrytning av ben återfinnas, många år innan de fick reumatismdiagnosen. Den bennedbrytande markören hängde inte bara samman med skador i käkbenet innan insjuknande, utan man kunde även se ett samband med denna markör och skador i händer och fötter redan vid insjuknandetillfället.
Viktigt stoppa destruktiva processer
– Ledgångsreumatism orsakas av allt att döma av ett samspel mellan många olika faktorer i form av arv, miljö, infektioner och levnadsvanor. Om man i förväg kan se att en individ har förhöjd nivå av vissa riskfaktorer, kan man eventuellt i gengäld försöka reducera andra för att förebygga sjukdomen, säger Linda Johansson.
Reumatoid artrit, ledgångsreumatism, är en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom som drabbar 0,5 – 1 procent av Sveriges befolkning. Idag finns ingen bot för sjukdomen, men en tidig diagnos och ett snabbt insättande av behandling är viktig för att förhindra de destruktiva processer som sjukdomen medför.
Avhandlingen:
Faktorer av potentiell betydelse för utvecklingen av reumatoid artrit. (Engelsk titel: Insight into processes preceding the onset of rheumatoid arthritis)
Mätutrustningen består av en gaskromatograf med massdetektor i kombination med en elektroantennodetektor. Utrustningen i denna konfiguration är unik i Sverige och redan har andra lärosäten hört av sig och vill använda utrustningen
− Vi använder lärkbockens antenner och mäter hur de reagerar när något kemiskt ämne i extrakten träffar antennen. Vi kan mäta nervimpulser elektriskt och får olika utslag beroende på vilket ämne som tillsätts. Vår målsättning är att vi ska kunna utveckla miljövänliga och ekologiska metoder genom att använda artspecifika doftämnen.
− Det kan vara metoder för att övervaka en art eller att fånga så många skadeinsekter som möjligt när vi får större utbrott, säger Joakim Bång, forskare vid Fiber Science and Communication Centre, FSCN, på Mittuniversitetet.
Lärkbocken vandrar norrut
Lärkbock påträffades för första gången 2009 i södra delarna av landet och finns ännu inte i Norrland men med varmare klimat kommer den sannolikt långsamt allt längre norrut. Däremot är barkborrar en vanlig skadeinsekt i vår region och som drabbar skogsbruket hårt ekonomiskt genom att döda träd.
− Man mäter på kemiska doftämnen som utsöndras från insekterna eller från värdväxter. Antalet arter av skadeinsekter i skog och mark ökar till följd av klimatförändringarna. Vid Mittuniversitetet finns sedan många år avancerad forskning inom ekologisk kemi som bland annat handlar om att studera kemiska doftämnen och utveckla miljövänliga tekniker för att skydda träd från skadeinsekter, säger Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid FSCN.
Akut behov av Efter de senaste årens stora epidemiska utbrott av barkborrar finns ett konkret, närmast akut, behov att vidareutveckla och implementera effektiva fångstmetoder för övervakning och bekämpning av granbarkborre och dubbelögade bastborrar.
Kontakt:
Joakim Bång, forskare vid Fiber Science and Communication Centre, FSCN, på Mittuniversitetet, joakim.bang@miun.se
Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid FSCN, erik.hedenstrom@miun.se
Att granska olika välfärdstjänster är någonting som ökar och som samhället satsar stora pengar på. Granskningen ses som en garant för att allting går rätt till, och just när det gäller barn som samhället tagit hand om, ibland med tvång, ses detta som väldigt angeläget.
– Därför behöver vi forskare titta på hur de här granskningarna verkligen fungerar, säger David Pålsson, doktor i socialt arbete på Stockholms universitet.
Det finns över 1000 HVB-hem i Sverige, som är professionella boenden med anställd personal där ungdomar med behov av särskilt stöd kan bo. Många av dem är privata och vissa är inriktade på att behandla olika psykosociala problem, andra på ensamkommande flyktingbarn.
Skärpta krav på kontroll
Sedan debatten om de barn som vanvårdades på barnhem under 1900-talet tog fart har kraven på kontroll av hemmen skärpts, och år 2013 bildades IVO, inspektionen för vård och omsorg, som nu utför kontrollen. David Pålsson har studerat dokument och beslut, varit med vid tillsynsbesök, och intervjuat både IVO:s personal och de som arbetar på HBV-hemmen.
– Ett övergripande resultat av min studie är att det är svårt för granskningen att komma åt det viktigaste i vården, som relationerna mellan ungdomarna och personalen på hemmen och om ungdomarna blir bättre av att vistas vid hemmen. Det är också svårt att påverka det ungdomarna själva tycker är viktigt, som kan vara vilken mat som serveras och frågor kring själva placeringen, och som inte alltid går att göra så mycket åt, säger David Pålsson.
Det finns inga klara svar inom forskningen på vad som är god vårdkvalitet, men till exempel ett bra stöd i skolarbetet har visat sig vara viktigt för att det ska gå bra för barnen på sikt. Men inte heller det kan kontrollerna påverka på något kraftfullt sätt.
Få tuffa krav på HBV-hemmen
– Granskningen kan beskrivas som återhållsam. Det finns få tuffa krav att ställa för inspektörerna, och de skarpa krav som finns är ofta administrativa. Det medför att det ofta är otydligt vad granskningen innebär för den vård som ges ungdomarna. Å andra sidan är det kanske inte rimligt att ställa detaljerade och enhetliga krav på en verksamhet som är så komplex som institutionsvård, säger David Pålsson.
Samtidigt som granskningen har sina begränsningar fann David Pålsson att personal på HVB-hemmen ofta uppskattade inspektionerna och tyckte att det fanns ett stort symbolvärde i dem.
– Ju mer man är ute och besöker HVB-hem desto större möjlighet har man att upptäcka missförhållanden. Ungdomarna kan sätta värde på att bli lyssnade på, och personalen tycker ofta att det är skönt att någon utifrån kontrollerar och tycker att verksamheten är OK. Besöken kan leda till reflektioner kring arbetet. Man kanske ska se inspektionerna som en strävan att säkerställa en miniminivå i vården, snarare än att det ska leda till en utveckling mot en bättre vård, säger David Pålsson.
Kontrasterna i de svenska städerna är stora, med små centrum med hög täthet omgivna av stora områden med mycket låg täthet. Detta påverkar hur städerna fungerar – få människor har möjlighet att bo urbant med stort utbud av kommunal och privat service runt hörnet.
London och Amsterdam präglas däremot av att mycket större andel av städerna har relativt hög täthet – områden där man kan bo urbant, med service runt hörnet, även utanför den absoluta innerstaden. Dessa faktorer har stor betydelse för integration, lokal handel och hållbarhet i städerna.
Göteborg har en liten innerstad (city centre och compact city), omgiven av stora villaområden (sprawl). Mellanstaden, som de täta suburbana miljöerna ibland kallas, är liten (suburban, compact low och modernistic). BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden. Bild: The International Spatial Morphology Lab
– Den gör det längre till andra människor och naturliga mötesplatser där olika befolkningsgrupper möts. Den påverkar också vilka transportval vi gör – det är ofta enklare att välja bilen än att gå eller cykla när staden är gles.
Centralitet går att mäta
När du befinner dig i en stad har du ofta en känsla av hur centralt ditt läge är – och det beror på många fler faktorer än platsens avstånd till stadens geografiska mittpunkt. Denna centralitet går att mäta och beskriva kvantitativt, utifrån hur platsen själv är utformad, men framförallt utifrån hur den förhåller sig till omgivande platser och stadsdelar.
Stockholm har en liten innerstad (city centre och compact city), omgiven av stora villaområden (sprawl). Mellanstaden, som de täta suburbana miljöerna ibland kallas, är liten (suburban, compact low och modernistic). BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden. Bild: The International Spatial Morphology Lab
Chalmersforskarna Lars Marcus och Meta Berghauser Pont leder en forskargrupp som har byggt upp ett internationellt samarbete under de senaste tre åren, kring unika djupundersökningar av hur stadens täthet och tillgänglighet påverkar hur vi använder staden till vardags.
– Vissa stadsdelar och platser framhålls ofta som lyckade exempel, säger Meta Berghauser Pont, universitetslektor i stadsbyggnad. Vi har nu mer detaljerade fakta om den fysiska miljön som ligger bakom detta – till exempel vad det är som gör att en plats upplevs som central.
Nya byggprojekt och stadens funktion
– Vi tar också fram modeller som stadsplanerare kan använda för att förutsäga hur nya byggprojekt kommer att påverka stadens funktion. Dessa nya kunskaper och verktyg har avgörande betydelse för det stora pågående bostadsbyggandet i Sverige. Inte minst för Älvstadsprojektet i Göteborg, som även i ett internationellt perspektiv är ett ovanligt stort och ambitiöst stadsutvecklingsprojekt.
Forskarna har tillämpat sin metodik på fem städer: Stockholm, Göteborg, Eskilstuna, London och Amsterdam. De har byggt upp digitala modeller av städerna och beskrivit dem utifrån en mängd olika parametrar för täthet och tillgänglighet.
– Det visade sig att de svenska städerna är väldigt lika varandra i sin uppbyggnad, trots att de är så olika stora, säger Lars Marcus, professor i stadsbyggnad. De är däremot väldigt olika London och Amsterdam.
London präglas av att en stor andel av staden utgörs av täta suburbana miljöer, ibland kallat för mellanstad. I bilden benämns de suburban, compact low och modernistic. Innerstaden benämns city centre och compact city, medan villaområden benämns sprawl. BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden. Bild: The International Spatial Morphology Lab
Forskarna tipsar om stadsplanering Forskarnas arbete visar också att det är fullt möjligt att ändra dynamiken i befintliga städer när man bygger nytt. Lars Marcus lyfter fram fyra råd till beslutsfattare utifrån gruppens forskning:
Nyckeln till att skapa blandstad är gator som skapar närhet, inte jakten på täthet genom höga hus.
Man kan uppnå både hög intensitet och rofylld avskildhet inom korta avstånd – staden behöver variation.
Utvecklingen av ett stadsområde kan få mycket stor betydelse för omkringliggande områden. I Göteborg kan till exempel utvecklingen i Frihamnen påverka Biskopsgården.
Vi behöver nya stadsbyggnadsmodeller, med exempelvis tätare förortsmiljöer som inte måste efterlikna innerstaden men som skapar lokala centrum med underlag för service.
Fler fakta från forskningsprojektet
Täthet: De svenska städerna saknar täta suburbana miljöer. De består till allra största delen av antingen innerstad eller villaområden. Stockholm har högre maximal boendetäthet än London och Amsterdam. Maxvärdet är 17436 invånare inom 500 meters avstånd. Samtidigt är snittvärdet lägre.
Fördelning av mark: Drygt tre fjärdedelar av de svenska städernas mark används för villor, som bara hyser en tredjedel av hushållen. Bara 2 procent av Göteborgs mark kan räknas som kvarterstad, men den hyser nästan 15 procent av husbyggnadsarean.
Blandstad: Stockholm har mer blandstad än både London och Amsterdam, men den är begränsad till de mest centrala delarna av staden. Definitionen för blandstad som forskarna har använt att det finns mer än 10 000 invånare inom gångavstånd och mer än 40 butiker och/eller restauranger runt hörnet (ett så kallat topologiskt steg). I Göteborg klarar bara Linnégatan definitionen för blandstad.
Gatustruktur: Göteborg är fotgängarvänligast av de fem städerna, med fler stråk som bara är tillgängliga för fotgängare än gator som är tillgängliga för både fotgängare och bilar. De svenska städerna är mer storskaliga, med stora fastigheter och stor byggnadsarea per enhet, än Amsterdam och London.
Forskarna har alltså undersökt de fem städerna utifrån tre olika aspekter:
Täthet. Här kombineras flera olika sätt att mäta täthet.
Vilka områden som är funktionellt centrala. Även här används flera olika mått, där ett av de viktigaste är att en gata är mer central ju fler andra gator den ansluter till. Forskarna har sedan verifierat sina resultat med flödesmätningar av antalet fotgängare som rör sig i olika stadsdelar.
Hur storleken på fastigheter påverkar blandstad.
Stadsplaneringsverktyget Place Syntax Tool, som är open source, är ett annat resultat av forskarnas arbete. Verktyget har tagits fram i samarbete med KTH.
Kontakt:
Meta Berghauser Pont, universitetslektor i stadsbyggnad, Chalmers, meta.berghauserpont@chalmers.se, 073-423 36 37, 031-772 23 86,
Lars Marcus, professor i stadsbyggnad, Chalmers, lars.marcus@chalmers.se, 070-994 79 91, 031-772 23 10,
I år är det 73 år sedan den svenska diplomaten Raoul Wallenberg försvann efter att ha fängslats av sovjetiska myndigheter i Ungern. För att uppmärksamma årsdagen för hans försvinnande (17 januari) lanserade Raoul Wallenberg Academy ett digitalt experiment i form av en algoritm.
Det grundläggande syftet är att visa på vikten av medmänsklighet och empati på nätet och hur det påverkar det globala samhällsklimatet, säger Sarah Scheller, verksamhetsansvarig vid Raoul Wallenberg Academy..
Men vägen fram till lanseringen av algoritmen har varit lång och krokig.
– Empati bör vara lika viktigt som att lära sig att läsa, skriva och räkna, men hur kan vi se till att det blir så? Att vilja göra gott för andra är svårt att mäta. Vi grävde i detta under ett års tid, men det visade sig vara mycket svårare än vi hade trott.
Till slut kom de i kontakt med en kommunikationsbyrå som i ett tidigare experiment hade använt IBM:s datorsystem Watson, som med hjälp av artificiell intelligens, AI, kan analysera tonen i en text.
Kom överens om definition för empati
De förde också samtal med olika empatiforskare för att definiera empati och kom fram till att medmänsklighet skulle definieras utifrån parametrarna ilska, avsky, rädsla, trevlighet, samvetsgrannhet/ärlighet och glädje.
Därefter valde de ut 300 människor med stor makt att följa på twitter.
– Vi valde tidigt att jobba med både formella och informella ledare, och vi valde twitter som verktyg för att många använder det mediet för att kommunicera. Vi kollade bland annat på vilka som hade många följare, och hade egna fokusgrupper med ungdomar som berättade vilka de inspireras av.
Dessutom var de tvungna att hålla sig till ledare som twittrade på arabiska, tyska, spanska, franska, engelska, kinesiska, arabiska, italienska, japanska, koreanska och portugisiska eftersom det är de språk som Watson förstår. Några som kvalificerade sig var bland annat Michelle Obama, Donald Trump och Zlatan Ibrahimovic.
Tweetsen analyseras i realtid och genom algoritmen kan Watson avgöra vilket samhällsklimat världens ledare bidrar till på nätet just nu. Temperaturen visas på en speciell hemsida i en Raoul-skala. Samma dag som algoritmen lanserades (17 januari 2018) låg temperaturen på -74 °Raoul, vilket betyder att ledarnas ton präglades av känslor som ilska och rädsla.
Den dag den här artikeln publicerades mättes samhällsklimatet till 42 Raoul-grader, för att dagarna innan ha varit upp i 102 respektive 98 värmegrader Raoul.
Förutom att mäta det globala samhällsklimatet lanserade Raoul Wallenberg Academy även hashtaggen #warmupourglobe och varje gång någon använder den så påverkas algoritmen.
– På sociala medier är världen alltid global och vi vill visa att en persons attityd kan påverka hela världen. Alla kan göra skillnad och en enda tweet kan påverka många människor, säger Sarah Scheller.
Watson
Watson är ett så kallat kognitivt datorsystem. Det innebär att systemet snabbt kan analysera och dra slutsatser ur extremt stora datamängder. Dessutom lär sig systemet av sina tidigare analyser. Bakom innovationen står den globala datajätten IBM.
Superdatorns förmåga att sekundsnabbt analysera stora mängder ostrukturerad information, exempelvis vetenskapliga artiklar, används i dag som aktivt beslutsstöd inom cancervård i flera länder men även för mobilapplikationer inom allt från finansiell rådgivning till recept för matlagning.
Källa: Wikipedia
Huruvida Watson kommer att göra rätt analys av innehållet i tweetsen är dock långt ifrån säkert. Precis som med andra AI-program finns det en risk för misstolkning, speciellt när det kommer till ironi och sarkasm.
– Watson kommer att misstolka innebörden ibland. Programmet är ganska bra på att känna igen vilka ord som är negativa och positiva, men har en ganska dålig förståelse för kontexten. Och en kontext kan betyda ganska mycket, säger Johan Hagelbäck, lektor i datavetenskap på Linnéuniversitetet.
Han ger ett exempel:
– Om någon skriver ”I’m missing you” är kontexten positiv, men ordet missing kan tolkas som negativt. Kommer då tweeten att uppfattas som negativ eller positiv?
Enligt Johan Hagelbäck har människor generellt svårt att förstå tonen i en text eftersom vi är programmerade att förstå med hjälp av visuella intryck så som gester och kroppsspråk. Således borde det vara ännu svårare för ett datorprogram.
Sarah Scheller anser dock inte att det viktigaste är att varje enskild tweet analyseras rätt utan att Watson på det stora hela ger en övergripande bild av det samhällsklimat som världens ledare bidrar till.
Iskallt på kvinnodagen
– Vi vill veta hur olika ledares attityd på nätet påverkar världshändelser och tvärtom och för att det ska bli så bra som möjligt behövs stora mängder data. Varför var till exempel temperaturen på internationella kvinnodagen iskall? Vi har inte börjat att titta på vilka uttalanden som ligger bakom de olika temperaturerna, men vi hoppas kunna göra det på sikt.
Grafen visar hur världshumöret fluktuerar.
Vad gäller The Raoul Wallenberg Algorithms effekt på omvärlden är Johan Hagelbäck dock skeptisk.
– Jag tror inte att den kommer att ha något som helst genomslag. Det är ett intressant experiment, men det är en ganska begränsad grej som bara ger ett enda mätvärde på hur olika ledare beter sig. Jag tror inte att folk kommer att känna till den, säger han.
Han tror att det som skrivs i tidningar och annan media samt kommunikation med nära och kära fortfarande kommer att vara det som påverkar människor mest. Han är dock noga med att påpeka att det är hans egen personliga åsikt.
– För att förstå vad något har för effekt måste man fråga allmänheten och då krävs det att de känner till algoritmen. Du måste veta frekvensen av användningen innan du kan avgöra effekten.
Samtal om hållbart ledarskap
Sarah Scheller är av förklarliga skäl mer positiv och hon menar att eftersom projektet inte har någon slutdatum så finns det goda chanser att innebörden sprider sig.
– Målet är att projektet ska inspirera till samtal om vad som är hållbart ledarskap och vad det har för betydelse. Vi har inte sett något liknande experiment förut och hittills finns det fler frågor än svar, vilket också gör det spännande. Jag tror snarare att man kan utveckla idén och jag tar gärna emot tips från de som har idéer.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Katalogen är en milstolpe i Gaiaprojektet eftersom astronomer nu för första gången i stor skala kan jämföra teoretiska modeller av vår galax Vintergatan med direkta mätningar av hur dess stjärnor är fördelade, det vill säga deras tredimensionella positioner och rörelsemönster. Katalogen innehåller även information om stjärnornas fysiska egenskaper, speciellt deras ljusstyrkor och temperaturer, som ger en uppfattning om när stjärnorna bildades. Tillsammans blir det då möjligt att kartlägga inte bara hur Vintergatan ser ut nu, utan även få bättre kännedom om dess tillkomst och utveckling, vilket är ett av Gaiaprojektets huvudsyften.
– Katalogen bygger enbart på de två första årens observationer, men är redan oöverträffad i omfattning och noggrannhet. Det är den mest detaljerade stjärnkatalogen i astronomins historia, säger Lennart Lindegren, astronom vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet och dessutom anfader till hela Gaiaprojektet.
1,7 miljarder stjärnor kartlagda Satelliten Gaia sändes upp i december 2013 av Europeiska rymdstyrelsen. Sedan början av 2014 befinner sig Gaia vid den andra Lagrangepunkten cirka 150 000 mil från jorden. Därifrån har den nu alltså hjälpt forskarna att kartlägga exakta positioner och ljusstyrkor för 1,7 miljarder stjärnor i Vintergatan samt även färger och egenrörelser för en mycket stor andel av dessa stjärnor. Den färska katalogen innehåller också spektroskopiska radialhastigheter för drygt 7 miljoner stjärnor, vilket innebär att man kan beräkna stjärnornas banor i Vintergatan. För 160 miljoner stjärnor anges dessutom en uppskattning av deras temperatur, och nästan hälften så många stjärnor har även fått sin luminositet på pränt, alltså den utstrålade effekten i Watt. Ytterligare en aspekt som kartlagts via Gaia är den interstellära extinktionen, det vill säga hur mycket stoft det finns i rymden mellan en viss stjärna och oss. Detta har uppmätts för 88 miljoner stjärnor.
Observationerna via Gaia begränsas inte enbart till stjärnorna i Vintergatan. Katalogen innehåller även noggranna positioner för mer närliggande objekt, nämligen 14 000 asteroider i vårt eget solsystem. Men dessutom har Gaia även lyckats samla in data från rymden utanför Vintergatan genom att med hög precision positionsbestämma en halv miljon aktiva galaxkärnor, så kallade kvasarer.
400 astronomer i Europa
I mer än 20 år har forskare vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik på Lunds universitet arbetat med förberedelserna för katalogen. Astronomerna i Lund har haft en framträdande roll i Gaiaprojektet alltsedan de första idéerna skisserades 1993. Det var Lennart Lindegren som för 25 år sedan skickade in förslaget till Europeiska rymdstyrelsen om att man borde satsa på ett högteknologiskt satellitprojekt för avståndsmätning ute i rymden. När bollen väl började rulla så blev alltfler personer inblandade. Mer än 400 astronomer i Europa är sedan ett antal år involverade i Gaiaprojektet.
Katalogen som nu publiceras är inte den första från projektet. Redan i september 2016 släpptes Gaia Data Release 1, som dock var av betydligt mindre omfattning med observationer för cirka två miljoner stjärnor. Från början var Gaias mätningar planerade att pågå i fem år, men forskarna hoppas nu att satelliten ska få klartecken att fortsätta observera under ytterligare lika många år, vilket då kommer att resultera i framtida kataloger med ännu mycket noggrannare data. Satellitens tekniska livslängd uppskattas till totalt tio år.
Projektet fortsätter
– Framtida Gaiakataloger gör det även möjligt att upptäcka tusentals hittills okända exoplaneter kring andra stjärnor än solen, säger Lundaastronomen David Hobbs, som sedan 2007 varit Lindegrens närmaste medarbetare i Gaiaprojektet.
Exoplaneter kan upptäckas tack vare att man mäter störningar i stjärnornas positioner, störningar orsakade av de aktuella planeterna. Tillsammans med tidigare Lundakollegan Piero Ranalli har Hobbs och Lindegren nyligen publicerat en studie kring värdet av att låta Gaia fortsätta mäta i ytterligare fem år. Enligt studien kan stora exoplaneter med omloppsbanor på upp till 20 år upptäckas kring de flesta solliknande stjärnor så långt bort från oss som 65 ljusår; det rör sig om cirka 750 stjärnor. Denna typ av Jupiterliknande jätteplaneter är viktiga för exoplanetsystemens stabilitet och för möjligheten att liv utvecklas i dessa system, men de är svåra att upptäcka med andra metoder.
– Vår aktuella studie ger därför ett kraftfullt argument för att fortsätta Gaiaobservationerna så länge det är tekniskt möjligt, säger Lennart Lindegren.
Gaia Data Release 3 kommer 2020 I samband med Gaia Data Release 2 publiceras dels ett antal nya bilder över Vintergatan och dess omgivningar, dels ett antal vetenskapliga artiklar i tidskriften Astronomy & Astrophysics, vilka beskriver katalogen och hur den beräknats, samt ger en försmak av dess användning inom den astronomiska forskningen. Sedan blir det dags för astronomer världen över att djupdyka i det omfattande materialet. Där finns spännande fakta att upptäcka under många år framöver – eller åtminstone tills Gaia Data Release 3 kommer i slutet av år 2020.
När dagens människor hör ordet ”krigsspel” tänker nog de flesta på dataspel, och tror kanske att krigsspel är ett nytt fenomen, förknippat med datorer. I Tomas Karlssons avhandling belyses en del av krigsspelens långa historia, från 1800-talet till nutid. Krigsspelen som undersökts har varit både av militär- och underhållningstyp och omfattar brädspel, krigsspel med tennsoldater samt avancerade digitala simulatorer.
– Krigsspelen har länge använts för att förmedla bilden av pågående krig och konflikter. De har av militära organisationer använts för att iscensätta framtida hypotetiska krig. Som en del av samhällsberedskapen har krigsspel dessutom visats upp för allmänheten, säger Tomas Karlsson.
– Här har den bild av krig och krigföring som förmedlas genom krigsspelen ofta skildrats genom fältherrens perspektiv. Med kartor, symboler och pilar har krigsspelen bidragit till att skapa en bild av krigföring ”ovanifrån”.
Inte mycket som förändrats på 200 år
Undersökningen löper över ett stort tidsspann, ungefär 200 år, och under denna tid har en omfattande teknologisk utveckling skett. Militärteknologiskt har krigföringen förändrats, kärnvapen och övervakningssatelliter har introducerats. Datorsimuleringar och virtuella världar har kompletterat de äldre krigsspelens kartor och markörer.
– Trots detta har förvånansvärt mycket i krigsspelen varit sig likt. Även om nutidens krigsspel ofta äger rum på datorer är det likartade regelsystem som används som i äldre tiders krigsspel. Överlag har de föreställningar om krig från ett instrumentellt och militärt perspektiv som fastslagits under 1800-talet som varit förhärskande.
Tomas Karlsson berättar vidare hur krigsspelen dessutom, ibland på ett underliggande plan, förmedlat föreställningar om maskulinitet förknippade med krig. En ofta förekommande maskulin hjältetyp som förknippas med krigsspel i olika tider är den geniale fältherren som med sina speciella egenskaper kan påverka historiens gång.
Underhållning
– Utanför militära kretsar har krigsspel använts som underhållning. En del av det som gjort spelen underhållande är att de legat nära sina militära förlagor. Därigenom har det hetat att de förmedlat mer eller mindre ”autentiska” representationer av krig i det förflutna. Det som kallats ”autentiskt” har i sin tur varit förknippat med idealiserade bilder av krig och maskulinitet.
Avhandlingen bygger på en undersökning av olika källor, främst har krigsspelsböcker och reportage om hur krigsspel använts. Resultatet av genomgången av detta material ger en bild av hur krigsspel länge använts för att visa hur krig sett ut och fungerat.
– Vi har äntligen lyckats identifiera ett kirurgiskt realiserbart lim för att fixera benfrakturer. Kemin, materialen och metodiken medför extraordinär vidhäftning och fixering till blött ben vilket i vanliga fall är otroligt svårt. Vi tror att de nya rönen kommer att medföra ett paradigmskifte inom frakturbehandling, där man i framtiden kan fasa ut metallplattor och skruvar. Med dessa resultat är vi unika i hela världen, säger Michael Malkoch, professor i fiber- och polymerteknologi på KTH, forskningsledaren bakom tekniken.
Om kirurgerna inte längre är i behov av temporära eller permanenta metallimplantat för att fixera frakturer skapar det ett antal fördelar för både patient och sjukvård. Bland dem återfinns minskade materialkostnader, minskade operationskostnader från operationer som måste göras om och ett minskat obehag för de som drabbats.
Benlimmet, eller benplåstret om man vill, består av en fiberremsa, en vattenbaserad primer och själva limmet. Vid en operation rengörs frakturen, benet primas och limmas, och sedan läggs fiberremsan på. Sedan appliceras ytterligare lim, och mellan appliceringarna belyses limmet med LED-lampa för att stelna. Flera lager kan byggas upp vid behov. När forskarstuderande Viktor Granskog visar hur det hela går till på ett helt frilagt ben tar ingreppet mindre än fem minuter. I människokroppen går det åt mer tid, men operationen är fortfarande snabb och enkel.
– Vårt lim är anpassat för att användas som benplåster och visade på 55 procent starkare fixering än vad ett av de bästa dentallimmen ute på marknaden klarade av.
Benbrott var 30e sekund
Ett stort patientunderlag finns. Bara i Europa bryter någon från den äldre delen av befolkningen med benskörhet ett ben var 30:e sekund. Där skulle benlimmet kunna användas, berättar Michael Malkoch. Benskörhet ger också upphov till allt mer komplexa benfrakturer och därmed ny dimension av utmaningar för både kirurgen och patienten.
En stor kostnadsbesparing kan vara en förkortad rehabiliteringsperiod till exempel efter operation av en fingerfraktur. En stabil fixation kan tillåta tidig rörelseträning redan inom ett eller några dygn enligt handkirurgerna Johanna von Kieseritzky och Marianne Arner på Södersjukhuset i Stockholm. De har varit involverade i forskningsarbetet och berättar vidare att tidig rörelseträning minskar risken för sammanväxningar mellan mjukdelarna och benet och minskar risken för stelhet och permanent funktionshinder i handen.
De tre komponenterna fixerar frakturen och benet som är brutet kan växa ihop igen. Till skillnad från styva plattor kan plåstret väldigt enkelt anpassas efter benets former. Benlimmets styrka motsvarar den fixering som plattorna ger, utan att ha benplattornas nackdelar.
Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår.
Bidrar till utveckling av resistens I den aktuella studien, publicerad i Nature Communications, har forskarna undersökt hur exponering av låga nivåer av antibiotika under lång tid bidrar till utvecklingen av antibiotikaresistens hos bakterier.
Under en antibiotikabehandling kommer en stor del av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, och via avloppsvattnet kan den sedan spridas vidare till vattendrag, sjöar och mark. Detta medför att dessa miljöer därför kan innehålla låga nivåer av antibiotika. I vissa delar av världen används stora mängder antibiotika inom köttproduktion och fiskodlingar, där man tillsätter små doser antibiotika till djurfodret för att få djuren att växa fortare. Detta gör att bakterierna i deras tarmar utsätts för låga nivåer av antibiotika över lång tid, och dessa bakterier kan sedan i sin tur infektera människor via till exempel livsmedel.
Utvecklade motståndskraft I artikeln visar forskarna att även låga koncentrationer av antibiotika spelar en stor roll för resistensutvecklingen. I studien kunde man se hur bakterier som utsätts för låga doser av antibiotika med tiden utvecklade motståndskraft mot antibiotikanivåer som var mer än tusen gånger högre än den ursprungliga nivå som de utsatts för.
Det visade sig dessutom att mutationerna i bakteriernas DNA som orsakar resistensen är av en annan typ än om de utsatts för höga doser. Under försökets gång samlade bakterierna med tiden på sig flera mutationer, som var och en i sig gav en låg resistens, men som tillsammans gav en mycket hög resistens. Mutationerna skedde dessutom huvudsakligen i gener som tidigare inte betraktats som typiska resistensgener, vilket tyder på att antalet gener som kan bidra till resistensutveckling är kraftigt underskattat.
– Resultaten är intressanta eftersom de visar att även de mycket låga antibiotikakoncentrationer som finns i många miljöer kan leda till höggradig resistens och bidra till resistensproblematiken, säger professor Dan I Andersson, huvudansvarig för studien.
– Både för patienten och för sjukvården finns stora fördelar med kort och intensiv behandling. Vi kan se att såväl effekten som de totala biverkningarna i princip är identiska, säger Anders Widmark, senior professor vid Umeå universitet och överläkare vid Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus.
Patienter med mellan- och högriskcancer Forskarna har under perioden 2005-2015 inkluderat 1200 patienter i en studie på tio sjukhus i Sverige och två sjukhus i Danmark. Flertalet hade en prostatacancer som diagnostiserades som mellanrisk, medan tio procent hade högriskcancer med risk för spridning om cancern inte behandlas. Hälften av patienterna fick standardstrålbehandling med 39 behandlingar över åtta veckor med en dos på 2 Gy (Gray) per behandling, totalt 78 Gy. Den andra hälften fick en så kallad ultrahypofraktionerad strålbehandling, det vill säga en kortare behandling med sju behandlingar varannan dag i två och en halv vecka med en stråldos om 6,1 Gy per behandling, totalt 42,7 Gy.
Inte fler återfall med färre behandlingar Studien visar att efter fem år hade 83,7 procent av patienterna som behandlats med den korta intensiva strålbehandlingen inga tecken på canceråterfall. Hos patienter som behandlats med standardstrålbehandlingen var motsvarande siffra 83,8 procent. Patienterna som behandlades med den intensiva strålbehandlingen hade som förväntat fler tidiga biverkningar i slutet av behandlingen, som var övergående. Redan sex månader efter behandling hade skillnaden i biverkningar mellan metoderna försvunnit.
Studien är den första stora randomiserade studien som jämför de olika strålbehandlingsmetoderna för prostatacancerbehandling.
– Tidigare forskning har visat att det är möjligt att öka de individuella doserna till 3 Gy och ge behandling över fyra-fem veckor. Vi har nu visat att vi kan dubblera dosen per behandlingstillfälle och därmed dessutom halvera behandlingstiden, säger Anders Widmark.
Minskade skador på andra organ Forskarna planerar nu att fortsätta att följa patienterna i studien för att se om det finns skillnader i överlevnad eller biverkningar på ännu längre sikt. Studien presenteras vid strålbehandlingskonferensen ESTRO 37 i Barcelona.
– Utvecklingen av stråltekniken har inneburit att vi bättre kan lokalisera och rikta strålningen mot tumören och minimera skadorna på intilliggande organ så att männen kan behålla mer av funktionen för sex och urinering. Denna studie tyder på att vi kan överväga högre doser under kortare tid, säger ESTRO:s ordförande professor Yolande Lievens, chef för strålkliniken vid universitetssjukhuset i Gent i Belgien.
Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Cancerforskningsfonden Norrland.
Kontakt:
Anders Widmark, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, anders.widmark@umu.se
Fisk har länge betraktats som ett hälsosamt livsmedel, som är kopplat till förbättrad långsiktig kognitiv hälsa. Men orsaken till det är oklar. Fisk innehåller mycket av fettsyrorna omega 3 och omega 6, som antas vara orsaken och som också marknadsförs med det. Den forskning som har gjorts i ämnet har dock gett motstridiga resultat. Nu visar forskning från Chalmers att proteinet parvalbumin, som är mycket vanligt i många fiskarter, skulle kunna bidra till den positiva effekten.
Ett av kännetecknen hos Parkinsons sjukdom är uppkomsten av så kallade amyloida plack i hjärnan, som består av en aggregerad form av ett särskilt mänskligt protein; alfasynuklein. Det kallas ibland för ”parkinson-proteinet”.
Chalmersforskarna har nu upptäckt att parvalbumin kan bilda amyloidstrukturer som binder till sig alfasynuklein. Parvalbuminet ”stjäl” alfasynukleinet, och hindrar det därmed från att senare bilda sina egna, potentiellt skadliga, amyloider.
– Parvalbumin samlar upp ”parkinson-proteinet” och hindrar det faktiskt från att aggregera, helt enkelt genom att aggregera själv först, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor och avdelningschef för Kemisk biologi på Chalmers, och författare till studien.
Sensommarsill
Eftersom parvalbumin förekommer mycket rikligt i vissa fiskarter skulle en ökad fiskkonsumtion kunna vara ett enkelt sätt att förebygga Parkinsons sjukdom. Sill, torsk, karp och indianlax innehåller särskilt höga halter av parvalbumin, men det är vanligt i många andra fiskarter också. Nivåerna av parvalbumin kan variera mycket under året.
– Fisk är vanligtvis mycket mer näringsrikt vid slutet av sommaren, på grund av ökad ämnesomsättning, säger Nathalie Scheers, forskarassistent i livsmedelsvetenskap på Chalmers, och författare till studien.
Det var Nathalie Scheers som först fick idén att undersöka parvalbumin närmare, efter att ha gjort en studie om biomarkörer för fiskkonsumtion.
Explosion av hjärnsjukdomar
Alzheimers sjukdom, ALS och Huntingtons sjukdom är exempel på andra neurodegenerativa sjukdomar som också orsakas av vissa amyloidstrukturer i hjärnan. Chalmersforskarna är därför angelägna om att följa upp sina fynd, och undersöka om resultaten som gäller parkinson har betydelse även för andra neurodegenerativa sjukdomar.
Pernilla Wittung-Stafshede understryker vikten av att hitta metoder för att bekämpa dessa sjukdomar framöver.
– Sjukdomarna uppstår med stigande ålder, och vi lever allt längre. Det kommer att bli en explosion av dessa sjukdomar i framtiden – och skrämmande nog har vi idag inga botemedel. Så vi måste följa upp varje lovande spår.
I höst planeras en uppföljningsstudie. Då ska Nathalie Scheers och Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers, undersöka parvalbumin ur en annan vinkel.
– Vi ska studera hur parvalbumin från sill transporteras i mänsklig vävnad. Det ska bli väldigt intressant, och skulle kunna ge riktigt spännande resultat.
Jämför med Japan och Medelhavet Sambandet mellan hög fiskkonsumtion och god långsiktig hjärnhälsa är känt sedan länge. Det finns en korrelation mellan vissa dieter och minskad förekomst av Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.
– Bland människor som äter medelhavskost, med mycket fisk, är förekomsterna av parkinson och alzheimer lägre, säger Tony Werner, doktorand i kemisk biologi på Chalmers och försteförfattare till studien. Detta har också observerats i Japan, där fisk utgör en viktig del av kosten. Dock har man ännu inte kunnat bevisa att det handlar om orsakssamband.
I de delar av världen där det finns tydliga årstider styrs ofta utvecklingen hos växter och djur av temperatur, fuktighet eller ljus. Miljösignalerna gör att djuren eller växterna vet när de ska ”ta” olika steg i sin utveckling som att blomma, vakna upp ur vinterdvalan eller föröka sig. Djurens och växternas livscykel kan påverkas olika starkt av miljösignalerna, vilket leder till att samspelet mellan olika arter kan påverkas. Vi skulle kunna tänka oss att en växt är beroende av en viss insekt som pollinatör för att föröka sig. Om växten reagerar starkare på varmare temperaturer än vad insekten gör, skulle ett varmare klimat kunna göra att växten blommar innan insekten flyger och att växtens pollen därför sprids sämre.
Ökad tajming mellan arter Studien visar att sedan 1980-talet, då en mer omfattande klimatförändring påbörjades, utvecklas många arter tidigare på året. Den visar också att förändringen i tajmingen mellan olika arter som är beroende av varandra har ökat under denna period. Det innebär att arterna som samspelar antingen utvecklas närmare i tid under året eller på tidpunkter längre ifrån varandra. Vi skulle till exempel kunna tänka oss att larverna av en insekt som behöver blad som mat, antingen kläcks närmare inpå knoppsprickningen eller längre ifrån.
Det finns dock inga tydliga tecken på att växterna och djuren genomgående utvecklas i mer eller mindre otakt än tidigare. Studien visar att det är högre förändringstakt sen mer betydande klimatförändringar påbörjades för ungefär 35 år sedan – men samtidigt går det inte att slå fast att detta orsakats av klimatförändringarna. Nästa utmaning är att förbättra förmågan att förutsäga vilka förändringar som kommer att ske i arters säsongsmässiga utveckling och vilka konsekvenser detta får för olika arter.
Efterlyser bidrag från allmänheten – För att vi ska kunna få en bättre bild av hur förändringar i miljön, som till exempel ett varmare klimat, påverkar tajmingen mellan arter behöver vi förstå vilka faktorer i miljön som påverkar arters säsongsmässiga utveckling och hur de skiljer sig mellan arter, säger Johan Ehrlén, som är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, och en av studiens författare.
Kjell Bolmgren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid Stockholms universitet, är en annan av studiens författare. Han samordnar även medborgarforskningen inom projektet Naturens kalender.
– Här tycker jag det är särskilt spännande att allmänheten kan bidra med sina observationer av blommor, insekter, fåglar och andra djur. Forskare kan ta fram förutsägelser om klimatförändringens framtida effekter via experiment, men vi behöver kontrollera dessa förutsägelser mot vad som verkligen händer ute i naturen. Och där kan allmänheten hjälpa till genom att rapportera in observationer från sina hemtrakter, säger han.
Studien bygger på 27 olika studier från fyra kontinenter om förändringar av samspelande arters säsongmässiga uppträdande från 1951 till 2013 både på land och i havet.
Kontakt:
Johan Ehrlén, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och forskare vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, johan.ehrlen@su.se, 08-161202
Kjell Bolmgren, Enheten för skoglig fältforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet och gästforskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, kjell.bolmgren@slu.se, 018-671261
När människor når riktigt högt i åldrarna tenderar de att värdesätta en självständig tillvaro och bibehållna kroppsfunktioner framför frånvaro av sjukdomar. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att män som fyllt 70 år bör investera i en rökfri tillvaro och sunda kostvanor om de vill öka sina möjligheter att klara sig på egen hand när de närmar sig 90-årsdagen.
– Vi ser också att en lätt övervikt efter 70 år faktiskt är hälsosamt så länge den inte består av ren bukfetma, en iakttagelse som brukar glädja många män i övre medelåldern.
– Sammantaget är våra resultat kanske inte revolutionerande, men utgör viktiga pusselbitar för ett aktivt åldrande vilket bör vara av intresse för både politiker, sjukvård och individer, konstaterar Kristin Franzon.
Resultaten bygger på intervjuer med deltagare i ULSAM, en uppländsk studie som påbörjades år 1970 och då inkluderade 2 322 män födda under tidigt 1920-tal. I den aktuella uppföljningen deltog 369 av de ursprungliga männen, varav 276 alltjämt förde en oberoende tillvaro trots att de uppnått en medelålder av 87 år.
– Vår definition av självständighet omfattar bland annat eget boende och förmåga att ta egna promenader, och det är intressant att se att fler än var tionde person i den första studien har bevarade funktioner och klarar sig själva i så hög ålder, vilket är en större andel än man skulle kunna tro, säger Kristin Franzon.
Ändrad livsstil har betydelse också efter sjuttio
Att inte röka tillhör föga överraskande de angelägnaste faktorerna för fortsatt självständighet. Då ULSAM-studien inleddes rökte 51 procent av deltagarna, en siffra som med åren krympt till 6 procent. Totalt har de män som aldrig rökt dubbelt så stor chans till oberoende sent i livet, likväl tycks skaran som håller i sina tobaksvanor ovilliga att ge upp nämnda last.
– Redan vid 70 års ålder begår många misstaget att tro att en ändrad livsstil inte längre har betydelse. Flera biter sig fast vid rökningen som ”det enda roliga de har kvar i livet”, men på den här punkten är vår studie bara en i mängden som tydligt visar hur viktigt det är att sluta röka, och framför allt att det aldrig är för sent att fimpa för gott.
Utmärkande för de män som vittnar om fortsatt hög livskvalitet är även en förkärlek för den erkänt nyttiga medelhavskosten. I en kostdagbok som deltagarna förde vid 70 års ålder anger många ett stort intag av fisk, frukt, grönsaker, nötter och spannmål men desto mindre av kött och mejeriprodukter.
– Vi använde visserligen en relativt generös tolkning av begreppet medelhavskost och inkluderade bland annat potatis, så sannolikt är vår nordiska kost ett fullgott alternativ. Likväl visar vår studie att män med hälsosamma kostvanor har nästan tre gånger så goda utsikter till en självständig ålderdom.
Motion då?
Nja, resultaten bekräftar att en fysiskt aktiv fritid kan bidra till fler levnadsår, men eftersträvas bibehållna kroppsfunktioner tycks ett normalt midjemått upp till pensionsåldern och snabba promenader vid 87 års ålder vara att prioritera.
En tidigare publicerad studie visar dock att fysiskt betungande arbete kan inverka negativt på såväl överlevnad som självständighet i livets senare skede.
– Vi har fortfarande mycket att lära av ULSAM-männen. Vi har nyligen följt upp dem vid fyllda 92 med fokus på hur muskelmassan bevaras och vissa specifika sjukdomars inverkan på åldrande med bevarade funktioner. Av de 148 som valde att delta levde 95 självständigt, och oavsett hur representativ den här gruppen är för svenska män bådar det gott att så många lever och är oberoende så sent livet, konstaterar Kristin Franzon.
Artikeln först publicerad 18 april 2018 på Uppsala universitets webbplats.
Självskadande handlingar hos ungdomar har länge uppfattats som uttryck för känslomässiga problem. Men att skada sig själv är ofta en konsekvens av en problematisk social kontext, menar Inger Ekman, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, att dessa handlingar ofta är en konsekvens av en problematisk social kontext.
Det har hon kommit fram till genom att studera ungdomars internetpublicerade berättelser om egna erfarenheter av självskadande handlingar.
– Det är ungdomar som ofta har komplicerade familjerelationer präglade av konflikter, förluster av närstående, mobbning och ensamhet. Självskadande handlingar är en konsekvens av detta och en strategi som används för att hantera en komplicerad och problematisk social situation, säger Inger Ekman.
Vanligt att unga skadar sig själva
Självskadande handlingar är vanligt förekommande bland ungdomar i samhället. En sammanställning av svenska skolbaserade studier visar att så många som 35-40 procent av alla ungdomar någon gång medvetet skadat sig själva.
Trots mer än 100 år av forskning uppfattas självskadande handlingar fortfarande som svårbegripliga. Tidigare forskning har skapat en bild av den ”typiska självskadaren” som en ung, attraktiv, intelligent kvinna som ibland överväldigas av negativa emotioner som hon hanterar genom att skada sig själv.
Denna bild, som skapades under sent 1960- och tidigt 1970-tal genom studier av kvinnor inlagda på psykiatriska sjukhus i Nordamerika, har fortsatt att influera såväl forskning som klinisk verksamhet, menar Inger Ekman. Självskadande handlingar, som att rispa, skära, bränna eller på andra sätt skada den egna huden, har kommit att ses som ett medicinskt/psykiatriskt och psykologiskt problem. Den synen på självskadebeteende har gjort att forskning och klinisk verksamhet fokuserat på att finna individuella förklaringar till varför ungdomar skadar sig själva. Självskadebeteende förklaras bland annat med svårigheter att kontrollera impulser, emotionell instabilitet eller någon form av psykisk störning.
Börjar skada sig själv i tidigare tonåren
I avhandlingen har Inger Ekman studerat ungdomars internetpublicerade berättelser om egna erfarenheter av självskadande handlingar. Av berättelserna framgick att den vanligaste åldern att börja skada sig själv i var mellan 12 och 14 år. Ungdomarna beskrev att självskadande handlingar är välkända inom ungdomskretsar som en effektiv strategi för att hantera ett problematiskt socialt sammanhang.
Drygt 85 procent av ungdomarna beskrev en social situation som präglades av konflikter, ensamhet och en känsla av övergivenhet. De problem de beskrev var främst relaterade till en problematisk familjesituation, till förluster av olika slag samt till en skolsituation där de mobbades eller mötte andra problem.
– Majoriteten av de ungdomar som skadar sig själva håller dessa handlingar dolda för vuxenvärlden och de söker sällan professionellt stöd. Studierna visar att ungdomarna såg associationen till psykisk sjukdom som ett avgörande hinder för att berätta för någon vuxen och de oroade sig för att ett avslöjande skulle kunna medföra att de sågs som psykiskt sjuka, säger Inger Ekman.
Stockholmarnas toalettbesök har påverkat vattenmiljöerna i stadens närhet ända sedan 1600-talet. Problemen har förstås blivit värre allteftersom staden vuxit. Riktigt besvärande blev det efter att vattentoaletterna börjat införas i början av 1900-talet, men innan avloppsreningsverken börjat byggas ut, vilket skedde först på 1930-talet.
Strömbadet i Riddarfjärden öppnades 1884 och stängdes 1933 när vattenkvaliteten blivit alltför dålig. Från 1976 gick det åter att bada i Riddarfjärden, men då var badet sedan länge rivet. Foto: Axel Svinhufvud 1925, Stockholms stadsmuseum.
Att näringsämnena i avloppsutsläppen orsakade övergödning i skärgården, med algblomningar som gjorde vattnet grumligt och svår syrebrist i bottenvattnet insåg man på 1960-talet. I början av 1970-talet infördes därför fosforrening på alla stadens reningsverk och vattenkvaliteten förbättrades.
Fortsatte läcka ut i vattnet trots rening – På bottnarna fanns dock en hel del fosfor kvar som fortsatte att läcka till vattnet, berättar Jakob Walve, som forskar i marinekologi vid Stockholms universitet. Sådana gamla synder, ofta kallad internbelastning, har orsakat många diskussioner i havsmiljösverige. Det är svårt att beräkna hur stor effekt sådana gamla fosforlager har, och det finns många olika åsikter om hur man lämpligast åtgärdar dem.
Jakob Walve och hans kollegor har därför gjort en omfattande studie av hur fosfor flödat genom Stockholms skärgård ända sedan 1960-talet.
– Vi har använt ett omfattande underlag av mätdata insamlat på olika håll under lång tid. Därmed har vi noggrant kunnat beskriva och förstå vad som hänt.
Forskningen är ett resultat av Stockholms universitets långsiktiga samverkan med Svealands kustvattenvårdsförbund, där de flesta vattenvårdande organisationer i regionen ingår. Centralt för denna analys har varit en grundlig utvärdering av miljödata, främst från de stora reningsverken som drivs av Stockholm Vatten och Avfall och Käppalaförbundet.
Gamla fosforlager påverkar inte längre vattenkvaliteten – Vi kan nu konstatera att, undantaget instängda områden som Brunnsviken, de gamla lagren av fosfor på bottnarna i stadens närhet inte längre påverkar vattnets kvalitet. All den gamla fosforn har antingen följt med strömmarna ut till havs eller blivit begravd under nya lager av bottenmaterial. Dessa gamla synder är inte längre en bidragande källa till övergödningen i innerskärgården.
Fosforflöden i Stockholms innerskärgård. De blå pilarna visar med storlek och färgnyans hur fosfor flödar genom skärgården. Orange pilar visar hur fosfor omvandlas och omfördelas mellan vatten, organismer och havsbottnen.
Det är resultat av stor betydelse för åtgärdsarbetet som just nu pågår i alla kommuner som gränsar till Stockholms innerskärgård. Alla vatten måste ha god status enligt EU:s vattendirektiv och arbetet med att förbättra kvaliteten i de många vattenområdena är intensivt.
– Det här är viktig kunskap, säger Ulf Mohlander på miljöförvaltningen i Stockholms stad. Staden funderar mycket över vilka insatser som är av störst betydelse i detta område där över 2 miljoner människor möter havet. Nu visar forskningen tydligt att vi inte kan hoppas på att det blir bättre av sig själv. Därmed måste vi fokusera på att på alla tillgängliga sätt minska tillförseln av fosfor från land.
– Det är viktigt att komma ihåg att fosforn har ett årligt kretslopp, påpekar Jakob Walve. Det hamnar alltid en mängd fosfor på bottnarna när den viktiga vårblomningen är över. Den fosforn kommer tillbaka till ytvattnet igen när stormarna blandar om. Att fosforhalterna ökar på hösten behöver därför inte nödvändigtvis betyda att det finns gamla lager av fosfor i området. Det kan lika gärna vara en del av det naturliga kretsloppet.
Kontakt:
Jakob Walve, marinekolog och forskare, Institutionen för ekologi miljö och botanik, Stockholms universitet, jakob.walve@su.se, 073-270 29 63, .
Ulf Mohlander, miljöutredare, Miljöförvaltningen i Stockholms stad, ulf.mohlander@stockholm.se, 08-508 28 830
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
