– För de traditionella medierna är det en helt ny situation. Press, radio och tv har aldrig tidigare delat utrymme med nyheter från privatpersoner, organisationer, aktivister och proffstyckare. Resultatet är förvirring, menar Annika Bergström, professor i journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet. Och reaktionen är moralisk panik.
Vi är inne i ett skifte där sociala medier spelar allt större roll för hur nyheter, information och beskrivningar av samhället sprids. Det skapar en ängslan för hur aktörerna ser ut i det nya medielandskapet, menar hon.
När sociala medier dök upp för snart tio år sedan skulle de samsas med traditionella medier på samma arena. Men ännu har de nya spelreglerna inte formulerats.
Idag har plattformar som Facebook och Twitter miljarder användare. Många, framför allt unga, lever sina digitala liv där och hämtar de flesta av sina nyheter från sociala flöden.
Innan sociala medier fanns var det inte möjligt för en enskild person att göra en tidning eller sända ett eget nyhetsprogram. Men nu kan vi alla vara med att skriva, säga vår mening och filma vår omvärld och göra det tillgängligt.
Moralisk panik en reaktion på nya medieföreteelser
Moralisk panik slår till med ojämna mellanrum. Den dök upp när spelfilmen kom, när veckotidningarna uppstod och när ungdomarna började läsa serietidningar på 1950-talet. Den gjorde sig gällande då tv:n kom och med videon på 1980-talet. Gemensamt är att den alltid är en reaktion på en ny medieföreteelse, och att det går över.
Nu är det dags igen, konstaterar Annika Bergström.
– Vem har legitimiteten att producera nyheter, vad får delas och till vem? Kontraktet mellan medieproducent och konsumenter håller på att omförhandlas. Det gör alla aktörer osäkra på hur de används och vad det får för effekter.
Regler anpassade för en annan slags medievärld
Annika Bergström säger att oron också gäller hur de lagar och regler ska tillämpas som är utvecklade för en medievärld utan sociala medier.
– Hur gör man när det dyker upp innehåll producerat av andra än de etablerade aktörerna? Ska man till exempel få presstöd om man skriver nyheter, oavsett var de sprids eller vem som producerar dem?
Ett uttryck för den moraliska paniken är rädslan för så kallade filterbubblor. Det har ofta påståtts filterbubblor kan urholka demokratin eller att människor manipuleras av falska budskap. Med sociala medier uppstår nya möjligheter att skräddarsy budskap mot utvalda målgrupper. I USA pågår flera utredningar om hur utländska intressen kan ha påverkat den föregående amerikanska valrörelsen.
Ursprungligen syftar filterbubbla på att sociala medier och internettjänster är uppbyggda så att de lär sig vad vi är intresserade av. Sökmotorerna filtrerar svaren på sökningarna utifrån vad vi tidigare intresserat oss för. Det vi klickar på får vi mer av, helt enkelt. Resultatet skulle då bli att vi enbart möter information som vi redan sympatiserar med och att vår världsbild aldrig utmanas av avvikande information. Vi är i en bubbla av filtrerad information.
Filterbubblor ett missvisande begrepp
Men Annika Bergström tycker att filterbubblor är ett missvisande begrepp. Filterbubblor finns sannolikt inte, resonerar hon. Det är orealistiskt.
– Jag tycker det är en olycklig metafor för det som jag tror att de flesta människor avser. En bubbla är något slutet och jag ser inte att människors liv är slutna. Det man avser är selektiv exponering och selektiv användning, någonting som vi har ägnat oss åt i alla tider. Att vi väljer tidning efter våra politiska åsikter är kanske det tydligaste exemplet. Men vi är inte i en bubbla för den sakens skull.
– Om det drar åt något håll i de studier som är gjorda så är det att människor upplever sig mer informerade om fler saker med sociala medier. Vänner kommenterar, vänner delar och vi kommunicerar med vänners vänner.
Det anser också Peter Dahlgren som är doktorand i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet. I sin forskning studerar han hur sociala medier påverkar människors uppfattning om omvärlden.
– Frågar man människor vilken information de tar del av och var de får informationen ifrån visar det sig att vi idag möter många fler budskap från många fler källor än innan internet fanns. Vi har även fler vänner på nätet än vad vi har utanför nätet.
Lär sig av motståndaren
Forskarna har studerat vilken typ av information som sprids på Facebook. De har funnit att även om personer med starka politiska åsikter delar uppdateringar från likasinnade, så ser det annorlunda ut i kommentarsfälten. Där ger sig människor ofta in i diskussioner med oliktänkande.
– Det innebär att de så kallade bubblorna inte är några bubblor, för människor går in och ut ur diskussioner hela tiden. Det är till exempel vanligt att man läser kommentarsfälten för att man inte håller med om åsikterna där. Man kan läsa vad andra skriver för att lära sig motståndarens åsikter och vilka motargument man ska slipa på, säger Peter Dahlgren.
Bredd i användningen av nyheter i sociala medier
SOM-institutet har undersökt svenska folkets medievanor. De visar att 37 procent av befolkningen använder nyheter i sociala medier minst fem dagar i veckan. Men det skiljer stort mellan åldersgrupperna. För 16–29-åringar är siffran 62 procent. Men bara tio procent av 65–85-åringar tar del av nyheter den vägen. Fem områden mättes: sport, nöje och underhållning, olyckor och brott, debatt och opinion, politik och samhälle.
Enligt Annika Bergström är samtliga ämnen ungefär lika utbredda bland sociala medieanvändare; något mer för nöje och underhållning, men små skillnader. Hon tycker att det visar på en bredd i användningen av nyheter i sociala medier.
Så kommer filterbubblor att uppstå i framtiden?
– Jag tror att det är väldigt svårt. Det har alltid funnits enskilda individer som har levt väldigt avskärmade men de är väldigt få. I grunden tror jag att inget har förändrats mer än distributionssystemen. Våra liv som medborgare och individer är fortfarande i hög grad relaterade till andra och det tror jag att de kommer att fortsätta att vara, säger Annika Bergström.
Text: Lotta Nylander för forskning.se
Regeringen är tydlig med att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter – och att digitaliseringen av offentlig sektor ska snabbas på. Ändå står hundratusentals pensionärer utanför det digitala samhället.
Satsningen ”Mer Digital”, anordnad av Sunne kommun och Telia, där Högskolan i Skövde står för forskningsinsats, visar att det digitala utanförskapet bland äldre kan brytas med utbildning.
Under tre dagar i januari bjöds 300 pensionärer, som var nyfikna på att lära sig mer om digital teknik, in till utbildningen i Sunne. Eva Söderström, biträdande professor i datavetenskap, fick tillsammans med Jesper Holgersson, lektor i Informationssystemutveckling, i uppgift att undersöka vilken effekt en utbildning av detta slag faktiskt får på deltagarnas attityder och beteenden. Samtliga deltagare fick därför svara på en enkät före och efter utbildningen. Dessutom genomfördes intervjuer med 11 deltagare en månad efteråt. Resultatet? En övervägande majoritet blev mer digitala, som en direkt följd av utbildningen.
Vågar använda tekniken mer efter utbildningen
– Många deltagare har flyttat fram gränserna för sina digitala vanor. Exempelvis uppskattar 70 procent att de använder IT mer nu, jämfört med tidigare, säger Eva Söderström, och fortsätter:
– Även om tekniken finns kvarstår trösklar. Inte minst på grund av kunskapsbrist och teknikrädsla. Före utbildningen fanns en större rädsla för digital teknik, och i viss mån dåligt självförtroende. Och det handlar inte om ointresse. För viljan finns. Men efter utbildningen vågar man mer. Eller som en deltagare uttrycker: ”det kanske inte är så farligt att trycka på knapparna och försöka”.
För merparten av de äldre handlar nyttan av den digitala tekniken om två huvuddelar: sociala aspekter (exempelvis hålla kontakten med släktingar och bekanta via skype och sociala medier) och e-tjänster, som banktjänster och vårdtjänster. Efter utbildningen uppger också 9 av 10 deltagare att de fått en mer positiv inställning till digital teknik.
– Det är en vinst både för individen och samhället i stort. I många sammanhang är digital kommunikation ett krav. Och med allt fler äldre som är i behov av, exempelvis, vårdtjänster finns det en tydlig samhällsnytta, säger Jesper Holgersson.
Digitaliseringsprojekt i Sunne. Bild: Högskolan i Skövde, Telia
Samtal över generationsgränserna
Formen för utbildningen, med en fysisk workshop, visade sig också vara en fullträff. Inte minst tack vare interaktionen med utbildarna: åttondeklassarna.
– Att se hur 80-åringarna och högstadieungdomarna jobbade tillsammans var rörande. Så en sådan här utbildning, och den mötesplats den innebär, bidrar till att skapa en förståelse över generationsgränserna, säger Eva Söderström.
Kontakt:
Eva Söderström, biträdande professor i datavetenskap, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde, eva.soderstrom@his.se, 0500-448 347, 0705-69 45 14.
Jesper Holgersson, lektor i systemutveckling, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde, jesper.holgersson@his.se, 0500-448 362.
Studier av småskaligt fiske fokuserar ofta snävt på marina resurser för fiskebyar i rurala områden. I sin avhandling vid Göteborgs universitet har Alin Kadfak skiftat perspektiv och istället tittat på förutsättningarna för en fiskeby nära en storstad. Hon har analytiskt fokuserat på kustområde i vid mening, i stället för enbart marina resurser. Detta har resulterat i en mer sammansatt förståelse för olika omvandlingsprocesser och hur förändrade livsmöjligheter ter sig i en stadsnära fiskeby i det globala Syd.
– En livskraftig fiskenäring kräver inte bara ett hållbart fiskbestånd och ett väldefinierat fiskeområde. Det behövs också landbaserade resurser som till exempel bearbetnings-anläggningar, en välfungerande marknad och transportinfrastruktur, säger Alin Kadfak.
Traditionella livsstilen hotas
Alin Kadfak har gjort åtta månaders fältarbete i Tota-Bengre, en liten fiskeby nära den medelstora men snabbt växande staden Mangaluru i sydvästra Indien. Med hennes annorlunda analytiska inriktning kunde hon se bland annat att den växande staden både hotade fiskarnas traditionella livsstil och erbjöd utvecklingsmöjligheter.
– Exempelvis har många av fiskarna idag aktier i storskaliga fiskebåtar, säger hon. Och närheten till staden leder också till jobbmöjligheter i land.
Å andra sidan innebär anspråk på mark från den växande staden och utvecklingen av mer storskaligt fiske också att de traditionella fisktorkerier som finns i byn får det svårare.
– De har mindre mark för sin verksamhet och byggandet av en ny hamn innebär hinder för dem i deras kontakt med området där torkerierna ligger, säger Alin Kadfak.
Kvinnans roll i samhället förändras
Eftersom de som torkar fisk oftast är kvinnor och storskaliga fiskare oftast män, blir detta också en genderfråga.
– I sådana här sammanhang ligger det lager av olika konflikter på varandra, som en analytisk metod lik den jag har använt kan avtäcka och förklara, säger Alin Kadfak.
– Avhandlingen visar hur fiskare i utkanten av staden kan konkurrera, förhandla och aktivt förhålla sig till förändrade levnadsmöjligheter, säger hon.
– Lärarna känner mycket för eleverna och vill kunna göra mer men anklagar ofta sig själva för elevernas brister och misslyckanden. Frustrationen över vardagen i klassrummet är förståelig, men också olycklig eftersom den formar känslor, förklaringar och handlingar som förstärker känslan av misslyckande, säger Ulrika Gidlund, filosofie doktor i pedagogik på Mittuniversitetet.
Resten av klassen blir ofokuserad Hennes avhandling omfattar fokusgruppsintervjuer med ett 40-tal lärare i årskurs 4-6 vid sex olika skolor i landet. Dessutom har resultat från ett 15-tal studier kring skolan och inkludering av elever i olika behov av särskilt stöd från 15 olika länder sammanfattats. I fokusgruppsintervjuerna konstateras att lärarna får ägna för mycket tid till att försöka fostra och resonera kring hur man ska och inte ska bete sig mot andra. Detta leder ofta till att resten av klassen blir ofokuserad och att eleverna inte får den undervisning de har rätt till.
– Inkludering i skolan är ett kontroversiellt ämne med en politisk agenda särskilt eftersom elever, föräldrar, lärare och skolledning starkt argumenterar antingen för eller emot fördelarna med inkludering av elever med beteendeproblem i de vanliga klasserna, säger Ulrika Gidlund.
Påverkar lärarrollen Lärarna upplever även att eleverna själva och deras klasskamrater far illa. När lärare upplever misslyckande och otillräcklighet med specifika situationer konstruerar de förklaringar som motiverar och legitimerar detta misslyckande. Detta formar i sin tur lärarens fortsatta handlingar i klassrummet. Eftersom många unga väljer bort ett framtida läraryrke och praktiserande lärare slutar på grund av brist på resurser och stöd i att hantera konflikter med elever, blir situationen ytterst problematisk med tanke på den stora lärarbristen.
– Det är viktigt att lärarna har positiva erfarenheter av sin lärargärning, att framgångsrikt få möta och inkludera alla elever för det genomsyrar deras bemötande av alla elevers olikheter i klassrummet. En viktig faktor för en fungerande och framgångsrik inkludering är rätt resurser och stöd. Det handlar om mindre klasser, fler pedagoger, anpassade skolsalar, anpassade läro- och kursplaner, didaktisk fortbildning, mer tid för planering, reflektioner och samarbete, säger Ulrika Gidlund.
Kontakt:
Ulrika Gidlund, filosofie doktor i pedagogik på Mittuniversitetet, ulrika.gidlund@miun.se
– För den som har smärta och känner sig stel i kroppen kan det vara extra svårt att komma igång med träning. Därför kan det vara bra för reumatiker med regelbundna mätningar av syreupptagningsförmågan och träning i grupp, exempelvis på cykel, säger Kristina Hörnberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Kristina Hörnberg studerat olika grupper av personer med reumatoid artrit, det vill säga ledgångsreumatism, för att undersöka samband mellan sjukdomsaktivitet och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som blodtryck, blodfetter, kroppsvikt och tidig åderförfettning.
– Något som överraskade var att hög syreupptagningsförmåga vid tidpunkten när patienterna fick diagnosen för ledgångsreumatism gav bättre värden för riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ännu efter 16 år, säger Kristina Hörnberg
All fysisk aktivitet gynnsam
En grupp patienter som utförde intensiv cykelträning tre gånger i veckan i tio veckor fick bättre syreupptagningsförmåga och lägre blodtryck i en omfattning som anses minska risken för hjärtkärlsjukdom. Särskilt fördelaktigt var högre total mängd fysisk aktivitet och med en större andel av aktiviteten som medel- eller högintensiv, men all fysisk aktivitet var gynnsam.
Det gick inte att se några negativa effekter på sjukdomssymtomen för själva reumatismen hos de patienter som tränade. Tvärtom minskade snarare antalet ömma leder efter träningsperioden.
– Ett intressant resultat var att det fanns ett positivt samband mellan tilltron till den egna förmågan och kroppens syreupptagningsförmåga. Att själv tro på att man kan vara aktiv trots sina symtom är alltså bra för hälsan, säger Kristina Hörnberg.
Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en kronisk, inflammatorisk autoimmun sjukdom, som drabbar leder och omkringliggande mjukdelar, men som även medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Cirka en procent av befolkningen har sjukdomen.
Kristina Hörnberg har en bakgrund som sjukgymnast vid reumatologiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus
Avhandlingen:
Aspekter på fysisk aktivitet vid Rheumatoid artrit. Associationer med inflammation och kardiovaskulära riskfaktorer. (Engelsk titel: Aspects of physical activity in Rheumatoid arthritis. Associations with inflammation and cardiovascular risk factors)
Flotation-REST (Restricted Enviomental Stimulation Technique) innebär att personen ligger i en flyttank och flyter, isolerad från ljud och ljus, i kroppstempererat vatten med hög salthalt. Denna metod har hittills främst använts som behandling för stresshantering, prestationsförbättring och självutveckling. Men Kristoffer Jonssons avhandling visar att metoden även kan lindra generaliserat ångestsyndrom, GAD.
– Behandling med KBT tar ofta lång tid innan resultat uppnås. Medicin ger oftast biverkningar och även här tar det tid att nå önskade resultat. Flotating har visat sig vara mer snabbverkande än andra metoder och det kan till viss del bero på att personen i fråga, styr och kontrollerar behandlingen helt själv, säger Kristoffer Jonsson, som nyligen disputerade med en avhandling i psykologi vid Karlstads universitet.
Även depression och sömnproblem lindrades
Genom en kontrollerad studie med ett slumpmässigt urval personer där en grupp fick behandling medan en annan grupp inte behandlades, prövades metodens effekter. Detta kompletterades med intervjuer om själva upplevelsen av behandlingen.
Behandlingen varade under sju veckor med 12 behandlingar på 45 minuter vardera. Studien visade att personer som behandlades med flaoting hade mindre grad av GAD-symptom. Även graden av depression och sömnproblem minskade i behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Likaså förbättrade behandlingsgruppen sin förmåga att reglera emotioner.
De metoder som idag används mot generaliserad ångest är primärt kognitiv beteendeterapi (KBT, samtalsterapi) samt olika typer av antidepressiva mediciner.
– Behandling med KBT tar ofta lång tid innan resultat uppnås. Medicin ger oftast biverkningar och även här tar det tid att nå önskade resultat. Flotating har visat sig vara mer snabbverkande än andra metoder och det kan till viss del bero på att personen i fråga, styr och kontrollerar behandlingen helt själv, säger Kristoffer Jonsson.
Kombination av metoder det bästa
Kristoffer Jonsson hoppas genom sin avhandling att fler människor med ångestproblematik ska få kunskap om metoden. Forskning om metoden Flotation-REST är idag underrepresenterad.
– Det är en kombination av olika metoder som ger bästa möjliga resultat vid den här typen av problematik och floating ska ses som ett bra och effektivt komplement. Det behövs mer forskning kring denna metod, men min studie visar att behandling med Flotation-REST kan bidra till att lindra symptomen hos personer med ångest och depression, konstaterar Kristoffer Jonsson.
Studien har uppmärksammats av ett forskarlag i Wien, som tänker försöka upprepa undersökningen nästa år för att se om floating har potential att effektivisera vården av GAD.
– Jag är själv utbildad lärare och kunde inte låta bli att utveckla förslag på olika övningar, gjorda i samtal med lärare för att följa läroplanen, säger Elisabeth Einarsson forskat om djur som levde i Kritahavet för 80 miljoner år sedan.
Fynden i sandlådorna innehöll fossil från allt från ”havsdraken” mosasaurie till rovdinosaurien megaraptor, och har underlättat för forskarna att rekonstruera ekosystemet under sen kritaperiod, som nu också kommer skolan till nytta.
– Mitt grepp har varit att se på helheten i stället för enstaka arter. Hur såg hela ekosystemet ut i Kristianstadsområdet under sen krita? Syftet var att kartlägga detta så nu vet vi bland annat att Kristianstadsbassängen var en ”barnkammare” för framför allt plesiosaurier och mosasaurier.
– Men vi har även hittat fossil från landlevande djur som ornitopoder och köttätande megaraptor, säger Elisabeth Einarsson som är paleontolog och universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik vid Högskolan Kristianstad.
Geologisk karta över Kristianstadsbassängen med utgrävningsplatserna Ignaberga, Ullstorp, Ivö Klack och Åsen.
Men avhandlingen handlar alltså inte bara om dinosaurier och marina reptiler, utan också undervisningsmaterial med övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande. Idén till den didaktiska delen av avhandlingen föddes efter att en förskola hört av sig med ett fynd från sin sandlåda: 80 miljoner år gamla hajtänder, men även sjöborretaggar och armfotingar.
– Fossil och dinosaurier är tacksamma ingångar till naturvetenskap. Men jag saknade tidsperspektivstänkandet i läroplanen, vilket jag tror behövs för att diskutera frågor som klimatförändringar och hållbar utveckling på en rimlig nivå. Jorden är inget konstant ekosystem utan ändrar sig hela tiden.
– Till exempel kan barnen illustrera näringskedjan med hjälp av en lek där de är bläckfiskar, fiskar, svanödlor och mosasaurier som levde i detta hav och åt upp varandra.
Ekosystemet i Kristianstad under krita
Rekonstruktionen av ekosystemet i nordöstra Skåne under slutet av dinosauriernas tid, fokuserade geografiskt på Kristianstadsbassängen som sträcker sig från Hässleholm till Åhus samt från Listerlandet till Maglehem. Det handlar om att försöka förstår hur området såg ut under sen kritaperiod (campan), för 83.6 till 72.1 miljoner år sedan? Under campan utgjordes det här området av ett grundhav med skärgårdsmiljö som bildades i samband med fluktuerande lokala havsnivåförändringar. Havet låg på den tiden cirka 50 meter över dagens havsnivå. Många nutida sandlådor i Kristianstads kommun har visat sig innehålla havsbottensand från Kritahavet och inte sällan fossil från denna period. Genom att studera sediment och berggrund bestående av lera, sand och kalksten som överlagrar urberget kunde den dåtida miljön i Kristianstadsområdet rekonstrueras.
Kontakt: Elisabeth Einarsson, universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik vid Högskolan Kristianstad, elisabeth.einarsson@hkr.se.
Jordbruket är känsligt för ändrade väderförhållanden. Inom det nordiska jordbruket brukar de positiva effekterna av klimatförändringarna lyftas fram, som att högre temperatur och mer nederbörd kan ge möjlighet för nya grödor eller ökade skördar.
Men, faktum är att vi inte med säkerhet vet vad klimatförändringar kommer att innebära för jordbruket i Norden.
– Min forskning visar att det finns stora kunskapsluckor vad gäller anpassning av jordbruket, exempelvis vid ökad sommartorka eller markberedning på våren, säger Lotten Wiréhn på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
– Att misslyckas med att ta itu med anpassning kan hindra oss från att dra nytta av de potentiella vinsterna av klimatförändringarna. Även om jordbruket skulle gynnas måste vi hantera förändringen och tänka kring exempelvis nya typer av grödor och växtsäsonger
Kompostindexet otillräckligt
Klimatsårbarhet brukar beräknas utifrån, kompositindex, som i sin tur bygger på FN:s klimatpanels definition av sårbarhet. Men det kan vara otillräckligt att representera jordbrukets sårbarhet i ett enda index eftersom olika aktörer använder sig av indikatorer på olika sätt,menar Lotten Wiréhn.
Genom att granska olika metoder för att mäta sårbarhet visade det sig att i 34 av 36 fall skiljde sig olika metoders resultat markant från varandra. Detta på grund av olika viktning och sammansättningen av indikatorer. Dessutom beror bedömningar på vilka aspekter som karaktäriserar sårbarhet – och hur indikatorerna används för att representera dessa aspekter.
Olika uppfattningar inom expertisen
Det har också visar sig att experter inom jordbrukssektorn har olika uppfattningar om vad indikatorer representerar. Exempelvis kan andelen bevattnad mark klassificeras som en indikator för jordbruks ”känslighet” medan samma indikator i andra fall klassas under ”anpassningskapacitet”.
– Det krävs en medvetenhet hos planerare, forskare och andra aktörer om att det finns en osäkerhet inbyggd i metoden. Därför bör man också i större utsträckning berätta om hur indikatorer och sammansatta index använts. Genom geografisk visualisering kan man öka transparensen av bedömningar och därigenom också skapa mer relevanta underlag för att förstå var och hur sårbarhet skapas.
– Växterna och deras fotosyntes påverkas hela tiden av växlingarna mellan sol och skugga. Vi har tagit inspiration från det och tagit fram en kombination av material där förändringarna i värme mellan sol och skugga genererar elektricitet, säger Magnus Jonsson, docent och forskningsledare för forskargruppen inom organisk fotonik och nanooptik vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet.
Resultatet, som har verifierats både i experiment och med hjälp av simuleringar, har nu publicerats i Advanced Optical Materials.
Nanoantenner absorberar solljus Tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet har Magnus Jonsson och hans forskargrupp tidigare tagit fram små nanoantenner som absorberar solljus och genererar värme. En gemensam artikel där antennerna placerades i fönsterglas för att minska kallras och spara energi i byggnader presenterades i Nano letters under 2017. De nanosmå antennerna reagerar på ljus nära det infraröda spektrumet och bildar värme.
Nu har Mina Shiran Chaharsoughi, doktorand i Magnus Jonssons forskargrupp, tagit tekniken ett steg vidare och skapat en liten optisk generator genom att kombinera de små antennerna med en pyroelektrisk film.
Att den är pyroelektrisk innebär att det uppstår en elektrisk spänning över materialet när det värms upp eller kyls av. Förändringen av temperatur gör att positiva och negativa laddningar rör sig åt varsitt håll och genererar en elektrisk ström.
Antennerna består av små metallskivor, i detta fall i guld, som är 160 nm (eller 0,16 mikrometer) i diameter. De placeras på ett substrat och sätts sedan samman med en film av ett par olika polymerer som ger de pyroelektriska egenskaperna.
– Nanoantennerna kan tillverkas över stora ytor där de små skivorna placeras på jämna avstånd från varandra, i vårt fall sitter de med cirka 0,3 mikrometers mellanrum. Vi har använt guld eller silver, men de kan även tillverkas i aluminium eller koppar, säger Magnus Jonsson.
Avger värme
Antennerna ger värme som sedan omvandlas till elektricitet med hjälp av polymermaterialet. Polymerfilmen behöver först polariseras för att en dipol ska skapas över filmen – en tydlig skillnad mellan positiv och negativ laddning. Graden av polarisering påverkar hur hög effekten blir, medan tjockleken på polymerfilmen inte verkar påverka effekten alls.
– Polariseringen tvingar vi in i materialet som vi kan visa förblir polariserat över lång tid, säger Magnus Jonsson.
Mina Shiran Chaharsoughi har också för att tydliggöra fenomenet gjort ett experiment där hon höll en kvist med blad under en fläkt och där bladens rörelser skapade sol och skugga över den optiska generatorn som i sin tur producerade små elektriska pulser genom en extern krets.
– Forskningen är bara i sin linda, men kanske kan vi i framtiden utnyttja de naturliga skillnaderna mellan sol och skugga i träden för att skörda energi, säger Magnus Jonsson.
Mer närliggande tillämpningar finns inom optikforskningen, som ljusdetektering på nanoskalan eller för optiska datorer.
Artikeln: Hybrid Plasmonic and Pyroelectric Harvesting of Light Fluctuations, Mina Shiran Chaharsoughi, Daniel Tordera, Andrea Grimoldi, Isak Engquist, Magnus Berggren, Simone Fabiano, Magnus P. Jonsson, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping, Advanced Optical Materials 2018. DOI 10.1002/adom.201701051
Företagande kvinnor anses av offentliga finansiärer inte ha lika mycket resurser eller vilja att satsa på tillväxt som företagande män har. Men när forskare vid Luleå tekniska universitet granskat nyckeltal för 126 bolag som sökt offentligt finansiering, såg de inga skillnader beroende på om företaget drevs av en man eller en kvinna.
– Vi har gjort en unik studie som matchar föreställningsdata med redovisningsdata. Våra resultat visar att föreställningarna inte har någon grund i verkligheten – de är som trollen som spricker i solen, säger Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.
Bedöms utifrån kön Den nya studien från Luleå tekniska universitet, ”VC stereotypes about men and women aren’t supported by performance Data”, publiceras i anrika Harvard Business Review.
Malin Malmström och hennes forskarkollegor Joakim Wincent, Aija Voitkane och Jeaneth Johansson har studerat elva offentliga, svenska riskkapitalister som fått in ansökningar från totalt 126 olika företag. 43 procent av dessa bolag drivs av kvinnor och 57 procent av män. Könet visar sig ha stor inverkan på hur företagarna karaktäriseras.
– Stereotypa föreställningar finns om både hur män är och om hur kvinnor är, konstaterar Malin Malmström.
Fyra stereotyper på kvinnligt företagande Den nya studien visar att det bland de offentliga finansiärerna finns fyra föreställningar som är särskilt tydliga:
Kvinnor är tveksamma till att låta företaget växa, medan män vill satsa på tillväxt.
Kvinnor har inte resurser att satsa på hög tillväxt – män har det.
Kvinnors företag underpresterar, mäns företag presterar väl.
Kvinnor är försiktiga och riskaverta. Män är ambitiösa och risktagande.
Forskarna har granskat de 126 aktuella bolagen utifrån hur 22 olika nyckeltal – däribland försäljningsvolym och tillväxt i antal anställda och omsättning – såg ut vid den tidpunkt som ansökan till den offentliga finansiären skickades in.
– Vi hittar inga statistiska skillnader, inte i ett enda av nyckeltalen vi tittat på. Nyckeltalen speglar ett företags aktiviteter, prestationer, satsningar och verksamhet, och det finns alltså inget som visar att mäns företag presterar bättre och når bättre resultat än vad kvinnors gör.
Kvinnliga företagare får mindre stöd Tidigare forskning vid Luleå tekniska universitet om hur offentliga svenska finansiärer uppfattar män och kvinnor som söker kapital, har visat att kvinnliga entreprenörer i snitt fick 25 procent av sitt efterfrågade kapital, medan männen fick över hälften.
– Den här typen av föreställningar som vi har identifierat får konsekvenser. Det faktum att du är kvinna som söker finansiering aktiverar ett mindset redan från början; om vad ansökan innebär och om vad finansiärerna tror att det finns för potential att få avkastning. Det är väldigt viktigt att kunna se bortom de här stereotypa föreställningarna, säger Malin Malmström och tillägger:
– Det är en unik design på vår nya studie – jag känner inte till någon annan studie som matchar den här typen av föreställningsdata med redovisningsdata. När man försöker skjuta hål på myter om kvinnors företagande används ofta nationell statistik, som inte är lika precis i sammanhanget. Våra siffror visar de facto att det inte är någon skillnad mellan företagen.
Kontakt:
Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, malin.malmstrom@ltu.se, 0920-49 10 87
– Resultaten var lite oväntade. Effekten var större än vi hade trott, och mer långvariga. Vår studie ifrågasätter stereotypen om Sverige som ett land med jämförelsevis svagt stöd mellan generationerna. Den visar att det ändå verkar finnas ett latent stöd när det verkligen behövs, säger Juho Härkönen, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen och en av författarna till studien.
Tillsammans med Marco Albertini från Universitetet i Bologna och Michael Gähler från Institutet för social forskning, har han undersökt sannolikheten att en separerad förälder bor hemma hos någon av sina egna föräldrar 3–4 år efter separationen.
Gäller svenskar med svenska föräldrar Studien bygger på registerdata över samtliga personer folkbokförda i Sverige mellan 18 och 55 år med tre gemensamma nämnare: att personerna är födda i Sverige och att båda deras föräldrar också är det, att de har bott ihop med en partner som de haft barn tillsammans med, och att de sedan har separerat. Perioden forskarna tittade på var 2007–2012.
– Studien visar att för svenskfödda män med egna barn är det 3–4 gånger vanligare att de bor hemma hos en förälder efter en separation, än bland män som inte separerat. För kvinnor i samma grupp ökar risken att bo hemma hos en förälder med ungefär det dubbla, säger han.
Den här forskningen berör en liten grupp – ungefär 4,5 procent av separerade föräldrar med svensk bakgrund bor med någon av sina egna föräldrar. Men även om det handlar om en liten minoritet, är resultaten intressanta eftersom effekten av en separation visade sig vara så stark, berättar Juho Härkönen.
– Den här forskningen är viktig eftersom den blir ännu en påminnelse om att det finns problem på bostadsmarknaden. Vår studie antyder ju att det kan vara svårt att hitta en ny bostad även flera år efter en separation med barn. Vissa föräldrar verkar behöva bo hos sin egen förälder även på längre sikt, säger Juho Härkönen
Arter som skiljer sig mycket åt ekologiskt har sällan problem att leva nära inpå varandra på samma plats. De konkurrerar inte om samma naturresurser. När däremot två likartade arter lever sida vid sida och är beroende av samma föda, boplatser och andra resurser, så leder det enligt traditionell ekologisk teori ofta till att den ena arten konkurrerar ut den andra.
Slumpen som mekanism till att arter dör ut är långt ifrån lika väl undersökt som konkurrens. Tills nu har det därför funnits begränsade empiriska data. Studien som gjorts är en av de mest omfattande hittills. Den bygger på experiment och datorsimuleringar kombinerat med observationer och fältstudier.
Resultaten visar att slumpen har viss betydelse, och att det inte i förväg går att säga vilken av två samexisterande arter som kommer att dö ut lokalt.
Spindelnät
Forskarna har dessutom studerat en faktor som motverkar slumpen, så kallat negativt frekvensberoende. Mekanismen kan beskrivas som ett gummiband som sträcks ut men som drar tillbaka när en art blir ovanlig. Detta eftersom de kvarvarande individerna inom den ovanliga arten drar fördel av bland annat minskad konkurrens och aggression från andra individer. Effekten blir att den ovanliga arten blir vanligare igen.
– Men ibland fungerar inte gummibandet eller drar tillbaka för sent. Då dör arten ut lokalt, säger Erik Svensson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Naturvårdande insatser kan bidra till att rädda arter och därmed bevara lokal biologisk mångfald. Enligt Erik Svensson kan tilltron till sådana insatser ibland vara för stor.
– Den sortens insatser är definitivt inte meningslösa. Men världen är heller inte helt förutsägbar och i vår studie visar vi att slumpen är en faktor som har viss betydelse för om en art överlever lokalt eller inte. Kanske är det så att vi människor kan påverka mindre än vi ofta tror, säger han.
Han har gjort studien tillsammans med Hanna Bensch och Miguel Gomez, båda verksamma vid biologiska institutionen i Lund, samt Anais Rivas Torres, Vigo University i Spanien. De har studerat två närbesläktade arter av jungfrusländor: den blå (Calopteryx virgo) och den blåbandade (C. splendens). Dessa två ekologiskt likartade arter lever sida vid sida vid samma vattendrag i södra Sverige och stora delar av Europa.
Sofia Wikman forskar om hur man förebygger hot och våld i statliga myndigheter och säger efter hemkomsten från Parkland, Florida:
– Marjory Stoneman Douglas borde vara den säkraste skolan i hela världen efter det tragiska dåd som skett, men stämningen runt skolan är verkligen kaotisk.
Hon kan efter sitt besök i Parkland berätta om reportrar med stora sändningsfordon utanför skolan, elever som arresteras för knivinnehav och andra som genomgår psykologisk screening för misstänkta snapchats. Det pågår ständiga visiteringar och kontroller och ett stort övervakningstorn har byggts.
#marchforourlives
#marchforourlives – en elevledd protest mot den epidemi av skolskjutningar och vapenvåld som blivit vardag för amerikanska skolbarn, fick ett oerhört genomslag över hela landet i helgen 24-25 mars 2018. Hundratusentals amerikaner marcherade för säkrare skolor. Initiativet kom från en grupp av elever som överlevde skolskjutningen i Parkland. Demonstrationer hölls också på 831 andra platser runt om i världen och den förre presidenten Barack Obama har visat sitt stöd till eleverna. Sjutton personer dödades under massakern på Douglas High School i Parkland, 14 februari 2018. Den är den fjärde dödligaste i USA:s sorgliga historia av skolskjutningar.
I USA talar man om the ”school to prison”- pipeline, vilket betyder att en del unga redan i skolan sorteras bort som odugliga och stöts bort ur systemet och in på anstalt.
– Eftersom vi ser en ökad ohälsa bland unga så är det viktigt att vi värnar om olikhet som en tillgång och en källa till kreativitet och innovation. Skolbarn som en klonad robotarmé ger inget säkert samhälle utan innebär en tickande bomb, säger Sofia Wikman.
Sofia Wikman har forskat om våld i arbetslivet sedan 2007 och hennes fokus är på hur man skapar kunskap för att förbygga våld, till exempel genom att använda sig av säkerhetsforskning från flyget och vården. Hon säger att flygplan inte kraschar på grund av att delar av flygplanet går sönder, de kraschar på grund av brustna relationer, och att samma gäller för våld i skolan och på andra arbetsplatser.
– Att förebygga våld handlar om väldigt enkla saker, som att värna relationer och se till att inte bara du själv har det bra, utan även att folk runt omkring dig mår bra. Det är nyckeln till glädje.
Modell för att förebygga våld
Wikman har utifrån sin forskning tagit fram en modell för att förebygga våld som bygger på att kunskap måste komma från experter och vara rättsäker, men också från de som arbetar i verksamheten och eleverna själva.
– De rörelser som vi har sett det här året, både i form av #Metoo och nu #March for our lives, är just symptom på att det saknas kanaler för de som är drabbade och det allra viktigaste är att de som befinner sig i kärnverksamheten får arenor att uttrycka sig på.
Wikman deltog under sitt USA-besök även vid ett toppmöte för världens lyckligaste länder där Sverige och de andra nordiska länderna ligger i topp.
– Lika tragiskt som det var att besöka skolan, lika upplyftande var det på World happiness Summit, där Sverige och Skandinavien lyfts fram som det goda exemplet i världen.
– Det är viktigt att inte laga saker som inte är trasiga. Här i Sverige gör vi så mycket som är rätt så det vore faktiskt en katastrof om vi började ta efter USA.
– Det betyder inte att allt är perfekt här. Men att vi borde vara mer stolta över det samhälle vi faktiskt har, där skola, sjuk- och hälsovård är gratis och där vi inte kan köpa ett automatvapen i butiken runt hörnet.
Kontakt:
Sofia Wikman, lektor i kriminologi vid Högskolan i Gävle, Sofia.Wikman@hig.se, 079-079 10 57
Deponier och öppna avstjälpningsplatser dominerar fortfarande som det mest attraktiva globala avfallshanteringsalternativet, trots att deras långsiktiga miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser och förorenade lakvatten är betydande.
En stor del av det miljöfarliga avfall som dumpats i deponier kan dock återvinnas som energi eller återanvändas som värdefulla råvaror i olika industrier, menar Yahya Jani, doktor i miljövetenskap och kemiteknik.
Yahya Jani föreslår i sin avhandling Deponiåtervinning är framtiden utgrävning av deponier som ett verktyg för att uppnå ett slutet kretslopp i en cirkulär ekonomimodell. Att betrakta deponiavfallet som en potentiell resurs snarare än som ett problem är en röd tråd i Yahyas forskning.
Deponiåtervinning är framtiden
– Mer än 50 procent av det avfall som dumpas på deponier och gamla öppna avstjälpningsplatser kan återvinnas som energi eller återanvändas som råvaror i olika industrier, säger Yahya Jani. Dessa material kan användas som sekundära resurser för olika industrier istället för att glömmas bort eller betraktas som skräp.
Hans forskning inkluderar också utvinning av metaller från Smålands konst- och kristallglasavfall och avfallsfinfraktioner (små partikelstorlekar).
– Jag utvecklade en metod som kan extrahera 99 procent av metallerna från glasavfallet som dumpades i Pukebergs glasbruk och publicerade dessa resultat, berättar Yahya. Det är den första publicerade artikeln i hela världen om återvinning av metaller från konst- och kristallglas.
I sin forskningsstudie i Glasriket använde Yahya också en kemisk extraktion för att återvinna metaller från en blandning av spillglas och jord av partikelstorlekar mindre än 2 mm. Den tekniken handlar om blanda gammalt avfallsglas med kemikalier som minskar smältpunkten i avfallsglaset och hjälper metallerna att släppa från glaset.
Glasavfall från gamla tv-apparater
– Metoderna som jag har utvecklat för att extrahera metaller från Småland glasavfall kan användas för att extrahera metaller från alla typer av glas, som i gamla TV-apparater och datorer. Därför kan denna metod utvecklas vidare i en industrianläggning för återvinning av både glas och metaller i hög renhet. Detta kan också bidra till att återskapa Smålands glasindustri genom att tillhandahålla denna industri med billiga råvaror. Dessutom bidrar utvinningen av material från gamla deponier till att sanera dessa platser och minska miljö- och hälsopåverkan.
Enligt Europeiska kommissionen 2017, hamnar 60 procent (det vill säga 1 800 miljoner ton) av det årliga producerade avfallet från 500 miljoner invånare i EU i deponier. I sin avhandling visar Yahya att utvinning av värdefulla material från detta avfall skulle kunna bidra till att minska utarmningen av jordens naturresurser, samt minska utsläppen av växthusgaser från deponier som koldioxid och förorenade lakvatten, som är ansvariga för föroreningar av vattenresurser. Sanering av dessa platser kommer att bidra till att markant minska såväl hälso- som miljöpåverkan.
Resultatet av Yahyas avhandling belyser behovet av att betrakta det dumpade avfallet som en sekundär resurs, och deponier och dumpningsplatser som framtida bankkonton där framtida råvaror kan utvinnas i stället för att anses vara en belastning för människors hälsa och miljö.
Kontakt: Yahya Jani, doktor i miljövetenskap och kemiteknik, yahya.jani@lnu.se, mobil: 076 222 07 64
– Att inhämta kunskap från inträffade händelser och sprida erfarenheter vidare till andra aktörer bör vara en naturlig del av hanteringen, säger Anna Johansson, forskare inom folkhälsovetenskap vid MDH.
Det Anna Johansson tittat specifikt på är olika metoder för att utreda inträffade kriser i Norden och i Storbritannien.
Skogsbranden i Västmanland är troligtvis landets mest utredda händelse. Trots mängden genomförda undersökningar är det svårt att få en tydlig bild av vad som faktiskt hände och när det hände, menar hon.
Andra exempel på kriser som ingår i studien är skolskjutningen i Jokela i Finland, katastrofen på Hillsborough stadium 1989 och askmolnet till följd av vulkanutbrottet på Island 2010.
– Det behövs bättre dokumentation för hantering av händelser och krisberedskapssystemet behöver ha en tydlig strategi för hur lärandeprocesser ska initieras när en kris inträffar.
Studien visar att det saknas tillvägagångssätt för hur en inträffad kris ska följas upp – och att utmaningarna vid de olika kriserna liknar varandra.
Saknar mandat att samla in data
Det som försvårar datainsamlingen och analysarbetet är att utredarna ofta saknar mandat som ger dem rätt att kräva in information från andra aktörer som på något sätt hanterar händelserna. Det kan medföra att information undanhålls, tvättas eller tillrättaläggs för att skydda organisationen innan den når utredarna.
– Tyvärr saknas lagstöd för att begära in dokumentation och det som finns att tillgå är ofta bristfälligt. För att stärka lärandet från kriser måste beslut och prioriteringar dokumenteras i början av en kris och den informationen måste också bli tillgänglig för utredarna.
Kunskap inför kommande kriser
– Det är därför viktigt att fokusera på det efterföljande lärandet redan under den akuta fasen och att skapa juridiska möjligheter för att i efterhand analysera hanteringen, säger Anna Johansson.
Rapporten visar också att utredningar främst görs för att det finns en förväntan från allmänhet och media, inte för att lära och kontrollera om hanteringen har fungerat som den borde och i förlängningen utveckla verksamheter så de fungerar bättre vid nästa händelse.
– Min forskning bidrar till att vara ett underlag för fortsatt diskussion om vad som bör stärkas för att vi bättre ska kunna lära oss från hanteringen av inträffade olyckor, kriser eller andra typer av samhällsstörningar.
Förhoppningen är att studiens kartläggning ska hjälpa beställare och genomförare av framtida undersökningar och att den ska inspirera ansvariga myndigheter i utveckling av stöd och vägledning för hur arbetet ska bedrivas, säger Anna Johansson.
Kontakt: Anna Johansson, universitetslektor i folkhälsovetenskap, MDH, anna.johansson@mdh.se, 073-662 09 63 och
Danijela Franjkovic, kommunikatör MDH, danijela.franjkovic@mdh.se, 021-10 73 34 och
Det finns ett utbrett missnöje i den svenska lärarkåren med arbetsmiljön, inte minst villkoren för kompetensutveckling, visar enkätundersököningen med nära 2400 svenska gymnasielärare.
– Vår studie bekräftar det som är känt sedan tidigare: att en stor andel av lärarna upplever att de har en dålig arbetsmiljö och i det dåliga villkor för kompetensutveckling. Det är väldigt viktigt att huvudmännen funderar kring hur lärarnas arbete leds och organiseras, inte minst eftersom vi har ett stort behov av nya lärare i Sverige, säger Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Använder fritid för kompetensutveckling 2388 gymnasielärare har besvarat enkäten och resultatet visar bland annat att:
Nya lärare upplever brister i introduktionen till yrket. Nära två tredjedelar uppger att de inte haft tillgång till mentor när de började sitt arbete som lärare.
Hälften av lärarna uppger att de arbetar på kvällar och veckoslut för att hinna med, och att de sällan eller aldrig hinner med arbetet inom den reglerade arbetstiden.
Det finns ett stort missnöje med vilken kompetensutveckling arbetsgivaren erbjuder; bara ungefär var femte offentliganställd lärare anser att arbetsgivaren erbjuder tillräcklig kompetensutveckling. Bland friskoleanställda lärare är andelen något högre, ungefär 40 procent är nöjda där.
Två tredjedelar av lärarna använder sig av sin fritid för att tillgodose behovet av kompetensutveckling.
På frågan ”vill du för närvarande byta jobb” svarar 40 procent ja.
– Kraven på lärarna är höga, samtidigt som de upplever en låg grad av stöd från arbetsgivaren, konstaterar Karolina Parding.
Ett syfte med studien var att undersöka skillnader mellan kommunala och fristående skolor när det gäller lärarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Men några större sådana skillnader kunde forskarna inte se.
– Det stora resultatet är att arbetsvillkoren tyvärr uppfattas som ganska jämndåliga. Ett område där det skiljer sig är rektors stöd i det dagliga arbetet. Där verkar friskolorna vara bättre, säger Karolina Parding.
Påtryckningar om högre betyg Nästan alla lärare som svarat på enkäten upplever en frihet i hur de utför sitt arbete, samtidigt som det finns lärare som varit med om påtryckningar från elever, vårdnadshavare eller rektor om att sätta högre betyg.
– Tittar vi längre tillbaka så hade lärarprofessionen i Sverige en starkare ställning. Med utgångspunkt i våra resultat kan det finnas anledning att fundera över lärarkårens inflytande över hur arbetet ska organiseras.
Studiens resultat visar hur viktigt det är att skapa bättre arbetsvillkor för landets lärare, säger Karolina Parding.
– Både för att behålla de kompetenta och engagerade lärare som i dag finns, och för att attrahera och rekrytera nya till lärarutbildningar och till arbete i skolan framgent.
Rapporten är baserad på data från det FORTE-finansierade projektet ”Mot ett A-lag och B-lag? Lärares arbetsvillkor i en tid av marknadisering och privatisering”. Enkäten som rapporten baseras på är riksrepresentativ och gick ut till 4733 gymnasielärare under hösten 2015. 2388 respondenter besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 50,4 procent.
Kontakt:
Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 30 29 eller e-post karolina.parding@ltu.se.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Spindelnät
Calopteryx virgo och splendens
