– De som har levt länge med alkoholproblem har ofta stora tvivel på sin egen förmåga att komma ur missbruk och de saknar dessutom ofta sociala kontakter med familj och i många fall saknas också stöd från samhället. Det här är en grupp som står långt från idealbilden om det goda åldrandet och en viktig grupp att nå med insatser, säger Magdalena Bergström, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå Universitet.
Tvivlar på framtiden
I sitt avhandlingsarbete har hon gjort livsberättelseinspirerade intervjuer med 19 kvinnor och män mellan 56 och 69 år som själva upplever sig ha långvariga och pågående alkoholproblem.
Resultaten visar att intervjupersonerna pendlar mellan bristande tro på att de kan få en bättre tillvaro och önskningar om förändring av drickandet och livssituationen i övrigt. Intervjupersonernas syn på framtiden är sammanflätad med tankar kring alkoholanvändningen. Fortsatt drickande är förknippat med lidande och en för tidig död medan nykterhet är associerat med möjligheter att förbättra sina relationer till anhöriga samt att få ett bättre liv i allmänhet.
De få intervjupersoner som fortfarande hade kontakt med nära anhöriga eller som hade funnit sig till rätta på behandlingshem eller i självhjälpsgrupper framhåller dessa kontakter som mycket betydelsefulla för deras strävan efter att komma till rätta med sina alkoholproblem.
Saknar stöd från sociala nätverk Viljan till förändring kantas dock många gånger av tvivel på sin förmåga. De flesta intervjupersoner har under livets gång gjort flertal försök att bli nyktra utan att hitintills ha lyckas. På grund av sina dryckesproblem och sin ålder var flertalet intervjupersoner sjuk- eller ålderspensionärer. Därtill saknar många stödjande sociala nätverk då vänner och anhöriga utan alkoholproblem har dragit sig undan. Detta innebär att flera intervjupersoner står utan sociala nätverk som kan stödja ambitioner om att dricka mindre eller inte alls.
Magdalena Bergström anser att de intervjupersoner som står utan behandlande insatser och som saknar kontakt med anhöriga eller självhjälpsgrupper är i stort behov av stöd och hjälp från samhället. På det hela taget påminner intervjupersonernas vardagsliv väldigt lite om nutidens ideal där människor förväntas planera för sin ålderdom och hålla sig friska och aktiva så länge som möjligt.
– Medelålders och äldre personer med alkoholproblem omgärdas av negativa föreställningar vilket är till nackdel vad det gäller att få tillgång till vård och behandling för att förändra sina dryckesvanor, säger Magdalena Bergström.
Det finns en tydlig koppling mellan utbredd åderförfettning (ateroskleros) i kranskärlen och åderförfettning också i övriga delar av kroppen hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt. Kombinationen av dessa förändringar medför en klart sämre prognos för patienten. Fysisk aktivitet liksom behandling med läkemedelsbehandlande stent (kärlimplantat) förbättrar prognosen visar forskning vid Region Örebro län.
En sjukdom som drabbar hela kroppen – Som kardiolog möter jag i min yrkesutövning varje dag patienter med hjärtinfarkt eller kärlkramp vilket i sin tur vanligen beror på aterosklerossjukdom i kranskärlen. I min forskning försöker jag vidga perspektivet. Istället för att bara fokusera på hjärtat vill jag också titta på ateroskleros som en sjukdom som drabbar hela kroppen, säger Fredrik Calais, överläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Åderförfettningens utbredning i kärlen är indikator på utgång för hjärtinfarktpatienter
I sin avhandling har han studerat hur effekten av olika behandlingsmetoder och livsstilsförändringar påverkas av åderförfettningens utbredning. Åderförfettning är en progressiv sjukdom som drabbar artärer i hela kroppen. Hjärt- och kärlsjukdomar utgör den ledande orsaken till ohälsa och bortgång globalt.
– Vår forskning ger underlag för ett nytt sätt att avgöra prognos och styra behandling för patienter med hjärtinfarkt genom en enkel ytterligare analys av kranskärlsförändringarnas utbredning, säger Fredrik Calais.
Viktiga livsstilsförändringar Årligen behandlas cirka 800 patienter med hjärtinfarkt eller kärlkramp på Universitetssjukhuset Örebro. Patienten kan själv göra olika livsstilsförändringar för att förbättra sin egen prognos att slippa drabbas av hjärtinfarkt genom att sluta röka, minska konsumtionen av rött kött och äta mera grönt dagligen samt röra på sig minst trettio minuter på dagen.
Forskningen visar också att läkemedelsbehandlande stent i kranskärl var förknippat med lägre risk för återförträngning och bortgång i jämförelse med metallstent. Det framgår även i avhandlingen att metoden som går ut på att suga ut proppar ur kranskärlen vid behandling av hjärtinfarkt (trombaspiration) inte påverkar prognosen. Den metoden används numera inte som rutinbehandling vid Universitetssjukhuset Örebro.
Kontakt:
Fredrik Calais, överläkare Hjärt-lung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, fredrik.calais@regionorebrolan.se, 019-602 54 08 eller 070-723 18 67
Slemhinnor är något som återfinns här och var, både på och inuti människokroppen. Ögon, näsa och mun är tre områden med slemhinnor. Tarmarna, det kvinnliga könsorganen och lungorna är ytterligare tre.
Det är med dessa som Thomas Crouzier, forskare vid avdelningen på Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa vid KTH, och hans kollegor jobbar. Tillsammans har forskarna utvecklat ett biobaserat material bestående av polymerer som kan förstärka och förbättra slemhinnornas förmåga att utgöra en barriär.
– Utgångspunkten för oss har varit att betrakta slemhinnor som ett eget material som man kan jobba med och modifiera. För att kunna göra det måste man förstå slemhinnornas funktioner, bland annat att utgöra en barriär som stoppar bakterier och virus men samtidigt släppa igenom syre eller näringsämnen, säger Thomas Crouzier.
Med avstamp i denna kunskap har forskarna sedan tittat närmare på hur de mänskliga slemhinnorna ska kunna bli bättre, men också hur man kan reparera slemhinnor som skadats.
Utmaningen har legat i att ta fram ett hundraprocentigt naturligt material som klarar av att tränga in i slemhinnorna men samtidigt inte ha några oönskade biverkningar. Detta har forskarna alltså lyckats med, och forskningsresultatet har givit dem en vetenskaplig publicering i tidskriften Biomacromolecules.
– Vårt arbete kan leda fram till behandling av sår i slemhinnor och inflammatoriska tarmsjukdomar. Tidigare arbete har resulterat i framsteg när det gäller behandling av torra slemhinnor, berättar Thomas Crouzier.
Preventivmedel
Forskningen har också lett fram till en annan viktig upptäckt. Det material som Thomas Crouzier och de andra utvecklat kan fungera som ett preventivmedel.
Livmoderhalsen är sluten med ett segt slem under de dagar då kvinnor inte haft ägglossning. I samband med ägglossning så påverkas slemhinnan så att sädescellerna kan komma in i livmodern och sedan föras vidare till en äggledare där ägget kan bli befruktat. Slemmet är då mer tunnflytande och mindre segt.
– Vårt polymera material kan stänga till denna möjlighet, och förhindra att befruktning sker. På det sättet får vi ett preventivmedel som inte är baserat på hormoner. Jag är medgrundare till företaget Circle Biomedical som har för avsikt att ta detta koncept vidare till färdig produkt, säger Thomas Crouzier.
När det gäller preventivmedlet så tänker han att det ska kunna appliceras som en liten vaginal kapsel som snabbt löses upp. Den blockerande effekten har i labb visats kunna komma snabbt, inom minuter. Det är viktigt att preventivmedlet är enkelt att använda, enligt Thomas Crouzier.
– Alla ekosystem tar ju upp koldioxid genom fotosyntesen, där det förvandlas till kol och syrgas. Det intressanta med sjögräsängar är att de är väldigt bra på att fånga in kol som kommer från andra ekosystem runt om. De blir som ett filter som vattnet silar igenom, och när det kommer kol i små partiklar i vattnet fastnar de i sjögräsängen och lagras i sedimentet på havsbottnen, säger marinekologen Martin Dahl vid Stockholms universitet, som nyss publicerat sin avhandling om kollagring i sjögräsängar.
Studerade sjögräsängar på norra halvklotet Sjögräs är blomväxter som har blad, rötter och rotstockar och som kan skicka iväg skott och bildar ängar. Sjögräs kan också föröka sig med fröbildning. De sjögräsängar som Martin Dahl har studerat består av ålgräs, Zostera marina, och det växer längs kusterna över hela norra halvklotet. Ålgräs kan bli en och en halv meter högt och växer på mjuka sandbottnar. I studien jämförde Martin Dahl och hans kollegor hur kolmängden varierade i ålgräsängar på västkusten, i Östersjön, och längs Bulgariens Svarta havskust och längs den portugisiska Atlantkusten. Sjögräsängarna på västkusten var upp emot femton gånger bättre på att lagra kol. Det visar på vilken stor variation i kapaciteten att lagra kol det finns i olika sjögräsekosystem.
Hör Martin Dahl berätta om sin forskning:
– Det beror dels på storleken på sandkornen i sedimentet på bottnarna. Sandkornen är små, och det tror vi beror på att det finns lugna områden som ligger skyddade från vind och vågor. Sedan beror det också på att sanden i bottnarna inte är så hårt packad, utan ganska porös. Lite fluffig. Det är sådana där bottnar som skickar upp ett helt moln av brunt stoff när man stoppar ner en hand. Det är dom bästa miljöerna för att binda koldioxid, säger Martin Dahl.
Hotas av övergödning och överfiske Sjögräsängar, precis som saltängar och mangroveträsk som ligger under vatten är bättre på att ta upp kol än växter på land. Det beror både på att det sköljs in mycket kol med vattnet som fastnar i de snåriga växterna, att ängarna växer snabbt och binder kol i själva växtligheten, och att de inte bryts ner så snabbt när de hamnar på havsbottnen. Men sjögräsängar förstörs av människan genom övergödning, överfiske och när man bygger hamnar. Längs den svenska västkusten har mer än hälften av alla ålgräsängar försvunnit sedan 1980-talet, främst på grund av övergödning. Och det är inte så lätt att återplantera sjögräsängar.
– Flera försöker odla sjögräs och restaurera sjögräsängar, och det är med mer eller mindre lyckade resultat. Det är svårt att odla sjögräs. Man provar med skott och med frön, men ibland går det inte och sjögräsängarna kommer inte tillbaka. Därför tror jag att det är bättre att jobba för att skydda det vi har än att satsa på återplantering.
Kontakt:
Martin Dahl, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, martin.dahl@su.se 08-16 42 77
Forskningsstudien från Mittuniversitetet kring längdskidor i stående åkning och i sit-ski visar på vilken betydelse olika sittpositioner och stakningstekniker har för utövaren.
– Det vi ser är att man kan öka sin prestation genom att använda så stor muskelmassa som möjligt i kroppen, men att man också samtidigt bör vara medveten om risken för överbelastningsskador, säger Marie Lund Ohlsson, doktor i hälsovetenskap.
Sit-ski bra även för rullstolsåkare
I studien har utövarna testats på Nationellt vintersportcentrum där fysiologiska och biomekaniska mätningar har genomförts. I efterhand har materialet bearbetats genom så kallad inversdynamisk muskuloskeletär simuleringsteknik, för att ta reda på belastningar i muskler och leder.
Utövaren utrustades med en mängd sensorer under testerna för att avläsa bland annat belastning och rörelsemönster. Foto: Marie Ohlsson.
– Resultaten visar att en sittposition som skapar stor framåtböjning av ryggen ökar belastningen i ländryggen. Om man däremot använder ett högt armmuskelarbete ökar istället belastningen i axellede, säger Marie Lund Ohlssonn.
Forskningen är betydelsefull också för alla som vanligtvis använder rullstol eftersom vi vet att längdskidåkning i sit-ski är ett bra komplement för konditionsträning eftersom ger en mer skonsam belastning i axlarna, säger Marie Lund Ohlsson.
Klassificeringssystem för vinterparasport
Mittuniversitetet genomför flera forskningsprojekt med koppling till parasport och regionen som sådan bär en tydlig prägel av satsningar på vinter-parasporter. Inom de närmaste åren kommer många internationella tävlingar genomföras här.
– Forskningen kommer att kunna ligga till grund för utveckling av klassificeringssystemen inom parasport som används för att skapa rättvisa tävlingar. Klassificering ska dela in idrottarna i grupper beroende på hur deras funktionsnedsättning påverkar prestationen inom den aktuella idrotten, säger Marie Lund Ohlsson.
Avhandlingen:
Double-Poling in Cross-Country Skiing – Biomechanical and Physiological Analysis of Sitting and Standing positions
Kontakt:
Marie Lund Ohlsson, doktor i hälsovetenskap, marie.ohlsson@miun.se, 072-581 89 47
Satelliten Siw (står för Stratospheric Inferred Winds) ska studera vindstrukturer i atmosfären för att ge svar på frågor om atmosfärens dynamik och cirkulation. Den kommer att bidra med viktiga data till klimatmodeller och ökad förståelse för hur de olika delarna av atmosfären påverkar varandra.
Kan bidra till bättre väderprognoser
Klimat och väder närmast jordytan – i troposfären – påverkas nämligen av vindförändringar i de två lagren ovanför, stratosfären och mesosfären (mellan 11 och 85 kilometers höjd). För att göra tillförlitliga väderprognoser på lite längre sikt måste händelser i de övre lagren därför finnas med i beräkningarna.
Exempelvis anser många att köldknäppen i Sverige i mars 2018 hänger samman med en snabb uppvärmning av stratosfären, s k sudden stratospheric warming, som kan vara en av orsakerna till det nuvarande kalla vädret i Europa och höjda temperaturer i Arktis.
– Den processen är inte särskilt väl kartlagd i nuvarande modeller. Här behövs mer kunskap. Med Siw kommer det att bli lättare att studera sådana här händelser och att förstå vilka krafter som ligger bakom dem. Det har aldrig gjorts förut på det här sättet, säger Kristell Pérot, forskare på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
– Siw kommer också att bli ett fint komplement till satelliten Aeolus som sänds upp av ESA (European Space Agency) senare i år, för att studera vindarna längre ner i atmosfären, säger Kristell Pérot.
Blir ensam om att mäta gaser i atmosfären
Om man frågar Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik på Chalmers, är den andra delen av Siws uppdrag lika viktigt – att mäta koncentrationen av ett antal gaser i atmosfären.
– Som det ser ut nu så kommer Siw att vara ensam om att mäta många av gaserna som är viktiga för att följa utvecklingen av ozonlagret. Framförallt är det då ämnen som innehåller klor och kväve som man vill hålla koll på. Siw kommer där att ta över stafettpinnen från satelliten Odin, som snart är redo för pension efter 17 år i rymden, säger Patrick.
Flera svenska företag kommer att medverka i Siw-projektet, bland annat Omnisys Instruments som kommer att bygga det vetenskapliga instrumentet och OHB Sweden som bygger satelliten och har helhetsansvar för projektet. Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och avdelningschef för Mikrovågs- och optisk fjärranalys, vid institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers, är vetenskapligt ansvarig för SIW.
Rymdstyrelsen finansierar produktion och uppsändning av Siw, som blir den andra satelliten inom ramen för satsningen på innovativa forskningssatelliter och planerad uppsändning är år 2022.
Kontakt:
Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och avdelningschef för Mikrovågs- och optisk fjärranalys, Rymd, geo- och miljövetenskap, Chalmers, donal.murtagh@chalmers.se, 031-772 56 51
Kristell Pérot, forskare på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, kristell.perot@chalmers.se, 031-772 15 74
Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik, Rymd, geo- och miljövetenskap, Chalmers, patrick.eriksson@chalmers.se, 031-772 18 32
Det är slutsatsen av en sammanställning gjord av forskare på Mittuniversitetet som grundas på material från en omfattande internationell studie, genomförd i 22 länder.
– Det vi ser är att strävan efter ökad jämställdhet faktiskt slår igenom när det gäller hur vi upplever lycka och välbefinnande. Generellt sett så är upplevelsen av lycka större i länder som bedriver ett mer aktivt jämställdhetsarbete, både bland kvinnor och män, säger Mikael Nordenmark, sociolog och professor i rehabiliteringsvetenskap på Mittuniversitetet.
Nordiska män mer delaktiga i familjesysslor Mikael Nordenmark har granskat data från den internationella studien ISSP (International Social Survey Program) och framför allt den del av studien som fokuserar på familj och förändrade könsroller. Studien genomfördes 2012 och data från 22 olika länder har analyserats och slutsatserna presenteras nu i en forskningsartikel.
– I studien mäts hur viktigt det är vara nöjd med sitt arbetsliv kontra sitt familjeliv för att man ska uppleva lycka. I de nordiska länderna är männen, generellt sett, mer lyckliga jämfört med män i södra eller östra Europa. En av förklaringarna kan vara att männen i högre grad är delaktiga i familjesysslorna i de nordiska länderna, säger Mikael Nordenmark.
Jämställdhet gynnar både män och kvinnor I tidigare studier har Mikael Nordenmark granskat bland annat jämställdheten i hemmet och jämfört situationen i Norden med situationen i södra Europa, även detta utifrån material i stora internationella undersökningar. Studierna visade då också att nordiska män är betydligt mer delaktiga i att ta hand om sina barn och dela på hushållssysslorna.
– Vi vet att mycket arbete återstår att göra även i Sverige och Norden för att stärka jämställdheten, men vi ser ju att det är värt mödan. Våra ansträngningar för ökad jämställdhet gynnar alla, även männen. Vår upplevda lycka påverkas så klart av fler omständigheter än familjeliv och arbetsliv och ytterligare forskning inom det här området är ett måste för att klarlägga alla faktorer som inverkar, säger Mikael Nordenmark.
Kontakt: Mikael Nordenmark, sociolog och professor i rehabiliteringsvetenskap på Mittuniversitetet, 010-142 85 15
Vid strålbehandling av cancer är det mycket viktigt att skiktröntgenbilderna håller hög kvalitet. Om bildkvaliteten försämras på grund av metall i patienten, kan det leda till att det blir svårare att utifrån bilderna bestämma exakt vilket område som ska behandlas.
– Närvaro av metall kan leda till att bildkvaliteten kraftigt försämras så att anatomin i området inte går att urskilja, vilket kan leda till svårigheter att ställa diagnos utifrån bilderna, säger Karin Andersson, sjukhusfysiker på avdelningen för sjukhusfysik vid Universitetssjukhuset Örebro.
Nya teknik under utveckling Metallobjekt kan vara tandlagningar, skruvar eller höftproteser i kroppen. Idag är det vanligt att patienter har det.
– Vid planering av strålbehandling kan den försämrade bildkvaliteten också leda till fel vid beräkning av den stråldos patienten ska få, eftersom bilderna används som underlag för beräkningarna, säger Karin Andersson.
Därför pågår ett ständigt arbete med att förfina tekniken.
På senare år har det lanserats flertalet nya tekniker från leverantörer av skiktröntgenapparater för att reducera felen som uppstår på grund av att metall finns i det scannade området.
Röntgen och strålning
Röntgenstrålning – en typ av joniserande strålning som används för bilddiagnostik. Så kallad slätröntgen är den vanligaste typen av röntgenundersökning och ger tvådimensionella bilder av kroppen. Skiktröntgen (datortomografi, DT och CT) – avbildning med röntgenstrålning från många olika vinklar för att möjliggöra tredimensionella avbildningar av patienten, vilket ger hög bildkvalitet. Används för att undersöka många olika sjukdomstillstånd och även som underlag vid planering av strålbehandling. Strålbehandling – användning av joniserande strålning av mycket hög energi för behandling av framför allt cancersjukdomar. Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner. Protonstrålbehandling – behandling med protoner, ett strålslag som växelverkar med materia på ett annat sätt än traditionell strålning.Protoner ger andra möjligheter att undvika att bestråla frisk vävnad, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Individuella bedömningar görs för att bestämma ifall protonstrålbehandling är att föredra. Protonbehandling är särskilt lämpligt för barn.
Korrektionsmetoder som gör bilden sämre
Karin Anderssons forskning visar att många av dessa kommersiella tekniker som lanserats avsevärt förbättrar bildkvaliteten inom diagnostik, medan vissa andra metoder inte förbättrar bilderna i någon stor utsträckning.
– Vi har även i vissa fall sett att korrektionsmetoderna försämrar bildkvaliteten i vissa situationer, vilket är viktigt att vara uppmärksam på så att man inte introducerar fel i bilderna som inte fanns där innan. Det är viktigt att radiologerna som granskar bilderna känner till de olika avvikelser som kan förekomma, säger Karin Andersson.
Karin Anderssons visar i sin avhandling att korrektionsmetoder på bildunderlag som används vid strålbehandling, kan leda till förbättrad noggrannhet vid strålbehandling med protoner.
Mer precist med protoner
De växelverkar med vävnad på ett helt annat sätt än traditionell strålning. Användning av korrektionstekniker för att förbättra bildkvaliteten betyder att man kan ge en mer precis och pålitlig strålbehandling för patienter med metallimplantat.
Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner. Det gör man på Universitetssjukhuset Örebro och övriga kliniker i Sverige. Sedan år 2015 finns det möjlighet att skicka patienter till Skandionkliniken, en nationell resurs lokaliserad i Uppsala, som är den enda klinik i Sverige som kan ge behandling med protoner.
Skiktröntgenavbildningen av patienten och planeringen inför protonstrålbehandlingen görs på universitetsklinikerna.
– Med protoner kan stråldosen koncentreras mer till själva tumören, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Protonernas egenskaper kräver att skiktröntgenbilderna som man planerar behandlingen utifrån är av hög kvalitet. Planering av protonstrålbehandling är mer känsligt för felaktigheter i bilderna på grund av metallobjekt i kroppen, i jämförelse med fotoner, avslutar Karin Andersson.
En linjäraccelerator, vilket är en strålbehandlingsapparat som kan generera foton- och elektronstrålning.
Utvecklingen inom neurovetenskapen ställer höga krav på sofistikerad datahantering, inte minst då man med implanterbara så kallade Brain Machine Interfaces upprättar elektronisk kommunikation mellan hjärnans nervceller och datorer.
De senaste årens framsteg inom hjärnforskningen har medfört stora utmaningar när det gäller att hantera mängden information som genereras när man ”lyssnar” på och kommunicerar med ett stort antal av hjärnans nervceller, något som är aktuellt både inom grundforskning, klinisk diagnostik och behandling.
Oavsett om det handlar om att med hjälp av signalerna från nervcellerna hos en totalförlamad patient styra en robotarm, eller att med hjälp av information från nervcellerna avslöja ett annalkande epileptiskt anfall, så krävs extremt snabb hantering och tolkning av den stora mängden biologiska data som genereras.
Kommunicerar med miljoner neuroner
Forskare på Neuronano Research Center vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt som gör det möjligt att i realtid kommunicera med miljoner nervceller samtidigt.
Lundaforskarna använde simulerade registreringar från nervceller för att utvärdera systemet. De kunde då visa att de samtidigt kan samla in data från mer än en miljon nervceller, analysera informationen och sedan skicka tillbaka återkoppling inom loppet av några millisekunder.
– Metoden kommer ge oss möjlighet att på bästa sätt ta vara på de högkvalitativa och stabila registreringar som vi kan göra med elektroder utvecklade inom Neuronano Research Center, säger Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Martin Garwicz, en annan av forskarna bakom studien, beskriver hur deras metod skiljer sig från andra sätt att analysera nervcellers aktivitet, baserat på till exempel EEG, då elektroder sätts utanpå kraniet.
Signaler översätts direkt till bit-kod
Antag att du vill höra vad tio personer i rummet bredvid samtalar om. Lyssnar du med örat mot väggen hör du bara ett mummel, men om du sätter en mikrofon på varje person i rummet har du helt nya möjligheter att förstå samtalet. Och tänk dig sedan att du kan lyssna på en miljon individer, hitta mönster i vad som förmedlas och direkt agera på det – det är det som vår nya metod möjliggör, säger Martin Garwicz, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet.
Metoden som forskarna utvecklat gör en dubbelriktad kommunikation med enskilda nervceller möjlig.
– En stor fördel med den här arkitekturen och dataformatet är att det inte krävs någon ytterligare översättning, hjärnans signaler översätts direkt till bit-kod. Detta innebär en stor fördel inom all kommunikation mellan hjärnan och datorer, inte minst när det gäller kliniska tillämpningar, säger Bengt Ljungquist, försteförfattare på studien och doktorand vid Lunds universitet.
Kontakt:
Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi Lunds universitet, jens.schouenborg@med.lu.se, 070-292 45 72
Martin Garwicz, professor i neurofysiologi Lunds universitet, martin.garwicz@med.lu.se, 073-404 61 73
Emma Engdahl, sociolog vid Göteborgs universitet har forskat om hur våra nära relationer kan orsaka depression.
– Det slog mig att kärlek och depression ofta uppträder tillsammans i konsten, vetenskapen och det vardagliga samtalet. Och ställde mig frågan vad det beror på och ville utforska sambandet mellan kärlek och depression. Jag kom fram till att den depressiva kärleken ofta framställs som ett ideal i de berättelser och bilder som omger oss i dagens samhälle.
Lady Di och hennes prins
Emma Engdahl ser berättelsen om Lady Diana och pris Charles som ett ikoniskt exempel på den depressiva kärleken. Lady Diana blev världskänd i och med bröllopet, men blev folkets prinsessa först när hon gick ut öppet i massmedia och berättade om sina ätstörningar och sin depression. Något som var en konsekvens av den press hon upplevde i sitt äktenskap.
– Det är beklagligt. Däremot är det inte speciellt förvånande när man inser att den depressivt älskande människan är både anställningsbar och framgångsrik på relationsmarknaden. Att företag tjänar pengar på emotionellt komplexa personer och hur det är just sådana personer vi vill ha intima relationer med.
Med sin empiriska bas använder Engdahl olika sociologiska, psykoanalytiska och filosofiska teorier om kärlek, depression och emotioner för att förstå varför depressiv kärlek är ett verkligt problem i dagens samhälle. Här möter vi tänkare som Simmel, Alberoni, Barthes, Hochschild, Illouz, Bauman, Hegel med flera.
Känslor till salu
– I ett samhälle där vi säljer våra emotioner behöver vi fritt utlopp och full förståelse för det vi egentligen känner, oavsett vad för typ av känslor det rör sig om. Därför blir de emotionellt komplexa människorna attraktiva även på relationsmarknaden. Samtidigt möts vi allt oftare ansikte-mot-skärm istället för ansikte-mot-ansikte, så vi får ytterligare problem, inte minst på det intima planet.
Forskare och författare om depressiv kärlek
Emma Engdahls bok Depressiv kärlek – en social patologi gavs ut på svenska 2016, och släpps nu på engelska: Depressive Love – A Social Pathology.
Emma Engdahl är docent i sociologi vid samhällsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet och har tidigare gett ut böckerna A theory of the emotional self och Konsten att vara sig själv.
Droghandeln i centrala Sundsvall omfattar tre riskgrupper där ungdomar utgör en av riskgrupperna. Det visar en förstudie som genomförts av Mittuniversitetet inom ramen för samverkansavtalet med Sundsvalls kommun. I studien konstateras också att en satsning på just ungdomar kan minska droghandeln.
Unga ramlar mellan stolarna – Vår rekommendation är att utveckla ett teambaserat arbetssätt där skola, socialtjänst, sjukvård och polis arbetar individanpassat för den enskilde personens skull. Som det är nu slussas de unga mellan olika stödsystem, men det är lätt för dem att smita undan och ramla mellan stolarna, och därmed förlorar vi möjligheten att ge rätt stöd på en gång, säger Teresa Silva, docent i kriminologi på Mittuniversitetet.
Teresa Silva har under 2017 och 2018 studerat droghandeln vid Navet, busstationen i centrala Sundsvall. Förstudien har genomförts i samverkan med Sundsvalls kommun, på uppdrag av den lokala polismyndigheten i Sundsvall och fokuserar på droghandeln i regionen, Navets roll för den öppna droghandeln i Sundsvall och metoder för att minska droghandeln.
– De preliminära resultaten visar att det sker öppen droghandel med i första hand receptbelagd medicin som smärtstillande, lugnande och antidepressiv medicin samt Cannabis och alkohol vid Navet. Det är inte så stor handel av tunga droger, säger Teresa Silva.
Tre riskgrupper köper droger Det finns tre riskgrupper som idag köper droger vid Navet. Den första är unga personer som hamnat snett av olika anledningar och som behöver få rätt stöd för att inte hamna i ett riskbeteende och drogmissbruk. En annan grupp är de tunga droganvändarna som ofta har ett förflutet som missbrukare. Den tredje riskgruppen är socialt isolerade personer utan ekonomiskt stöd från familj eller samhälle, en del av dem är utrikesfödda, och som vistas vid Navet för att de inte har någonstans att ta vägen.
I förstudien studeras olika faktorer som kan bidra till att minska försäljningen av droger. Genom att bygga om så att fler personer känner sig trygga kan man minska droghandeln. De åtgärder som kan föreslås är att ha stora fönster, mer belysning, biljettförsäljning och bemanning som skapar mer folk i rörelse.
– Vi vill att centrala Sundsvall ska vara en plats där det är tryggt att vistas för allmänheten. Det kan vi göra genom att till exempel öka överblickbarheten och den informella kontrollen i form av en ökad rörlighet av människor i området. Men vi får inte underskatta att frågan om att öka tryggheten är komplex, säger Helen Otterström, trygghetssamordnare vid Sundsvalls kommun.
Teresa Silva hoppas nu kunna fortsätta sin forskning med att bland annat studera drogmarknaden i Norra Skandinavien och droghandeln på Internet.
Kontakt:
Teresa Silva, docent i kriminologi på Mittuniversitetet, 010-142 85 06
Helen Otterström, trygghetssamordnare på Sundsvalls kommun, 060-19 15 44
– Det här visar att vi har möjlighet att påverka vår risk att få demens och Alzheimers sjukdom, säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin och föreståndare för AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet.
Studien bygger på uppgifter om 191 kvinnor som genomgick konditionstest på träningscykel när de var i genomsnitt 50 år gamla. Kvinnorna fick trampa sig upp till sin maximala syreupptagningsförmåga, där effekten av deras insatser på cykeln avlästes.
40 kvinnor uppfyllde kraven på hög kondition, medan 92 låg på en medelnivå, och 59 på låg nivå. Av dem som hamnade lågt var vissa också tvungna att avbryta testet på grund av bröstsmärtor, högt blodtryck eller andra kardiovaskulära problem.
Fler friska år Under de efterföljande 44 åren testades personerna i studien för demens vid sex tillfällen. 44 av de totalt 191 kvinnorna utvecklade sjukdomen, i genomsnitt drygt 20 år efter cykeltestet.
I gruppen som haft bäst resultat i cykeltestet fick fem procent demens. I mellangruppen var andelen 25 procent, och i den lägsta gruppen 32 procent. Av de kvinnor som tvingades avbryta testet drabbades 45 procent av demens.
De kvinnor som var vältränade i medelåldern, och ändå utvecklade demens, gjorde det i genomsnitt elva år senare än de som var måttligt tränade. Sjukdomen bröt då ut vid i genomsnitt 90 års ålder istället för 79.
Skydd mot demens Helena Hörder, postdoktor vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till artikeln, betonar att studien inte påvisar något orsakssamband mellan kondition i medelåldern och risken för demens. Däremot är kopplingen tydlig.
– Resultaten är spännande på grund av möjligheterna att förbättra kardiovaskulär kondition i medelåldern, vilket skulle kunna skjuta upp eller till och med skydda från demens. Men det behövs mer forskning, även för att undersöka när under en livstid det är som viktigast att vara i bra fysisk kondition, menar hon.
Studien bygger på bearbetning och analyser av resultat från Kvinnoundersökningen i Göteborg som startade 1968, och från H70-studien, som hanteras inom AgeCap. Begränsningar i den aktuella studien är det relativt låga antalet försökspersoner, samt att deras kondition och syreupptagningsförmåga bara testades vid ett tillfälle.
Artikel:
Midlife cardiovascular fitness and dementia, A 44-year longitudinal population study in women, Neurology
Kontakt:
Helena Hörder och Ingmar Skoog
Kunskapen om hur våra förhistoriska skogar såg ut bygger till stor del på analyser av pollen som har bevarats på olika djup i sediment i sjöar, mossar och kärr. Dessa sediment speglar också hur växtligheten har förändrats genom årtusendena.
Metoden, som har använts i över hundra år, vilar på fröväxternas enorma produktion av pollen, som sprids vida omkring och kan hamna på ställen där de sedimenterar och bevaras i hundratusentals år. Den fuktiga och ganska syrefattiga miljön gör att pollenkornets ytterskal inte bryts ned.
Nu har det visat sig att det med hjälp av dessa sediment också går att följa förekomsten av stora insektsutbrott genom årtusendena. Miguel Montoro Girona, som är postdoktor vid SLU i Umeå, har tillsammans med kollegor från Université du Québec i Kanada visat att fjäll från fjärilsvingar bevaras i sjösediment på samma sätt som pollen. Fjällen, som går att artbestämma, är uppbyggda av kitin och bryts ned mycket långsamt. Dessutom har varje fjäril tusentals fjäll på sina vingar, och under massförekomster finns det enormt mycket vingfjäll i omlopp.
Upptäckte strukturerna av en slump
– Vi fick idén till den här upptäckten av en slump, berättar Miguel. Det började med att en limnolog hade upptäckt ”konstiga strukturer” i ett vattenprov och undrade vad det var, och svaret visade sig vara fjäll från fjärilsvingar. När vi senare under sommaren såg stora mängder vecklar-fjärilar som flöt omkring på sjöar under ett utbrott av Choristoneura fumiferana – den värsta skadeinsekten på barrskog i östra Kanada – visste vi precis vad vi ville göra.
Andra forskare var skeptiska till idén, men Miguel Montoro Girona och hans kollegor hade inga problem med att hitta fjärilsfjäll i sjösedimenten. Efter att ha insett upptäcktens potential inom historisk ekologi (paleoekologi) har de nu också finslipat tekniken för att ”vaska fram” fjällen ur sedimentproven, och tagit fram nycklar för artbestämning.
– Vi har faktiskt svårt att förstå att ingen har kommit på det här tidigare, säger Miguel. Pollenforskarna har inte noterat de här ”strukturerna”, vilket delvis beror på att fjällen förstörs när sedimentproverna behandlas inför pollenanalys. Men fjällen har funnits där hela tiden, och väntat på att bli upptäckta.
Räknade fjärilsfjäll i fem år
Med sin nyutvecklade metod har de nu studerat fjärilsfjäll i sedimenten i den kanadensiska sjön Lac Flévy i provinsen Quebec. Den fem meter långa borrkärnan täckte en tidsperiod på 10 000 år, och det krävdes fem år av hårt arbete för att räkna alla fjäll under mikroskop och utveckla metoden. Även om en stor del av fjällen var skadade och svåra att artbestämma kunde forskarna slå fast att de lagerdjup där det fanns särskilt mycket fjäll sammanföll med perioder med stora insektsutbrott.
I sin artikel i tidskriften Frontiers in Ecology and Evolution ger forskarna en rad exempel på forskningsområden där deras nyupptäckta metod kan ge viktiga insikter. Det handlar om ekologi och evolution, men också om biologisk mångfald, klimatförändringar och skogsbruk. Idag förs till exempel diskussioner om hur ett varmare klimat kan påverka risken för stora härjningar av skadeinsekter, och då kan det vara värdefullt att undersöka de historiska sambanden mellan klimat och insektsförekomst.
– Vi hoppas att vår metod får samma stora genomslag som pollenanalysen fick för hundra år sedan, säger Miguel. Det här är bara toppen på ett isberg; kanske kan 2018 bli fjärilsfjällens år!
Själv är Miguel Montoro Girona idag verksam vid SLU i Umeå, där han modellerar effekterna av naturliga störningar i skog, såsom älgbetning, stormar och insektsutbrott, i ett förändrat klimat. Han berättar att det finns en rad fjärilsarter som är svåra skadegörare i nordiskt skogsbruk, såsom tallmätare, barrskogsnunna, lövskogsnunna och ekvecklare.
Det finns alltid en risk för att desinformation medvetet ska spridas.
– Den typen av aktiviteter har förekommit i samband med valen i Frankrike och USA. Men det väldigt svårt att mäta hur omfattande kampanjerna har varit, säger Thomas Nygren, som är universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.
Den största statliga aktören i spridningen av falsk information utgörs av den ryska ledningen, enligt Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan:
– De har aktivt försökt påverka flera val i västländer nyligen. Under det amerikanska presidentvalet hackade de in sig på de republikanska och demokratiska partihögkvarterens datorer för att på sätt störa valkampanjen. De försökte smutskasta Macronkampanjen bland annat genom att använda falska konton på Facebook.
Enligt Björn Palmertz är syftet med kampanjerna att öka det ryska inflytandet internationellt och göra det svårare för andra länder och internationella samarbeten att agera motvikt till de ryska ambitionerna. Ett sätt att uppnå det är att skapa splittring mellan EU:s invånare och uppmuntra nationalism.
– Men exakt vad de vill får man aldrig reda på. Det vi ser är att det ofta handlar om att underblåsa rädsla för invandring – att visa att väst inte kan skydda sina egna medborgare.
Vad kan vi vänta oss i det svenska valet?
– Det kan vara smutskastning av politiker, det kan vara påhittade eller vinklade situationer som man vet kan uppröra människor – där är migrationssituationen en tacksam fråga. Sedan kan det vara konstgjorda argument som sprids så att de ser ut att ha stöd från många.
Trollfabriker i sociala medier
Metoderna för att sprida falsk information är flera: Så kallade trollfabriker med anställda personer som under falska identiteter driver opinion i sociala medier och botar som är programmerade att duplicera budskap i nätverk i sociala medier.
– För Ryssland kan det vara en fördel att anställa människor för då får man en kvalificerad resurs. När det gäller nationella grupperingar som alt right-rörelsen i USA och extremistiska organisationer, väljer de i större utsträckning botnätverk för det är inte lika dyrt. Men vilken påverkan de här metoderna faktiskt har är väldigt osäkert, säger Björn Palmertz.
Därför kallar vi dem troll
Internettroll eller nättroll, oftast bara kallade troll, är personer som skriver i syfte att provocera fram känslomässiga svar, gräl eller utdragna ofruktbara diskussioner som inte leder någon vart.
Ursprungligen användes den engelska termen trolling på internet (först använd i usenet-gruppen alt.folklore.urban 1992), för att beskriva fenomenet att vissa personer skrev avsiktliga så kallade flame baits, på svenska flejmbete eller brandfackla. Därav kommer också verbet flejma.
Trolling är engelska för dragrodd, en fisketerm för att långsamt låta agnade krokar släpa efter båten. Personer som ”trollade” drog så att säga ett blänkande drag med krokar tvärs igenom en grupp av diskuterande människor, i hopp om att någon skulle nappa.
Begreppet trolling förkortades till troll, vilket i sin tur associeras till trollen i sagor, som också sägs kunna lura till sig, och till och med bergta människor.
Källa: Wikipedia
Samtidigt ska vi inte oroa oss för mycket över inflytandet utifrån. Hoten finns där men en viktigare fråga är vad som sker på vår egen hemmaplan.
– Det vi ska vara mest noggranna med är hur vi sköter vårt eget land. Att vi har ett bra rättsväsende, en debatt när där man kan få klarhet i vilka som ligger bakom olika uttalanden och att människor säger ifrån när desinformation presenteras som sanning. Det är oerhört väsentligt för att motverka att förenklade sanningar och rykten får fäste.
Hur desinformation sprids och i vilken omfattning vet egentligen ingen. En anledning är att stora aktörer som Facebook och Google först nu erkänner att de har varit utsatta för vilseledande information som de spridit vidare.
– Eftersom det är privata företag som har informationen och det är individer som drabbas så kommer man inte åt att vetenskapligt mäta vad som sker. Det svåraste för oss som forskar om det här är att vi har väldigt lite empiriska data över vad som händer i människors nyhetsflöden, säger Thomas Nygren.
Trollfabriker – vad är det?
Trollfabrik
Trollfabriker är företag som har anställda med falska identiteter på sociala medier. De skriver inlägg och kommenterar andras inlägg. Syftet är att därigenom skapa opinion för vissa åsikter.
Dark Ads
Dark Ads är annonser i sociala medier som riktas till en speciell och ofta begränsad målgrupp och som gör det möjligt för en annonsör att skicka olika budskap till olika målgrupper – och samtidigt gör det omöjligt för andra, till exempel journalister eller forskare, att se annonsen. Därav namnet ”dark” – mörk.
För att nå rätt målgrupp samlas olika typer av data från sociala medier. Dark Ads påstås har använts i Donald Trumps presidentvalskampanj, något som hårt kritiserats. Facebook har nu sagt att de inte längre tillåter att annonser med politiska budskap är dolda för alla utom mottagaren.
Twitterstorm
Ett inlägg på Twitter eller i någon kanal utanför Twitter som skapar en mängd reaktioner. En twitterstorm startas ofta av en enskild person som skickar ett inlägg som plockas upp av personens följare som i sin tur skickar inlägget vidare. En tillräckligt stark twitterstorm kan fångas upp av traditionella medier som därmed förstärker stormen.
Falska Twitterkonton
Konto på Twitter som drivs av någon annan än den som ser ut att vara personen som gör inläggen. Ett syfte med ett falskt konto kan vara att skapa uppmärksamhet runt särskilda frågor eller sprida felaktig information.
Botar
En bot är ett datorprogram som konstruerats för att automatiskt utföra vissa uppgifter. Till exempel kan de vara aktiva på sociala medier och göra automatiserade inlägg för att sprida propaganda. Vissa undersökningar hävdar att 45 procent av alla inlägg på Twitter i Ryssland kommer från botar. Men botar kan vara programmerade att göra många saker. Att posta propaganda är bara en av de sakerna.
– Forskningen visar istället att nyheter från etablerade medier framförallt är samhällsinformation. Desinformation är därför ett bättre begrepp än falska nyheter.
För att få en uppfattning om hur mycket desinformation som sprids har Thomas Nygren låtit 6 000 elever granska nyheterna i sina flöden på sociala medier. Projektet heter Nyhetsvärderaren och genomfördes under september 2017.
Få falska nyheter i flödet
– I diskussionen i media verkar förekomsten av falska nyheter vara relativt vanligt. Men så ser det inte ut i elevernas flöden. Vår undersökning visar istället att det är trovärdiga nyheter som delas. Framförallt handlar det om politik, ekonomi och samhällsfrågor samt olyckor och brott.
Av det drar Thomas Nygren slutsatsen att nyheter verkar som en sammanhållande faktor i samhället. Istället för att splittra bygger elevernas flöden en gemensam världsbild och fungerar som en brygga mellan människor.
Mindre är tio procent av nyheterna kunde bedömas som icke-trovärdiga. Av dem var det vanligaste felaktiga nöjesnyheter. Som vem som har gjort bort sig eller vem som är gravid med vem.
– Det vi ser i nyhetsflödena hos unga människor och som i höst kommer att vara väljare för första gången, är att de är noga med vad de delar. Det är inte en starkt vinklad världsbild eller falska utsagor som reproduceras.
Kvällstidningars demokratiska ansvar
Den i särklass största nyhetskällan är Aftonbladet.se, därefter Expressen.se.
– Kvällstidningarna bär i dagsläget det demokratiska ansvaret eftersom andra tidningar finns bakom betalväggar.
– Det är en utmaning att hantera desinformationen i sociala medier men så länge ungdomarna fortsätter att dela nyheter från etablerade medier är det ganska lugnt, säger Thomas Nygren.
Är nyheten falsk? 3 saker att tänka på
Det är främst tre saker som är viktiga att tänka på när man på ett vetenskapligt sätt värderar nyheters trovärdighet, enligt Thomas Nygren som forskar om desinformation i sociala medier på Uppsala universitet:
Vem är avsändaren och vilka avsikter har den personen? Professionella nyhetsgranskare utnyttjar nätets resurser för att avgöra hur trovärdig avsändaren är. De använder sökmotorer som Google och uppslagsverk som Wikipedia för att ta reda på om de som står bakom informationen har anledning att vilja vinkla, undanhålla eller fabricera fakta.
Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Är det exempelvis forskningsresultat, statistik från myndigheter eller personliga berättelser?
Vad säger andra oberoende källor? Hur framställs nyheten i andra oberoende källor, till exempel trovärdiga nyhetsbyråer. Det räcker alltså inte att läsa nyheten noggrant eller att klicka sig vidare på samma sajt. För att avgöra trovärdigheten måste man lämna sidan och hitta andra uppgifter på andra webbplatser.
Detta var också den metod som eleverna i projektet Nyhetsvärderaren använde sig av när de kontrollerade nyheterna i sina flöden på sociala medier.
För att undersöka en bild: högerklicka och välj ”sök på Google efter bild”. Leta reda på bilden. Då kan du också se hur originalet ser ut. Ibland manipuleras bilder genom stark beskärning.
Vem är du? Se vad ”personaliseringsmotorn” från University of Cambridge gör av dina digitala avtryck: https://applymagicsauce.com/
Det finns i dagsläget inget sätt att tekniskt skydda sig mot manipulerade budskap. Det har funnits stora förhoppningar om att hitta lösningar som automatiskt ska rensa bort desinformation. Men hittills har de verktygen varit för trubbiga. De som skapar falska nyheter lär sig snabbt hur man tar sig förbi de system som används för att stoppa dem. Dessutom är maskiner dåliga på att identifiera vinklingar och nyanser i ett budskap,
– Det bästa sättet att avslöja falsk information är att själv vara uppmärksam, säger Thomas Nygren.
– Och detta är också utmaningen, medierna är designade för att se trovärdiga ut och vi som människor vill gärna att saker bara ska komma till oss. Det är det kritiska tänkandet som vi måste arbeta med.
Information, desinformation och falska nyheter
Thomas Nygren har länge studerat det som brukar kallas falska nyheter, även om han är kritisk till begreppet: Sedan Donald Trump började använda ”fake news” för att smutskasta etablerade mediers bevakning, har det fått fel betydelse. Forskningen visar istället att nyheter från etablerade medier framförallt är samhällsinformation. Desinformation därför ett bättre begrepp än falska nyheter, menar han.
Det är en ståndpunkt som delas av Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan: Termen ”falska nyheter” är otydlig. Den betyder olika saker i olika sammanhang. Han föredrar också termen desinformation som han definierar som information som medvetet skapats för att påverka genom att använda missvisande underlag eller tolkningar, menar han.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Jonas Stålheim är psykolog och möter i sin kliniska verksamhet många patienter som också har missbruksproblem. Omvänt är det känt att personer som söker vård för ett missbruk ofta även lider av psykisk ohälsa. Sambanden har belagts i tidigare forskning, men i sin avhandling har Jonas Stålheim kunnat visa att de är vanligare än vad som tidigare uppskattats.
– Framförallt fanns det en större grupp än väntat bland personer med alkoholberoende som också uppvisade psykossymtom, säger Jonas Stålheim. Studien visade dessutom ett tydligt samband mellan psykossymtom, barndomstrauma och låg tilltro till att själv kunna kontrollera sitt bruk av alkohol.
Djupintervjuer och enkäter
I avhandlingen har Jonas Stålheim gjort enkätstudier och djupintervjuer med personer som har psykos- och eller missbruksproblematik.
Resultaten leder Jonas Stålheim till slutsatsen att vården av personer med beroenden och med psykisk ohälsa behöver förändras och i högre grad individanpassas. Inte minst med tanke på att såväl psykos som missbruk är glidande skalor snarare än avgränsade kategorier. Men fortfarande ges vård mestadels utifrån kategorier. Patientens sjukdom diagnosticeras och sedan ges behandling utifrån diagnosen. Det här systemet behöver problematiseras, enligt Jonas Stålheim.
Se helheten
– Det kanske inte är viktigast att veta vad som är den ursprungliga sjukdomen, utan istället se patientens livssituation och symtombild i sin helhet och utifrån detta sätta samman en behandling. Vilket förutsätter förtroende och att psykologen lyssnar på patienten, säger han.
Sådan patientcentrerad vård är ett arbetssätt som anammas alltmer inom vården. Och resultaten från Jonas Stålheims studier ger ytterligare stöd för tidigare rön som pekat mot att sjukvårdens arbetssätt behöver förändras i den här riktningen.
– Om inte annat så behöver vården av missbruk och psykisk ohälsa ges som en sammanhängande behandling, säger Jonas Stålheim.
I mitten av februari föreslog regeringen en skärpning av skollagen som syftar till att ytterligare stärka mentorsarbetet i gymnasieskolan. I gymnasieutredningen (SOU 2016:77) påtalas dessutom att Sveriges gymnasieverksamheter och lärare är i behov av kompetenshöjande insatser vad gäller just mentorsarbetet.
Avsikten med mentorsarbetet är att förebygga studieavbrott och främja måluppfyllelse. Att vara mentor betyder att läraren, parallellt med att undervisa, följer och stödjer cirka 16 elevers utbildningsgångar, individuella utveckling och studieresultat.
Mentorsarbetet påverkar hela arbetssituationen
– Men många gymnasielärare uppfattar arbetet som svårgenomförbart. Deras lärararbete går inte längre att definiera eller tidsstrukturera på samma sätt som tidigare. Mentorsarbetet påverkar lärarnas hela arbetssituation. Arbetet kan inte fastställas i förväg eftersom det är elevens önskemål och behov som styr arbetets omfång, innehåll och arbetsdelning, säger avhandlingens författare Helena Wallström.
Genom att analysera 24 lärares mentorsarbete i två gymnasieskolor synliggör Helena Wallström vad lärarna brottas med. Mentorsarbetet visar sig inte bara handla om att möta individens önskemål och behov, utan också om att säkerställa skolverksamheternas organisering och ekonomiska fortlevnad. Det gör lärarna genom att på olika sätt övervaka, kontrollera, administrera och säkerställa elevernas utbildningsgångar och studiesituationer.
Motstridigheterna i läraruppdraget genererar en svårhanterlig dubbelbottnad rörlighet i lärarnas mentorshandlingar. Det visar sig vara svårt för lärarna att erbjuda eleverna flexibilitet, individualisering och valfrihet i en grupporienterad verksamhet, som är beroende av att vara både attraktiv och kostnadseffektiv. Varje skolverksamhet måste vara attraktiv på ett sätt så att elever väljer skolan och därefter måste verksamheten arbeta för att behålla dem. Det gäller att få eleverna att trivas, följa den undervisning som erbjuds och stanna kvar, eftersom skolan är beroende av de intäkter som skolpengen från varje elev genererar. Om lärarna inte lyckas med detta är risken stor att eleverna avbryter studierna eller väljer att byta skola.
Tar stor del av arbetstiden i anspråk
– Om flera mentorselever presterar bristfälliga resultat, är frånvarande från skolan eller efterfrågar och/eller är i behov av särskilt stöd gör mentorsarbetet stort anspråk på den aktuelle lärarens arbetstid. Då får läraren helt enkelt svårt att disponera och planera sin arbetstid, säger Helena Wallström.
Hennes avhandling visar också att övervägande delar av det stöd som gymnasieeleverna enligt skollagen har rätt till genomförs i mentorsarbetet, det vill säga utanför den normala klassrumsundervisningen.
– Lärarna upprätthåller på det sättet den erbjudna undervisningen med hjälp av mentorsarbetet. De förändrar alltså inte undervisningen utan stödjer istället eleverna utanför undervisningssammanhangen, säger Helena Wallström.
Lärarna försöker på olika sätt säkerställa att de elever som slås ut i undervisningens differentieringsprocesser stannar kvar i skolverksamheten och fortsätter att följa erbjuden undervisning. Det resulterar samtidigt i motsägelser mellan lärarnas undervisningsarbete och mentorsarbete.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
