Den aktuella studien kopplar molekylära förändringar i hjärnan till beteenden som är centrala vid ett beroende, som att välja substansen framför andra belöningar. För att komma fram till detta, vidareutvecklade forskarna en metod där råttor lär sig att trycka fram en alkohollösning genom att trycka med tassen på en pedal.
När forskarna erbjöd råttorna ett alternativ till alkohol, nämligen sötat vatten slutade majoriteten av råttorna att anstränga sig för att få alkohol och valde den söta vätskan i stället. Men 15 procent av råttorna fortsatte att föredra alkohol även när de kunde välja en annan belöning. Andelen är jämförbar med andelen människor med alkoholberoende.
Valde alkohol trots elstöt i tassen
Beteendet hos råttorna som valde alkohol hade fler likheter med de diagnoskriterier som används för alkoholberoende hos människa, exempelvis fortsatt användning trots negativa följder. De fortsatte nämligen att trycka på pedalen för att få alkohol även om de då fick en obehaglig elstöt i foten.
– Vi måste förstå att ett centralt kännetecken vid beroende är att du vet att det kommer att skada dig, kanske till och döda dig, och likväl har något blivit fel i motivationskontrollen och du fortsätter med beteendet, säger Markus Heilig, professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin och föreståndare för Centrum för social and affektiv neurovetenskap, CSAN.
För att undersöka mekanismen bakom råttornas alkoholberoende mätte forskarna uttrycket av hundratals gener i fem områden i hjärnan. Störst skillnader hittade de i amygdala, som är viktig för känslomässiga reaktioner.
Förändringar i GABA-signalering
Hos de råttor som valde alkohol framför sötat vatten uttrycktes särskilt en gen i mycket lägre nivåer. Genen innehåller instruktionen för proteinet GAT-3, ett transportprotein som bidrar till att behålla låga nivåer av den hämmande signalsubstansen GABA runt nervcellerna. Upptäckten är i linje med tidigare studier som pekat på att beroendeutveckling hos djur sammanfaller med förändringar i GABA-signaleringen i amygdala.
När råttan trycker ner pedalen matas en liten mängd vätska fram. Lampan ger en signal till råttan om att något händer. Bild: Linköpings universitet
Forskarna undersökte betydelsen av minskade nivåer av transportproteinet genom att slå ut GAT-3, så att GABA-signaleringen i råttornas amygdala påverkades. De slog ut GAT-3 i en grupp råttor som i tidigare experiment tydligt föredrog sötat vatten. Råttorna ställdes återigen inför valet mellan alkohol och sött.
– Att minska uttrycket av transportproteinet hade en slående effekt på de här råttornas beteende. Djur som hade föredragit söt smak framför alkohol bytte preferens och började välja alkoholen, säger Eric Augier, som har lett studien.
Samma förändringar i råtta som människa
En avgörande fråga är om det här signaleringssystemet är påverkat på liknande sätt i människor. För att ta reda på om det är så, samarbetade forskarna med forskare vid University of Texas och analyserade nivåerna av GAT-3 i hjärnvävnad från avlidna personer. Hos personer med dokumenterat alkoholberoende var GAT-3-nivåerna lägre än hos kontrollpersoner i just amygdalaområdet.
– Detta är ett av de relativt sällsynta tillfällen när vi hittar en intressant förändring i våra djurmodeller och finner samma skillnad i hjärnorna hos människor med alkoholberoende. Det är en väldigt bra indikation på att vår djurmodell stämmer. Och om vår djurmodell är korrekt kan vi använda den för screeningtester av läkemedel och ha större förtroende för resultaten, säger Dayne Mayfield, forskare vid Waggoner Center for Alcohol and Addiction Research vid University of Texas och en av studiens medförfattare.
Baklofen minskar utsöndringen av GABA
Upptäckten har potential att bidra till bättre behandling av alkoholberoende. Det befintliga läkemedlet baklofen, som länge har använts för att behandla ökad muskelspänning vid vissa neurologiska tillstånd, har också studerats för behandling av alkoholberoende. Resultaten har varit lovande, men mekanismen har varit oklar.
– Bland annat minskar baklofen utsöndringen av GABA. Vi arbetar nu tillsammans med ett läkemedelsföretag med att försöka vidareutveckla molekylen till en läkemedelskandidat för behandling av alkoholberoende som är riktad mot det här signaleringssystemet, säger Markus Heilig.
Studien har gjorts av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och University of Texas i Austin, USA. Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet.
Artikeln: A molecular mechanism for choosing alcohol over an alternative reward, Eric Augier, Estelle Barbier, Russell S. Dulman, Valentina Licheri, Gaëlle Augier, Esi Domi, Riccardo Barchiesi, Sean Farris, Daniel Nätt, R. Dayne Mayfield, Louise Adermark and Markus Heilig, (2018) Science
Forskarna har lyckats beskriva hur och var molekylen verkar mot cancerstamcellerna.
– Vi har visat var molekylen hamnar när den tas upp i cancerceller. Genom att göra molekylen självlysande har vi till och med kunnat fånga händelseförloppet på film, säger Daniel Strand som leder en forskargrupp i organisk kemi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Genom att utveckla en självlysande variant har forskarna satt fingret på hur salinomycin fungerar på molekylär nivå. Bild: Chalmers
Det är sedan länge känt att den aktuella molekylen kan transportera joner över cellmembran, i detta fall kaliumjoner. Forskarna blev ändå förvånade när de såg bilder av molekylen i celler.
– Vi som var inblandade i studien hade från början en ganska naiv bild av att molekylen verkade i cellens yttre membran, säger Daniel Strand.
Anrikas i endoplasmatiska nätverket
Istället visade det sig att molekylen snabbt passerade det yttre cellmembranet och anrikades i en organell som kallas det endoplasmatiska nätverket. Det är där molekylen verkar som jontransportör, och det är just den aktiviteten som forskarna i studien har lyckats koppla till minskningen av andelen cancerstamceller.
Bakom studien står forskargrupper inom kemi, cellbiologi, kemisk fysik och medicin vid Lunds universitet. Främst är det Daniel Strands och Stina Oredssons forskargrupper som drivit arbetet. Forskningsresultaten kan bidra till nya sätt att tänka kring hur man kan utveckla cancerläkemedel som både behandlar och minskar risken för återfall i cancer.
Kontakt: Daniel Strand, universitetslektor, Kemiska institutionen, Lunds universitet, daniel.strand@chem.lu.se
– Våra resultat är de första pålitliga bevisen för att nattaktiva insekter kan använda sig av jordens magnetfält för att styra flygningen när de migrerar över hundra mil. Vi visar alltså att insekter sannolikt använder jordens magnetfält på liknande sätt som fåglar, säger Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet.
Studien är gjord på nattfjärilar i Australien. Forskarna tror att nattfjärilar i norra Europa, bland annat i Sverige, använder sig av jordens magnetfält på motsvarande sätt när de flyger över Alperna till Medelhavet.
Sätter upp visuella landmärken
Resultaten från Australien pekar på att insekterna kan sätta upp visuella landmärken i flygriktningen med hjälp av jordens magnetfält. På så vis blir förmodligen navigeringen mer robust.
Eric Warrant och David Dreyer, båda verksamma vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, har tillsammans med kollegor från universitet och organisationer i Australien, Tyskland, USA och Kanada studerat fjärilsarten Agrotis infusa, bogongnattfjärilen.
Nattfjärilar vilar upp sig några månader i en grotta. På bilder sitter cirka 17000 individer per kvadratmeter. Bild: Eric Warrant
Nattfjärilen migrerar långt över tusen kilometer varje vår. Från ett stort område i sydöstra Australien till specifika små grottor i bergen mer än hundra mil bort. Efter några månader i bergen gör de samma resa åt andra hållet. Förutom bogongnattfjärilen är det bara den nordamerikanska monarkfjärilen som migrerar med motsvarande precision.
Fjärilarna placerade i flygsimulator
Det forskarna har gjort är att undersöka hur bogongnattfjärilen vet i vilken riktning den ska flyga. Svaren har de fått genom att fånga fjärilarna i flykten och placera dem i en flygsimulator där de kunnat flyga i vilken riktning de vill. Flygsimulatorn har i sin tur placerats i ett system av magnetspolar där forskarna haft möjlighet att vrida jordens magnetfält i den riktning de vill. De har dessutom kunnat visa upp visuella landmärken för nattfjärilarna.
– Genom att vrida magnetfältet och landmärkena tillsammans eller i konflikt med varandra kunde vi undersöka hur bogongnattfjärilar använder magnetisk och visuell information för att styra sin flygning, säger David Dreyer och fortsätter:
Känner jordens magnetfält
– När magnetfältet och landmärkena vreds tillsammans ändrade nattfjärilarna sin flygriktning på motsvarande sätt. Men om magnetfältet och landmärkena vreds i konflikt med varandra förlorade nattfjärilarna riktningen och blev förvirrade.
Eric Warrant har lång erfarenhet av forskning om djurs nattseende och hur de navigerar i mörker. Ändå förvånar de nya resultaten honom.
– Jag trodde studierna skulle visa att bogongnattfjärilarna bara använder visuell information som stjärnor, månen och landmärken när de navigerar. Men så är det inte. De känner jordens magnetfält på precis samma sätt som fåglar gör – och troligen av samma anledning.
Nästa steg i forskningen blir att ta reda på hur nattfjärilarna, trots att de aldrig varit där tidigare, vet att de är framme vid sitt mål. Forskarna vill också analysera var insektens magnetkompass exakt sitter.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Queens University i Kanada, University of Oldenburg i Tyskland, Duke University, USA, New South Wales National Parks and Wildlife Service samt Australian Cotton Research Institute, båda i Australien.
Kontakt: Eric Warrant, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, eric.warrant@biol.lu.se
David Dreyer, forskare; Biologiska institutionen, Lunds universitet, david.dreyer@biol.lu.se
– Vi har en yrkesgrupp med mycket högre risk för de här symptomen, och gör man ingenting åt det är det riktigt alarmerande. Vi måste få ner ljudnivåerna, få en lugnare förskola, säger Sofie Fredriksson, disputerad audionom vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin.
Hon har tidigare rönt uppmärksamhet med en studie om hörselskador hos förlossningspersonal, till följd av skriken från födande kvinnor. I det fortsatta arbetet med sin avhandling har hon studerat förskollärares utsatthet för höga decibeltal.
Av de tillfrågade förskollärarna (4 718 kvinnor) var 71 procent ljudtrötta, och kunde exempelvis inte lyssna på radio efter en dag på jobbet. Motsvarande andel i kontrollgruppen (4 122 kvinnor) var 32 procent.
Närmare hälften, 46 procent, hade svårt att uppfatta tal, mot kontrollernas 26 procent. 39 procent uppgav att de minst en gång i veckan upplevde obehag eller fysisk smärta i öronen av vardagliga ljud, som inte alls var starka. Motsvarande andel ljudöverkänsliga i kontrollgruppen var 18 procent.
Buller med budskap Förskollärarna exponeras för röster och skrik som många gånger bär på viktig information, ett kommunikationsintensivt buller som är svårt att avskärma sig från. Till skillnad från en maskin i industrimiljö måste barnen lyssnas på, även om hörseln tar stryk.
– Förskollärare har en mycket högre risk än de som jobbar i miljöer med liknande bullerklassning. Symptomen kan triggas av den stojiga miljön, och det upplevs också svårt att använda hörselskydd, säger Sofie Fredriksson.
Hörselnedsättning och tinnitus var andra tillstånd som förskollärarna oftare fick, men där var skillnaderna jämfört med kvinnor generellt inte lika markanta.
Antal barn och akustik Lösningen på förskollärarnas problem är komplex, betonar Sofie Fredriksson. Det handlar inte bara om barngruppers storlek, utan också möjligheter till bra utomhusvistelse, och mycket annat.
– Hörselskydd är normalt åtgärd nummer ett om ljudnivån inte går att dämpa på annat sätt, och det kanske behövs om du har ett barn som gråter mot ditt öra en hel dag under en inskolning. Men man måste också titta på utformningen av lokaler, och på rumsakustik. I ett stort rum med hårda väggar blir det bullrigt oavsett hur pedagogisk och strategisk du är i ditt arbete, säger hon.
Bilförare med diagnosen ADHD har i tidigare forskningsartiklar bedömts ha 3–4 gånger högre risk att krocka vid bilkörning. Slutsatserna är oftast baserade på studier med deltagare som har fler diagnoser än ADHD och därmed kan effekterna av ADHD vara överskattade. Dessutom har den tidigare forskningen i huvudsak begränsats till enbart manliga bilförare.
– Vi ville testa om förare med ADHD-diagnos kör annorlunda än förare utan någon diagnos. För att genomföra säkra och repeterbara tester har vi använt oss av en av VTI:s körsimulatorer, säger Birgitta Thorslund, forskare på VTI.
Så gjordes studien
Studien genomfördes i VTI:s körsimulator. 60 förare fick köra ett scenario som var 25 minuter långt och innehöll 15 olika händelser (som till exempel lekande barn, buss som stannar och älg som korsar vägen). 40 av förarna hade ADHD och 20 hade ingen diagnos, både män och kvinnor ingick i studien. 30 procent av deltagarna var professionella förare. Alla fick fylla dessutom fylla i en enkät om ålder, kön, diagnos, medicinering, körvanor och självbedömd körförmåga. Studien presenterades på konferensen Road Safety on Five Continents (RS5C) i maj.
Det ena syftet med studien var att undersöka skillnader i beteende och uppmärksamhet hos erfarna bilförare med respektive utan ADHD. Det andra syftet var att testa en simulatorbaserad metod för att testa körförmåga hos människor med funktionsvariationer.
Svårt se ökad risk med ADHD
– Vi samlade in data om hastighet, uppmärksamhet och reaktionstider. I en enkät fick deltagarna dessutom svara på frågor om sin subjektiva uppfattning om eget körbeteende och körförmåga, säger Birgitta Thorslund.
Resultaten i denna studie visade inga specifika effekter hos förare med ADHD, varken när det gällde hastighet, kollisioner eller avåkning. Grupperna skattar sig lika högt på körförmåga och hur mycket de gillar att köra bil.
– Det kan vara så att ADHD medför ökad risk, men våra resultat tyder starkt på att om en sådan skillnad finns, så är den förmodligen liten – betydligt mindre än somliga tidigare uppskattningar visat, säger Björn Lidestam, forskare på VTI.
Portabla körsimulatorer
Efteråt fick deltagarna också svara på frågor om hur de upplevde simulatorkörningen. Inte heller här fanns skillnader mellan grupperna. Frågorna gällde hur realistisk körningen kändes, hur koncentrerade och uppmärksamma de kände sig och om de kände av åksjuka.
– Vi kan konstatera att körsimulatorer är användbara för att studera specifika effekter av funktionsnedsättningar eller behov av körträning. Små körsimulatorer, som är portabla och billigare än stora simulatorer, skulle kunna användas i större utsträckning för dessa behov.
Den grafenbaserade filmen har stor potential för att bli ett nytt värmeledningsmaterial för miniatyriserad elektronik och av andra system med hög effektutveckling, menar forskarna.
Fram tills nu har grafenforskare antagit att grafenbaserad film inte kan ha högre värmeledningsförmåga än grafitfilm. Ett lager av grafen har en värmeledningsförmåga på mellan 3500 och 5000 W/mK. Om man lägger ihop två grafenlager blir de i teorin grafit, eftersom grafen är ett enda lager av grafit.
Borde inte ha högre värmeledande förmåga
Dagens grafitfilmer, som används för att leda bort värme i mobiltelefoner och annan elektronik, har en värmeledningsförmåga på upp till 1950 W/mK. En grafenbaserad film borde därför inte ha högre värmeledningsförmåga än så.
Grafenfilmens höga värmeledningsförmåga beror på att fononer – kvantpartiklar som beskriver värmeledningsförmåga hos material – kan röra sig snabbare inom grafenlagren i stället för mellan lagren. Bild: Johan Liu/Krantz Nanoart
Men en forskargrupp på Chalmers har nu utvecklat en film av flera grafenlager som har det. De har visat att värmeledningsförmågan hos filmen kan nå upp till 3200 W/mK, vilket är drygt 60 procent högre än hos de bästa grafitfilmerna.
Professor Johan Liu och hans forskargrupp har uppnått detta genom noggrann kontroll av både kornstorlek och i vilken ordning grafenlagren placeras. Den höga värmeledningsförmågan är ett resultat av stor kornstorlek, god platthet och svag bindningsenergi mellan grafenlagren.
Högre mekanisk draghållfasthet
På grund av dessa viktiga egenskaper kan fononer, vars rörelser och vibrationer avgör värmeledningsförmågan, röra sig snabbare inom grafenlagren i stället för mellan lagren. Det höjer värmeledningsförmågan.
– Detta är ett viktigt vetenskapligt genombrott, som kan få stor effekt på omställningen inom den existerande grafitfilmsindustrin, säger Johan Liu.
Dessutom har forskarna upptäckt att grafenfilmen har nästan tre gånger högre mekanisk draghållfasthet än grafitfilm – den uppnår 70 MPa.
Den grafenbaserade filmen
Tillverkningsmetoden för grafenfilmen baseras på samtidig formning av grafenoxidfilm och reduktion på aluminiumsubstrat, separering av filmen genom torkning, följt av högtemperaturbehandling samt mekanisk pressning. Dessa förhållanden gör det möjligt att forma grafenfilm med stor kornstorlek, god platthet, tunnfilmstruktur och svag bindningsenergi mellan grafenlagren. Dessa egenskaper hos grafenfilm har stor påverkan på rörelse av högfrekventa difussiva fononer och lågfrekventa ballisitiska fononer. Detta leder därför till förbättring av värmeledningsförmåga i grafenfilm i plan. Fononer är kvantpartiklar som beskriver värmeledningsförmåga hos material.
– Med fördelarna ultrahög värmeledningsförmåga och tunna, flexibla och robusta strukturer har grafenfilmen stor potential för att bli ett nytt värmeledningsmaterial för fortsatt byggande av miniatyriserad elektronik och av andra system med hög effektutveckling, säger Johan Liu.
Egenskaper som matchar moderna kraftsystem
Den ständigt pågående miniatyriseringen och integreringen inom elektroniken innebär att svåra överhettningsproblem är ett stort hot mot prestandan och pålitligheten hos modern elektronik och många andra högeffektssystem.
– För att åtgärda detta måste värmeledningsmaterialen bli bättre när det gäller både värmeledningsförmåga, tjocklek, flexibilitet och tålighet, för att matcha de komplexa och högt integrerade kraftsystemen, säger Johan Liu. Kommersiellt tillgängliga värmeledningsmaterial som koppar, aluminium och artificiell grafitfilm kommer inte längre att möta dessa krav.
Rättigheterna till den högkvalitativa tillverkningsprocessen för grafenfilmen har gått till SHT Smart High Tech AB, ett spin-off-företag från Chalmers som kommer att fokusera på att kommersialisera teknologin.
Chalmersforskarna har samarbetat med forskargrupper på Uppsala universitet och SHT Smart High Tech AB i Sverige, Shanghai University and Tongji University i Kina, och University of Colorado Boulder i USA.
Kontakt:
Johan Liu, professor på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers, jliu@chalmers.se
Resultaten från en intervjustudie visar att illegal körskoleverksamhet erbjuder en rad olika tjänster mot betalning:
förfalskning av handledarintyg
handledd körträning
kunskapsprov som filmats på plats
hjälp att svara på kunskapsfrågor i samband med prov via en öronsnäcka
bokning av förarprov
Det vanligaste enligt de intervjuade är att man erbjuder handledning vid körträning mot betalning.
– Resultat från enkätstudien ger indikationer på att det finns en olaglig verksamhet som är relativt utbredd, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Fler bilar med dubbelkommando
De som ansåg att den olagliga verksamheten är stor var framför allt trafiklärare och förarprövare samt företrädare för Ekobrottsmyndigheten, där en åklagare har drivit ett mål till en fällande dom.
Enligt de intervjuade finns det många elever som tror att de anlitat en helt vanlig körskola då de betalat för körutbildning. Att verksamheten inte bedrivs i anslutning till en lokal lyftes fram som ett vanligt mönster inom den olagliga verksamheten.
Det framkom i studien att handledare/olagliga trafikskolor ibland har tillgång till bil med dubbelkommando. Under 2018 fanns 3 394 bilar med dubbelkommando som inte var eller hade varit registrerade på en trafikskola. Enligt de intervjuade finns det idag en stor efterfrågan på dessa bilar.
Olaglig verksamhet har fått härja fritt
Tidigare kunde en person ha ett obegränsat antal tillstånd men i nya föreskrifter begränsades detta, vilket för de flesta innebär 15 personer. Men ändringen i regelverket har alltså inte haft någon effekt på den olagliga körskoleverksamheten, något som de intervjuade var helt överens om. Och många efterfrågade en kombination av olika åtgärder för att stävja den illegala verksamheten.
– Ett problem är att den olagliga verksamheten har växt successivt i många år utan att bli motad. Det behövs en rad olika åtgärder som tydligt visar att det inte är acceptabelt och att det innebär allvarliga konsekvenser om reglerna bryts.
Forskarna vid VTI föreslår en lång rad åtgärder som behöver kombineras för att få bukt med det växande problemet.
Reducera antalet till 5 istället för 15 tillstånd samt att tillståndet är ett per elev istället för tillstånd för olika slags körkort.
Utred möjligheten med dispens för handledare som behöver utbilda fler än fem på grund av stor familj etc.
Öka samverkan med olika aktörer där trafiklärare/förarprövare berättar om den svenska utbildningen och varnar för den olagliga verksamheten för nyanlända.
Öka myndigheters samverkan och möjlighet att dela data som kan öka upptäckten av olaglig verksamhet. I nuläget finns en sekretess som kan göra det svårt.
Följ upp förekomsten av fordon med dubbelkommando och hur dessa bilar används.
Förstärk konsekvensen av den olagliga verksamheten, exempelvis genom högre böter, indragning av körkort eller körkortstillstånd.
Så gjordes studien:
I projektet ingick en registerstudie, en intervjustudie och en enkätstudie. Registerstudien analyserade statistik om antalet elever per handledare, ägande av bilar med dubbelkommando, körprovsstatistik och utvecklingen inom trafikskolebranschen. I intervjustudien intervjuades 15 personer, med fokus på deras kunskap om den olagliga verksamheten. Enkätstudien besvarades av 521 personer. Enkäten handlade om deras körutbildning, både privat och på trafikskola.
Vilka är en vattenbrukares värsta utmaningar? Den nya studien lyfter fram de viktigaste och ger förslag på lösningar. Och vilar tungt på intervjuer med vattenbrukarna och entreprenörer.
Svaren visar att det är svårt att hitta lämpliga placeringar för odlingarna.Tillståndskraven är komplexa och tidsbegränsade, och dessutom uppfattas lagstiftningen som omodern och beskeden från myndigheterna som otydliga.
Entreprenörerna upplever även att handläggningstiderna är för långa och att det verkar finnas skillnader i tolkningar och bedömningar i olika regioner, men också en bristande kunskap om vattenbruk hos myndigheterna.
IVad är problemet? Om Vattenbrukaren själv får svara.
I januari 2017 genomförde SWEMARC i samarbete med Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV) kursen ”Hur startar man en vattenbruksverksamhet – fokus på tillstånd och miljöfrågor” för vattenbrukare och myndigheter. De deltagande entreprenörerna blev ombedda att svara på frågor gällande sina planer på att etablera eller expandera vattenbruksverksamheter. SWEMARC har nu, ett år senare, genomfört intervjuer med deltagarna för att följa upp vad som hänt med de olika verksamheterna, vilka viktiga frågor och problem har man stött på och hur man löst problemen, med fokus på tillstånd och tillståndsprocesser. Resultaten av studien är nu sammanfattade i rapporten: Etablera och utveckla vattenbruk i Sverige: vattenbruksentreprenörers syn på utmaningar och lösningar.
Hinder på vägen mot ett vattenbruk
– Genom studien har vi fått en bättre insikt i de problem och frågor som entreprenörer och näringsidkare brottas med när de vill etablera vattenbruk och vilka hinder som kan stå i vägen för utvecklingen, säger Helena Strand, forskare på företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Så kan utmaningarna övervinnas, studien föreslår:
Ett förslag är att myndigheterna ger tydligare platshänvisningar exempelvis genom att vattenbruk i större utsträckning inkluderas i den kommunala planeringen. Dessutom behöver information och data bli mer tillgänglighet för att vattenbrukaren själv ska kunna finna lämpliga förutsättningar för sin odling. Tillståndsansökningar och kontakten med myndigheter borde också förenklas, enligt studien.
Bild: Göteborgs universitet, Susanne Lindegarth
Ett förslag är att ansvaret för vattenbruket finns hos en och samma myndighet. Studien pekar också på att det är viktigt att myndigheterna får möjlighet att öka kunskap kring vattenbruk. Därutöver behöver regelverken ses över så att bättre hänsyn tas till dagens teknik och vattenbrukets mångfald.
Beslutsfattare måste lyssna Den nya studien är genomförd av SWEMARC, the Swedish mariculture research center, som är ett centrum för vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet. Verksamhetsledaren Kristina Snuttan Sundell tycker att resultaten från studien är viktiga eftersom de bygger på verksamheternas egna erfarenheter och upplevelser.
– Regeringen och riksdagen har i utredningar, strategier och handlingsplaner lyft fram vikten av att Sverige ska främja utveckling av en hållbar vattenbruksnäring, men vår studie visar att det kan vara ganska långt mellan strategier och verklighet, säger Kristina Snuttan Sundell.
Benskörhet, eller osteoporos, innebär att skelettet blir poröst och försvagas, så att benen kan brytas redan vid låg belastning, exempelvis vid ett fall från stående. Andelen i befolkningen med osteoporos ökar med åldern, och efter 80 har en majoritet av kvinnorna sjukdomen.
– Det finns idag effektiva läkemedel som ges vid osteoporos, men eftersom benskörheten sällan upptäcks före den första frakturen finns stort behov av förebyggande behandlingar, säger Mattias Lorentzon, som är överläkare och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Det är första gången forskare visar att det går att halvera den åldersberoende benförlusten hos äldre kvinnor om de får hälsofrämjande bakterier, så kallad probiotika.
Förlorade mindre mängd ben
Studien, vars resultat nu publiceras av tidskriften Journal of Internal Medicine, är genomförd vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. 90 äldre kvinnor, i genomsnitt 76 år gamla, fick varje dag under ett helt år ta ett pulver som antingen innehöll hälsofrämjande bakterier eller placebo.
Det var slumpen som avgjorde vilka kvinnor som fick den aktiva behandlingen med mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri, eller pulver utan bakterier. Vare sig forskarna eller kvinnorna visste vilka som fick det aktiva pulvret under studien.
– Efter ett år, när vi avslutade studien, mätte vi kvinnornas benförlust i deras underben med datortomografi, och jämförde med de mätningar vi gjorde när studien inleddes. De kvinnor som fick pulver med aktiva bakterier hade bara förlorat hälften så mycket ben i skelettet jämfört med de som fått inaktivt pulver, säger Anna Nilsson, som är överläkare och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Inga biverkningar av behandlingen
– Ett annat positivt resultat från studien var att behandlingen tolererades väl, och att den inte gav mer biverkningar än för de kvinnor som fick placebo.
Det finns forskning som visat att tarmbakterier påverkar skelettet hos möss, men detta är den första studien där probiotika användes för att minska benförlusten hos äldre människor. Upptäckten kan få stor betydelse i framtiden.
– Äldre kvinnor är den grupp i samhället som har störst risk att drabbas av benskörhet och frakturer. Att vi kunnat visa att behandling med probiotika kan påverka deras benförlust innebär ett paradigmskifte. Probiotikabehandling kan bli ett effektivt och säkert sätt att förhindra uppkomsten av benskörhet hos många äldre i framtiden, säger Mattias Lorentzon.
Lactobacillus reuteri 6475 är en bakterie som anses ha flera hälsofrämjande egenskaper och liknande bakterier används redan i en rad olika kosttillskott på marknaden. Bakterien finns naturligt i människans mag-tarmkanal.
Bakterier i mage och tarm har de senaste åren fått stor uppmärksamhet, eftersom sammansättningen av vår bakterieflora visats ha samband med sjukdomar som diabetes och fetma. Mekanismerna, det vill säga hur det går till när bakterierna ger olika effekter i kroppen, är ännu inte klarlagda.
Kontakt:
Mattias Lorentzon, överläkare och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, mattias.lorentzon@medic.gu.se, 073–338 81 85
Anna Nilsson, överläkare och docent i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. anna.nilsson@medic.gu.se, 070–727 18 00
De ökade utsläppen av växthusgaser de senaste 100 åren har inneburit en ökning av den globala medeltemperaturen. En liten del av de ökade växthusgaserna kommer från kommunala reningsverk, där vatten renas.
Den vanligaste processen för att rena ett kommunalt spillvatten består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den biologiska reningen, som i vanligaste fall består av en aktiv slamanläggning, är baserad på tillväxten av bakterier.
Samrötning med slam
Man har tidigare studerat en alternativ biologisk rening som är baserad på symbios mellan mikroalger och bakterier. Syftet med denna avhandling var att utforska effekten när mikroalgbaserad biomassa från den biologiska reningen samrötas med slam för att producera förnybar biogas.
Renare från läkemedel
– Resultaten av min forskning visar att när en biologisk rening baserad på mikroalger ersatte en konventionell biologisk rening ökade mängden biomassa påtagligt på grund av den ökade produktionen från mikroalgerna. Detta ökade produktionen av biogas med 66–210% och ökade återvinningen av kväve jämfört med en konventionell reningsprocess, säger Jesper Olsson, doktor i energiteknik vid MDH.
Resultaten från de experimentella studierna användes sedan för att utvärdera effekter på systemnivå när mikroalger implementeras på ett kommunalt reningsverk.
– Resultaten av avhandlingen kan användas för vidare studier i pilot- eller fullskala med användningen av mikroalger inom kommunal avloppsrening, säger Jesper Olsson.
Vidare har Jesper Olsson undersökt slammet som blir kvar efter reningsprocessen för att ta reda på vad som händer med läkemedelsresterna.
En tredjedel av alla läkemedelsrester som kommer ut i vattnet bryts aldrig ner. Min forskning visar att det finns indikatorer på att halten läkemedel blir lägre om man använder mikroalger under reningsprocessen. Detta är ett resultat som är väl värt att undersöka vidare i framtiden, säger han.
I sin doktorsavhandling visar hon hur vården kan effektiviseras genom att fokusera på flödet av patienter och se till att ledtiderna blir så korta som möjligt – tiden från att patienten tar kontakt tills hen är färdigbehandlad. Det gäller för vårdens ledare att lära känna sitt system, förstå behoven och se till att flödet, logistiken, fungerar.
– En nyckelfråga är vilken typ av data som behövs för att förstå hur flödet kan bli så bra som möjligt. Det mesta mäts inom vården, men det finns inget sätt att hantera all information så att den blir användbar, säger Malin Wiger, nybliven doktor och forskare vid Avdelningen för kvalitets- och logistikutveckling, Linköpings universitet.
Vården måste ses som ett system
Ingen har ansvar för systemet som helhet och det är här de stora vinsterna finns.
– Vården är ett system precis som människokroppen. En ändring i en del påverkar andra delar i systemet. För vården är det många relaterade enheter som ska sträva mot samma mål: kostnadseffektiv patientservice, men i dag agerar de som isolerade effektiva öar. Du kan ha varit inne i systemet i månader, men ändå vet inte nästa instans något om dig som patient, säger hon.
Det som framför allt behövs är övergripande, aggregerad, data som visar patientflöden genom vården över tid.
– Vården är avancerad och högt specialiserad, men ingen människa klarar av att styra den med hjälp av penna och papper. Det behövs analys och strategisk planering och ett fungerande informationsflöde mellan de olika instanserna, säger hon.
Avhandlingen visar hur man kan analysera och lära känna sin verksamhet för att kunna effektivisera vårdkedjorna. Effektiva vårdkedjor leder också till bättre patientflöden.
Effektivisering en ledningsfråga
– Effektivisering är en ledningsfråga, men den läggs på sjuksköterskorna att hantera. De har krav på sig att vara effektiva men får inte veta hur. De ska fokusera på att göra ett bra jobb i mötet med patienterna och måste kunna få veta att de gjort ett bra jobb under dagen, säger Malin Wiger.
Hon ser avhandlingen som en uppmaning till vården att ta in kunskaper i logistik för att förstå hur flödet av patientärenden kan bli effektivare och väntetiderna kortas.
– Intresset för frågorna finns bland vårdens beslutsfattare, men insikterna om vilken kunskap som behövs ökar allt för långsamt, säger hon.
Kontakt:
Malin Wiger, Avdelningen för kvalitets- och logistikutveckling, Linköpings universitet, malin.wiger@liu.se, 013 28 15 56
Socialantropologen Margarida Paulo har genomfört fältstudier för sin avhandling i Mafalala, en stadsdel i huvudstaden Maputo, sedan 2013. Från de fattiga människornas berättelser där har hon kunnat teckna en mer nyanserad bild av HIV/aids-problematiken än så som frågan ofta beskrivs.
HIV/aids-frågan är mer komplex vad som ofta erkänns, menar Margarida Paulo. Och måste hanteras därefter.
Framför allt visar hennes resultat att kunskapen måste öka bland såväl fattiga människor som inom icke-statliga organisationer och myndigheter.
Gratis kondomer väckte misstankar
– Frivilligorganisationer och statliga organ måste få en djupare förståelse för fattigas vardagssituation”, säger Margarida Paulo och tar som exempel ett tajming för att erbjuda folk att testa sig.
– Om personer inte dyker upp för ett test är det inte nödvändigtvis på grund av att de inte vill bli testade. Det kan istället vara att de har fullt upp med att leta efter dagsverken.
Motsvarande fann hon fördomar bland fattiga människor mot ansträngningar från icke-statliga organisationer och regeringen. Exempelvis misstankar om att utdelning av gratis kondomer kan vara ett sätt att försöka döda de fattiga.
– Deras uppfattning var att om något ges gratis måste det vara av dålig kvalitet. Dåliga kondomer kan vara ett sätt att locka människor in i en känsla av säkerhet, medan de i realiteten blir smittade, säger Margarida Paulo.
Söker sig till traditionella botare
Ett annat område där förbättringar måste till gäller informationskampanjer.
– Det finns massa sådan, men de använder ofta ett tekniskt språk som inte förstås av de människor de vill nå, säger Margarida Paulo. Alla pratar inte portugisiska. Och ord som ”virus” är det inte självklart att alla förstår.
Att besöka ett sjukhus med speciella ingångar för patienter med hiv / aids är stigmatiserande och ett säkert sätt att bli socialt utfrusen. Därför tvekar folk att besöka sjukhus om de misstänker att de har fått HIV. Snarare besöker de en traditionell botare.
Ett närmare samarbete mellan dessa botare och sjukhusen skulle kunna fånga upp patienter i ett tidigare skede och ge behandlingar större chans att verka.
Bekämpa fattigdomen
I ett mer långsiktigt perspektiv pekar Margarida Paulo också på vikten av fattigdomsbekämpning för att effektivisera kampen mot HIV/aids. Utan adekvat utbildning måste många fattiga människor förlita sig på dagsverken för sitt livsuppehälle. Ofta som sexarbetare. Att inte veta hur man ska klara sig från dag till dag gör det svårt för smittade personer att planera och fortsätta med en behandling.
– Jag tror inte att svaret är att bara ge ut bidrag. Människor måste utbildas, så att de själva kan ta kontroll över sitt dagliga liv, säger Margarida Paulo
Kan man vara beroende av socker? Frågan har debatterats i flera decennier utan att få något entydigt svar. Kanske är det dags att överge det kontroversiella begreppet.
Att människor kan vara beroende av droger är det få som tvivlar på, men på senare år har även andra aktiviteter kvalat in som beroenden.
Spelmissbruk klassades som ett beroende 2013 och från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att kommuner och landsting tvingas erbjuda stöd och behandling. I juni 2018 meddelade WHO att dataspelsberoende klassas som en sjukdom i organisationens nya version av diagnosmanualen ICD.
Sockerberoende och shoppingberoende
När spelmissbruk blev en del av beroendefamiljen fanns farhågor om att det skulle öppna för andra ”s”, närmare bestämt sockerberoende och shoppingberoende. Men sockerberoende har, trots en flitig användning av begreppet, aldrig godkänts som diagnos.
Fred Nyberg är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.
Socker påverkar hjärnan
– Man vet att även sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan ganska analogt jämfört med andra substanser som alkohol och droger, även om inte lika starkt. Sedan är det också olika starkt för olika individer.
Även om Fred Nyberg menar att det finns personer som har ett beroende av sötsaker är han tveksam till en diagnos.
– Jag vet inte om samhället skulle klara av en sådan sak, jag tror att det skulle öka köerna i en redan överbelastad vårdkedja. Men för den skull får vi inte förneka problematiken.
Spelberoende är en diagnos
Varför har spelande fått en diagnos, men inte socker? Båda orsakar en betydligt svagare utsöndring av dopamin än droger. Enligt Fred Nyberg är det de sociala och yrkesmässiga konsekvenserna som skiljer dem åt.
– Vid spelberoende drabbas familjen; man riskerar att hamna på bar backe och det ökar risken för en komplicerad psykisk situation. När det gäller sötsaker kan man diskutera hur man stör sin omgivning, det är åtminstone inte lika uttalat.
Inget kemiskt beroende
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska institutet, är än mer skeptisk till en diagnos för sockerberoende.
– Det är inte frågan om ett kemiskt beroende här, ämnen som ger ett sånt beroende har en starkare effekt ju mer direkt de kommer till hjärnan. Med socker är det precis tvärtom, om du äter socker kan du få en kick av det men om du sprutar in socker får du inte någon som helst kick i hjärnan.
Har blivit en språkfråga
I och med diagnosen spelberoende har, menar Claude Marcus, begreppet missbruk breddats. Därmed har frågan om beroende gått från kemi till att bli en språkfråga.
– För spelberoende handlar det om ett repetitivt beteende som är skadligt för samhället och då har vi sänkt kraven för missbruk, säger Claude Marcus.
Att kraven har sänkts innebär dock inte att sockerberoende ska bli en diagnos.
– Det finns inget bra med att införa en sådan diagnos, den som säger att han är sockerberoende vill oftast ha en kombination av socker, fett och en gnutta salt. Om man breddar beroendebegreppet för mycket förlorar det sin mening.
Vad skulle krävas för att socker ska klassas som beroendeframkallande?
– Då måste man hitta specificiteten att det är just socker man är beroende av, att skilja på socker och matberoende. För det andra ska man helst ha ett bestående sug efter sockret. Vi vet att om du håller upp med att äta socker ett tag så försvinner suget efter någon vecka, så är det inte med något annat biokemiskt beroende. Så det finns många kriterier som skulle behöva uppfyllas.
Claude Marcus var en av de forskare som medverkade i en rapport från SNF, Swedish Nutrition Foundation, publicerad 2015. Rapporten finansierades av branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel och kom fram till att det inte finns några vetenskapliga studier på människa som bekräftar att socker orsakar ett beroende.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet, anlitades för att faktagranska rapporten. Hon ansåg att det fanns bevis för sockerberoende och vägrade skriva under.
Processad mat med mycket socker
Idag är Charlotte Erlanson-Albertsson beredd att överge diagnosen sockerberoende för det som på engelska kallas ”food addiction”.
– Jag tycker inte att vi ska kalla det för ett sockerberoende för det är inte socker de är beroende av utan mat som innehåller socker, så vi borde kalla det matberoende, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
Men beroendet gäller inte vilken mat som helst utan den som är kraftigt processad och innehåller en hög andel socker och fett.
– Den här väldigt koncentrerade maten är anrikad, ingen naturlig produkt har så höga koncentrationer. Det hade varit bättre om man hade kommit på en bättre svensk översättning, för det är inte vilken mat som helst.
Något arbete med att ta fram en sådan diagnos pågår inte, vad Charlotte Erlanson-Albertsson känner till, men om det fanns en skulle hon gärna delta.
Bitten Jonsson, sjuksköterska och beroendespecialist, är den som tillsammans med Charlotte Erlanson-Albertsson har slagits hårdast för diagnosen sockerberoende. Hon vill inte använda något annat begrepp.
– Det vore livsfarligt, för det är socker och vitt mjöl som är farligt. Jag tycker att man ska lyfta sockerberoende ännu mer.
Bitten Jonsson har behandlat patienter för sockerberoende i drygt 20 år, på senare år har hon gått över till att utbilda andra terapeuter.
Hur har synen på sockerberoende förändrats?
– I den offentliga sfären, hos livsmedelsverket och sjukvården och socialtjänsten har det inte accepterats officiellt, men genomslaget hos människor blir bara större.
Att sockerberoende ska accepteras som diagnos har hon inga förhoppningar om.
– Det ligger ljusår bort. Men det är oetiskt att inte diagnosticera för då kommer man välja fel behandlingsmetod. Om jag har patienter med beroende och får jag inte invagga dem i en falsk förhoppning att de ska kunna äta vad som helst senare.
Polariserad debatt
Elisabet Jerlhag Holm, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, var den som gick igenom forskningen om sockerberoende i arbetet med den omdiskuterade rapporten för SNF. Hon beskriver debatten om sockerberoende som polariserad.
– Det känns som att det finns två väldigt tydliga läger som inte kommer överens, vissa säger att socker ger ett extremt beroende och andra att det inte gör det.
Hennes slutsats, efter att ha gått igenom litteraturen, blev att det finns forskning som tyder på att socker kan vara beroendeframkallande men det behövs fler studier. Den slutsatsen gäller fortfarande. Själv forskar hon på aptitreglerande hormoner, vilka skulle kunna vara en mekanism i skapandet av ett missbruk.
Kan man kalla det ett matberoende istället?
– Det är åt det hållet forskningen svänger. När man tittar på litteraturen kring palatable food handlar det om hur man äter maten.
Vad skulle en diagnos betyda?
– Den skulle innebära mycket för synen på personer som har en annorlunda ätprofil, att man inte ser dem som dåliga karaktärer som man såg på alkoholberoende förut, utan betraktar dem som sjuka.
Finns det en risk att man urvattnar begreppet beroende?
– Fast är det ett beroende så är det ett beroende, men det gäller att man har vetenskapligt stöd.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Det är forskare vid KTH och Karolinska Institutet, verksamma vid Science for Life Laboratory som nu visar hur AI kan bidra till ökad förståelse av hur prostatacancer utvecklas.
Varje cancer är unik och kan ändra egenskaper över tid. Detta faktum beskrivs med begreppet cancerheterogenitet. Ofta finns flera konkurrerande kloner inom en och samma cancertumör. Dessutom ökar ytterligare förvärvade mutationer sannolikheten för att det bildas metastaser.
Även om genetiska förändringar är viktiga för att spåra cancerheterogenitet och utveckling kan de också vara av klinisk relevans, konstaterar Joakim Lundeberg, professor i molekylärbiologi på KTH och verksam vid Science for Life Laboratory.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications visar han och forskargrupper på SciLifeLab att en datadriven AI-metod har potential att bidra till en bättre förståelse av heterogenitet i prostatatumörer och i dess omgivande mikromiljö. Detta med hjälp av data som tagits fram med spatiell transkriptomik, en teknik som utvecklats i samma Science for Life Laboratory..
Se genaktiviteten med blotta ögat
Spatiell transkriptomik kombinerar histologi (vävnadslära) med kvantitativ analys av de aktiva generna, och är för närvarande den enda metoden som kan ge information om den kompletta genaktivitet (mRNA) från sektioner av cancervävnad, konstaterar Joakim Lundeberg.
– Denna rika informationskälla möjliggör oövervakade AI-metoder för att identifiera genaktivitetsmönster som inte kan ses med blotta ögat. Således kan denna massiva vävnadsgenetiska analys tjäna som en grund för en AI-baserad klinisk utvärdering av cancervävnader samt ge insikt i genuttryck i tumörens mikromiljö. AI hjälper oss helt enkelt till att skapa en databaserad vävnadsanatomi, säger han.
Ytterligare insikter i de mekanismer som ligger till grund för cancer är avgörande för att förstå tumörers progression och för hur patienter svarar på behandling, enligt Joakim Lundeberg
– Användningen av vår spatiella information ger ett betydande bidrag i dessa aspekter, säger han.
– Fotboll har funnits ganska längre, mer än 100 år. Det är helt enkelt en form av folklore. Under det århundrade som gått har fotboll blivit en populärkulturell kontext. Man säger till exempel ”en yta stor som två fotbollsplaner” och förväntar sig att andra förstår det. Detsamma gäller uttrycket ”rött kort” till exempel.
– Sen finns det så mycket känslor där! Inte bara glädje. Man lär sig att hantera besvikelser, smärta, ilska, eller hat. Det är inte så, tycker jag, att fotbollen genererar sådana känslor, men den ger plats och utrymme för att uttrycka dem, och också hantera dem. Fotbollen är som en lekplats för ideér, ideal och åsikter.
Hur hänger magi och fotboll ihop?
– Magi fungerar mellan religion och teknologi – man måste tro på sina krafter, använda alla sina medel för att nå dit. Rutinerna på läktarna, att sjunga, hoppa, skrika, tända bengaler, kramas, gråta, bära sin laghalsduk, vifta med en stor flagga, applådera. Laget väntar sig support. Tänk om det skulle vara bara tyst och alla bara fokuserar på hur spelare rör sig på planen. Det skulle vara lite trist. Men att göra sig själv till en aktiv deltagare och inte bara passiv publik – det är magi.
Vad betyder fotbollen för oss och för vår identitet?
– Som alla andra kontexter, som familjen, arbetet, kanske kyrkan, olika hobbies, är fotboll konstruerad av många personer som uttrycker känslor och som det finns en interaktion emellan. Återkommande händelser är ofta viktiga för individer. Man lär sig hur det funkar och vilka mönster som finns. Samtidigt väljer man på något sätt att det är viktigt. Om man accepterar att fotboll betyder någonting, så har man ett stort utrymme att bygga olika emotionella kopplingar och basera sina känslor i historiska berättelser som betyder någonting för andra också, och det känns stort.
– Man är så glad för Island just nu för att de visar att man kan vara liten men stark, en klassisk David-mot-Goliat-berättelse, en hjälte som inte förväntas vinna men som gör det ändå.
Hur skapar fansen sin samhörighet och hur uttrycker de sin hängivenhet?
– Det beror på. Det finns olika ideal, olika stilar bland fansen. De moderna fansen som man ser nu på TV blev vanliga kring VM i Frankrike i 1998. Där började man måla ansiktet. I svensk fotboll finns fans som gillar bengaler och rök, de som är emot detta, och fans som bara ser fotboll på TV men älskar sporten ändå. Det finns de som syns mer och har mer medieutrymme, men de utgör ingen hegemoni. Det viktiga är att göra någonting tillsammans – skapa betydelse.
Många har nära och kära som INTE är intresserade av fotboll – hur får man med dem i VM-febern?
– Kanske man skulle titta på fotbollsfolk som om man vore på en etnografisk expedition i ett främmande land? Utforska främmande folk med främmande ritualer och traditioner? Det finns intressanta grejer – hur man pratar om olika länder med en stereotypisk blick, som Tyskland som måste vara som ”en maskin” eller Brasilien som beskrivits med ord som ”dans, samba”.
– Det finns många spännande historiska referenser till berättelser som innehåller både hjältar och skurkar. Fotboll är, faktiskt, en kollektivt pågående saga – a fairy tale.
Katarzyna Herd skriver just nu på sin avhandling ”We can make new history here. Rituals of producing history in Swedish football clubs.”
Kontakt:
Katarzyna Herd, doktorand i etnologi vid Lunds universitet, katarzyna.herd@kultur.lu.se, 046-222 75 66, 070-813 14 10
– Det är viktigt att förstå hur musslor ska kunna överleva i framtiden för att man ska kunna fortsätta odla och äta musslor, säger Alexander Ventura på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet och författare till en ny doktorsavhandling.
Koldioxid från luften hamnar i havet
Havsförsurning beror på att havet tar hand om en del av utsläppet av koldioxid i atmosfären. På så sätt blir havet allt surare i takt med miljöförstöringen. Och ett allt surare vatten kan få negativa effekter på marina organismer som producerar skal av kalciumkarbonat. Det blir helt enkelt svårare for djur som musslor och ostron att bygga och underhålla sina skal.
– Men negativa konsekvenser av miljöförändringar, som havsförsurning, kan försvinna med tiden tack vare evolutionen när djuren anpassar sig till den förändrade miljön, säger Alexander Ventura.
För att studera tåligheten hos blåmussellarver (Mytilus edulis) utsatte han mussellarver för olika pH-värden. Från normalt havsvärde med medelvärdet 8.1, ner till det extrema pH-värdet 7.1.
Det visade sig att toleranströskeln för mussellarverna motsvarade det lägsta pH-värde som larverna normalt utsätts för i sin naturliga miljö, ungefär 7.8.
– Men vi upptäckte också att flera larver från populationen tålde lägre pH-värden, ungefär runt pH 7.6, vilket är ett tecken på deras anpassningspotential till havsförsurning, säger Alexander Ventura.
Studerade ärftliga egenskaper för överlevnad
Forskarna studerade även hur stor ärftligheten var för de egenskaper som kan påverka larvernas överlevnad. Resultaten visade att både storlek och missbildningar på skalen hos mussellarver, som är två viktiga egenskaper för musslornas överlevnad, ärvs i hög grad när larverna utsätts för lågt pH.
– Det verkar betyda att det finns en hög anpassningspotential hos musslorna, säger Alexander Ventura.
Ostron som underlag
Forskarna identifierade också vilka gener som slås på när larver börja bilda sina skal. De genetiska experimenten gjordes på larver av stillahavsostron (Crassostrea gigas) istället för på musslor eftersom ostronens arvsmassa har kartlagts, vilket gör det lättare att identifiera intressanta gener.
– Det är viktigt att förstå vad som händer inuti de känsliga ostronlarvernas celler när det första skalet bildas för att kunna förutsäga vilka effekter miljöförändringar kommer att ha i framtiden, säger Pierre De Wit, handledare och docent vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
