– Studien visar att personer med svår fetma ständigt försöker minska eller kontrollera sin vikt och detta under lång tid. Om man tror att denna grupp inte försöker minska i vikt motsäger dessa resultat de åsikterna, konstaterar Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Studien, publicerad i tidskriften Obesity, utgår från den så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects). Denna gång är det dock inte viktminskningskirurgi som står i fokus. Istället sätts ljuset på jämförelsegruppen, 2 037 individer, som inte opererats för sin svåra fetma.
Vem är överviktig?
Övervikt innebär att du har ett BMI (Body Mass Index) mellan 25-30. Kraftig övervikt eller fetma, även kallat obesitas, innebär att du har ett BMI över 30. Mer än hälften, 51 procent, av Sveriges befolkning har idag övervikt eller fetma. Enbart patienter med fetma opereras i Sverige, så kallad fetma- eller obesitaskirurgi. Källa: Folkhälsomyndigheten
Frågeställningarna handlar specifikt om kontrollpersonernas viktminskningsförsök. Resultaten är baserade på vad de själva uppgett vid varje uppföljningstillfälle, under tio års tid.
En ensam resa
Deltagarna rapporterade om olika metoder de använt för att gå ner i vikt eller hålla vikten; kommersiella viktminskningsprogram, anti-fetmaläkemedel, lågenergipulver, motion, stöd från hälso- och sjukvård och viktminskning på egen hand.
– De använder sig av en rad olika metoder där den enskilt vanligaste är att försöka minska i vikt på egen hand, vilket visar att för många är viktminskningsförsök en ensam resa, säger Ingrid Larsson.
Ingen av metoderna var bättre eller sämre än den andra med hänsyn till viktminskning. De som hade minskat tio procent eller mer i vikt över tio års tid hade använt samma metoder som de som ökat lika mycket i vikt.
Kunskapsbaserad behandling
Metoderna var alltså inte avgörande, snarare förmågan att behålla ett lägre energiintag över tid. Hur väl det lyckades varierade stort. Vissa i gruppen ökade mycket i vikt på tio år, andra minskade rejält.
Bland noga utredda patienter är viktminskningskirurgi en dokumenterat effektiv metod för att reducera vikten på sikt och minska sjukdomsrisken. Kirurgi passar dock inte alla, och hälso- och sjukvården bör enligt forskarna erbjuda kunskapsbaserade och strukturerade behandlingsupplägg.
Kontakt:
Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, ingrid.larsson@medfak.gu.se
Onsala rymdobservatorium vid Chalmers i Göteborg har levererat Sveriges största teknikbidrag till rekordteleskopet SKA (Square Kilometre Array). Det meterstora, 180 kilo tunga instrumentet är det första på plats av över hundra som ska monteras på parabolantenner ute i Karoo-öknen, paraboler som idag utgör teleskopet MeerKAT.
Band 1-mottagaren, som tratten kallas, gör att parabolen kan mäta upp radiovågor med frekvens mellan 0,35 och 1,05 gigahertz.
Prototypen testas
Matarhornet ska nu testas på en av de 64 antennerna i MeerKAT. Det är ett av dagens största radioteleskop och ligger på samma plats i Karoo-öknen som SKA:s antenner också ska placeras. Mataren är en prototyp som tillverkats i Sverige av Chalmers i samarbete med svensk industri, utformad för att kunna massproduceras.
Sverige är ett av elva länder i det internationella projektet SKA som ska bygga världens största radioteleskop på radiotysta platser i Afrika och Australien. Projektet närmar sig slutet av konstruktionsfasen och bygget beräknas starta i början av 2020-talet.
SKA är en samling antenner
Projektet Square Kilometre Array (SKA) är ett internationellt samarbete för att bygga världens största radioteleskop. Det leds av SKA-organisationen med säte vid Jodrell Bank-observatoriet i Storbritannien.
SKA kommer att möjliggöra forskning som blir omvälvande för vår förståelse av universum och fysikens fundamentala lagar, det kommer att bevaka himlen i aldrig tidigare skådad detalj, och kommer att kunna kartlägga den hundratals gånger snabbare än någon anläggning som finns idag.
SKA är inget enskilt teleskop. Istället är det en samling av teleskop, eller antenner, som placeras ut över långa avstånd i uppställningar eller antennmattor. SKA kommer att byggas i två etapper: Fas 1 (som kallas SKA1) i Sydafrika och Australien, och fas 2 (SKA2) som expanderar in i andra afrikanska länder samtidigt som också den australiska delen utökas.
Sverige representeras i SKA-organisationen av Onsala rymdobservatorium, den svenska nationella anläggningen för radioastronomi.
Ska undersöka universums okända historia
Den svenska mottagaren kommer då att få delta i mätningar av radiovågor från många olika källor i rymden. Med de mest känsliga radiomätningar hittills räknar forskare med att kunna pröva Einsteins lagar till bristningsgränsen, och undersöka universums okända historia genom att mäta upp miljontals galaxer på miljontals ljusårs avstånd.
– Det är ett stolt ögonblick för oss nu när vi får en första skymt av hur världens största radioteleskop kommer att bli. Vi arbetar för att ta fram världens bästa mottagarteknik och hoppas att vårt bidrag till teleskopet ger mänskligheten möjlighet att se saker som vi aldrig gjort förut, säger Miroslav Pantaleev, projektledare för arbetet med SKA vid Onsala rymdobservatorium.
Resan har föregåtts av intensivt samarbete mellan forskare och ingenjörer vid Onsala rymdobservatorium och hos industripartners, för att försäkra både prestanda och tålighet. Inför resan till Afrika har instrumentet genomgått tuffa fysiska tester i Sverige, både i Onsala och vid Saab Bofors Test Center i Värmland.
Hoppas testa Einsteins teorier
John Conway, professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, blickar framåt bortom dagens MeerKAT till framtidens paraboluppställning, SKA-mid.
– När parabolantennerna i SKA-mid kommer igång får världens astronomer tillgång till världens mest känsliga radioteleskop och många spännande projekt kommer att bli möjliga. Vi hoppas att bland annat hitta nya pulsarer för att kunna testa Einsteins teorier, studera i detalj hur galaxer som Vintergatan byggts upp under universums historia – och såklart göra alldeles oväntade upptäckter, säger han.
Kontakt:
Miroslav Pantaleev, chef för elektroniklabbet vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers, miroslav.pantaleev@chalmers.se, 031-772 55 55
Multipel skleros är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som kan drabba personer i relativt unga år. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sina första symtom i form av till exempel domningar i armar och ben, synnedsättning, yrsel, men också trötthet och depression.
Symtomen beror på en inflammation i hjärna och ryggmärg, som bryter ner det nervskyddande myelinet och skadar nervtrådarna. Idag finns inget botemedel, men däremot kan sjukdomsaktiviteten oftast bromsas med hjälp av läkemedel.
Redan för över 40 år sedan upptäcktes att genetiska variationer i de så kallade HLA-antigenerna utgör den största riskfaktorn för sjukdomen. HLA kodar för molekyler som är involverade i immunförsvaret. Däremot är det inte helt klarlagt vilka specifika gener som är inblandade och inte heller vilka molekylära mekanismer som ligger bakom sjukdomens uppkomst.
Epigenetisk reglering
Genom molekylära analyser och sammanslagning av flera studier (så kallad metaanalys), som involverade cirka 14 000 patienter med MS samt en kontrollgrupp på över 170 000 friska individer, kunde forskare vid Karolinska Institutet se att personer med genvarianten HLA-DRB1*15:01 får ett ökat genuttryck av HLA-DRB1 vilket ökar risken för sjukdomen.
Att detta sker beror på en så kallad epigenetisk reglering av HLA-uttryck som forskarna upptäckte. Just denna mekanism och hur den kopplas till MS var tidigare okänd.
– Det är första gången som vi ser att epigenetiska mekanismer kan orsaka sjukdomen. Dessutom kan vi koppla den till den genvariant som innebär den största riskfaktorn för MS, säger Maja Jagodic, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och en av artikelförfattarna.
Epigenetisk reglering som skyddar
Forskarna upptäckte också en ny HLA-genvariant, rs9267649, som tvärtom fungerar skyddande mot sjukdomen. Den kunde också – via samma epigenetiska regleringsmekanism – minska genuttrycket av HLA-DRB1 och därmed minska risken för MS. Resultaten banar ny väg för möjliga behandlingar baserade på specifik epigenetisk modulering, det vill säga att man på konstgjord väg hindrar gener från att uttryckas. Det ger framtidshopp för personer med MS men också andra autoimmuna sjukdomar.
– Nästan alla autoimmuna sjukdomar är kopplade till HLA, säger Lara Kular, medförfattare och forskare vid samma institution.
Studien har genomförts genom internationellt samarbete med universitet i USA, Tyskland, Norge, Danmark och Island (företaget deCode).
Studien: DNA methylation as a mediator of HLA-DRB1*15:01 and a protective variant in multiple sclerosis. Lara Kular, Yun Liu, Sabrina Ruhrmann, Galina Zheleznyakova, Francesco Marabita, David Gomez-Cabrero, Tojo James, Ewoud Ewing, Magdalena Lindén, Bartosz Górnikiewicz, Shahin Aeinehband, Pernilla Stridh, Jenny Link, Till F. M. Andlauer, Christiane Gasperi, Heinz Wiendl, Frauke Zipp, Ralf Gold, Björn Tackenberg, Frank Weber, Bernhard Hemmer, Konstantin Strauch, Stefanie Heilmann-Heimbach, Rajesh Rawal, Ulf Schminke, Carsten O. Schmidt, Tim Kacprowski, Andre Franke, Matthias Laudes, Alexander T. Dilthey, Elisabeth G. Celius, Helle B. Søndergaard, Jesper Tegnér, Hanne F. Harbo, Annette B. Oturai, Sigurgeir Olafsson, Hannes P. Eggertsson, Bjarni V. Halldorsson, Haukur Hjaltason, Elias Olafsson, Ingileif Jonsdottir, Kari Stefansson, Tomas Olsson, Fredrik Piehl, Tomas J. Ekström, Ingrid Kockum, Andrew P. Feinberg och Maja Jagodic. Nature Communications
Kontakt:
Maja Jagodic, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Maja.Jagodic@ki.se
– Det finns fortfarande starka normer som säger att mammor ska ta ut mer föräldraledighet, och att pappor ska ta ut mindre. Det är möjligt att man i högkvalificerade yrken kan avvika från de normerna till högre grad, där det för pappor innebär att man tar fler föräldradagar än vad som förväntas medan det för mammor innebär färre. Min tolkning är att båda två strävar efter att bli mer jämlika, säger Helen Eriksson, forskare i demografi vid Stockholms universitet.
Män i högkvalificerade yrken är hemma längre Forskningen bygger på registerdata över alla föräldrar i Sverige som fick sitt första barn 2009, och som tagit ut föräldradagar via Försäkringskassan. Detta har kombinerats med bland annat information från SCB:s yrkesregister, Skatteverket och enkäter.
Framförallt är det nivån på den yrkesskicklighet, alltså kvalifikation, som krävs för jobbet som avgör hur länge pappan är föräldraledig. Pappor inom de mest högkvalificerade yrkena, exempelvis läkare och jurister, tar generellt ut över dubbelt så lång föräldraledighet som pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer – 14 veckor jämfört med 7 veckor.
Inkomsten har också betydelse för längden på ledigheten. Pappor med de lägsta inkomsterna är i snitt föräldralediga i 7 veckor, att jämföra med pappor i det högre inkomstspannet som tog ut föräldraledighet i 12 veckor.
– Det kan ju tyckas märkligt att det är de pappor som har mest att förlora på en ledighet, i termer av inkomst och karriär, som är de som tar ut längst ledighet. Mina resultat bekräftas dock av nyare forskning, där man talar om betydelsen av att känna till och att kunna realisera sina rättigheter för att ta föräldraledigt. Det verkar alltså som att resurser i arbetslivet kan underlätta för en pappa att kräva sin rätt att vara ledig, säger Helen Eriksson.
Men högkvalificerade mammor är hemma mindre För mammor är mönstren alltså de motsatta. Mammor i de mest högkvalificerade yrkena är i snitt föräldralediga sex veckor mindre än inom de mest lågkvalificerade yrkena. Och ju högre inkomst mamman har desto mindre ledighet tar hon ut.
– Föräldraledigheten är den stora ojämställdheten som vi har kvar i Sverige. Om samhället ska bli mer jämställt, behöver uttaget av föräldraledighet bli mer jämställt. Att stärka pappor i deras rättigheter att vara lediga, till exempel genom fler öronmärkta pappadagar, har visat sig vara effektivt tidigare. Att vara föräldraledig ska vara en självklarhet för både pappor och mammor, säger Helen Eriksson.
De fåtal studier som gjorts tidigare visar att automatväxlad bil kan öka säkerheten för framförallt äldre och funktionshindrade, men att det även finns vissa fördelar för yngre när de inte behöver koncentrera sig på växlingen. Andra undersökningar påtalar att automatisk växellåda minskar stressen i tätort men att körningen kan bli för monoton på motorväg, vilket kan ha en negativ effekt.
I en delstudie har VTI analyserat skillnaden i olycksrisk mellan automatväxlade bilar och manuellt växlade bilar, vilken visar att det finns få skillnader.
– Resultaten från vår enkät och intervjuer med trafiklärare visar att majoriteten tror att de elever som väljer att köra med en automatiskt växlad bil genomgår en kortare utbildning och därför tror trafiklärarna inte att den blir bättre, säger Sonja Forward.
Färre klarade förarprovet första gången
Slutsatsen från denna studie visar att frågan kvarstår om det finns några trafiksäkerhetsvinster med att uppmuntra fler att genomföra sin förarutbildning med en automatväxlad bil. Resultaten pekar på att de med automat inte övningskör lika många timmar på trafikskola, jämfört med de som kör med manuellt växlad bil. Detta kan innebära att de inte får lika mycket erfarenhet, vilket kan vara en anledning till att de mer sällan klarade förarprovet efter ett försök.
– Ambitionen verkar fortfarande vara att det ska gå så fort som möjligt att ta körkortet och att fokus är på att hantera bilen. Visserligen kan övningskörning med en automatväxlad bil ge samhällsekonomiska vinster, men knappast några trafiksäkerhetsvinster eftersom förarutbildningen borde handla om mer än hanteringen av fordonet, säger Sonja Forward.
Färre körlektioner med automatväxling Resultaten från enkätstudien med nyblivna körkortstagare visar att majoriteten hade övningskört med manuellt växlad bil. De som genomfört körprovet med en automatiskt växlad bil hade övat mindre privat än de som körde en manuellt växlad bil. Anledningen till att de övningskört med automat är oftast att de endast haft tillgång till en sådan bil.
Då det handlar om förarprovet är det relativt stora skillnader mellan de två olika grupperna. Det var vanligare att provet bokats som privatist och att kunskapsprovet var på annat språk än svenska om provet gjordes med en automatväxlad bil. Deltagare i denna grupp behövde också genomföra flera prov innan de blev godkända.
– Gruppen som genomfört provet med en automatiskt växlad bil har tagit färre lektioner på skola och det är också en större andel som kört mest på en trafikskola i början av sin utbildning. Antalet lektioner är också färre i gruppen som kört automatväxlad bil.
Studien innefattade en 1) kunskapsöversikt om betydelsen av automatisk växellåda i förarutbildning och uppkörning, inklusive en statistisk olycksanalys som jämför automatväxlade bilar med manuellt växlade bilar, 2) intervjustudie med fyra trafiklärare och enkätstudie med 34 trafiklärare om deras syn på övningskörning med automatväxlad bil, 3) enkätundersökning riktad till 949 nyblivna körkortsinnehavare i åldern 18 till 25 år.
– Det finns en rädsla inom vården för att prata om det här, men man måste våga och man måste vilja, utan att bli burdus eller klämkäck, säger Maria Olsson, disputerad i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, och specialistsjuksköterska inom cancerrehabilitering på universitetssjukhuset.
I arbetet med sin avhandling har hon genomfört elva fokusgruppsintervjuer och en webbaserad enkätundersökning med 540 deltagare, alla canceröverlevare i åldern 15-29 år. Av intervjuerna framgick tydligt att tonåringarna och de unga vuxna önskar åldersanpassade behandlingsmiljöer.
– Är man 17 år är det inte lätt att vårdas bland skrikiga småbarn. Den som är 25 kanske istället placeras på en fyrasal med herrar i 60-70-årsåldern som pratar aktier. Det är sällan man hamnar med någon i ens egen generation, de här patienterna är ofta utspridda, säger Maria Olsson.
Ärr och attraktion Resultatet i enkätstudien visade att de unga canceröverlevarna kände sig mindre attraktiva på grund av sina kroppsliga ärr jämfört med en kontrollgrupp. För många tonåringar och unga vuxna är utseendet viktigt och ärr efter cancerbehandling ska inte nonchaleras, menar Maria Olsson.
Drygt fyra av tio killar och närmare åtta av tio tjejer som överlevt cancer svarade att de kände sig mindre attraktiva på grund av ärren. De uttryckte också låg tillfredsställelse beträffande sexuell förmåga jämfört med kontrollgruppen. Mer av psykologiska skäl än till följd av fysiologiska biverkningar av behandlingen, visade det sig.
– De känner sig missnöjda med sin sexualitet, och de tycker inte om sin kropp och ärren som påminner om sjukdomen och det jobbiga de varit med om. Därför behövs det mer samtalsinsatser och psykologiskt stöd mot slutet av behandlingen, säger Maria Olsson.
Öppenhet för att prata sex I studiens inledningsskede mötte hon och kollegorna motstånd när det gällde möjligheten att få ställa frågor om exempelvis sexualitet och självmordstankar. Det upplevdes för känsligt av finansiärer, registerhållare och prövningsnämnder, som skulle godkänna studien.
Ungdomarnas syn var en annan. Av de knappt tio procent som oroades av något i enkäten så gällde det i första hand frågan om fertilitet, i andra hand återinsjuknande i cancer. Att prata om sex var däremot inget problem, tvärtom var behoven stora, menar Maria Olsson.
– Man kan inte göra det i en fyrasal, men det finns många andra tillfällen. Som när man pratar om biverkningar av behandlingen, hur slemhinnor påverkas, då kan man komma in på det. Om man först ställer öppna frågor så märker man om patienten vill prata, och då kan man i så fall gå vidare. Det viktiga är att visa att man är beredd att prata också om detta.
De senaste åren har e-handel av livsmedel ökat starkt. Det finns stora förhoppningar om att den ökade e-handeln ska bidra till att persontransporterna minskar. Effekten av e-handel beror dels på hur konsumenternas resvanor förändras och dels på företagens möjligheter att transportera effektivt. Än så länge finns det få studier som fördjupat sig i hur nya inköpsvanor förändrar transporter och energi- och miljökonsekvenserna av detta. Nu har VTI genomfört ett forskningsprojekt i samarbete med Lunds Universitet med finansiering från Energimyndigheten som studerar detta.
Resorna minskar inte
Projektet är tvärvetenskapligt och har samlat kunskap till exempel om resenärernas resmönster, e-handelslogistik, gods- och persontransporters miljöpåverkan samt beräkningar av potential för minskade transporter. Slutsatsen av projektet är att e-handeln har en betydande potential att vara energieffektiv, förutsatt att transporteffektiva hemleveranser ersätter inköpsresor med privat bil. Idag innebär många kompletteringsresor med bil att e-handeln inte i någon högre grad ersätter inköpsresorna. Det innebär att energibesparingen idag sannolikt är begränsad.
– För att det faktiskt ska bli en effektivisering av energianvändningen behövs en medveten stadsplanering som prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik, som lyfter godstransporter som en strategisk fråga och som placerar livsmedelsbutiker nära människors hem, säger Malin Henriksson, forskare på VTI, som lett projektet.
Utveckla potentialen
Oberoende av vad potentialen för energieffektivisering är så har e-handeln kommit för att stanna. Nu görs stora satsningar, vilket förändrar förutsättningar för dagligvaruhandelns logistik. Därför behövs ytterligare forskning. VTI har nyligen startat ett nytt forskningsprojekt, även det finansierat av Energimyndigheten, som studerar framtidens energieffektiva logistiklösningar.
– Genom vår forskning ser vi att vi kan bidra till utvecklingen mot ännu mer hållbara transporter i samband med e-handel, säger Jenny Karlsson, forskare på VTI, som leder det nystartade projektet.
Att utveckla legeringar som tål hög värme utan att korrodera är en nyckelutmaning inom många områden. Det gäller till exempel teknik för förnybar energi såsom ”grön” el från biomassa, fastoxid-bränsleceller och koncentrerad solenergi, liksom teknik för jetmotorer, petrokemi och materialbearbetning.
Alla metaller som används vid hög temperatur reagerar spontant med omgivningen och bildar till exempel oxider, karbider och nitrider. Om de reaktionerna fortgår obehindrat så korroderar materialet mycket snabbt sönder. Därför innehåller alla högtemperaturlegeringar vissa element, särskilt krom och aluminium, som bildar skyddande skikt av kromoxid respektive aluminiumoxid på ytan.
Material måste tåla höga temperaturer
Högtemperaturlegeringar används inom en mängd områden. De är avgörande för både nya och traditionella teknologier för förnybar energi. De är också avgörande inom många andra viktiga teknikområden som jetmotorer, petrokemi och materialbehandling.
Alla dessa industrier är helt beroende av material som tål höga temperaturer – över 600 °C – utan att brytas ner genom korrosion. Efterfrågan på material med förbättrad värmetålighet ökar ständigt. Dels för att kunna utveckla ny teknologi, dels för att öka energieffektiviteten i existerande processer och teknologier.
Om till exempel turbinbladen i flygplanens jetmotorer kan utformas så att de tål högre temperatur så möjliggörs en effektivare motor och minskad bränsleförbrukning.
Oxidskal skyddar mot korrosion
Dessa skyddande ”oxidskal” växer långsamt och spelar en avgörande roll för att förhindra att metallerna korroderar sönder. Därför handlar all forskning om högtemperaturkorrosion just om hur dessa skyddande oxidskal bildas, hur de tillväxer och varför de ibland inte förmår skydda metallen.
Korrosion (från latinets corrodere, som betyder fräta sönder) innebär att ett material, vanligtvis en metall, löses upp genom en kemisk, oftast elektrokemisk, reaktion till en mer stabil form, som exempelvis oxider, hydroxider och sulfider. Rost är resultatet av att järn korroderar i närvaro av syre och vatten.
Källa: Wikipedia
Forskare på Chalmers har nått ett genombrott för förståelsen av hur korrosion går till i legeringar vid hög temperatur, vilket kan leda till omfattande förbättringar av många samhällsbärande teknologier.
Studien, som publicerats i Nature Materials, besvarar två klassiska frågeställningar inom området. Den ena gäller de mycket små tillsatser av så kallade reaktiva element (RE) – ofta yttrium och zirkonium – som finns i alla högtemperaturlegeringar. Den andra frågeställningen handlar om vattenångans roll.
Reaktiva element samverkar med vattenånga
– Legeringarnas prestanda förbättras oerhört när man tillsätter reaktiva element, säger Nooshin Mortazavi, fysikforskare på Chalmers och förstaförfattare till artikeln. Men varför det är så har ingen hittills kunnat visa i detalj. Man har heller inte riktigt förstått vattenångans roll, som alltid är närvarande i miljön. Vår artikel presenterar ett helt nytt koncept för att förstå dessa två centrala frågor om det skyddande oxidskalet.
Forskarna visar att de reaktiva elementens roll och vattnets betydelse är sammanlänkade. Närvaron av yttriumoxid gör att aluminiumoxid till en början blir genomsläpplig för vatten, och kombinationen av yttriumoxid och vattenånga ger därmed ett snabbväxande skikt av nanokristallin aluminiumoxid som efterhand omvandlas till ett skyddande aluminiumoxidskal.
Paradigmskifte för legeringar
– Artikeln ifrågasätter flera etablerade ”sanningar” inom korrosionsvetenskapen, och ger en ny förståelse som öppnar upp för nya forskningsidéer och strategier för att utveckla bättre legeringar, säger medförfattaren Lars-Gunnar Johansson, professor i oorganisk kemi och föreståndare för Kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion (HTC) på Chalmers.
– Alla inom högtemperaturbranschen har väntat på den här upptäckten, säger Nooshin Mortazavi. Den innebär ett paradigmskifte inom forskningsfältet, i och med att vi etablerar nya principer för att förstå nedbrytningsmekanismerna för en hel materialklass.
Chalmersforskarna presenterar dessutom en ny idé för att öka tåligheten hos legeringar inom befintliga tillverkningssystem. De har upptäckt att tillsatsen av reaktiva element (RE) i de undersökta legeringarna förekommer som oxid-nanopartiklar och att partiklarnas storleksfördelning är kritisk. Alltför stora RE-partiklar orsakar sprickor i det skyddande aluminiumoxidskiktet, så att korrosiva gaser läcker in till legeringen som snabbt korroderar. Forskarna visar att det går att skapa ett mer skyddande oxidskal genom att reglera RE-partiklarnas storleksfördelning.
Artikeln:
Interplay of water and reactive elements in oxidation of alumina-forming alloys (Nature Materials)
Lars-Gunnar Johansson, professor i kemi, Chalmers, lg@chalmers.se, 031-772 28 72
Det finns ett samband mellan antalet bottenankrande båtar och antalet ankringsspår på mjuka bottnar, visar studier i den nya avhandlingen. Och eftersom ankring förekommer på samma ställen där viktiga och känsliga arter håller till, som exempelvis ålgräs, så kan detta få konsekvenser för ekosystem och miljö.
– De ankare vi traditionellt använder gräver ner sig i bottnarna och kan då förstöra ålgräsets rötter och riva upp plantorna. Det kan på sikt leda till minskad utbredning av ålgräs och det får i sin tur konsekvenser för bland annat torsk, som använder just ålgräs som uppväxtområde, säger avhandlingens författare, Jenny Egardt vid Göteborgs universitet.
Förbjuden båtbottenfärg
I avhandlingen framgår också att det sedan längre förbjudna båtbottengiftet TBT(tributyltenn) finns i högre halter i sedimenten än vad gränsvärden för TBT tillåter.
– Det är anmärkningsvärt eftersom TBT har varit förbjudet för användning på fritidsbåtar sedan år 1989 i Sverige, säger Jenny Egardt.
Men trots negativ påverkan från fritidsbåtar är hon positiv och tror att en ökad kunskap hos båtägare kan leda till ett ändrat beteende och ett mer hållbar nyttjande av naturen.
– Är man inte medveten om sin påverkan genom till exempel ankring eller användning av båtfärger är det ju svårt att veta att man borde bete sig annorlunda. Genom information och ökad kunskap kan vi fortsätta vår rekreation i kustområden samtidigt som vi minskar vår påverkan och ser till att behålla vår fantastiska natur, säger Jenny Egardt.
Använda havsmiljön på hållbart sätt
Hon föreslår fritidsbåtsägare att bland annat undvika bottenankring, speciellt i områden där ålgräs syns på botten, och istället ankra längs med öarna och på så sätt minska negativ påverkan.
– Och man kan se över om bottenfärg är nödvändigt eller om man istället kan använda andra metoder, till exempel skrovduk eller borsttvätt. För att minska utsläpp från bränsle kan man också övergå till alkylerad bensin, säger Jenny Egardt.
Efter mångårigt stöd till anti-apartheidrörelsen kunde Sverige 1999 sluta avtal om försäljning av Jas-Gripen till Sydafrika. Affären kritiserades hårt, inte minst från ideella organisationer som arbetat för de svartas frigörelse. Landet behövde bistånd, inte vapen, ansåg de.
Vapenaffärer är själva kärnan i utrikespolitiken
Men de som enbart fokuserar på de här delarna av överenskommelsen missar den större bilden. Det anser i varje fall Wayne Stephen Coetzee som med Sydafrikaaffären som fallstudie i sin avhandling visar hur svensk vapenhandel spelar in i Sveriges utrikespolitik.
– Sydafrikaaffären är ett exempel på hur svensk vapenindustri ändrade strategi efter kalla kriget. Intressena sammanföll med Sveriges förändrade utrikespolitik, med ett större fokus på globala Syd – länder i Latinamerika, Afrika och delar av Asien. Idag är export av flyg, ubåtar och liknande större vapensystem själva kärnan i såväl utrikespolitiken som varumärket Sverige i stort, säger Wayne Stephen Coetzee.
Han har för sin studie analyserat dokumentation av Sydafrika-affären och intervjuat då ledande personer inom bland annat politik och näringsliv, både i Sverige och Sydafrika.
Mjuka faktorer är viktiga för vapenhandeln
Enligt Wayne Stephen Coetzee fokuserar de som analyserar vapenhandel ofta på ”hårda” faktorer, som staters egna säkerhetsintressen. Men hans studie visar att också idealism, stöd för mänskliga rättigheter, hur ett land uppfattas av omvärlden och liknande ”mjuka” faktorer spelar in.
– Sverige kunde få igenom affären med Sydafrika på grund av sitt tidigare stora stöd till ANC. Men också för att landet uppfattades som neutralt i kalla kriget, som en tung aktör i internationellt utvecklingssamarbete och en stat som stod upp för fattigas rättigheter, säger han.
Den här bilden är avgörande för hur Sverige lyckas med liknande affärer i andra delar av världen. Därför följer det också med så mycket mer än själva vapensystemet; ett helt paket av industriellt samarbete, stöd till fattigdomsbekämpning, myndighetsutveckling och liknande.
– Själva JAS-Gripen är oftast en mindre del av affären, säger Wayne Stephen Coetzee.
Eliten stöder vapenindustrin
Inom en elit av industriledare och politiker finns det ett stöd för att vapenindustrin och vapenhandeln är bra för landet. Det har att göra med hur viktig vapenexporten är för svenskt näringsliv i stort och för varumärket Sverige.
– Svensk ingenjörskonst har hög status i omvärlden. Många företag är leverantörer till vapenindustrin och många andra har startats med teknik ursprungligen utvecklad för militära syften som bas, säger Wayne Stephen Coetzee.
I debatten här hemma motiveras vapenindustrin med att Sverige som neutral stat behöver kunna producera egen försvarsmateriel i ett alltmer osäkert närområde. Men Wayne Stephen Coetzee slutsats är att den här industrins betydelse för handelsstrategiska satsningar är viktigare.
– Efter Sydafrika har Brasilien köpt JAS-Gripen. Nu siktar Sverige in sig på Indien och andra stora marknader i globala Syd, säger han.
De senaste fem åren har sett höga nivåer av våld i världen jämfört med de flesta år sedan kalla krigets slut i början av 1990-talet. Framförallt är det krigen i Syrien som har drivit denna trend.
Mindre blodiga krig jämfört med 1900-talet – Det är dock viktigt att komma ihåg att de senaste årens krig inte har varit i närheten så blodiga som de stora krigen under 1900-talet, där exempelvis Korea, Vietnam och de båda världskrigen ingår. Den långsiktiga trenden mot en fredligare värld blir ännu tydligare när vi tar hänsyn till att världens befolkning har ökat under denna period, poängterar Therése Pettersson, projektledare i Uppsala Conflict Data Program (UCDP).
Även antalet konflikter där staten är inblandad minskade, från 53 konflikter 2016 till 49 under 2017. Mycket har handlat om IS den senaste tiden, och gruppen var involverad i hela 15 konflikter mot olika stater under 2017, det högsta antalet sedan gruppen utropade sitt kalifat 2014. Därutöver slogs de även mot en rad olika andra rebellgrupper samt attackerade civila. I både Syrien och Irak pågick stora offensiver för att besegra IS och mot slutet av året hade gruppen förlorat i stort sett hela sitt forna territorium i området.
IS fortfarandet inte besegrat – Det betyder dock inte att gruppen är besegrad, varnar Therese Pettersson. IS-grupper finns etablerade i många delar av världen och fortsätter att utgöra ett allvarligt hot mot många människor. Ett exempel är från Filippinerna där en IS-grupp belägrade staden Marawi City i maj 2017 och slogs i över fem månader med över tusen dödsfall som följd.
Experter har också varnat för att attackerna mot civila, till exempel terrorattacker, kan komma att öka i takt med att IS försvagas. Men än så länge finns inget stöd för det i de data som UCDP har tagit fram.
– Även om IS är den grupp som dödar flest civila i riktade attacker, minskade det totala antalet människor som föll offer för gruppen 2017 betydligt jämfört med året innan, påpekar Therése Pettersson.
När det gäller konflikter mellan icke-statliga grupper, såsom rebellgrupper eller etniska grupper, är det en oroande utveckling i Afrika, framförallt i Centralafrikanska republiken och Kongo-Kinshasa. UCDP noterade det högsta antalet icke-statliga konflikter i världen under hela perioden sedan 1989, med 82 aktiva konflikter 2017. Av dessa ägde 50 rum i Afrika.
– De äldre som bor i kommuner med kostvetare tycker bättre om maten än äldre i andra kommuner. Att inte alla kommuner har tillgång till den här expertkunskapen och att en del till och med dragit in på dietister inom äldreomsorgen är ett problem, säger Malin Skinnars Josefsson vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Mängder av riktlinjer
Undernäringsproblematiken bland äldre som är beroende av äldreomsorg har under senare år resulterat i en rad försök till förbättringar. Förutom den förändring som skett inom offentlig sektor, med ökad konkurrens, privatisering och större medborgarfokus har några statliga nationella initiativ med förbättringsåtgärder tagits. Exempel på åtgärder är Livsmedelsverkets Råd om bra mat för äldre, kvalitetsregistret Senior alert och Socialstyrelsens öppna jämförelser plus en föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring.
Om de här åtgärderna har påverkat den mat som serveras inom äldreomsorgen, och i så fall hur, är väldigt lite studerat. Detsamma gäller vilka förändringar som kommuner satsat på för att förebygga och behandla undernäring bland äldre.
– Jag har valt att studera kommunernas arbete, för att det är ”där det händer” Det är där de nationella initiativen tolkas och det är där beslut och riktlinjer förbereds inför verkställandet av dem, säger Malin Skinnars Josefsson.
Inga förändrade arbetssätt
Nationella initiativ hanteras på olika sätt i kommunerna och sättet man arbetar med dem skiljer sig mycket åt. Det är lokala förutsättningar och ambitioner som påverkar arbetet. Till exempel: ett år efter att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) trätt i kraft, var det bara hälften av kommunerna som uppgav att de hade tagit fram nya rutiner för att leva upp till kraven. Trots det pekar avhandlingen på att föreskriften inte har fört med sig några förändrade arbetssätt och heller inte gjort att nutritionsstatusen bland de äldre har förbättrats.
– Kommunerna har skilda förutsättningar att kunna tillämpa nationella initiativ och privata, marknadsliknande influenser, där storstadskommuner verkar ha bäst möjligheter. I min studie kan man se att storstadskommuner utmärkte sig gentemot tätortskommuner men framför allt mot landsbygdskommuner. De har en både högre och ökande grad av privata utförare och valmöjligheter vid måltider. De har också fler dietister och en högre och ökande användning av kylmatsystem som anses vara mer rationellt än traditionell matlagning, säger Malin Skinnars Josefsson.
Röntgenfilmen, som nu publiceras i Science, visar en av biologins snabbaste mekanismer. Dessa reaktioner äger rum i många organismer som använder informationen eller energin i ljuset, gör att bakterier kan generera energi genom fotosyntes, och initierar synmekanismen eller styr anpassning till dygnsrytmen hos människor och djur.
Fyller central funktion hos människor Röntgenfilmen spelades in med frielektronröngtenlasern LCLS på Stanford i Kalifornien. Förutom den svenska forskargruppen deltog även forskare från Schweiz, Japan, USA, Tyskland och Israel.
Retinal är en form av A-vitamin och fyller en central funktion hos människor, djur, vissa alger och många bakterier. I det mänskliga ögats näthinna (retina), är det en retinalmolekyl som byter form under påverkan från ljus och därmed inleder den signalkedja som utgör synmekanismen. Vissa bakterier använder också samma reaktion för att pumpa protoner eller joner genom cellmembranet.
Precis som i ett vattenkraftverk kan ljusenergin lagras i form av biologiskt bränsle som kan användas vid behov av växter, djur och människor. Retinalmolekylen, som absorberar ljuset, är inbäddad i ett protein. Genom en av de snabbaste biologiska mekanismerna över huvud taget, snabbare än en miljondels miljondels sekund, byter denna retinalmolekyl form från rak till böjd på mitten.
– Förändringen tar ungefär lika lång tid som det tar för ljuset att passera ett enda hårstrå. Det är otroligt att vi kan se atomernas rörelse i ett protein på den här tidsskalan, och skapa filmer som visar hur mekanismen förfinats genom miljarder år av evolution, säger Richard Neutze, som deltagit i arbetet.
Förvånande observation Med hjälp av röntgenkristallografi kunde forskarna se positionerna för samtliga atomer i det fotosyntetiska proteinet bakteriorhodopsin, retinalmolekylen, samt vattenmolekylerna som ingår i proteinstrukturen.
Molekylfilmen som spelats in med röntgenlasern visar hur en särskild vattenmolekyl förs åt sidan för att ge retinalmolekylen plats att byta form, samtidigt som den upprätthåller ett samspel med samma retinalmolekyl och vägleder den från rak till böjd form.
Filmen illustrerar de observerade strukturförändringarna (1 min)
– Resultaten visar vilken enorm effekt subtila strukturella förändringar har för att styra kemiska reaktioner i proteiner. Det är otroligt att föreställa sig hur dessa pyttesmå rörelser på mindre än en miljondels millimeter, som sker snabbare än en miljondels miljondels sekund, är så viktiga för att sätta igång synmekanismen som gör att du kan se världen , säger Richard Neutze.
Kontakt:
Professor Richard Neutze, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, richard.neutze@gu.se
Evidens för en ny oväntad så kallad fasövergång har upptäckts av en internationell forskargrupp. KTH-professorn Bo Cederwall har lett arbetet.
– En sådan här upptäckt görs inte så ofta i grundforskningen. När man går vidare med detta inom teorin och med kompletterande experiment kan det leda till att man behöver revidera det som står om atomkärnor i läroböckerna, säger Bo Cederwall, professor i experimentell kärnfysik på KTH.
Tecken på okänd fasövergång
Genom att mäta korta livstider, av storleksordningen en miljontedels miljontedels sekund för energitillstånd ovanför grundtillståndet (så kallade exciterade tillstånd) har Bo Cederwalls forskargrupp funnit tecken på en fasövergång som inte tidigare träffats på. En fasövergång är enkelt beskrivet en snabb förändring i ett ämnes tillstånd. Till exempel när vattenmolekyler tillsammans byter skepnad mellan gas (”ånga”), vätska (”vatten”) och fast tillstånd (”is”).
– Just de atomkärnor vi har undersökt är så kortlivade, svåra att producera och identifiera att mycket litet information om deras struktur har kunnat mätas tidigare, säger Bo Cederwall.
Ger ökad förståelse av universum
Under ett år har forskargrupen analyserat flera terabyte data. Gammastrålning har studerats från kärnreaktioner vid partikelacceleratoranläggningen vid universitetet i Jyväskylä, Finland. Mätutrustningen, som bland annat består av germaniumkristaller, kan identifiera de mest sällsynta atomkärnorna.
Förutom fördjupad förståelse av hur universums minsta beståndsdelar är uppbyggda, kan de metoder och detektorsystem som forskargruppen har utvecklat tillämpas inom medicin och teknik. Diagnostik och strålningsbehandling av cancer, teknik för att upptäcka radioaktiva ämnen i miljön samt kärnämneskontroll mot spridning av kärnvapen är några exempel. Kärnfysikgruppen vid KTH arbetar även med sådana tillämpningar av sin grundforskning.
– Det är den extrema känsligheten i mättekniken som är avgörande för våra resultat. Vår allt mer förfinade teknik kommer både nya tillämpningar och nästa generations experiment tillgodo, säger Bo Cederwall.
Upptäckten är ett resultat av ett internationellt samarbete mellan KTH och lärosäten i Finland, Italien, England, Frankrike, Japan, Tyskland och Turkiet.
Forskningsresultaten publiceras inom kort i den vetenskapliga tidskriften ”Physical Review Letters”.
Kontakt:
Bo Cederwall, professor i experimentell kärnfysik på KTH, cederwall@nuclear.kth.se, 073-765 05 80
– Man riskerar både överdiagnosticering och överbehandling av en sjukdom som inte alls utgör samma problem längre eftersom den minskat så kraftigt, vilket i grunden är mycket positivt, säger Minna Johansson, specialistläkare i allmänmedicin, doktorand vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till artikeln.
Drabbar främst rökare Aortabråck i buken, eller bukaortaaneurysm, innebär lokal utvidgning av stora kroppspulsådern. Tillståndet drabbar främst äldre män, vanligen rökare, men ger oftast inga symtom. Om pulsådern spricker är dock dödligheten över 80 procent.
Syftet med det svenska screeningprogrammet är att hitta utvidgningarna och möjliggöra förebyggande operation. På minussidan finns att screening hittar aortabråck som aldrig skulle ha brustit även om de förblivit oupptäckta. Detta betyder att screening leder till att vissa män genomgår en operation som inte kommer att gynna dem, men som medför risk för allvarliga komplikationer och död. Dessutom kan diagnosen leda till oro, i tidigare studier beskrivet som ”att leva med en tickande bomb i magen”.
Liten effekt av screeningen I den aktuella studien har uppgifter om 25 265 screenade äldre män jämförts med 106 087 åldersmatchade kontrollpersoner, som inte screenats. Ett omfattande underlag som varit möjligt att ta fram eftersom screeningprogrammet infördes stegvis i Sverige under åren 2006-2015.
Forskarna studerade också dödligheten i bukaortaaneurysm hos alla svenska män mellan 40 och 99 år under 1987-2015. Att sjukdomen minskat under perioden var redan känt, men inte vilken roll screeningen haft.
– Dödligheten har sjunkit med över 70 procent och denna utveckling sågs i både screenade och oscreenade landsting och i både screenade och oscreenade åldersgrupper. Om screeningen haft någon betydelse alls för nedgången så har den varit mycket liten. Sannolikt är det den minskade rökningen som gett effekt, säger Minna Johansson.
Forskarna menar att tiden sprungit ifrån de studier som utgjorde grund för att screeningen infördes. I den aktuella studien sågs bara sju procent av den effekt på dödlighet i bukaortaaneurysm som konstaterades i den största randomiserade studien i fältet. Effekten var så liten att det är osäkert om den faktiskt fanns.
Svårt etiskt dilemma Den minskande förekomsten av sjukdomen har lett till växande problem med överdiagnostik och överbehandling. Balansen mellan skada och nytta har därför försämrats, visar studien. Av 10 000 män som kallas till screening kommer i bästa fall två att ha undvikit död i bukaortaaneurysm efter sex år.
Samtidigt får 49 män en diagnos som aldrig följs av några symptom, och av dem kommer 19 att genomgå en förebyggande operation med risk för död och allvarliga komplikationer.
Ett alternativ till nuvarande screening, där över 80 procent hörsammar kallelsen, kan vara att fokusera på riskgrupper, exempelvis storrökare och personer som har sjukdomen i familjen. Ett annat alternativ är att satsa mer på att minska rökningen i befolkningen. Minna Johanson och hennes medförfattare förväntar sig en fortsatt diskussion i frågan.
– Det här är svåra etiska dilemman. Det är viktigt att män som kallas till screening får information om att det finns allvarliga risker som följer av att delta. Vi kom till slutsatsen att det är tveksamt om nyttan med screening överväger skadan, och att det svenska screeningprogrammet därför bör omvärderas, säger Minna Johansson.
Mångfalden av djur och växter minskar i världen och amfibier är bland de djur som försvinner fortast. Det uppskattas att nästan 40 procent av alla kända arter av amfibier är utrotningshotade. Den största orsaken är förändringar i livsmiljön, men även föroreningar, sjukdomar och klimatförändringar bidrar till utrotningen.
Inom jordbruket används en mängd olika bekämpningsmedel, till exempel mot ogräs och insekter, som sedan läcker ut i närliggande vattensamlingar där grodor lägger sina ägg. Vissa av dessa ämnen verkar hormonstörande och kallas ”endocrine disrupting chemicals” eller EDC. Kända EDC:er är till exempel Bisfenol A, DDT och PCB.
Hangrodorna fick kvinnliga drag
Tillsammans med forskare från Skottland, England och Umeå har forskare vid avdelningen för miljötoxikologi vid Uppsala universitet studerat hur ett av dessa hormonstörande bekämpningsmedel, linuron, påverkar livscykeln hos den västafrikanska klogrodan, Xenopus tropicalis.
Genom att utsätta grodyngel för en koncentration likt den som uppmätts i naturen och jämföra med kontrollgrupper och en kontrollsubstans kunde forskarna se att ynglen i högre utsträckning utvecklade äggstockar istället för testiklar. De kunde också visa att fördelningen mellan hanar och honor försköts mot en ökad andel honor genom att analysera geners uttryck hos grodyngel.
När grodorna nått vuxen ålder kunde forskarna visa att hangrodorna hade fått försämrad fertilitet och att vissa könsspecifika drag blivit mer lika honors. Forskarna menar att den troliga förklaringen till dessa observationer är att bekämpningsmedlet hämmar testosteronets funktion i kroppen.
Livscykeltester av kemikalier
– Resultaten visar att bekämpningsmedel med denna verkningsmekanism kan ge permanenta skador som till exempel nedsatt fertilitet hos grodor om de exponeras under yngelstadiet. Det stödjer tidigare forskning som visar att hormonstörande ämnen i miljön kan påverka amfibier negativt. Ämnet linuron är inte godkänt för användning i Sverige men används inom andra delar av EU och Nordamerika, säger Cecilia Berg, docent i ekotoxikologi och projektledare för studien.
Studien genomfördes vid avdelningen för miljötoxikologi vid Uppsala universitet, vilken är ett av få laboratorier i världen som gör livscykeltester av kemikalier på grodor. Genom att använda den västafrikanska klogrodan som modellorganism har Cecilia Bergs forskargrupp utvecklat ett testsystem för att studera hur kemikalier påverkar fortplantningssystemet hos groddjur och andra djur. Resultaten betonar vikten av att studera hela livscykeln för att undersöka hur bekämpningsmedel påverkar groddjurens fortplantningsförmåga.
– Studiens resultat är viktiga då de bidrar med kunskap som riskbedömande myndigheter inom EU kan använda som underlag i bedömningen av hälso- och miljöriskerna av bekämpningsmedel. Europakommissionen vidtar just nu flera åtgärder för att förbättra riskbedömningen av bekämpningsmedel. Till exempel pekar en färsk rapport från Europeiska Livsmedelsmyndigheten (EFSA) på behovet av att bedöma riskerna med bekämpningsmedelsanvändning för groddjur, något som inte görs idag, säger Cecilia Berg.
