– Det handlar inte om vaccin utan ett drickbart skydd som kan delas ut under en pågående koleraepidemi för att minska spridningen, en dryck som blockerar koleratoxinet så att det inte når tarmslemhinnan där hela kaoset annars kör igång, säger Ulf Yrlid, docent i immunologi vid Sahlgrenska akademin.
Bakom studierna står Ulf Yrlid med kollegor i Göteborg tillsammans med en forskargrupp vid University of Texas Southwestern i Dallas. Deras fynd ruckar i viss mån på tidigare föreställningar om den livshotande sjukdomen.
Kolera orsakas av ett gift från bakterier, koleratoxin, som binder till tarmväggen och medför våldsam vätskeförlust via diarréer. Inbindningen har länge ansetts vara beroende av en specifik receptor i tarmen, GM1.
Andra sätt att insjukna Den aktuella forskningen visar dock att möss som helt saknar GM1 också får diarré efter att ha druckit vatten med koleratoxin. Dessutom kunde man förhindra vätskeförlust i mänsklig tarmvävnad, som exponeras för koleratoxin, genom att tillsätta molekyler som binder till helt andra receptorer än GM1.
– Det stora för oss är att vi har visat att det inte är fullt så enkelt som man sagt i decennier. GM1 är visserligen en mycket kraftfull receptor i sammanhanget, men till skillnad från de andra receptorerna så finns det väldigt lite av den i människans tarm, säger Ulf Yrlid.
Enligt forskarna ger resultaten även möjligheter att på sikt framställa ett drickbart motmedel som kan sätta både GM1 och övriga receptorer ur spel. Ett komplement vid akuta insatser i områden där tillräckligt vaccinationsskydd saknas.
Skydd för ovaccinerade – Problemet med vaccinationer är att de fungerar sämre i u-länder på grund av undernäring och dåligt hälsotillstånd, speciellt när det gäller små barn. Det är inte unikt för koleravaccin utan gäller hela vaccinationsfältet, säger Ulf Yrlid.
– Skulle vi kunna använda molekyler som binder effektivt till koleratoxinet, och därmed förhindrar att toxinet får fäste i tarmen, så kan vi gå in och minska spridningen direkt i ett drabbat område, även om folk är ovaccinerade eller inte har tillräckligt skydd. En fördel med de molekyler vi modifierar är att de är sockermolekyler som redan finns i stor utsträckning i bröstmjölk och därmed är ofarliga att dricka, avslutar han.
I studierna har forskarna Lina Eklund och Sara Roman undersökt hur datorspelande påverkar ungdomars vänskapsrelationer. Resultaten visar att varken de ungdomar som lägger mycket tid på att spela eller de som identifierar sig som spelare (gamers) har färre vänner i skolan än de som spelar lite eller inte alls. Studierna visar också att de ungdomarna som identifierar sig som spelare tenderar att bli vänner med varandra. Med andra ord verkar datorspelande som gemensamt intresse leda till nya vänskaper i skolan.
Ungdomarna i studien menar själva att i och med att de närmar sig vuxenlivet, så begränsar de och hanterar sitt spelande på ett sådant sätt att de kan prioritera sådant som individuella ungdomar finner viktigt, till exempel vänner, sport eller skola.
Studien bygger på analys av alla ungdomar (115 stycken) som började i en ny gymnasieskola i en svensk storstad och hur deras sociala nätverk skapas och förändras under deras första år på gymnasiet samt 10 djupintervjuer med datorspelande gymnasieungdomar.
– Resultaten är både förvånande och förväntade, vi trodde nog att det skulle visa sig att ”spelare” blir vänner med varandra. Det är en så pass viktig del av dagens ungdomskultur att något annat vore konstigt, när ungdomar förr kom samman av delad musiksmak är spel nu en viktig del av mediekonsumtionen.
– Däremot var vi mindre säkra på huruvida spelare skulle vara mindre sociala, eller alltså ha färre vänner i skolan. Den tidigare forskningen är begränsad här, säger Lina Eklund.
Kontakt:
Lina Eklund, institutionen för informatik och media. Uppsala universitet, lina.eklund@im.uu.se, 070-3318183, Stockholm Internet Research Group
Sara Roman är verksam vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
Idag har det blivit allt vanligare att utfodra sporthästar med en ren grovfoderdiet, men då med ett extra energirikt grovfoder. Det har också blivit vanligare att hålla hästar i system där de går fritt i grupp, i stället för individuell boxhållning. När det gäller tävlingshästar har dessa förändringar däremot inte fått något stort genomslag och det finns en oro för att de skulle vara negativa för hästarnas prestation.
Travhästar är ”elitidrottare” och i full träning har dessa hästar ett energibehov som är minst dubbelt så stort som det hos lika stora hästar som inte tränas. Frågor som rör prestation och hållbarhet är därför mycket viktiga för ägare, uppfödare och tränare. Av tradition har behovet av energirikt foder tillgodosetts genom utfodring av stora mängder kraftfoder och merparten av tävlingshästarna hålls i ensamboxar.
Malin Connysson har undersökt hur grovfoderdieter, högt proteinintag från grovfoder och uppstallningssystem påverkar olika prestationsrelaterade mått hos travhästar i full träning. Det hon har mätt är kroppsvikt, blodplasmavolym, ämnesomsättning och arbetsrespons. Hon undersökte dessutom hur hästarna påverkades av transporter och vilken betydelse utfodringen hade i detta sammanhang.
1. Diet
Studierna visar att travhästar i full träning kan prestera bra utan traditionell utfodring med kraftfoder. Det har bland tränare funnits misstankar om att tävlingshästar som utfodras med ett energirikt grovfoder skulle öka i vikt (vilket skulle kunna försämra prestationsförmågan), men så var alltså inte fallet.
2. Boende Att låta hästar röra sig fritt i grupp i stället för att stå i ett traditionellt boxstall hade ingen negativ effekt på återhämtningen. De skillnader som fanns tyder snarare på att denna typ av hästhållning kan vara positiv. Under återhämtningen efter ett lopp var hästarnas behov av att använda fettvävnad för energi litet i den aktiva hästhållningen, vilket tyder på att fodret gav dem tillräckligt med energi. Hästarna hade också bättre aptit när de rörde sig fritt.
3. Transport Tävling kan innebära att hästarna måste transporteras långa sträckor, oftast med begränsad tillgång på foder och vatten. När Malin Connysson jämförde hästar som hade transporterats 10 mil före ett travlopp med sådana som inte hade transporterats, såg hon att transporten tycktes vara positiv för prestationen. Under ett travlopp använde dessa hästar nämligen fett som energisubstrat i större utsträckning än hästar som inte hade transporterats. Den ökade fettanvändningen ledde till högre blodglukoshalter vid mållinjen, vilket är förknippat med en förbättrad prestation.
De hästar som transporterades utfodrades med två olika dieter, antingen en grovfoderdiet eller en grovfoder-havrediet. Grovfoderdieten förbättrade hästarnas förmåga att behålla sin blodplasmavolym under transport och lopp och ökade användningen av fett som energisubstrat. Hästarna på grovfoderdiet hade dessutom lägre halter av stresshormonet kortisol efter transport.
– De positiva effekterna av transporten behöver dock studeras noggrannare, säger Malin Connysson. Vi behöver veta mer om när transporten ska ske, och hur lång den behöver vara för att ge effekt, innan vi kan säga något om hur den kan användas som en del av förberedelserna före tävling. Vi behöver också undersöka möjligheterna att uppnå liknande effekter med andra typer av förberedelser inför ett lopp.
Kopplingen mellan elektronik och nervceller är viktig för att vi ska kunna samla in information om hur cellerna skickar signaler, samt för att kunna ställa diagnos och behandla neurologiska störningar och sjukdomar som exempelvis epilepsi.
Långvariga och stabila kopplingar som inte skadar nervceller eller vävnad är mycket svårt att åstadkomma eftersom de båda systemen (människans mjuka och elastiska vävnad respektive den hårda elektroniken) är så olika rent mekaniskt.
– Eftersom mänsklig vävnad är elastisk och rör sig kommer det att uppstå skador och inflammationer i kontaktytan med den stela elektroniken. Förutom att det skadar vävnaden så dämpar det också ut nervsignalerna, säger Klas Tybrandt, forskningsledare för området Mjuk elektronik, vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping.
Klas Tybrandt, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, har nu tagit fram ett nytt elektriskt ledande material som är mjukt som mänsklig vävnad och som kan töjas till sin dubbla längd. Materialet består av tunna guldbelagda nanotrådar i titanoxid, inbäddade i silikongummi. Materialet är biokompatibelt – kan vara i kontakt med kroppen – och ledningsförmågan är stabil över tiden.
– Mikrofabrikation av mjuka elektriskt ledande kompositmaterial har många utmaningar. Vi har tagit fram en process för att tillverka de små elektroderna som samtidigt bevarar materialens biokompabilitet. Processen är också materialsnål, vilket gör att vi kan arbeta med ett relativt dyrt material som guld till en låg kostnad, säger Klas Tybrandt.
Den nya tekniken har tagits fram i ett samarbete mellan forskarkollegor i Zürich och New York. Det presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.
Hopp om behandling mot epilepsi Elektroderna är 50 µm stora och placerade på ett avstånd av 200 µm från varandra. Vid tillverkningen får man plats med 32 elektroder på en mycket liten yta. Hela proben på bilden är 3,2 mm bred och 80 µm tjock.
De små och mjuka elektroderna är framtagna vid Linköpings universitet och ETH Zürich och forskarkollegor vid New York University och Columbia University har sedan implanterat dem i hjärnan på råttor. Under tre månader har forskarna sedan kunnat samla in signaler av hög kvalitet från de fritt rörliga råttorna. Försöken har gjorts efter etiska tillstånd och under det strikta regelverk som gäller för djurförsök.
– När cellerna i hjärnan skickar ut signaler bildas en spänning som elektroderna fångar upp och skickar vidare via en liten förstärkare. Vi kan också se från vilka av elektroderna signalerna kommer, det vill säga var i hjärnan signalerna har sitt ursprung. Denna typ av spatiotemporal information är viktig för framtida tillämpningar. Förhoppningen är att vi ska kunna se var exempelvis signalen som orsakar ett epileptiskt anfall startar, en förutsättning för att kunna behandla framtida anfall. Ett annat användningsområde är hjärna-maskin-gränssnitt där framtida teknik och proteser kan styras med nervsignaler. Det finns även en rad intressanta tillämpningar mot nervsystemet i kroppen och dess reglering av olika organ, säger Klas Tybrandt.
Genombrottet ligger till grund för forskningsområdet Mjuk elektronik – Soft Electronics, som nu byggs upp vid Linköpings universitet, med Klas Tybrandt som forskningsledare.
Andra sporter som vuxit mycket under perioden är konståkning, taekwondo och karate, vilka alla ökat sina träningstillfällen med 20 till 30 procent.
– Gymnastiken och kampsporterna har varit duktiga på att locka unga kvinnor. Dessutom har parkour vuxit mycket och denna sport ligger idag inom gymnastikförbundet, säger Johan Faskunger, analytiker vid Centrum för idrottsforskning.
Undersökningar som denna finns nu att ta del av på den nya sajten Idrottsstatistik.se. Sajten redovisar aktuell och övergripande statistik kring olika idrottsrelaterade frågor för den som vill kunna följa utvecklingen och trenderna inom området.
– Sajten vänder sig till personer verksamma inom idrotten, men även till politiker och beslutsfattare, journalister, forskare och studenter. Den ger pålitlig information och en korrekt bild av utvecklingen inom idrottsrörelsen i Sverige, säger Johan Faskunger, analytiker vid Centrum för idrottsforskning.
På Idrottsstatistik.se finns bland annat siffror som visar hur statens stöd till idrotten fördelas, vilka aktörer som har störst makt och inflytande inom Idrottssverige, samt hur långt jämställdhetsarbetet kommit inom idrotten.
– Tanken med Idrottsstatistik.se är att ge snabb och enkel tillgång till relevant data som presenteras på ett överskådligt sätt, säger Christine Dartsch, föreståndare vid Centrum för idrottsforskning.
En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar exempel där pojkar inte anser det vara mesigt att plugga och ger förslag på hur pojkars prestationer i skolan kan förbättras.
När det gäller betygen i grundskolan klarar sig pojkar som grupp sämre än flickor. Flickor har de senaste tio åren haft cirka 25 poäng mer i meritvärde i grundskolans avgångsbetyg jämfört med pojkar. Flickor får bättre betyg än pojkar i alla ämnen, förutom i idrott och hälsa.
Pojkar presterar sämre än flickor i skolan – Oftast säger pojkar att de är bra i ett ämne och flickor pratar om att de blir bra i ett ämne. Generellt presterar elever som har synen att man blir bra i ett ämne bättre. Att studera ambitiöst anses dock som feminint bland pojkar, säger Fredrik Zimmerman.
Det är detta som bland annat utmärker skolor med en dominerande antipluggkultur eller ”ingen ansträngnings-kultur” bland pojkar.
I sin studie har Fredrik Zimmerman intervjuat och följt eleverna i två niondeklasser på en skola som tvärtom utmärks av att pojkarna inte blir retade för att de studerar ambitiöst och där det finns fler tillåtande normer när det gäller pojkarnas studerande.
– Lärarnas återkommande tal om studieteknik har bidragit till att pojkarna istället har jargongen och synen att man blir bra i ett ämne, vilket gynnar deras studier. Även flickorna berättar i intervjuerna att de trivs bättre på skolan då pojkarna har synen att man blir bra i ett ämne. Synen på ”blivande” är en av de mer tillåtande normerna på skolan gällande pojkarnas pluggande, säger Fredrik Zimmerman.
Studieteknik och tillåtande kultur hjälper Pluggkulturen på den aktuella skolan utmärks av att pojkarna öppet kan prata om studier med varandra och studera ambitiöst utan att förlora i status. Samtidigt finns det parallella och motsägelsefulla normer som begränsar pojkars möjlighet att studera ambitiöst. Skilda sociala förväntningar på könen medför att flickor i högre grad utvecklar förmågor som gynnar prestationer i skolan.
Exempel på detta är att flickor från en låg ålder har en högre förväntan från vuxna att visa omsorg, vilket utvecklar deras förmåga till självdisciplin.
– Den förmågan gynnar studier i skolan. Vuxnas förväntan på flickor att visa omsorg utvecklar även förmågan att uppfatta hur andra, exempelvis vuxna, vill att något ska utföras. Det utvecklar flickors förmåga att uppfatta hur lärare vill att uppgifter ska utföras. Det gynnar deras prestationer i skolan, säger Fredrik Zimmerman.
Förändrade könsnormer gynnar pojkars resultat i skolan Vuxna pratar även oftare med ett mer komplext språk med flickor än med pojkar. Även detta gynnar flickors språkutveckling, vilket är en viktig förmåga för att prestera i skolan.
– Så även om pojkar får studera lika ambitiöst som flickor, utan att bli utsatta för en social kostnad som att förlora i status eller bli retade, har de generellt inte samma utvecklade förmåga att göra detta, säger Fredrik Zimmerman.
Att utmana traditionella könsnormer skulle därför gynna pojkars prestationer i skolan. Fredrik Zimmerman visar i sin studie att när majoriteten av pojkarna utför en handling som ofta anses vara feminin – som exempelvis att visa att man studerar ambitiöst – slutar den att uppfattas som feminin.
– Detta är ett exempel på att förändringar av könsnormer, som gynnar både flickor och pojkar, är möjliga, säger Fredrik Zimmerman.
2009 infördes en obligatorisk riskutbildning för behörighet A och A1, tung och lätt motorcykel, för att öka motorcyklisters riskmedvetenhet. VTI har gjort en studie för att följa upp en tidigare utvärdering som visade på brister i utbildningen.
– Jämfört med tidigare studie har det i många fall skett en positiv förändring i synen på riskfyllt beteende som mc-förare. Trots detta finns det fortfarande en förbättringspotential vad gäller säkerhetsmedvetandet, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
I likhet med studien från 2010 gäller det främst synen på hastighetsöverträdelser men också trötthet samt att den egna körförmågan övervärderas av eleverna.
Distansutbildning innan lärarledd riskutbildning Resultaten visar också att utbildningarna fokuserade alldeles för mycket på ren kunskapsöverföring, vilket inte räcker för att förändra ett beteende. För att få en person att vilja ändra sitt beteende bör utbildningen syfta till att motivera individen till handling.
– Eleven behöver få hjälp att reflektera över sina egna brister samtidigt som det nya presenteras på ett attraktivt sätt. Detta görs bäst om undervisningen är elevcentrerad, det vill säga utgår ifrån elevens tidigare erfarenheter samtidigt som den utmanar deras redan etablerade föreställningar, säger Sonja Forward.
I rapporten lämnar forskarna förslag på en rad förändringar då det gäller Transportstyrelsens föreskrifter, men också mera allmänt. Den mest omfattande förändringen som de föreslår är att alla elever genomgår en distansutbildning innan den lärarledda riskutbildningen. Distansutbildningen bör avslutas med ett on-line test. Syftet är att ge eleverna grundläggande faktakunskaper som var och en kan göra i sin egen takt, vilket ger mer utrymme för diskussion och reflektion då de sen träffas i klassrummet.
Studien innefattade en enkätstudie, observationer och intervjuer med utbildningsansvariga.
Metaller, som exempelvis guld, kobolt och litium, är en oumbärlig del av våra batterier, mobiltelefoner, elektroniska apparater och bilar. Samtidigt är Europas importberoende av metaller stort, vilket gör vissa av dem kritiska för EU.
– De här metallerna är nödvändiga för den pågående omställningen till grönare tekniker som elbilar, solceller, LED-belysning och vindkraft, så risken för brist på dem är ett strategiskt och ekonomiskt problem för EU. Dessutom handlar det om ändliga resurser som behöver användas på ett uthålligt sätt, säger Maria Ljunggren Söderman, forskare i miljösystemanalys på Chalmers.
Hon är en del av det omfattande europeiska forskningsprojektet Prosum, som nu har tagit fram en ny databas för att möta problemet. The Urban Mine Platform – den enda i sitt slag i världen – kartlägger den så kallade urbana gruvan: de metaller som redan finns i omlopp, och skulle kunna återvinnas från våra uttjänta bilar och elektronik.
Miljarder går till spillo varje år Maria Ljunggren Söderman har ansvarat för kartläggningen av de 260 miljoner bilarna i Europas fordonsflotta. Hon konstaterar att mängden kritiska och knappa metaller har ökat kraftigt, samtidigt som många nya metaller kommit in i bilarna.
– Det främsta skälet är att vi bygger allt mer avancerade bilar, med mycket elektronik, lättviktsmaterial och katalytisk avgasrening. Att elbilarna blivit fler spär på utvecklingen, även om de än så länge utgör en liten del av fordonsflottan, säger hon.
Ett exempel är neodym, en av de sällsynta jordartsmetallerna. År 2020 beräknas det finnas närmare 18 000 ton neodym i den aktiva bilflottan, nio gånger mer än år 2000.
Ett annat exempel är guld – där forskarna överraskades av vilka enorma mängder som döljs i våra fordon. 2015 bedömdes runt 400 ton guld finnas i Europas fordonsflotta, samtidigt som de bilar som lämnade fordonsflottan innehöll i storleksordningen 20 ton guld – som dessutom inte återvanns.
Det betyder att guld till ett värde av många hundratals miljoner euro går till spillo – varje år.
– Vår beräkning visar att mängden guld i uttjänta bilar numera är i samma storleksordning som mängden guld i elektronikskrot. Det är en ökning som inte går att blunda för, säger Maria Ljunggren Söderman.
Några gram per bil
Generellt återvinns mycket lite av de kritiska och knappa metallerna i bilar. Den stora utmaningen är att de är utspridda i små mängder – i en ny bil kan det exempelvis finnas något gram guld fördelat över flera tiotals komponenter.
Men medan EU har tydliga krav för återvinning av ädelmetaller i elektronik, finns inte samma medvetenhet när det gäller bilarna.
– Det finns inga krav eller incitament för att återvinna guld från bilar. Men här finns tydliga ekonomiska värden som jag inte tror att man har sett vidden av, säger Maria Ljunggren Söderman.
Forskningsresultaten kan driva på en förändring
– Biltillverkare, återvinnings- och materialindustrierna behöver tillsammans se till att något händer. Det måste gå att göra mer än idag – man har ju klarat det när det gäller elektroniken, säger hon.
– Samtidigt är guldet i jämförelse en lågt hängande frukt, och utsikterna för att återvinna andra kritiska och knappa metaller är betydligt sämre – både från elektronik och bilar. Om man vill göra något åt det kan policyförändringar vara nödvändiga.
På ett expertmöte om materialtrender och klimatpåverkan inom transportområdet, anordnat av OECD-ländernas energiorgan International Energy Agency (IEA) är man mycket intresserad av forskningsresultatet. Hon betonar att en förändring mot mer metallåtervinning är en viktig del i EU:s strävan mot en mer cirkulär ekonomi.
– De kritiska och knappa metallerna i våra produkter har ökat kraftigt, och i de flesta fall använder vi dem bara en gång. Det här behöver fångas upp, särskilt eftersom metallerna behövs för många av de hållbara tekniklösningar som vi idag har på bordet, säger hon.
Knappa och kritiska metaller
I The Urban Mine Platform kartläggs geologiskt knappa metaller, vilket innebär metaller med låg förekomst i jordskorpan. Många av metallerna står också på EU:s lista över kritiska metaller, vilket innebär att de är mycket betydelsefulla för Europas ekonomi samtidigt som risken för begränsad tillgång är hög då importberoendet är stort.
Databasen som kartlägger Europas urbana gruva
I det internationella EU-projektet Prosum (Prospecting Secondary raw materials in the Urban mine and Mining wastes) har 17 parter från universitet, forskningsinstitut och expertorganisationer tillsammans kartlagt mängden kritiska och knappa metaller som finns att återvinna från Europas batterier, fordon och elektroniska produkter. Projektet finansieras av EU:s forskningsprogram Horisont 2020. Läs projektets slutrapport.
Resultatet redovisas i databasen The Urban Mine Platform, som visar de kritiska metallernas resa, från att de sätts på marknaden tills de blir avfall. Tanken är att ge ett kunskapsunderlag för att minska importberoendet och bättre ta vara på de resurser som finns i uttjänta produkter. Se en film om Urban Mine Platform.
Maria Ljunggren Söderman, forskare på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Miljösystemanalys, har ansvarat för kartläggningen av fordon i projektet. Även Duncan Kushnir, Lunds universitet, samt Amund N Løvik, Empa i Schweiz, har deltagit i fordonskartläggningen.
Några siffror ur rapporten
I EU, Norge och Schweiz slängs varje år cirka 10 miljoner ton elektronik och 2 miljoner ton batterier, samtidigt som 14 miljoner ton bilar lämnar bilflottan.
I genomsnitt äger varje person i EU 250 kilo elektronik, 17 kilo batterier och nästan 600 kilo fordon.
En enda smartphone innehåller runt 40 kritiska och knappa metaller, med en
koncentration av guld som är 25-30 gånger högre än de rikaste guldmalmerna.
I EU:s, Norges och Schweiz fordonsflotta 2015 fanns cirka 30 ton guld i nya bilar som sattes på marknaden, cirka 400 ton guld i bilar i användning, och cirka 20 ton guld i uttjänta bilar.
Syftet med avhandlingen är att undersöka tjejers handlingar och rörelser och hur dessa begränsas på olika sätt. Det handlar också om utrymme för motstånd och eget aktörskap.
– Det är alltid angeläget att undersöka tjejers erfarenheter då vi lever i starkt könsojämlikt samhälle, säger nydisputerade Johanna Sixtensson. Mycket engagemang ägnas åt tonårspojkar både vad gäller insatser men tonårspojkar får också mycket större medialt utrymme.
Johanna Sixtensson har varit mån om att hitta 22 tjejer från olika delar av Malmö, alltså med olika sociala, ekonomiska och etniska bakgrunder. Alla är i gymnasieåldern mellan 16-19 år och de ställer upp frivilligt. Sixtensson har både gjort fokusintervjuer och individuella intervjuer under ett års tid.
– Flickornas berättelser är utgångspunkten för mina analyser där jag ser både likheter men också stora skillnader, säger Johanna Sixtensson.
Svårt ibland att röra sig
Likheterna handlar, enligt Sixtensson, bland annat om hur det är att vara äldre tonårstjej. Att det ibland är svårt att röra sig överallt, då vissa platser kontrolleras av pojkar eller pojkgäng. Det kan exempelvis handla om en fritidsgård eller en festkommitté på en gymnasieskola, där tjejerna inte är önskvärda. En annan likhet handlar om tjejernas berättelser om ryktesspridning i både virtuella rum men också på olika platser i staden.
Det finns också stora skillnader på flickornas berättelser, enligt Sixtensson. Tjejer som bor i områden som omskrivs som socialt utsatta upplever att de döms utifrån områdets stämpel. Tjejer som bor i mer välbeställda områden kan snarare använda området som en statushöjare.
– Genom att ställa frågor om flickornas privatekonomi ser jag hur deras olika ekonomiska förhållanden skapar olika villkor för deras handlingsutrymme, säger Sixtensson. Det är starkt medvetna om sin position i förhållande till vad andra kan göra och konsumera.
Motstånd
Bland de undersökta flickorna finns också stora skillnader i etnisk bakgrund.
– De flesta som inte är vita har upplevelser av olika rasistiska uttryck, säger Johanna Sixtensson. Det intressanta är att se hur flickorna bemöter denna vardagsrasism och vilka motståndsstrategier som finns – både kollektivt och individuellt.
Johanna Sixtensson har även undersökt val till gymnasieskola. Här har hon sett hur kategorierna kön, klass, etnicitet, ekonomiska och sociala villkor strålar samman. Flickorna väljer att gå på gymnasieskolor där de känner sig hemma och där elever går som liknar dem själva. I sina utsagor förhåller de sig till vad som kan kallas ett informellt rankingsystem över Malmös gymnasieskolor.
– Det är alltför enkelt att påstå att valen till gymnasieskolan är fria, säger Johanna Sixtensson.
Vem ska läsa avhandlingen?
– Alla som är intresserade av unga tjejers villkor. Det handlar om studenter, socialtjänstemän, forskare, lärare med flera. Det är en avhandling som säger något om vår samtid.
Indelningen i fem i stället för dagens två typer av diabetes är ett resultat av en studie som omfattar alla nyinsjuknade diabetiker i södra Sverige. Den stora skillnaden från dagens indelning är att typ 2-diabetes består av flera undergrupper.
Öppnar för individbaserad behandling – Det här det första steget mot individanpassad behandling vid diabetes, säger Leif Groop som är läkare och professor i diabetes och endokrinologi. Han har tagit initiativet till studien.
I dag har omkring 425 miljoner människor i världen diabetes. År 2045 väntas antalet ha ökat till 629 miljoner, enligt den internationella diabetesfederationen. Följdsjukdomar i form av njursvikt, retinopati (ögonskador), amputationer och hjärt-kärlsjukdomar kostar samhället enorma summor och den enskildes lidande är stort. Behovet av ny och bättre behandling är därmed stort.
– Dagens diagnostik och klassificering av diabetes är otillräcklig och kan inte förutsäga framtida komplikationer eller val av behandling.
Kan ställa mer exakt diagnos Leif Groop menar att resultaten innebär ett paradigmskifte i hur man ska se på sjukdomen i framtiden.
– I dag ställs diagnosen genom att man mäter blodsockret. Om man även tar hänsyn till de faktorer vi gjort i ANDIS (Alla Nya Diabetiker I Skåne) kan man ställa en mer exakt diagnos.
Förutom en mer förfinad indelning kan forskarna även se att olika grupper har olika risk för olika följdsjukdomar.
– Det betyder att man tidigare kan sätta in en behandling som förebygger komplikationer hos de patienter som har störst risk att drabbas, säger Emma Ahlqvist, docent och förstaförfattare till publikationen.
Diabetes delas i dag in i typ 1-diabetes (ca 10 procent), typ 2-diabetes (85-90 procent) och ett antal mindre vanliga sjukdomar som LADA, MODY och sekundär diabetes.
Forskarna föreslår följande nya indelning i undergrupper:
Grupp 1, SAID (severe autoimmune diabetes): motsvarar i princip typ 1 diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in the adult), och karaktäriseras av insjuknande i låg ålder, dålig metabol kontroll, försämrad insulinproduktion och förekomst av GADA-antikroppar.
Grupp 2, SIDD (severe insulin-deficient diabetes): omfattar personer utan antikroppar med högt HbA1C, försämrad insulinproduktion och måttlig insulinresistens. Grupp 2 har den högsta förekomsten av retinopati.
Grupp 3, SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens. Grupp 3 hade den högsta förekomsten av njurskador vilket också är den följdsjukdom som kostar samhället mest.
Grupp 4, MOD (mild obesity-related diabetes, MOD): omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder.
Grupp 5, MARD (mild age-related diabetes, MARD): är den största gruppen (ca 40%) och samlar de äldsta patienterna.
– De som har allra mest att tjäna på den nya diagnostiken är de svårt insulinresistenta (grupp 3) eftersom de i dag är de mest felbehandlade, säger professor Leif Groop.
Resultatet överträffade förväntningarna Forskarna har sedan upprepat analysen i ytterligare tre studier från Sverige och Finland.
– Resultatet överträffade våra förväntningar och överensstämde mycket väl med analysen från ANDIS. Den enda skillnaden var att grupp 5 var större i Finland än i Skåne. Sjukdomsutvecklingen var anmärkningsvärt lika i de båda grupperna, säger Leif Groop.
Rekryteringen av nyinsjuknade diabetespatienter fortsätter och forskarna har flera studier på gång baserade på den data man redan har.
– Ju längre studien pågår desto mer och bättre data får vi, säger Emma Ahlqvist.
Forskarna planerar även att inleda motsvarande studier i Kina och Indien med människor av andra etniska bakgrunder.
– Det ger oss ännu bättre möjligheter att skräddarsy behandlingen till varje individ, avslutar hon.
Emma Ahlqvist, Petter Storm, Annemari Käräjämäki*, Mats Martinell*, Mozhgan Dorkhan, Annelie Carlsson, Petter Vikman, Rashmi B Prasad, Dina Mansour Aly, Peter Almgren, Ylva Wessman, Nael Shaat, Peter Spégel, Hindrik Mulder, Eero Lindholm, Olle Melander, Ola Hansson, Ulf Malmqvist, Åke Lernmark, Kaj Lahti, Tom Forsén, Tiinamaija Tuomi, Anders H Rosengren, Leif Groop
– Det är en utrustning med bildteknik och avancerade sensorer som mäter små vattendroppar så att vi ska kunna se när det finns risk för isbildning på vindkraftverk, kraftledningar eller vägar. Med vår utrustning kan vi mäta vattendroppar som är så små som några tusendels millimeter i diameter, säger Staffan Rydblom, doktorand på Mittuniversitetets forskningscenter, STC.
Motverka isbildning
För att kunna bestämma isbildningsförhållanden och göra prognoser för isbildning behöver man känna till mängden atmosfäriskt vatten i form av underkylda droppar och deras storlek. Idag estimerar man detta eftersom det är svårt att mäta. Syftet med forskningen är att hitta en kostnadseffektiv teknik för att upptäcka de parametrar och villkor som orsakar isbildning.
Mätmetoden är baserad på ett bildsystem med en högeffektiv LED som bakgrundsbelysning. Mätdata ska nu samlas in under loppet av två månader och sedan återstår en tid av analys och bearbetning. Målet är att mätrustningen ska finnas på marknaden i framtiden.
– Med hjälp av mättekniken skulle man tidigt kunna starta igång avvisningssystemet i ett vindkraftverk – innan isen orsakar sämre produktion, skada på anläggningen eller blir en fara för allmänheten då isklumpar kan lossna, säger Staffan Rydblom.
STC – Sensible Things that Communicate – utvecklar sensorbaserade system och tjänster för användning inom Internet of Things. Forskningen bedrivs inom elektronik- och datateknikområdet med fokus på smarta industrier, nästa generations mätsystem och funktionella ytor.
Bakom studien står bland annat forskare från Göteborgs universitet. Den nya forskningen visar att det inte bara är de mest kolrika jordarna som utgör en risk för att ytterligare trigga klimatuppvärmningen.
Jordens temperatur ökar Koldioxiden i atmosfären, mest i form av koldioxid, värmer upp hela jorden. Men jämfört med atmosfären innehåller marken fyra gånger så mycket kol som atmosfären. Skulle marken avge kol, i form av koldioxid eller metan, så skyndas alltså klimatuppvärmningen på.
Forskare runtom i världen har gjort fältundersökningar där olika jordar har värmts upp. Händelseförloppen har sedan beskrivits med matematiska modeller för att förklara vad som händer med kolet i en varmare värld. I en annan nyligen publicerad studie har det visats att de jordar som innehåller mest koldioxid också lättast avger koldioxid när det blir varmare.
Verkligheten mer komplex än forskarna trott Men enligt den nya studien i Nature är verkligheten inte är så enkel. Resultaten från studien visar att förhållandet mellan varmare jordar och utsläpp av kol, i form av koldioxid och metan, är mer komplicerat än vad forskarna tidigare trott.
–Vår studie förändrar inte det faktum att vissa jordar avger kol när klimatet blir varmare, men förhållandet mellan kol i marken och uppvärmning är komplicerat. Det varierar från plats till plats och mellan olika jordar och är sannolikt beroende av flera och inte bara en variabel. Det är viktigt att erkänna att jordar runtom i världen svarar olika på en temperaturstegring, säger Louise C. Andresen vid Göteborgs universitet.
Artikeln:
Predicting soil carbon loss with warming
Kontakt:
Louise Andresen, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, louise.andresen@gu.se, 0721-840653
I många organ kan skadad vävnad repareras genom att det bildas nya celler av samma typ som de som gått förlorade. Men vid skador i det centrala nervsystemet bildas i stället en speciell typ av ärrvävnad, som hämmar den återbildande förmågan.
Man har länge ansett att ärrvävnaden blockerar nervfibrernas återväxt och att det är en förklaring till att funktionen inte återställs. Men ärrvävnaden är komplex och består av olika celltyper och molekyler och det har varit oklart exakt varför nervtrådarna inte klarar av att växa tillbaka efter skada.
Celler tätt intill blodkärlen
Genom studier på ryggmärgsskadade möss har forskare vid Karolinska Institutet nu identifierat en viktig mekanism som förklarar vad som gör att nervtrådarna inte kan växa genom ärrvävnaden.
– Fyndet ger en viktig förklaring till varför den funktionella återhämtningen är så begränsad efter skador i det centrala nervsystemet, säger Christian Göritz, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Lau fellow vid Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Karolinska Institutet.
Förklaringen till att skador inte läker särskilt bra i hjärna och ryggmärg fann forskarna hos en viss sorts celler som ligger tätt intill blodkärlen. När forskarna hämmade ärrbildningen som drivs av just dessa celler klarade vissa nervfibrer att växa genom skadan och återfå kontakt med andra nervceller. Detta ledde till förbättrad funktionell återhämtning hos de ryggmärgsskadade mössen.
– Vidare studier behövs nu för att undersöka om den här kunskapen kan användas för att gynna återhämtningen hos människor med skador i centrala nervsystemet, säger Christian Göritz.
Kontakt: Christian Göritz, docent, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, Christian.Goeritz@ki.se, 08-524 873 64, 076-297 38 05
Den genomsnittlige svenskens matkonsumtion orsakar utsläpp på cirka två ton växthusgaser årligen, och kött är den livsmedelsgrupp som orsakar störst andel av utsläppen. Värst är nötkött som orsakar 23–39 kg växthusgaser per kilo kött. År 2050 behöver vi släppa ut mindre än två ton växthusgaser per person från vår totala konsumtion av mat, resor och boende, enligt Jordbruksverket.
Statistik från Jordbruksverket visar att svensken i snitt åt 85,5 kilo kött per person under 2017. Köttätandet minskar för första gången på flera år, och samtidigt väljer vi i större utsträckning att äta svenskt kött.
Om vi ska nå EU:s klimatmål för 2050 bör de genomsnittliga jordbruksrelaterade växthusgasutsläppen per person och år inte vara mer än 500 kilo runt år 2050, enligt en studie av David Bryngelsson och Stefan Wirsenius från Chalmers tekniska högskola Det kräver att kött från idisslare minskar med minst hälften.
Okej äta mer fläsk och fågel
Enligt Chalmersforskarna skulle vi kunna äta 40 procent mer fläsk och kyckling utan att hota klimatmålen, förutsatt att vi minskar på nötköttet.
– Man kan jämföra med olika resesätt. Då är nötkött som flyg, kyckling har utsläpp som tåg och grisens utsläpp är ungefär som buss. I debatten om transportsektorn säger man ju aldrig att vi måste minska tågresandet för klimatets skull. Om man säger att vi ska minska köttkonsumtionen, utan att göra skillnad mellan olika köttslag, så är det samma sak som att säga att vi ska minska allt resande inklusive tåg, säger Stefan Wirsenius.
Vi kan äta betydligt mer fläsk och kyckling än vi gör idag, och ändå nå klimatmålen, enligt forskare på Chalmers, Förutsatt att vi drar ner på nötköttskonsumtionen samt stoppar utsläpp av klimatgaser med hjälp av tekniska lösningar.
Bortsett från en minskad nöttköttskonsumtion är det helt avgörande med tekniska lösningar för att minska växthusgaserna, enligt forskarna. En sådan teknisk lösning går ut på att fånga in den metan som bildas i gödselbrunnar. Denna teknik finns, men används inte i Sverige.
Jordbruksverket skriver i rapporten ”Hållbar köttkonsumtion” att vi i västvärlden bör äta mindre av alla köttslag för att jordens resurser ska räcka till alla.
– Vi har inte räknat på det som de har gjort, men vi har ingen anledning att ifrågasätta deras siffror, säger Ulrika Franke från Jordbruksverkets utredningsenhet, om Chalmersstudien.
Hon motiverar en minskad konsumtion av fläsk och kyckling med att det är höga utsläpp från produktionen av foder.
Bidrar till mångfald av djur och växter
Samtidigt som nötboskapen orsakar utsläpp av växthusgaser så behövs mer betesdjur för att nå målen om biologisk mångfald av växter och djur. Naturbetesmarkerna är bland de artrikaste naturtyperna som finns i Sverige, enligt Sveriges lantbruksuniversitet. Att marken betas gör att ingen enskild växt kan dominera. Den stora mångfalden av blomväxter gör att även fjärilar och insekter trivs på naturbetesmarker, vilket i sin tur lockar dit fåglar.
Idag finns endast cirka en tredjedel kvar av de betesmarker som fanns i Sverige i början av 1900-talet. Naturvårdsverket skriver i sin uppföljning av miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” att ”fler betesdjur behövs, liksom även satsningar på alternativa skötselmetoder i områden där bristen på djur är akut.
Betande djur ökar den biologiska mångfalden, och i viss mån lagras också mer koldioxid i betade marker. De flesta vill ha betande kor kvar på våra marker, även om hästar skulle vara bättre för klimatet.
– Många rödlistade arter finns i just naturbetesmarker och bara i den miljön, säger Elin Röös, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Hon har tillsammans med kollegor från bland annat Oxfords universitet undersökt om den naturbetande boskapens klimatnytta eller klimatskada är störst.
Betade marker lagrar in kol
Vissa debattörer hävdar att utsläppen från idisslande djur kan kompenseras av att marker som betas har större möjlighet att lagra in kol. Enligt Elin Röös och hennes forskarkollegor är dock den effekten liten. Deras slutsats, presenterad i rapporten ”Grazed and Confused?”, är att möjligheten att lagra koldioxid med hjälp av betande djur endast kompenserar för 20–60 procent av de årliga utsläppen från betesdjuren. Denna kompensation motsvarar i sin tur endast 4–11 procent av utsläppen från boskap totalt och 0,6–1,6 procent av de årliga mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser.
Det går att arbeta mot både klimatmålen och biologisk mångfald genom att “i första hand dra ned på antalet av de nötkreatur som inte bidrar till att bevara naturbetesmarkerna”, resonerar Jordbruksverket.
Nötkött har störst klimatpåverkan
Rankning baserad på klimatpåverkan från fyra vanliga köttslag (högst utsläpp överst).
Nötkött. Orsakar 23–39 kg växthusgaser/kg kött
Lammkött. Orsakar 13–22 kg växthusgaser/kg kött
Griskött. Orsakar 5–8 kg växthusgaser/kg kött
Kycklingkött. Orsakar 2–3 kg växthusgaser/kg kött
Källa: Livsmedelsverket
Enligt Ulrika Franke bör vi därför i första hand minska konsumtionen av importerat kött, eftersom den inte bidrar till att behålla vår biologiska mångfald, och i andra hand minska den svenska köttkonsumtionen från djur som föds upp bara för köttet.
– Vi förespråkar inte att minska mängden nötkreatur som betar på våra egna naturbetesmarker. Där är det snarare så att vi inte når målen för antalet hektar som betas. Vi skulle egentligen behöva fler betesdjur för att nå de målen, säger Franke.
Elin Röös från SLU påpekar att betesdjuren inte enbart behöver vara kor, de kan även vara hästar eller får.
– Får är också idisslare så där blir det ingen större klimatvinst. Men hästar släpper inte ut lika mycket metan eftersom de inte är idisslare, så det kan minska klimatutsläppen. Dock passar olika djurslag olika bra på olika marker så en viss mängd betande kor är nog bra.
Bidrar till övergödning
Samtidigt är klimat och biologisk mångfald inte den enda miljöaspekten av kött. Kött- och mjölkproduktion bidrar mer till övergödningen, per näringsämne, än vad vegetabiliska livsmedel gör.
En övergång från nöt- och fårkött till mer gris- och kycklingkött skulle vara bra för klimatet. Samtidigt riskerar mer konsumtion av gris- och kycklingkött att leda till ökad spridning av kemiska bekämpningsmedel. Detta beror på att grisar och kycklingar äter mer säd än vad nötboskap och får gör. I odling av säd används mer bekämpningsmedel än vid produktionen av det foder som ges till nötboskap och får.
Kycklinguppfödningen orsakar mindre klimatpåverkan än produktion av nötkött, griskött och lammkött, enligt livsmedelsverket.
Omställning till ekologisk odling är en av flera åtgärder som leder till minskad användning av kemisk bekämpning, men effekten är olika stor i olika delar av landet. Samtidigt kan ekologisk kyckling ha större klimatpåverkan än konventionell, eftersom ekologiska kycklingar enligt Livsmedelsverket ”föds upp under längre tid och därför behöver mer foder”.
Framtidens kött
Så vad ska den som gillar kött äta? År 2013 presenterade en holländsk forskargrupp världens första hamburgare gjord på odlat kött.
– Man tar muskelceller som får växa i en bioreaktor som består av medium som förser cellerna med det de behöver för att växa. Man gör en industriell kossa, förklarar Elin Röös.
Ett scenario där odlat kött är vardagsmat innebär till och med en lägre påverkan på klimat och markanvändning jämfört med ett scenario där maten är helt växtbaserad, enligt rapporten från bland annat SLU och Oxfords universitet.
Klimatmålen och köttimporten
Minskad import av kött skulle minska utsläppen, men inte hjälpa oss att nå de svenska klimatmålen. I den svenska klimatrapporteringen mäts inte utsläppen från konsumtion, utan bara klimatutsläppen från den svenska produktionen.
Enligt Sveriges klimatmål ska de sammanlagda utsläppen från bland annat jordbruk, transporter och bostäder vara 63 procent lägre år 2030 jämfört med 1990. Källa: Jordbruksverket och regeringen
– Den låga miljöpåverkan kommer från att man inte behöver använda mark för att producera det odlade köttet, råvaran kommer istället från alger som man kan ha i tankar i öknen. Man behöver inte ha prima jordbruksmark för att producera det köttet.
Tekniken finns, men idag är den väldigt dyr. En annan fråga är om folk kommer vilja äta odlat kött.
– Just nu finns det en väldigt stark trend att mat ska vara naturlig, vilket ju är jättesvårt att definiera. Det finns ju inget som vi äter som vi hittar i naturen, förutom möjligen bär och svamp, utan allting är ju förädlat.
Hur ser då den framtida köttkonsumtionen ut?
– Jag hoppas och tror att vi äter mindre, men bättre, kött i framtiden, säger Ulrika Franke på Jordbruksverket.
Text: Elias Rosell på uppdrag av forskning.se
Varför reagerar vi så olika på infektioner? Varför är vissa allergiska mot pollen? Till dessa frågor finns ännu inga säkra svar, men i framtiden förväntas läkare ha betydligt mer tillgång till patienters genom och individuella förutsättningar och kunna anpassa medicinering och behandling därefter.
Kräver kunskap om immunförsvaret Men om talet om precisionsmedicin, eller ”personalized medicine” som det heter på engelska, ska slå igenom krävs som ett första steg mer kunskap om hur immunsystemet skiljer sig åt mellan olika människor samt vad det påverkas av, så att läkarna sedan vet vilka möjliga förklaringar de ska leta efter när patienter söker för olika symptom.
Ett unikt big data-projekt har korskopplat tusen friska personers gener med deras immunceller och individuella förutsättningar och livsstil. Analyserna av de miljontals variablerna ger svart på vitt vad som verkligen påverkar vårt immunförsvar och banar väg för framtida precisionsmedicinering. Studien publiceras i Nature Immunology och har gjorts av forskare vid Pasteur-institutet i Paris och LTH, Lunds universitet med Jacob Bergstedt, doktorand i reglerteknik, som förste författare.
– Det går snabbt nu. Datorkraft och genteknik har förbättrats enormt de senaste åren och möjliggör helt nya slags analyser, säger Jacob Bergstedt, som är bioinformatiker vid LTH, Lunds universitet.
Har tittat på nya data Forskarna har analyserat gener och immunceller (vita blodkroppar) hos tusen friska fransmän – och jämfört med sådant som kön, ålder, livsstil och sjukdomshistoria.
– Det här är ny data man aldrig tittat på tidigare, vilket gör det väldigt spännande. Poängen med en sådan här grundlig och bred studie, där mer eller mindre alla delar av immunsystemet undersökts, är att vi kunnat generera en mängd nya hypoteser om orsaken bakom olika sjukdomar. Att använda big data för att förstå ett så pass komplext system som immunförsvaret är något av en ”game changer”, säger han.
Så vad är det då som påverkar immunförsvaret? Studien kan sägas ha ett första utkast till svar. Av alla faktorer som potentiellt kunnat förändra immunförsvararet har man visat att de finns fyra med en bred och kraftigt effekt över hela immunförsvaret, medan ett antal genetiska mutationer har en mer lokal, men stark påverkan.
Viktiga faktorer som påverkar immunförsvaret
Rökning. Studien visar för första gången att rökning har en väldigt bred och kraftig påverkan på immunsystemet. Tidigare studier har kopplat rökning till ökad infektionsrisk. Den aktuella studien kan ge en möjlig förklaring på varför. Den visar nämligen att aktiva rökare har fler så kallade regulatoriska T-celler, eller Treg-celler. Dessa hämmar det adaptiva immunsvaret, vilket kan leda till ett sämre skydd mot infektioner.
CMV-virus, eller Cytomegalovirus, är ett herpesvirus som nästan alla människor får förr eller senare. Vanligtvis märker man inte av det.Trots det visar studien att viruset påverkar delar av immunförsvaret extremt mycket eftersom mängden så kallade minnes T-celler, en typ av vit blodkropp med uppgift att bekämpa just detta virus, ökar kraftigt. I andra fall går mängden tillbaka till normalnivå efter att en patogen oskadliggjorts, men inte när det gäller just detta virus. I genomsnitt har en person som är smittad av CMV-viruset tolv gånger fler minnesT-celler! Ändå lyckas kroppen inte bli kvitt viruset. Tidigare har man sett att de som har CMV-virus har ett ökat skydd mot influensa. Resultaten från studien ger en möjlig förklaring till varför det kan vara så.
Kön. Kvinnors och mäns immunsystem skiljer sig lite åt. Det är exempelvis tidigare känt att kvinnor har en ökad risk för autoimmuna sjukdomar som reumatism, men vad det kan bero på är inte klart. Den här studien visar att kvinnor har fler så kallade MAIT-celler, som har föreslagits orsaka autoimmuna sjukdomar. Detta skulle kunna vara en anledning till att kvinnor har en ökad risk för sådana sjukdomar.
Ålder. Det är sedan tidigare känt att immunförsvaret förändras med åldern, och det kan forskarna se tydligt i den här studien. Studien visar dock att förändringen är större och mer genomgående än man tidigare trott. Många delar av immunsystemet som man tidigare inte vetat så mycket om visade sig minska med stigande ålder. Detta bidrar med förståelse till varför äldre oftare drabbas av infektioner och kroniska sjukdomar.
15 mutationer eller genetiska förändringar. Mutationer sker ständigt och är en del av människans, och evolutionens, utveckling. Av de 6 miljoner mutationer som studerades, såg forskarna att 15 hade en stor påverkan på immunsystemet. Till skillnad från de icke-genetiska faktorerna hade mutationerna en väldigt lokal påverkan; en mutation påverkade enbart en eller ett fåtal typer av vita blodkroppar. Det visade sig att just de mutationer som visade sig ha effekt, i sin tur tidigare förknippats med risk för autoimmuna sjukdomar. Vita blodkroppar utgör därmed en möjlig länk mellan mutationerna och autoimmuna sjukdomar.
Kontakt:
Jacob Bergstedt, doktorand i reglerteknik vid LTH, Lunds universitet, jacob.bergstedt@control.lth.se, tel 046-2228792
Etienne Patin, genetiker och forskare vid Pasteur-institutet, epatin@pasteur.fr (in english ou en francais)
I jämförelse med kursplanen för hemkunskap från 1962 innehåller den senaste läroplansrevideringen 2011 ett alltmer abstrakt och komplext innehåll. Nu har ämnet hem- och konsumentkunskap fått ansvar att även inkorporera perspektivet hållbar utveckling i alla ämnets delområden: måltidsplanering, matlagning, näringslära och resurshushållning.
Genom att studera kursplaner för hem- och konsumentkunskapen, klassrumsundervisning i årskurs åtta under en termin, elevers deltagande och respons samt lärares uttalade uppfattningar via intervjuer undersöker Emmalee Gisslevik vad införandet av perspektivet hållbar utveckling innebär i hem- och konsumentkunskapen.
Svårtolkat och komplext
– Det formulerade kunskapsinnehållet om mat har breddats och berikats på ett sätt som understryker ämnets och matens relevans inom lärande för hållbar utveckling i skolan. Samtidigt har ett stort ansvar lagts på ämneslärarna att tolka och översätta ett allt mer svårtolkat och komplext kunskapsinnehåll, säger hon.
Ämneslärare uppfattar sitt ämne som ett starkt och nödvändigt utbildningsbidrag för både individer och för samhället i stort.
– Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar lärarnas möjligheter att arbeta enligt den avsedda läroplanen. Det handlar bland annat om brist på etiska och miljövänliga matvaror samt tid för planering, inventering, hantering av rester och avfall. Det gör att arbetet med att implementera en utbildning om hållbar mat ofta blir knapphändigt eller fragmenterat, säger Emmalee Gisslevik.
Positiva förutsättningar
Resultaten av hennes klassrumsobservationer visar att det ändå är möjligt att behandla hållbarhetsaspekter som en del av den vardagliga måltidspraktiken. Där ges eleverna stora valmöjligheter i utförandet av måltiden, vilket skapar positiva förutsättningar även när eleverna har helt olika förhållningssätt till tankarna om hållbarhet.
– Kunskapsområdet är bland de främst prioriterade på den globala politiska agendan för hållbar utveckling. Samtidigt har hem- och konsumentkunskapsämnet fortfarande en mycket låg status inom det svenska skolsystemet. Den motsägelsen kan vara grundorsaken till de många problemen att nå ämnets mål och fulla potential, säger Emmalee Gisslevik.
Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till antalet garanterade undervisningstimmar.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
