Nikolaos Venizelos forskar om mekanismerna bakom neuropsykiatriska sjukdomar och syndrom som ADHD, autism, schizofreni och bipolära sjukdomar, vid Örebro universitet. Tillsammans med kollegorna Jessica Johansson och Ravi Vumma kan han nu visa att en grupp ämnen som kallas proinflammatoriska cytokiner indirekt kan minska produktionen av dopamin.
Dopamin är nödvändigt för att hjärnan ska fungera och reglerar sådant som motivation, koordination, minnet och om vi känner oss glada eller ledsna.
– Studien kan ha betydelse vid behandling av människor med psykiska sjukdomar. Exempelvis, en läkare som behandlar en patient med schizofreni skulle kunna mäta halterna av proinflammatoriska cytokiner i blodet. Är cytokinhalterna förhöjda skulle man kunna sätta in rätt inflammationsdämpande medicin och – i kombination med traditionell farmakologisk behandling – på det sättet få patienten att må bättre, säger Nikolaos Venizelos, professor emeritus och docent i biomedicin vid Örebro universitet.
Som en förkylning
Proinflammatoriska cytokiner produceras av immunförsvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress eller inflammation. Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som cytokinerna skickar signaler till hjärnan. När den här processen drar igång kan man känna sig trött, hängig och febrig – ungefär som vid en långvarig förkylning.
Det är sedan tidigare känt att proinflammatoriska cytokiner också finns i ökad mängd hos människor med psykiska sjukdomar, exempelvis bipolär sjukdom och schizofreni. Halterna av proinflammatoriska cytokiner är även förhöjda hos personer som är deprimerade.
– Det handlar om en mild men kronisk inflammation som kan orsakas av upprepad eller långvarig psykisk och social stress, men även av olämpliga kostvanor, säger Nikolaos Venizelos.
Det han och forskarlaget nu kan visa är att fyra särskilda sorters proinflammatoriska cytokiner minskade upptaget av tyrosin. Det är ämnet som bygger upp dopaminet. Genom experiment på odlade hudceller – fibroblaster – kunde Nikolaos Venizelos konstatera att upptaget av tyrosin nästan halverades när proinflammatoriska cytokiner tillfördes.
Så för att sammanfatta kedjan: Höga halter av proinflammatoriska cytokiner ger ett minskat upptag av tyrosin. Det kan i sin tur ge lägre halter av dopamin, vilket kan leda till att vi mår sämre.
Leder studie om grekisk ö
Nikolaos Venizelos har nu publicerat sina rön i den vetenskapliga tidskriften Neuropsychobiology. Han har även forskat om olika cytokiners påverkan på upptaget av tryptofan – ett ämne som bildar serotonin. I likhet med dopamin är även serotonin ett välbefinnandehormon. Resultatet blev liknande – de proinflammatoriska cytokinerna minskade upptaget av tryptofan. Den här studien är dock inte publicerad än.
Nikolaos Venizelos leder Örebro universitets uppmärksammade projekt där invånarna på den grekiska ön Ikaria ska studeras. Forskarnas intresse beror på att öborna blir väldigt gamla samtidigt som de är friska även i hög ålder.
– Generellt bär många äldre ofta på lindriga kroniska inflammationer. De behöver inte vara sjuka, men det innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar som exempelvis diabetes och senil demens. Det är en av sakerna jag vill göra på Ikaria – mäta olika cytokiner i blodet på öborna. Låga cytokinhalter kan tala för att befolkningen är befriad från kroniska inflammationer. Det kan i så fall vara en av förklaringarna till att de når så hög ålder och ändå är välmående.
– En del tävlingsåkare inom skidåkningen använder drafting redan nu, exempelvis Petter Northug, men de har inte helt tagit till sig taktiken, säger Mats Ainegren, lektor i sportteknologi vid Sports Tech Research Centre.
– Det är kanske först när man ser siffror på det som man också blir medveten om hur mycket kraft och energi man kan spara.
I samarbete med andra forskare från universitet i Finland och Österrike så påbörjade han sin studie våren 2017. Under året har 20 elitåkare; 10 män och 10 kvinnor, varit i Sports Techs vindtunnel och deltagit i experimenten.
De har åkt i olika hastigheter och turats om att dra varandra. Resultatet visar bland annat att hastigheten har en stor påverkan på hur mycket energi man sparar. Om hastigheten dubblas ökar luftmotståndet fyra gånger så mycket. Ju högre hastighet, ju mer fartvind, ju mer luftmotstånd och ju mer energi att spara.
Jerry Ahrlin och Laila Kveli testar drafting i vindtunneln.
– Det ger ingen betydande energivinst att ligga bakom andra i motionshastighet, de stora vinsterna finns vid elitens tävlingshastighet, konstaterar Mats Ainegren..
Det går att dra paralleller till draftingen inom cykelsport.
En cyklist som kör på en horisontell väg har två krafter att ta hänsyn till, rullmotstånd och luftmotstånd. Cyklar man sakta är det ingen större ansträngning att cykla på plan väg, men ju snabbare man cyklar ju mer luftmotstånd. Till viss del ökar även rullmotståndet, men inte alls i paritet med det ökade luftmotståndet.
Kan man ligga bakom den som kämpar mot största delen av vindmotståndet kan man spara en hel del energi, som sedan kan användas när det är dags att vinna loppet.
Drafting samlar kraft inför upploppet
Drafting eller slipstreaming är en teknik där två eller fler rörliga föremål formerar sig i en klunga, för att minska effekten av vindmotståndet. Gruppen utnyttjar ledningsobjektets så kallade slipstream, speciellt vid höga hastigheter. På så vis sparar man på energiförbrukning.
– Vi undersöker samma sak fast i skidåkning. Nu är det inte riktigt samma höga hastigheter på skidor som på cykel, men principen är den samma och vinsten betydande. Du vill ha en så hög hastighet som möjligt men så låg energikostnad som möjligt, säger Mats Ainegren.
Slipstream är ett aerodynamiskt fenomen, en sorts vindskugga. Det eller den som ligger först skapar under höga hastigheter ett undertryck bakom sig, som i sin tur ger lägre luftmotstånd, för den som ligger precis bakom. De bakom behöver använda mindre kraft för att uppnå samma hastighet och kan därför bygga upp en högre hastighet – som kan nyttjas till att exempevisl köra om på upploppet.
– I framtiden behöver det inte bara handla om vem som är starkast i ett lopp, det kan handla om vem som är bäst taktiskt, säger Mats Ainegren.
Spelreglerna kan ändras
Ett exempel är Niklas Jonssons silvermedalj på 5-milen i Nagano -98, där storfavoriten Björn Dählie tog guld. Dählie startade 30 sekunder bakom svensken, som snart var ikappåkt men tog rygg på norrmannen och låg i dennes kölvatten i flera mil.
Norrmannen fick därmed ta merparten av luftmotståndet medan svensken kunde åka lika fort men med mindre energiförbrukning. På de sista kilometerna gick svensken förbi och drog ifrån. Det räckte ändå inte till en guldmedalj, men det kan det göra för åkare i framtiden med liknande taktik.
– Åker man smart kan man placera sig före andra åkare, kanske till och med vinna loppet mot de som brukar vara starkare. Så är det, säger Mats Ainegren.
Vilken typ av lopp det handlar om, till exempel masstart eller individuell start som går i ett eller flera varv, hur man startar i förhållande till andra åkare och hur banan är kuperad, har stor påverkan på hur mycket man kan använda sig av drafting.
Inte samma effekt i uppför
Är det många och långa uppförsbackar så har draftingen inte samma effekt som i lättåkta partier eftersom hastigheten går ned och största delen av det totala motståndet som skidåkaren jobbar mot utgörs av tyngdkraften. Man sparar inte heller så mycket energi att ligga bakom i branta utförsbackar, däremot kan man tjäna hastighet, tid och placeringar genom att ta sig förbi andra framförvarande åkare som klyver vinden.
Om det snöar eller inte kan också påverka friktionen, farten och luftmotståndets inverkan på prestationen. Det handlar hela tiden om att göra rätt val och lägga upp en bra taktik efter dagens förutsättningar.
Mätningar av framåtdrivande kraft i stavarna, energiomsättning samt den bromsande kraften från rullmotståndet och fartvinden.
Jämfört med cykling är skidåkning en individuell sport. I cykling tävlar man ofta i lag och hjälps åt att hålla hög hastighet samtidigt som åkarna turas om att ligga i längst fram och ta det tunga luftmotståndet. Hela laget färdas i en mycket högre hastighet än de har kapacitet till individuellt. Att man åker på liknande sätt inom skidåkningen är faktiskt inte alls omöjligt.
– Det är svårare inom skidsporten att åka så, men man kan ju alltid försöka. Däremot kan man inte vara säker på att andra skidåkare inte tränger sig in i klungan och sparar energi genom att ligga där.
Mats Ainegren är säker på att resultaten från studien vid Sports Tech Research Centre kommer leda till ett mer taktiskt upplägg kring aktuella tävlingar framöver. Just nu skrivs det på två vetenskapliga publikationer där målet är att båda ska vara publicerade senast i slutet av 2018.
Redan nu finns funderingar på ytterligare studier. Nu har forskarna studerat effekten av drafting när man kör klassisk stil. Men vad händer om man kör fristil? Hur påverkas skidskyttar som bär på vapen? Och dessutom, hur bör man agera när man åker framför de andra – kan man på något sätt ändra sin åkteknik så man kan minska fördelen de bakomliggande får? Om man till exempel får Northug i ryggen?
– Vi är långt ifrån färdiga här, konstaterar Mats Ainegren.
Det är en forskargrupp under ledning av Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi, som studerat hur tumörutveckling påverkas av det som kallas långa ickekodande RNA-molekyler. De klassades tidigare som skräp-DNA men har visat sig kunna reglera bland annat celldelning.
Underlaget har varit omfattande. Forskarna har studerat 16 olika cancertyper i totalt 6 419 fasta tumörer, med 701 normala vävnadsprover som kontroller. Siktet har varit inställt på att hitta RNA-molekyler som är aktiva i den fas av celldelningen då det genetiska materialet kopieras.
Bred analys
Med hjälp av en egenutvecklad teknisk modell och modern RNA-sekvensering har forskarna identifierat 570 RNA-molekyler med olika uttryck beroende på cancerform, och 633 nya oberoende biomarkörer som kan användas för att prognosticera och behandla 14 cancertyper. Resultaten väntas få betydelse för cancerforskare på många håll i världen.
– Det finns en stark koppling mellan celldelningscykler och cancer, och vi använder den som bas för att identifiera de viktiga långa ickekodande RNA-molekyler som spelar en avgörande roll vid cancertillväxt. Det som händer är att cancern delar sig okontrollerat och att vissa RNA-molekyler då är mer uttryckta och bidrar mer till celldelningen, säger Chandrasekhar Kanduri.
– Kopplingen är känd men det är ingen som har gjort en så bred analys tidigare, eller tittat så specifikt på RNA-cellerna, fortsätter han.
Halverade tumörer
Försöken på möss med lungcancer var ett sätt att påvisa att metoden fungerar. Försöksdjuren fick två injektioner i veckan med en substans (antisense oligonucleotides, LNA-ASO) som genetiskt blockerade funktionen hos den aktuella RNA-molekylen. Cancertillväxten upphörde och på femton dygn var tumörerna nästan halverade.
– Vi har identifierat en metod, optimerat den i labbmiljö och identifierat RNA-molekyler som är delaktiga i den okontrollerade celldelningen. Genom att sikta in sig på dem har vi reducerat cancertillväxten. Utöver det kan molekylerna också användas för att prognostisera sjukdomen, säger Chandrasekhar Kanduri.
– Vi föreslår att man ska använda den här RNA-baserade metoden vid lungcancer, där överlevnaden efter fem år bara är 18 procent i dag, fortsätter han. Vi behöver göra fler studier för att se om det finns potential för att genomföra kliniska studier på patienter, men vi tror på RNA-baserad behandling i framtiden.
Kontakt:
Chandrasekahr Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi, vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kanduri.chandrasekhar@gu.se, 073-960 04 50 (engelskspråkig)
För att skogsavfall ska kunna konkurrera med fossila bränslen inom petrokemisk industri krävs bland annat att tjärbildningen minskar i den process som omvandlar skogavfall till nya produkter.
En ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet innehåller nya mätningar från både Chalmers kraftcentral och Göteborgs Energis unika metangasanläggning, GoBiGas.
– Kombinationen av försök i en storskalig forskningsanläggning och en kommersiell anläggning har varit värdefull för utvecklingen av mätmetoderna men även för att tolka mätdata och observationer, säger avhandlingens författare Dan Gall, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
En förnybar energikälla som använts i tiotusentals år
Biomassa är en förnybar energikälla som kan bestå av allt från energigrödor till restprodukter och avfall från jord- och skogsbruk. Biomassa är materia som ingår i levande organismer och har använts som bränsle i tiotusentals år.
Under de senaste decennierna har utvecklingen av nya användningsområden tagit stora kliv framåt. Idag kan biomassa användas som bränsle för utvinning av energiinnehållet och vid pappersproduktion.
Biomassan bryts ner och omvandlas
För att omvandla skogsavfall till fordonsbränslen eller kolbaserade material behöver biomassan brytas ner till mindre komponenter, för att sedan sättas ihop till de önskade molekylerna.
– Tekniken finns tillgänglig idag, men den behöver vidareutvecklas för att vara konkurrenskraftig, säger Dan Gall.
En av teknikerna som nu utvecklas är baserad på förgasning av biomassa vid hög temperatur med hjälp av en så kallad fluidiserad bädd.
– När biomassa upphettas och bryts ner bildas stora mängder tjära. I pågående forskning försöker vi därför minska tjärbildningen genom att använda tillsatser av ämnen med katalytiska egenskaper. Ett exempel är alkalimetallföreningar, som finns naturligt i biomassa, och som har en positiv effekt på nedbrytningen av tjära.
Mätutrustningen har anpassats
Samtidigt kan alkalimetallföreningar skada processutrustningen. Det är därför viktigt att forskarna kan kontrollera flödet av alkalimetaller, så att de kan göra mest nytta i processen.
– Atmosfärsvetenskap på Göteborgs universitet är världsledande på alkalimetallmätningar och utrustningen har nu anpassats för att kunna mäta under de extrema förhållanden som råder i en förgasningsreaktor.
Dan Gall vid Chalmers kraftcentral under första försöken med alkalimätningar på processgasen från förgasning av biomassa. Bild: Mohit Pushp
De nya mätmetoderna gör det möjligt att följa flödet av alkalimetaller i processen och samtidigt kunna se hur det påverkas av olika tillsatser, som svavel och olika mineraler.
– Sverige består av mycket skog, en resurs som bör utnyttjas bättre i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Dan Gall.
Kontakt:
Dan Gall, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, dan.gall@gu.se, 031-786 90 74, 0766-22 90 74
Som enda svenska universitet deltar Luleå tekniska universitet i det prestigefulla EU-finansierade forskningsprojektet BioRECO2VER, som sker i nära samarbete med processindustrier i Europa. Syftet är att med hjälp av storskaliga och miljövänliga metoder minska koldioxidutsläpp från industrier.
Internationell forskning för att minska koldioxidutsläpp
Projektet BioRECO2VER är ett Horizon 2020-projekt med 13 deltagande parter från forsknings- och teknikorganisationer, universitet och industriföretag i Spanien, Italien, Polen, Tyskland, Nederländerna och Sverige. Syftet är att med hjälp av storskaliga och miljövänliga metoder minska koldioxidutsläpp från industrier. BioRECO2VER är det största pågående forskningsprojektet i Europa inom detta område. Luleå tekniska universitet är enda svenska universitet som deltar.
Budgeten för Luleåforskarna är sex miljoner kronor under fyra år. Forskningssamarbetet koordineras från belgiska forskningsinstitutet VITO.
– Vår uppgift på Luleå tekniska universitet är att visa att vi – med hjälp av miljövänlig teknik som vi utvecklar – kan fånga in och avskilja koldioxid ur rökgaserna med biokemiska metoder. Sedan ska andra forskare i Europa omvandla koldioxiden och visa att det fungerar även på storskalig nivå, säger Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik.
Skickar rökgas till Luleå
Inom kort kommer gasflaskor med komprimerad koldioxidhaltig rökgas från två cementindustrier, Orlen i Polen och Cementos Portland Valderrivas i Spanien, att anlända till Luleå tekniska universitet.
– Det är väldigt viktigt för oss forskare att samarbeta direkt med stora ledande industrier i Europa, säger Ulrika Rova.
Hon och hennes forskarkollegor Paul Christakopoulos och Magnus Sjöblom har utvecklat en tillämpbar teknik för avskiljning av koldioxid från rökgaser med hjälp av effektiva enzymer som ger hög infångningsförmåga och har hög stabilitet i extrema miljöer, som just rökgaser. Nu vill forskarna optimera tekniken genom att utveckla nya, tåligare enzymer för processindustrin.
– Det här är nya innovativa metoder med hög potential att kunna tillämpas inom ett område som är en global angelägenhet, säger Ulrika Rova.
Målet med BioRECO2VER är att visa att det är storskaligt, tekniskt och ekonomiskt möjligt att fånga in koldioxid direkt från industrin, för att sedan med industriell bioteknik omvandla koldioxiden till baskemikalier med breda användningsområden, som isobuten och laktat.
Ytterligare två projekt
Parallellt med BioRECO2VER utvecklar Luleåforskarna, i samarbete med Umeå universitet, tekniken ytterligare i ett projekt finansierat av Energimyndigheten.
I ett tredje projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, arbetar forskargruppen inom biokemisk processteknik för att utveckla innovativa metoder för att med hjälp av mikroorganismer selektivt omvandla koldioxid och förnybar el till etanol.
– En attraktiv form av energilagring är flytande bränsle med en hög energidensitet som effektivt kan transporteras, säger Ulrika Rova.
Kontakt:
Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet, ulrika.rova@ltu.se, 0920-49 13 15
Magnus Sjöblom, forskare i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet, magnus.sjoblom@ltu.se, 0920-49 10 12
– Vi såg att effekterna av den globala uppvärmningens påverkan på de stora däggdjuren i Nordamerika inte kan uppskattas fullt ut om vi inte också tar hänsyn till den mänskliga aktivitet som påverkat arterna, säger Sören Faurby vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskarkollegan Miguel Araújo vid Nationalmuseet för naturvetenskap i Madrid, har han undersökt hur olika arter av däggdjur i Nordamerika historiskt sett har påverkats av människan.
– För att förstå nuvarande och framtida fördelningar av djurstammarna måste vi undersöka det förflutna, säger forskaren Miguel Araújo.
Väl dokumenterade djurarter Att studera de större däggdjuren på den nordamerikanska kontinenten är idealiskt, enligt forskarna, eftersom arternas utbredning och spridning är väl dokumenterade.
Till exempel var gråvargen (Canis lupus) en gång utbredd i varmare områden i Nordamerika. Men vargen har idag dragit sig undan från många platser på grund av konkurrens från människan.
– Vi måste uppmärksamma att artens nuvarande utbredning bestäms av både klimat och mänskliga aktiviteter och att vi måste införliva den historiska utbredningen i bedömningen för att förstå artens faktiska klimattolerans, säger Sören Faurby.
Djurarter har trängts tillbaka
Även om information om djurarters utbredning genom historien inte finns dokumenterade lika bra på andra håll som i Nordamerika tror forskarna att processen, med arters minskade utbredning på grund av människans påverkan, kan följa ett likartat mönster.
– Det gäller till exempel för arter som förekommer på flera kontinenter, som vargar eller brunbjörnar, som både finns i både Nordamerika och Europa, säger Sören Faurby.
I Nordamerika fanns förr brunbjörnar i hela Kalifornien och i norra Mexiko, men nu är de undanträngda längre norrut med början i Yellowstone närmare den kanadensiska gränsen.
Brunbjörnen var även mycket mer utbredd i Europa förr.
– En långsam tillbakagång började för flera tusen år sedan när brunbjörnen försvann från Danmark, som saknar de bergskedjor eller stora skogar de europeiska björnarna nu lever i, säger Sören Faurby.
Påverkan från många håll
Forskarna påpekar samtidigt att man inte får övergeneralisera resultaten.
– Vår studie lyfter fram att de centrala effekterna av global uppvärmning, det vill säga ökad temperatur och potentiellt ändrad nederbörd, överskattas när man ska uppskatta djurarters framtida utbredning, men vi betonar att flera andra faktorer inte ingår i modellerna, säger Sören Faurby.
Förekomst och fortbestånd av olika däggdjursarter verka bero på många olika saker, som till exempel växelverkan mellan klimatförändringar, förändring av arealanvändningen och fragmentering av livsmiljöer.
– Det kan också vara spridning av sjukdomar och invasiva arter, som i allmänhet inte redovisas i prognoser för framtida globala förändring av biologisk mångfald, säger Miguel Araújo.
Kontakt:
Sören Faurby, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, soren.faurby@bioenv.gu.se, 073-642 24 82
– Det visade sig att det fanns ett stabilt samband mellan hur starkt människor äcklades av lukterna, och deras vilja att ha en stark diktatorliknande ledare som kan trycka ner omvälvande samhällsrörelser, och säkerställa att olika grupper hålls på sin plats, säger Jonas Olofsson, forskare inom dofter och psykologi på Stockholms universitet.
– Ett samhälle som minskar kontakten mellan olika personer, minskar åtminstone i teorin risken att bli sjuk,
Äckel handlar om överlevnad
Äckel är en grundläggande känsla som har med överlevnad att göra. När man äcklas rynkar man på näsan och drar ihop ögonen, man minimerar sinnesintrycken från omvärlden helt enkelt. I grunden är äckelkänslorna ett skydd mot sådant som är farligt och smittsamt, och som vi ska hålla oss borta från.
Forskarna hade en teori om att det skulle kunna finnas ett samband mellan känslor av äckel och hur man vill att samhället ska vara strukturerat, och att det skulle kunna vara så att personer med en stark instinkt att ta avstånd från obehagliga lukter också ville ha ett samhälle där människor hålls åtskilda.
– Man har sett tidigare att det finns ett samband mellan äckelkänslighet och politiska attityder, till exempel att konservativa personer är mer lättäcklade, säger Jonas Olofsson.
Forskarna utvecklade en skala där försökspersoner fick skatta hur mycket de äcklades av starka kroppslukter, både hos sig själva och hos andra. Skalan användes i stora enkätundersökningar som utfördes online i olika länder, tillsammans med frågor om ideologisk åskådning, och i USA, frågor om hur man tänkte rösta i presidentvalet 2016.
Lätt-äcklade röstade på Trump
– Det visade sig att de som var äcklade av lukter var mer benägna att rösta på Donald Trump än de som inte var så lättäcklade. Det tyckte vi var intressant, därför att Donald Trump pratar ofta om att han är äcklad av olika personer.
Han tycker att kvinnor är äckliga och att invandrare sprider sjukdomar och pratar ofta om det i sin retorik. Det passade ihop med vår hypotes att hans väljare skulle vara mer äcklade själva, säger Jonas Olofsson, forskare inom dofter och psykologi på Stockholms universitet och är en av författarna till studien.
Resultatet av studien skulle kunna tolkas som att auktoritära politiska åsikter är medfödda och svåra att ändra på. Jonas Olofsson tror att även om de är djupt rotade så går de att förändra.
– Forskningen har visat att det går att ändra på det, så om man väl skapar kontakt mellan olika grupper så kan de som är auktoritära ändra på sig, så det är inget som är hugget i sten. Tvärtom kan det uppdateras när vi lär oss nya saker.
Oavsett om det gäller din hund, katt eller bebis är tilldelningen av ett namn lättare sagt än gjort. Och det är inte så konstigt. Valet av namn är en socialt laddad fråga med stark kulturell betingning.
2011 undersökte Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska språk vid högskolan i Halmstad, hur 600 nyblivna föräldrar resonerade kring barnets namn och hon kom fram till att det är ett ytterst komplicerat förlopp.
– Namnvalet är en invecklad process och det är många aspekter som ska kokas ner i ett enda namn. Framträdande funderingar var om namnet skulle vara vanligt eller ovanligt, svenskt eller internationellt, gammalt eller modernt, att det skulle ge positiva associationer och att det inte skulle kunna ge upphov till öknamn, säger hon.
I avhandlingen utgick hon från mamman och tittade dels på åldern, dels på utbildningsnivån. Resultaten visade att mammor under 30 år med ingen eller kort universitetsutbildning tenderade att vara mer kreativa i sina namnval medan det motsatta gällde för mammor över 30 år som hade en längre utbildning.
För vissa föräldrar är det viktigt att ge barnet ett internationellt gångbart namn, för att underlätta vid en framtida internationell karriär. Föräldrars förväntningar avgör mycket vid namngivning, enligt namnforskningen.
– Dessa mammor valde ofta äldre namn och namn som redan förekom i släkten. Det var också fler av de välutbildade mammorna som ville ha internationellt gångbara namn, något som inte alls var viktigt i den andra gruppen.
Föräldrarnas namnval berättar också om deras sociala ställningstagande och ger en bild av vad föräldrarna har för förhoppningar och förväntningar på barnet.
– För några är det viktigt att barnet har ett namn som fungerar internationellt eftersom de hoppas att barnet ska göra internationell karriär, för andra är det viktigt att namnet sticker ut om barnet skulle få för sig att bli artist eller författare. Det handlar om föräldrarnas värderingar, om de anser att det till exempel är viktigt att sticka ut, visa nationalitet eller släkttillhörighet.
Självuppfyllande profetia
Föräldrarnas förväntningar på barnet, som alltså speglas i namnvalet, kan enligt Emilia Aldrin bli en självuppfyllande profetia. Namnvalet lägger grunden till barnets identitet eftersom omgivningen drar slutsatser om personen utifrån namnet.
– Det finns inte ett automatiskt samband mellan namn och till exempel yrke, men samtidigt påverkas vi av namnet eftersom vi blir bemötta utifrån det, säger Emilia Aldrin.
Och de flesta verkar faktiskt vara nöjda med sina namn och vad som associeras till det. Enligt en enkät som Emilia Aldrin skickade ut till 181 vuxna år 2013/2014 uppgav en majoritet att namnet var en viktig del av deras identitet.
– Framförallt var det de som hade ett ovanligt namn som uppgav att namnet säger något om vilka de är. Kanske är det för att ovanliga namn uppmuntrar till reflektion, vilket inte vanliga namn gör, och det bidrar till en positiv särskiljning.
Alice och William var populärast bland nyfödda i Sverige, enligt SCB:s namnstatistik för 2017. Men ett ovanligt namn, kan bidra till positiv särskiljning, menar namnforskare. Något att tänka på kanske, för föräldrar som är strategiska i sitt namnval.
Förutom identitet verkar namnet även kunna påverka vår framtida inkomst. År 2013 undersökte brittiska och franska forskare kopplingen mellan namn och status och kom fram till att tyskar med nobelt klingande namn så som Kaiser (kejsare) och König (kung) tenderade att ha högre positioner än tyskar med namn som Koch (kock) eller Bauer (bonde).
Forskarna menar att detta kan bero på associativt resonemang, en psykologisk term som beskriver ett tänkande där folk automatiskt kopplar känslor och tidigare kunskap med ord och fraser.
Könsneutralt bra för karriären
I en amerikansk studie från 2011 kom forskare även fram till att personer med namn som är lätta att uttala ofta befinner sig högre upp på samhällsstegen än personer med svåruttalade namn. Tidigare hade forskare vid New York University även kommit fram till att företag med enkla namn tenderar att göra bättre ifrån sig på börsen.
Trots att Sverige är förhållandevis jämställt tror Linnea Gustafsson, docent i nordiska språk vid högskolan i Halmstad, att kvinnor som har könsneutrala namn kan ha lättare att slå sig in på manligt dominerade arbetsplatser än kvinnor med typiskt feminina namn.
– Det kan vara en fördel att ha ett könsneutralt eller manligt klingande namn. I Sverige har vi inte så många sådana namn, men amerikansk forskning visar att kvinnor som tas för män upplever en fördel på arbetsmarknaden, säger hon.
Hennes teori bekräftas av en amerikansk studie som visade att kvinnor med namn som Leslie, Jan och Cameron hade mer framgångsrika juristkarriärer.
Arabiska namn slår inte
I sin forskning har Linnea Gustafsson bland annat tittat på inflödet av nya förnamn på 1800-talet. På grund av den stora befolkningsökningen i Sverige under 1800-talet fanns det ett behov att utöka den rådande namnkatalogen.
– På 1700-talet hette alla samma sak, typ Anders och Katarina, men i och med att vi blev fler började man låna in namn från böcker och sånger, säger hon.
Ett sådant exempel är Ossian och Selma som blev populära tack vare diktverket Ossians sånger från 1760-talet.
– Man hämtade även inspiration från almanackan som dock innehöll lite en aningen mer ovanliga namn än idag. Till exempel fattade man tycke för namn som Primus, Titus, Hilarius, Hygenus och Cletus. Man lånade även namn från andra kulturer och länder.
Men om det på 1800-talet var de högre samhällsskikten som var först med att anamma nya namn så är det, enligt Emilia Aldrins forskning, alltså det motsatta idag.
En fråga som Linnea Gustafsson gärna skulle vilja titta närmare på i framtiden är hur andra generationens invandrare, det vill säga barn till immigranter, namnger sina barn och om dessa namn kommer att vinna popularitet hos den ”svenska” populationen. Svårt att avgöra menar Linnea Gustafsson som kan se olika scenarier framför sig.
– Delvis kan dessa namn ha en struktur som inte liknar våra namn. Vissa arabiska namn, till exempel kvinnonamn verkar vi dock ha lättare att acceptera eftersom de är strukturellt lika svenska namn. Vi är dessutom mer konservativa när det gäller pojknamn.
Alice och William populärast bland nyfödda i Sverige
Alice är det vanligaste flicknamnet för andra året i rad. William är återigen det vanligaste namnet för pojkar efter ett år på tredje plats. Maryam och Matteo är de namn som ökat mest under 2017, enligt SCB:s namnstatistik för 2017. På flickornas topp 100 kom det in sju nya namn; Maryam, Hedvig, Mira, Zoey, Idun, Melina och Noomi. De nya namnen på pojkarnas topp 100 var Levi, Vide och Neo. Tio-i-topp 2017 (antal barn döpta till namnet):
Alice (888) och William (941)
Alicia (675) och Oscar (896)
Olivia (634) och Liam (823)
Ella (607) och Lucas (793)
Ebba (594) och Oliver (765)
Lilly (577) och Alexander (701)
Astrid (572) och Elias (681)
Saga (569) och Hugo (670)
Freja (568) och Noah (654)
Wilma (556) och Adam (613)
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Petronella Bjurling-Sjöberg, intensivvårdssjuksköterska och patientsäkerhetssamordnare i Södermanlands län, visar i sin avhandling vad som krävs för en ökad och mer effektiv användning av de standardiserade vårdplanerna.
– Standardiserade vårdplaner kan öka vårdkvalitén och patientsäkerheten men implementeringen är resurskrävande. Därför behövs stöd och samarbete. Dessutom måste traditionella hierarkiska strukturer överbryggas så vi kan få till ett sant personcentrerat förhållningssätt och interprofessionellt samarbete.
Standardiserade vårdplaner kan underlätta teamarbete och tillämpning av senaste kunskap, så kallad evidensbaserad praktik., menar Petronella Bjurling-Sjöberkunskap som i sin forskning vill skapa förståelse kring vårdplaner och teamarbete inom svensk sjukvård.
Så här gjorde forskaren:
Samtliga svenska intensivvårdsavdelningar deltog i en kartläggning av standardiserade vårdplaner samt faktorer som påverkade utveckling och införande (implementeringen). Dessutom deltog en intensivvårdsavdelning i ett aktionsforskningsprojekt där teamarbetet samt implementering av en standardiserad vårdplan studerades under en femårsperiod. Data samlades från personal och chefer via frågeformulär, olika intervjuer och dagböcker samt från patientjournaler.
Studierna visade att totalt en femtedel av intensivvårdsavdelningarna använde standardiserade vårdplaner men kvalitén varierande, med ibland bristande interprofessionell inriktning, kunskapsunderlag och uppdatering.
Implementeringen var en process riktad mot att skapa ett användbart verktyg, förstå nyttan och skapa nya vanor, vilket krävde entusiasm, resurser och tid. Teamarbetet handlade om att balansera ett sammanvävt ansvar och graden av samarbete berodde på omständigheterna men också på enskilda individer.
En standardiserad vårdplan upplevdes förtydliga olika personalkategoriers roller, öka kunskapen samt förbättra effektiviteten och kontinuiteten.
Behövs stöd i implementeringsprocessen
Avhandlingen visar dock att det är en utmaning att uppnå evidensbaserad praktik och interprofessionellt samarbete. Trots framsteg finns fortfarande stor förbättringspotential. För ökad användning av standardiserade vårdplaner behöver lokala initiativ stödjas och tillräckliga resurser avsättas för utveckling, införande och kontinuerlig uppdatering. Vidare behövs nationellt samarbete, funktionella journalsystem och professionellt stöd i implementeringsprocessen.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige, varje år dör nära tvåtusen patienter av sjukdomen. De dödliga fallen är nästan uteslutande en följd av att tumörer i bröstet spridit sig till andra organ som skelett, hjärna och lever.
Metastaser i armhålans lymfkörtlar är en viktig riskfaktor för att bröstcancern kommer att sprida sig till andra organ. Något som tidigare inte varit känt är om dessa metastaser är ansvariga för att sprida cancer vidare till andra organ och inte heller vilka vägar cancercellerna tar.
Ingen vidare spridning av metastaser i lymfkörtlarna I den aktuella studien undersökte forskarna DNA i cancervävnad från 20 patienter med brösttumörer och metastaser i både armhåla och andra organ. Med så kallad next-generation sequencing kunde de kartlägga släktskapet mellan cancercellerna i bröstet och de som fanns i metastaser i andra organ. På så vis kunde de visa cancerns spridningsvägar.
Studien visade att tumörceller sprids från brösttumören till armhålans lymfkörtlar och till andra organ som skelett och hjärna. Ofta sprider sig sedan metastaser vidare från det första organet till andra organ i nästa steg.
– Vårt viktigaste fynd var dock att metastaserna i lymfkörtlarna i armhålan inte verkar sprida sig vidare till andra organ, så även om dessa metastaser kan visa hur aggressiv cancern är, är det inte de som orsakar spridningen, säger Johan Hartman, docent vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
Tidig explosion av cancerceller De fann också att det i vissa fall rör sig om en tidig explosion av cancerceller från brösttumören, som ger upphov till metastaser i flera olika organ på en gång. Forskarna visade också att olika regioner i brösttumörerna gav upphov till metastaser i specifika organ i kroppen.
Tillsammans kan fynden hjälpa läkare att fatta kliniska beslut om när, var och hur många vävnadsprov som bör tas för att förstå hur allvarlig sjukdomen är, och anpassa behandlingen på bästa sätt.
– Resultaten bekräftar också tidigare forskning som visar att cancerbehandlingen behöver individanpassas. Vi hoppas att det här leder till förbättrad behandling av metastatisk cancer i framtiden, säger Johan Hartman.
Studien leddes av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med forskare från KTH/SciLifeLab och Helsingfors universitet.
– Men det är möjligt att man bör ha olika gränsvärden eftersom olika livsstilar kan innebära olika bakgrundsnivåer.
Forskare vid Umeå Universitet har alltså undersökt om livsstil kan speglas i nivåerna av 160 olika proteiner i blod. Studien baseras av blodprover och livsstilsdata från Västerbottens hälsoundersökningar.
En enda droppe blod kan avslöja en hel del
Det är numera möjligt att mäta nivåerna av hundratals proteiner i mindre än en droppe blod. Förhoppningen är att ett eller flera av de proteiner som ingick i studien i framtiden ska kunna användas för att upptäcka och förutse sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdomar eller cancer.
Man vet sedan tidigare att tobaksvanor, fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion påverkar hälsan, och troligen också proteinsammansättningen i blod. Men sambanden däremellan är till stor del okända.
– Proteinmarkörer är ett spännande verktyg för diagnostik och tidig upptäckt av sjukdomar, men nivåer av olika proteiner kan bero på många olika faktorer. Det är därför vi kartlägger sådan ”normal” variation i proteinnivåer i vår studie, säger Robin Myte.
Så gjorde forskarna
Från var och en av de 138 deltagare i studien analyserades två blodprover tagna med tio års mellanrum. Ett flertal proteiner var kopplade till olika livsstilsbeteenden. Det starkaste fyndet var upptäckten att snusare hade betydligt högre nivåer av proteinet cornulin jämfört med icke-snusare.
Cornulin är ett protein som produceras i bland annat mun och svalg av celler som är utsatta för yttre stress. Det nya sambandet mellan snusning och cornulinnivåer var helt oberoende av ifall deltagarna var rökare.
Sambandet kunde dessutom bekräftas i ett annat provmaterial genom ett samarbete med forskare från Uppsala Universitet, vilket ökar pålitligheten för fyndet. Däremot är det fortfarande oklart om de höga cornulinnivåerna hos snusare är kopplade till deras sjukdomsrisk.
Kontakt:
Robin Myte, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, robin.myte@umu.se, 073-854 06 32
Elefanten – det största landlevande däggdjuret – började gå på jordens yta för 5-10 miljoner år sedan i Afrika. Idag finns det mindre än 500 000 levande elefanter kvar vilket gör denna grupp av djur till skyddade arter, särskilt i Afrika där handeln med elfenben fortsätter att hota dem.
Den krympande elefantpopulationen utgör därmed en “isolerad gren” i utvecklingen, med bara tre levande arter: den asiatiska elefanten, den afrikanska savannelefanten och den afrikanska skogselefanten.
Elefanterna starkt hotade av tjuvskytte
Ungefär 50 000 elefanter dödas varje år av tjuvskyttar, vilket hotar många populationer. Mastodonter och mammutar, som var nära släktingar, är försvunna. Kunskap om elefantens genetiska arv kan spela en värdefull roll i framtida bevarandearbete för att förhindra att dessa djur utrotas.
Ett internationellt konsortium har, under ledning av seniora forskare från Broad Institute of MIT and Harvard, Harvard Medical School, Uppsala universitet, Universitetet i Potsdam och McMaster University, nyttjat avancerad sekvenseringsteknologi för att utforska arvsmassorna för både levande och utdöda elefantarter.
Forskningsstudien har resulterat i omfattande genomporträtt för nu levande elefantarter samt för mammutar, utdöda elefanter med raka betar och den amerikanska mastodonten, en utdöd släkting till elefantfamiljen.
Kartläggningen visar att genflödet (genetisk blandning) mellan elefantarter var vanligt i deras historia, i motsats till tidigare studier, som presenterade deras släktskap som enkla träd.
Illustration av ulliga mammutar.
Båda arterna behöver skydd
– Under årens lopp har det funnits en debatt om huruvida afrikansk savann- och djungel-elefanter är två olika arter, säger Kerstin Lindblad-Toh, verksam vid Broad Institute och professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet.
Våra data visar att dessa två arter varit isolerade i långa tidsperioder, och därför bör bevaras båda två.
Artikeln bekräftar att afrikansk savannelefant resp skogselefant är två olika arter, och utgör därmed ett argument för att skydda bägge arterna.
Forskarna tog fram genomen för alla nu levande elefantarter och ett högkvalitativt genom för en utdöd 120 000 år gammal elefant med raka betar, samt genererade gemensamma genomdata från flera forntida mastodont- och mammutgenom.
– Den kombinerade analysen av gemensamma genomdata från alla dessa forntida elefanter och mastodonter har gett kunskap om elefantpopulationens historia, och avslöjat en komplexitet som vi förut var helt omedvetna om, säger Kerstin Lindblad-Toh.
Genblandning som förbryllar
De utrotade elefanterna med raka betar har traditionellt samgrupperats med dagens asiatiska elefant beroende på morfologiska likheter i skallar och tänder. Emellertid visade en artikel publicerad i fjol av en grupp ledd av Michael Hofreiter att elefanter med raka betar i genomsnitt var närmare släkt med afrikansk skogselefant än med asiatisk elefant.
– Vi förbryllades av skillnaden mellan morfologiska och genetiska resultat, men våra analyser visar att anorna för elefant med raka betar var mycket komplexa, och inkluderade tre olika komponenter, sade Eleftheria Palkopoulou, artikelns förstaförfattare.
Artikeln avslöjar att den utdöda elefanten härstammar från en blandning av forntida afrikansk elefant, ullig mammut och dagens skogselefant.
– Resultaten var extremt förvånande, säger Eleftheria Palkopoulou.
– Elefantpopulationens släktskap kunde inte förklaras av enkla uppdelningar som gav ledtrådar för att förstå utvecklingen av dessa ikoniska arter.
I själva verket avslöjade hennes analys flera fall av korsningar mellan olika forntida arter, vilket betonar att blandning mellan divergerande arter är ett fundamentalt kännetecken i elefantens utveckling, och det väcker frågan om hur utbredd större blandningar är hos andra artgrupper.
Birgitta Ander som forskar på Hälsohögskolan, Jönköping University, har en bakgrund som socionom. Under många år jobbade hon på fältet och sökte upp ungdomarna på de platser, mestadels utomhus, där man drack och festade. Inför sin doktorsavhandling besökte hon de här platserna igen.
– Många av platserna användes inte alls längre. Och de som fortfarande användes samlade färre ungdomar än tidigare, berättar Birgitta Ander.
Sociala medier har minskat supandet
– En av anledningarna är förmodligen att berusningsdrickandet bland ungdomar i högstadiet och gymnasiet har minskat och i dag är på de lägsta nivåerna sedan 1970-talet. Jag tror också att användandet av sociala medier kan ha bidragit till minskningen.
– Tidigare var man beroende av att besöka en plats för att få vara del av ett socialt sammanhang. En plats där det också kunde förekomma alkohol. I dag har det digitala rummet till viss del ersatt den fysiska platsen.
Samtal med före detta kollegor, både lokalt och nationellt, visade att mönstret var detsamma på många orter, vilket väckte hennes nyfikenhet.
Viktigt med kontroll över ruset
– Det som förvånade mig, var hur viktigt det var att sträva efter kontroll över berusningen. Ungdomarna talade mycket om festens och berusningens betydelse som kontrast till vardagen. För dem innebar festen oftast att träffas och ha kul. Att ha kontroll över berusningen och festen var viktigt, till exempel vem man drack med och hur mycket.
– Det här är ungdomar som dricker rejält, men de upplever det som pinsamt och stigmatiserande att bli så fulla att de tappar kontrollen, förklarar Birgitta Ander.
Behovet av kontroll och ökad säkerhet är två av anledningarna till att tonåringarnas berusningsdrickande har flyttats från platser utomhus in i hemmen.
Vanligast vara full hemma
Enkätmaterialet från LoRDIA visade det var vanligast att berusa sig tillsammans med kamrater i samma ålder och att den vanligaste platsen för berusning var i hemmen. Att berusa sig på olika utomhusplatser resulterade i fler negativa konsekvenser.
– En av studierna fann att både sociala och psykologiska faktorer associeras med tidig debut i substansbruk och faktorerna skiljer sig delvis åt mellan olika substanser. Tillgänglighet till substansen, ett småkriminellt beteende och förmodad föräldratillåtelse var viktiga faktorer för tidig debut i berusning.
Birgitta Anders avhandling i socialt arbete omfattar totalt fyra studier. Två kvalitativa studier som bland annat utgår från intervjuer med 23 ungdomar i åldrarna 16–18 år, boende i tre mindre kommuner i södra Sverige, samt två kvantitativa studier som bygger på material från forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence).
Vill du veta vilka av dina data som Facebook använder? Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit fram två appar som ska hjälpa privatpersoner att se vilken personlig data företag använder sig av. Forskarna vill nu ha allmänhetens hjälp med att vidareutveckla verktygen.
De två verktygen som nu ska testas, är framtagna inom ramen för projektet Privacy Flag. Syftet med Privacy Flag är att utveckla system och verktyg som underlättar för människor att bedöma applikationer och webbplatser utifrån ett integritetsperspektiv.
– Om du till exempel är inloggad på Facebook kan du via appen få veta vilka av dina data som Facebook använder, säger Ali Padyab, doktorand i informationssystem, och tillägger:
– Om du befinner dig på en webbsida och använder vår browser add-on kan du dels svara på frågor om sajten och därmed bidra till informationsinsamling, och dels läsa vad andra skrivit om sajten. Sajterna betygssätts sedan med avseende på integritetsperspektivet.
Uppmanar att använda verktygen För att kunna utveckla verktygen ytterligare behöver forskarna hjälp av allmänheten. Alla som är intresserade av att bidra till forskningen kan följa instruktionerna för appen samt en browser add-on.
– Vi behöver få in riktiga data för att kunna fortsätta utveckla verktygen, säger Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet.
När du som privatperson laddar ner appar eller signerar användaravtal för olika sociala medier, godkänner du ofta samtidigt att du delar en rad olika personuppgifter med företaget som tillhandahåller tjänsten. Det kan till exempel vara att du delar din kontaktbok, dina platstjänster eller dina bilder.
– Förutom att bidra till viktig forskning kommer du lära dig mer om nätintegritet och bli mer medveten om dess effekter. Från ett forskningsperspektiv vill vi dessutom säkerställa att så många åsikter som möjligt blir hörda, säger Ali Padyab.
Kontakt: Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet,anna.stahlbrost@ltu.se, 0920-49 20 91 Ali Padyab, doktorand i informationssystem vid Luleå tekniska universitet, ali.padyab@ltu.se, 0920-49 34 43
Privacy Flag är ett forskningsprojekt som finansieras av Europeiska kommissionen. Projektet tar avstamp i den nya allmänna dataskyddsförordningen, GDPR, som ska stärka skyddet för fysiska personer vid behandling av personuppgifter inom EU.
Forskarna i informationssystem vid Luleå tekniska universitet fokuserar framför allt på projektets användarengagemang, inte minst genom testbädden Botnia Living Lab.
Den aktuella studien visar att astmatiker har en lägre grad av DNA-metylering i vissa immunförsvarsceller jämfört med friska kontrollpersoner, framför allt i så kallade eosinofila celler som är centrala för den astmatiska inflammationen.
DNA-förändringarna som forskarna identifierade på 14 olika ställen i genomet hos barn med astma fanns dock inte från födseln, utan dessa är alltså förvärvade förändringar.
– Vi tror att fynden är en viktig pusselbit för att förstå sjukdomsmekanismerna, även om vi ännu inte kunnat visa att de epigenetiska förändringarna verkligen orsakar astma, säger Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Minskad DNA-metylering
– Våra resultat tyder på att den minskade DNA-metyleringen hos astmatiker leder till ökad aktivering av immunförsvarscellerna, vilket spelar en central roll vid utveckling av astma, säger Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Astma beror på att luftrören är kroniskt inflammerade och yttrar sig i svårigheter att andas. I Sverige är uppskattningsvis 800 000 personer drabbade av sjukdomen, varav cirka 50 000 har svår astma som ger stora problem i vardagen.
Orsaken till astma tycks vara en kombination mellan arv och en rad miljöfaktorer, men det finns fortfarande många kunskapsluckor att fylla.
– Detta är den hittills största epigenetiska astmastudien och vår förhoppning är att våra upptäckter ska leda till förbättrad diagnostik och behandling. Att påverka den epigenetiska regleringen skulle kunna bli en ny intressant behandlingsstrategi, säger Erik Melén.
Studien inkluderar över 5000 barn
I samarbete med bland annat universitetet i Groningen, Nederländerna, har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en omfattande kartläggning av vilka epigenetiska förändringar som kan kopplas till astma. Epigenetiken styr var och när olika gener är aktiva, och DNA-metylering är en av de vanligaste mekanismerna för att reglera detta.
Studien inkluderade över 5 000 barn från 10 europeiska kohorter, bland annat den svenska födelsekohorten BAMSE (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm och Epidemiologi) som leds av Erik Melén. Forskningen är resultatet av ett längre samarbete med europeiska forskare inom EU-programmet MeDALL (Mechanisms of the Development of Allergy).
Publikation:
DNA methylation in childhood asthma: an epigenome-wide meta-analysis
Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt sedan tidigare. Även att musklernas stamceller minskar i antal och aktivitet. Vad detta beror på har tidigare inte varit känt. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur många mutationer som samlas i musklernas stamceller (satellitcellerna).
– Det som är mest förvånande är att det finns så många mutationer. Vi ser hur en frisk 70-åring har samlat mer än 1000 mutationer i varje stamcell i muskeln och att mutationerna inte sker slumpmässigt utan att det finns vissa regioner som är mer skyddade, säger Maria Eriksson, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.
Cellskydd avtar med åldern
Mutationerna uppstår under den naturliga celldelningen och de regioner som är skyddade är de som är viktiga för cellens funktion eller överlevnad. Forskarna såg dock att detta skydd avtar med åldern.
– Vi kan visa att skyddet minskar ju äldre du blir vilket tyder på en nedsatt funktion hos cellens förmåga att själv reparera sitt DNA. Och det är något som vi skulle kunna påverka med framtida läkemedel, säger Maria Eriksson.
För att göra studien har forskarna dragit nytta av helt nya metoder. Studien är gjord på enstaka stamceller som odlats för att ge tillräckligt med DNA för att sekvensera hela genomet.
Träningsprogram för åldringar
– Vi har gjort det i muskelvävnad vilket är helt unikt. Vi ser också att det är ett väldigt litet överlapp av mutationer, trots att cellerna befinner sig intill varandra, vilket ger en extrem komplexitet i mutationsbördan, säger Irene Franco, postdok i Maria Erikssons forskningsgrupp.
Nu går forskarna vidare för att undersöka om träning kan påverka antalet ackumulerade mutationer. Är det så att träning i ung ålder rensar ut celler med många mutationer, eller innebär det att det skapas fler av dessa celler?
– Vi vill se om det är möjligt att själv påverka bördan av mutationer. Våra resultat kan komma till nytta för utveckling av träningsprogram särskilt anpassade för en åldrande befolkning, säger Maria Eriksson.
Studien: Somatic mutagenesis in satellite cells associates with human skeletal muscle aging. Irene Franco, Anna Johansson, Karl Olsson, Peter Vrtačnik, Pär Lundin, Hafdis T. Helgadottir, Malin Larsson, Gwladys Revêchon,Carla Bosia, Andrea Pagnani, Paolo Provero, Thomas Gustafsson, Helene Fischer, Maria Eriksson. Nature Communications
Kontakt: Maria Eriksson, professor, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Maria.Eriksson.2@ki.se, 070-827 89 69
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
