Våra celler behöver kunna reagera på förändringar i den omgivande miljön. En samordnad reaktion kräver ett välbalanserat system av signalvägar, som orkestreras av proteiner på cellytan, i cellväggen och inne i cellen. Även rumslig och tidsmässig samordning av cellulära processer styrs genom specifik fördelning av molekyler och organeller, till exempel tillväxt i nervceller och cellpolaritet.
Så är våra celler uppbyggda
Celler omges av ett cellmembran. Inuti finns en cellkärna där det genetiska materialet (DNA) lagras. Där finns också strukturer som kan betraktas som cellens inre organ, organeller, med egna funktioner Förutom cellkärna finns det till exempel ett cellskelett som bygger upp cellens form, mitokondrier som står för ämnesomsättningen och ribosomer som tillverkar nya proteiner. Mellan cellmembran och kärna finns cellvätska, cytoplasma, som mest består av vatten.
Enskilda proteiner kan ha olika funktioner beroende på var de befinner sig i cellen. Ett exempel är Rac1-proteinet som kontrollerar cellens skelett, innanför membranet. Men när Rac1 befinner sig vid cellkärnan styr den i stället cellkärnans struktur. Rac1-proteinets vandring genom cytoplasma, mellan cellmembran och cellkärna spelar en viktig roll i spridningen av en tumör i vävnaden. I nervceller spelar dubbelriktad transport längs cellskelettens mikrotubili en kritisk roll för subcellulär fördelning av organeller. OIbland blir det fel, något som är inblandat vid utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar. De komplexa rörelsemönstrena i en cell har hittills varit en stor utmaning för forskarna.
Nu har en forskargrupp vid Umeå universitet utvecklat en helt ny kemo-optogenetisk metod som kallas multi-directional aktivitetskontroll, MAC. Systemet möjliggör observation av cellulära mekanismer i realtid och under kontrollerade förhållanden.
I den aktuella studien använder forskargruppen ett så kallat dimeriseringssystem, (pdCID) aktiverat av ljusimpulser och kemiska signaler, för att styra positioneringen av organeller och proteiner på flera områden i en levande cell.
– Vi kombinerade två modulära system parallellt eller i konkurrens med varandra. Vi kunde därmed styra och studera aktiviteten hos proteiner eller organeller både kemiskt och genom fotoaktivering, förklarar Yaowen Wu, som har byggt upp sitt nya laboratorium vid Umeå universitet. Han rekryterats nyligen som professor till Kemiska institutionen och Umeå Centre for Microbial Research (UCMR), och är den som leder forskargruppen.
Tack vare den nya tekniken är det för första gången möjligt att studera störningar i de cellulära signaleringsvägarna, vilket inte går med traditionella genetiska forskningsansatser.
MAC-metoden skulle i framtiden kunna användas för att undertrycka eller blockera sjukdomstillstånd i cellen, för att kunna studera sjukdomar och för att utveckla och studera terapeutiska metoder, skriver forskarna i tidskriften Angewandte Chemie.
Kontakt:
Yaowen Wu, professor i biokemi, Kemiska institutionen, Umeå Centre for Microbial Research (UCMR), Umeå universitet, Yaowen.wu@umu.se, 090-786 55 31
Skörderoboten har utvecklats inom EU-projektet SWEEPER, av bland annat forskare vid Umeå universitet. Det är den första i sitt slag och visades upp för imponerade paprikaodlare i början av juli.
– Roboten använder Deep Learning för att hitta och undvika hinder såsom kvistar och stammar, och styr robotarmen med en kombination av rörelseplanering och bildanalys, säger Thomas Hellström, professor på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.
Deep Learning är ett begrepp inom artificiell intelligens, AI, och innebär att man använder väldigt komplexa neurala nätverk för att lära datorn att till exempel känna igen föremål i bilder.
– Idén till roboten kommer från ett tidigare EU-projekt CROPS, där vi la vi grunden för de tekniker som nu förfinats till en robot som verkligen klarar av uppgiften att skörda paprikor i växthusmiljö.
Varför skörda just paprika?
– Det råder stor brist på kunnig arbetskraft för att skörda både tomater, gurkor, och paprikor. Paprikor är speciellt svåra att skörda eftersom man måste skära av paprikan väldigt exakt för att inte skada frukten eller växten.
I det europeiska samarbetsprojektet har Umeå universitet haft ansvar för integration av all mjukvara och hårdvara. Umeåforskarna har också utvecklat den överordnade styrningen av robotens beteende och kameraguidad kontroll av robotens arm.
I stället för att styra armens gripverktyg till en given (x,y,z)-koordinat styrs armen så att paprikan centreras i bilden från en 3D-kamera som är monterad på gripverktyget. Dessa AI-inspirerade lösningar bidrar till en robust funktion som inte påverkas av mekanisk instabilitet och förslitning.
Det återstår fortfarande arbete innan roboten är en verklig produkt.
– Tiden för att skörda en paprika är just nu 24 sekunder, men den måste ner till under tio sekunder för att kunna bli en kommersiell produkt, säger Thomas Hellström.
En patentansökan är inlämnad, och ett spinoff-företag har startats i Nederländerna för att ta över exploateringen av forskningsresultaten.
Se video på roboten som skördar paprika (4:48 min)
Kontakt:
Thomas Hellström, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, thomas.hellstrom@umu.se, 070-521 57 86
Anna Sigridur Islind vid Högskolan i Väst har forskat om hur digitala plattformar och appar kan utvecklas i nära samarbete med slutanvändarna under hela processen.
– Det finns många fördelar med att redan från start engagera dem som ska använda en app. Det är en av de principer jag lyfter i avhandlingen som apputvecklare kan utgå från, säger Anna Sigridur Islind.
Tidigare forskning inom området har främst fokuserat på tekniska delar av befintliga plattformar. Anna Sigridur Islind har istället fördjupat sig i hur utvecklingsprocessen för plattformar går till, det vill säga hur designen, utvecklingen och användningen arbetas fram tillsammans med slutanvändarna utifrån ett socio-tekniskt perspektiv.
– Idag görs en stor del av apputvecklingen av unga tekniker och det ska gå väldigt snabbt. Det finns inte alltid tid att involvera slutanvändarna och risken är att apparna inte gör så stor nytta för dem de är tänkta för, konstaterar hon.
Shoppingapp för äldre med hemtjänst
Islind är doktorand inom informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande och hennes forskning är baserad på två utvecklingsprojekt där hon haft rollen som både designer och forskare. Det ena handlade om att ta fram en app där äldre som får hemtjänst kan beställa och betala matvaror från en livsmedelsbutik på egen hand. Matvarorna levereras sedan hem till dem av hemtjänstpersonalen.
– Både brukarna och personalen i hemtjänsten deltog aktivt genom hela utvecklingsprocessen. Vi utgick från deras behov och byggde sedan tekniken utifrån det. På så vis kunde vi anpassa designen helt efter deras förutsättningar.
– De äldre var mycket engagerade och öppna för nya lösningar. Deras förslag var mycket värdefulla för slutresultatet. De hade mindre problem att ta till sig digital teknik än man kan föreställa sig. En av flera positiva effekter med appen var att personalen fick mer tid att umgås med de äldre eftersom matinköpen blev effektivare.
Underlätta rehab för cancerpatienter
Det andra projektet handlade om att utveckla en digital plattform för cancerpatienter i rehabiliteringsfasen. Här fanns behov av ta fram ett verktyg som underlättar för patienterna att rapportera om vardagliga rutiner som toalettbesök, om smärta med mera. Verktyget stödjer även sjuksköterskorna i deras arbete. I det här projektet deltog både patienter och sjuksköterskor aktivt i designen och utvecklingen.
– De här patienterna är friskförklarade, men cancerbehandlingen ger ofta följdproblem med urinläckage, tarmfunktion och sexliv, något som i hög grad påverkar deras livskvalitet.
– I rehabiliteringen ingår att följa upp hur de här funktionerna utvecklas över tid. Patienten får beskriva utvecklingen vid konsultationsmöten med vårdpersonal. Det kräver att patienten minns vad som hänt under flera veckor tillbaka i tiden.
Appen förenklar uppföljningen
Tillsammans med patienter och vårdpersonal togs en app fram där patienten dagligen kan lägga in sin rapportering. När patienten träffar vårdpersonalen finns färdiga rapporter att utgå från och uppföljningen blir både enklare och tydligare.
– Uppföljningssamtalen kan på det här viset få högre kvalitet och ge större nytta för patienten. Detta kommer jag att forska vidare på i projektet ”Efter cancern”.
– Vi går från ett samhälle där hushållet och gruppen är basen för vardagen, till att betona vår individualitet. Vi talar inte om hur vi ska försörja oss, utan om vad vi är intresserade av. Föräldraskapet som tidigare varit ett bagage blir nu en naturlig del av sättet att leva i en relation, säger Josefin Englund, doktorand vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet.
I arbetet med sin avhandling Som folk är mest: Könsideal i svenska kontaktannonser 1890–1980 har Josefin Englund undersökt kontaktannonser i tidningar under nästan etthundra år. Sammanlagt har hon läst 5 000 olika beskrivningar av män och kvinnor som är på jakt efter en livspartner av motsatt kön.
Det är den första studien av könsideal som löper över så pass lång tid, och tar upp många olika aspekter. Här får tusentals, både män och kvinnor, komma till tals om dels hur en ideal man ska vara och dels hur en ideal kvinna ska vara. Tidigare forskning om könsideal under svenskt nittonhundratal har ofta utgått ifrån ett statligt, politiskt eller institutionellt material, men fler empiriska studier av vardagens män och kvinnor har efterlysts av forskare.
Från materiella förhållanden till känslor
Josefin Englund beskriver hur det av kontaktannonserna går att läsa ut hur samhället förändras under den här tiden. Stabilitet och trygghet uppskattades mycket i början av perioden, kring sekelskiftet 1900, men i slutet av 1900-talet var förändring och valmöjligheter viktigare. Båda könen flyttade fokus från materiella förhållanden till känslor och tankar. Beskrivningarna i kontaktannonserna gick från att beskriva materialitet till emotionalitet.
Vid några tidpunkter blir det extra tydligt att något har hänt i samhället som också påverkar språket i annonserna. 1920 får egendom och förmögenhet en mindre betydelse i förhållande till tidigare.
– Rent språkligt skedde ett skifte från bygga till bryta mellan 1930 och 1940. Att vara pålitlig blev mindre viktigt. Istället blev det viktigare att beskriva hur man ville leva och vad man tänkte. Livspartnerskap gick från att ha varit ett medel för att få ett hyggligt liv, till att vara ett mål i sig. Det var inte längre ett måste för att skaffa sig social och ekonomisk trygghet, utan ett val där känslor och närhet och umgänge är i fokus, säger Josefin Englund.
Ökad individualisering
En ökad individualisering gör att innehållet och beskrivningarna i kontaktannonserna generellt preciseras och specificeras. Annonsörerna skriver mer om sig själv och använder också ”jag” oftare. Den sociala och ekonomiska grupptillhörigheten förlorade mycket av sin betydelse och uttrycktes också på ett mer varierat och individuellt sätt.
– 1970 blir det inte alls lika viktigt att skriva om sin ekonomiska och sociala tillhörighet. Detta beror troligen på utbyggnaden av välfärdsstaten, säger Josefin Englund.
Med hjälp av annonsernas tvådelade upplägg i en ”ego-beskrivning” och en ”alter-beskrivning” – vad annonsören hade att erbjuda och vad annonsören ville ha – jämför hon hur mäns och kvinnors uppfattningar om hur en ideal kvinna är respektive hur en ideal man ska vara. Särskilt studeras hur annonsörerna beskrivit mäns och kvinnors egenskaper gällande försörjningskapacitet, föräldraskap, hem- och hushållsansvar, kroppsliga egenskaper, fritidssysselsättningar och personliga egenskaper.
Studien visar att män och kvinnor alltmer under åren beskrivs utifrån liknande kvalifikationer, och att både män och kvinnor i allt högre grad framställs med egenskaper som tidigare kodades som kvinnliga, som att barn och familj blir allt viktigare.
Kontaktannonser mindre stereotypa än statliga utredningar
Josefin Englunds forskning visar att könsidealen i kontaktannonserna är mindre stereotypa än i till exempel statliga utredningar från samma tid. Kontaktannonsörernas beskrivningar uttrycker ingen gyllene era för husmodern under 1950. Kvinnan i Sverige beskrivs mer utifrån sin försörjning än utifrån sin kunnighet och sitt intresse i hemmet. Redan från år 1920 framstår arbete i hemmet inte som idealt för annonsörernas kvinna. Inte heller synen på kvinnans fritidsintressen stödjer bilden av kvinnoidealen som fokuserade kring hemmet och hushållet.
– Ett ideal på ett område, till exempel försörjning, behöver inte påverka ett ideal på ett annat område. Kvinnor kan vara ansvariga för hem- och hushåll och förvärvsarbeta. Kvinnors förvärvsarbete och synen på kvinnan som förälder går inte emot varandra. Mansideal och kvinnoideal behöver inte vara varandras motsatser. Män kan idealiseras som försörjare utan att kvinnan idealiseras som husmor eller mor, säger Josefin Englund.
Kontakt:
Josefin Englund, doktorand vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, josefin.englund@hist.uu.se, 018-471 71 17, 073-344 95 08
Antibiotika används inte endast för att direkt bota sjukdomar orsakade av bakterier utan är även livsnödvändigt vid operationer, neonatalvård och cancerbehandlingar för att förhindra eventuell bakterieinfektion. Dock är över- och felanvändning av antibiotika stor i dag vilket har lett till att resistensutvecklingen hos bakterier har ökat och sker i en mycket snabbare takt än tidigare.
Konsekvenserna av att inte ha effektiva antibiotikaläkemedel är stora och år 2050 beräknas fler än tio miljoner människor per år avlida till följd av resistenta sjukdomar.
Antivirulens-läkemedel avväpnar bakterien till skillnad från traditionell antibiotika som verkar genom att döda eller stoppa bakteriers tillväxt. Kemisten Martina Kulén har i sin avhandling forskat om att hitta antivirulens-läkemedel mot två olika bakterier, Listeria monocytogenes och Chlamydia trachomatis.
I sin forskning har hon utvecklat molekyler – aktiva ämnet i läkemedel – som kallas 2-pyridoner.
Klipper av bakteriernas hår
– Inom listeriaprojektet har jag designat dessa 2-pyridoner till att hämma bakteriens sjukdomsframkallande förmåga genom att stänga bakteriens av/på-knapp som aktiverar detta. Inom klamydiaprojektet har jag tillverkat mycket effektiva 2-pyridoner som gör klamydiabakterierna infektionssterila.
Några av sätten som forskare kan avväpna bakterierna på är genom att klippa av bakteriernas hår (som bakterierna använder sig av för att sätta sig fast på människoceller) eller genom att hindra bakterierna från att aktivera sin sjukdomsframkallande förmåga, virulens.
Sådan är listeriabakterien
Listeria monocytogeneskan orsaka sjukdomen listerios hos människor, med symptom som diarréer, huvudvärk, influensaliknande symptom, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Sjukdomen är en zoonos och är anmälningspliktig. Bakterien förekommer allmänt i naturen och kan därför kontaminera livsmedel. Den kan tillväxa i kylskåpstemperatur vilket gör att den kan nå riskabla halter. För att undvika att smittas av L. monocytogenes bör man äta så färska produkter som möjligt och ha en god livsmedelshygien[4], även tillverkningsmiljön har stor betydelse. En människa med normalt immunförsvar klarar dock bakterien i vissa mängder. Riskgrupper för infektionen är gravida, personer med nedsatt immunförsvar och äldre människor.
– Vi hindrar alltså bakterierna från att kunna sprida sjukdomen i kroppen, men bakterierna kommer fortfarande att leva. Kroppens egna immunsystem kan då gå in och rensa bort de avväpnade bakterierna. På så sätt hoppas vi på att minska risken för resistensutveckling hos bakterien.
Tjugoen författare från 10 länder har granskat 114 vetenskapligt publicerade artiklar som mäter effekten av åtgärder för att minska risken för eller omfattningen av rovdjursangrepp på tamboskap.
Åtgärder som ofta spelar en viktig roll i konflikter kring rovdjur.
Forskarna konstaterar att boskapsvaktande hundar, inhägnader och lapptyg är vetenskapligt väl underbyggda åtgärder. Om dessa metoder är lämpliga kan förvaltningen använda och föreslå dem som pålitliga metoder för att skydda boskap från rovdjursangrepp.
Rep med fladdrande tyg, så kallat lapptyg, en åtgärd mot rovdjur som vilar på vetenskaplig grund.
Många andra åtgärder, som jakt och flytt av rovdjur, ljud- och ljusskrämmor, kan mycket väl fungera men de behöver testas ytterligare för att det ska vara möjligt att fastställa vilken effekt de har.
– Annars finns risk för att myndigheter och tamdjursägare spenderar stora pengar och mycket tid på lösningar som kanske inte löser problemet, menar forskarna.
– Att mäta effekten av de åtgärder som används för att förebygga rovdjursangrepp är nödvändigt för att vi ska kunna använda dem på ett effektivt sätt. Eftersom de vetenskapliga utvärderingarna fortfarande är så få vill vi uppmuntra till samarbeten mellan djurägare, rovdjursförvaltare och forskare för att tillämpa åtgärderna på ett sätt som tillåter vetenskaplig utvärdering.
– På så sätt kan vi gå mot en evidensbaserad förvaltning som sparar tid, pengar och både tamdjur och rovdjur, säger Ann Eklund på institutionen för ekologi, SLU, en av forskarna bakom studien.
Därför gjordes studien
Globalt sett läggs stora resurser varje år på att skydda tamdjur från rovdjursangrepp, men ofta utan vetenskapliga belägg, evidens, för att metoderna faktiskt fungerar. Enligt forskarna borde evidens för att en åtgärd verkligen är effektiv vara ett krav vid större ekonomiska satsningar, i strategier och genomförande. Precis som vi rigoröst testar mediciner vid upprepade tillfällen för att fastställa deras effekt vid behandling av sjuka människor. Om evidens saknas borde åtgärden genomföras så att det är möjligt att utvärdera effekten vetenskapligt.
Kontakt:
Ann Eklund, doktorand vid Institutionen för ekologi; Enheten för viltekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, ann.eklund@slu.se
In English: Study reveals best available science for predator-livestock coexistence
– Nu vet vi att nivåerna av enzymets aktivitet är en viktig faktor för hur snabb sjukdomen är. Detta kan innebära att sjukdomen skulle kunna behandlas om man artificiellt kan höja aktiviteten, konstaterar Martin Dahl Halvarsson, doktorand i patologi, institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin, och studiens försteförfattare.
Ärftlig sjukdom som drabbar unga Muskelsjukdomen Laings sjukdom (Laing early-onset distal myopathy) orsakas av en ärftlig mutation i ett muskelprotein, myosin, vars normala funktion är att bidra till muskelsammandragning. Sjukdomen debuterar ofta i unga år, från femårsåldern upp till cirka 20-års ålder.
Det som sker vid Laings sjukdom är att långsamma muskelfibrer i främst ben, händer, höft, nacke och axlar över tid förtvinar. Med minskad styrka och rörlighet får patienterna på sikt en försämrad livskvalitet. Hur mycket och hur snabbt sjukdomen utvecklas varierar dock stort.
Studerade kryp- och hoppförmåga Det forskarna gjorde, under ledning av Homa Tajsharghi, professor i biomedicin vid Högskolan i Skövde, var att för första gången introducera mutationen för Laings sjukdom i en hel organism. Detta genom att mutera genen för myosin i bananflugor. Gruppens tidigare forskning har baserats på cellodlingsexperiment och försök utanför levande organismer.
I den här studien korsades mutantflugorna med bananflugor som getts egenskapen att överproducera ett visst enzym – hos bananflugan heter det Abba och hos människan MuRF – som signalerar till cellens nedbrytningssystem att förstöra det skadade muskelproteinet.
Forskarna undersökte sedan både larver och vuxna flugor ur flera aspekter. Dels hur myosin och andra proteiner organiserar sig över tid i sjuka bananflugor, och dels larvers krypmönster och vuxna flugors förmåga att hoppa och klättra.
Enzym som kan ge lindring
Resultaten visar att Laings sjukdom yttrar sig på liknande sätt hos bananfluga och människa, och att enzymet Abba utgör en motkraft till mutationen. Bananflugor med överproduktion av Abba räddas från sjukdomen förutsatt att de är heterozygoter, med en muterad och en normal gen.
De homozygota flugorna, med mutationen i dubbel upplaga, överlevde inte till vuxen ålder. Hos människa har homozygoter dock aldrig diagnostiserats. Kanske för att människor inte kan överleva med dubbel mutation.
– Vi har behandlat sjuka bananflugor som bär samma genetiska förändring som patienter med Laing myosin muskelsjukdom. Flugorna blev botade och fick tillbaka muskelstyrka och flygförmågan, men bananflugor till människor har naturligtvis olikheter och ytterligare studier behövs, säger Homa Tajsharghi, korresponderande författare bakom studien.
– Regnbågsbarnen navigerar och förhandlar sitt släktskap i en rad sammanhang. De tvingas att förklara sig och utbilda sin omgivning i olika situationer, som exempelvis när de pratar om sin familj i skolan, säger Per Nordén vid Göteborgs universitet som skrivit avhandlingen Regnbågsungar: Familj, utbildning, fritid.
Regnbågsbarn har alltid funnits
Han har intervjuat 28 personer födda mellan 1975 och 1997. Vid intervjutillfället var de mellan 15 och 37 år. De 28 personerna delar erfarenheten av att i Sverige växa upp med en eller flera homosexuella, bisexuella eller transföräldrar. Historiskt har denna kategori barn alltid funnits men först 2006 gav Språkrådet dem benämningen regnbågsbarn.
Sedan dess har de juridiska regelverken för adoption, insemination och könsbekräftande behandling skrivits om. Men trots de sociala och politiska förändringarna har få studier hittills gjorts utifrån regnbågsbarnens perspektiv. I sin avhandling fördjupar Per Nordén bilden av regnbågsbarns erfarenheter av familj, utbildning och fritid.
Ifrågasatta under skoltid
Gemensamt för de personer Per Nordén intervjuat är att de alla på olika sätt tvingats hantera sin queera familjebakgrund. En del har mött våld, andra har tvingats försvara sig på andra sätt medan ytterligare andra har gått in i tystnad. Han visar även hur flera regnbågsbarn har drabbats av homofobi, eller vad han kallar för heterosexism och transnegativitet, utifrån sitt queera släktskap. Alla har dock inte upplevt att de haft allvarliga problem.
– Skolans utbildningsuppdrag har genom åren förtydligats och utvecklats men kretsar entydigt vid att samhällets alla barn ska kunna fullfölja sin skolplikt. Genom att intervjua regnbågsbarn blir det tydligt att deras familjeförhållanden kan få sociala implikationer för deras skolgång, säger han.
– En intervjuad menar att var och varannan samhällslektion på gymnasiet slutade i elevdispyter om homosexuella ska få vara föräldrar. Något som innebar ett direkt och upprepat ifrågasättande av elevens familjeförhållande.
Kurator ställde konstiga frågor
I ett annat fall skickades barnet till skolkuratorn för att hon ingick i ett större och bråkigt tjejgäng. Väl där förväntades hon svara på frågor om hon var bråkig för att hon var rädd att bli lesbisk som sin mamma.
− Jag trodde denna typ av situationer skulle dyka upp under intervjuerna men att det var så genomgående och återkommande i berättelserna förvånade mig, säger Per Nordén.
Utanför skolan kan regnbågsbarnen i mycket större utsträckning välja sin omgivning, och många har goda erfarenheter av exempelvis kamratskap inom lagsporter och kyrkan. Men det finns även det omvända.
− Jag tänker särskilt på en intervjuad som under tonåren blev ombedd att gå hem och be för sin homosexuella pappas tillfrisknande. Hon lämnade församlingen och därmed sina sammanhang och vänner, sin kör och tro på Gud.
Infektioner med bakterien Pseudomonas aeruginosa är ett vanligt problem inom sjukvården. Antibiotikaresistenta stammar av bakterien kan leda till livshotande infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar eller stora, öppna sår. Bakterierna orsakar också luftvägsinfektioner vilket gör personer med nedsatt andningsfunktion, som vid cystisk fibros, särskilt utsatta.
För att hitta nya sätt att behandla dessa infektioner har forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet och Yale University kartlagt den tredimensionella strukturen hos två giftiga ämnen som bakterien använder för att sätta igång infektionsprocessen.
Dessa så kallade toxiner benämns ExoS och ExoT. I studien har forskarna bestämt deras strukturer ihop med ett mänskligt protein, kallat 14-3-3, som man vet behövs för att toxinerna ska vara aktiva.
Hittade kontaktyta för protein och toxin
Tidigare var en liten del av strukturen för det ena toxinet (ExoS) och hur den binder in till det mänskliga proteinet kända. Men det var oklart hur den kontakten kunde leda till bakteriens giftiga effekter.
Nu har forskarna hittat en större, vattenavvisande, kontaktyta mellan det mänskliga proteinet och bakterietoxinerna. De kunde också visa att om denna yta inte skyddas av det mänskliga proteinet, bildar toxinerna inaktiva klumpar i cellens vattenlösliga miljö. Proteinet gör alltså bakterietoxinerna aktiva genom att fungera som en skyddande så kallad chaperon.
Nytt mål för läkemedelsmolekyler
Den nu identifierade kontaktytan utgör ett nytt möjligt mål för läkemedelsmolekyler. I studien har forskarna identifierat två små organiska molekyler som kan förhindra interaktionen mellan bakterietoxinerna och det mänskliga proteinet. De visar också att toxinerna tappar sin giftiga aktivitet när dessa molekyler tillsätts. Effekten var svag, men resultaten visar att principen fungerar, enligt forskarna.
Den tidigare kända kontakten mellan bakterietoxinerna och det mänskliga proteinet sker i ett område där även många andra proteiner i cellen binder in. Att påverka den regionen med läkemedelsmolekyler skulle därför antagligen leda till allvarliga biverkningar. Den nyupptäckta ytan kan utgöra en mer specifik måltavla.
– Vår studie visar att det med läkemedelsliknande molekyler går att blockera toxinaktiviteten via en yta där inga andra proteiner hittills har visats interagera, säger Herwig Schüler, docent i strukturbiologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet, som lett studien.
Artikel: 14-3-3 proteins activate Pseudomonas exotoxins-S and -T by chaperoning a hydrophobic surface, Nature Communications
Tobias Karlberg, Peter Hornyak, Ana Filipa Pinto, Stefina Milanova, Mahsa Ebrahimi, Mikael Lindberg, Nikolai Püllen, Axel Nordström, Elinor Löverli, Rémi Caraballo, Emily V. Wong, Katja Näreoja, Ann-Gerd Thorsell, Mikael Elofsson, Enrique M. De La Cruz, Camilla Björkegren och Herwig Schüler
Kontakt:
Herwig Schüler, docent i strukturbiologi, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Herwig.Schuler@ki.se
På 1600-talet var kärlek och erotik ett väsentligt inslag på teaterscenerna. I musikdramatikens libretton – det vill säga texten – stod ofta en historisk eller mytologisk krigshjälte som Julius Caesar, Alexander den store eller Herkules i centrum. Men berättelsen var inte inriktad på deras insatser i strid.
Caesar som älskare
– Här får man bara se dem i rollen som älskare. Det handlar inte alls om hur de har det ute i krig utan bara om deras kärleksbekymmer och olika förvecklingar, säger Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Librettona kunde vara rentav vulgära, i alla fall de scener där tjänare, ammor eller liknande yrkesgrupper gestaltades.
– De var riktigt grovkorniga, på 1600-talet var det raka rör, det är helt otroliga saker som tjänstefolket får klämma ur sig. Man förstår att publiken älskade det och låg och vred sig av skratt åt allt snusk. I huvudscenerna däremot, med kungligheter och adelspersoner, gick allt ytterst polerat till.
Fallucka till dödsriket Till operalibrettot hörde en komplicerad scenarkitektur: det var falluckor rakt ner i dödsriket, båtar som svävade i luften, havsodjur som dansade omkring, växter som trängde sig upp genom scengolvet, elefanter, hästar och kameler i papier-mâché kom in på scenen, en katedral eldades upp, någon förvandlades till en tiger.
– Publiken reagerade med ”Vad är det här? Det har vi aldrig sett!”. Det är vad barockens estetik gick ut på: man fick absolut inte vara normal, tråkig eller verklighetsanknuten. De avbildade ett slags fantasivärld, där det gällde att roa och framförallt överraska åskådaren. Man skulle hela tiden komma med saker som folk inte hade sett förr, säger Dag Hedman.
Förutom att roa var librettona också ett sätt att föra politik, ett sätt att manifestera hovets och rikets prakt och rikedom.
Hoven vill bräcka varandra – Hoven ville bräcka varandra, visa att ”det här har vi råd med – har ni?” Det var hela tiden en tävling mellan Paris, Wien och München om vem som kunde ha det häftigaste uppförandet. De hade diplomater hos varandra hela tiden som rapporterade hem om vad de andra hade gjort.
Texterna i föreställningarna bestod också delvis av politisk propaganda, det var fursten som beställde budskapet.
– Det här var ett diplomatiskt redskap, man kunde skicka signaler till grannlandet om att ”det här anser vi om detta” eller ”passa er nu, annars kommer vi att invadera er”. Det gick att framföra både hot och annat i den här formen.
Borde beforskas mer Operalibrettot var oerhört populärt både hos hoven och hos den breda massan på 1600-talet. Men sedan dess har genren sjunkit i status, rentav hånats av nutida svenska litteratur- och teatervetare.
– Jag tror att det finns en beröringsskräck för kulturfenomen som blandar discipliner, i det här fallet text och musik. Man vill ha det renodlat. På samma sätt fanns länge ett stigma för tecknade serier, som förenar ord och bild.
Utomlands anses operalibrettot mer intressant, och med sin nya bok Politik och underhållning vill Dag Hedman visa att det här är ett forskningsområde som även vi i Sverige borde befatta oss med.
I boken går han igenom italienska, tyska, franska och engelska libretton och visar på bredden i ämnesval, till exempel hur så skilda områden som resor, trädgårdar, underhållningsvåld och Sverige framställdes.
– Jag har läst hundratals libretton, de är alla otroligt bra. Jag blir faktiskt slagen av hur uppslagsrika och intressanta de är, säger Dag Hedman.
Operalibrettot uppfördes runtom i Europa på 1600-talet och en text kunde användas i en rad olika uppsättningar. Till texten lades musik, scenografi, kanske dans, vilket utmynnade i en unik uppsättning. Arrangören, antingen hovet eller en offentlig teater, tryckte sedan upp ett litet häfte om den aktuella föreställningen i vilket librettot ingick. Vissa texter trycktes i en miljon exemplar, enorma siffror i dåtidens Europa.
Boken:
Politik och underhållning. Nedslag i 1600-talslibrettots historia och formvärld ges ut av LIR.skrifter (Göteborgs universitet).
Skogsbruk på dikade torvmarker är en stor källa till växthusgasutsläpp.
– Om vi slutar att rensa diken och istället dämmer upp vatten skulle nedbrytningen av markens torvlager minska betydligt. säger Åsa Kasimir, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt hur en förändrad markanvändning påverkar balansen av växthusgasflöden i ekosystemen, från produktion av granskog till produktion av bioenergigrödor eller omställning till våtmark.
Våtmark eller odling Forskningsstudien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Global Change Biology, visar hur mycket det går att minska växthusgasutsläpp från den dikade torvmark som nu används för virkesproduktion.
– Vi har räknat ut att dikad näringsrik torvmark med skog, som utgör cirka två procent av Sveriges produktiva skogsmark, avger 16 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter från nedbrytning av organiskt material i marken. Utsläppen från vägtrafiken är ungefär lika stora, 17 miljoner ton. Vår studie visar att marken måste göras blötare för att få ner utsläppen och att det då går att antingen odla bioenergigrödor på den eller låta den återgå till våtmark, säger Åsa Kasimir, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Höjd vattennivå minskar torvens nedbrytning Enligt forskningsstudien kan sälg och rörflen växa lika bra som gran även om marken görs blötare. Ju våtare marken är ju mindre torv bryts ner. Jämfört med gran minskar torvnedbrytningen med hälften om sälg odlas, med 75 procent om rörflen odlas och med 85 procent om skogsmark återställts till våtmark.
Studien visar att påverkan på klimatet blir minst om markvattennivån är på mellan tio och 20 cm djup, räknat från markytan.
Forskarna använde mätdata från forskningsstationen Skogaryd, mellan Uddevalla och Vänersborg, där granskog växer på dikad näringsrik torvmark, och beräknade med hjälp av en modell växthusgasbalanser i mark och vegetation över 80 år.
Miljövänligare och mer lönsamt att odla sälg och rörflen Genom en ekonomisk kostnads-nyttoanalys över en skogsrotation på 80 år fann forskarna att med ett lågt koldioxidpris blir klimatkostnaden i samma storlek som markägarens förtjänst från skogen.
– Och om man bara ser till markägarens förtjänst så blir den dubbelt så stor från sälg och rörflen jämfört med granskog. Så även utan samhällets stöd borde det vara självklart att göra marken våt och odla bioenergigrödor, säger Åsa Kasimir.
Hennes slutsats är att det måste till en förändrad markanvändning på dränerad näringsrik torvmark.
– Nu när det finns mycket avverkningsmogen skog på dessa marker bör man inte återplantera skog utan göra marken blötare och välja en produktion eller naturtyp som är bättre hållbar och som inte förbrukar markens torv, säger Åsa Kasimir.
Artikeln:
Land use of drained peatlands: greenhouse gas fluxes, plant production and economics. Författare: Åsa Kasimir, Hongxing He, Jessica Coria, Anna Nordén.
Kontakt:
Åsa Kasimir, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, asa.kasimir@gu.se
Det är sedan tidigare känt att bakterier kan skapa en elektrisk ström utanför sin egen cell, så kallad extracellulär elektrontransport. Detta har påvisats och analyserats i detalj hos några bakterier som är specialiserade på omsättning av metallsalter. Nu har en grupp forskare studerat extracellulär elektrontransport hos en helt annan typ av bakterie, nämligen mjölksyrabakterien Enterococcus faecalis, som finns i magtarmkanalen hos människa och djur.
Forskarna har i den aktuella studien undersökt vad som krävs för att elektroner från bakterien ska transporteras till en elektrod. Resultaten från deras laboratorieexperiment visar att enterokocker placerade vid en elektrod kan ge upphov till elektrisk ström som skapas genom ämnesomsättningen i cellen.
Vad som konkret händer är att elektroner frisätts när bakterien bryter ner socker inne i sin cell. Själva överföringen av elektroner till elektroden görs med hjälp av så kallade kinonmolekyler i cellhöljet.
Galina Pankratova i laboratoriet. Bild: Lunds universitet
– Troligtvis har mjölksyrabakterier, och många andra bakterier i brett perspektiv, förmåga att göra elektrokemi, säger Lars Hederstedt, biologiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Samarbete mellan olika sorters mikroorganismer
Resultaten i studien visar dessutom att en bakterie i sin naturliga miljö, det vill säga tillsammans med andra sorters bakterier och svampar, kan få egenskaper som den annars saknar. Det som sker är att två eller flera sorters mikroorganismer sammanflätar sin metabola kapacitet, sin ämnesomsättning, så att det gynnar tillväxt av den ena eller båda organismerna. Denna form av samarbete mellan mikroorganismer, så kallad syntrofi, kan enligt den aktuella studien vara knuten till elektrontransport mellan de inblandade parterna.
– Syntrofi ger metabol förmåga som cellerna inte har var för sig. Exempelvis kan en viss kemisk förening effektivt brytas ner i naturen bara när två olika sorters bakterier förekommer tillsammans, men inte av bakterierna enskilt, säger Lars Hederstedt.
Forska på miljöer med komplex organismsammansättning
Detta fenomen är av medicinskt intresse eftersom enterokocker finns normalt i tarmen hos människor och djur. Vissa arter, såsom Enterococcus faecalis, ger upphov till infektioner som ibland kan vara svåra att behandla med antibiotika. Vidare är ämnesomsättningen hos enterokocker associerad med uppkomst av vissa typer av tjocktarmscancer.
Forskningen är intressant även för andra områden. Detaljerad kunskap om elektrontransport mellan bakterier och elektroder är betydelsefull för att man ska kunna konstruera och förbättra mikrobiella elektrokemiska system. Sådana system har många användningsområden utöver läkemedelsutveckling, exempelvis bränsleceller inom bioenergiproduktion, avloppsreningsverk och biosensorer.
– Vi tror att våra resultat stimulerar till mer forskning på miljöer med komplex organismsammansättning, säger Lars Hederstedt som har genomfört den aktuella studien i samarbete främst med kemiforskare vid Lunds universitet.
Det visar Linköpingsforskarna Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl i en färsk studie om utbrändhet och arbetsmiljö. Om utbrändhet ska förebyggas så måste arbetsgivarna först sänka kraven.
Ett gott socialt stöd och handlingsutrymme är viktigt i sig, men räcker inte för att uppväga den negativa effekten av höga krav, menar de båda forskarna.
– Det finns inte mycket stöd för antagandet att det går att kompensera höga krav med att de anställda har goda möjligheter att bestämma över sitt arbete eller har ett gott socialt stöd där. Vår studie bekräftar att det är något av en bekväm myt, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, psykolog som disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om hälsofrämjande förutsättningar i arbetet.
Enkätsvar från en brokig skara anställda
Tillsammans med forskare i Toronto, Kanada, har de analyserat enkätsvar från medarbetare i sju olika organisationer. Drygt 1700 personer har angett hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd i sitt arbete. De har också svarat på frågor om symtom på utmattning.
Enkäten skickades ut till dem vid två tillfällen, med två års mellanrum. Arbetsplatserna skiljer sig åt, bland annat representeras de av tillverkningsindustri, statliga myndigheter, privata vårdföretag samt kommunala inrättningar för vård, omsorg och service. Yrkesgrupper som svarat är exempelvissjuksköterskor, personal inom äldreomsorg och tjänstemän.
– Det handlar alltså om anställda med vitt skilda villkor, inkomst och utbildningsnivåer, vilket är en styrka i vår studie, säger Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering.
Går inte att kompensera för höga krav
Resultaten visar på samma sak oavsett arbetsplats; att höga krav leder till utbrändhet oavsett hur stort handlingsutrymme eller hur gott socialt stöd man har. Det går inte att kompensera höga krav med positiva aspekter i arbetsmiljön.
Christian Ståhl forskar om sjukskrivningar vid Avdelningen för samhällsmedicin och vid HELIX Competence Centre på LiU.
– Allt fler sjukskrivs för stressrelaterade besvär. Psykisk ohälsa är idag den största orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Vår studie pekar på behovet av att förbättra arbetsmiljön genom sänkta krav innan problemen blir för stora, säger Christian Ståhl.
Forskarna poängterar att det är möjligt för arbetsgivare att via enkäter och medarbetarsamtal ta reda på hur de anställda upplever sin arbetssituation, om kraven ligger på en rimlig nivå eller inte.
Ta signaler om för mycket att göra på allvar
– Minska mängden arbetsuppgifter eller arbetstempot för dem som signalerar att de har för mycket att göra. Effektivisera inte bort tid för raster. Det antas ibland att ett högt arbetstempo i sig skulle vara något motiverande. Men dagens arbetsliv är krävande. Att öka kraven utgör en stor risk för utbrändhet och är inte nödvändigt för att medarbetare ska känna sig motiverade och tycka om sitt arbete, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Ytterst är det en fråga om hur arbetet är organiserat, menar hon.
– Men ansvaret hamnar på den enskilda medarbetaren istället för på arbetsplatsen. Det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs, inte fler mindfulnesskurser, är Anna-Carin Fagerlind Ståhls slutsats.
Under 2017 observerades puckellax i flera åar längs den svenska västkusten och risken är stor att fisken på sikt också etablerar och förökar sig här. Arten är listad som främmande i Sverige. Om puckellaxens spridning ska kunna stoppas krävs snabba och omfattande åtgärder.
Puckellaxen sprider sig snabbt
– Puckellaxen har fångats eller observerats längs norska kusten, den svenska västkusten, Jylland i Danmark och även i Irland och Skottland. Allt pekar på att arten har etablerat sig i området vid Norra ishavet och nu är inne i en snabb spridningsfas, säger Erik Petersson, professor vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).
Det är idag omöjligt att utrota puckellaxen. Men SLU Aqua har på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten gjort en riskbedömning med förslag på åtgärder för att i stället begränsa artens spridning.
Fällor effektivt men arbetsamt
Bäst – men också dyrast – vore att bygga fällor, menar forskarna. Effektivast görs detta om man angriper vuxen återvandrande fisk genom att bygga fällor nära mynningen i alla lämpliga vattendrag, fånga alla uppvandrande fiskar, släppa ut de inhemska arterna och avliva puckellaxarna.
– Fällor är dyrt och kräver en stor arbetsinsats men det bör övervägas i större vattendrag, i vattendrag med stor uppvandring av puckellax och i särskilt skyddsvärda vattendrag. I längden blir det enklare och billigare att göra en kraftfull insats nu istället för att vänta till fiskarna ökat i antal, säger Erik Petersson.
Puckellax ökar vartannat år
Puckellaxen känns framförallt igen på att hanarna utvecklar en distinkt puckel på ryggen under lektider, till skillnad från atlantlaxen som naturligt lever i svenska älvar. Puckellaxen kan även ha andra färger på kroppen och fläckar på stjärtfenan.
Puckellaxen Oncorhynchus gorbuscha lever naturligt i bland annat norra Stilla havet, norra Ishavet och i Nordostasien, men har också planterats ut i Ryssland, öster om den norska kusten.
Puckellax har vid ett flertal tillfällen fångats längs Sveriges kuster och älvar – bland annat under 1970-talet. Under 2017 observerades puckellax ibland annat Örekilsälven, Göta älv, Ätran, Viskan och Lagan.
En vuxen puckellax kan bli upp till 75 centimeter lång med en vikt på fem kilo.
Puckellaxen lever i en tvåårscykel; det tar två år från lek till dess att avkomman återkommer till lekplatserna. Eefter leken dör fiskarna. I ursprungsområdena runt Stilla havet förekommer både udda- och jämna-års-bestånd. Eftersom det är udda-års-bestånden som lyckats bäst i nordvästra Ryssland – och som troligen är de som observerats i Sverige – så är det naturligt att färre fiskar observeras jämna år. Troligen kommer vi att se fler puckellax 2021, färre 2022, fler 2023 och så vidare.
Utöver fiskfällor i speciellt utvalda vattendrag föreslår SLU Aqua bland annat övervakning av vattendrag som är i farozonen, ett utökat internationellt samarbete och informationsinsatser riktade till sport- och yrkesfiskare och allmänhet.
– Man bör informera fiskare om att puckellaxen är lovligt byte. Här bör man fånga så många som möjligt och självklart inte heller släppa ut dem igen utan faktiskt ta upp dem, säger Erik Pettersson.
Puckellax kan spridas till Östersjön enligt rapport
SLU Aqua har på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten gjort en riskbedömning med förslag på åtgärder för att begränsa puckellaxens spridning. Resultaten sammanställs i en nyligen publicerad rapport, Aqua reports 2018:17 Översikt, riskbedömning och förslag på åtgärder för puckellax (Oncorhynchus gorbuscha) (pdf), som visar att det finns en stor risk för att puckellax i framtiden etablerar sig med självförökande bestånd i vattendrag på västkusten, och på sikt kan de även sprida sig vidare in i Östersjön.
– Även om ganska stora bioraffinaderier byggs kan vi inte se att det kommer ge några större prisgenomslag, säger Robert Lundmark, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
En ökad produktion av biodrivmedel behöver inte påverka vare sig råvarutillgång eller produktion av träprodukter, visar nya rapporten ”Large-scale implementation of biorefineries” från Luleå tekniska universitet, svenska forskningsinstitutet RISE och österrikiska IIASA.
– Om resursutnyttjandet vässas drivs priserna inte uppåt. Vi har skog över hela Sverige – den är inte centraliserad till vissa platser, men däremot finns det ”vita fläckar” som ingen använder och som man inte ser i den aggregerade nationella statistiken. Placerar man ett bioraffinaderi där, så innebär det att man inte får en prispåverkan, säger Robert Lundmark.
Storskalig utbyggnad Målet med det Formasfinansierade tvärvetenskapliga forskningsprojektet har varit att studera hur förädlingsvärdet av skogsråvaran kan öka genom en storskalig utbyggnad av bioraffinaderier.
Sverige har som uttalat mål att ställa om från linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi, där fossilbaserade produkter ska ersättas av biobaserade.
– Alla länder efterfrågar förnybara resurser, inklusive biobränsle, säger Robert Lundmark.
Det ökar incitamenten att i ännu högre grad ta tillvara på rester från skogsavverkning och restprodukter från såg- och massaindustrin.
Viktigt med den geografiska placeringen
– Den geografiska placeringen av bioraffinaderianläggningarna är väldigt viktig. Ett tydligt resultat från vår modell är att en integrering av befintlig industristruktur förordas; alltså att till exempel lägga ett bioraffinaderi vid ett massa- eller pappersverk för att enkelt kunna ta hand om restprodukterna.
– Även om volymen biprodukter är begränsad och det blir ett ganska småskaligt bioraffinaderi, så är det ändå ett billigt alternativ investeringsmässigt, säger Robert Lundmark.
Vad mer kännetecknar en lämplig placering av ett bioraffinaderi?
– Att det är nära marknaden. Alltså antingen nära slutkund eller nära råvaran.
Robert Lundmark konstaterar att biobränsle är ett viktigt övergångsbränsle innan elektrifieringen nått ännu längre.
– Teknologin för biobränslen finns, men ingen tar tag i det – det sker i dag inga investeringar, mycket på grund av att det råder en politisk osäkerhet. Det krävs att politiker antingen själva går in och bestämmer att ett raffinaderi ska byggas, eller använder andra styrmedel så att det sker. Vi hoppas nå ut med vår forskning till politiker och andra beslutsfattare och att den kan vara ett stöd för dem när beslut ska fattas.
Forskningsprojektet Large-scale implementation of biorefineries är finansierat av Formas och har pågått i tre år. Från Luleå tekniska universitet har forskare i nationalekonomi och energiteknik deltagit, i samarbete med forskare vid svenska forskningsinstitutet RISE och österrikiska IIASA. Syftet har varit att generera ny kunskap och ett modellramverk för avancerade systemanalyser relaterade till den svenska biomassan och dess roll i ett hållbart energisystem och industriell omvandling av processindustrin.
Kontakt:
Robert Lundmark, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, robert.lundmark@ltu.se.
På grund av mycket diffusa symptom upptäcks bukspottkörtelcancer vanligen mycket sent i sjukdomsförloppet. Det gör att det idag dör fler människor av bukspottkörtelcancer än av bröstcancer, även om cancerformen bara utgör tre procent av alla cancerfall. I nuläget förväntas den vara den näst dödligaste cancerformen år 2030.
Ett nytt test, som utvecklats av forskare vid Lunds universitet, Herlev Hospital, Knight Cancer Institute och Immunovia AB, kan ändra på statistiken och upptäcka sjukdomen när den ännu går att operera bort.
– Vårt test gör att vi med 96 procents säkerhet kan upptäcka bukspottkörtelcancer vid de två första stadierna, då möjligheterna att operera bort är betydligt bättre. Detta kan var flera månader innan symptom. För långt framskridna stadier, då sjukdomen vanligen brukar upptäckas, finns för närvarande få behandlingsalternativ och prognosen är betydligt sämre, säger Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi vid LTH, Lunds universitet.
Antikroppsfragment analyseras
Testet har utvecklats på en så kallad antikroppsmikromatris där flera 100 antikroppsfragment används för analys. Antikroppsfragmenten är specifika för bl a olika immunreglerande och cancerassocierade proteiner.
En droppe blod från patienten analyseras med dessa antikroppschip och de proteiner som finns i blodet fångas upp och ger därmed en signal. Finns inte proteinerna eller om de finns i lägre koncentration blir signalen lägre. På så sätt har en unik proteinsignatur för tidig detektion av pankreascancer identifierats.
Eftersom immunförsvaret är det första systemet som reagerar på hot från komplexa sjukdomar såsom cancer, autoimmuna sjukdomar och infektioner, designades mikromatrisen från början för att avspegla denna tidiga reaktion. På så sätt kan man få information om utveckling av tumörer långt innan de kan ses genom skiktröntgen eller upptäckas genom cirkulerande tumör-DNA.
Av de hundratals tillgängliga markörerna har 29 stycken identifierats för att kunna upptäcka bukspottkörtelcancer i de tidiga stadierna med 96 procent tillförlitlighet.
I framtiden skulle metoden kunna användas för att undersöka människor som på grund av ärftlighet, nyligen upptäckt diabetes eller kronisk bukspottkörtelinflammation löper en högre risk att drabbas av bukspottkörtelcancer.
Studien bygger på prover som tidigare samlats in från patienter i Danmark och USA vid olika stadier av sjukdomen. Nästa steg är redan påbörjat och en stor prospektiv studie är igång i USA . Denna studie förväntas ta ca tre år.
