För att ta reda på hur en cancerdiagnos påverkar hälsan hos den sjukes partner har Marie-Louise Möllerberg, Skånes Universitetssjukhus (Verksamhetsområde Hematologi, Onkologi och Strålningsfysik), undersökt vilka sjukvårdskontakter och sjukvårdskostnader partnern hade och vilken diagnos hen fick.
Resultatet visar att partners till personer med cancer hade ökade sjukvårdskontakter och -kostnader både ett och två år efter cancerdiagnosen. Men resultatet är olika beroende på cancerform. Partners till personer med lever-, lung-, coloncancer och gruppen ”övriga cancerformer” hade betydligt ökade sjukvårdskontakter och -kostnader. Ett och två år efter cancerdiagnosen var de vanligaste problemen för partnern milda depressiva episoder, stressreaktioner och hjärtproblem som akuta hjärtinfarkter.
Förändrad livssituation för alla
– Som partner till en cancersjuk måste man alltså vara vaksam på sin egen hälsa också, inte bara på den sjukes hälsa, säger Marie-Louise Möllerberg. Det behöver de här personerna bli uppmärksammade på.
Det visade sig också att familjer anpassar sig för att möta en förändrad livssituation när de lever med obotlig cancer. Personen med cancer fick ökad makt inom familjen i och med att hens behov och önskningar bestämde hur familjen skulle agera den tid de hade kvar tillsammans. Övriga familjemedlemmar satte sina egna behov och önskemål åt sidan för att man skulle få en så bra tid tillsammans som möjligt. De undvek konflikter och pratade inte om sina tankar och känslor. När den cancersjuka personens symtom förvärrades var hen tvungen att prioritera vad hen skulle använda sin energi till, vem de ville ha nära och vem de ville ha en distans till. Även familjemedlemmarna gjorde sådana prioriteringar.
Använde frågeformulär
För att kunna mäta familjernas känsla av sammanhang lät Marie-Louise Möllerberg familjerna svara på ett frågeformulär (S-FSOC-S, Swedish Family Sense of Coherence Scale), som hon översatt och anpassat till svenska förhållanden. Med hjälp av det undersökte hon sambandet mellan känsla av sammanhang i familjen och hopp, ångest eller depressionssymptom. Familjer med stark känsla av sammanhang hade högre grad av hopp och lägre grad av ångest och depressionssymtom.
– Resultatet visar att det är viktigt att ha familjen i fokus under alla stadier av cancersjukdomen, förklarar Marie-Louise Möllerberg. Annars är det mycket stor risk att familjen och familjemedlemmarna får ökad ohälsa. Genom att använda det här frågeformuläret inom cancervården skulle man kunna identifiera familjer som kan behöva professionellt stöd och hjälp.
Forskare har nu studerat familjelivet hos fler än 1000 arter av ödlor och ormar. Runt 20 procent föder levande ungar. Av samtliga undersökta arter är cirka sex procent sociala varelser som lever i vad som kan liknas vid kärnfamiljer eller stora sociala grupper med individer från flera generationer som bor tillsammans i hålor och klippskrevor.
– Det viktigaste resultatet i studien är att nästan alla arter som gått från ensamlevande till att leva i grupp föder levande ungar istället för att lägga ägg. Levandefödsel är i stort sett nödvändigt för att ormar och ödlor ska utveckla ett komplext familjeliv, säger Tobias Uller, evolutionsbiolog vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.
Tillsammans med kollegor vid University of Tasmania i Australien har han jämfört reptilernas sociala liv med deras fortplantningssätt och andra faktorer som har betydelse för evolutionen av sociala system. Släktskapet mellan olika arter är till stor del känt sedan tidigare och därmed har forskarna kunnat fastslå att ett socialt liv och att föda levande ungar har evolverat tillsammans.
– Det visar hur evolution av en karaktär, som att föda levande ungar, kan öppna möjligheter för evolutionen att ta nya vägar på andra områden. Vad som gör att familjeliv uppstår är ett klassiskt problem inom evolutionsbiologi, säger Tobias Uller.
Familjelivets evolution
Forskningsresultaten visar således att övergången från att lägga ägg till att föda levande ungar har gjort det möjligt för det naturliga urvalet att gradvis modifiera sociala interaktioner och öka toleransen mellan individer. Reptilungarna har stannat kvar hemmavid och evolutionen har så småningom lett till att det utvecklats stabila sociala grupper med ibland tiotals närbesläktade individer som lever tillsammans.
Eftersom nästan alla fåglar och däggdjur tar hand om sin avkomma har det hittills inte funnits någon kunskap om de tidigaste evolutionära stegen mot föräldravård och ett socialt liv i grupp. Studien är därför unik genom att den försöker ge ett svar på vad som behövs för att processen ska komma igång.
Tobias Uller pekar på att evolutionen av familjeliv har tagit andra vägar också. Att fåglar tar hand om sina ägg innan de kläcks är en möjlig väg.
– Vissa ödlor och ormar tar också hand om sina ägg men våra resultat visar att det inte har varit en framkomlig väg till familjeliv bland reptiler. Det är istället levandefödsel som varit vägen till kärnfamiljen för ormar och ödlor, säger han.
Högskolan i Skövde bedriver forskning kring Serious Games, det vill säga spel vars syfte är att förmedla ett specifikt budskap utöver att vara intressanta spel. En av forskningsfrågorna är hur spellokalisering, alltså anpassning av spelinnehållet till olika länder och regioner, sker i mindre spelföretag runtom i världen.
– Missing är ett intressant exempel. Då människohandeln är ett problem som behöver angripas globalt, behöver informationen kunna förmedlas slagkraftigt till andra länder, regioner, och kulturer än bara det lokala – vilket vår spelforskning bidrar till, säger Marcus Toftedahl, doktorand i informationsteknologi, som leder forskningsarbetet om spelet vid Högskolan i Skövde.
Spel kan vara mer än underhållning Många kategoriserar spel som ren underhållning. Så behöver det dock inte vara, berättar Marcus Toftedahl:
– Det är en fördom att spelmediet inte kan förmedla allvarliga budskap, men ändå vara lyckosamma. Missing är allt annat än underhållande. Men det är engagerande och precis som en dokumentär berättelse genom text eller film kan spel med fördel användas för allvarliga ämnen.
Sedan lanseringen har spelet laddats hem över 500 000 gånger. Och Missing berör alldeles uppenbart. Toftedal har också analyserat betygsättning och kommentarer i användarrecensioner av spelet. Det är antingen topp- eller bottenbetyg när spelarna själva tycker till.
– Antingen är det femplusbetyg följt av kommentarer som ”det här är det viktigaste spelet jag spelat” eller så är betyget lägsta möjliga med kommentarer som ”det här är det mest hemska spelet jag spelat”. Men det behöver här inte betyda någonting dåligt, utan det är också en indikation på att budskapet verkligen nått fram.
Efter den ursprungliga lanseringen på engelska finns nu spelet även på de lokala språken hindi och bengali. Arbete pågår även för att översätta Missing till fler indiska språk samt till europeiska och kinesiska språk. Allt för att budskapet om människohandelns offer ska få så stor spridning som möjligt.
Missing
Spelet Missing har under det gångna året varit en del av forskningsprojektet Game Hub Scandinavia, där syftet är att undersöka och förstå de förutsättningar som finns för att utveckla spel i bland annat Indien.
Kontakt: Marcus Toftedahl, doktorand i informationsteknologi, marcus.toftedahl@his.se, 0500-448374, 070-2628301
– En fördel med att komma lite i efterhand är att man kan dra lärdomar från andra och undvika de sjukdomar som drabbat storskaliga odlingar i flera andra länder.
Ett av de värsta hoten, som drabbat odlare i North Carolina, är Phytophthora. Det är en sorts algsvamp som i Sverige är mest känd för angrepp på bok och al, med förödande effekt. Har Phytophthora väl fått fotfäste är sjukdomen omöjlig att bli av med. Den kan spridas med smittade plantor, infekterad jord och vatten.
Gran angripen av rödkräfta. (Foto: Martin Pettersson/SLU)
I USA finns flera fall där plantskolor fått in smittan via översvämningar. Därefter har de ovetande sålt infekterade granplantor till julgransodlare. I en del fall dog tre fjärdedelar av plantorna som sattes ut på fälten.
Våren 2015 kartlade Martin Pettersson skador och hot hos 21 svenska odlare. Det resulterade i en lång lista med ett 20-tal olika skadegörare, allt från svampar till insekter, som dödade grenar, toppar och hela träd. Regelmässigt återfanns ett flertal olika skadegörare i varje odling.
– Tack och lov hittade vi bara Phytophthora i enstaka fall. Däremot spårades algsvampen i flera vattendrag. Det finns med andra ord en risk att smittan kan få fäste, varnar han.
En hel del andra skadegörare hade däremot fått fotfäste i flera odlingar, inte minst röd barrträdskräfta, som går på vanlig gran, och ädelgranskräfta som drabbar ädelgran. I danska och norska odlingar har det lett till stora utbrott som förvärrats genom att döda grenar och toppar lämnats kvar i skogen.
Elda upp angripna träddelar
– Angripna träddelar bör eldas upp för att hindra spridning. Sverige har varit förskonat från större utbrott av sjukdomar. Genom att göra rätt från början kan de undvikas. Dessutom vore det bra om Sverige fick en egen produktion av plantor till julgranar med tanke på att dagens import riskerar att föra med sig sjukdomar, säger Martin Pettersson.
Förutom friska granar ger det en möjlighet att introducera ädelgranar som kan odlas på nordligare breddgrader. I dag dominerar Nordmannsgranen (Abies nordmanniana), som också kallas kungsgran. Den odlas mest i Skåne.
Klippgran (Abies lasiocarpa) däremot passar på nordligare breddgrader. Båda har en fin mörkgrön färg, håller barren länge och doftar gott.
Stävja sjukdomar i svensk julgransodling
– Det finns stora möjligheter att bygga upp en starkare svensk julgransindustri. Genom att lära oss av misstagen gjorda i exempelvis North Carolina så kan många av de värsta sjukdomarna, så som Phytophthora, rotröta och ädelgranskräftan undvikas, säger Martin Pettersson.
Intresset för julgransodling väcktes i USA där det är en stor verksamhet med 100 000 anställda och över fyra miljarder kronor i omsättning.
– De svenska odlingarna är blygsamma jämfört med flera andra länder. Exempelvis Danmark producerar kring 12 miljoner granar varav 90 procent exporteras. Det bör finnas goda möjligheter att öka den svenska produktionen, säger Martin Pettersson.
Kontakt: Martin Pettersson, doktorand vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU/Alnarp, martin.pettersson@slu.se, 0708 96 63 34
Bra energiklassade blandare har funktioner som minskar varmvattenanvändningen genom att påverka användarens beteende, exempel på funktioner är kallstart eller återfjädrande reglage.
Men hur mycket varmvatten sparas, och hur påverkar funktionerna vardagen för den som diskar eller duschar? Detta har projektet ”Vattenanvändning med energieffektiva blandare” tagit reda på genom att mäta vattenanvändningen och intervjua hyresgäster i några av AB Bostäders flerbostadshus på Tullen i Borås, där energieffektiva blandare har installerats.
I detta projekt har forskare vid RISE genomfört mätningar under två års tid, först med standardblandare och sedan med bra energiklassade blandare från de två tillverkarna FM Mattsson och Villeroy & Boch Gustavsberg.
Energieffektiva blandare bäst
– Jag blev positivt överraskad av resultatet! Jag trodde inte att enbart byte till nya energieffektiva blandare skulle kunna ge en så stor besparing, säger Josefine Norresjö som är energicontroller och projektledare på AB Bostäder i Borås.
– Vi kommer att ha stor nytta av resultatet. En så pass hög besparing kan motivera oss att sätta in en dyrare blandare vid exempelvis badrumsrenoveringar och även när vi gör rena blandarbytesprojekt, menar Josefine Norresjö.
Projektet, som finansierats bland annat av Energimyndigheten, har letts av RISE. Mätutrustning installerades i fem av husen och de boende inbjöds att delta i enkätstudier och fokusgrupper för att ge sin syn av hur de nya blandarna har fungerat i badrum och kök. Eftersom tillverkarna av blandarna varit delaktiga i projektet har de boendes synpunkter varit mycket värdefulla.
– Resultaten visar att det går att spara mer än en fjärdedel av varmvattenanvändningen med de nya blandarna. Det är ett bra resultat, och förhoppningen är att resultatet kan komma till nytta för bland annat bostadsbolag som är intresserade av att installera liknande produkter. Resultaten från enkätstudien visar också att attityden till de energieffektiva blandarna överlag var god, säger Björn Folkeson, projektledare på RISE.
– Energieffektiva blandare har en mycket stor potential att minska energianvändningen i bebyggelsen i landet. Blandare finns ju precis överallt – i alla typer av bostäder och lokaler, fortsätter Björn Folkeson.
Kontakt:
Projektledare Björn Folkeson, RISE Research Institutes of Sweden, 010-516 54 46, bjorn.folkeson@ri.se
Inte bara vegetationen går förlorad vid skogsbränder. När skogen brinner drabbas även marken, genom förluster av både kol och näringsämnen. Dessa näringsförluster kan i sin tur påverka ekosystemets efterföljande tillväxt och kollagring negativt.
Nu har forskare undersökt skogsbrändernas effekter genomen global sammanställning av brandexperiment. Det handlar både om experiment där man har skyddat vegetation från bränder och, omvänt, där man har bränt ofta. En del av experimenten har så lång historia som 65 år. Sammanställningen omfattar såväl lövskog och barrskog som savannernas öppnare landskap.
– Studien visar att förlusterna av både kol och kväve i marken i stora delar av världens ekosystem är mycket större än vad vi tidigare trott, säger Anders Ahlström, naturgeograf vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
En förvånansvärd upptäckt i studien var dessutom att förlusterna av kol och kväve inte avtar med tiden. Även efter 65 år av upprepade bränder så har förlusterna enligt studien inte avtagit, menar Anders Ahlström.
– Det ser inte ut som om bränder leder till någon nytillväxt av vegetation som kompenserar för förlusterna av markkol, som det kanske har antagits tidigare, säger han.
Anders Ahlström och hans lundakollega Lars Nieradzik har deltagit i arbetet med den internationella sammanställningen. De konstaterar att studien ger värdefulla insikter i hur bränder påverkar såväl vegetation som lagring av kol och näringsämnen i marken. Sådan kunskap är viktig exempelvis när man ska försöka förutspå hur klimatförändringar på olika sätt kan komma att påverka naturen i framtiden.
Påverkas av och påverkar klimatet
– Ja, det är intressant eftersom det befaras att klimatförändringar och extrema väderhändelser kan öka mängden bränder. Då är det viktigt att kunna räkna på effekterna av dessa näringsförluster i marken, säger Anders Ahlström och menar att framtida utsläppsbudgetar för olika klimatmål kanske behöver justeras.
Dessutom är det av intresse för forskarna att försöka få reda på om näringsförlusterna efter brand har en egen återverkan på själva klimatet, det vill säga om näringsförlusterna eventuellt förstärker eller lindrar klimatförändringarna. I klimatsammanhang uppstår ofta den här typen av invecklade återkopplingar där olika faktorer påverkar varandra i ett slags spiraleffekt.
I den aktuella studien ingår modelleringsarbete med hjälp av en datormodell utvecklad av naturgeografer vid Lunds universitet. Enligt Anders Ahlström är det kombinationen av de långa brandexperimenten och datormodellutvecklingen som har gjort studien möjlig.
Artikeln:
Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.
– Syftet med min avhandling är att skapa en djupare förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier. Ungdomars egna perspektiv är viktiga bidrag till det, säger Åsa Björk, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
I sin avhandling har Åsa Björk genomfört intervjuer med 32 ungdomar i åldern 13-15 år. Frågeställningar i intervjuerna har bland annat varit hur ungdomarna etablerar, upprätthåller och avslutar olika sorters relationer på nätet, vad ungdomarna berättar om sin identitet i sociala medier och vilka negativa handlingar som förekommer och hur ungdomarna hanterar dem.
Gränser suddas ut i sociala världar I studien framgår att ungdomarna nästan hela tiden omges av sociala medier. Olika medieformer används som överlappar varandra. När ungdomarna interagerar mellan dessa sociala världar suddas gränser ut; exempelvis gränserna mellan tid och rum, mellan kropp och själ, mellan privat och publik och mellan synlig och osynlig.
Ungdomarnas berättelser visar att deras erfarenheter av social interaktion kan handla om i princip vilken aktivitet som helst när som helst. De samspelar med individer i sin närhet och med en global publik. Att delta i sociala medier påverkar den sociala statusen och därför vill de inte vara utanför den kontexten. I en viss situation används något som kan beskrivas som handlingsutrymme i sociala medier till att markera vänskap mellan individer. I andra situationer vill de markera avstånd. I de situationerna kan individer användas som redskap i processen.
I berättelserna framkommer att ungdomarna skapar olika kriterier, normer och regler för den sociala samvaron i gruppen. De använder varandra som verktyg för att visa vem som är innesluten i gruppen genom uteslutning. Uteslutning kan skapa en större sammanhållning i den mindre gruppen genom att andra som inte är närvarande används som samtalsämne.
Sociala medier som en teaterscen
Negativa handlingar kan bestå av att någon ”hatar på” en individ, vilket förstås kan te sig kränkande. Men om den personen ger igen och fortsätter att argumentera emot kan det även förstås som ett drama som utspelar sig i sociala medier mellan två eller flera aktörer och inför en publik.
– Ett drama mellan individer kan å ena sidan upplevas som både förskräckligt och roligt och sociala medier kan fungera som en scen med aktörer och med åskådare, säger Åsa Björk.
Genom interaktion lär sig ungdomar om sig själva och andra. De lär sig också att valet av självpresentation får betydelse för hur de uppfattas av andra. Flickorna och pojkarna i studien är överens om hur flick- respektive pojkbilder ser ut. Pojkar irriterar sig i högre grad än flickor på vilken typ av bilder flickor publicerar.
Åsa Björk försvarar sin doktorsavhandling fredag 15 december kl. 10.00-12.00
– För kvinnor i Sverige som bara har grundskoleutbildning har livslängden i princip legat still under 20-30 år, men för andra sociala grupper har den ökat. Rökning är en väldigt stor del av det här mönstret, säger Olof Östergren, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.
Studien bygger på data från dödsorsaksregistret och utbildningsregistret för alla svenskar i åldrarna 30 till 74 år mellan åren 1991 och 2008. Forskningen visar att ojämlikheten i livslängd mellan olika grupper har ökat under perioden bland kvinnor.
Tre gånger vanligare Den förväntade livslängden bland kvinnor med grundskoleutbildning ökade med lite över en månad mellan åren 1991 och 2008, medan motsvarande siffra för kvinnor med universitetsexamen var fem månader, visar statistiken. Räknar man bort dem som dör på grund av rökning är ökningen fyra månader bland lågutbildade, och strax över fem månader bland högutbildade.
– Skillnaderna kan verka små men när det handlar om förväntad livslängd är det här dramatiska siffror. Dödsfall som beror på rökning är mer än tre gånger vanligare bland kvinnor med grundskoleutbildning än bland kvinnor med universitetsexamen, säger Olof Östergren.
– Trots en ambitiös välfärdspolitik är de sociala hälsoklyftorna inte mindre i Sverige än i andra länder, och klyftorna ökar snabbare i Sverige än internationellt. Alkoholkonsumtion och rökning har lyfts fram som bidragande faktorer till det här mönstret. Min forskning ger stöd åt den bilden, säger Olof Östergren.
Snuset mindre farligt Dödligheten till följd av rökning i Sverige har gått ned bland män och gått upp bland kvinnor, och då särskilt bland kvinnor med grundskoleutbildning. En möjlig förklaring till varför männen kommer lindrigare undan tobakens skadeverkningar är snus. Snus är inte lika farligt som rökning, samtidigt som det är vanligare att män snusar än att kvinnor gör det.
– Tidigare forskning har visat att människor med en pressad livssituation kan ha svårare att sluta med beteenden som är farliga för hälsan som rökning. Dels försöker färre av dem sluta röka, och dels har man sett att människor med färre ekonomiska och sociala resurser har mindre chans att bryta beroendet, säger Olof Östergren.
En pressad livssituation kan dessutom göra kroppen mer mottaglig för skadeverkningar från tobak och alkohol. Det innebär att skillnader i dödlighet beror både på skillnader i beteende, och på skillnader i social och ekonomisk utsatthet. Utbildning ger å andra sidan tillgång till bättre arbetsmiljöer, högre status på arbetsmarknaden, mer kontroll över arbetssituationen och högre inkomster. Avhandlingen visar dessutom att för människor med låga inkomster är utbildning särskilt viktigt för hälsan.
– Teorin bakom det är att ju mindre ekonomiska resurser en person har, desto viktigare blir det hur de resurserna spenderas. Utbildning främjar effektivitet och god resurshantering, och det gör att högutbildade grupper kan använda alla sina medel för att förbättra hälsan. Därför blir utbildning särskilt viktig vid låga inkomster. Utbildning är alltid bra för hälsan, säger Olof Östergren.
Kontakt:
Olof Östergren, Sociologiska institutionen och Centre for Health Equity Studies, CHESS, olof.ostergren@chess.su.se, 08-16 36 40
– De första resultaten är förvånande, säger Jan-Erik Wahlund vid Institutetet för rymdforskning (IRF) och huvudansvarig för Langmuirsonden på Cassini.
I april 2017 lade den amerikanska rymdstyrelsen NASA rymdfarkosten Cassini i en bana som förde den rakt igenom det lilla gapet som finns mellan den innersta synliga ringen (D-ringen) och samtidigt mycket nära planeten Saturnus, så nära att den passerade rakt igenom de övre delarna av Saturnus atmosfär.
Cassini gjorde 22 passager på detta sätt, och den 15 september sändes enligt plan Cassini sedan in i Saturnus gasmassor för att brinna upp. Under alla dessa passager gjordes detaljerade mätningar med de flesta av instrumenten ombord.
Nu börjar de vetenskapliga resultaten ta form, och det svenska instrumentets resultat är först ut i den välkända tidskriften Science. Instrumentet, en så kallad Langmuirsond, har utvecklats vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.
Saturnus övre atmosfär är laddad och består av mestadels väte och vätejoner. Langmuirsonden kan liknas vid en väderstation för elektriskt laddad gas och mäter dess densitet, temperatur och hastighet. Den mäter också partiklars laddning och ger dessutom en grov uppfattning av gasens sammansättning.
Starka variationer i densitet tyder på att den elektrisk laddade delen av Saturnus atmosfär (den så kallade jonosfären) kopplar starkt till de synliga ringarna som består mestadels av ispartiklar som även de är elektriskt laddade.
”Det är som om de små ispartiklarna i D-ringen suger upp elektroner från jonosfären,” säger Jan-Erik Wahlund. ”Kopplingen leder till att elektriska gasflöden till och från ringarna längs med Saturnus magnetfält orskakar de starka variationerna i densitet.”
Dessutom visade det sig att Saturnus A- och B-ringar ger skugga från solens energirika ultravioletta strålning och skyddar atmosfären på södra halvklotet från att bli laddad. Det gjorde till exempel att radiostrålning från blixturladdningar djupare ned i atmosfären kunde passera upp i ”jonosfärhål” och bli upptäckta av radioantennerna på Cassini.
Drygt två decennier i rymden
Arbetet med instrumentet på Cassini började 1990, och nu har mätningar gjorts kring Saturnus och dess månar sedan år 2004. Med hjälp av dessa mätningar har forskarna upptäckt mekanismerna för den organiska dimma som omsluter den stora månen Titan, de har kartlagt laddat gas och stoft i Saturnus vidsträckta magnetosfär(magnetfält), och de har gjort mätningar i utblåsningsplymer vid den lilla ismånen Enceladus.
Kontakt: Jan-Erik Wahlund, forskare vid Institutet för rymdfysik, jan-erik.wahlund@irfu.se, 018-471 5946
Rick McGregor, informationsansvarig vid Institutet för rymdfysik, 0980-79178, rick.mcgregor@irf.se
Marknaden för läkemedel som efterliknar kroppens egna proteiner, så kallade proteinläkemedel, växer så det knakar. Vissa är förhållandevis enkla att tillverka i jästbaserade cellfabriker. Insulin och HPV-vaccin produceras redan, medan andra läkemedel, till exempel antikroppar mot cancer är betydligt svårare att få till.
– De framställs idag istället med hjälp av en cellfabrik som baseras på en cell från en kinesisk hamster. Det är en väldigt dyr process. Om man får jästceller att göra samma sak blir det betydligt billigare, kanske tio procent av vad det kostar idag. Visionen är att så småningom kunna producera och förse hela världen med läkemedel som är för dyra för många länder idag, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi.
Kartlade metabolismen hos jäst
Tillsammans med docent Dina Petrovic och Mathias Uhléns forskarlag på KTH har Jens Nielsen arbetat i fyra år på att kartlägga den komplexa metabolismen hos jästceller. Genombrotten publicerats nyligen i en artikel i Nature Communications.
– Vi har studerat ämnesomsättningen hos en jäst som vi sedan tidigare vet är en bra proteinproducent. Och vi fann mekanismerna som kan användas för att göra processen än mer effektiv. Nästa steg är att bevisa att vi faktiskt kan producera antikroppar i så stor omfattning att kostnaderna minskar.
I vanlig jäst (de vänstra bilderna) förhindrar jästens egna syreradikaler proteiner från att utsöndras. I modifierad jäst (till höger) är proteinproduktionen förbättrad. De fluorescerande områden i bilderna nedanför visar cellskador. Skadorna är färre i den modifierade jästen till höger (Bild: Mingtao Huang/Chalmers)
Det pratas framför allt om cancer, men flera andra sjukdomar, till exempel Alzheimers, diabetes och MS, brukas också nämnas bland sjukdomar som skulle kunna behandlas med jästbaserade proteinläkemedel.
Hur långt fram i tiden ligger det? – För oss går det fort, men läkemedel tar alltid lång tid att utveckla. Det kan vara möjligt om fem år, men borde absolut vara på marknaden om tio, säger Jens Nielsen.
De senaste månaderna har Jens Nielsen fått mycket uppmärksamhet. Förutom publiceringen i Nature Communications har han tilldelats flera prestigefyllda priser. Bland annat världens största pris för forskning kring alternativa bränslen, the Eric and Sheila Samson Primeminister’s Prize, i Israel.
Alternativa bränslen? Jo, vanlig jäst kan användas till mycket och Jens Nielsen tilldelades priset för sina insatser kring hur man kan producera kolväten från jäst och därigenom utveckla nya biobränslen. För samma typ av forskning tilldelades han det prestigefyllda ”Energy Frontiers award” av det italienska oljebolaget ENI. Dessutom har han belönats med Kungliga vetenskapsakademin IVA:s guldmedalj för sin innovativa och nyskapande forskning inom systembiologi.
– Jäst är ett väldigt bra modellsystem. Nästan allt som finns i jäst finns också hos människan. Vi har kompletta datormodeller över jästens ämnesomsättning och vi använder samma typ av modeller för att studera människans, säger Jens Nielsen.
Nyckeln till jäst som proteinfabrik
Jästcellernas proteinproduktion omfattar fler än 100 olika processer där proteiner modifieras och transporteras ut ur cellen. Runt 200 enzymer är inblandade, vilket gör systemet mycket komplext att hantera för en ingenjör. För att kunna optimera proteinproduktionen är det nödvändigt att kartlägga hur dessa 200 enzymer verkar och fungerar. I studien har detta gjorts genom att ändra genuppsättningen på vissa nyckelgener, med hjälp av avancerade screeningmetoder i kombination med modern gensekvensering.
Kontakt:
Jens Nielsen, professor i systembiologi, Chalmers, nielsenj@chalmers.se, 031-772 38 04
– Även om du inte själv varit med om en viss situation i verkligheten så har du spelat i den eller laborerat med den, diskuterat och känt på den. Erfarenheterna sätter sig i kroppen, och du är förberedd på ett annat sätt när du ska ut och arbeta som sjuksköterska, säger Susanna Höglund Arveklev, doktorand i vårdvetenskap, med bakgrund som psykiatrisjuksköterska.
Hennes avhandling bygger bland annat på intervjuer med studenter och analyser av gruppexaminationer. Underlaget som helhet speglar drygt 230 studenters erfarenheter av dramaövningar under sjuksköterskeutbildning på grund- eller avancerad nivå.
Ett exempel är övningen där studenterna i en grupp, parvis och parallellt, improviserar ett fiktivt möte mellan patient och sjuksköterska på en vårdcentral. Tiden är knapp och sköterskan kanske tvingas styra samtalet i en riktning som patienten inte vill. Hur känns det att jobba under sådan tidspress? Och vad händer när studenterna sedan byter roller med varandra i övningen?
Ser sig själva Ett annat exempel på hur drama kan användas i utbildningen är forumspel, ett rollspel där studenters erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU) kan vävas in. En mindre grupp iscensätter en svår situation från verkligheten, med övriga kurskamrater som åskådare. Situationerna handlar ofta om etiska dilemman, konflikter och kommunikationssvårigheter inom personalgruppen eller i mötet med patienten och dess anhöriga.
– Den dramatiserade situationen pågår i ett par-tre minuter och ska alltid sluta när det är som besvärligast, situationen får inte vara löst. Någon i publiken kan under spelets gång säga stopp, gå in och ta rollen som exempelvis sjuksköterska som hamnat i ett etiskt dilemma mellan läkare och anhöriga om patientens ordinerade behandling, och så spelar man vidare och ser vad som händer. Hur förändras situationen? Vad händer när karaktären agerar på ett annat sätt?
Susanna Höglund Arveklev konstaterar att dramapedagogiken ger studenterna möjlighet att utforska sig själva i sin kommande yrkesroll. I interaktionen med andra ser de sina egna styrkor och svårigheter, och vilka tankar, känslor och reaktioner olika vårdsituationer framkallar.
Perspektiv och mognad Interaktionen skapar inblick i och förståelse för andras perspektiv. De reflektioner och samtal som följer underlättar också för studenterna att förstå och relatera till det teoretiska kursinnehållet. Studenterna mognar och får bättre beredskap för att utveckla sin professionalitet.
– Det finns många vårdvetenskapliga begrepp som är svåra att ta på. Vad är tillit? Vad är tröst? Vad är lidande? Och vad innebär det att lyssna aktivt? Med drama kan man träna och utveckla mellanmänskliga färdigheter och förmågan att samverka med andra professioner. Det är bra att kunna öva interaktion och byta perspektiv i en miljö där det är okej att göra fel, konstaterar Susanna Höglund Arveklev.
Dendrimerer är en av de mest fascinerade och komplexa syntetiska material som polymerkemister lyckats producera. Nu har forskare lyckats skapa en läkemedelsbärare av materialet som kan ta sig in i cancerceller och oskadliggöra dessa.
Dendrimerer ingår i gruppen polymera material och framställs under extremt kontrollerade former. Resultatet är högfunktionella organiska nanomaterial, och till skillnad från andra syntetiska nanomaterial, matchar dendrimererna naturens peptider och proteiner med avseende på storlek och strukturell perfektion. En av fördelarna med materialet är att den kan bära en stor mängd cellgifter som sedan samlas upp mer selektivt i cancerceller än i hälsosamma celler.
Dendrimerer har vanligtvis inte ett funktionellt innehåll, men forskarna har fyllt materialet med ett sådant bestående av organiska svavelföreningar som även är en viktig beståndsdel i aminosyror, peptider och proteiner. Sedan har de i en forskningsstudie applicerat dendrimerer på odlade cancerceller från människor och sett att cancercellstillväxten hämmas.
– Detta gör att det uppstår en ökad koncentration av reaktiva syreradikaler (ROS), vilket är väldigt skadligt för cellen genom att dendrimererna går sönder kring svavelbryggorna och enkla svavelföreningar frigörs. Många cancerforskare är övertygade om att vissa föreningar som kan producera ROS kan leda till selektiv tillväxthämning i cancerceller då friska celler, som har en högre ROS-tolerans, förblir opåverkade. Ja, proteiner i cancercellerna har fullt sjå att plocka isär dendrimererna och försummar därmed sina normala arbetsuppgifter. Eftersom cancerceller föredrar att ta upp stora molekyler kommer dendrimererna förslagsvis tas upp i större utsträckning och högre mängd fria syreradikaler kommer produceras i dessa celler.
Han fortsätter att berätta att forskningsresultatet är ett unikt så kallat ”Proof-of-concept”. Detta visar att det är värt att gå vidare med forskningsarbetet med kliniska tester av den nya plattformen som nyttjar dendrimerernas interiör genom att programmera dessa med ett stort och exakt antal organiska svavelbryggor.
Många användningsområden
– Detta är supercoolt, och vi har bara skrapat på ytan för vad man kan göra med dendrimerer. Vi har tidigare testat att använda liknande material som en del av ett benplåster, ett sorts lim som gör att man i vissa fall slipper använda plattor och skruvar vid benfrakturer. Man kan tänka sig framtida applikationer där materialet används för att ytbelägga implantat kring cancertumörer och därmed möjliggöra terapibehandling på lokal nivå.
Cancervården har historiskt varit trubbig. Både Kemoterapi (cellgifter) och strålbehandlingar är läkemedelsbehandling mot cancer som ospecifikt slår till mot både cancerceller och normal cellvävnad. Idag testar forskarna olika former av målsökande mediciner som släpper cellgifter vid tumörer istället för att sprida dem i hela kroppen, vilket ger en bättre noggrannhet. Den forskning Michael Malkoch bedriver kan leda fram till ännu mera exakta behandlingar.
– Nanomaterial som ändrar proteinernas arbetsschema i celler är ett effektivt verktyg som kan appliceras i många sjukdomsförlopp och är inte exklusivt kopplat till bara cancer. Dendrimerer är en bärarplattform som skulle kunna möjliggöra kombinationsbehandlingar. Dels med hänsyn till ROS-mekanismen som redan nämnts, dels bära en substans för att stoppa dna-replikering och så vidare.
Michael Malkoch nämner ytterligare en fördel med dendrimerer och det är att nanomaterialet bryts ner av människokroppen.
– Det är inte så att alla material gör det. Det finns vissa som istället ackumuleras på olika ställen i kroppen, vilket inte är önskvärt.
Kontakt:
Michael Malkoch, 08 – 790 87 68, malkoch@kth.se
Genom att studera renvallar med gräs och örtdominerad vegetation som skapats av en form av renskötsel som upphörde för 100 år sedan, har Dagmar Egelkraut visat på långlivade effekter av renar på fjällens ekosystem och att renar kan bromsa vegetationsförändringar orsakade av klimatförändringar mer effektivt än vi tidigare trott.
Bete av renar leder ofta till vegetationsförändringar från fjällhed dominerad av kråkris, dvärgbjörk eller vide, till ängsvegetation dominerad av örter och gräs. Egelkraut har studerat hur stabila dessa vegetationsförändringar är och vilka processer som bidrar till deras stabilitet.
– Även långtidsexperiment pågår sällan mer än enstaka decennium. Vi ville studera hur stabila dessa vegetationsförändringar är på längre sikt, så vi fick komma på ett annat sätt att angripa frågan, säger Dagmar Egelkraut.
Mjölkvallar
Hon använde spår efter en historisk renskötsel i Padjelanta nationalpark som ett naturligt långtidsexperiment. Mer specifikt studerades en typ av renvallar som vi valt att benämna historiska mjölkvallar. Dessa vallar användes tidigare för att samla och mjölka renar under en tid när rennäringen var mer intensiv och nomadisk (sen medeltid till tidigt 1900-tal). Renarna hölls året runt i samlade hjordar och eftersom samma platser användes i århundraden skapades fläckar, så kallade historiska mjölkvallar i landskapet på platser som betades hårt. Detta resulterade i dramatiska vegetationsförändringar på dessa vallar. Även om det aktiva nyttjandet av dessa vallar upphörde för ett århundrade sedan, kan man fortfarande lätt känna igen dem i landskapet i dag som välavgränsade, ovala, ört- och gräslika fläckar i en annars ris- och buskdominerad fjällhed.
Dagmar Egelkraut såg att de historiska mjölkvallarna var väldigt stabila och att de omgivande buskarna inte kunde invadera gräs- och örtvegetationen.
– Det är fascinerande eftersom dagens rentätheter är oerhört mycket lägre än de tätheter som fanns när man skapade vallarna, säger Dagmar Egelkraut.
Upptäckterna indikerar att de undersökta historiska renvallarna representerar alternativa stabila stadier, som upprätthålls av ett antal processer, bland annat en ökad näringscirkulation, och selektivt bete av sorkar och lämlar på näringsrika skott av buskar som försöker invadera vallarna.
Hjälper oss förstå framtidens klimat
Dessa historiska vallar kan också användas som experiment för att förstå hur vegetationsförändringar påverkar kolinlagringen i tundraekosystem. I motsats till vad hon hade förväntat sig fann Egelkraut att den dramatiska förändringen av vegetationen och viktiga markprocesser som pågått i hundratals år inte hade någon avgörande effekt på markens kapacitet att lagra kol.
– Kolinlagring i marken i Arktis är viktigt för att förstå vilka återkopplingar ekosystemen har på ett framtida klimat. Eftersom vi kan vara säkra på att vegetationsförändringen i vår studie pågått tillräckligt länge (flera hundra år) visar den på ett övertygande sätt att kolinlagringen i marken är mer stabil, och påverkas mindre av vegetationsförändringar än vi tidigare trott, säger Dagmar Egelkraut.
– Det har varit spännande att haft en möjlighet att undersöka dessa frågor, och arbeta på så spännande platser. Historiska mjölkvallar är viktiga kulturminnesmärken, som visar på hur människor traditionellt har nyttjat marken i Lapponia, och på samma sätt som historiska byggnader berättar de för oss någonting om vår historia. Samtidigt erbjuder de unika möjligheter att undersöka stabiliteten hos ekosystem och är därför ett verktyg för att förstå hur våra fjällekosystem fungerar idag och kommer att förändras i framtiden, säger Dagmar Egelkraut.
Kontakt:
Dagmar Egelkraut, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 070-577 10 67, dagmaregelkraut@gmail.com
Foto:
En typisk historisk mjölkvall i Padjelanta, Dagmar Egelkraut
Karl Berglunds avhandling i litteraturvetenskap består av tre separat publicerade böcker. Där diskuteras dessa frågor och en mängd annat om genren och dess kommersiella framgångar på senare tid. En tes som genomsyrar arbetet är att det finns en växelverkan mellan genrens framgångar och bokmarknadens snabba strukturomvandlingar under 2000-talet.
Utifrån flera och stora material visar avhandlingen bland annat att ryktet om den samhällskritiska svenska deckaren är överdrivet. Skildringarna av huvudpersonernas privat- och arbetsliv är noggranna studier i samtidsrealism, men de spektakulära mordgåtorna ligger ofta långt från verklighetens våld.
Stereotyper
Huvudpersonerna är i regel vita, heterosexuella svenskar utan invandrarbakgrund från medelklassen, medan mördare och offer är mer varierade sett till sociala skikt. Även de senare relateras dock nästan alltid till en underförstådd ”medelklass-normalitet”, som genomsyrar genren.
Ändå har genren breddats innehållsligt och är idag heterogen och spretig. Dessutom har genren påtagligt feminiserats under 2000-talet. Tidigare var både författare och huvudpersoner oftast män, men numera är könsfördelningen bland författarna i genrens toppskikt jämn och närmare två tredjedelar av huvudpersoner kvinnor.
Tre delstudier
Avhandlingen består av tre delstudier, som fokuserar på tre olika delar av deckarundret. Den första belyser den breda bokmarknadskontexten och genrens utveckling och allt starkare position över tid. Den andra granskar marknadsföringen och paketeringen av genren. Den tredje delstudien, Död och dagishämtningar, analyserar litterära mönster och återkommande teman i genrens kommersiella toppskikt under det tidiga 2000-talet. Den har nyligen utnämnts till årets fackbok av Svenska deckarakademin.
Kontakt:
Karl Berglund, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, karl.berglund@littvet.uu.se, 0730-640 190
– Det kan exempelvis vara vid akut syrebrist i tarmvävnaden. I vår forskning kunde jag se i detalj hur genuttrycket ser ut i en vävnad som lider av syrebrist, säger Helena Isaksson, biomedicinsk analytiker på klinisk kemi vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Några av de sjukdomar som man kommer att kunna upptäcka tidigare med hjälp av RNA är olika cancerformer som lung-, prostata- och tjocktarmscancer. Till viss del även äggstockscancer.
Kanske kan ersätta biopsi – Vi hoppas att det i framtiden inte skall behövas så invecklade och för patienten jobbiga undersökningar vid cancerbehandling. Kanske slipper man en biopsi och istället räcker det med ett blodprov för att avgöra vilken typ av behandling som behövs, säger Helena Isaksson.
Det vore önskvärt om man i det blodprovet kunde avgöra om det behövs operation eller om det räcker med strålning alternativt cellgifter. Forskarna hoppas att de upptäckter de gjort i tarmexperimenten skall leda till en pålitlig markör som gör att människor som kommer in till akuten med buksmärtor får behandling i tid om de har akut syrebrist i tarmen.
Inblick i vad som händer på cellnivå Syftet med avhandlingen var att med hjälp av ett blodprov som visar genuttryck studera svåra sjukdomar och se om den nya tekniken kan visa markörer för både prognos och diagnos. Forskningen har gett en djupare inblick i vad som händer på en RNA-nivå i cellerna.
– Vi har undersökt om vi med hjälp av RNA-mätningar i blod från äggstockscancerpatienter kan skilja ut om det finns kvarvarande tumörvävnad efter operation samt om vi kan koppla RNA-profilerna till prognos och överlevnad.
I dessa studier ingick mycket stora datamängder. I en av dem har de undersökt samtliga kända mRNA hos människan vilket är över 30 000 stycken. Resultatet i studien visar att tre stycken geners uttryck i blodet kan förutsäga prognos, se skillnad på låg och hög risk samt se i vilket stadium äggstockscancern var i.
– I min avhandling har jag även tittat på ett patientfall med en flicka som hade en svår inflammation där ingen av de behandlingarna vi provade fungerade. De upptäckter vi gjorde finns nu tillgängliga för andra läkare i världen att använda då liknande ovanliga sjukdomar upptäcks, avslutar Helena Isaksson.
Bärare av viktig information
DNA – eller deociribonukleinsyra, är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, även kallad arvsmassa. DNA finns i en identisk kopia i varje cell i en organism. Huvudsakliga funktionen är att långtidsförvara den information som organismen behöver för sin utveckling och funktion. DNA består av sammankopplade nukleotider som till strukturen ser ut som en dubbelsträngad helix.
RNA – eller ribonukleinsyra är en mer kortlivad men mycket lik variant av DNA. RNA ser ut som en enkelsträngad helix.
mRNA – messenger RNA eller budbärar RNA på svenska, är en del av informationskedjan från DNA till protein. mRNA överför informationom hur proteinet skall byggas från DNA i cellkärnan till proteinfabrikerna i cellen
Kontakt:
Helena Isaksson, biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län, helena.isaksson@regionorebrolan.se, 070 – 527 05 67
Tandläkaren Pär Johanssons forskning visar att en ytbehandling av hydroxylapatit kan göra att PEEK-implantatet växer ihop med benvävnaden.
— Studierna visar att ytbehandlingens effekt är som om störst de första veckorna för att sedan minska med tiden, säger Pär Johansson, som nu disputerar vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola.
Titan vanligast Titan är idag det vanligaste förekommande implantatmaterial tack vare dess goda biologiska och mekaniska egenskaper. Dock har titan en del brister, bland annat på grund av dess avvikande styvhet till kroppens skelett. Ett alltför styvt implantat kan ge upphov till ogynnsam kraftfördelning vilket kan leda till nedbrytning av kringliggande ben. PEEK å andra sidan har en styvhet som är jämförbar med kroppens ben vilket gör att krafterna fördelas mer gynnsamt.
PEEK är biokompatibelt och bioinert vilket innebär att det inte orsakar någon allergisk eller toxisk reaktion i kroppen. På minussidan finns att det inte sker någon naturlig osseointegration, det vill säga att det inte växer ihop med ben.
— Vi vill att implantatet ska växa fast i benet för att kunna klara av krafterna vid till exempel tuggning, , säger Pär Johansson.
Pär Johansson har genomfört olika experiment för att se om en ytbehandling bestående av hydroxylapatit kan göra ytan mer bioaktiv och på så sätt öka osseointegrationen. Utvärderingen genomfördes efter 3, 12 och 20 veckors inläkningstid i ben och obehandlade implantat användes som kontroller.
God effekt i tidigt skede
Resultaten visar en mycket god effekt i det tidiga skedet. En snabb osseointegration kan ibland vara avgörande hos patienter med undermålig benkvalitet, menar Pär Johansson.
—Idag används PEEK inom ryggradskirurgi och där kan förhoppningsvis dessa resultat bidra till en förbättring, men för att fungera som ett tandimplantat krävs mer forskning, säger Pär Johansson.
—Efter denna studie vet vi nu att den tidiga osseointegrationen hos PEEK kan förbättras och detta kan i framtiden kombineras med andra ytmodifieringar för att uppnå en effekt i ett längre perspektiv.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
