Eva Hoff är lektor i psykologi vid Lunds universitet och hon har forskat om kreativitet de senaste 20 åren. Hon definierar kreativitet som förmågan att skapa nya och nyttiga idéer, produkter eller uttryck. Det handlar om att lösa problem som tidigare varit okända och att kunna komma på fler lösningar än bara en.
Föreställningen om det kreativa geniet som ensam gör en upptäckt är en föråldrad syn på forskning, menar Eva Hoff.
Kreativt ledarskap
Idag är all forskning ett samarbete mellan en rad olika människor. Inte minst gäller det på nobelprisnivå. Det ställer nya krav på kreativiteten.
– Att bli erkänd av ett forskarsamhälle handlar till exempel mycket om att man är duktig på att övertyga. Då krävs kreativitet i att få andra att se det speciella i det man åstadkommit.
– Antagligen har nobelpristagaren ett stort forskarlag runt sig och då krävs ett kreativt ledarskap men kreativitet krävs också för att hitta rätt samarbetspartner. Dessutom behövs kreativitet för att bygga nätverk för att kunna ta del av andras landvinningar.
Kreativitet uppstår inte av sig själv utan först när man har djup kunskap om sitt område, säger Eva Hoff och hänvisar den amerikanska forskaren Teresa Amabile. Man behöver också vara högt motiverad och ha förmågan att se förbi traditionella sätt att angripa problem.
Forskaren som skapade teorin om flow, Mihaly Csikszentmihalyi, menar att kreativa personer ofta förenar motsatta personlighetsdrag. De kan ha både stereotypt kvinnliga och stereotypt manliga egenskaper. De kan känna med andra. Men i nästa sekund kan de känslokallt avvisa andras åsikter.
– De behöver kunna växla mellan ytterligheter. Att ena stunden visa osäkerhet: ”nja jag vet inte”, för att i nästa vara bergsäker: ”det här kommer att gå” är nödvändigt i en kreativ process. Att alltid vara tvärsäker leder ingenstans. Men inte heller att bara lyssna på andra, säger Eva Hoff.
Osäker men kreativ
Ett gott självförtroende nämns ofta som en förutsättning för att vara nyskapande men Eva Hoff säger att det inte alls är nödvändigt.
– Jag har gjort undersökningar på barn. Vissa är självsäkra och kreativa. Men en del är osäkra på sig själva med ändå väldigt kreativa. Som nobelpristagare behöver man nog ha förmågan att tvivla men när det gäller ska man samtidigt kunna lita på sig själv och på att man är på rätt väg.
– Ännu viktigare än självförtroende är sannolikt motivation och engagemang. När man tvivlar kan det vara avgörande för att inte ge upp.
Djup kunskap det viktigaste
Men allra viktigast är att behärska sitt ämne.
– Kreativitet förutsätter både kunskap och erfarenhet. Vi kreativitetsforskare brukar säga att det fordras åtminstone 10 års praktik innan man kan göra något kreativt inom ett fält. För nobelpristagare krävs säkert betydligt längre tid än så innan de kan skapa något helt nytt som revolutionerar en domän, säger Eva Hoff.
Receptet på en Nobelpristagare
Vad skapar en Nobelpristagare? Intelligens, uthållighet och kreativitet, säger forskarna. Men viktigast är ett brinnande intresse för själva ämnet man forskar om. Och att vara man, förstås. Gemensamt för många Nobelpristagare är också att de som barn haft många, långa och engagerade samtal med sina föräldrar. Att bli involverad i avancerade diskussioner vid middagsbordet tycks vara en bra väg mot kreativt tänkande.
I fjol visade biologerna Anders Hedenström och Susanne Åkesson att flyghastigheten hos tärnor påverkas av fåglarnas morfologi, vikt och av flockens storlek. Ju större flock desto fortare går det.
Nu har de utvidgat studien och har fokuserat på tre vadare: strandskata, kustsnäppa och kärrsnäppa. Med hjälp av en ornitodolit, en kikare försedd med laseravståndsmätare och utrustad med sensorer för höjd och sidvinkel har de följt flockar på södra Öland.
Laserkikare kopplad till dator
Genom att koppla laserkikaren till en dator har de registrerat tillräckligt många positioner för att få en god bild av fåglarnas flygbanor. Dessutom har de mätt vindstyrka och vindriktning på olika höjder. Vindmätningarna har de sedan jämfört med resultaten från ornitodoliten.
Slutsatserna som forskarna drar är flera. Fåglarna kompenserar för motvind genom att öka vingslagsfrekvensen och på så vis flyga snabbare. Medvind kompenserar de för genom färre vingslag jämfört med vindstilla. Så länge fåglarna flyger längs kusten hjälper kustlinjen dem att kompensera för sidvindar och att undvika avdrift, vilket är svårare när de flyger över öppet hav.
Dessutom konstaterar forskarna att flockens storlek har betydelse för vadarfåglarnas flyghastighet på samma sätt som gäller för tärnor. Varför är ännu inte klarlagt.
Tyngst bestämmer hastigheten
– Vi vet inte säkert men vi tror på en mekanistisk förklaring; helt enkelt att de största, tyngsta och starkaste individerna bestämmer flockens hastighet, säger Anders Hedenström, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Tunnare luften på högre höjder bidrar också till att fåglar flyger snabbare, visar studien. Och att ju snabbare en fågel stiger uppåt i luften desto långsammare framåt går det.
– Våra resultat visar att fåglar anpassar sin flyghastighet till flera olika faktorer samtidigt och oberoende av varandra. Det innebär att det som för oss verkar vara ett enkelt och rättframt beteende, alltså flyghastigheten, har en oväntat komplex bakgrund.
Forskningsresultaten om olika yttre faktorers påverkan på fåglars flyghastighet kan komma att få betydelse i framtida jämförelser av flyghastigheten i olika situationer och under olika betingelser, menar forskarna bakom studien.
Kontakt: Anders Hedenström, professor teoretisk ekologi vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, anders.hedenstrom@biol.lu.se, +46-46-222 41 42, +46-70-543 19 36
De lokala nyhetsredaktionerna har under de senaste åren blivit färre. Genom resor och digital teknik förväntas de täcka större områden. Tanken är att det geografiska avståndet inte ska ha någon avgörande betydelse. Men neddragningarna har betydelse för kvaliteten och antalet unika lokala artiklar sjunker, visar en ny forskningsstudie från Karlstads universitet.
Mer färdigt material Färre unika lokala nyheter och fler som är producerade med hjälp av färdig information från andra aktörer eller syndikerat material, det vill säga identiska nyheter som publiceras av flera olika utgivare. Det blir konsekvensen när alltfler lokala redaktioner läggs ned eller slås samman.
Tidigare forskning har visat att den svenska kommunpolitiken, trots nedläggningar och centraliseringar av redaktioner, ändå bevakas på samma nivå vad gäller mängden material. Det är också känt att bevakningen är ojämnt fördelad över landet. Siffror från 2016 visar att 32 av landets 290 kommuner helt saknar en redaktionell närvaro.
Erika Hellekant Rowe, projektforskare i medie- och kommunikationsvetenskap och Michael Karlsson, professor i samma ämne, har jämfört nyhetsbevakningen i sex kommuner som har en lokal redaktion med sex kommuner som saknar detta. Jämförelsen omfattar såväl antalet nyheter som kvalitativa aspekter som nyhetsämne, vinkel, tonalitet och källor.
– När det gäller antalet artiklar är det inte så stor skillnad, men när vi tittade närmare såg vi att det skiljde sig vad gäller innehållet. För de kommuner som har en lokalredaktion var andelen nyheter som var unikt producerade enbart för det lokala sammanhanget 86 procent. I kommuner utan en egen lokalredaktion var andelen 68 procent, berättar Erika Hellekant Rowe.
Mer brott och mindre lokalsamhälle
När forskarna jämförde vilka nyhetsämnen som tas upp är det framför allt två ämnen som skiljer sig åt mellan de två grupperna: Nyheter om brott och nyheter om lokalsamhället och det sociala livet i kommunen. De kommuner som inte har en lokalredaktion har dubbelt så stor andel brottsnyheter som de med en redaktion i kommunen. Det avspeglar rimligen inte den faktiska brottsligheten, utan bygger på att dessa nyheter är lätta att fånga upp från polisen. Det motsatta gäller för de nyheter som rör händelser i det lokala samhället, till exempel föreningsträffar och lokala evenemang. Även skildringen av beslutsfattandet i kommunerna skiljer sig åt vad gäller stil och inramning.
– Utan lokal närvaro baseras nyheterna sannolikt på pressutskick och färdigt material från organisationer, kommuner och myndigheter. När journalistiken är frånvarande på orten blir det ännu lättare för professionella aktörer att komma till tals, konstaterar Michael Karlsson.
Vill ha granskning av lokala frågor Tidigare forskning om synen på lokaljournalistik visar att medborgarna förväntar sig en närhet mellan journalisten och det lokala samhället. Granskning av lokala politiker, information om lokala händelser och diskussion om offentliga frågor är några av de områden som man vill att den lokala redaktionen bevakar.
– Vi brukar säga att den lokala nyhetsrapporteringen är viktigt ur både ett politiskt och socialt perspektiv. Vår studie visar att den redaktionella närvaron påverkar både mängden och innehållet i den lokala bevakningen. Frågan är om de medieaktörer som ska bevaka lokalt gör ett strategiskt misstag när de drar ner på de socialt fokuserade nyheterna, särskilt med tanke på de ekonomiska förändringar som branschen lever i, säger Erika Hellekant Rowe.
Diabetes hos katt liknar i hög grad människans typ 2-diabetes och katter och människor delar flera riskfaktorer för sjukdomen, såsom övervikt och en stillasittande livsstil. Hos människor har etnicitet visat sig ha ett samband med risken för diabetes; ett klassiskt exempel är pimaindianer. Vissa kattraser, som t.ex. burma, löper motsvarande ökad risk för att få sjukdomen.
Leg. veterinär Malin Öhlund har i sin doktorsavhandling vid SLU undersökt riskfaktorer för diabetes hos katter. Resultaten kan hjälpa både veterinärer och kattägare att förebygga sjukdomen.
Dubbelt så vanligt bland hankatter – Vi använde statistik från ett djurförsäkringsbolag för att undersöka hur vanlig sjukdomen är hos svenska katter, berättar hon. Vi undersökte också om risken för diabetes varierade med katternas ålder, kön och ras.
Störst risk för diabetes såg hon hos katter vid 13 års ålder och hankatter utvecklade diabetes dubbelt så ofta som honkatter. Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt visade sig löpa större risk för att drabbas av diabetes jämfört med andra raser, medan flera andra raser var mindre utsatta.
Malin Öhlund bjöd in ägare till katter med och utan diabetes att delta i en enkätundersökning. Kattägarna fick svara på frågor om t.ex. kattens hull, ätbeteende, aktivitetsnivå, om katten var inne- eller utekatt, och vilken typ av foder som katten åt.
Torrfoder en riskfaktor Överviktiga katter hade en klart förhöjd risk att drabbas av diabetes. Katter som beskrevs av sina ägare som glupska hade också en förhöjd risk för sjukdomen. Att vara utekatt var däremot skyddande mot diabetes. Inom gruppen normalviktiga katter hade de som mestadels åt torrfoder en ökad risk för sjukdomen jämfört med katter som åt mest våtfoder.
Eftersom övervikt visade sig vara en så stark riskfaktor för diabetes, studerade Malin Öhlund vilka faktorer som också hade ett samband med övervikt.
– Vi fann flera riskfaktorer som var desamma för både diabetes och övervikt, som t.ex. att vara hankatt, medelålders, glupsk, och att äta mestadels torrfoder. Katter av raserna birma och perser var mindre benägna att få diabetes, och var också mer sällan överviktiga.
Insulinresistens hos vissa katter Malin Öhlund jämförde också skillnader i ämnesomsättningen mellan raserna burma, birma och maine coon, och såg ett mönster hos burmorna som liknar det som ses hos människor med insulinresistens. Insulinresistens är ett tillstånd som vanligtvis ses hos människor innan typ 2-diabetes utvecklas.
– Det är viktigt att känna till vilka faktorer, som bidrar till att öka risken för diabetes, för att tidigare kunna hitta katter med förhöjd risk. Därmed får både veterinärer och kattägare möjlighet att förebygga sjukdomen eller fördröja sjukdomsdebuten, avslutar Malin Öhlund.
– Vi har avkodat hur parasiten bär sig åt för att ta över kontrollen av immunceller, det vill säga omvandla dem till rörliga ”zombier” som sprider parasiten i kroppen, säger Antonio Barragan, professor vid Stockholms universitet och en av författarna till den nya studien.
Infektionen toxoplasmos orsakas av parasiten Toxoplasma gondii och är mycket vanlig. I Sverige bär nära var femte person på smittan. Parasiten har katt som huvudsakligt värddjur, men smittan sprids även till andra djur, inklusive människor.
Råttor tappar respekten
En rad studier har tidigare visat att parasiten påverkar infekterade råttors hjärna så de blir orädda för katter och till och med dras till kattlukt, vilket gör dem till enkla byten. På så sätt sprids parasiten vidare genom att se till att råttan blir uppäten.
Hos människor är toxoplasmos livshotande för personer med nedsatt immunförsvar samt för ofödda foster, de flesta andra får endast lätta symptom. Det finns dock studier som visar samband där psykiska sjukdomar, som schizofreni, depression och ångestsyndrom är vanligare hos personer som är bärare av toxoplasma.
Det finns också studier som pekar på att det kan påverka på hur utåtriktat, aggressivt eller risktagande en individ beter sig.
Kamouflerar sig med GABA
Det forskare vid Stockholms universitet nu har kunnat visa är hur det går till när parasiterna tar kontroll och får immunceller att röra sig i kroppen. När vi blir infekterade med toxoplasma, till exempel genom att äta otillräckligt tillagat kött eller via kontakt med kattavföring, hamnar parasiten i magen.
Illustration av hur Toxoplasma gondii invaderar en värdcell genom cellmembranet. En signalkaskad aktiveras via klorid, GABA och calcium. Signalen leder till att den infekterade immuncellen börjar röra sig. Bild: S. Kanatani
Parasiten går sedan genom tarmväggen och in i cellerna som egentligen ska döda den. Immuncellerna blir ”trojanska hästar”. Genom att utsöndra ämnet GABA kan de röra sig för att sprida infektionen i kroppen.
– Är det slump eller evolution? Det liknar hur nervceller pratar med varandra i vår hjärna, säger Antonio Barragan.
Kalciummolekylen agerar brevbärare
Det har visat sig att det är den lilla kalciummolekylen som är brevbärare i kommunikationen. Forskarna har hittat en ny kalciumreceptor på immunceller som fungerar som brevlåda för att ta emot parasitens order till cellen att röra på sig.
– Det fiffiga i det hela är att signalen kan hämmas med vanlig blodtrycksmedicin. När möss fick medicinen hämmades parasitens spridning. Vi vill inte säga att man kan bota toxoplasmos med blodtrycksmedicin, men vi har upptäckt en ny signaleringsväg i immunceller som är kopplad till deras rörlighet och som parasiten utnyttjar på ett mycket smart sätt.
– Detta hjälper oss att förstå hur parasiten sprids och sjukdom uppstår. På längre sikt kan det hjälpa oss att utveckla riktade behandlingar mot infektionen, säger Antonio Barragan.
Kontakt:
Antonio Barragan, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, antonio.barragan@su.se, 08-16 41 56, 070-1040755
De har olika skolbakgrund. Många är välbärgade men inte alla. En del är enormt begåvade. Andra bara vanligt intelligenta. Somliga mer lekfulla. Hos några dominerar uthålligheten.
När Lars Bergström skisserar Nobelpristagares bakgrund spretar bilden.
Lars Bergströms domän är pristagare i fysik och fysikpristagarna belönas för att ”de under det gångna året gjort den viktigaste upptäckten eller uppfinningen”.
Själv är Lars Bergström professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet och mellan 2004 och 2015 var han sekreterare för Nobelkommittén i fysik och fortfarande är han med och röstar fram pristagarna. Han har mött en rad Nobelvinnare. Läst om ännu fler och lärt känna några.
– En forskare som gjort särskilt starkt intryck är den ryske forskaren Vitaly L. Ginzburg som belönades för att han gjort viktiga upptäckter kring supraledning. Han var fantastiskt kunnig och en mångsidig begåvning. Man kunde fråga honom vad som helst och han gav alltid briljanta svar.
Själv kommenterade Vitaly L. Ginzburg sin forskarbana med att ”Jag hade ingen särskild talang men jag tyckte fysik var intressant”.
En magnet som svävar över en supraledare och därigenom påvisar Meissnereffekten. Bild: Peter Nussbaumer via Wikimedia Commons
– Han fastnade för fysik när han som tjugoåring råkade läsa en populärvetenskaplig bok i ämnet. Sådana här tidiga, nästan slumpartade impulser som sätter forskarna på rätt spår ser man hos många, säger Lars Bergström.
Avancerade diskussioner vid middagsbordet
Familjen har naturligtvis stor betydelse. Gemensamt för flera av pristagarna är att de har haft många, långa och engagerande samtal med föräldrarna. Kanadensaren Willard S. Boyle undervisades till exempel hemma av sin mamma.
Hon använde en metod där hon ställde intrikata frågor som krävde väl utvecklade svar. Själv tror Willard S. Boyle att det födde den nyfikenhet som varit drivkraften i hela hans forskarkarriär.
Willard S. Boyle fick Nobelpriset 2009 för att han skapat CCD-tekniken som är en grundläggande del i digitalkameran.
Willard Boyle och George Smith, tog fysikpriset 2009 för sitt arbete med framtagandet av CCD-sensorn. CCD är en viktig bit av teknik inom digital bildbehandling.
För andra har diskussioner hemma vid matbordet betytt mycket. Det är en förklaring som Lars Bergström lyfter fram när det gäller de påfallande många fysikpristagare som har judisk bakgrund.
– Läser man deras biografier så är en gemensam nämnare att de kommer från väl sammansvetsade familjer där föräldrarna tidigt har involverat barnen i avancerade diskussioner vid middagsbordet.
Lärde sig tänka kreativt
Typiskt är att barnen därigenom lärt sig ifrågasätta givna sanningar och se företeelser från flera olika sidor. Det är säkert något som spelar roll om man senare i livet ska göra nya upptäckter.
Kreativt tänkande helt enkelt. Något som britten Andre Geim satte i system. Varje fredag kväll samlade han doktoranderna i sitt labb för att göra knasiga experiment. Andre Geim har för övrigt även fått Ig Nobelpriset som belönar den som ”först får folk att skratta och sedan får dem att tänka efter”.
Det erhöll han efter att en fredag kväll i labbet låtit en groda sväva över en superledare, innan den hoppade vidare i livet. Vilket bevisar att vi alla är lätt magnetiska.
Nobelpriset fick han 2010 för att ha uppfunnit grafen. Ett material bara en atom tjockt som kommer från kol.
– Han tog kol på en bit tejp och kunde därigenom isolera kolflagor – grafen. Något som ingen hade lyckats göra tidigare.
Kanske kan det ovanliga forskningsinstrumentet – tejprulle- också ha sitt ursprung i lekarna i labbet. Hur som helst är Lars Bergström övertygad att ett lekfullt förhållningssätt är avgörande när nya uppfinningar skapas.
– Alla elementen finns ju där. Utmaningen är att kombinera ihop dem på ett nyskapande sätt.
Kreativitet – elixiret bakom stora upptäckter
Kreativitet framhålls ofta som avgörande för att kunna vara forskare på nobelprisnivå. En Nobelpristagare måste också vara kreativ på fler sätt än bara i sin forskning, menar kreativitetsforskaren Eva Hoff vid Lunds universitet.
Föreställningen om det kreativa geniet som ensam gör en upptäckt är en föråldrad syn på forskning. Idag är all forskning ett samarbete mellan en rad olika människor. Inte minst gäller det på nobelprisnivå. Det ställer nya krav kreativiteten.
Att bli erkänd av ett forskarsamhälle handlar till exempel mycket om att man är duktig på att övertyga. Då krävs kreativitet i att få andra att se det speciella i det man åstadkommit. Det krävs också kreativitet för att hitta rätt samarbetspartner och bygga nätverk för att kunna ta del av andras landvinningar.
Kreativitet uppstår inte av sig själv utan först när man har djup kunskap om sitt område. Man behöver också vara högt motiverad och ha förmågan att se förbi traditionella sätt att angripa problem.
Forskaren som skapade teorin om flow, Mihaly Csikszentmihalyi, menar att kreativa personer ofta förenar motsatta personlighetsdrag.
– De behöver kunna växla mellan ytterligheter. Det är nödvändigt i en kreativ process. Att alltid vara tvärsäker leder ingenstans. Men inte heller att bara lyssna på andra, säger Eva Hoff.
Andra uppfinningar måste ses som en kombination av gudomligt tålamod och bergfast övertygelse. Japanen Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura fick till exempel göra över tusen försök innan de lyckades skapa en LED-lampa med blått ljus.
Nobelpris kräver grit
Även om det är få forskare som orkar upprepa sitt försök tusen gånger så är uthållighet och motivation något av grundkraven för att nå nobelprishöjd. Men drivkraften har forskarna på köpet. Den kommer av att de brinner för ämnet, menar Lars Bergström.
– De upplever att forskningen är så oerhört intressant så de ger inte upp. Det är ett gemensamt drag för alla de pristagare jag har kommit i kontakt med.
Några Nobelpristagare 2013. Alla var män utom Alice Ann Munro som fick Nobelpriset i litteratur. Bild: Bengt Nyman, via Wikimedia Commons
Många av pristagarna har också fått kämpa med både matematik och fysik i skolan. I biografierna finns beskrivet att de tar sig igenom studierna tack vare sin passion för ämnet. Studietimmarna är många och långa. De avklarade examensproven är en arbetsseger och inte bara ett resultat av begåvning.
Vara man väldigt viktigt
Men det grundläggande kravet för att få Nobelpris i fysik är ändå att vara man. Sedan priset började delas ut 1901 har två personer varit kvinnor, Marie Curie 1903 för upptäckten av radioaktivitet och Maria Goeppert-Mayer 1963 för upptäckten av atomkärnornas skalstruktur.
Sedan artikeln skrevs har ytterligare två kvinnor fått Nobelpriset i fysik: Donna Strickland 2019 för banbrytande uppfinningar inom laserfysik och Andrea Ghez 2020 för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum.
– Det är naturligtvis för bedrövligt, säger Lars Bergström. Vetenskapskommittén letar varje år efter någon kvinna som gjort sig förtjänt av priset. Men problemet är att det tar lång tid mellan upptäckt och belöning. Det har inte funnits många kvinnor i ledade positioner som kunnat göra betydande uppfinningar eller upptäckter. Det har aldrig varit lätt för kvinnor att slå sig fram i ett ämne som fysik. Det tar tid att bli accepterad av männen.
– Men de senaste tio åren har det skett en enorm förändring. Till exempel leds nu ett av de viktigaste experimentet i världen inom mitt område – mörk materia, av en kvinna. Om de skulle hitta mörk materia är det ingen tvekan om att hon ligger bra till för ett pris. Nu börjar kvinnorna komma fram på allvar.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Nobelpriset i fysik
115 Nobelpris i fysik har delats ut mellan 1901 och 2021.
Fyra kvinnor har tilldelats fysikpriset hittills: Marie Curie 1903, Maria Goeppert-Mayer 1963, Donna Strickland 2018 och Andrea Ghez 2020.
1 person, John Bardeen, har tilldelats fysikpriset två gånger.
25 år var åldern för den yngsta fysikpristagaren någonsin, Lawrence Bragg, när han tilldelades fysikpriset 1915 tillsammans med sin far.
96 år är åldern för den äldsta fysikpristagaren Arthur Ashkin
Källa: Nobelprize.org 2021
Vår genetiska information är paketerad i mycket kompakta strukturer som kallas kromatin. På vilket sätt och hur väl detta kromatin är packat reglerar många livsnödvändiga processer som kräver tillgång till cellens genetiska material.
ATP-beroende ”kromatinombyggare” (chromatin remodellers) är enzymer som är specialiserade på att förändra strukturen och paketeringen av kromatin.
En ny studie från Uppsala universitet kastar ljus på den molekylära mekanism som orsakar att ett sådant enzym, ALC1 (Amplified in Liver Cancer 1), ”slår av och på”. Detta enzym är involverat vid levercancer och flera andra cancerformer.
ATP används som bränsle
Den verksamma delen av ALC1 är, liksom i andra kromatinombyggande enzym, en ”motor” där ATP används som bränsle för att förflytta enzymet längs DNA-molekylen samt för att ompaketera kromatinet.
– Det speciella med just detta enzym är att det även har ett specifikt område, en ”macro domain”, som kan känna igen en typ av polymerer som ansamlas där DNA har skadats. Det är alltså involverat i att reparera skador i DNA, säger Laura Lehmann, en av forskarna bakom studien.
Genom att använda biofysiska tekniker som tydliggör ALC1:s övergripande form, kombinerat med avbildningstekniker på celler och levande celler, kunde forskarna kartlägga den molekylära mekanism som styrde ombyggnaden av enzymet via dess ”macro domain”.
Molekylär broms
De visar att ”macro domain” består av en extra portion ”kromatinombyggare” placerat på ATP:as-motorn och att det fungerar genom att stänga av motorns aktivitet när den inte behövs.
– Den kan beskrivas som en molekylär broms som stänger av motorn när det inte finns några DNA-skador att laga. När skador finns binder ”macro domain” till polymerkedjorna vid skadan, vilket attraherar ALC1-enzymet till platsen och samtidigt förändrar dess form så att ”bromsen” lättar från motorn. Aktivt ALC1 tillgängliggör sedan det skadade DNA:t för reparationsprocesser, förklarar uppsalaforskarnSebastian Deinl, som lett studien tillsammans med Simon Boulton vid Francis Crick Institute.
Upptäckten ger en möjlig förklaring till att flera mutationer som kan kopplas till cancer hos människa kan innehålla ”avstängningsknappen” för enzymet ALC1.
Forskarna visar också att när sådana cancermutationer introducerades i experimenten observerades en hyperaktiv fullt ”påslagen” ATP-motor.
Okontrollerad enzym-aktivitet
– En sådan okontrollerad aktivitet hos ALC1 när DNA inte är skadat kan förväntas ha allvarliga konsekvenser för cellen. På sikt kan en djupare förståelse av de mekanismer som reglerar ALC1:s aktivitet förhoppningsvis öppna möjligheter för nya behandlingsmetoder, säger Sebastian Deindl.
Nanomaterial består av ämnen i form av ytterst små partiklar, och den ringa storleken gör att ett ämne kan ha helt andra egenskaper än när det förekommer i sin vanliga form. Nanomaterial kan vara värdefulla för att de har unika optiska, elektriska eller mekaniska egenskaper, men också för att de kan påverka biologiska förlopp och organismer.
Nanoteknikens genombrott inom informationsteknik och medicin under de senaste trettio åren har väckt stor uppmärksamhet. Mindre känt är förmodligen att det också inom jordbruket har dykt upp nya tillämpningar, till exempel nanoformuleringar av gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel. Martin Palmqvist har i sitt doktorsarbete utforskat ett antal nya användningsområden i jord- och trädgårdsbruk.
Bättre biologisk bekämpning Nanopartiklar av titandioxid är kända för att ha cellmembranbindande egenskaper och Martin Palmqvist var intresserad av att undersöka hur detta kan påverka mikrobers samspel med växter. I en av sina studier visar han att nanopartiklar av titandioxid kan användas för att förbättra effekten av biologisk bekämpning av en växtsjukdom.
Svartfläcksjuka är en svampsjukdom som drabbar korsblommiga grödor, till exempel raps och kål, och som kan bekämpas med sjukdomshämmande bakterier. Vad Martin Palmqvist har visat är att titandioxid förbättrar bakteriernas vidhäftning på rapsrötter, vilket ger växten ett bättre skydd mot angrepp av svampen (Alternaria brassicae).
Studien är jord i ett växthus, där bakterier och partiklar tillsattes i odlingsmediet. Metoden har inte testats i fältmässig odling utomhus.
Skydd mot torkstress I en annan studie visar han att nanopartiklar av järnoxid (maghemit) kan användas som ett effektivt järngödningsmedel. Järn är ingen bristvara i jord, men i vissa jordar är järnet svårtillgängligt för växter, vilket kan motivera gödsling med en mer lättillgänglig form av järn. I studien tillfördes maghemiten via bevattning.
Nanopartiklar av järnoxid är kända för att kunna agera som enzymer och Martin Palmqvists studier visar att detta material också kan hjälpa växter att motstå stressande förhållanden, såsom torka.
– Min avhandling skrapar bara på ytan när det gäller nanomaterials samspel med biologiska organismer och system. Jag har arbetat med några av de vanligaste oorganiska nanopartiklarna, och undersökt några få egenskaper och interaktioner. Med all sannolikhet finns det en mängd nya användningsområden som vi ännu inte har upptäckt, säger Martin Palmqvist.
Kontakt: Martin Palmqvist, Institutionen för molekylära vetenskaper, Sveriges
Revisionsberättelsen har länge kritiserats för att ha begränsat informationsvärde. För att bemöta kritiken har nya regler om revisionsberättelsens innehåll och form introducerats både i Sverige och internationellt. Trots detta är dagens revisionsberättelse fortfarande till stor del standardiserad, även om det finns viss frihet att lägga till företagsspecifik information.
Därför har Katharina Rahnert, forskare inom företagsekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet också undersökt hur en modern revisionsberättelse kan utformas för att möta användarnas behov. Förutom kartläggningen av revisionsberättelsens historia och utvecklingen av revisorsprofessionen.
Ökad transparens
– Efter ett antal företagsskandaler och finanskrisen 2008 har revisorer idag ett lägre förtroende än tidigare. Det vet branschen och möter detta genom att öka transparensen i revisionsberättelsen, säger Katharina Rahnert.
Hon har i sin avhandling fokuserat på två frågeställningar: Hur har den svenska revisionsberättelsen utvecklats och vilka har drivkrafterna varit? På vilket sätt kan revisionsberättelsen förändras för att svara mot de behov av information som finansiella beslutsfattare ger uttryck för?
Katharina Rahnert har analyserat revisionsberättelser för svenska företag, den äldsta daterad 1652 (Norrländska Tjäruhandelskompaniet), och fram till idag. Sammanlagt mer än 1 800 revisionsberättelser och en mängd arkivmaterial.
Rättframma revisorer på 1700-talet
– På 1700- och 1800-talen är revisorerna ganska rättframma och formulerar relativt fritt vad de kommer fram till, tycker om företagens verksamhet och vad de rekommenderar.
– Men i samband med införandet av 1895-års aktiebolagslag förändras revisionsberättelserna åt mer försiktiga formuleringar och de blir alltmer lika varandra. Förklaringar till detta paradigmskifte är att revisionsberättelsen blir en offentlig handling samt att ett skadeståndsansvar för felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen lagstadgas.
I slutet av 1970-talet, när professionen får ökat anseende och förtroende, standardiseras revisionsberättelsen. Sedan dess har revisionsberättelsen ökat i omfång men förblivit standardiserad. Undantagen är de i vardagsspråk kallade ”orena” revisionsberättelser och de nyligen införda Särskilt Betydelsefulla Områden.
Hur ser då den ideala revisionsberättelsen ut?
Katharina Rahnert utformade ett experiment för att testa den nya revisionsberättelsen, den gamla varianten och en konstruerad revisionsberättelse som är baserad på intervjuer med representanter för finansiella beslutsfattare.
Två testgrupper deltog i experimentet: Den ena utgjordes av 121 studenter med baskunskaper inom redovisning och revision vid Mittuniversitetet, Högskolan Väst samt Karlstads universitet. Den andra gruppen bestod av 42 bankanställda med ansvar för kredithantering och med i genomsnitt drygt 20 års yrkeserfarenhet.
– Mina forskningsresultat visar att den nya revisionsberättelsen som vi har idag är en klar förbättring mot den tidigare. Men fortfarande vill användarna ha mer information. Det handlar om mer konkreta uppgifter kring revisionsprocessen och vilka slutsatser revisorn drar. Dessutom anser sig användarna behöva mer information om revisorns oberoende, menar Katharina Rahnert.
Användarperspektivet åter
Ur ett historiskt perspektiv innebär de senaste företagsspecifika tilläggen till revisionsberättelsen en betydande förändring. Revisorerna närmar sig – efter cirka 120 år – återigen ett användarperspektiv istället för ett utförarperspektiv.
– Med tanke på alla förslag och önskemål gällande ett ökat informationsvärde av revisionsberättelsen som identifierats i internationella forskningsrapporter, kan den senaste utvecklingen dock bara ses som ett första steg mot ett ökat hänsynstagande till beslutsfattarnas behov.
– Min forskning har också visat att revisorns beskrivning av Särskilt Betydelsefulla Områden kan skapa frågor och osäkerhet istället för att bidra med en ökad säkerhet i beslutssituationer. Den nya revisionsberättelsen är alltså inte helt oproblematisk, konstaterar Katharina Rahnert.
Mars är idag en torr och kall planet med en mindre än 1procent av jordens atmosfärstryck vid ytan, men många geologiska tecken på ytan tyder på att planeten har haft en aktiv vattencykel för ca 3-4 miljarder år sedan.
En aktiv vattencykel skulle ha krävt ett varmare klimat under planetens tidiga historia och därmed en tjockare atmosfär, kapabel att skapa en kraftig växthuseffekt.
En vanlig hypotes är att solvinden över tid har kraftigt eroderat Mars tidiga atmosfär. Till skillnad från jorden har Mars ingen global magnetisk dipol som deflekterar solvinden; istället inducerar solvinden strömmar i den joniserade övre atmosfären vilka skapar en inducerad magnetosfär.
– Man har länge trott att denna inducerade magnetosfär är otillräcklig för att skydda Mars atmosfär, men våra mätningar visar på något annat, säger Robin Ramstad, doktorand på Institutet för rymdfysik i Kiruna och Umeå universitet.
ASPERA-3 och Mars Express
Mars Express är den första satelliten som Europa har skickat till Mars. Den sköts upp med en rysk raket från Baikonur i Kazakstan den 2 juni 2003. Satelliten nådde sitt mål vid jultid samma år där den gick in i en elliptisk polär bana runt planeten. Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna har utvecklat och byggt ett av de sju vetenskapliga instrumenten som Mars Express bär med sig. IRF:s instrument ASPERA-3 (Analyzer of Space Plasmas and Energetic Atoms) har till uppgift att studera hur solvinden påverkar den övre delen av atmosfären på Mars. Instrumentet i sig består av fyra olika sensorer som mäter elektroner, joner, samt energirika neutrala atomer (ENA) på två olika sätt. ASPERA-3 är det första instrumentet någonsin som mätt upp ENA med låg energi (100 eV- 10 keV) kring en annan planet. Bild: By NASA/JPL/Corby Waste [Public domain], via Wikimedia Commons
Källa: Institutet för rymdfysik
Det svenskutvecklade rymdinstrumentet IMA, en jonmassanalysator, på Mars Express har mätt jonutflödet från Mars sedan ankomst 2004. I sin forskning har Robin Ramstad kombinerat och jämfört mätningar av jonutflödet under olika solvindsförhållanden samt olika nivåer av joniserande solstrålning, så kallad extrem ultraviolett eller EUV-strålning.
Resultaten visar att solvinden har tämligen liten effekt på jonutflödet, vilken istället huvudsakligen beror på EUV-strålningen. Det har stor effekt på uppskattningen av den totala mängden atmosfär som har flytt ut i rymden.
–Trots att både solvinden och EUV-strålningen var mycket kraftigare under den tidiga solen kan jonutflödet inte förklara förlust av mer än ungefär 0.006 bar atmofärstryck över 3.9 miljarder år, säger Robin Ramstad.
– Även vår övre uppskattning, 0.01 bar, är en obetydlig mängd i jämförelse med vad som skulle ha behövts för att uppehålla en tillräckligt stark växthuseffekt, ungefär 1 bar eller mer enligt klimatmodeller.
Resultaten som redovisas i avhandlingen visar att en starkare solvind huvudsakligen accelererar partiklar som redan är på väg att fly, vilket därmed inte ökar utflödestakten. Den inducerade magnetosfären visas även väl skydda Mars atmosfär från energiöverföring från solvinden, i motsats till vad som tidigare antagits.
Kontakt: Robin Ramstad, Institutet för rymdfysik, robin@irf.se, +46-980-79115
Rick McGregor, Informationsansvarig, Institutet för rymdfysik, rick@irf.se, +46-980-79178
Företag och inköpare av textilier har svårt att ta ansvar för hur riskfyllda kemikalier används längs med varukedjan, trots att många har goda intentioner, enligt en avhandling från miljöforskaren Natasja Börjeson vid Södertörns högskola. I ”Toxic Textiles – towards responsibility in complex supply chains” undersöks vilka möjligheter, hinder och utmaningar textilsektorn möter i sitt arbete mot ökad hållbarhet.
Sker ofta över flera kontinenter En av samtidens stora utmaningar är hanteringen av de miljö- och hälsoproblem som följer i svallvågorna av en globaliserad handel. Ett exempel är hanteringen av kemikalierisker, och en bransch där denna utmaning är tydlig är textilbranschen. Här är produktionen kemikalieintensiv och ofta spridd över flera kontinenter. Många företag och offentliga inköpare äger inte sin produktion, vilket leder till stora svårigheter när de ska ställa krav kring vilka kemikalier som används, och trots löften om giftfria kläder och hållbar produktion har tillverkare svårt att leva upp till vad de lovar.
Natasja Börjesons avhandling undersöker hur en grupp marknadsaktörer – privata och offentliga textilinköpare – arbetar mot ett ökat ansvarstagande för kemikalierisker längs med sina varukedjor. Hon vill fördjupa förståelsen för vad som händer när marknadsaktörer uppmanas att hantera miljö- och hälsorisker från till exempel kemikalier i textil. Fokus ligger på svenska privata och offentliga textilinköpare, som exempelvis kläd- och textilföretag, offentlig förvaltning och andra inköpande organisationer.
Svag lagstiftning – I frånvaro av en stark nationell eller regional lagstiftning blir det upp till aktörerna längs med varukedjan att själva komma överens om vad som kan anses säkert och vem som har ansvar för vad. Och detta är komplicerat. Med en sådan stor mängd varor, företag, tillverkare och konsumenter inblandade samtidigt så blir det enkelt att lägga ansvaret på någon annan. Min avhandling visar att det är enormt svårt för enskilda företag och inköpare att ta ansvar och leva upp till sina hållbarhetsmål – även när engagemanget finns där, säger Natasja Börjeson.
Den svenska textilbranschens engagemang och arbete i miljö- och kemikaliefrågor, har ökat det senaste decenniet och branschen ligger ofta före lagstiftningen. Natasja ser i sin avhandling behov av ökade styrmedel, samarbete och en ny syn på ansvar för att komma ännu längre i frågan.
Jobbar aktivt på att bli bättre – Många klädföretag i Sverige jobbar aktivt för att bli bättre. De utbildar sig i frågorna kring kemikalier i textil och det finns en samarbetskultur där flertalet miljöorganisationer, forskare och myndigheter samverkar med företag och offentlig förvaltning. Dessutom delas erfarenheter om hur de bäst ska kunna bemöta sina utmaningar öppet, företag pressar kemikalietillverkare att framställa nya ofarliga kemikalier samtidigt som de lobbar för en starkare lagstiftning. Och i vissa fall får de gensvar. Men utan en stark kemikalielagstiftning i ryggen och utan att äga sin egen produktion är det ett svårt och tidskrävande arbete att genomföra.
Jonna Sandberg har i sin avhandling närstuderat fullkorn, särskilt råg, och slutsatsen är tydlig:
– Vi bör äta mer fullkorn, särskilt från råg och korn, säger hon.
Hennes forskning visar bland annat att korn- och rågkärnor är bra för blodsockret upp till ett halvt dygn efter intag och att rätt tarmflora tycks kunna påverka blodsockret positivt. Och att det går att äta sig till en bättre tarmflora.
Kolhydrater i vitt bröd ombildas till glukos och åker snabbt ut i blodet, det vi brukar kalla ett blodsocker som åker berg- och dalbana. Kostfibrerna i fullkornen däremot, slussas vidare i mag- och tarmkanalen och blir näring till viktiga tjocktarmsbakterier mer än ett halvt dygn senare.
Tjocktarmen pratar med hjärnan
Väl i tjocktarmen hjälper bakterierna till att hålla aptiten och blodsockret på en stabil nivå. I blodprover kunde Jonna Sandberg se att personer som åt rågbröd hade förekomst av olika mättnadshormoner som ökade i samband med tarmbakteriernas nedbrytning av kostfibrerna i råg. Detta är en viktig kunskap då det kan ha en förebyggande verkan mot fetma.
Jonna Sandberg kunde även konstatera att humöret påverkas positivt. Försökspersonerna som åt grovt rågbröd uppgav att de kände sig signifikant mer pigga och glada jämfört med då de ätit vitt bröd kväll innan.
– Lite slarvigt uttryckt kan man säga att tjocktarmen ”pratar” med hjärnan, säger Jonna Sandberg.
Forskningen överlag börjar få upp ögonen att det också är viktigt vilka bakterier som huserar i tjocktarmen. Totalt har en vuxen människa i genomsnitt 1- 2 kg bakterier i sin tjocktarm – det kan finnas upp till 1000 olika arter – somliga bra, somliga mindre bra. Man har exempelvis sett att tarmfloran är annorlunda hos friska än hos typ två-diabetiker.
Tarmfloran spelar roll I en studie grupperade Jonna Sandberg försökspersonerna utifrån förekomsten av vanlig tarmbakterie, Prevotella. De som har höga nivåer av denna bakterie visade sig ha bättre blodsockerreglering och lägre inflammationsmarkörer än de som hade lite. Förhöjd inflammationstonus kopplas till ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.
Hela rågkärnor gav bäst effekt på blodsockerregleringen, men också fullkornsrågmjöl är bra för ämnesomsättning och mättnadskänsla. Äter man inte gärna bröd, kan man till exempelvis pröva att ersätta vitt ris och pasta med kokta hela kärnor av till exempel råg eller korn som har visat på liknande hälsofördelar, tipsar Jonna Sandberg.
Ett annat budskap är att variera typer av fullkorn. Det är exempelvis sedan tidigare känt att havrefiber innehåller betaglukaner som sänker det ”onda” kolesterolet.
Lågt glykemiskt index är grejen
– För att förebygga metabola sjukdomar behöver vi främja konsumtion av livsmedel som resulterar i låga blodsockerpåslag efter måltid, eftersom höga blodsockertoppar tröttar ut insulinbildande celler och ökar oxidativ stress och inflammation.
Råg är en sådan produkt som resulterar i ett jämnt, lågt men långvarigt glukossvar efter måltid, det vill säga har ett lågt glykemiskt index (GI) och en bra glukoskurva efter intag, säger Jonna Sandberg.
Studierna har gjorts på friska, vuxna personer inom Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet.
Spatialt neglekt drabbar ungefär var tredje strokepatient varav hälften har kvar sina symtom efter 6 månader även om de fått strokerehabilitering. Tillståndet får allvarliga konsekvenser och påverkar personernas möjligheter att klara sig själv igen och komma tillbaka till hemmet och till ett socialt aktivt liv efter hjärnskadan.
– Spatialt neglekt är ofta ett dolt handikapp som missas av vården, något som allvarligt försämrar patienternas rehabiliteringsmöjligheter. Därför behövs bättre metoder för att smidigt screena för spatialt neglekt och mer effektiva träningsmetoder, säger Helena Fordell, som är neurolog vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
Virtual reality (VR) är datoriserade interaktiva miljöer skapade för att vara stimulerande och ge syn, hörsel och känselintryck på ett kontrollerat sätt och samtidigt avläsa användarnas reaktioner.
VR-teknologier är väl utvärderade som effektiv förstärkning när det gäller handträning efter stroke, men ett nytt snabbt växande område är att använda VR som teknisk plattform för kognitiva tester och träningsmetoder.
Träning för det praktiska livet
I Helena Fordells avhandling redovisas arbetet med att utveckla och utvärdera ett datoriserat testbatteri, VR-DiSTRO. Resultaten i denna första utvärdering visade att metoden snabbt, enkelt och med hög noggrannhet kunde identifiera spatialt neglekt hos deltagare som drabbats av en stroke.
I Helena Fodells avhandling redovisas också i en pilotstudie hur 15 timmars träning med ett VR-baserat träningsbatteri, RehAtt (Rehabilitation for Attention), förbättrade uppmärksamhet vid så kallat kronisk spatialt neglekt.
Dessutom visade pilotstudien, där 15 personer med kroniskt spatialt neglekt deltog, att träning av strategier för bättre uppmärksamhet i VR-spelmiljö gav en överföringseffekt till bättre uppmärksamhet hos deltagarna i tester och i vardagliga göromål.
Förstärka hjärnans plasticitet
Den VR-baserade träningsmetodens effekt på hjärnaktivering undersöktes i studierna med så kallad funktionell MR. Hjärnstudierna visade ny träningsrelaterad aktivering i och mellan uppmärksamhetsnätverk och relaterade hjärnstrukturer.
– Resultaten i pilotstudierna av båda VR-metoderna är lovande och uppmuntrar till vidareutveckling av metoderna för att kunna erbjuda strokepatienter effektiv och motiverande träning både på sjukhus och i hemmet. Resultaten meriterar för vidare studier med metoderna, säger Helena Fordell.
Bakom designen av de VR-baserade metoderna ligger många års forskning om hur stimulerande miljöer (environmental enrichment) kan förstärka hjärnans plasticitet och tillsammans med intensiv träning ge återhämtning av funktioner efter stroke.
Förbisedd patientgrupp
– Visionen om hur intensiv individualiserad och stimulerande träning skulle kunna förbättra situationen för den här förbisedda patientgruppen har varit drivkraften för att utveckla de här metoderna, säger Helena Fordell, som initierat och lett samarbetet.
VR-metoderna VR-DiSTRO, som är ett datoriserat testbatteri, och VR-RehAtt, som är ett VR-baserat träningsbatteri, har utvecklats och utvärderats i samarbete mellan institutionerna för Farmakologi och klinisk neurovetenskap, Strålningsvetenskaper och Integrativ medicinsk biologi samtutvecklingscentret Hpc2n vid Umeå universitet.
Kontakt:
Helena Fordell, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, helena.fordell@umu.se, 090-785 1505
Förstelärarreformen från 2013 kan ses som ett indirekt svar på debatten om svensk skolas sjunkande resultat. I studien undersöker Peter Erlandson och Mikael R Karlsson hur lärare på en gymnasieskola i södra Sverige tar emot, tolkar och hanterar förstelärarreformen, en av de mest diskuterade skolreformerna under det senaste decenniet.
Göra lärarjobbet mer attraktivt Den nya karriärtjänsten tillkom som ett sätt att göra läraryrket mer attraktivt och innebär bland annat att statsbidrag betalas ut så att varje förstelärare får minst 5 000 kr mer i lön per månad. När reformen är fullt utbyggd beräknas runt 17 000 förstelärare finnas i det svenska skolsystemet.
Forskarna har deltagit, observerat och intervjuat lärare och rektorer i möten som berört införandet av reformer och annat förändringsarbete på skolan sedan 2012. Bakom artikeln om förstelärarreformen ligger 450 timmars fältstudier på skolan ifråga.
– Förstelärarreformen satte många känslor i svall när den landade i den skola vi undersökt. Reformen ansågs orättvis. Lärarna pekade på vad de upplevde som ett försök att hierarkisera dem. De uppfattade också att reformen hotade centrala värden som jämlikhet och likvärdighet i yrket, och de ansåg att reformen uppmanade lärarna att bli ögontjänare, menar Mikael R Karlsson.
En av flera förändringar Förstelärarreformen var den sista av en hel räcka förändringar i skolan, både nationellt och lokalt, vilken ytterligare spädde på lärarnas negativa attityder. Den sågs som en del av en omdaning av den svenska skolan och vad det innebär att vara lärare, men innebar också en kulturell förändring på själva skolan.
I studien visas hur förstelärarsystemet ersatte ett system av huvudlärare.
– Huvudlärarens uppgifter hade varit relativt vaga, men de hade fått sin position legitimerad av kollegorna i ämnesgruppen. Huvudläraren hade en stark maktbas när det gällde rektorers beslut som rörde ämnesgruppen. Med förstelärarens införande blev uppgifterna mer preciserade. Förstelärarna skulle i princip bara hantera skolutveckling och utvärdering av densamma. Legitimiteten fick de från skolledningen, säger Mikael R Karlsson.
Bedömningen av vilka som skulle bli förstelärare handlade i första hand om organisatorisk skicklighet och en tämligen ospecificerad ”lärarkompetens”, även om formella kriterier fanns att tillgå. Reformen förändrade huvudlärarnas/förstelärarnas lojalitet från att i första hand gälla personalgruppen, till att bli mer ambivalent eftersom förstelärarna i vissa frågor, oavsett om de ville det eller inte, blev skolledningens förlängda arm.
Förändrad syn på professionen Artikelförfattarna har kunnat se en förändring i synen på hur lärare såg på såväl sin egen profession som de värderingar som sedan länge varit centrala i skolan. Ett ökat egenintresse avspeglades inte minst i det faktum att även de mest kritiska lärarna fanns med bland dem som ansökte om att bli förstelärare. Flera lärare menade att förstelärarreformen har lett till ett minskat fokus på samarbete och kollektiva angelägenheter och ett ökat fokus på konkurrens och individualism.
– Men vi har också valt att försöka förstå förstelärarreformen och omvandlingen av skolan i ljuset av de senaste 30 årens successiva skolförändring, en förändring som skett nationellt såväl som internationellt. Två tydliga steg går att se i förändringsprocessen för den svenska skolan specifikt. Först en kommunalisering som innebar en decentralisering, och därefter en friskolereform som innebar en marknadifiering. I den meningen kan också förstelärarreformen ses i ett större sammanhang, säger Peter Erlandson.
De båda artikelförfattarna anser att bakom en slöja bestående av en tämligen långsam administrativ evolution i skolan har en politisk revolution skett. Det är den som lärarna, genom den djupgående förändringen av kulturen på skolan och dess förvandling av centrala värdesystem, nu börjat få syn på.
Allergisjukdomar som astma och hösnuva är vanliga i befolkningen och debuterar vanligen i barndomen. Idag vet vi att såväl ärftliga faktorer som miljö- och livsstilsfaktorer kan påverka sjukdomsrisken.
Den aktuella studien är den hittills största som undersökt sambandet mellan nivåerna av långa omega-3- och omega-6-fettsyror i blodet och senare utveckling av astma och allergisjukdom. Studien har genomförts inom den svenska födelsekohorten BAMSE och bygger på analyser av omega-3- och omega-6-fettsyror i blodprover från 940 barn.
Ökad chans bli symptomfri Resultaten visar att de barn som vid 8 års ålder hade jämförelsevis höga blodnivåer av långa omega-3-fettsyror, uppvisade en minskad risk att ha astma och hösnuva vid 16 års ålder. Även höga nivåer av omega-6-fettsyran arakidonsyra kunde kopplas till minskad risk för astma och hösnuva vid 16 års ålder. Bland dem som hade astma eller hösnuva vid 8 års ålder, var högre blodnivåer av arakidonsyra kopplat till en ökad chans att vara symptomfri vid 16 års ålder.
– Eftersom allergisjukdomar ofta debuterar under uppväxten är det särskilt intressant att studera om miljö och livsstil i barndomen påverkar utvecklingen av dessa sjukdomar, säger Anna Bergström, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.
Fisk flera gånger i veckan
Fleromättade fettsyror är livsnödvändiga och de omega-3- och omega-6-fettsyror som kroppen inte själv kan producera måste vi få i oss via maten. De fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-6 finns bland annat i nötter och vissa vegetabiliska oljor, medan långa omega-3-fettsyror främst finns i fet fisk.
– De nya resultaten ger tillsammans med en av våra tidigare studier stöd för Livsmedelsverkets rekommendationer att äta fisk två till tre gånger i veckan och att variera mellan feta och magra sorter, säger Anna Bergström.
4 000 barn följda sedan födseln
BAMSE-projektet, som står för barn, astma, miljö, Stockholm och epidemiologi, startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996. En uppföljning bland deltagarna, som nu är 22-24 år, inleddes hösten 2016. Källa: Karolinska institutet
Studien har finansierats av Formas, Vetenskapsrådet, Forte, Astma- och Allergiförbundet, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och Europeiska Kommissionen.
Publikation:
Polyunsaturated fatty acids in plasma at 8 years and subsequent allergic disease. Magnusson J, Ekström S, Kull I, Håkansson N, Nilsson S, Wickman M, Melén E, Risérus U, Bergström A. Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 5 december 2017, doi: 10.1016/j.jaci.2017.09.023.
Kontakt: Anna Bergström, docent, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, anna.bergstrom@ki.se, 08-524 874 56, 073-712 13 00.
Kostfibrers hälsobefrämjande egenskaper är idag ett forskningsområde av stort intresse för livsmedelsindustrin.
Nu har forskare från bland annat SLU, visat att syntesen av stärkelse och fruktaner i en kornplanta regleras av en och samma gen. Genen aktiveras när sockerhalten i cellen når upp till en viss nivå, vilket leder till att det bildas två proteiner som styr många enzym-gener som behövs för att växten ska kunna producera stärkelse respektive fruktaner.
När forskarna jämförde olika kornsorter visade det sig att proportionerna mellan dessa båda proteiner varierade, och att detta påverkade hur mycket stärkelse och fruktaner som bildades.
– Spannmålsprodukters innehåll av olika kolhydrater har stor betydelse för såväl smak som teknologisk och hälsomässig kvalitet, säger Roger Andersson, som är professor i livsmedelsvetenskap vid SLU. Vi hoppas att vår upptäckt kommer att leda fram till nya spannmålssorter som har optimerad sammansättning för produktion av hälsosamma livsmedelsprodukter.
Stärkelse och fruktaner
Det socker som bildas vid växternas fotosyntes används som energi för exempelvis tillväxt och för bildning av frön med ett energiförråd till nästa växtgeneration. Ett viktigt sätt att lagra energi är att koppla ihop sockermolekyler till kedjor av olika längd. Bildningen (syntesen) av olika sådana polysackarider har avgörande betydelse för växternas överlevnad.
Stärkelse och fruktaner är två viktiga polysackarider för många blommande växter, inklusive jordbruksgrödor såsom spannmål. Stärkelse är en av de viktigaste energikällorna i vår stapelföda, medan fruktaner är en typ av prebiotiska kostfibrer som tas upp långsamt eller inte alls i mag-tarmsystemet, men som fyller andra viktiga funktioner.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Vad skapar en Nobelpristagare? Intelligens, uthållighet och kreativitet, säger forskarna. Men viktigast är ett brinnande intresse för själva ämnet man forskar om. Och att vara man, förstås. Gemensamt för många Nobelpristagare är också att de som barn haft många, långa och engagerade samtal med sina föräldrar. Att bli involverad i avancerade diskussioner vid middagsbordet tycks vara en bra väg mot kreativt tänkande.
