– Att röra på sig, även om du inte svettas eller blir andfådd, kan sänka graden av inflammation, säger de.
Fawzi Kadi och Andreas Nilsson har tillsammans med doktoranden Oscar Bergens undersökt hur fysisk aktivitet påverkar inflammationsnivåerna hos äldre personer. Deras studie har publicerats i tidskriften Medicine & Science in Sports & Exercise.
Kronisk låggradig inflammation i blodomloppet förekommer oftast hos äldre personer. Tidigare forskning har visat att denna åldersinflammation kan bidra till att muskelmassan minskar hos äldre.
Åldersinflammation föregår eller samspelar även med metabolt syndrom. Det metabola syndromet är inte en sjukdom i sig utan ett samlingsnamn för riskfaktorer. Det innebär ett tillstånd med förhöjda värden av blodsocker, blodfetter och blodtryck som tillsammans med stort midjeomfång ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
En promenad om dagen håller inflammation i schack Örebroforskarna studerade en grupp äldre personer genom att mäta hur mycket de rörde på sig respektive satt stilla under en genomsnittlig dag. Därefter undersökte de vad som hände med inflammationsnivåerna om 30 minuter av stillasittande ersattes med lika lång tid där deltagarna var fysiskt aktiva med olika intensitet.
– En halvtimme fysisk aktivitet, såsom promenad i raskt tempo, är den gräns man utgår från i rekommendationerna om hur mycket vi bör röra på oss, förklarar Fawzi Kadi.
Örebroforskarna ville bland annat veta om fysisk aktivitet minskade graden av inflammation även hos dem med metabolt syndrom. Det visade sig att den raska promenaden hade den effekten. Hos båda grupperna – de som hade respektive inte inte hade syndromet – sänktes graden av inflammation.
– Ur folkhälsosynpunkt är det viktigt att veta att det lönar sig att röra på sig även för dem som har metabolt syndrom. Genom att göra det löper de mindre risk att utveckla sjukdomar, säger Fawzi Kadi.
Studien visar även att något så enkelt som att gå i vanlig gångtakt i 30 minuter kunde kopplas till lägre nivåer av enstaka inflammationsmarkörer.
– Resultaten öppnar upp för att även lågintensiv fysisk aktivitet kan ha en positiv effekt. Samtidigt behövs dagliga aktiviteter i lite raskare tempo för att få störst effekter på grad av inflammation, konstaterar Andreas Nilsson.
Nästa studie handlar om kostens påverkan på inflammation Det är tre så kallade inflammationsmarkörer som han och Fawzi Kadi mätt. Två av dem är proinflammatoriska, det vill säga att de orsakar inflammation. Den tredje markören, adiponektin, har däremot en dämpande inverkan på inflammation. Här kunde Örebroforskarna konstatera att den fysiska aktiviteten inte hade någon som helst effekt, halterna av proteinet var oförändrade.
Nästa steg blir därför att undersöka om adiponektin, som produceras i fettväv, påverkas av det vi äter.
– Jättespännande, säger Fawzi Kadi och Andreas Nilsson. Vi har satt igång flera undersökningar där vi tittar på kostens betydelse för den här antiinflammatoriska markören.
Inflammationsmarkörer i studien Fibrinogen. Ett protein som är viktigt för blodets förmåga att levra sig. Fibrinogen är normalt starkt kopplad till utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar. Den här markören påverkades av både den raska gångturen och en promenad i vanlig gångtakt.
CRP – C reaktivt protein. CRP är ett protein i blodet som kan användas för att undersöka om du har en inflammation i kroppen. CRP-prov är vanliga inom vården, de tas ofta genom ett stick i fingret. Studien visade att CRP-värdet bara påverkades av den raska promenaden.
Adiponektin. Ett protein som till skillnad från de två andra markörerna är antiinflammatoriskt. Låga nivåer av proteinet verkar öka risken för metabolt syndrom. Adiponektinet påverkades inte av den fysiska aktiviteten som deltagarna i studien fick utföra.
Marijke Keus van de Poll, forskare inom miljöpsykologi vid Högskolan har studerat hur bakgrundsprat påverkar oss när vi sitter och skriver.
I ett öppet kontorslandskap är det ofta människor i bakgrunden som går runt och pratar med varandra. Forskning visar att bakgrundsprat är en av de mest störande faktorerna i öppna kontorslandskap.
Men det forskarna har funnit är att det avgörande är hur mycket man förstår av bakgrundspratet.
– Om man inte förstår någonting, om många människor pratar samtidigt så att det bara blir babbel, då störs man inte lika mycket som när det bara är en eller några få personer som pratar, säger Marijke Keus van de Poll.
Pratet går in i hjärnan
Hon förklarar att så snart man kan uppfatta vissa ord eller meningar blir man störd. Att det räcker med att man kan förstå lite här och där och att även om man försöker ignorera det så dras uppmärksamheten iväg och man blir störd.
– Det går inte att helt koppla bort bakgrundspratet, ljuden kommer in i hjärnan även om man försöker ignorera dem, säger Marijke Keus van de Poll.
Forskarna förklarar det som två olika mekanismer, den ena är att uppmärksamheten dras iväg och den andra handlar om processer som krockar.
Om man hör någonting som är intressant, avvikande, eller om man hör sitt namn, är det lätt att bli distraherad så att uppmärksamheten dras iväg.
Processer som krockar
Bakgrundspratet kommer dock, oavsett detta, in i hjärnan som börjar analysera språket. De processer som hjärnan då använder krockar med liknande processer som man behöver för att kunna skriva.
– Hjärnan analyserar ljudet, oavsett vad det är som sägs, om det uppfattas som språk och man kan förstå språket. Och eftersom det även är språk man håller på med när man sitter och skriver så kolliderar de två processerna, säger Marijke Keus van de Poll, som också tittat på vad som händer om man försöker maskera bakgrundspratet genom att till exempel lägga på ett brusljud.
Det har visat sig vara effektivt, då man inte längre förstår lika mycket så störs inte prestationen i någon högre grad.
– Men människor tycker inte om att arbeta i en miljö där det är så mycket ljud och brusljud är ofta inte omtyckt, säger Marijke Keus van de Poll.
Babbel stör minst – men tystnad är bäst
Andra alternativ för att maskera bakgrundsprat, som forskarna i Gävle undersökt, är ljud av vatten, vågor och ljud av flera människor som pratar samtidigt, babbel.
– Båda var mer effektiva alternativ och mera uppskattade än brusljud, men babbelljudet var mest effektivt. Om man bara hörde en massa babbelljud så presterade man lika bra som i tystnad.
Även om babbelljud är effektivt, så är tystnad fortfarande mest uppskattat.
– Jag ser inte användning av maskeringsljud som någon optimal lösning på ljudproblematiken i till exempel öppna kontorlandskap, eftersom jag tror att människor blir utmattade av det på längre sikt, säger Marijke Keus van de Poll.
Trots forskningsresultaten vill hon inte döma ut arbetsplatser som öppna kontorslandskap, men hon poängterar värdet av tysta rum eller tysta zoner.
– Slutsatsen vi drar är att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva, säger Marijke Keus van de Poll.
Kontakt:
Marijke Keus van de Poll, doktorand i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle, marijke.keus@hig.se
När du tränar förbrukar dina muskler syre för att producera energi, till dess att syrehalten blir för låg. Då övergår energiproduktionen i stället i en process som inte kräver syre, så kallad anaerob metabolism. Detta leder dock till produktion av mjölksyra och till slut utmattning och kramper. I en studie publicerad i Cell Metabolism visar forskare från Karolinska Institutet att enzymet FIH (Factor Inhibiting HIF) är en nyckel till hur denna övergång sker.
– Vi har upptäckt att musklerna reglerar syreförbrukningen på ett mycket exakt sätt med hjälp av det syrekänsliga enzymet FIH. Enzymet ser till att musklerna kan nyttja den mer effektiva syrebaserade ämnesomsättningen så länge som möjligt och främjar sedan en mycket snabb övergång till anaerob metabolism, säger professor Randall Johnson vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska Institutet, som har lett studien.
Enzym styr förbrukningen av syre i musklerna Forskarna har arbetat med möss där produktionen av enzymet förhindrats. Mössen som saknar FIH i musklerna kräver mer syre än en vanlig mus när de tränar.
– Vi kan visa att utan FIH så används mycket mer syre i musklerna än annars. Detta kan få en stor betydelse för elitidrottare, som enligt en av våra tidigare studier har högre halter av FIH i sina muskler än andra, säger Randall Johnson.
FIH upptäcktes för mer än tio år sedan, men ingen har hittills förstått exakt vilken funktion enzymet haft. FIH finns i alla kroppens celler och vävnader, men det finns 50-100 gånger mer av enzymet i musklerna än i någon annan kroppsdel. De nya rönen kan nu öppna för nya former av läkemedel som påverkar ämnesomsättningen.
– Tanken att utveckla läkemedel som påverkar FIH har hittills inte funnits, men jag tror att vår studie kommer leda till att fler undersöker den möjligheten. Här får du möjlighet att påverka själva ämnesomsättningen, kanske främst i musklerna, men möjligen i andra delar av kroppen också. Det kan vara viktigt i flera sammanhang som till exempel diabetes och fetma, säger Randall Johnson.
Studien har utförts i professor Randall Johnsons labb som finns både på Karolinska Institutet och vid University of Cambridge, England. Forskningen finansierades av Wellcome Trust, Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Barncancerfonden.
Kontakt Randall Johnson, professor, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, randall.johnson@ki.se, 0793-115 52 31
Nivåerna av stresshormon minskar och hjärtslagsfrekvensen sänks av långvarig mjuk beröring. Det aktiverar också hjärnområden som är knutna till belöning. Det visar en ny avhandling i psykologi från Göteborgs universitet. Resultaten kan vara användbara vid utformning av terapier för att hjälpa människor att stressa ned.
Vad som faktiskt producerar välbefinnandet vid mjuk beröring, och vad som händer i hjärnan när kroppen smeks försiktigt, har varit i fokus för Chantal Triscolis avhandling. I en serie försök, vilka allt som allt involverat 125 deltagare, har hon studerat vad som händer i en människa här hen berörs av en mjuk borste på underarmen.
– En hypotes som vi hade var att kroppen skulle bli van vid beröringen efter ett tag och att de positiva effekterna därför skulle avta. Men resultaten visade det motsatta, säger Chantal Triscoli.
Terapeutisk verkan vid stress och ångest Hennes studie är grundforskning om hur nervsystemet i en frisk människa fungerar.
– För att kunna behandla sjukdomar är det först nödvändigt att förstå hur en hälsosam hjärna fungerar, säger hon.
I ett av experimenten kunde hon visa hur olika delar av hjärnan, belöningsrelaterade system och system i hjärnan för att sortera olika slags beröring, aktiveras när håren på en persons underarm berördes av en borste.
Men även om det är grundforskning kan Chantal Triscolis resultat redan nu vara användbara i klinisk verksamhet.
– Beröring kan vara till nytta i flera typer av terapi, till exempel i stressbehandlingar och för att hjälpa människor i ångesttillstånd att koppla av, säger hon.
I en studie har forskarna i undersökt hur blåmesungar påverkas av förhöjd temperatur i boet. Resultaten visar att tillväxten blir lidande när de tvingas lägga en stor del av sin energi på att hålla normal kroppstemperatur i en varm fågelholk.
– Vi har studerat blåmesungar men våra resultat gäller med all sannolikhet även andra hålhäckande småfåglar i liknande miljöer och klimat, säger Fredrik Andreasson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Sätt holken i skugga Baserat på resultaten har han ett konkret råd till den som ska sätta upp en fågelholk:
– Sätt den inte i söderläge, för det är där det blir allra varmast. Går det så bör man välja en skuggig plats.
Resultaten är intressanta även på ett annat plan eftersom de visar vad som förmodligen kommer att hända om temperaturen stiger på grund av klimatförändringar. När fåglar, och sannolikt andra djur, aktivt måste göra sig av med värme så blir det mindre energi över för tillväxt, sökande efter föda och annat som kräver energi.
Drygt en vecka gamla kan ungarna reglera kroppstemperaturen i den varma holken. Men det kostar i form av minskad tillväxt. Bild: Fredrik Andreasson
Enligt forskarna är det första gången som en undersökning av det här slaget har gjorts. Genom att placera vanliga handvärmare under bomaterialet inuti holkar har de värmt upp bomiljön i en vecka. Under den tiden har de kontinuerligt mätt temperaturen i holkarna, ungarnas kroppstemperatur och deras vikt.
Fredrik Andreasson och hans kollegor vid biologiska institutionen är överraskade att en och en halv vecka gamla ungar är så pass bra på att göra sig kvitt överskottsvärme från kroppen.
– Det är anmärkningsvärt och det tyder på att det naturliga urvalet har premierat den här förmågan hos fåglar. Det är helt enkelt farligt att bli för varm.
Kontakt Fredrik Andreasson, doktorand, Biologiska institutionen, Lunds universitet, fredrik.andreasson@biol.lu.se, 070-978 11 76
Ett antal mekanismer för hur sovande, icke-växande bakterier uppkommer har tidigare presenterats, men de kan inte förklara uppkomsten av alla de sovande bakterier som faktiskt finns i en population. Nu har forskare vid Uppsala universitet hittat en ny mekanism för hur sovande bakterier uppkommer.
I den aktuella studien har postdoktoranden Anirban Ghosh och doktoranden Özden Baltekin visat hur bakteriella krigsföringssystem inte enbart används till tävling med andra bakterier, exempelvis om näringen i en särskild typ av miljö, utan också för att söva en del av den egna populationen. Den nya mekanismen sätts bara i bruk när det finns många celler av samma sort närvarande och fungerar därför som en sorts räknemekanism, där bakteriernas kommunikation beror på just hur koncentrerade cellerna är.
– Troligtvis är det evolutionärt fördelaktigt att inte söva för många bakterier i populationen när man är få, eftersom det skulle begränsa hur fort den expanderar. Däremot påverkas inte populationens tillväxt nämnvärt om några få offras samtidigt som det finns många av samma sort närvarande, säger biträdande lektor Sanna Koskiniemi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.
– Studien är särskilt intressant eftersom de krigsföringssystemen som vi nu har kopplat till antibiotikatolerans finns i någon sort hos nästan alla bakterier på jorden, vilket innebär att detta kan vara ett generellt tillvägagångssätt som bakterier använder för att öka sin överlevnad under stressiga förhållanden, säger Sanna Koskiniemi.
– Vi har tidigare studerat medicinska hälsovinster av fetmakirurgi, men den nya studien visar att även andra aspekter av patientens liv kan förändras, säger Per-Arne Svensson, docent vid Sahlgrenska akademin.
Studien visar att patienterna som genomgått fetmakirurgi oftare blev sambo eller gifte sig jämfört med patienterna i kontrollgruppen. En möjlig förklaring är att det blir lättare att hitta en partner när livskvaliteten höjs och de sociala aktiviteterna ökar, förändringar som är kända från tidigare studier av personer som genomgått fetmakirurgi.
Den aktuella studien visar också att det finns ett samband mellan graden av viktminskning och möjligheten att träffa en partner.
Vanligare att skiljas Ett annat resultat i studien är att även separationer och skilsmässor är något vanligare hos patienter som genomgått fetmakirurgi. Här är de bakomliggande orsakerna komplexa, men en möjlig förklaring skulle kunna vara att parterna glider isär när personen som opererats genomför livsstilsförändringar, och partnern inte gör det.
Att den opererade patientens livskvalitet, självförtroende och självbild förbättras kan också möjligen bidra till att det blir lättare att avsluta ett förhållande man inte trivs i, menar forskarna.
– Det är dock viktigt att poängtera att fetmakirurgi inte automatiskt leder till en sämre relation. Tidigare studier har visat att förhållanden i de flesta fall kan stärkas eller bibehållas på samma nivå. Detta stödjs också av att en majoritet av patienterna som genomgått fetmakirurgi är kvar i samma förhållande väldigt många år efter operationen, säger Per-Arne Svensson.
Sjukvården kan ge stöd – Det är viktigt att hälso- och sjukvården är medveten om att partnerrelationer kan förändras efter en fetmaoperation så att patienten vid behov kan få information och stöd, konstaterar Per-Arne Svensson.
Till grund för forskningsprojektet finns två stora svenska fetmaoperationsstudier, Swedish Obese Subjects (SOS) och Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg).
I SOS-studien har forskarna studerat cirka 2 000 patienter som genomgått fetmaoperation och lika många kontrollpatienter med fetma, och undersökt antalet ingångna och avslutade samboförhållanden och äktenskap. I SOReg har 29 000 patienter som genomgått fetmaoperation jämförts med köns- och åldersmatchade kontrollpersoner ur den allmänna befolkningen och här har frekvensen av giftermål och skilsmässor studerats.
– För de traditionella medierna är det en helt ny situation. Press, radio och tv har aldrig tidigare delat utrymme med nyheter från privatpersoner, organisationer, aktivister och proffstyckare. Resultatet är förvirring, menar Annika Bergström, professor i journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet. Och reaktionen är moralisk panik.
Vi är inne i ett skifte där sociala medier spelar allt större roll för hur nyheter, information och beskrivningar av samhället sprids. Det skapar en ängslan för hur aktörerna ser ut i det nya medielandskapet, menar hon.
När sociala medier dök upp för snart tio år sedan skulle de samsas med traditionella medier på samma arena. Men ännu har de nya spelreglerna inte formulerats.
Idag har plattformar som Facebook och Twitter miljarder användare. Många, framför allt unga, lever sina digitala liv där och hämtar de flesta av sina nyheter från sociala flöden.
Innan sociala medier fanns var det inte möjligt för en enskild person att göra en tidning eller sända ett eget nyhetsprogram. Men nu kan vi alla vara med att skriva, säga vår mening och filma vår omvärld och göra det tillgängligt.
Moralisk panik en reaktion på nya medieföreteelser
Moralisk panik slår till med ojämna mellanrum. Den dök upp när spelfilmen kom, när veckotidningarna uppstod och när ungdomarna började läsa serietidningar på 1950-talet. Den gjorde sig gällande då tv:n kom och med videon på 1980-talet. Gemensamt är att den alltid är en reaktion på en ny medieföreteelse, och att det går över.
Nu är det dags igen, konstaterar Annika Bergström.
– Vem har legitimiteten att producera nyheter, vad får delas och till vem? Kontraktet mellan medieproducent och konsumenter håller på att omförhandlas. Det gör alla aktörer osäkra på hur de används och vad det får för effekter.
Regler anpassade för en annan slags medievärld
Annika Bergström säger att oron också gäller hur de lagar och regler ska tillämpas som är utvecklade för en medievärld utan sociala medier.
– Hur gör man när det dyker upp innehåll producerat av andra än de etablerade aktörerna? Ska man till exempel få presstöd om man skriver nyheter, oavsett var de sprids eller vem som producerar dem?
Ett uttryck för den moraliska paniken är rädslan för så kallade filterbubblor. Det har ofta påståtts filterbubblor kan urholka demokratin eller att människor manipuleras av falska budskap. Med sociala medier uppstår nya möjligheter att skräddarsy budskap mot utvalda målgrupper. I USA pågår flera utredningar om hur utländska intressen kan ha påverkat den föregående amerikanska valrörelsen.
Ursprungligen syftar filterbubbla på att sociala medier och internettjänster är uppbyggda så att de lär sig vad vi är intresserade av. Sökmotorerna filtrerar svaren på sökningarna utifrån vad vi tidigare intresserat oss för. Det vi klickar på får vi mer av, helt enkelt. Resultatet skulle då bli att vi enbart möter information som vi redan sympatiserar med och att vår världsbild aldrig utmanas av avvikande information. Vi är i en bubbla av filtrerad information.
Filterbubblor ett missvisande begrepp
Men Annika Bergström tycker att filterbubblor är ett missvisande begrepp. Filterbubblor finns sannolikt inte, resonerar hon. Det är orealistiskt.
– Jag tycker det är en olycklig metafor för det som jag tror att de flesta människor avser. En bubbla är något slutet och jag ser inte att människors liv är slutna. Det man avser är selektiv exponering och selektiv användning, någonting som vi har ägnat oss åt i alla tider. Att vi väljer tidning efter våra politiska åsikter är kanske det tydligaste exemplet. Men vi är inte i en bubbla för den sakens skull.
– Om det drar åt något håll i de studier som är gjorda så är det att människor upplever sig mer informerade om fler saker med sociala medier. Vänner kommenterar, vänner delar och vi kommunicerar med vänners vänner.
Det anser också Peter Dahlgren som är doktorand i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet. I sin forskning studerar han hur sociala medier påverkar människors uppfattning om omvärlden.
– Frågar man människor vilken information de tar del av och var de får informationen ifrån visar det sig att vi idag möter många fler budskap från många fler källor än innan internet fanns. Vi har även fler vänner på nätet än vad vi har utanför nätet.
Lär sig av motståndaren
Forskarna har studerat vilken typ av information som sprids på Facebook. De har funnit att även om personer med starka politiska åsikter delar uppdateringar från likasinnade, så ser det annorlunda ut i kommentarsfälten. Där ger sig människor ofta in i diskussioner med oliktänkande.
– Det innebär att de så kallade bubblorna inte är några bubblor, för människor går in och ut ur diskussioner hela tiden. Det är till exempel vanligt att man läser kommentarsfälten för att man inte håller med om åsikterna där. Man kan läsa vad andra skriver för att lära sig motståndarens åsikter och vilka motargument man ska slipa på, säger Peter Dahlgren.
Bredd i användningen av nyheter i sociala medier
SOM-institutet har undersökt svenska folkets medievanor. De visar att 37 procent av befolkningen använder nyheter i sociala medier minst fem dagar i veckan. Men det skiljer stort mellan åldersgrupperna. För 16–29-åringar är siffran 62 procent. Men bara tio procent av 65–85-åringar tar del av nyheter den vägen. Fem områden mättes: sport, nöje och underhållning, olyckor och brott, debatt och opinion, politik och samhälle.
Enligt Annika Bergström är samtliga ämnen ungefär lika utbredda bland sociala medieanvändare; något mer för nöje och underhållning, men små skillnader. Hon tycker att det visar på en bredd i användningen av nyheter i sociala medier.
Så kommer filterbubblor att uppstå i framtiden?
– Jag tror att det är väldigt svårt. Det har alltid funnits enskilda individer som har levt väldigt avskärmade men de är väldigt få. I grunden tror jag att inget har förändrats mer än distributionssystemen. Våra liv som medborgare och individer är fortfarande i hög grad relaterade till andra och det tror jag att de kommer att fortsätta att vara, säger Annika Bergström.
Text: Lotta Nylander för forskning.se
Regeringen är tydlig med att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter – och att digitaliseringen av offentlig sektor ska snabbas på. Ändå står hundratusentals pensionärer utanför det digitala samhället.
Satsningen ”Mer Digital”, anordnad av Sunne kommun och Telia, där Högskolan i Skövde står för forskningsinsats, visar att det digitala utanförskapet bland äldre kan brytas med utbildning.
Under tre dagar i januari bjöds 300 pensionärer, som var nyfikna på att lära sig mer om digital teknik, in till utbildningen i Sunne. Eva Söderström, biträdande professor i datavetenskap, fick tillsammans med Jesper Holgersson, lektor i Informationssystemutveckling, i uppgift att undersöka vilken effekt en utbildning av detta slag faktiskt får på deltagarnas attityder och beteenden. Samtliga deltagare fick därför svara på en enkät före och efter utbildningen. Dessutom genomfördes intervjuer med 11 deltagare en månad efteråt. Resultatet? En övervägande majoritet blev mer digitala, som en direkt följd av utbildningen.
Vågar använda tekniken mer efter utbildningen
– Många deltagare har flyttat fram gränserna för sina digitala vanor. Exempelvis uppskattar 70 procent att de använder IT mer nu, jämfört med tidigare, säger Eva Söderström, och fortsätter:
– Även om tekniken finns kvarstår trösklar. Inte minst på grund av kunskapsbrist och teknikrädsla. Före utbildningen fanns en större rädsla för digital teknik, och i viss mån dåligt självförtroende. Och det handlar inte om ointresse. För viljan finns. Men efter utbildningen vågar man mer. Eller som en deltagare uttrycker: ”det kanske inte är så farligt att trycka på knapparna och försöka”.
För merparten av de äldre handlar nyttan av den digitala tekniken om två huvuddelar: sociala aspekter (exempelvis hålla kontakten med släktingar och bekanta via skype och sociala medier) och e-tjänster, som banktjänster och vårdtjänster. Efter utbildningen uppger också 9 av 10 deltagare att de fått en mer positiv inställning till digital teknik.
– Det är en vinst både för individen och samhället i stort. I många sammanhang är digital kommunikation ett krav. Och med allt fler äldre som är i behov av, exempelvis, vårdtjänster finns det en tydlig samhällsnytta, säger Jesper Holgersson.
Digitaliseringsprojekt i Sunne. Bild: Högskolan i Skövde, Telia
Samtal över generationsgränserna
Formen för utbildningen, med en fysisk workshop, visade sig också vara en fullträff. Inte minst tack vare interaktionen med utbildarna: åttondeklassarna.
– Att se hur 80-åringarna och högstadieungdomarna jobbade tillsammans var rörande. Så en sådan här utbildning, och den mötesplats den innebär, bidrar till att skapa en förståelse över generationsgränserna, säger Eva Söderström.
Kontakt:
Eva Söderström, biträdande professor i datavetenskap, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde, eva.soderstrom@his.se, 0500-448 347, 0705-69 45 14.
Jesper Holgersson, lektor i systemutveckling, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde, jesper.holgersson@his.se, 0500-448 362.
Studier av småskaligt fiske fokuserar ofta snävt på marina resurser för fiskebyar i rurala områden. I sin avhandling vid Göteborgs universitet har Alin Kadfak skiftat perspektiv och istället tittat på förutsättningarna för en fiskeby nära en storstad. Hon har analytiskt fokuserat på kustområde i vid mening, i stället för enbart marina resurser. Detta har resulterat i en mer sammansatt förståelse för olika omvandlingsprocesser och hur förändrade livsmöjligheter ter sig i en stadsnära fiskeby i det globala Syd.
– En livskraftig fiskenäring kräver inte bara ett hållbart fiskbestånd och ett väldefinierat fiskeområde. Det behövs också landbaserade resurser som till exempel bearbetnings-anläggningar, en välfungerande marknad och transportinfrastruktur, säger Alin Kadfak.
Traditionella livsstilen hotas
Alin Kadfak har gjort åtta månaders fältarbete i Tota-Bengre, en liten fiskeby nära den medelstora men snabbt växande staden Mangaluru i sydvästra Indien. Med hennes annorlunda analytiska inriktning kunde hon se bland annat att den växande staden både hotade fiskarnas traditionella livsstil och erbjöd utvecklingsmöjligheter.
– Exempelvis har många av fiskarna idag aktier i storskaliga fiskebåtar, säger hon. Och närheten till staden leder också till jobbmöjligheter i land.
Å andra sidan innebär anspråk på mark från den växande staden och utvecklingen av mer storskaligt fiske också att de traditionella fisktorkerier som finns i byn får det svårare.
– De har mindre mark för sin verksamhet och byggandet av en ny hamn innebär hinder för dem i deras kontakt med området där torkerierna ligger, säger Alin Kadfak.
Kvinnans roll i samhället förändras
Eftersom de som torkar fisk oftast är kvinnor och storskaliga fiskare oftast män, blir detta också en genderfråga.
– I sådana här sammanhang ligger det lager av olika konflikter på varandra, som en analytisk metod lik den jag har använt kan avtäcka och förklara, säger Alin Kadfak.
– Avhandlingen visar hur fiskare i utkanten av staden kan konkurrera, förhandla och aktivt förhålla sig till förändrade levnadsmöjligheter, säger hon.
– Lärarna känner mycket för eleverna och vill kunna göra mer men anklagar ofta sig själva för elevernas brister och misslyckanden. Frustrationen över vardagen i klassrummet är förståelig, men också olycklig eftersom den formar känslor, förklaringar och handlingar som förstärker känslan av misslyckande, säger Ulrika Gidlund, filosofie doktor i pedagogik på Mittuniversitetet.
Resten av klassen blir ofokuserad Hennes avhandling omfattar fokusgruppsintervjuer med ett 40-tal lärare i årskurs 4-6 vid sex olika skolor i landet. Dessutom har resultat från ett 15-tal studier kring skolan och inkludering av elever i olika behov av särskilt stöd från 15 olika länder sammanfattats. I fokusgruppsintervjuerna konstateras att lärarna får ägna för mycket tid till att försöka fostra och resonera kring hur man ska och inte ska bete sig mot andra. Detta leder ofta till att resten av klassen blir ofokuserad och att eleverna inte får den undervisning de har rätt till.
– Inkludering i skolan är ett kontroversiellt ämne med en politisk agenda särskilt eftersom elever, föräldrar, lärare och skolledning starkt argumenterar antingen för eller emot fördelarna med inkludering av elever med beteendeproblem i de vanliga klasserna, säger Ulrika Gidlund.
Påverkar lärarrollen Lärarna upplever även att eleverna själva och deras klasskamrater far illa. När lärare upplever misslyckande och otillräcklighet med specifika situationer konstruerar de förklaringar som motiverar och legitimerar detta misslyckande. Detta formar i sin tur lärarens fortsatta handlingar i klassrummet. Eftersom många unga väljer bort ett framtida läraryrke och praktiserande lärare slutar på grund av brist på resurser och stöd i att hantera konflikter med elever, blir situationen ytterst problematisk med tanke på den stora lärarbristen.
– Det är viktigt att lärarna har positiva erfarenheter av sin lärargärning, att framgångsrikt få möta och inkludera alla elever för det genomsyrar deras bemötande av alla elevers olikheter i klassrummet. En viktig faktor för en fungerande och framgångsrik inkludering är rätt resurser och stöd. Det handlar om mindre klasser, fler pedagoger, anpassade skolsalar, anpassade läro- och kursplaner, didaktisk fortbildning, mer tid för planering, reflektioner och samarbete, säger Ulrika Gidlund.
Kontakt:
Ulrika Gidlund, filosofie doktor i pedagogik på Mittuniversitetet, ulrika.gidlund@miun.se
– För den som har smärta och känner sig stel i kroppen kan det vara extra svårt att komma igång med träning. Därför kan det vara bra för reumatiker med regelbundna mätningar av syreupptagningsförmågan och träning i grupp, exempelvis på cykel, säger Kristina Hörnberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Kristina Hörnberg studerat olika grupper av personer med reumatoid artrit, det vill säga ledgångsreumatism, för att undersöka samband mellan sjukdomsaktivitet och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som blodtryck, blodfetter, kroppsvikt och tidig åderförfettning.
– Något som överraskade var att hög syreupptagningsförmåga vid tidpunkten när patienterna fick diagnosen för ledgångsreumatism gav bättre värden för riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ännu efter 16 år, säger Kristina Hörnberg
All fysisk aktivitet gynnsam
En grupp patienter som utförde intensiv cykelträning tre gånger i veckan i tio veckor fick bättre syreupptagningsförmåga och lägre blodtryck i en omfattning som anses minska risken för hjärtkärlsjukdom. Särskilt fördelaktigt var högre total mängd fysisk aktivitet och med en större andel av aktiviteten som medel- eller högintensiv, men all fysisk aktivitet var gynnsam.
Det gick inte att se några negativa effekter på sjukdomssymtomen för själva reumatismen hos de patienter som tränade. Tvärtom minskade snarare antalet ömma leder efter träningsperioden.
– Ett intressant resultat var att det fanns ett positivt samband mellan tilltron till den egna förmågan och kroppens syreupptagningsförmåga. Att själv tro på att man kan vara aktiv trots sina symtom är alltså bra för hälsan, säger Kristina Hörnberg.
Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en kronisk, inflammatorisk autoimmun sjukdom, som drabbar leder och omkringliggande mjukdelar, men som även medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Cirka en procent av befolkningen har sjukdomen.
Kristina Hörnberg har en bakgrund som sjukgymnast vid reumatologiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus
Avhandlingen:
Aspekter på fysisk aktivitet vid Rheumatoid artrit. Associationer med inflammation och kardiovaskulära riskfaktorer. (Engelsk titel: Aspects of physical activity in Rheumatoid arthritis. Associations with inflammation and cardiovascular risk factors)
Flotation-REST (Restricted Enviomental Stimulation Technique) innebär att personen ligger i en flyttank och flyter, isolerad från ljud och ljus, i kroppstempererat vatten med hög salthalt. Denna metod har hittills främst använts som behandling för stresshantering, prestationsförbättring och självutveckling. Men Kristoffer Jonssons avhandling visar att metoden även kan lindra generaliserat ångestsyndrom, GAD.
– Behandling med KBT tar ofta lång tid innan resultat uppnås. Medicin ger oftast biverkningar och även här tar det tid att nå önskade resultat. Flotating har visat sig vara mer snabbverkande än andra metoder och det kan till viss del bero på att personen i fråga, styr och kontrollerar behandlingen helt själv, säger Kristoffer Jonsson, som nyligen disputerade med en avhandling i psykologi vid Karlstads universitet.
Även depression och sömnproblem lindrades
Genom en kontrollerad studie med ett slumpmässigt urval personer där en grupp fick behandling medan en annan grupp inte behandlades, prövades metodens effekter. Detta kompletterades med intervjuer om själva upplevelsen av behandlingen.
Behandlingen varade under sju veckor med 12 behandlingar på 45 minuter vardera. Studien visade att personer som behandlades med flaoting hade mindre grad av GAD-symptom. Även graden av depression och sömnproblem minskade i behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Likaså förbättrade behandlingsgruppen sin förmåga att reglera emotioner.
De metoder som idag används mot generaliserad ångest är primärt kognitiv beteendeterapi (KBT, samtalsterapi) samt olika typer av antidepressiva mediciner.
– Behandling med KBT tar ofta lång tid innan resultat uppnås. Medicin ger oftast biverkningar och även här tar det tid att nå önskade resultat. Flotating har visat sig vara mer snabbverkande än andra metoder och det kan till viss del bero på att personen i fråga, styr och kontrollerar behandlingen helt själv, säger Kristoffer Jonsson.
Kombination av metoder det bästa
Kristoffer Jonsson hoppas genom sin avhandling att fler människor med ångestproblematik ska få kunskap om metoden. Forskning om metoden Flotation-REST är idag underrepresenterad.
– Det är en kombination av olika metoder som ger bästa möjliga resultat vid den här typen av problematik och floating ska ses som ett bra och effektivt komplement. Det behövs mer forskning kring denna metod, men min studie visar att behandling med Flotation-REST kan bidra till att lindra symptomen hos personer med ångest och depression, konstaterar Kristoffer Jonsson.
Studien har uppmärksammats av ett forskarlag i Wien, som tänker försöka upprepa undersökningen nästa år för att se om floating har potential att effektivisera vården av GAD.
– Jag är själv utbildad lärare och kunde inte låta bli att utveckla förslag på olika övningar, gjorda i samtal med lärare för att följa läroplanen, säger Elisabeth Einarsson forskat om djur som levde i Kritahavet för 80 miljoner år sedan.
Fynden i sandlådorna innehöll fossil från allt från ”havsdraken” mosasaurie till rovdinosaurien megaraptor, och har underlättat för forskarna att rekonstruera ekosystemet under sen kritaperiod, som nu också kommer skolan till nytta.
– Mitt grepp har varit att se på helheten i stället för enstaka arter. Hur såg hela ekosystemet ut i Kristianstadsområdet under sen krita? Syftet var att kartlägga detta så nu vet vi bland annat att Kristianstadsbassängen var en ”barnkammare” för framför allt plesiosaurier och mosasaurier.
– Men vi har även hittat fossil från landlevande djur som ornitopoder och köttätande megaraptor, säger Elisabeth Einarsson som är paleontolog och universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik vid Högskolan Kristianstad.
Geologisk karta över Kristianstadsbassängen med utgrävningsplatserna Ignaberga, Ullstorp, Ivö Klack och Åsen.
Men avhandlingen handlar alltså inte bara om dinosaurier och marina reptiler, utan också undervisningsmaterial med övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande. Idén till den didaktiska delen av avhandlingen föddes efter att en förskola hört av sig med ett fynd från sin sandlåda: 80 miljoner år gamla hajtänder, men även sjöborretaggar och armfotingar.
– Fossil och dinosaurier är tacksamma ingångar till naturvetenskap. Men jag saknade tidsperspektivstänkandet i läroplanen, vilket jag tror behövs för att diskutera frågor som klimatförändringar och hållbar utveckling på en rimlig nivå. Jorden är inget konstant ekosystem utan ändrar sig hela tiden.
– Till exempel kan barnen illustrera näringskedjan med hjälp av en lek där de är bläckfiskar, fiskar, svanödlor och mosasaurier som levde i detta hav och åt upp varandra.
Ekosystemet i Kristianstad under krita
Rekonstruktionen av ekosystemet i nordöstra Skåne under slutet av dinosauriernas tid, fokuserade geografiskt på Kristianstadsbassängen som sträcker sig från Hässleholm till Åhus samt från Listerlandet till Maglehem. Det handlar om att försöka förstår hur området såg ut under sen kritaperiod (campan), för 83.6 till 72.1 miljoner år sedan? Under campan utgjordes det här området av ett grundhav med skärgårdsmiljö som bildades i samband med fluktuerande lokala havsnivåförändringar. Havet låg på den tiden cirka 50 meter över dagens havsnivå. Många nutida sandlådor i Kristianstads kommun har visat sig innehålla havsbottensand från Kritahavet och inte sällan fossil från denna period. Genom att studera sediment och berggrund bestående av lera, sand och kalksten som överlagrar urberget kunde den dåtida miljön i Kristianstadsområdet rekonstrueras.
Kontakt: Elisabeth Einarsson, universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik vid Högskolan Kristianstad, elisabeth.einarsson@hkr.se.
Jordbruket är känsligt för ändrade väderförhållanden. Inom det nordiska jordbruket brukar de positiva effekterna av klimatförändringarna lyftas fram, som att högre temperatur och mer nederbörd kan ge möjlighet för nya grödor eller ökade skördar.
Men, faktum är att vi inte med säkerhet vet vad klimatförändringar kommer att innebära för jordbruket i Norden.
– Min forskning visar att det finns stora kunskapsluckor vad gäller anpassning av jordbruket, exempelvis vid ökad sommartorka eller markberedning på våren, säger Lotten Wiréhn på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
– Att misslyckas med att ta itu med anpassning kan hindra oss från att dra nytta av de potentiella vinsterna av klimatförändringarna. Även om jordbruket skulle gynnas måste vi hantera förändringen och tänka kring exempelvis nya typer av grödor och växtsäsonger
Kompostindexet otillräckligt
Klimatsårbarhet brukar beräknas utifrån, kompositindex, som i sin tur bygger på FN:s klimatpanels definition av sårbarhet. Men det kan vara otillräckligt att representera jordbrukets sårbarhet i ett enda index eftersom olika aktörer använder sig av indikatorer på olika sätt,menar Lotten Wiréhn.
Genom att granska olika metoder för att mäta sårbarhet visade det sig att i 34 av 36 fall skiljde sig olika metoders resultat markant från varandra. Detta på grund av olika viktning och sammansättningen av indikatorer. Dessutom beror bedömningar på vilka aspekter som karaktäriserar sårbarhet – och hur indikatorerna används för att representera dessa aspekter.
Olika uppfattningar inom expertisen
Det har också visar sig att experter inom jordbrukssektorn har olika uppfattningar om vad indikatorer representerar. Exempelvis kan andelen bevattnad mark klassificeras som en indikator för jordbruks ”känslighet” medan samma indikator i andra fall klassas under ”anpassningskapacitet”.
– Det krävs en medvetenhet hos planerare, forskare och andra aktörer om att det finns en osäkerhet inbyggd i metoden. Därför bör man också i större utsträckning berätta om hur indikatorer och sammansatta index använts. Genom geografisk visualisering kan man öka transparensen av bedömningar och därigenom också skapa mer relevanta underlag för att förstå var och hur sårbarhet skapas.
– Växterna och deras fotosyntes påverkas hela tiden av växlingarna mellan sol och skugga. Vi har tagit inspiration från det och tagit fram en kombination av material där förändringarna i värme mellan sol och skugga genererar elektricitet, säger Magnus Jonsson, docent och forskningsledare för forskargruppen inom organisk fotonik och nanooptik vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet.
Resultatet, som har verifierats både i experiment och med hjälp av simuleringar, har nu publicerats i Advanced Optical Materials.
Nanoantenner absorberar solljus Tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet har Magnus Jonsson och hans forskargrupp tidigare tagit fram små nanoantenner som absorberar solljus och genererar värme. En gemensam artikel där antennerna placerades i fönsterglas för att minska kallras och spara energi i byggnader presenterades i Nano letters under 2017. De nanosmå antennerna reagerar på ljus nära det infraröda spektrumet och bildar värme.
Nu har Mina Shiran Chaharsoughi, doktorand i Magnus Jonssons forskargrupp, tagit tekniken ett steg vidare och skapat en liten optisk generator genom att kombinera de små antennerna med en pyroelektrisk film.
Att den är pyroelektrisk innebär att det uppstår en elektrisk spänning över materialet när det värms upp eller kyls av. Förändringen av temperatur gör att positiva och negativa laddningar rör sig åt varsitt håll och genererar en elektrisk ström.
Antennerna består av små metallskivor, i detta fall i guld, som är 160 nm (eller 0,16 mikrometer) i diameter. De placeras på ett substrat och sätts sedan samman med en film av ett par olika polymerer som ger de pyroelektriska egenskaperna.
– Nanoantennerna kan tillverkas över stora ytor där de små skivorna placeras på jämna avstånd från varandra, i vårt fall sitter de med cirka 0,3 mikrometers mellanrum. Vi har använt guld eller silver, men de kan även tillverkas i aluminium eller koppar, säger Magnus Jonsson.
Avger värme
Antennerna ger värme som sedan omvandlas till elektricitet med hjälp av polymermaterialet. Polymerfilmen behöver först polariseras för att en dipol ska skapas över filmen – en tydlig skillnad mellan positiv och negativ laddning. Graden av polarisering påverkar hur hög effekten blir, medan tjockleken på polymerfilmen inte verkar påverka effekten alls.
– Polariseringen tvingar vi in i materialet som vi kan visa förblir polariserat över lång tid, säger Magnus Jonsson.
Mina Shiran Chaharsoughi har också för att tydliggöra fenomenet gjort ett experiment där hon höll en kvist med blad under en fläkt och där bladens rörelser skapade sol och skugga över den optiska generatorn som i sin tur producerade små elektriska pulser genom en extern krets.
– Forskningen är bara i sin linda, men kanske kan vi i framtiden utnyttja de naturliga skillnaderna mellan sol och skugga i träden för att skörda energi, säger Magnus Jonsson.
Mer närliggande tillämpningar finns inom optikforskningen, som ljusdetektering på nanoskalan eller för optiska datorer.
Artikeln: Hybrid Plasmonic and Pyroelectric Harvesting of Light Fluctuations, Mina Shiran Chaharsoughi, Daniel Tordera, Andrea Grimoldi, Isak Engquist, Magnus Berggren, Simone Fabiano, Magnus P. Jonsson, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping, Advanced Optical Materials 2018. DOI 10.1002/adom.201701051
