Även om det är allmänt känt att dagens fåglar härstammar från dinosaurierna är många frågor om deras tidiga evolution och utveckling av flygförmågan fortfarande obesvarade. Hittills har traditionella forskningsmetoder till exempel inte kunnat fastställa om Archaeopteryx flög eller inte. Genom att använda synkrotron-mikrotomografi vid European Synchrotron Radiation Facility i Frankrike, har forskare från ESRF, Palacký, CNRS, Sorbonne och Uppsala universitet kunnat ta reda på mer om hur Archaeopteryx levde och rörde sig.
Synkrotron-mikrotomografi ger svar på frågor utan att skada de värdefulla fossilen.
Att återskapa beteendet hos utdöda djur är alltid en svår utmaning för paleontologer, särskilt när det handlar om så gåtfulla djur som den berömda Archaeopteryx. Fossilen från Archaeopteryx återfanns i jurasediment i sydöstra Tyskland och den anses vara den äldsta potentiellt flygande dinosaurien. De välbevarade fossilen visar de nära familjebanden mellan utdöda rovdinosaurier och levande dinosaurier: fåglarna. De flesta moderna fåglars skelett är ytterst specialiserade för flygande men många av deras karakteristiska anpassningar, särskilt i axelpartiet, finns inte hos Archaeopteryx-fossilen. Även om deras fjädertäckta vingar påminner om dem hos moderna fåglar så är Archaeopteryx axelstruktur oförenlig med moderna fåglars vingrörelser.
– Genom att statistiskt jämföra benen hos levande djur som har beteenden vi kan observera med dem hos kryptiska fossil är det möjligt att ta in ny information i en gammal diskussion, säger studiens seniora författare Sophie Sanchez, forskare vid Uppsala universitet.
Archaeopteryx skelett är bevarade i och på kalkstensplattor som endast visar en del av deras morfologi. Eftersom dessa fossil hör till de mest värdefulla i världen vill man ogärna att forskare borrar i eller delar fossilen för att se dolda eller interna strukturer. Som tur är är det idag inte längre nödvändigt att skada dyrbara fossil. Den stora känsligheten hos imagingtekniker, såsom de tillgängliga vid ESRF, ger mikroskopisk inblick i fossila ben och möjliggör 3D-rekonstruktioner av extraordinär kvalitet.
Scanningresultaten visade oväntat att vingbenen hos Archaeopteryx, i motsats till axelpartiet, delar viktiga anpassningar med de som finns hos moderna flygfåglar.
Vingbensgeometrin avslöjar flygförmåga hos Archaeopteryx.
– Vi lade direkt märke till att benväggarna hos Archaeopteryx var mycket tunnare än de hos markbundna dinosaurier och var väldigt lika vanliga fågelben. Dataanalyser visade senare att benen hos Archaeopteryx var mest lika dem hos fåglar som fasaner som då och då flyger för att ta sig över hinder eller undkomma rovdjur, men inte så lika dem hos glidflygande och högtflygande fåglar så som många rovfåglar och en del havsfåglar som är optimerade för långa flygturer, säger Dennis Voeten, doktorand vid ESRF och Palacký-universitetet och studiens försteförfattare.
Det är känt att regionen runt Solnhofen i sydöstra Tyskland var en tropisk skärgård under juraperioden och forskarna menar att en sådan miljö verkar högst passande för ö-hopping eller flyktflygande. Archaeopteryx delade jurahimlen med primitiva flygödlor som senare skulle utvecklas till de gigantiska flygödlorna under kritaperioden. Forskarna fann liknande skillnader i vingbengeometri mellan primitiva och avancerade flygödlor som mellan aktivt flygande och segelflygande fåglar.
Nu vet vi att de flög men inte hur
Eftersom Archaeopteryx representerar den äldsta kända flygande medlemmen i dinosauriesläktgrenen som också inkluderar moderna fåglar, beskriver studiens forskningsresultat inte bara Archaeopteryx livsstil utan ger även insyn i den tidiga evolutionen av dinosauriernas flygande. Nu vet forskarna att Archaeopteryx flög aktivt redan för 150 miljoner år sedan, vilket betyder att aktivt flygande hos dinosaurier utvecklats ännu tidigare.
– Eftersom Archaeopteryx saknade de anpassningar av bröstpartiet som behövs för att kunna flyga som moderna fåglar så måste den ha flugit på annat sätt. Vi kommer att behöva gå tillbaka till fossilen för att kunna svara på exakt hur den här bayerska evolutionsikonen använde sina vingar, säger Dennis Voeten.
– Resultatet överraskade både oss och de amerikanska forskarna. Vi hade inte väntat oss att skillnaderna skulle se ut så här, säger senior professor Lars Weinehall, Umeå universitet och en av författarna till studien.
Totalt 629 primärvårdspatienter från Västerbotten och Dalarna i Sverige och från den norra delen av delstaten New York i USA telefonintervjuades inom 30 dar efter sina läkarbesök. Intervjuerna handlade om patienternas uppfattning om vikten av hälsosamma levnadsvanor, deras egna behov av förändring, deras önskan att få stöd från primärvården och vilket stöd de faktiskt hade fått ifråga om vikt, matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholkonsumtion.
Amerikanska läkare mer aktiva i livsstilsfrågor
För tre av de fyra levnadsvanorna angav de amerikanska patienterna i större utsträckning behov av förändring. Undantaget var alkohol, där de svenska patienterna uttryckte ett större behov att förändra. Andelen som angav att de behöver göra förändringar och som också angav att de skulle vilja ha stöd från primärvården var över 80 procent i båda länderna.
Trots likheter i behov rapporterade de amerikanska patienterna att deras primärvårdsläkare dubbelt så ofta tog initiativ till diskussioner om modifiering av levnadsvanor som de svenska patienterna rapporterade, med undantag för alkohol.
– Vi kan inte idag säga om skillnaden länderna emellan handlar om att sjukvården arbetar annorlunda eller om det beror på att amerikaner har större behov än svenskar av att ändra livsstil eller några andra skillnader. Det ska vi söka svar på i den fortsatta forskningen. Men det var slående att amerikanerna var mer intresserade och aktiva i livsstilsfrågor än svenskarna, säger Lars Weinehall.
Det område i delstaten New York som ingick i studien har ett vårdsystem som liknar ett svenskt landsting. Det drivs av en stiftelse med sjukhus och primärvårdcentraler med fast anställd personal.
Kontakt:
Lars Weinehall, Senior professor, Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, lars.weinehall@umu.se, 070-564 46 52
Lars Jerdén, Docent, Medicinsk vetenskap, Högskolan i Dalarna, lars.jerden@ltdalarna, 070-304 08 96
– Det mest slående är att de svarar relativt lika; barn känner sig i allmänhet delaktiga i sina familjer, säger Nina Tryggvason, vid Göteborgs universitet som undersökt hur delaktiga barnen känner sig i familjens beslut och olika aktiviteter.
Undersökningen är baserad på data från ett internationella forskningsprojektet, Parenting Across Cultures där 1300 föräldrar och barn från nio länder deltar.
Men det finns ändå skillnader mellan hur barnen upplever det. Den främsta är hur tryggt grannskapet upplevs vara och vilka socioekonomiska förhållanden barnen växer upp i.
Mindre delaktiga i jämlika samhällen
– De barn som lever i en trygg miljö känner större delaktighet än de barn i familjer som för en ständig kamp för att överleva, säger Nina Tryggvason.
Graden av jämlikhet mellan män och kvinnor sticker något överraskande ut i studien. Ju mer jämlikt ett samhälle är desto mindre känner sig barnen delaktiga i familjens beslutsfattande.
– Det kan bero på skilda förväntningar. I länder som är mer jämlika har även barn en starkare ställning. Det kan också bero på hur familjerna organiserar sina liv, om båda föräldrarna arbetar kan utrymmet för barnen att vara delaktiga kanske minska, säger Nina Tryggvason
Svenska barn hjälper till mindre Det finns tidigare studier som mätt hur mycket barn får vara med och fatta beslut i sina familjer. Nytt är att Nina Tryggvason också undersöker barnens delaktighet i familjens olika aktiviteter, som att hjälpa till i hushållet och ta hand om syskon.
När det gäller de aktiviteter som undersökts sticker Sverige ut som ett land där barnen inte hjälper till hemma i lika hög grad som i de andra länderna.
– Kanske ett utslag av vår vårt individualiserade samhälle, att var och en håller på med sitt, spekulerar Nina Tryggvason.
Trots att barnen i de nio länderna generellt svarar ganska lika är de något svårtolkade. Det eftersom barnen svarar utifrån den verklighet de lever i och de roller de känner till och förväntas ha. Det kan förklara varför det till exempel inte finns några påtagliga skillnader mellan pojkar och flickor.
– Vi vet att förutsättningarna för de olika könen är väldigt olika, men utifrån vad som förväntas av deras roller kan en flicka i Colombia känna lika stor delaktighet som en pojke i Sverige, säger Nina Tryggvason.
Resultaten stöder kritiken mot att delaktighetsartikeln i Barnkonventionen alltför mycket utgår ifrån ett individorienterat synsätt.
– Vill man skapa förutsättningar för barns delaktighet så gäller det att inte bara titta på individnivå utan också vilka förutsättningar familjen har och hur grannskapet ser ut, säger Nina Tryggvason.
Svar från nio olika länder
Studien är baserad på svar i strukturerade intervjuer från tioåringar i Colombia, Filippinerna, Italien, Jordanien, Kenya, Kina, Sverige, Thailand och USA. Avhandlingsarbetet har skett i en samverkan mellan Högskolan Väst och Göteborgs universitet.
– Det behövs nya behandlingsmetoder för högriskpatienterna, och det är där vår forskning kan göra verkligt stor nytta, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi på Sahlgrenska akademin.
Neuroblastom är den vanligaste formen av barncancer i det perifera nervsystemet, alltså den del av systemet som inte är hjärna eller ryggmärg. Sjukdomen kan uppstå i bröst, nacke, buk och binjurar och även sprida sig till ryggraden. Symptomen kan vara allmän värk, blodbrist och skelettsmärtor.
När sjukdomen upptäcks är barnen i snitt 17 månader gamla, och sällan över fem år. Den mildare varianten av neuroblastom kan i vissa fall självläka, medan den aggressiva är den mest dödliga formen av barncancer. I mindre än hälften av dessa fall lyckas behandlingen.
Bättre prognoser Att identifiera högriskpatienter är avgörande, och det är här de nya fynden kommer in. Med stöd av patientdata från Sverige (59 fall) och Tyskland (498 fall) har forskarna identifierat två nya molekyler av typen RNA, som kontrollerar stabiliteten hos tumörproteiner, och som tillsammans med en redan känd RNA-molekyl utgör en trio som kan tala om hur allvarligt tillståndet är hos en enskild patient.
Det som kan mätas, direkt efter att diagnosen ställts, är styrkan i de tre RNA-molekylernas genuttryck. Med ett starkare uttryck minskar utrymmet för ett visst tumördrivande protein att stabilisera sig, och vice versa.
Det handlar alltså om en dragkamp mellan de identifierade RNA-molekylerna (6p22 lncRNAs) och det specifika proteinet (USP36) där en avläsning av styrkeförhållandena kan bidra till bättre sjukdomsprognos. Här tror forskarna på en snar tillämpning i vården.
Behandling vid svåra fall På sikt kan också epigenetiska läkemedel, som förändrar genuttryck, få en viktig roll vid behandling av sjukdomen.
– Epigenetiska läkemedel aktiverar aktuella RNA-molekyler och förhindrar därmed tumören, och det är på detta sätt man kommer att kunna gå in och behandla högriskpatienter. Våra fynd öppnar för utveckling av läkemedel på området och vi har nära samarbete med kliniska forskare i både Sverige och Tyskland, säger Chandrasekhar Kanduri.
Förhistoriska migrationer har spelat en viktig roll i skapandet av de europeiska folkens genetiska mix. Efter den senaste stora istiden för omkring 20 000 år sedan var Europa befolkat av jägare-samlare. Två stora migrationer under de senaste 10 000 åren hade stor inverkan på livsstilen och genpoolen hos europeiska populationer. Först, under neolitikum, kom grupper från Mellanöstern och Anatolien och introducerade jordbruket i Europa. För mindre än 5 000 år sedan spred sig herdegrupper från den pontisk-kaspiska stäppen över den europeiska kontinenten. Eftersom båda dessa rörelser kom från öster blev de västra delarna av kontinenten de sista som nåddes av migrationerna. Populationsgenetiska studier har visat att dessa båda migrationer ersatte mer än halva genpoolen i centrala och norra Europa men det är mindre känt hur dessa händelser påverkade den iberiska befolkningen, särskilt i de mest sydliga delarna, som Andalusien.
Två oberoende migrationer spred jordbruket
De första jordbrukarna nådde Iberiska halvön främst genom att följa norra medelhavets kust. Den nya studien visar att de neolitiska invånarna på Iberiska halvön var genetiskt olika de migrerande jordbrukare som slog sig ner i norra och centrala Europa.
– Detta visar att alla tidiga jordbrukare på Iberiska halvön kan spåra den största delen av sin härkomst till de första neolitiska folken som migrerade till halvön. Senare bidrag från centraleuropeiska migranter stod bara för en mindre del, säger arkeogenetiker Cristina Valdiosera från La Trobe University i Australien, en av studiens huvudförfattare.
Dessa migranter, som tog vägen längs Medelhavet, uppvisar en stark genetisk koppling till dagens invånare på Sardinien.
– Dagens befolkning på Sardinien kan ses som direkta ättlingar till människorna som spred jordbruket i Medelhavsområdet för omkring 8 000 år sedan, säger Mattias Jakobsson, populationsgenetiker vid Uppsala universitet och en av studiens seniora författare.
Jägare-samlare-gener blandas
Trots att det finns många andra möjliga ingångar för migration till Iberiska halvön, så som Nordafrika och det europeiska fastlandet, fann inte forskarna några väsentliga regionala genetiska skillnader inom Iberiska halvön.
– De geografiska olikheterna verkar minimala men över tid ser vi en del skillnader som kommer av interaktion och genetiskt utbyte mellan grupper, säger Torsten Günther, populationsgenetiker vid Uppsala universitet och en av studiens försteförfattare.
De första jordbrukarna på Iberiska halvön uppvisade anmärkningsvärt låga nivåer av genetisk diversitet, vilket indikerar att den första vågen av migration från öster som etablerade sig på halvön bestod av relativt få individer. Efter en första period då de flesta individer var genetiskt lika varandra växte den nyligen anlända befolkningen i antal och blandade sig med de lokala jägare-samlarna. Under senare perioder ökade den genetiska diversiteten snabbt.
Dieten ändrades inte
Författarna undersökte också dieten hos de neolitiska jordbrukarna under nästan 4000 år. De kunde bekräfta att trots att det funnits betydande interaktion och blandning mellan olika grupper som levde på olika sätt så var dieten baserad på jordbruk redan från början och fortsatte vara så över tid.
– Över tid ser vi en väsentlig blandning med jägare-/samlaregrupper in i jordbrukarpopulationerna, men dieten ändras inte hos dessa jordbrukare. Deras diet är karaktäristisk för jordbrukarkulturer och är konstant över tid och rum, säger molekylärarkeologen Colin Smith från La Trobe University.
Den nya studien visar hur tvärvetenskaplig forskning är ett kraftfullt verktyg för att förstå den komplexa europeiska förhistorien.
– Vår studie visar på skillnaderna mellan tidiga jordbruksbefolkningar i Europa, från längst ut i väster jämfört med grupperna i centrala Europa. Våra resultat illustrerar också behovet av mer detaljerade regionala studier för att förstå de förhistoriska migrationernas fulla komplexitet, säger Cristina Valdiosera.
Studien har genomförts inom konsortiet ”The Atlas of a 1000 Ancient Genomes”.
För att kunna dra korrekta och meningsfulla slutsatser från tidsseriedata måste man använda sig av rätt statistisk metod. Först måste man komma fram till ifall den tidsseriedata man vill analysera är stationär eller icke-stationär, vilket kan vara en utmaning med flera potentiella fallgropar. Stationär tidsseriedata fluktuerar kring ett konstant värde eller en trend, medan icke-stationär tidsseriedata tenderar att vandra omkring och inte återkomma ett konstant värde eller trend.
– Ekonomisk tidsseriedata är oftast icke-stationär, men det är fortfarande avgörande att fastställa ifall en viss tidsseriedata är stationär eller icke-stationär för att kunna välja vilken metodik man ska använda i samband med sin analys, till exempel prognoser eller undersöka långsiktiga samband mellan ekonomiska variabler, förklarar Aziz Ali.
Kontamination
De flesta metoder som idag används för att testa hypoteser kring huruvida tidsseriedata är stationär eller icke-stationär är känsliga för kontamination av data med mätfel eller förekomsten volatilitet i finansiella tidseriedata. Att felaktigt förkasta hypotesen om icke-stationäritetet av tidsserien kan leda till att de slutsatser som dras ifrån den statistiska analysen blir felaktiga. Ytterligare en begränsning som många tester uppvisar i dagsläget är att de inte är tillräckligt kraftfulla verktyg då man jobbar med en mindre mängd tidsseriedata (250 mätpunkter eller mindre).
– Målet med min forskning är att presentera metoder som är enkla att förstå och applicera för den analytiker som ska avgöra ifall en viss tidsseriedata är stationär eller icke-stationär, men som misstänker att data har kontaminerats av mätfel, till exempel, berättar Aziz Ali.
Aziz Ali har tidigare studerat vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet samt jobbat i 17 år inom läkemedelsforskning och utveckling.
– Mitt huvudsakliga intresse är tillämpning av statistik. Även om jag inte har några planer i nuläget på att fortsätta min bana som forskare så kommer jag ha stor nytta av mina forskarstudier i mitt jobb eftersom statistik är teoritungt och metoderna utvecklas hela tiden, avslutar Aziz Ali.
Avhandlingen:
On the use of wavelets in unit root and cointegration tests
Genom att kombinera två sorters läkemedel går det att samtidigt angripa cancercellens delning och dess förstärkningssystem, vilket behövs för att behandlingen ska bli tillräckligt effektiv. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncogene.
Saknas effektiva läkemedel MYC är ett protein som kan binda till specifika platser i genomet (DNAt) inne i cellens kärna och som på så sätt styr produktionen av ett flertal viktiga gener. MYC är ofta överproducerat i aggressiv cancer av typen medulloblastom, som är den vanligaste formen av elakartade hjärntumörer som drabbar barn. MYC-proteiner styr cancerns tillväxt genom att först dirigera proteiner som styr cellcykeln att öka celldelningen och sen skruva upp olika förstärkningssignaler i cancercellen som gör den ännu farligare. Trots att MYC-proteiner är inblandade i nästan hälften av all typ av cancer hos människa, finns det idag inga effektiva läkemedel som, var för sig, på ett direkt sätt kan hämma dem.
Forskningsgruppen, som letts från Uppsala universitet, testade först ett läkemedel som hämmar proteinet CDK2 som i sin tur styr cellcykeln hos delande cancerceller. Läkemedlet visade sig bromsa cellcykeln men kunde även effektivt hämma MYC i hjärncancerceller. Men endast i kombination med en så kallad BET-hämmare, en substans som hindrar att MYC förstärker andra gener i cellen, blev effekten tillräckligt stark för att slå ut cancerns tillväxt ordentligt. De båda substanserna testades i olika modellsystem som drivs av MYC-proteiner och direkt på odlade hjärncancerceller från patienter med onormalt höga nivåer av MYC-proteiner.
Kan attackera tumörceller – Vi såg att substanserna som användes i behandlingen tog sig över blodhjärnbarriären vilket gör att de faktiskt tar sig fram och kan attackera tumörcellerna i hjärnan. Blodhjärnbarriären omsluter våra hjärnor och stänger normalt ute onödiga eller potentiellt farliga substanser, inklusive många typer av läkemedel att nå in till hjärnan. Att ett läkemedel tar sig ända fram till sitt mål i hjärnan är förstås en förutsättning för att de ska kunna användas effektivt i klinisk behandling av dessa patienter, säger Fredrik Swartling, docent på institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet som ledde studien.
Läkemedlet som hämmar CDK2 prövas redan kliniskt för andra typer av cancer, men BET-hämmaren har inte tillräckligt stabila egenskaper i kroppen vilket krävs för att den ska kunna användas som ett läkemedel. I avsaknad av en mer stabil BET-hämmare som tar sig över blodhjärnbarriären är det än så länge inte är möjligt att testa denna kombination på patienter med medulloblastom.
Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Oncogene visar trots allt att denna kombination är mycket effektiv för de allvarligaste typerna av hjärntumörer som har höga nivåer av MYC.
Kontakt:
Fredrik Swartling, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, fredrik.swartling@igp.uu.se, 018-471 4868
Till skillnad från en traditionell bolagsstyrelse har en advisory board, eller rådgivande kommitté, ingen formell makt i företaget, utan ska först och främst bistå ägare och ledning med råd.
Under tre år har Judith van Helvert-Beugels följt fyra familjeföretag i Nederländerna. Hon upptäckte att deras advisory boards hade tagit distinkt olika roller. I ett företag låg rådgivningen på en rent operativ nivå, medan de i ett annat enbart arbetade strategiskt. I det tredje företaget fungerade deras advisory board som mentorer för en ung vd, och i det sista hjälpte den till med generationsövergången; den tidigare ägaren kunde sitta med i rådet och på så sätt distansera sig från verksamheten i långsam takt.
– Det som var gemensamt var hur de tillsammans med ägarna skapade en förståelse för sin roll, säger Judith van Helvert-Beugels.
Inlärning eller prestation
Den här gemensamma förståelsen av advisory board-rollen arbetas fram genom så kallade meningsskapande processer. Det finns två underliggande mekanismer som påverkar. Individer kan ha antingen ett inlärningsfokuserat eller ett prestationsfokuserat tankesätt. För att få ut det mesta av sin advisory board behövde både företagets ledning och advisory board ett inlärningsfokuserat tankesätt.
– För de här företagen var det första gången de arbetade med utomstående på regelbunden basis. Entreprenörer är av naturen lite envisa, och inte vana vid att få feedback om hur de presterar och vad de skulle kunna göra bättre. De vill visa hur bra de är, men de kommer inte få ut något av sin advisory board om de bara har den för att skryta, säger Judith van Helvert-Beugels. När de blir mer inlärningsfokuserade, blir rådgivningen ett värdefullt verktyg för att förbättra prestandan.
Symmetri eller asymmetri
Den andra mekanismen som påverkar de meningsskapande processerna är symmetri / asymmetri mellan ägarna och deras advisory board. Här fann Judith van Helvert-Beugels att asymmetri fungerar bäst med en advisory board som arbetar på en operativ nivå. Den tar täten och ger struktur. För företag som kommit längre i sitt strategiska arbete är symmetri mer meningsfullt eftersom familjeföretagets ledning kan bidra i lika stor grad till att skapa en gemensam förståelse för advisory board-rollen.
Genom att välja ett mikroperspektiv där hon studerade processerna i företagens advisory board på detaljnivå, har Judith van Helvert-Beugels kunnat karakterisera rådgivningens art och de meningsskapande processerna, och se hur advisory boards utvecklas till unika konstellationer över tid.
I dag är det svårt att få tag i en helsvensk öl i Sverige. Trots att det odlats humle i Sverige i över 1000 år finns numera knappt någon kommersiell odling. Men om nordamerikanska skördemaskiner EU-anpassas kan vi få tillbaka vår humleproduktion, menar Gunnar Lundin, forskare på RISE som undersökt hur svensk humleodling skulle kunna expandera.
– Humleodlingarna är mycket arbetsintensiva. Ska svensk humleodling expandera behöver skördearbetet mekaniseras. Flera odlare står därför i begrepp att investera i någon form av plockmaskin, men i dag saknas småskaliga skördemaskiner med CE-märkning, alltså som är godkända inom EU.
Humulus lupulus, svensk humleodling behöver mekaniseras, menar forskare från RISE.
I Nordamerika tillverkas småskaliga plockmaskiner som kan vara lämpade för många svenska odlingar, men eftersom de saknar CE-märkning får de inte säljas eller användas yrkesmässigt i Europa.
Svenskbyggd plockmaskin ett alternativ
– Utifrån RISE granskning av nordamerikanska skördemaskiner skulle de kunna EU-anpassas. Men det görs bäst av tillverkaren eller av importör eftersom anpassningen är svår för enskilda humleodlare. Ett intressant alternativ till EU-anpassade, importerade maskiner är att bygga skördeutrustning här i Sverige.
Val av sort och produktionsplats ger mikrobryggerierna stora möjligheter att med humlen skapa unika produkter med kommunicerbara mervärden.Totalt sett är intresset för svensk humle kraftigt stigande vilket innebär att det finns potential för odlare som vill utveckla en egen produktion. Med ett brett urval av olika sorters svensk humle från olika delar av landet skulle mikrobryggerier kunna skapa unika och helsvenska produkter.
Humle (Humulus lupulus)
På 700-talet upptäcktes humlens konserverande effekt som gjorde att ölbryggningen i Europa tog fart. Vilda arter av humle har förekommit i miljontals år och tros ursprungligen härstamma från Kina. Vid ölbryggning är det humleplantans kottar som används. Inuti kottarna sitter körtlar som producerar ett gult pulver – lupulin.
Lupulinet innehåller 500 olika substanser som ger ölet sin karakteristiska arom och beska. I Sverige har humle odlats i över 1000 år. Från 1400-talet fram till 1860 var humleodling lagstadgad vilket innebar att varje gård var skyldig att odla humle och ge ”vart tionde” till kyrkan.
Dystopiskt kan tyckas. Men det skulle kunna hända, varnar Joeri van Laere, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Hur förberedda är vi egentligen om självklara samhällsfunktioner slutar att fungera? Sådär, enligt Joeri.
– ”Det händer inte mig”, är ju den naturliga tanken hos alla människor. Det är en bedrövlig strategi för att hantera en kris, eftersom det faktiskt kan hända. Inköp kan du alltid skjuta upp ett par timmar eller något dygn. Men vad händer om det där dygnet blir flera dygn och påverkar ett helt samhälle? frågar sig Joeri van Laere.
En forskargrupp, där också kollegor från Mittuniversitet, Linköpings universitet och Combitech ingår, undersöker hur beslutsfattare på olika nivåer ska klara de utmaningar som blir om betalsystemet ligger nere. Till sin hjälp har de både rollspel och datasimuleringar. Det handlar om att lära sig förstå vilka konsekvenser det blir när det inte längre går att betala för nödvändiga saker som mat, bensin och medicin och hur olika sektorer tillsammans kan hjälpas åt att hantera problemen.
”Blir snabbt ganska stökigt”
– Utan ett fungerande betalsystem blir det fort ganska stökigt. Att stoppa huvudet i sanden och tänka att teknikern får lösa problemen kanske fungerar de första timmarna. Vi vill därför samla representanter från dagligvaruhandeln och bensinbolag för att testa några scenarier för att se vad som händer när krisen kommer och hur man tillsammans kan jobba för att lindra konsekvenserna, säger Joeri.
Under seminariet i riksdagen, där flera riksdagsledamöter deltar i en debatt, diskuteras också kontanternas roll.
– Vi har allt färre kontanter i samhället, så vid en kris där betalkorten inte går att använda under en längre tid skulle även kontanterna kunna bli en bristvara. Kontanter kan kännas gammalmodigt, men det kan vara en del av din krisberedskap, precis som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) också rekommenderar.
Just nu håller forskargruppen på att bygga ett spel, som är en kombination av datorsimulering med dominoeffekter och scenarier. Tillsammans med butikschefer från matbutiker och bensinstationer hoppas gruppen på att få fram konkreta åtgärdsidéer kring reservrutiner – både för sin egen del men också för sina kunders räkning. MSB har även gett Högskolan i Skövde i uppdrag att ta fram en handledning i hur man kan applicera spelet på andra scenarier eller problem så som pandemi eller elbrist.
För träd i nordliga klimat är det viktigt att knopparna inte lockas att slå ut vid tillfälliga varmare perioder under vintern, utan först när det är vår på riktigt. Därför försätts knopparna i en djup vintervila under hösten, vilket innebär att de måste gå igenom en lång köldperiod innan de långsamt blir mottagliga för vårens signaler. Hur detta går till avslöjas i en ny studie som har letts av Rishi Bhalerao från SLU, och som just har publicerats i tidskriften Science.
Mysteriet med de sovande knopparna Träden hör till jordens mest långlivade organismer, och vissa arter kan leva i tusentals år. En av de viktigaste förutsättningarna för ett så långt liv är att trädens tillväxt är synkroniserad med årstidsväxlingarna. På nordliga breddgrader till exempel, avslutar träden sin tillväxt och går in i ett vilstadium inför vinterns ankomst. Den avslutade tillväxten och vintervilan är viktiga anpassningar för vinteröverlevnad, och utan dessa skulle vinterns extrema temperaturer orsaka stor dödlighet.
Hur träd vet när det är dags att stoppa tillväxten och gå in i en vilofas är en fråga som har intresserat forskarvärlden under lång tid. Att tillväxten avstannar som svar på höstens allt kortade dagar har varit känt länge. Vintervilan däremot, som innebär att knoppar inte kan slå ut utan att först ha gått igenom en lång köldperiod, och inte heller väcks till liv av korta töperioder under vintern, har varit mer av ett mysterium. Men nu kommer alltså en artikel i tidskriften Science som ger viktiga insikter om hur vintervilan regleras i träd.
Sockerart sätter träden i vila Det forskarna kunde visa är att de kanaler (plasmodesmata) som förbinder olika celler i tillväxtzonen (meristemet) med varandra, sätts igen av beläggningar av polysackariden kallos, som svar på den allt kortare dagslängden under hösten. Blockeringen av dessa kanaler gör att tillväxtstimulerande signalämnen inte kan spridas i tillväxtzonen, vilket upprätthåller tillväxtstoppet och försätter knopparna i vila.
Forskarna visar också att den kortdagsframkallade vintervilan regleras av växthormonet abskissinsyra, som bland annat sätter igång bildandet av den kallos som används för att blockera kanalerna. När en kanal väl har blockerats krävs det att växten utsätts för låga temperaturer under lång tid för att kanalerna långsamt ska börja öppnas igen. Först på vårkanten kan de tillväxtfrämjande signalerna nå knopparna igen och stimulera deras tillväxt.
– Det är intressant att vissa aspekter av mekanismen bakom vintervilan även har observerats i höstvete och kransalger, säger Rishi Bhalerao. Det tyder på att mekanismen antagligen är uråldrig och evolutionärt konserverad.
I studien har forskarna använt hybridasp, som är en modellväxt inom trädforskningen.
Studien har genomförts av en forskargrupp ledd av Rishi Bhalerao från SLU:s institution för skogsgenetik och växtfysiologi och Umeå Plant Science Center. Kollegorna kommer från SLU i Alnarp, Uppsala universitet, Helsingfors universitet, Cambridge University, Monash University och Universitetet for miljø- og biovitenskap i Norge.
Kontakt:
Rishikesh P. Bhalerao, professor, Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, rishi.bhalerao@slu.se, 090-786 84 88, 070-678 37 32
Ungefär var tredje person som drabbas av epilepsi blir inte hjälpta av de läkemedel som finns idag. En del av dessa kan bli bättre av att man kirurgiskt avlägsnar hjärnvävnad i det område där anfallen startar, men helst vill forskarna hitta nya behandlingar som inte kräver kirurgi och de risker som denna medför.
– Att kunna studera donerad hjärnvävnad från patienter som behandlats kirurgiskt innebär en stor möjlighet för oss i jakten efter nya läkemedel. Men vi har inte haft så lång tid på oss. När vi fått den donerade vävnaden efter kirurgi har vi bara haft tolv timmar på oss att registrera och spela in vad som sker i cellerna innan cellens hälsa och struktur påverkas, säger My Andersson, en av forskarna bakom studien.
Nu har forskarna funnit ett mer standardiserat sätt att förvara och använda hjärnsnitten på, för att säkerställa att vävnaden och resultaten blir representativa för patienterna. Genom den nya metoden kan hjärnvävnaden användas i 48 timmar.
Mer data från ett fåtal patienter
Den utökade tiden gör det bland annat möjligt studera genterapibehandling på vävnaden. Den innebär också att forskarna kan få ut mycket mer data från ett fåtal patienter.
– Det här ger en unik möjlighet att testa nya behandlingar eftersom vi kommer så nära patienten, utan att göra försöken direkt på patient, säger My Andersson.
Forskarna kan bland annat framkalla epilepsiliknande anfall i vävnadssnitten och undersöka vad som händer med nervcellsaktiviteten i de enskilda nervcellerna.
– Vävnadsbitarna gör det möjligt att kartlägga proteiner och identifiera vilka interaktioner som är viktiga för kommunikationen i hjärnan vid epileptiska anfall. Kan det till exempel vara så att de patienter som inte svarar på läkemedel får så starka anfall att det inte kemiskt går att bryta dem, säger My Andersson
– Eller beror det på själva transporten av läkemedel över till hjärnan. Förhoppningen är att den nya metoden ska hjälpa oss att reda ut sådana frågor.
Ett sätt som forskarna kan bedöma tillståndet, hälsan, av hjärnsnittet är genom att räkna antalet nervcellskroppar och nervcellernas elektriska aktivitet. Bild A: Nervceller i hjärnsnitt. På den första bilden (NeuN) syns markör för nervcellskärnor i grönt som visar de olika cellagren i snittet. Nästföljande bilder är förstoringar på vilka man kan se individuella nervcellskroppar. Bild B: Exempel på elektrisk aktivitet som liknar den som sker under epileptiska anfall, inspelad från en nervcell efter 24h och ifrån en nervcell efter 48 h. Bildkälla: My Andersson
Metod även för andra områden
Metoden kan även användas av forskare inom andra fält som studerar mänsklig hjärnvävnad. Nästa steg för My Andersson och hennes kollegor blir att utnyttja hjärnsnitten för att prova nya behandlingsalternativ mot epilepsi för att se om de kan motverka anfallsliknande aktivitet i den mänskliga hjärnvävnaden.
Kontakt: My Andersson, PhD. forskare i experimentell neurologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, my.andersson@med.lu.se, 0736-753537
I dag handlar förberedelserna inför ett världsmästerskap inte längre bara om stenhårda fyspass, kostlära och mental träning. Under de senaste åren har också det vetenskapliga utvecklingsarbetet som bedrivs inom sportteknologi fått större betydelse.
Redan inför OS i Sochi 2014 skrevs det om hur det svenska skicross-landslaget använde 3d-kameror, datormodellering och nya handtag med inbyggda sensorer för att finslipa sina starter.
– Det sker en snabb teknikutveckling inom området. På den absoluta elitnivån blir det här allt mer viktigt, säger Mikael Bäckström, professor och centrumledare vid Sports Tech Research Centre på Mittuniversitet.
I Östersund har Sports Tech Research Centre byggt upp flera simuleringsmiljöer. Bland annat en vindtunnel för att simulera olika fuktförhållanden, och luftmotstånd vid uppförs- och nedförsbackar.
Mätningar i vindtunnel av framåtdrivande kraft i stavarna, energiomsättning samt den bromsande kraften från rullmotståndet och fartvinden.
– Vi använder också vindtunneln för att luftmotstånd och vattengenomsläpplighet hos olika material, säger Mikael Bäckström.
Längdskidstavar hett teknikområde
Ett forskningsområde som är särskild hett handlar om vidareutvecklingen av längdskidstavar i kompositmaterial.
– Kolfiberstavar är inte supernytt, men problemställningen är fortfarande den samma. Det som man jagar efter är att få fram stavar som är lätta och samtidigt styva, säger Martin Fagerström, docent i hållfasthetslära och forskare inom sportteknologi på Chalmers.
– I dag sker det på bekostnad av att stavarna blir känsliga för slag eller annan sidobelastning, som kontakt med andra åkare. Det finns exempel på svenskar som har förlorat medaljer på grund av detta.
Lin och hampa minskar vibrationer
En annan tydlig trend i vintersportvärlden handlar om att använda naturmaterial och naturfiber – exempelvis från lin och hampa – för att förstärka det tunna materialskikt av polymer som läggs utanpå träkärnan i alpinskidor.
Nathalie Eklund, damernas slalom i World Cup, Zagreb 3 januari 2018.
– Naturfibrer kan hjälpa till att dämpa ut vibrationerna, vilket ger flera fördelar, säger Martin Fagerström.
Under de senaste åren har även sensorer och annan inbyggd elektronik påbörjat sitt intåg i sportvärlden. Ett exempel på den utvecklingen är ett Chalmersprojekt där man byggt in en kraftmätare och en rörelsesensor i ett stavhandtag.
Nyckeltal för stavteknik
– Det var från börjat ett studentprojekt hos oss. Den inbyggda mätaren gör att vi kan få ut kraften i staven samt stavens vinkel mot underlaget och därigenom räkna fram nyttoeffekten i färdriktningen. Handtaget ger också ett flertal nyckeltal som hjälper åkaren att förbättra sin stavteknik.
Forskning kring sportteknologi är fortfarande en relativt ny företeelse i Sverige, även om det bedrevs viss verksamhet inom området redan på 1990-talet.
Maskinteknik i grunden
Hos Sports Tech Research Centre – med anor från runt år 2000 – är flera av forskarna från början civillingenjörer inom maskinteknik. Det är en bakgrund som har flera fördelar, menar centrumledaren Mikael Bäckstrom.
– Den bakgrunden är mycket värdefull, bland annat kan vi använda kunskap om hur vibrationer i en bärarm påverkar en bil jämföras med vibrationerna i skidor när vi testar utrustning. Som jag ser det kommer det att bli allt viktigare med mer vetenskapliga metoder vid både analys och utveckling vid utveckling av nya material och utrustning inom vintersport. På sistone har vi också sett en utveckling där den här typen av arbete blivit mer accepterat hos atleterna och bland branschaktörerna.
Ketevan Bolkvadze definierar hybridregimer som stater vilka har grundläggande demokratiska strukturer på plats men ännu inte är fullt utvecklade demokratier. Uppvuxen i Georgien och nu boende i Sverige, har hon i sin studie haft fokus på sitt forna hemland tillsammans med Moldavien.
Studien visar att för ledare i sådana regimer är incitamenten starka att kanalisera biståndsmedel till annat än verkliga demokratiska reformer. Men incitamenten skiljer sig åt beroende på om makten i regimen är starkt koncentrerat till ett parti, eller uppdelad mellan flera partier.
– I länder där ett enskilt parti dominerar den politiska scenen strävar ledningen efter att kanalisera bistånd till institutioner som gynnar det egna partiet. Här har ledarna ett långt tidsperspektiv. Den kan mycket väl vilja stärka staten och dess institutioner, men bara så länge de själva behåller kontrollen över dessa, säger Ketevan Bolkvadze.
Berikar sig själva
I hybridregimer med mer fragmenterad makt är politikernas tidshorisont kortare. I dessa länder är själva grundstrukturen för flerpartisystem sviktande, vilket innebär att om ett parti förlorar ett val kan det försvinna från den politiska scenen helt och hållet.
– Till följd av den osäkerheten försöker makthavare i dessa stater ofta berika sig medan de kan, istället för att investera bistånd i statliga institutioner. När allt kommer omkring kan deras egna konkurrenter använda dessa institutioner mot dem ”nästa dag”, säger Ketevan Bolkvadze.
Effekten i båda fallen blir att de medel som investeras utifrån i att förbättra demokratin inte når full effekt. Eller, i värsta fall, till och med motverka de avsedda målen.
Villkora biståndet
För att förhindra att pengar används för felaktiga ändamål rekommenderar Ketevan Bolkvadze att givare formulerar mer strikta villkor för biståndsmedlen. Och att de mer djupgående följer upp resultatet.
– Jag tror också att givare borde fokusera mer på att göra flerpartisystem mer institutionaliserade, säger Ketevan Bolkvadze.
Det skulle enligt hennes uppskattning ge positiva resultat i båda varianterna av hybridregimer.
– Att stärka oppositionspartierna i stater med ett dominerande parti skulle ge väljare reella alternativ att rösta på. Och i stater med mer fragmenterad makt skulle finansiering som garanterade att småpartier överlever ett förlorat val, öka incitamenten för dessa partiers politiker att investera i partistrukturen istället för att berika sig själv, säger Ketevan Bolkvadze.
– Slutsatsen är att det är samhällsekonomiskt lönsamt att subventionera kollektivtrafik och att öka turtätheten där efterfrågan är hög, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI.
Det är vanligt att lokal och regional kollektivtrafik subventioneras med skattemedel i industrialiserade länder, ofta i storleksordningen 40–60 procent. I Sverige subventionerar regionala myndigheter kollektivtrafiken med mellan 44 och 80 procent av kostnaderna i dagsläget.
Minskade väntetider och billigare biljett
Det huvudsakliga samhällsekonomiska motivet för subventionering är att kollektivtrafik utmärks av en positiv effekt som kommersiella operatörer inte beaktar. Den positiva externa effekten består av att befintliga trafikanters väntetid minskar om priset sänks. Fler trafikanter motiverar då ökad turtäthet.
– Med optimal nivå på pris och turtäthet täcks inte ens kollektivtrafikens rörliga kostnader. Därför krävs kompletterande finansiering via beskattning, säger Roger Pyddoke.
I studien har pris, turtäthet och subvention optimerats för sju olika linjer i Stockholms läns kollektivtrafik, allt ifrån en lågbelastad busslinje i landsbygd till hårdbelastade busslinje 4 i Stockholms innerstad samt en tunnelbane- och en pendeltågslinje. De optimeringsmetoder som används är generellt användbara.
Kinolonantibiotika, exempelvis ciprofloxacin, används över hela världen som behandling för olika infektioner, såsom allvarliga urinvägsinfektioner. Tidigare observationsstudier har väckt farhågor att behandling med dessa läkemedel kan medföra en mer än fördubblad risk för akut och livshotande aortasjukdom (aortaaneurysm eller aortadissektion), men mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser i frågan.
För att reda ut om det verkligen finns ett samband har forskare från Karolinska Institutet, Statens Serum Institut i Danmark och Lunds universitet studerat data från svenska nationella hälsoregister. Forskarna jämförde risken för akut aortasjukdom efter drygt 360 000 behandlingsepisoder med kinolonantibiotika med motsvarande risk hos en lika stor jämförelsegrupp som behandlats med amoxicillin, en annan typ av antibiotika.
Utbredd användning av kinoloner
Resultaten visar en koppling mellan behandling med antibiotika av kinolontyp och en 66 procents förhöjd risk för aortaaneurysm eller aortodissektion. Detta motsvarade en absolut skillnad på 82 fall per 1 miljon behandlingsepisoder med kinoloner.
– Vår studie bekräftar resultaten i två tidigare observationsstudier, men indikerar att riskökningen inte är riktigt lika stor som de studierna visade, säger Björn Pasternak, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som har lett studien.
Även den aktuella studien är en observationsstudie och kan därmed inte bevisa ett orsakssamband. Genom sin storlek och metodologiska utformning ger den dock de mest tillförlitliga resultaten hittills, enligt Björn Pasternak.
– Trots att den absoluta riskökningen var relativt liten bör dessa fynd tolkas i ljuset av hur utbredd användningen av kinoloner är. Målet med den här forskningen är att bidra till bästa möjliga beslutsunderlag inom vården.
Samma enzymer bakom hälsenesmärta
Forskarna lyfter även fram en möjlig mekanism som kan förklara kopplingen.
– En av faktorerna som är inblandad i uppkomsten av akut aortasjukdom är ökad aktivitet i vävnadsnedbrytande enzymer som kallas metalloproteinaser. Vi vet att kinoloner ökar aktiviteten i dessa enzymer, som man också tror ligger bakom hälsenesmärta och ruptur – mer välkända biverkningar av kinoloner, säger Björn Pasternak.
Artikel om studien:
Fluoroquinolone use and risk of aortic aneurysm and dissection: a nationwide cohort study. Björn Pasternak, Malin Inghammar, Henrik Svanström. BMJ.
Kontakt:
Björn Pasternak, forskare vid Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, bjorn.pasternak@ki.se
