Projektet Svensk stad publicerades i två delar, 1950 och 1953. Det leddes av Gregor Paulsson, då professor i konsthistoria vid Uppsala universitet, och inkluderade ett 20-tal medarbetare från olika discipliner. Syftet med projektet var att studera den svenska stadsmiljöns historia, med avseende på både offentliga miljöer och bostäder, mellan åren 1845 och 1945. Det var under dessa 100 åren det svenska samhället industrialiserades och Svensk stad intresserade sig bland annat för industrialismens effekter på den svenska stadsmiljön.
Projektet studerade framförallt svenska mellanstora städer som Helsingborg, Örebro, Gävle och Sundsvall, men även mindre industrisamhällen och bruksorter som Staffanstorp, Jonsered, Åtvidaberg, Skutskär och Kiruna. Sammanlagt bedrevs fältundersökningar på ett 20-tal orter.
Metaperspektiv
Avhandlingens undersökning av projektet Svensk stad är historiografisk, det vill säga den studerar tidigare skriven historia, i detta fall konst- och urbanhistoria, från ett metaperspektiv. Syftet med avhandlingen är att sätta in och tolka Svensk stad i ett vetenskapsteoretiskt och -historiskt sammanhang.
– Analysen av Svensk stad-projektet arbetar efter två linjer; kartläggning och tolkning, där kartläggningen fokuserar på de praktiska aspekterna av projektet medan tolkningen studerar projektets innehåll, säger Anders Dahlgren, doktorand vid Göteborgs universitet.
Han har dels undersökt bokverket Svensk stad del I och II men också det arkivmaterial som finns sparat från projektet i olika arkiv.
– Stora delar av den insamlade empirin finns samlade i Nordiska museets arkiv i Stockholm men även i personarkiv vid andra institutioner.
I praktiken
I undersökningen behandlas Svensk stads receptionshistoria, det vill säga hur bokverket har lästs inom framförallt vetenskapssamhället. Det handlar om de praktiska aspekterna av projektet (organisering, genomförande, ekonomi, utgivning etc.), vilka vetenskapliga metoder och teorier som projektet arbetade med samt dess vägar till kunskap, det vill säga hur analyser och tolkningar genomfördes.
– Genom att göra detta skapas en förståelse för hur detta slags vetenskapliga arbete har gått till i praktiken. I och med att projektet var ett tidigt tvärvetenskapligt projekt som inkluderade ett stort antal medarbetare genererade det ett intressant arkivmaterial som vid sidan av den insamlade empirin även innehåller diskussioner om praktiska och vetenskapliga spörsmål som uppkommit under arbetets gång. Därigenom ges en detaljerad insikt i humanvetenskaplig forskning som annars är relativt ovanlig eftersom den sortens forskning oftast bedrivits individuellt.
En aspekt som framkom när Anders Dahlgren studerade projektet Svensk stad var att detta historiskt inriktade projekt även var samtidsorienterat.
– Bland annat adresserades samtida samhällsbyggnadsfrågor och projektet hade ambitionen att bidra med empiriskt underlag och utveckla metoder för efterkrigstidens stadsplanering.
Projektet Svensk stad
Projektet påbörjades 1940 och var ursprungligen tänkt att publiceras i samband med Svenska slöjdföreningens 100-årsjubileum år 1945, eftersom slöjdföreningen var en av projektet Svensk stads finansiärer, vid sidan av en rad företag och privatpersoner. Syftet med projektet var att studera den svenska stadsmiljöns historia, med avseende på både offentliga miljöer och bostäder, mellan åren 1845 och 1945, det vill säga under de 100 år som Slöjdföreningen varit verksam. Bokverket Svensk stad del I och II publicerades 1950 och 1953.
Allt liv på jorden är beroende av solens ljus. I naturen har växter och djur utvecklat olika sätt att både kunna tillgodogöra sig solenergi och känna av mängden ljus i omgivningen. Plantor och bakterier tar upp ljusenergi och lagrar den via fotosyntesen, som är grunden för allt liv. Ljuskänsliga proteiner, fytokromer, känner av ljuset i omgivningen och hjälper till att optimera fotosyntesen.
– Bland annat använder plantan eller bakterien fytokromer för att kunna skilja på dag och natt och på årstider. Det är så en växt till exempel vet när det är dags att blomma, säger Petra Edlund.
Så undersöker man proteiners struktur över tid Petra Edlund har undersökt strukturen hos fytokromer i bakterier med hjälp av röntgenkristallografi. Proteinerna har kristalliserats med konventionell röntgenkristallografi samt med SFX (Serial Femtosecond Crystallography), en relativt ny teknik som ger möjligheter att studera strukturella förändringar i protein över tid.
– Proteinet kristalliseras och aktiveras av en ljussignal. Sedan tar man ”foton” av proteinets struktur med hjälp av röntgenstrålarna vid bestämda tidpunkter efter ljusaktiveringen. Dessa bilder kan sättas samman till en ”film” som beskriver proteinets rörelser. Och från rörelserna kan man identifiera hur proteinets mekanism fungerar.
För denna metod så behövs speciella anläggningar (X-ray Free electron lasers) som kan producera röntgenstrålar som är extremt korta och starka. Det finns bara ett fåtal sådana avancerade anläggningar i världen och experimenten har utförts i USA och Japan.
Ytstruktur av ett fytokromfragment på foton av större (vänster) och mindre (höger) fytokromkristaller. Fotograf: Petra Edlund.
Nytt om fytokromers signaleringsmekanismer
Att utveckla SFX och mikrokristalliseringsmetoder av proteiner är av största intresse inom strukturbiologifältet. För att till exempel ta fram nya mediciner måste man känna till hur proteinstrukturen ser ut där läkemedlet ska binda till det.
– Genom ny information som vi fått om fytokromers signaleringsmekanismer har vi sett att vattenmolekyler i proteinet är viktiga för aktiveringen. Dessa vattenmolekyler skapar viktiga vätebindningar som reglerar proteinets funktion. Det här har tidigare inte påvisats. eftersom ingen tidigare har kunnat få tillräckligt detaljerad strukturell information.
Ju mer information forskarna kan få om mekanismen för signalering i fytokromerna desto större blir förståelsen för hur växter reglerar sin tillväxt och sin blomningscykel. En annan möjlig tillämpning för fytokromer är inom optogenetik. Det är en teknik som går ut på att styra celler i levande vävnad.
Kontakt:
Petra Edlund, instutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, Petra.edlund@gu.se
För att kunna förutspå hur komplexa ekosystem reagerar på störningar är det viktigt att förstå hur arter påverkar varandra. Inom området teoretisk ekologi besvarar forskarna ekologiska frågeställningar med hjälp av matematiska modeller.
I denna studie har forskarna fokuserat på marina ekosystem, så som korallrev, fjorder och det öppna havet. De marina systemen innehåller en mängd ekologiskt och ekonomiskt viktiga livsmiljöer. Samtidigt är de komplicerade att analysera vetenskapligt, eftersom så många olika arter lever där.
Ett sätt att hantera komplexiteten är att beskriva systemet som en näringsväv, där noderna representerar de olika arterna och länkarna motsvarar interaktioner mellan dem. En interaktion kan exempelvis vara att den ena arten äter den andra, att en insekt pollinerar vissa växter eller att en parasit angriper specifika värddjur
– Forskning på ekologiska nätverk har fokuserat på hur de direkta interaktionerna styrs av arters egenskaper, till exempel kroppsstorlek. I det här projektet har vi tagit den tanken ett steg länge och fokuserat på hur en arts ekologiska roll, det vill säga artens mönster av interaktioner, styrs av artens egenskaper, säger Anna Eklöf, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, som har lett studien.
Så gick studien till
Forskarna började med att identifiera alla möjliga kombinationer som tre arter i en näringsväv kan interagera i. Dessa mönster kallas motifs, och används inom nätverksforskning inom många områden och kan spegla funktioner inom nätverket.
Forskarna definierade en arts ekologiska roll i ekosystemet som antalet gånger arten förekommer på olika platser i olika motifs. De använde data från sex komplexa marina näringsvävar, från tropikerna till polerna, och testade om det finns samband mellan arters ekologiska roller och några enkelt mätbara egenskaper. Det gjorde det, och forskarna fann att miljön där arten söker sin föda är särskilt viktig.
– Det känns intuitivt riktigt, eftersom en födointeraktion mellan två arter först och främst kräver att de möts i samma miljö. Men trots detta är denna förutsättning inte alltid inkluderad i de modeller man använder sig av när man vill förutspå interaktioner. Våra resultat visar hur viktigt det är att inkludera faktorer som påverkar i vilken miljö en art söker sin föda, säger Anna Eklöf.
Fortsättning följer Studien är gjord på marina ekosystem och mer forskning behövs för att utreda om arters roller i landbaserade livsmiljöer hänger ihop med egenskaper på liknande sätt.
– Metoderna som vi tagit fram är enkla att använda även i andra system och vi hoppas att den ska inspirera andra att studera andra ekosystem, säger Anna Eklöf.
– Bättre förutsägelser av arters ekologiska roller utifrån deras egenskaper kan också hjälpa oss att förutse arters roller när de introduceras, avsiktligt eller oavsiktligt, i nya livsmiljöer, säger Alyssa Cirtwill, postdoktor vid IFM och huvudförfattare av studien.
– Alla som arbetar med barn – indirekt eller direkt – bör ha kunskap om hur de växer och vilka faktorer som påverkar tillväxten, säger B. Bente Nilsen, måltidsforskare vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan..
Hon har jämfört hur en grupp på drygt 4 000 svenska barn i åldrarna 7-9 år klassas viktmässigt utifrån fyra så kallade tillväxtreferenser. Dessa anger värden för vad som anses vara underviktiga, normalviktiga, överviktiga eller feta barn.
Referenserna utgör grunden för tillväxtkurvorna, något som de flesta föräldrar känner till från besöken på barnavårdscentralen.
B. Bente Nilsen fann att det var stora skillnader i förekomsten av underviktiga, överviktiga och feta barn, beroende på vilken av de fyra referenserna som används.
– För att ta ett exempel: Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan, berättar hon.
Problem för forskarna att jämföra
I studien ingick två svenska och två internationella tillväxtreferenser. B. Bente Nilsen kunde konstatera att det även skilde sig åt mellan de svenska referenserna, men att den som avvek mest från de andra var en av de internationella – IOTF (International Obesity Task Force).
– Det finns alltså en risk för att barn blir klassificerade på olika sätt, även om det i huvudsak bara är en tillväxtreferens som används på barnavårdscentraler i Sverige. Framför allt är detta en fråga för forskningen – det kan vara svårt att jämföra svenska barns tillväxt med barn i andra delar av världen, sammanfattar B. Bente Nilsen.
Hon kunde också konstatera att det – oavsett tillväxtreferens – fanns stora generella skillnader mellan flickor och pojkar i den undersökta gruppen. Till exempel var det fler pojkar än flickor som var underviktiga respektive feta och sjukligt feta. Däremot var det fler flickor än pojkar som räknades som överviktiga.
B. Bente Nilsen manar till försiktighet när det gäller hur resultatet ska tolkas, speciellt för kategorierna underviktiga och sjukligt feta där det rör sig om ett väldigt litet antal individer.
– Man måste också komma ihåg att det handlar om barn som är 7-9 år. Det går till exempel inte att slå fast att det ser likadant ut i alla åldrar. Resultaten ger en bild av hur det ser ut i just den undersökta gruppen.
Mer fetma bland barn som hoppar frukosten
B. Bente Nilsen undersökte även barnens frukostvanor. Studien visar att mer än nio av tio barn åt frukost varje dag, enligt uppgifter från föräldrarna. Men i gruppen som inte fick frukost varje dag – 5,6 procent – var det flera barn med fetma jämfört med barnen som fick något att äta varje morgon.
Fast barn som saknar regelbundna frukostvanor behöver inte bli feta, understryker hon.
– Det kanske snarare är så att överviktiga barn självmant hoppar över frukosten. Detta behöver vi studera närmare, säger B. Bente Nilsen.
B. Bente Nilsen som nu doktorerar i ämnet har undersökt ytterligare en aspekt på barn och vikt. Om viktminskning hos barn och ungdomar i åldern 7-19 år har någon påverkan på hur lång en person kan bli.
Längd en variabel för god hälsa
Slutlängden är tillsammans med bland annat blodtryck och medellivslängd tre viktiga parametrar för hälsotillståndet hos ett lands befolkning. Till exempel har länder som Holland, Norge och Sverige en generellt sett lång befolkning, vilket alltså är en variabel för god hälsa.
Vikttapp påverkade inte längden
Den exakta frågeställningen var om en viktminskning på tio procent eller mer påverkade slutlängden. Något sådant samband kunde B. Bente Nilsen inte finna. Det spelade ingen roll om barnen som gick ner i vikt var under-, normal- eller överviktiga när viktförlusten ägde rum. Inte heller hade det någon betydelse när i ålder vikttappet skedde.
– Ett väldigt förvånande resultat eftersom en viktnedgång på tio procent är mycket för ett barn som växer, säger hon och tillägger:
– På individnivå hittade vi några enskilda fall som indikerade att en viktminskning kan ha påverkat slutlängden. Men för gruppen som helhet såg vi ingen sådan inverkan.
I den här studien ingick 6 572 svenska barn födda 1973 respektive 1981. Av dem hade 346 minskat i vikt med tio procent eller mer under sin uppväxt.
– Betydligt fler än vi tidigare trott uppger att de lider av kraftiga svettningar. Eftersom det råder ett socialt stigma kring besvären drar sig många för att söka hjälp och fångas därför inte upp i vårdstatistiken, säger Alexander Shayesteh Afshar, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Alexander Shayesteh Afshar gjort enkäter bland 5000 svenskar. Svaren visade att 5,5 procent lider av primär hyperhidros, det vill säga sjukligt kraftig svettning. Man har tidigare antagit att det bara skulle handla om 1-2 procent av befolkningen. Den högre siffran i enkätsvaren stämmer dock relativt väl med andra studier från Tyskland och USA.
Att svettas är naturligt och nödvändigt för att viktiga kroppsorgan ska hålla rätt temperatur. För den som lider av hyperhidros kan svettningen däremot skena på ett sätt som inte har något samband med kroppens temperaturreglering. Det är dock långtifrån alltid som den drabbade ser det som en sjukdom. Särskilt män tycks ha en motvilja mot att söka vård för sina besvär. I avhandlingen har man därför också gjort djupintervjuer med 15 särskilt svettiga män.
Svettningarna styr livet
– För en del hårt drabbade styr svettningen en stor del av livet. Det handlar om allt från att bära vissa kläder till att helt undvika situationer där man är rädd att det ska upptäckas att man är svettig. Det kan leda till social isolering och psykiska problem, säger Alexander Shayesteh Afshar.
Flera män uppgav att de hade blivit nonchalant bemötta när de försökte diskutera sin svettning i samband med att problemen debuterade i tonåren. Det bidrog till en osäkerhet kring hur de skulle hantera besvären längre fram i livet.
– Den glada nyheten är att det faktiskt går att behandla sjuklig svettning. Det är dock en dyr behandling så därför är det viktigt att prioritera att de med svårast svettning får behandling av de kroppsdelar där det stör mest, säger Alexander Shayesteh Afshar.
Botox bra behandling
Den behandling som studerades i avhandlingen var med botulinumtoxin, botox, som injiceras för att blockera svettkörtlar. Botoxbehandlingen började ge effekt efter två veckor och behandlingen höll sedan i sig i cirka nio månader. Botoxbehandlingen visade sig både fungera fysiskt mot svettningen och minska den oro och ångest som svettningen annars gav upphov till.
Botoxbehandlingen har relativt få biverkningar. Nackdelen är främst att behandlingen måste upprepas regelbundet och att den är kostsam. Kraftig svettning i armhålorna och i händerna var det som enligt enkäterna påverkade livskvaliteten mest och som därför bör prioriteras i ett läge med begränsade vårdresurser.
Alexander Shayesteh Afshar är specialist i allmänmedicin och dermatologi-venereologi. Han arbetar som överläkare på hud- och STD-kliniken på Norrland universitetssjukhus i Umeå.
Framförallt i det Globala Syd (tidigare Tredje Världen) har privatiseringsreformer av markägande använts för att skynda på ekonomisk utveckling. Men jordreformer har varit omstridda. En viktig anledning är att jordreformer i allmänhet och privatiseringsreformer i synnerhet främst har fokuserat på frågor om äganderätt, enligt avhandlingen.
De har alltså betonat relationen mellan ägare och egendom, men ofta negligerat de politiska och sociala relationer som omger markägande.
– Genom att studera politiseringen av markägande över tid i ett område i Kenya har jag kunnat se att även om markreformerna har lett till ett utbrett privat ägande så behöver tillgången till mark fortfarande motiveras genom berättelser om tillhörighet och historiska markrättigheter, säger Ulrika Waaranperä. doktorand i statsvetenskap vid Malmö och Lunds universitet.
Kenyas politiserade markreformer
Ulrika Waaranperä har, i sin fallstudie av Molo i Kenya, beskrivit hur mark hängt samman med politiska och sociala relationer över tid och vilka effekter det har fått på lokal nivå. Forskningen är baserad på fältarbete och inkluderar intervjuer med 129 personer som hon kombinerat med etnografisk metod och arkivstudier.
Kenya är, enligt Ulrika Waaranperä, ett bra exempel på hur markfrågor påverkar politiskt deltagande och organiseringen av makt. Detta då privatiseringsreformer har pågått i landet sedan 1950-talet. Samtidigt har mark kommit att bli en central politisk resurs och frågor om ägande har kopplats samman med politiskt inflytande, inte minst i samband med våldsamheterna vid valen 1992, 1997 och 2007.
– Det finns en lokal verklighet som är avgörande för hur privatiseringsreformer faller ut, säger Ulrika Waaranperä.
– Detta perspektiv ökar förståelsen för varför reformerna sällan leder till ett enklare, tydligare och säkrare ägande utan istället ofta förvärrar existerande konflikter kring mark.
Även om avhandlingen är en fallstudie gjord i Kenya går det att se paralleller med pågående konflikter kring mark, till exempel kring oljepipelinen i North Dakota i USA eller den planerade Kallakgruvan i norra Sverige, menar forskaren.
Markägandets relationella kvalitéter avgör
I avhandlingen definieras markägande utifrån egendomsrelationer (på engelska: property) och tillhörighet (belonging). Som ekonomisk och samtidigt ändlig resurs är mark nödvändig för mänsklig existens. Samtidigt har mark varit central för politiska projekt från upprättandet av staters territoriella suveränitet till frågor om tillhörighet och identitet på lokal nivå.
Markfrågan är enligt Ulrika Waaranperä alltid invävd i ekonomiska, politiska och sociala relationer och strukturer och har ofta en historisk dimension.
– Jag vill, utan att förminska de ekonomiska aspekterna, öppna upp markfrågorna för att se hur de också hänger samman med politik i vid bemärkelse samt hur individer förhåller sig till varandra och skapar gruppidentiteter för att öka sitt inflytande. Det är den här relationella kvalitén som gör att frågor om markägande alltid är potentiellt politiska, säger Ulrika Waaranperä.
Kontakt:
Ulrika Waaranperä, Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet, ulrika.waaranpera@mau.se
Mineraler på planeten Jorden, som blåst in i atmosfären från jordar och vulkaner spelar nyckelroller i molnformation och är viktiga aktörer för klimatförändringen. Mineraler på planeten Mars, som innehåller järnoxid och skiktade silikater såsom exempelvis montmorillonit, kan spela liknande roller på Mars. I alla dessa exempel är mineralerna täckta av vattenånga eller is i filmer som kan vara så tunna som några nanometer.
Vi behöver en grundläggande förståelse för mineralers roll i vatten- och isväxelverkan på molekylär nivå. Är dessa interaktioner relaterade till den faktiska kemin eller de fysikaliska egenskaperna hos mineralpartiklar?
Rymdkemi
Merve Yeşilbaş har i sitt avhandlingsarbete fokuserat på denna frågeställning genom att först identifiera allmänna egenskaper hos vatten- och isfilmbildning på ett stort antal mineraler som motsvarar deras förekomster i jord, atmosfär och på Mars.
Därefter har Merve Yeşilbaş studerat mineralen montmorillonit för att förstå vatten- och isbildning inom och mellan aggregerade partiklar och hur dessa sammansättningar påverkar utbytet med koldioxid.
– Min avhandling fungerar förhoppningsvis som en språngbräda för vidare kemiska och fysiska studier om mineralers vatten- och isfilmer, och bidrar till att utveckla vår förståelse för geokemi i jordar, atmosfäriska processer och till och med rymdkemi.
Den metod som Merve främst använt i den experimentella delen av arbetet är vibrationsspektroskopi, med hjälp av kemometrisk analys.
– I den politiska debatten kring sjukskrivning och arbetslöshet beskrivs åtstramningar ofta som oundvikliga. Men min analys visar att dessa snarare är ett resultat av en politisk ambition om att öka individens ansvar och risktagande vid arbetslöshet och sjukdom, säger Tora Nord, forskare vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet.
Arbetsmoral – att göra rätt för sig – har länge kännetecknat den svenska arbetsmarknadspolitiken. Men det som tidigare var ett ansvar för samhället och dess institutioner har alltmer kommit att bli ett ansvar som vilar på individens axlar.
Arbete och försörjning som rättighet har idag blivit en skyldighet att i det närmaste villkorslöst stå till arbetsmarknadens förfogande, visar Tora Nords forskning.
Sanktioner och krav mot individen
Under senare år har både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkring förändrats och utbetalningsnivåerna har sänkts, samtidigt som kraven för att kvalificera sig för ersättning har skärpts. Kraven på att individen ska vara aktiv har ökat och de ekonomiska sanktionerna mot individen vid misskötsamhet har blivit mer tongivande inom den svenska arbetslinjen.
Det har skett en tydlig förskjutning från samhällsansvar till individansvar, menar Tora Nord.
Hon har undersökt hur förändringarna motiveras i politiken, vilka konsekvenser det får för individer, vilka alternativa föreställningar och arbetssätt som är tänkbara samt hur förskjutningen av ansvar påverkar vår syn på arbete. Hon har bland annat analyserat en rad politiska policydokument, gjort djupintervjuer med arbetsförmedlare, samt tittat på en ny nordisk arbetslöshetsförsäkring som införts på Färöarna.
– Förändringarna handlar med andra ord om ansvarsförskjutningar där kriterier för att få rätt till ersättning ur socialförsäkringen har skärpts. Utbetalningstider och nivåer har minskat i kombination med att kontroller och sanktionsmöjligheter av den sjukskrivne eller arbetslöse har ökat, säger Tora Nord.
Kontroll av arbetsviljan
Arbetsmarknadsfrånvaro – att inte jobba – beskrivs alltmer som ett resultat av individuella tillkortakommanden. Att vara utan arbete blir individens eget fel och därmed ansvar att göra något åt. Men orsakerna till arbetslöshet är till största delen strukturella och därmed inte möjliga för en enskild individ att göra så mycket åt.
På arbetsmarknaden finns också en betydande social skiktning, vilket ger ojämlika möjligheter för individer att ta sig ur arbetsfrånvaron. I takt med att utjämningssystemen och omfördelningspolitiken har bromsats, ökar riskerna för att en ny social klass växer fram.
– Jag gjorde även djupintervjuer med medarbetare på Arbetsförmedlingen, arbetsförmedlare med många år i yrket. Från att ha fokuserat på vilken typ av arbete och arbetsgivare som passar för en viss individ, handlar deras yrkesutövning idag mer om en kontroll av arbetsviljan för a-kassans skull. Och kontrollerna betyder mindre tid för samtal med den arbetssökande, berättar Tora Nord.
Forskare vid Lunds universitet har kartlagt flyttfåglarnas ursprung. Och upptäckt stora skillnader i immunförsvaret hos stannfåglar och flyttfåglar.
Genom att analysera släktträd för över 1300 sångfågelarter, tättingar, har forskarna kunnat fastställa att både stannfåglar, som inte lämnar norra Europa vintertid, och flyttfåglar, som häckar i Europa men övervintrar i områden vid ekvatorn, härstammar från Afrika.
När de sedan gick vidare och studerade immunförsvaret hos tre olika grupper – stannfåglar i tropiska Afrika, europeiska stannfåglar samt flyttfåglar – visade det sig att afrikanska stannfåglar har ett mer varierat och omfattande immunförsvar än europeiska stannfåglar och flyttfåglar har.
Det kostar att ha ett komplext immunförsvar
Evolutionen har helt enkelt ombesörjt att de till Europa utvandrade arterna fått ett långt mindre variabelt immunförsvar eftersom det finns mycket färre sjukdomar i Europa än i tropikerna. De afrikanska stannfåglarna är sannolikt i behov av ett mer avancerat immunförsvar för att hantera den rikare floran av patogener som de utsätts för.
– Det som förvånar riktigt mycket är att flyttfåglarna har lika låg variation i sitt immunförsvar som de europeiska stannfåglarna. Flyttfåglarna ska ju inte bara kunna hantera sjukdomar i Europa utan också under migrationen och i tropikerna, säger Helena Westerdahl, en av forskarna bakom studien.
För att förklara det överraskande resultatet lägger forskarna fram idén att kostnaderna som är förknippade med ett starkt och komplext immunförsvar sannolikt kan vara mycket högre än någon tidigare trott. Exempel på sådana kostnader skulle kunna vara autoimmunitet och andra immunsjukdomar som kroniska inflammationer.
Komplexa immunförsvaret har sina nackdelar
Trots att flyttfåglarna måste hantera patogener i både Europa och tropiska Afrika så har de således förlorat mycket av variationen och komplexiteten i immunförsvaret jämfört med sina afrikanska anfäder. Enligt forskarna antyder det att fåglarna har svårast att hantera patogener första gången som de utsätts för dem. För flyttfåglarnas del är det i Europa där ungarna föds upp och där det inte finns lika många olika patogener.
– När flyttfåglarna häckar har de ju flyttat bort från sjukdomarna och behöver inte ett lika varierat immunförsvar. En annan fördel är ju att risken för skador orsakade av immunförsvaret antagligen minskar om immunförsvaret är mindre komplext, säger forskaren Emily O’Connor.
Alla ryggradsdjur, även människor, har immunförsvar som är uppbyggda på liknande sätt som fåglarnas. Lundabiologerna tror därför att resultaten kan ha betydelse även i ett bredare perspektiv.
Det är alltså litiumbehandlingen och inte den bipolära sjukdomen som leder till en störning i bisköldkörtlarna, det organ som har hand om kalkomsättningen i kroppen. Och leder till en utveckling av förhöjt kalk i blodet.
– Vi har utvecklat en vägledningsmall som man kan följa om man har ansvar för en litiumbehandlad patient som får avvikande kalkvärden, säger Adrian Meehan, specialistläkare på geriatriska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Påverkar bisköldkörtlarna
Patienter som äter litium kontrolleras tre till fyra gånger per år, främst för sköldkörtel- och njurfunktion. Att ha ett förhöjt kalkvärde kan leda till benskörhet, ökad risk för njursten, olika magbesvär och muskelsvaghet samt trötthet och nedstämdhet.
– En mindre känd biverkan har varit litiums påverkan på bisköldkörtlarna. Den vanliga behandlingen för en överaktivitet i bisköldkörtlarna är operation. Då tar man bort den sjuka körteln, säger Adrian Meehan.
Den här hormonella sjukdomen kallas LHPT (litium-associerade hyperparatyreoidism) och är relativt okänd. Därför har inte kalkvärdet följts regelbundet hos de patienter som får litium.
Olika typer av bisköldkörtelstörning
Adrian MeehanI har i sin avhandling studerat förekomsten av LHPT, vad som kännetecknar sjukdomen och ger förslag på förbättrad behandling. I det största publicerade materialet, där 423 litiumbehandlade patienter ingick, har de kunnat konstatera att förekomst av LHPT är vanligt, cirka 18 procent.
– LHPT verkar skilja sig från den sjukdom som utvecklas hos människor utan litiummedicinering. Den sjukdomen kallas pHPT (primär hyperparatyreoidism) och är mera ovanlig, endast cirka 1 procent i vår studie, säger Adrian Meehan.
I den hittills största granskningen av kirurgiska resultat på litiumbehandlade patienter som fått bisköldkörtlar borttagna visar dåliga resultat. Det är bara drygt 50 procent som blir av med sitt förhöjda kalkvärde, jämfört med 98 procent av fallen med pHPT.
Bortopererade körtlar dåligt på sikt
– LHPT verkar skilja sig från vanlig pHPT och därför borde dessa patienter följas upp mer noggrant. Vi har påbörjat en randomiserad studie, den första i sitt slag, för att utvärdera nyttan med kirurgi jämfört med att patienten följs upp, säger Adrian Meehan.
I forskningen framhålls att LHPT är vanligt, dels att de som får en rubbning i kalkbalansen pendlar kraftigt i sina kalkvärden och att lågt kalkvärde kan vara en associerad biverkan.
– Hos patienter som är opererade ses att långtidsresultaten inte är bra, och analys av borttagna bisköldkörtlar visade vävnadsökning till skillnad från adenom, en benign tumör, som är vanligare vid pHPT. En möjlig slutsats kan vara att mer omfattande kirurgi ska erbjudas med borttagning av 3 eller 3 ½ körtlar av de totalt fyra bisköldkörtlarna. Det önskar vi ta reda på i den påbörjade randomiserade studien, avslutar Adrian Meehan.
Kontakt:
Adrian Meehan, Specialistläkare vid Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län, adrian.meehan@, regionorebrolan.se
Forskare vid Umeå universitet studerar infektionsmekanismer på molekylnivå för att kunna förstå hur adenovirus orsakar sjukdom, och för att utveckla nya behandlingar. Tillsammans med forskargrupper från Tyskland, Storbritannien och Ungern nu upptäckt en ny typ av mekanism som adenovirus använder sig av för att infektera celler.
Adenovirus typ 52 (HAdV-52) är ett av få adenovirus som har två olika typer av fiberproteiner på sin utsida, som används för vidhäftning till målceller. I samarbete med forskare vid Imperial College, London, som är världsledande inom glykobiologiområdet, har man visat att den kortare fibern binder till en ovanlig typ av kolhydratbaserad receptor, polysialinsyra.
Annasara Lenman som arbetar tillsammans med Niklas Arnberg har därefter validerat att HAdV-52 binder till sialinsyra på målceller, och att detta leder till infektion. I samarbete med forskare vid universitet i Tübingen, som är experter inom det strukturbiologiska området, har interaktionen mellan den korta fibern och polysialinsyra kartlagts på atomnivå.
– Vi visste sedan tidigare att den korta fibern binder till sialinsyra, men inte hur den underliggande kolhydratkedjan var konstruerad, förklarar Annasara Lenman, postdoktorand vid Institutionen för Klinisk Mikrobiologi vid Umeå universitet.
Eftersom polysialinsyra överuttrycks på cancerceller i bland annat hjärna och lungor öppnas nya möjligheter att använda HAdV-52 för behandling för motsvarande typer av cancer.
Virus som vapen Adenovirus och andra virus har under en lång tid ansetts vara lämpliga ”vapen” för behandling av olika typer av cancer. Virus kan själva döda cancerceller, men under senare år har man också förstått att en virusinfektion i en tumör kan aktivera immunförsvaret mot cancercellerna. Man kan också ”beväpna” virus med olika gener som motverkar resistensutveckling mot olika läkemedel i cancercellerna.
– En stor utmaning har varit att rikta virus specifikt mot cancercellerna. De flesta adenovirus som provats hittills har bara en typ av fiber. HAdV-52 har två olika fibrer, varav den ena har en naturlig förkärlek för cancerceller som uttrycker polysialinsyra. Detta öppnar upp för en mer effektiv styrning av virus mot rätt typ av celler, berättar Annasara Lenman.
Resultaten kan även få stor betydelse inom andra forskningsområden. Niklas Arnbergs forskargrupp har nyligen publicerat två andra studier, också de i samarbete med internationella forskargrupper. Man har dels visat hur ett virus, CVA24v, har utvecklat sin förmåga att interagera med kolhydrater på cellens utsida, och vilken betydelse detta har för virusets förmåga att orsaka pandemiska ögoninfektioner. Man har också identifierat ett nytt virustoxin. Hittills har man bara känt till två virala toxiner. Det nya toxinet har sannolikt förmåga att orsaka diarré hos dem som drabbas.
– Vår forskning visar ännu en gång att tvärvetenskaplig forskning kan leda till oväntade fynd samt nya lösningar och terapeutiska alternativ, säger Niklas Arnberg, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Originalpublikation:
Polysialic acid is a cellular receptor for human adenovirus 52 PNAS 9 April 2018
– Vi ska inte glömma att de flesta barn har friska och fina tänder, men det finns en mindre grupp av barn som vi ser gång på gång inom tandvården och som har mycket karies, säger Ann-Catrin André Kramer, disputerad i odontologi och legitimerad tandhygienist.
I arbetet med sin avhandling har hon studerat tandhälsa bland 300 988 individer i åldrarna 3 till 19 år i Västra Götaland. Analyserna bygger på uppgifter från Folktandvården och de privata vårdgivare som behandlar barn och ungdomar i regionen samt information från Statistiska Centralbyrån, SCB, bland annat om hushållens ekonomi och utbildningsnivå.
Forskningen bekräftar bilden av att barn och unga i Sverige har god tandhälsa ur ett internationellt perspektiv. Men trots att tandvården under decennier varit avgiftsfri för barn och unga i Sverige förekommer stora variationer inom tandhälsan.
Flickor och pojkar
Barn och ungdomar bosatta på landsbygden hade lägre risk för karies jämfört med jämnåriga som bodde i större städer. Och det fanns även könsskillnader bland barnen.
– Det var intressant att flickor hade lägre risk för karies än pojkar under tonåren, med ett omvänt mönster före tonåren då flickor uppvisade en högre risk för karies jämfört med pojkar, vilket inte framkommit tidigare, säger Ann-Catrin André Kramer.
– Frågan är om det kan kopplas till beteende, alltså kostvanor och munhygienvanor, eller om det är något biologiskt som händer i kroppen, fortsätter hon. Vi har inget svar på varför det är så här, men det är ett mönster vi ser och som vi verkligen behöver fundera vidare på.
Tandvård på schemat
Bland 7- till 9-åringar var det en av tio som hade kariesskador i sina permanenta tänder och bland de äldsta tonåringarna hade hela två tredjedelar karies eller fyllningar. Resultaten från avhandlingen visar att det var barn i familjer med svaga socioekonomiska resurser som hade störst risk för hål i tänderna, framförallt gällde det barn i förskoleåldern.
I en mindre delstudie följdes också små barn över tid under förskoleperioden. Denna visade att barn som hade karies redan vid 3 års ålder hade utvecklat betydligt fler kariesskador som 6-åringar jämfört med barn som var kariesfria vid studiens start. Endast hälften av barnen som ingick i studien var helt utan kariesskador i mjölktänderna vid 6 års ålder.
– Det här kräver mycket av både patienter och tandvård, och vi måste fundera på hur vi ska nå de grupper som bäst behöver vård. Kanske kan vi utveckla det tvärprofessionella arbetet ytterligare, med andra delar av vården och med skolan. Barn borde få lära sig att borsta tänderna med samma självklarhet som de lär sig att tvätta händerna i tidig ålder, säger Ann-Catrin André Kramer.
I väst har vi länge haft en stark tilltro till demokratin. Folket väljer sina ledare i fria och rättvisa val, medborgerliga rättigheter skyddar människor och kvinnor och män har samma rättigheter. Men det är värden som vi inte kan ta för givna, menar Bi Puranen.
– Särskilt i Östeuropa, Balkan och kring Medelhavet finns det allvarliga hot mot demokratin. Om tilltron till de demokratiska systemen skulle fortsätta att minska kommer det att påverka toleransen.
Samma oro känner Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet som forskar om politisk tolerans. Han säger att det går en populistisk våg över hela Europa som utgör en fara för toleransen.
– Vi ser flera partier som hänvisar till snäva och exkluderande varianter av nationalism. De säger sig ofta företräda majoritetsbefolkningen eller det ”sanna folket” och många av de partierna underkänner fri opposition. Vi har till exempel Fidesz och Jobbik i Ungern, Lag och Rättvisa i Polen och Slovakiska Nationalistpartiet i Slovakien, säger han.
– I övriga Europa förekommer ett flertal mer eller mindre radikala exempel som norska Fremskrittspartiet, Sverigedemokraterna, Lega Nord i Italien, franska Front National och tyska Alternativ för Tyskland.
Womens March, Norrmalmstorg i Stockholm 21 januari 2018.
World Values Survey mäter invånarnas värderingar i ett hundratal länder och toppositionen i toleransligan delar Sverige med de andra nordiska länderna. Där ryms en generös inställning till att människor är olika och respekt för att man kan vilja leva sitt liv på olika sätt, enligt mätningarna.
Hög tolerans avspeglar sig bland annat i attityden till homosexuellas rättigheter, i synen på andra nationaliteter och på vilket inflytande barn ska ha. Något som Bi Puranen sammanfattar som frihetliga värden.
Litar på människor man inte känner
De nordiska länderna kännetecknas bland annat av att medborgarna känner en stark tillit till samhället. Tillit till den egna gruppen har människor i nästan alla länder, men att lita på människor man inte känner och människor med annan nationalitet och religion är betydligt ovanligare.
Tillit förstärker toleransen och Bi Puranen säger att också den ökar i de nordiska länderna.
– Sammantaget har vi mycket empiri som pekar mot att toleransen växer. Den trenden är tydlig.
Men toleransen är på inget vis ovillkorlig. Bi Puranen menar att de frihetliga värdena kan utmanas av människor från kulturer där toleransen är betydligt mindre än i Norden. Samtidigt kan ett starkt avståndstagande möta dem som ifrågasätter de fria normerna. En reaktion som kan slå över i intolerans.
Gränsdragningarna blir särskilt tydliga i samband med migration. Hur ska en kommun och dess tjänstemän förhålla sig till exempel till månggifte, tvångsomhändertagande av barn, barnäktenskap eller tvångsäktenskap?, säger Bi Puranen.
– Här uppstår ofta uppslitande konflikter som tär på det lilla förtroendekapital som finns mellan majoritetsbefolkningen och de nyanlända och där toleransen prövas.
En annan oroväckande utveckling är att det är stora skillnader i hur människor i olika länder uppfattar vad som är demokrati.
Så mättes toleransen
Den sociala toleransen mäts genom att medborgarna i de olika länderna får svara på frågor som rör en rad skiftande områden. Bland annat studeras människors uppfattning om mänskliga rättigheter, demokratiutveckling och förtroendet för samhällets institutioner.
Dels handlar frågorna barnuppfostran. Där utmärker sig de nordiska länderna genom att låta barnen ta stort eget ansvar, att uppmuntra dem till att tänka självständigt och att stimulera deras kreativitet.
Ett annat område är synen på jämställdhet och vilken position kvinnor har i samhället. Något som tangerar den del som tar upp individens rättigheter. Toleransen går hand i hand med uppfattningen att varje person själv får bestämma vem den ska gifta sig med, om den ska ha barn och om den ska skilja sig.
Slutligen undersöks vilka möjligheter människor har att göra sin röst hörd. Kan man uttrycka sin åsikt i familjen och i lokalsamhället? Kan man påverka valet av regering?
Hur människor ställer sig till de här frågorna vägs samman och bildar alltså ett mått på hur tolerant ett samhälle är.
World Values survey är ett internationellt nätverk av forskare som sedan 1981 intervjuat människor i ett hundratal länder om deras värderingar. Den senaste undersökningen presenterades 2015, nästa rapport kommer att publiceras under 2018.
– I till exempel Mellanöstern anser många att demokrati kännetecknas av att religiösa myndigheter ytterst ska tolka regler och lagar, att militären kan få ta över om regeringen är inkompetent och att folket ska lyda sina ledare. Väldigt få i västvärlden ser detta som tecken på demokrati, säger Bi Puranen.
Sten Widmalm forskar om politisk tolerans som är ett snävare begrepp än social tolerans. Politisk tolerans handlar om medborgarnas vilja och benägenhet att acceptera att även den som har åsikter som man själv ogillar också har politiska rättigheter.
– Vilka rättigheter är man beredd att dela med sig av till grupper och individer som man ogillar? Är man politiskt tolerant så tycker man att alla ska ha samma rättigheter oavsett vilka politiska åsikter man har. Det innebär till exempel att man inte går ut och kastar molotovcocktails för att en regering som man själv inte röstat på har kommit till makten. Eller att det fria ordet får utnyttjas även av den som har åsikter som man själv inte håller med om.
Stockholm Pride, 1 augusti 2015.
Men den politiska toleransen saknar inte gränser. Sten Widmalm säger att den som vill avskaffa demokratin eller gör sig skyldig till hets mot folkgrupp har sagt upp sitt demokratiska kontrakt.
Den politiska toleransen mäts inte i någon av de opinionsundersökningar som görs i Europa eller i World Values Survey. Man kan bara delvis utgå från att den politiska toleransen följer den sociala toleransen. Därför vet vi inte hur stark eller livskraftig den politiska toleransen är i vår del av världen, säger Sten Widmalm.
Och precis som den sociala toleransen så visar forskningen att grundläggande demokratiska värderingarna snabbt kan slås sönder. Det kan räcka med att en grupp i samhället använder sig av hot om våld för att intoleransen ska växa sig stark. Det sker till exempel i Indien, säger Sten Widmalm. Men även läget i Europa är allvarligt.
– Demokratin försvagas i hela världen i dag. Och undermineras demokratin så försvinner toleransen. Toleransen är skör och den är svår att bygga upp igen om den en gång raserats.
Men trots de dystra tendenserna finns också ljuspunkter. Det går att avläsa i World Values Survey.
– Om vi tittar på när människor är födda så ser vi att de toleranta värdena ligger betydligt högre hos yngre personer. Och det mönstret återfinns i hela västvärlden, säger Bi Puranen
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
– Detta kan i förlängningen få betydelse för såväl miljöpolitik som skogsbruk, genom att ge bättre underlag om hur mycket koldioxid träden tar upp och hur de växer i en förändrad miljö, säger Jürgen Schleucher, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.
Förfinad metod gav nya insikter Forskare i Umeå har tidigare visat hur man genom att mäta atomtyper, isotoper, i trädens årsringar kan bedöma hur mycket koldioxid trädet historiskt har tagit upp. Det forskarna nu har gjort är att förfina metoden genom att göra magnetresonansmätningar som visar förhållandet mellan kolisotoperna 12C och 13C vid alla olika kolpositioner i trädets fotosyntetiska glukos. Det ger en helt annan upplösning än tidigare metoder som har byggt på medelvärden för glukospositionerna. Man kan jämföra med att titta med mikroskop istället för förstoringsglas. Metoden har man sedan använt på arkiv med årsringar som spänner över årtionden.
– Vi upptäckte flera hittills okända isotopsignaler i cellulosamolekylerna. De visar att fysiologiska näringsprocesser påverkar förhållandet mellan kolisotoperna vid enskilda kolpositioner. Information om de processerna kan hämtas från serier av årsringar som kan täcka tusentals år, säger Thomas Wieloch som forskar vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet och är artikelns huvudförfattare.
Kan förutspå hur träden påverkas av framtida miljöförändring Utöver signalen för upptaget av koldioxid, fann forskarna ytterligare väldefinierade signaler, ”fingeravtryck”, som även visar på andra processer efter upptaget av koldioxid i trädet. Forskarna gick sedan vidare och tittade på årsringar från elva olika trädslag fördelade över hela jordklotet och kunde se samma fingeravtryck för koldioxidupptaget i alla arter. Den nya metoden kan därmed både öka värdet av informationsinnehållet i växtarkiv samtidigt som den kan underlätta beräkningen av hur träden kommer att svara på framtida förändringar i miljön.
– Utifrån den här studien kommer vi att gå vidare med att identifiera fysiologiska mekanismer för ursprunget till de nya signalerna så att vi så småningom kan dechiffrera hur ökad koldioxid i luften i kombination med förändrat klimat påverkar trädens tillväxt, säger Jürgen Schleucher.
Trädens förmåga att ta upp koldioxid i luften kan ha stor betydelse för att mildra effekterna av koldioxidutsläppen från mänsklig aktivitet och den globala uppvärmningen som de orsakar. Exakt hur stort trädens koldioxidupptag kan bli vid ökade halter av koldioxid och varmare klimat har hittills varit svårt att beräkna. Umeåforskarnas studie har genomförts vid Umeå universitets kärnresonanslaboratiorium, NMR-infrastruktur, som hör till Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
Gässen har kommit för att stanna. Till följd av förändringar i klimat och jordbruk får fåglarna lättare att hitta mat och öppna vatten, vilket gjort att allt fler gäss tillbringar vintern på våra breddgrader.
Det medför också allt fler möten mellan gäss och människor. Jordbrukare som ser hur fåglarna betar på de nysådda åkrarna. Jägare som upptäcker flockarna i våtmarksområdena. Stadsbor som konstaterar att parkernas gräsmattor täcks av spillning.
Dags att lära sig leva tillsammans Vi måste lära oss att leva tillsammans, menar Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad. Han har under flera år studerat och kartlagt gässens och svanarnas levnadsmönster.
– Vi har tidigare publicerat flera vetenskapliga rapporter kring dessa frågor, men vi har insett att det är ett ämne som också berör och engagerar människor utanför den akademiska världen.
Tillsammans med Johan Månsson på SLU:s Viltskadecenter har han sammanställt en handbok, riktad till jordbrukare, jägare och andra som kommer i närkontakt med svanar och gäss. I fyra kapitel avhandlas olika sidor av samvaron – jordbruket, våtmarkerna, jakten och misstankarna om gäss som sjukdomsspridare. Varje kapitel avslutas med en genomgång av konkreta åtgärder som prövats i Sverige eller utomlands, exempelvis skrämsel, avledning, äggprickning och skyddsjakt. Vissa har visat sig vara effektiva, andra verkningslösa.
Många vill och behöver kunskap – Jag träffar många förvaltare, och de tar gärna emot tips och råd kring detta. Det finns ett behov av ny och aktuell kunskap. Nu kan jag sticka den här boken i händerna på dem, säger Johan Elmberg.
Förhoppningen är att kunskapen leder till att problemen och konflikterna mellan fåglarna och oss människor minskar. Kanske kommer också en del myter också att avlivas – som att gässen skulle sprida smittsamma sjukdomar.
– Vi har gått igenom flera hundra vetenskapliga artiklar och kan ge lugnande besked: Smittorisken är ganska låg. I dagsläget finns inga rapporterade fall med gäss och svanar inblandade, säger Johan Elmberg.
Kontakt:
Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, johan.elmberg@hkr.se, 044-750 34 53, 070-266 64 50,
I avhandlingen riktar Linnéa Holmberg uppmärksamhet mot det som vi ser som självklart på fritidshem, till exempel förmånen att barnen får vara med och planera verksamheten. Utbildningen i fritidshemmet ska bedrivas utifrån demokratiska arbetsformer, vilket gör att personalen behöver se till att barnen är delaktiga och utövar inflytande. De barn som sitter tyst under planeringsmötena och inte själv tar initiativ till att delta uppmanas därför att ta aktiv del i beslutsfattandet.
– Barnen förväntas lära sig att styra sig själva enligt personalens rekommendationer. Fritidshemspersonalen, å sin sida, förväntas kunna avgöra hur ett barn behöver förändras för att passa in i, och axla, den önskvärda medborgarrollen.
Linnéa Holmberg har analyserat fritidshemmets verksamhet i tre delstudier som analyserar dokument från Skolinspektionen, fritidshemspersonalens kvalitetsarbete och personalens muntliga förhandlingar med barnen. Resultatet visar att både barnen och personalen i fritidshemmets verksamhet leds till att styra sig själva genom olika former av medborgarskapande processer.
Goda medborgare redan på fritids Exempel på detta är det systematiska kvalitetsarbete som personalen, enligt Skolverket, ska bedriva. Det innebär att kontinuerligt följa upp, analysera, planera och dokumentera verksamheten i förhållande till läroplanens nationella mål.
– Det systematiska kvalitetsarbetet legitimerar en bekännelsepraktik där personalen behöver visa upp en korrekt inställning till det hela i form av en ständig vilja till förbättring. Men i detta oändliga projekt kan aldrig tillräckligt göras och professionell fulländning kan aldrig nås.
– På samma sätt ska barnen, genom sin egen vilja, förmås att aktivera de förmågor och beteenden som efterfrågas i läroplanen. Men samtidigt som de ska utöva demokratiskt medbestämmande blir de föremål för pedagogisk påverkan.
Linnéa Holmberg tror att hennes kritiska analys av fritidshemmets verksamhet kan komma att väcka en del upprörda känslor.
– Det är lite av poängen, att skaka om genom att ifrågasätta rådande föreställningar om fritidshemmet. Förhoppningsvis leder avhandlingen till att vi börjar samtala om sättet att bedriva fritidshemsverksamhet och om vår syn på vad utbildning är och kan vara. Och därigenom hur människor är och bör vara.
