Renar vandrar mellan olika säsongsbetesmarker för att kunna följa vegetationens utveckling under vår och sommar. De ”surfar på den gröna vågen” av växtlighet, som kommer fram efter att snön smälter bort, för att nyttja de allra finaste och mest lättsmälta växterna. Detta ger en långvarig tillgång till bete där det finns en optimal balans mellan beteskvalitet och betestillgång.
Nya analysmetoder har gjort att forskarna nu kan dra nytta av både gamla och nya GPS-data och relatera renarnas rörelsemönster till hur betesförhållandena förändras över tid, från det att snön smälter på våren och sedan hur grönskan förändras under hela växtsäsongen. Det har gjorts flera studier om stora växtätares förmåga att välja områden där betet är som bäst vid en viss tidpunkt, men utan att utvärdera hur eventuella yttre störningar påverkar djurens förmåga att följa eller surfa på den gröna vågen. Förekomst av rovdjur skulle till exempel kunna hindra växtätare att nyttja det bästa betet.
I detta svensk-norska forskningsprojekt användes GPS-data från 319 renar (Rangifer tarandus) från sju olika samebyar (tre fjällsamebyar och fyra skogssamebyar), där det också fanns olika mycket björn (Ursus arctos). Resultaten visade att renar i områden med hög björntäthet inte följde grönskans utveckling lika bra, som där det fanns lite björn, och därmed inte använde betesmarkerna optimalt. I områden med mycket björn, framför allt i skogssamebyarna, rörde sig dessutom renarna mer än i områden där björntätheten var lägre.
Renar i Malå skogssameby i maj månad. Foto: Anna Skarin
Forskningsresultaten tyder på att renar i områden med mycket björn inte kan surfa på den gröna vågen av växtlighet i samma utsträckning som i områden med lite björn. Om renarna inte får tillgång till bra bete under sommaren försämrar det deras möjlighet att bygga upp sina kroppsreserver inför vintern. Det påverkar även tillväxten hos kalvarna, vilket påverkar produktionen och därmed ekonomin i renskötseln.
I och med de senaste årtiondenas ökning av antalet stora rovdjur i Skandinavien är det viktigt att förstå både de direkta och indirekta effekterna av rovdjur på stora växtätare, som renar och andra hjortdjur. Det gör det lättare att bedöma effekterna på bytesdjurens populationsdynamik och de potentiella följderna för ekosystemen.
Kontakt: Anna Skarin, Institutionen för husdjurens utfodring och vård; Renskötsel, Sveriges lantbruksuniversitet, anna.skarin@slu.se
Therese Ramberg Sivertsen, Norsk Institutt for Naturforskning, therese.sivertsen@nina.no
Inger Maren Rivrud, Senter for økologisk og evolusjonær syntese (CEES), i.m.rivrud@ibv.uio.no
— Jag ville veta hur behandlare i allmäntandvården gör och hur de bedömer vanliga patienter. Från patienter som har nästan ingen sjukdom alls till patienter med lite mer bekymmer, säger Aleksandar Milosavljevic, doktorand vid Malmö universitet.
Varannan vuxen har tandlossningssjukdom Avhandlingen består av fem delar: fyra delarbeten bygger på fiktiva, patientfall med olika parodontala tillstånd, det vill säga tandlossningsrelaterade problem. Runt 300 tandläkare, tandhygienister, studenter och specialister har fått besvara en enkät om hur de bedömer och skulle behandla var och en av de olika patientfallen.
— Mer än hälften av den vuxna befolkningen har någon form av parodontal sjukdom, därför är det väldigt viktigt att vi kan definiera vad som är sjukt och behöver behandlas och vad som inte är det, säger Aleksandar Milosavljevic.
Enkätsvaren skilde sig åt. Särskilt i de mer svårbedömda fallen, i gränslandet mellan parodontalt sjukt och friskt, där vissa valde att sätta in behandling och andra inte.
— Många som anses vara friska kan ändå ha en liten blödning i tandköttet. Min undersökning visar att definitionen på sjukt eller friskt inte är helt självklar och att man kan bedöma olika.
Standardiserad behandling
Undersökningen visade vidare att de olika patientfallen fick i stort sett samma behandling, oavsett hur omfattande sjukdomen var. Detta resultat bekräftades i den femte delen av avhandlingen, som består av djupintervjuer med tandhygienister.
Aleksandar Milosavljevic ville veta vilken upplevelse som förenar de personer som utfört behandling mot tandlossningsrelaterad sjukdom. Även om det finns variationer så är intrycket att behandlingen blir standardiserad. Behandlingen upplevs som rutin och följer ett bestämt innehåll, menar Aleksandar Milosavljevic.
—Eftersom behandlingen inte alltid individanpassas, kan detta leda till att vissa patienter överbehandlas och andra underbehandlas. Det kan innebära att resurserna inte utnyttjas effektivt. Vi behöver alltså individanpassa behandlingen mer, men också få bättre definition på vad som är friskt och sjukt, säger Aleksandar Milosavljevic
Det är forskaren och distrikssköterskan Kristina Luhr, som testat ett nytt instrument för patientsäkerhet i ett grupprogram för symtomhantering på vårdcentraler i tre län. Den har framförallt inkluderat patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och kronisk hjärtsvikt.
– Grundläggande för patientdelaktighet ur patientens perspektiv är att bli sedd som en människa. Det instrument som jag har testat i min forskning är framtaget ur patientens perspektiv, säger Kristina Luhr.
Formulär med 12 påståenden
The Patient Preferences for Patient Participation (4P) är ett instrument för att mäta patientdelaktighet. Instrumentet är uppdelat i två delar, preferenser för framtida delaktighet och utvärdering av upplevd delaktighet. Patienten får kryssa i ett formulär med tolv påståenden som graderas på en fyrgradig skala.
– Det handlar bland annat om att bli lyssnad på. Hur viktigt det är för en själv att bli lyssnad på för att vara delaktig, och om man upplever sig ha blivit lyssnad på. Andra påståenden att ta ställning till gäller till exempel planering och förutsättningar för egenvård. 4P kan besvaras återkommande i den enskilda patientens vård och omvårdnad samt vid forskning, säger Kristina Luhr.
Hon har också använt sig av så kallade Think Aloud-intervjuer, vilket innebär att patienten läser högt och tänker och reflekterar högt kring ordval, utformning och innehåll kring instrumentet.
– Jag tror att även andra patientgrupper skulle ha användning av 4P i sin vårdkontakt. Exempelvis patienter med diabetes skulle kunna använda det i sin vårdplanering. Den gruppen patienter är återkommande i primärvård där 4P nu är prövat, säger Kristina Luhr.
Bra kunskaper för egenvård
Hon har även undersökt patientdelaktigheten i ett program för symtomhantering. Programmet baseras på en speciell pedagogik där patienten ses som en resurs. I studien ingick 14 grupper på nio vårdcentraler i Region Örebro län, Landstinget Dalarna och Landstinget i Värmland. Patienter som deltog i grupperna intervjuades i fokusgrupper och alla patienter besvarade 4P vid tre tillfällen.
– Patienterna delade med sig av sina erfarenhetsbaserade kunskaper. En vilja hos patienten att lära och att dela med sig av sina erfarenheter var en förutsättning för delaktighet. Genom att delta i programmet fick patienterna kunskaper och insikter som stärkte dem i egenvård och inför framtida vårdkontakter, avslutar Kristina Luhr.
I början av maj disputerade Johanna Gustavsson, forskare på Centrum för personsäkerhet på Karlstads universitet, på avhandlingen ”Effekter av stötdämpande golv”, där hon forskat om effekterna av stötdämpande golv på vårdboende.
Fallskador bland äldre utgör, förutom stort lidande för de drabbade, också en stor kostnad för samhället, uppskattningsvis tjugofem miljarder kronor per år.
För de sköra äldre som bor på särskilt boende är fallskaderisken extra stor och det finns idag inga förebyggande metoder som visat på varaktig minskning av fallskador för denna grupp. Principen att använda stötdämpande material för skademinskning har tidigare använts inom många områden, såsom krockkuddar och cykelhjälmar.
Påverkar inte risken att falla
Johanna Gustavssson har undersökt den avsedda skadeförebyggande effekten av ett stötdämpande golv, men också eventuell påverkan på risken att falla.
– När en ny intervention implementeras är det viktigt att titta på helheten, att undersöka vad som påverkas förutom det som avses med åtgärden, säger Johanna Gustavsson, forskare på Centrum för personsäkerhet.
Både personal och boende har intervjuats om sina upplevelser av golvet.
– I intervjuerna med de boende framkom att de uppskattade golvet som de kände sig skyddade av, säger Johanna Gustavsson. Arbetsmiljön påverkades på ett flertal sätt och golvet visade sig både underlätta och öka belastningen för personalen.
Även om vissa frågetecken kring effekten kvarstår så visar resultaten att stötdämpande golv kan minska risken för skada vid fall med ca 60 procent utan att påverka fallrisken. Studien visar också att ljudnivån dämpades, något som uppskattades av både personal och boende och var en faktor som underlättade acceptansen av den nya miljön.
I en artikel i tidskriften Nature rapporterar det internationella forskarlaget om hur man med hjälp av jätteteleskopen ALMA och VLT upptäckt signaturer av syre och väte. Detta är den mest avlägsna upptäckten av enskilda grundämnen i rymden hittills.
Genom att studera ljuskällor på stora avstånd i rymden kan astronomer lära sig mer om universums tidiga utveckling och hur de allra första galaxerna bildades. Eftersom det tagit många miljarder år för ljuset från de mest avlägsna galaxerna att nå jorden ser man dem som de såg ut för mycket länge sedan, närmare tiden för Big Bang.
Det går nu att dra slutsatser om stjärnbildning längre tillbaka i universums historia än någonsin förut, menar forskarna.
Så här gjordes upptäckten
Genom observationer av galaxen MACS1149-JD1 med två olika teleskop (ALMA – Atacama Large Millimeter/submillimeter Array, samt VLT – Very Large Telescope) i Atacama-öknen i Chile har forskarna lyckats upptäcka ljussignaturer från både syre och väte.
Medan väte fanns på plats redan mycket kort efter Big Bang så skapades syre när de första stjärnorna tändes. Mängden syre i galaxen MACS1149-JD1 avslöjar att flera generationer av stjärnor redan hunnit skapas och brinna ut för 13.3 miljarder år sedan, vilket motsvarar cirka 500 miljoner år efter Big Bang.
– Grundämnesmätningar har aldrig tidigare lyckats för en galax så här tidigt i Universums historia. Men genom att kombinera våra observationer med arkivdata från Hubble Space Telescope och Spitzer Space Telescope har vi faktiskt kunnat säga något om hur stjärnbildningen i den här galaxen gick till ännu tidigare – ca 250 miljoner år efter Big Bang. Det har heller aldrig gjorts förut, så det här är på sätt och vis dubbelt rekord, förklarar Erik Zackrisson, docent i astronomi vid Uppsala universitet och medförfattare till artikeln.
Forskargruppens analys visar att galaxen inledningsvis måste ha bildat stjärnor i rasande takt, men att stjärnbildningsaktiviteten sedan klingat av för att sedan stiga på nytt.
– Det där är något man kunnat se i datorsimuleringar av tidiga galaxer. En generation stjärnor föds, utsänder sitt ljus och dör sedan i våldsamma supernova-explosioner. Explosionerna hettar upp och blåser iväg den gas som stjärnor bildas av, vilket för en tid hindrar ytterligare stjärnbildning.
Bilden visar galaxhopen MACS J1149.5+223 fotograferad av NASA/ESA Hubble Space Telescope, med data från ALMA-teleskopet för galaxen MACS1149-JD1 i den inzoomade delen.
– Men för en så här massiv galax förutspår inte dagens galaxsimuleringar så kraftiga svängningar i stjärnbildningsaktivitet som de vi här ser spår av. Det är som att det saknas något i dagens datormodeller av tidig galaxbildning – kanske förstår vi inte supernova-explosionerna från de första stjärnorna tillräckligt väl? säger Erik Zackrisson.
Med det kommande James Webb Space Telescope, som kommer att skjutas upp i rymden 2020, kommer man att kunna studera många galaxer på samma avstånd som MACS1149-JD1, med betydligt bättre datakvalitet än vad som är möjligt med dagens teleskop.
– Då får vi nog veta vad som egentligen pågår i de första galaxerna, säger Erik Zackrisson.
– I median skiljer det 25 minuter och det är ganska lång tid eftersom de akuta behandlingarnas effektivitet minskar för varje minut som går efter insjuknandet, säger Katarina Jood, docent i neurologi vid Sahlgrenska akademin och en av författarna bakom studien.
– Det är viktigt att snabbt komma till sjukhus för röntgen och behandling. Då ökar chanserna att överleva med mindre funktionshinder, fortsätter hon.
Att socioekonomiska skillnader finns inom strokevården som helhet är känt sedan tidigare. I den här studien var det prehospital vård som stod i fokus.
Underlaget utgjordes av 3 006 personer som vårdades på Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokeenheter 2014-2016 för stroke eller TIA, en snabbt övergående syrebrist i hjärnan på grund av en mindre propp. Patienterna grupperades per postnummerområde för att ge en bild av både deras och omgivningens inkomst- och utbildningsnivå.
Viktigt att ambulanspersonalen förstår Tiden från kontakt med SOS till att patienten anlänt till sjukhus och gjort röntgen av hjärnan är längre för personer som bor i områden med lägre utbildningsnivå och inkomster, visar studien.
Den visar också att patienter med lågt socioekonomisk status fick lägre prioritet i ambulansen och att ambulanspersonalen i mindre utsträckning identifierade att det handlade om ett insjuknande i stroke eller TIA.
– Det har stor betydelse att ambulanspersonalen förstår att det kan röra sig om stroke eller TIA eftersom de då kan aktivera en specifik vårdkedja, där sjukhuset kontaktas före ankomst så att man kan förbereda för fortsatt snabbt omhändertagande. Om man däremot inte misstänker stroke hamnar man inte rätt från början, konstaterar Katarina Jood.
https://youtu.be/_mN7vJL0r5I
– Våra data talar för att det är svårare att tidigt identifiera personer med stroke i grupper med lägre utbildning och inkomstnivå, menar Katarina Jood.
Kunskaper om symptom kan påverka – I studien har vi inte kunnat analysera bakomliggande faktorer, men man kan spekulera i att högre utbildning och högre inkomst är kopplat till bättre förutsättningar att ta till sig kunskap och symtom vid olika sjukdomar och även förmåga att kontakta och kommunicera med personal inom sjukvården. Att SOS kontaktas snabbt efter insjuknandet är också viktigt för tempot i den tidiga vårdkedjan.
Katarina Jood betonar värdet av att uppmärksamma stroke även hos allmänheten, att fler lär sig de typiska kännetecknen för stroke – plötsligt debut av talsvårigheter, förlamning eller störning av känseln på ena sidan av kroppen – och att man i så fall omedelbart kontaktar 112. Samtidigt behöver professionen jobba vidare med ojämlikheterna i vården.
– Vi gör de här analyserna för att vi måste bli mer medvetna om att vården har svårare att leverera vård med lika god kvalitet till grupper med lågt socioekonomiska status. Vi behöver lyfta frågan och kanske satsa på mer riktade hälsoinsatser mot grupper med kortare utbildning och lägre inkomst. Där har vi ett område där vi måste bli bättre, säger Katarina Jood.
– En kroppstemperatur på över 45°C måste ligga väldigt nära en dödlig temperatur även för tättingar, säger Jan-Åke Nilsson.
Småfåglar, tättingar, har normalt en kroppstemperatur på cirka 41°C. Jan-Åke Nilsson, professor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, har tillsammans med kollegan Andreas Nord har studerat entitor och upptäckt att fåglarnas kroppstemperatur stiger kraftigt när de arbetar hårt, exempelvis då de matar sina ungar. Flygturerna fram och tillbaka till boet innebär att de inte hinner göra sig av med överskottsvärmen, som enligt forskarna kan betyda en kroppstemperatur på mer än 4°C över den normala.
Dessutom visar studien att titornas kroppstemperatur följer omgivningens temperatur. När det är varmt ute stiger fåglarnas kroppstemperatur.
– Spelrummet för fåglarna blir mindre om klimatet blir varmare. Med varmare vårar i framtiden kan det bli så att våra småfåglar tvingas producera och föda upp färre ungar för att de inte kan mata dem lika ofta utan att dö på kuppen, säger Jan-Åke Nilsson.
Forskarna har genomfört studien genom att manipulera titornas kullstorlek och antingen göra kullarna större eller mindre. På så vis har de ökat variationen i hur hårt fåglarna måste arbeta. När föräldrarna kommit till holken har forskarna fångat dem och mätt kroppstemperaturen med hjälp av en mycket tunn rektal termometer.
Det är intressant att se att titornas fysiologiska system klarar av att fungera även vid så stora temperaturfluktuationer som de vi visar på. Man kan ju bara tänka sig hur vi människor skulle må om vår kroppstemperatur steg med 4°C, säger Jan-Åke Nilsson.
Dagens informationssystem (patientadministrativa system, journalsystem, labbsystem samt läkemedelssystem) stödjer en evidensbaserad vård där patienten är en central och aktiv medaktör. Men hälso- och sjukvårdens informationssystem kan bli bättre. Både för vårdgivare och patienter.
Det visar Hanife Rexhepis, doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, i sin avhandling där hon intervjuat vårdpersonal och patienter.
– Vårdpersonal upplever att det kan vara svårt att använda bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som underlag för beslut om patientens vård och behandling. Dagens informationssystem förenklar inte arbetet med att samla in och värdera information tillräckligt bra. Sedan är det, inte sällan, krångligt att överföra patientinformation från den elektroniska patientjournalen över organisationsgränserna vilket påverkar kvalitén på de beslut som fattas. Patienterna tycker inte att de får tillräckligt med information om sin vård via digitala system. I förlängningen påverkar det deras möjlighet att aktivt delta i och påverka vården, i rollen som patienter.
Olika system behöver prata med varandra
Så hur ska det bli bättre då? Rexhepi identifierar några, i sammanhanget, viktiga rekommendationer.
– Informationssystem måste stödja tillgången till patientinformation och medicinsk kunskap på ett integrerat sätt. Idag är informationen oftast separerad ifrån varandra och därmed även lagrad i olika system. Här är det viktigt att utveckling av nya system utgår från ett processorienterat synsätt där patienten är i fokus, påtalar Rexhepi och fortsätter:
– Dessutom behöver vårdpersonal, generellt, tänka på att involvera patienter i deras vård, då behandlingsresultatet blir bättre om patienten är delaktig i vården. Digitala system är ett viktigt hjälpmedel genom att de kan ge patienter enkel tillgång till viktig information om deras vård och behandling, men den verkliga delaktigheten skapas i mötet mellan patient och vårdpersonal. Därför är det viktigt att vårdpersonalen uppmuntrar patienter och anhöriga till att delta.
Kontakt:
Hanife Rexhepi, doktorand i informationsteknologi, Högskolan i Skövde, hanife.rexhepi@his.se, 0500-44 83 56
Blodkärl i tumörer har en annan molekylär uppbyggnad än normala kärl. Denna skillnad gör att tumörblodkärlen fungerar annorlunda, vilket kan påverka hur tumören växer och svarar på behandling. Ett sätt att förbättra cancerbehandling kan därför vara att hämma uppbyggnaden av de dåligt fungerande blodkärlen i tumören. För att kunna göra det behövs mer kunskap om de komponenter som deltar i processen då tumörblodkärlen byggs upp.
Anna Dimbergs forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet har undersökt hur proteinet CD93, som produceras av blodkärl i många typer av cancer inklusive hjärntumörer, påverkar kärlbildningen i tumörer. Studien, som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Investigation, visar att CD93 har en central betydelse för uppbyggnaden av extracellulärt matrix, det material som finns runt om cellerna i en vävnad.
Proteinet bidrar till stabila blodkärl
– Vi såg att CD93 framförallt medverkar i att organisera det nätverk av fibronektin som omger blodkärlen. Det är oerhört spännande resultat eftersom det extracellulära matrixet är viktigt för välfungerande blodkärl och också kan påverka funktionen av många andra celler i tumörens mikromiljö, inklusive cancercellerna, säger Roberta Lugano som är postdoktor i gruppen och har varit ansvarig för studien.
Fibronektin-nätverket behövs för att de nybildade blodkärlen ska kunna mogna till välfungerande, stabila kärl. I djurmodeller av hjärntumörer där CD93 saknades i blodkärlen såg forskarna att det inte bildades något fibronektin-nätverk kring de nybildade kärlen. Detta kunde kopplas till en försämrad förmåga att transportera blodet och en ökad genomsläpplighet för vätska och plasmaproteiner.
Finns i cellväggarna
Forskarna har också kartlagt hur sambandet mellan CD93 och fibronektin-nätverket ser ut på molekylär nivå. CD93 finns i cellerna i blodkärlens väggar där det binder till fibronektin genom att interagera med ett annat protein, kallat MMRN2. CD93/MMRN2-komplexet behövs för att omorganisera lösligt fibronektin till ett nätverk av fibrer. Det verkar också som att denna mekanism är särskilt viktig för tumörens blodkärl.
– Våra resultat antyder att man skulle kunna hindra blodkärlsutvecklingen i tumörer genom att hämma interaktionen mellan CD93 och MMRN2. Detta skulle kunna leda till sämre fungerande kärl i tumören och bromsa cancerns utveckling. Det är något vi kommer att pröva i våra fortsatta studier, säger Anna Dimberg vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Kontakt:
Anna Dimberg, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, anna.dimberg@igp.uu.se
Roberta Lugano, institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, roberta.lugano@igp.uu.se
För att modellera miljön så använder Ding Ma ett nytt sätt att tänka, som är fundamentalt annorlunda från hur det hittills har gjorts. Det baseras på att ta med så mycket data som möjligt och han har funnit ett sätt att isolera det som är relevant ur den stora mängden data.
– Vi kan nu visa detta på ett sätt så att människor kan förstå sin omgivning och sin omgivande miljö bättre.
Naturliga gator
Allt handlar om ett nytt sätt att modellera och det nya i hans forskning är naturliga gator och naturliga städer. Det har aldrig visats så tidigare, tills nu har digitala kartor visat gator som olika sammanfogade delar.
– Men då vi visar samma gata är den inte splittrad i olika segment, utan det är en helhet, en fortsättande gata med samma namn.
Vi arbetar nu på ett universellt sätt att beskriva en stad oberoende av länder, genom att förlita oss på vissa attribut till exempel byggnader, som datorn kan kalkylera och därefter visa hur staden ser ut.
– Om vi modellerar staden utifrån den naturliga gatan, så kan vi få veta den mänskliga rörligheten, beteendet. Hur den gatan kan forma det mänskliga beteendet. Om vi modellerar relationen mellan naturliga städer så kan vi se mekanismen bakom hur den urbana ytan blir större eller mindre. Det finns alltid ett mönster bakom det.
Detaljerna bildar en svans
Det finns många små saker som tillsammans med stora saker dessa formar en lång svans. Denna hierarki är det mest naturliga fenomen som omger oss. Detta stämmer både för magnituden för jordbävningar liksom för komponenterna som ingår i ett träd.
– Men fastän detta är naturligt och begripligt för oss, så används det sällan. Att kunna visa det unika med ett träd, en stad eller en gata är det huvudsakliga med min forskning.
Ding säger att det verktyg de nu utvecklar kan hjälpa stadsplanerare förstå mer om mekanismerna bakom hur en stad fungerar och ge en djupare kunskap om hur människor som använder städer uppför sig, hur de rör sig, var de möts, arbetar och bor.
– Om vi vet mera om de underliggande mekanismerna, om vi förstår dem, så kommer det också att underlätta beslutsfattande.
Verktyg för alla
Eller om vi vet karaktären av big data när det gäller observationer av miljöförändringar så får vi mer exakt information och vi kommer också att förstå vilken information som är inkorrekt och vi kan fokusera på vad vi bör göra.
Ding Ma har nu accepterat en post doc-tjänst i Tokyo, Japan. Där kommer han med hjälp av modellen att utveckla evakueringsplaner vid miljökatastrofer, t ex jordbävningar.
– Vid miljökatastrofer tror jag att det kommer att finnas många områden där vår kunskap kommer till nytta, andra är tunnelbanan och kanske också inom industrin, säger Ding Ma.
Tarmen har ett dubbelt uppdrag. Den ska ta upp näring ur maten vi äter. Samtidigt ska den vara en barriär och skydda kroppen från skadliga ämnen.
Örebroforskarna Ida Schoultz och John-Peter Ganda Mall har undersökt tarmens barriär hos personer över 65 år. De har delats in i tre grupper: veteranorienterare utan magproblem, äldre utan magproblem och äldre med måttliga magproblem.
Orienterare mår bäst
– Vi har undersökt veteranorienterare tidigare och de har visat sig vara en potentiell modell för hälsosamt åldrande. De tränar både kropp och huvud och umgås med människor i alla åldrar, säger Ida Schoultz, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Den nya studien visar att orienterarna mår bäst – de har bra maghälsa och lägst nivåer av stress, ångest och depression. Detta trots att tarmbarriären är tätast hos gruppen utan magproblem, inte hos orienterarna.
– Generellt mår de bättre än den andra gruppen äldre utan magproblem. Den sociala gemenskapen och fysiska aktiviteten gör troligtvis stor skillnad, säger John-Peter Ganda Mall, doktorand i biomedicin vid Örebro universitet.
Samtidigt visar studien att gruppen med måttliga magproblem har en mindre tät tarmbarriär och de mår också sämre psykiskt. Gruppen forskarna har undersökt har ingen diagnostiserad magsjukdom utan främst problem med förstoppning och diarré.
Svag tarmbarriär och depression
– Vi vet sedan tidigare att flera sjukdomar är kopplade till en svagare tarmbarriär – inflammatoriska tarmsjukdomar men även depression, säger John-Peter Ganda Mall.
Forskarna har mätt protein i blod som ger en bild av tunntarmens barriärfunktion. De har bekräftat resultaten med vävnadsprover från tarm. Nästa steg är att undersöka om prebiotika kan stärka tarmbarriären och hjälpa äldre med en sämre barriärfunktion. Prebiotika är kostfiber som inte bryts ner i tarmen utan blir näring för de hälsofrämjande bakterierna.
– I tidigare studier har vi sett att äldre äter mindre fibrer. Ett lågt fiberintag är också kopplat till vissa tarmsjukdomar. Därför är det bra att äta fibrer som mörkt bröd, grönsaker och frukt när man blir äldre, säger Ida Schoultz.
– Vi testar samma prebiotiska fiber som vi sett haft positiva effekter på tarmbarriären hos patienter med Crohn’s sjukdom, säger John-Peter Ganda Mall.
Prebiotika testat på Chron´s sjukdom
En artikel om studien där patienter med Crohn’s sjukdom ingick publicerades i den vetenskapliga tidsskriften Inflammatory Bowel Diseases i februari i år och visar att prebiotika kan stärka tarmbarriären och motverka att stress inducerar en ökad genomsläpplighet över tarmen.
– Därför håller vi på att undersöka om det blir samma resultat med prebiotika bland äldre, säger John-Peter Ganda Mall.
Artikeln: A β-Glucan-Based Dietary Fiber Reduces Mast Cell-Induced Hyperpermeability in Ileum From Patients With Crohn’s Disease and Control
I det område som idag motsvaras av Latinamerika skedde under flera miljoner år ett rikligt utbyte av arter mellan olika ekosystem, vilket ledde fram till att området kom att bli det mest artrika på jorden. Under de tiotals miljoner år som passerat sedan Amazonas regnskog bildades har tusentals djur och växter kunnat migrera vidare och anpassa sig till nya livsbetingelser. När anpassningen gått tillräckligt långt bildades nya arter.
– Vi var förvånade över upptäckten att växter och djur migrerat över så långa avstånd och till så skilda miljöer. Våra forskningsresultat visar hur avgörande den naturliga spridningen av arter har varit för det tropiska Amerikas rika biologiska mångfald, säger Alexandre Antonelli, som är huvudförfattare till studien.
Djur och växter har flyttat långa sträckor
Genom genetiska studier har forskarna kunnat följa hur över 4500 arter av tropiska djur och växter har förflyttat sig från en ursprunglig miljö till helt nya ekosystem, till exempel från bergstrakt till lågland eller från regnskog till grässtäpp.
Forskarna fann att alla områden i tropiska Amerika har utbytt arter med varandra, men att de flesta har sina förfäder i Amazonas regnskog.
– Det mönstret gällde i stort sett för alla undersökta grupper, växter, fåglar, grodor, däggdjur, ormar och ödlor. Och det tyder på att förflyttningarna har varit viktiga för att skapa mångfald, det vill säga att nya arter utvecklas, säger professor Alexandre Antonelli.
Tropiska områden viktiga för biologisk mångfald
Studien visar även hur viktiga de tropiska områdena med regnskogar, savanner och bergsekosystem är för att upprätthålla världens biologiska mångfald.
– Men de flesta tropiska ekosystem hotas nu på grund av mänsklig verksamhet. Många arter är utrotningshotade, vilket innebär att de är i behov av ett omedelbart och utbrett skydd, säger Alexandre Antonelli.
Kontakt:
Alexandre Antonelli, professor och föreståndare för GGBC, Gothenburg Global Biodiversity Centre; denna termin gästprofessor vid Harvard University, +1 617-642-6005, alexandre.antonelli@bioenv.gu.se
Utvecklingspsykolog Elia Psouni har tillsammans med kollegor studerat barns inlevelseförmåga att kunna förstå andra människors perspektiv. Barn i tre- fyraårsåldern har fått förutse vad som kommer att hända i en illustrerad berättelse som avbryts plötsligt, och om denna förmåga påverkas om de tar del av berättelsen ensamma, i sällskap med en vuxen som är upptagen med annat eller med en vuxen som är engagerad tillsammans med barnet.
Barnen fick se en specialutvecklad film
I två experiment fick barn se en film, som forskarna utvecklade, om lille Maxi vars pappa flyttar hans favoritleksak (ett flygplan) medan Maxi är ute och leker. När Maxi sedan ska hämta sitt flygplan ”fastnar” filmen och experimentledaren frågar barnet vart hen tror att Maxi kommer att leta – där flygplanet finns eller där han lämnade det innan han gick ut.
I ett tredje experiment utvecklade forskarna en bilderbok med samma berättelse och illustrationer, där den sista sidan var utriven. I de flesta fall brukar barn yngre än fyra år svara att Maxi kommer att leta där flygplanet faktiskt ligger, trots att Maxi inte har någon möjlighet att veta att någon har flyttat det från det ursprungliga ställe. Dock var barnen som tog del av berättelsen tillsammans med en engagerad vuxen mycket bättre på att förutse vad som skulle hända.
Inlevelseförmåga tidigare än vad man trott
– Barnen svarade oftare rätt, att Maxi skulle leta efter flygplanet där han faktiskt lämnade det. Och detta berodde inte på att barnet mindes berättelsen i sin helhet bättre, utan det visar sig att de i större utsträckning uppmärksammade just att pappa flyttade leksaken när Maxi inte var där, säger Elia Psouni.
Sedan tidigare visste forskarna att barn redan i tvåårsåldern genom sina spontana handlingar visar viss förståelse för en annan persons perspektiv, till exempel när små barn luras, eller hjälper andra att leta efter saker. Om de däremot ska beskriva hur de tänker för någon annan så blir det fel. Lundaforskarnas studier visar nu att barn kan sätta sig in i och resonera kring andras perspektiv tidigare än man trott.
– Små barns tidiga förståelse av perspektiv verkar alltså kräva att de kan ”dela perspektiv” med någon annan – fokusera på samma information samtidigt, säger Elia Psouni.
Att vara i samma rum som barnet räcker inte
Intressant nog visade studierna att barn lika ofta svarade fel när de hade tagit del av berättelsen ensamma, jämfört med när en vuxen var närvarande men oengagerad.
– Att vara i samma rum som barnet räcker inte. Det är den vuxnas aktiva engagemang tillsammans med barnet som gör skillnad, säger Elia Psouni.
I en ny studie studerar nu forskarna i fall barn tittar på bilderna på ett särskilt sätt när de tittar tillsammans med någon annan. Samtidigt finns funderingar om att de nyutvecklade metoderna skulle kunna användas i praktiken, till exempel inom förskolan.
– Det här grundläggande perspektivtagandeförmågan såsom i berättelsen om Maxi utgör en av grunderna för såväl bredare social kompetens som kritiskt tänkande. Att förstärka våra ungdomar i båda dessa avseenden känns högst aktuellt i dagens läge, säger Elia Psouni.
CBM behöver hjälp med att hitta kolonier av fladdermöss. Den som märkt att det finns en fladdermuskoloni där hemma kan rapportera in det, och på så sätt hjälpa till i forskningen.
Det är också ett bra tillfälle att få veta lite mer om fladdermössen.
– Om du rapporterar fladdermöss till oss, så vill vi också gärna komma och hälsa på. Vi fångar några individer och undersöker vilken art det är. Om det är någon av de arter som vi vill studera vidare så återkommer vi gärna och fångar vid flera tillfällen. Eventuellt sätter vi radiosändare på fladdermössen för att studera deras flygvägar, säger Johnny de Jong, forskare vid CBM, och den som nu gör detta upprop till allmänheten.
Pipistrella pygmaeus. Foto: Johnny de Jong
I Sverige bildas kolonier antingen i hus, eller i ihåliga träd. Olika arter föredrar olika platser i huset, ofta sitter de under tegelpannor, vid murstocken, under takbjälkar eller i väggen. Fladdermössen märks av genom att de kvittrar och piper inne i huset.
– Har man tur kan man se när de lämnar huset, kanske från en glipa i brädfodringen. Ofta fastnar en del spillning på väggen. Man kan också märka av dem genom högar med spillning, till exempel på vinden, säger Johnny de Jong.
Johnny de Jong söker information om fladdermuskolonier för forskning om hur fladdermöss påverkas av till exempel skogsbruk.
– Rapportera om du vet säkert att fladdermössen finns i huset, inte om du bara har sett dem flyga förbi huset. Men om du däremot vill bli av med fladdermössen, så är det en fråga för Länsstyrelsen.
Myotis nattereri
Det finns 19 olika arter av fladdermöss i Sverige. Åtta av de 19 arterna finns på Artdatabankens rödlista. En fladdermuskoloni består av ett antal honor som samlas för att föda sina ungar, och kan bestå av allt mellan 5 till 1000 individer. Alla fladdermöss och deras kolonier är skyddade enligt Artskyddsförordningen, och det är inte tillåtet att fånga djur utan tillstånd.
– När ett bränsle som etanol används i en bränslecell brukar man säga att klimatpåverkan är noll eftersom koldioxiden ingår i ett kretslopp. Etanol anses därför vara ett grönt bränsle. I vårt fall kan vi tillverka el utan några som helst utsläpp av koldioxid, vilket gör det till ett supergrönt bränsle. Tekniken är dessutom både billig och skalbar, säger Xavier Crispin, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
Träd består till 25 procent av lignin – en biopolymer som limmar samman cellulosafibrer så att det blir till starkt och hållfast trä. Vid kemisk massatillverkning löses ligninet upp i en sulfat- eller sulfitprocess eftersom det är cellulosan man vill komma åt.
Katekol det nya i bränsleceller
Lignin är billigt och lätt tillgängligt. Biopolymeren lignin består av ett stort antal sammanflätade kolväten som i en industriell process kan delas ner i energirika bensendioler. En av dessa, katekol, utgör sju procent av ligninet. Det är en typ av molekyl som forskarna i organiska energimaterial vid LiU, under ledning av professor Xavier Crispin, har upptäckt är ett utmärkt bränsle i en bränslecell.
Xavier Crispin, Canyan Che och Mikhail Vagin, Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har tagit fram en bränslecell som drivs av billigt lignin, en av de vanligaste biopolymererna som också är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa.
I en traditionell bränslecell är bränslet oftast vätgas som reagerar med luftens syre. Den kemiska energin omvandlas i bränslecellen till el (elektroner), vatten och värme. Så mycket som 96 procent av den vätgas som produceras i världen idag kommer från icke förnybara källor och ger upphov till utsläpp av koldioxid. Även etanol eller metanol används som bränsle, men även här blir biprodukten koldioxid. Elektroderna, nödvändiga för att dra till sig de flyende elektronerna, består oftast av platina, som både är dyrt och sällsynt.
Leder både elektroner och protoner
När de aromatiska bensendiolerna i ligninet används som bränsle fungerar dock inte metallelektroder eftersom reaktionen är lite mera komplex. Istället använder forskarna den populära ledande polymeren PEDOT:PSS som elektrodmaterial. Polymeren har den intressanta egenskapen att den är elektriskt ledande samtidigt som den har ett överskott av protoner och leder därför både elektroner och protoner.
– PEDOT:PSS fungerar som en perfekt katalysator för reaktionen med bensendioler, som katekol, säger Xavier Crispin.
Den kemiska energin i bränslecellen omvandlas här till el utan att bilda koldioxid.
De är inte heller många forskargrupper som har studerat PEDOT:PSS som elektrod- och katalysatormaterial.
Schematisk beskrivning av den supergröna bränslecellen.
Likvärdiga i elproduktion
– Det finns en fundamental okunskap kring PEDOT:PSS inom elektrokemin, konstaterar Xavier Crispin, stolt över Canyan Che, doktorand, och Mikhail Vagin, förste forskningsingenjör, som är de i gruppen som i huvudsak har arbetat med bränslecellen.
Enligt forskarnas beräkningar ska mängden el bränslecellen producerar ligga i samma storleksordning som dagens etanol- eller metanoldrivna bränsleceller.
– En effektiv metod att framställa katekol ut ur lignin finns i dag och vi är först i världen med att demonstrera en bränslecell som drivs av bränsle från skogsråvaran lignin, konstaterar Xavier Crispin.
Det som återstår är att förbättra och optimera funktionen.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Advanced Sustainable Systems.
Forskningen, som är en del av Digital Cellulosa Center, finansieras av Vinnova och ingår även i regeringens strategiska satsning på Avancerade funktionella material, AFM, vid LiU.
– Vi har valt ett annat angreppssätt än många andra forskare då vi koncentrerat oss på Airbnb:s framfart i en medelstor stad – Utrecht i Nederländerna – som inte är direkt associerad med stora turismflöden utan är mer känd som universitetsstad. Annars är forskningen oftast knuten till stora turiststäder som Barcelona eller San Francisco, säger Dimitri Ioannides, professor och centrumledare för ETOUR.
Studien, som Dimitri genomfört tillsammans med kollegan Michael Röslmaier, visar att Airbnb har haft en snabb expansion i staden. Mellan augusti 2016 och oktober 2017 ökade antalet med 80 procent, från 1212 till 2156 stycken.
Den högsta tätheten av korttidsboenden är i stadens centrum där också de flesta turistattraktioner ligger. Studien har också visat att Airbnb bidrar till att förändra stadsbilden i olika bostadsområden eftersom utbudet av affärer, kaféer och restauranger anpassas till turisterna.
Airbnb i områden med få barn
– Det är också vanligare att Airbnb etableras i områden med få barnfamiljer och med få låginkomsttagare, säger Dimitri Ioannides.
Annan forskning visar att utvecklingen av Airbnb, världen över, har gjort att vissa områden i större städer endast eller till stor del erbjuder korttidsboenden för turister. Detta har gjort det svårare att hitta permanent boende till bra priser, vilket i förlängningen kan leda till bostadsbrist och ett växande motstånd mot Airbnb.
– Det finns absolut skäl att tro att vissa områden i medelstora städer, som Utrecht – med en växande turismbildning och en avsaknad av tydligt riktad politik kring korttidsuthyrning – kan omvandlas till så kallade ”turismbubblor”. Då är det viktigt att ställa sig frågan hur det kommer påverka de lokalt boende och deras möjligheter att hitta boende för skäliga priser, säger Dimitri Ioannides.
I kommande studier hoppas också forskarna vid ETOUR kunna studera vad den nya uthyrningstrenden har för effekter på arbetsmarknaden inom turismnäringen.
– Vi vill exempelvis undersöka hur denna utveckling påverkar de som arbetar inom den plattformsbaserade tjänstesektorn, såsom Airbnb, säger Dimitri Ioannides.
Kontaktperson: Dimitri Ioannides, professor och centrumledare för turismforskningsinstitutet ETOUR, dimitri.ioannides@miun.se
