– Det är en utrustning med bildteknik och avancerade sensorer som mäter små vattendroppar så att vi ska kunna se när det finns risk för isbildning på vindkraftverk, kraftledningar eller vägar. Med vår utrustning kan vi mäta vattendroppar som är så små som några tusendels millimeter i diameter, säger Staffan Rydblom, doktorand på Mittuniversitetets forskningscenter, STC.
Motverka isbildning
För att kunna bestämma isbildningsförhållanden och göra prognoser för isbildning behöver man känna till mängden atmosfäriskt vatten i form av underkylda droppar och deras storlek. Idag estimerar man detta eftersom det är svårt att mäta. Syftet med forskningen är att hitta en kostnadseffektiv teknik för att upptäcka de parametrar och villkor som orsakar isbildning.
Mätmetoden är baserad på ett bildsystem med en högeffektiv LED som bakgrundsbelysning. Mätdata ska nu samlas in under loppet av två månader och sedan återstår en tid av analys och bearbetning. Målet är att mätrustningen ska finnas på marknaden i framtiden.
– Med hjälp av mättekniken skulle man tidigt kunna starta igång avvisningssystemet i ett vindkraftverk – innan isen orsakar sämre produktion, skada på anläggningen eller blir en fara för allmänheten då isklumpar kan lossna, säger Staffan Rydblom.
STC – Sensible Things that Communicate – utvecklar sensorbaserade system och tjänster för användning inom Internet of Things. Forskningen bedrivs inom elektronik- och datateknikområdet med fokus på smarta industrier, nästa generations mätsystem och funktionella ytor.
Bakom studien står bland annat forskare från Göteborgs universitet. Den nya forskningen visar att det inte bara är de mest kolrika jordarna som utgör en risk för att ytterligare trigga klimatuppvärmningen.
Jordens temperatur ökar Koldioxiden i atmosfären, mest i form av koldioxid, värmer upp hela jorden. Men jämfört med atmosfären innehåller marken fyra gånger så mycket kol som atmosfären. Skulle marken avge kol, i form av koldioxid eller metan, så skyndas alltså klimatuppvärmningen på.
Forskare runtom i världen har gjort fältundersökningar där olika jordar har värmts upp. Händelseförloppen har sedan beskrivits med matematiska modeller för att förklara vad som händer med kolet i en varmare värld. I en annan nyligen publicerad studie har det visats att de jordar som innehåller mest koldioxid också lättast avger koldioxid när det blir varmare.
Verkligheten mer komplex än forskarna trott Men enligt den nya studien i Nature är verkligheten inte är så enkel. Resultaten från studien visar att förhållandet mellan varmare jordar och utsläpp av kol, i form av koldioxid och metan, är mer komplicerat än vad forskarna tidigare trott.
–Vår studie förändrar inte det faktum att vissa jordar avger kol när klimatet blir varmare, men förhållandet mellan kol i marken och uppvärmning är komplicerat. Det varierar från plats till plats och mellan olika jordar och är sannolikt beroende av flera och inte bara en variabel. Det är viktigt att erkänna att jordar runtom i världen svarar olika på en temperaturstegring, säger Louise C. Andresen vid Göteborgs universitet.
Artikeln:
Predicting soil carbon loss with warming
Kontakt:
Louise Andresen, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, louise.andresen@gu.se, 0721-840653
I många organ kan skadad vävnad repareras genom att det bildas nya celler av samma typ som de som gått förlorade. Men vid skador i det centrala nervsystemet bildas i stället en speciell typ av ärrvävnad, som hämmar den återbildande förmågan.
Man har länge ansett att ärrvävnaden blockerar nervfibrernas återväxt och att det är en förklaring till att funktionen inte återställs. Men ärrvävnaden är komplex och består av olika celltyper och molekyler och det har varit oklart exakt varför nervtrådarna inte klarar av att växa tillbaka efter skada.
Celler tätt intill blodkärlen
Genom studier på ryggmärgsskadade möss har forskare vid Karolinska Institutet nu identifierat en viktig mekanism som förklarar vad som gör att nervtrådarna inte kan växa genom ärrvävnaden.
– Fyndet ger en viktig förklaring till varför den funktionella återhämtningen är så begränsad efter skador i det centrala nervsystemet, säger Christian Göritz, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Lau fellow vid Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Karolinska Institutet.
Förklaringen till att skador inte läker särskilt bra i hjärna och ryggmärg fann forskarna hos en viss sorts celler som ligger tätt intill blodkärlen. När forskarna hämmade ärrbildningen som drivs av just dessa celler klarade vissa nervfibrer att växa genom skadan och återfå kontakt med andra nervceller. Detta ledde till förbättrad funktionell återhämtning hos de ryggmärgsskadade mössen.
– Vidare studier behövs nu för att undersöka om den här kunskapen kan användas för att gynna återhämtningen hos människor med skador i centrala nervsystemet, säger Christian Göritz.
Kontakt: Christian Göritz, docent, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, Christian.Goeritz@ki.se, 08-524 873 64, 076-297 38 05
Den genomsnittlige svenskens matkonsumtion orsakar utsläpp på cirka två ton växthusgaser årligen, och kött är den livsmedelsgrupp som orsakar störst andel av utsläppen. Värst är nötkött som orsakar 23–39 kg växthusgaser per kilo kött. År 2050 behöver vi släppa ut mindre än två ton växthusgaser per person från vår totala konsumtion av mat, resor och boende, enligt Jordbruksverket.
Statistik från Jordbruksverket visar att svensken i snitt åt 85,5 kilo kött per person under 2017. Köttätandet minskar för första gången på flera år, och samtidigt väljer vi i större utsträckning att äta svenskt kött.
Om vi ska nå EU:s klimatmål för 2050 bör de genomsnittliga jordbruksrelaterade växthusgasutsläppen per person och år inte vara mer än 500 kilo runt år 2050, enligt en studie av David Bryngelsson och Stefan Wirsenius från Chalmers tekniska högskola Det kräver att kött från idisslare minskar med minst hälften.
Okej äta mer fläsk och fågel
Enligt Chalmersforskarna skulle vi kunna äta 40 procent mer fläsk och kyckling utan att hota klimatmålen, förutsatt att vi minskar på nötköttet.
– Man kan jämföra med olika resesätt. Då är nötkött som flyg, kyckling har utsläpp som tåg och grisens utsläpp är ungefär som buss. I debatten om transportsektorn säger man ju aldrig att vi måste minska tågresandet för klimatets skull. Om man säger att vi ska minska köttkonsumtionen, utan att göra skillnad mellan olika köttslag, så är det samma sak som att säga att vi ska minska allt resande inklusive tåg, säger Stefan Wirsenius.
Vi kan äta betydligt mer fläsk och kyckling än vi gör idag, och ändå nå klimatmålen, enligt forskare på Chalmers, Förutsatt att vi drar ner på nötköttskonsumtionen samt stoppar utsläpp av klimatgaser med hjälp av tekniska lösningar.
Bortsett från en minskad nöttköttskonsumtion är det helt avgörande med tekniska lösningar för att minska växthusgaserna, enligt forskarna. En sådan teknisk lösning går ut på att fånga in den metan som bildas i gödselbrunnar. Denna teknik finns, men används inte i Sverige.
Jordbruksverket skriver i rapporten ”Hållbar köttkonsumtion” att vi i västvärlden bör äta mindre av alla köttslag för att jordens resurser ska räcka till alla.
– Vi har inte räknat på det som de har gjort, men vi har ingen anledning att ifrågasätta deras siffror, säger Ulrika Franke från Jordbruksverkets utredningsenhet, om Chalmersstudien.
Hon motiverar en minskad konsumtion av fläsk och kyckling med att det är höga utsläpp från produktionen av foder.
Bidrar till mångfald av djur och växter
Samtidigt som nötboskapen orsakar utsläpp av växthusgaser så behövs mer betesdjur för att nå målen om biologisk mångfald av växter och djur. Naturbetesmarkerna är bland de artrikaste naturtyperna som finns i Sverige, enligt Sveriges lantbruksuniversitet. Att marken betas gör att ingen enskild växt kan dominera. Den stora mångfalden av blomväxter gör att även fjärilar och insekter trivs på naturbetesmarker, vilket i sin tur lockar dit fåglar.
Idag finns endast cirka en tredjedel kvar av de betesmarker som fanns i Sverige i början av 1900-talet. Naturvårdsverket skriver i sin uppföljning av miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” att ”fler betesdjur behövs, liksom även satsningar på alternativa skötselmetoder i områden där bristen på djur är akut.
Betande djur ökar den biologiska mångfalden, och i viss mån lagras också mer koldioxid i betade marker. De flesta vill ha betande kor kvar på våra marker, även om hästar skulle vara bättre för klimatet.
– Många rödlistade arter finns i just naturbetesmarker och bara i den miljön, säger Elin Röös, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Hon har tillsammans med kollegor från bland annat Oxfords universitet undersökt om den naturbetande boskapens klimatnytta eller klimatskada är störst.
Betade marker lagrar in kol
Vissa debattörer hävdar att utsläppen från idisslande djur kan kompenseras av att marker som betas har större möjlighet att lagra in kol. Enligt Elin Röös och hennes forskarkollegor är dock den effekten liten. Deras slutsats, presenterad i rapporten ”Grazed and Confused?”, är att möjligheten att lagra koldioxid med hjälp av betande djur endast kompenserar för 20–60 procent av de årliga utsläppen från betesdjuren. Denna kompensation motsvarar i sin tur endast 4–11 procent av utsläppen från boskap totalt och 0,6–1,6 procent av de årliga mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser.
Det går att arbeta mot både klimatmålen och biologisk mångfald genom att “i första hand dra ned på antalet av de nötkreatur som inte bidrar till att bevara naturbetesmarkerna”, resonerar Jordbruksverket.
Nötkött har störst klimatpåverkan
Rankning baserad på klimatpåverkan från fyra vanliga köttslag (högst utsläpp överst).
Nötkött. Orsakar 23–39 kg växthusgaser/kg kött
Lammkött. Orsakar 13–22 kg växthusgaser/kg kött
Griskött. Orsakar 5–8 kg växthusgaser/kg kött
Kycklingkött. Orsakar 2–3 kg växthusgaser/kg kött
Källa: Livsmedelsverket
Enligt Ulrika Franke bör vi därför i första hand minska konsumtionen av importerat kött, eftersom den inte bidrar till att behålla vår biologiska mångfald, och i andra hand minska den svenska köttkonsumtionen från djur som föds upp bara för köttet.
– Vi förespråkar inte att minska mängden nötkreatur som betar på våra egna naturbetesmarker. Där är det snarare så att vi inte når målen för antalet hektar som betas. Vi skulle egentligen behöva fler betesdjur för att nå de målen, säger Franke.
Elin Röös från SLU påpekar att betesdjuren inte enbart behöver vara kor, de kan även vara hästar eller får.
– Får är också idisslare så där blir det ingen större klimatvinst. Men hästar släpper inte ut lika mycket metan eftersom de inte är idisslare, så det kan minska klimatutsläppen. Dock passar olika djurslag olika bra på olika marker så en viss mängd betande kor är nog bra.
Bidrar till övergödning
Samtidigt är klimat och biologisk mångfald inte den enda miljöaspekten av kött. Kött- och mjölkproduktion bidrar mer till övergödningen, per näringsämne, än vad vegetabiliska livsmedel gör.
En övergång från nöt- och fårkött till mer gris- och kycklingkött skulle vara bra för klimatet. Samtidigt riskerar mer konsumtion av gris- och kycklingkött att leda till ökad spridning av kemiska bekämpningsmedel. Detta beror på att grisar och kycklingar äter mer säd än vad nötboskap och får gör. I odling av säd används mer bekämpningsmedel än vid produktionen av det foder som ges till nötboskap och får.
Kycklinguppfödningen orsakar mindre klimatpåverkan än produktion av nötkött, griskött och lammkött, enligt livsmedelsverket.
Omställning till ekologisk odling är en av flera åtgärder som leder till minskad användning av kemisk bekämpning, men effekten är olika stor i olika delar av landet. Samtidigt kan ekologisk kyckling ha större klimatpåverkan än konventionell, eftersom ekologiska kycklingar enligt Livsmedelsverket ”föds upp under längre tid och därför behöver mer foder”.
Framtidens kött
Så vad ska den som gillar kött äta? År 2013 presenterade en holländsk forskargrupp världens första hamburgare gjord på odlat kött.
– Man tar muskelceller som får växa i en bioreaktor som består av medium som förser cellerna med det de behöver för att växa. Man gör en industriell kossa, förklarar Elin Röös.
Ett scenario där odlat kött är vardagsmat innebär till och med en lägre påverkan på klimat och markanvändning jämfört med ett scenario där maten är helt växtbaserad, enligt rapporten från bland annat SLU och Oxfords universitet.
Klimatmålen och köttimporten
Minskad import av kött skulle minska utsläppen, men inte hjälpa oss att nå de svenska klimatmålen. I den svenska klimatrapporteringen mäts inte utsläppen från konsumtion, utan bara klimatutsläppen från den svenska produktionen.
Enligt Sveriges klimatmål ska de sammanlagda utsläppen från bland annat jordbruk, transporter och bostäder vara 63 procent lägre år 2030 jämfört med 1990. Källa: Jordbruksverket och regeringen
– Den låga miljöpåverkan kommer från att man inte behöver använda mark för att producera det odlade köttet, råvaran kommer istället från alger som man kan ha i tankar i öknen. Man behöver inte ha prima jordbruksmark för att producera det köttet.
Tekniken finns, men idag är den väldigt dyr. En annan fråga är om folk kommer vilja äta odlat kött.
– Just nu finns det en väldigt stark trend att mat ska vara naturlig, vilket ju är jättesvårt att definiera. Det finns ju inget som vi äter som vi hittar i naturen, förutom möjligen bär och svamp, utan allting är ju förädlat.
Hur ser då den framtida köttkonsumtionen ut?
– Jag hoppas och tror att vi äter mindre, men bättre, kött i framtiden, säger Ulrika Franke på Jordbruksverket.
Text: Elias Rosell på uppdrag av forskning.se
Varför reagerar vi så olika på infektioner? Varför är vissa allergiska mot pollen? Till dessa frågor finns ännu inga säkra svar, men i framtiden förväntas läkare ha betydligt mer tillgång till patienters genom och individuella förutsättningar och kunna anpassa medicinering och behandling därefter.
Kräver kunskap om immunförsvaret Men om talet om precisionsmedicin, eller ”personalized medicine” som det heter på engelska, ska slå igenom krävs som ett första steg mer kunskap om hur immunsystemet skiljer sig åt mellan olika människor samt vad det påverkas av, så att läkarna sedan vet vilka möjliga förklaringar de ska leta efter när patienter söker för olika symptom.
Ett unikt big data-projekt har korskopplat tusen friska personers gener med deras immunceller och individuella förutsättningar och livsstil. Analyserna av de miljontals variablerna ger svart på vitt vad som verkligen påverkar vårt immunförsvar och banar väg för framtida precisionsmedicinering. Studien publiceras i Nature Immunology och har gjorts av forskare vid Pasteur-institutet i Paris och LTH, Lunds universitet med Jacob Bergstedt, doktorand i reglerteknik, som förste författare.
– Det går snabbt nu. Datorkraft och genteknik har förbättrats enormt de senaste åren och möjliggör helt nya slags analyser, säger Jacob Bergstedt, som är bioinformatiker vid LTH, Lunds universitet.
Har tittat på nya data Forskarna har analyserat gener och immunceller (vita blodkroppar) hos tusen friska fransmän – och jämfört med sådant som kön, ålder, livsstil och sjukdomshistoria.
– Det här är ny data man aldrig tittat på tidigare, vilket gör det väldigt spännande. Poängen med en sådan här grundlig och bred studie, där mer eller mindre alla delar av immunsystemet undersökts, är att vi kunnat generera en mängd nya hypoteser om orsaken bakom olika sjukdomar. Att använda big data för att förstå ett så pass komplext system som immunförsvaret är något av en ”game changer”, säger han.
Så vad är det då som påverkar immunförsvaret? Studien kan sägas ha ett första utkast till svar. Av alla faktorer som potentiellt kunnat förändra immunförsvararet har man visat att de finns fyra med en bred och kraftigt effekt över hela immunförsvaret, medan ett antal genetiska mutationer har en mer lokal, men stark påverkan.
Viktiga faktorer som påverkar immunförsvaret
Rökning. Studien visar för första gången att rökning har en väldigt bred och kraftig påverkan på immunsystemet. Tidigare studier har kopplat rökning till ökad infektionsrisk. Den aktuella studien kan ge en möjlig förklaring på varför. Den visar nämligen att aktiva rökare har fler så kallade regulatoriska T-celler, eller Treg-celler. Dessa hämmar det adaptiva immunsvaret, vilket kan leda till ett sämre skydd mot infektioner.
CMV-virus, eller Cytomegalovirus, är ett herpesvirus som nästan alla människor får förr eller senare. Vanligtvis märker man inte av det.Trots det visar studien att viruset påverkar delar av immunförsvaret extremt mycket eftersom mängden så kallade minnes T-celler, en typ av vit blodkropp med uppgift att bekämpa just detta virus, ökar kraftigt. I andra fall går mängden tillbaka till normalnivå efter att en patogen oskadliggjorts, men inte när det gäller just detta virus. I genomsnitt har en person som är smittad av CMV-viruset tolv gånger fler minnesT-celler! Ändå lyckas kroppen inte bli kvitt viruset. Tidigare har man sett att de som har CMV-virus har ett ökat skydd mot influensa. Resultaten från studien ger en möjlig förklaring till varför det kan vara så.
Kön. Kvinnors och mäns immunsystem skiljer sig lite åt. Det är exempelvis tidigare känt att kvinnor har en ökad risk för autoimmuna sjukdomar som reumatism, men vad det kan bero på är inte klart. Den här studien visar att kvinnor har fler så kallade MAIT-celler, som har föreslagits orsaka autoimmuna sjukdomar. Detta skulle kunna vara en anledning till att kvinnor har en ökad risk för sådana sjukdomar.
Ålder. Det är sedan tidigare känt att immunförsvaret förändras med åldern, och det kan forskarna se tydligt i den här studien. Studien visar dock att förändringen är större och mer genomgående än man tidigare trott. Många delar av immunsystemet som man tidigare inte vetat så mycket om visade sig minska med stigande ålder. Detta bidrar med förståelse till varför äldre oftare drabbas av infektioner och kroniska sjukdomar.
15 mutationer eller genetiska förändringar. Mutationer sker ständigt och är en del av människans, och evolutionens, utveckling. Av de 6 miljoner mutationer som studerades, såg forskarna att 15 hade en stor påverkan på immunsystemet. Till skillnad från de icke-genetiska faktorerna hade mutationerna en väldigt lokal påverkan; en mutation påverkade enbart en eller ett fåtal typer av vita blodkroppar. Det visade sig att just de mutationer som visade sig ha effekt, i sin tur tidigare förknippats med risk för autoimmuna sjukdomar. Vita blodkroppar utgör därmed en möjlig länk mellan mutationerna och autoimmuna sjukdomar.
Kontakt:
Jacob Bergstedt, doktorand i reglerteknik vid LTH, Lunds universitet, jacob.bergstedt@control.lth.se, tel 046-2228792
Etienne Patin, genetiker och forskare vid Pasteur-institutet, epatin@pasteur.fr (in english ou en francais)
I jämförelse med kursplanen för hemkunskap från 1962 innehåller den senaste läroplansrevideringen 2011 ett alltmer abstrakt och komplext innehåll. Nu har ämnet hem- och konsumentkunskap fått ansvar att även inkorporera perspektivet hållbar utveckling i alla ämnets delområden: måltidsplanering, matlagning, näringslära och resurshushållning.
Genom att studera kursplaner för hem- och konsumentkunskapen, klassrumsundervisning i årskurs åtta under en termin, elevers deltagande och respons samt lärares uttalade uppfattningar via intervjuer undersöker Emmalee Gisslevik vad införandet av perspektivet hållbar utveckling innebär i hem- och konsumentkunskapen.
Svårtolkat och komplext
– Det formulerade kunskapsinnehållet om mat har breddats och berikats på ett sätt som understryker ämnets och matens relevans inom lärande för hållbar utveckling i skolan. Samtidigt har ett stort ansvar lagts på ämneslärarna att tolka och översätta ett allt mer svårtolkat och komplext kunskapsinnehåll, säger hon.
Ämneslärare uppfattar sitt ämne som ett starkt och nödvändigt utbildningsbidrag för både individer och för samhället i stort.
– Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar lärarnas möjligheter att arbeta enligt den avsedda läroplanen. Det handlar bland annat om brist på etiska och miljövänliga matvaror samt tid för planering, inventering, hantering av rester och avfall. Det gör att arbetet med att implementera en utbildning om hållbar mat ofta blir knapphändigt eller fragmenterat, säger Emmalee Gisslevik.
Positiva förutsättningar
Resultaten av hennes klassrumsobservationer visar att det ändå är möjligt att behandla hållbarhetsaspekter som en del av den vardagliga måltidspraktiken. Där ges eleverna stora valmöjligheter i utförandet av måltiden, vilket skapar positiva förutsättningar även när eleverna har helt olika förhållningssätt till tankarna om hållbarhet.
– Kunskapsområdet är bland de främst prioriterade på den globala politiska agendan för hållbar utveckling. Samtidigt har hem- och konsumentkunskapsämnet fortfarande en mycket låg status inom det svenska skolsystemet. Den motsägelsen kan vara grundorsaken till de många problemen att nå ämnets mål och fulla potential, säger Emmalee Gisslevik.
Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till antalet garanterade undervisningstimmar.
Nikolaos Venizelos forskar om mekanismerna bakom neuropsykiatriska sjukdomar och syndrom som ADHD, autism, schizofreni och bipolära sjukdomar, vid Örebro universitet. Tillsammans med kollegorna Jessica Johansson och Ravi Vumma kan han nu visa att en grupp ämnen som kallas proinflammatoriska cytokiner indirekt kan minska produktionen av dopamin.
Dopamin är nödvändigt för att hjärnan ska fungera och reglerar sådant som motivation, koordination, minnet och om vi känner oss glada eller ledsna.
– Studien kan ha betydelse vid behandling av människor med psykiska sjukdomar. Exempelvis, en läkare som behandlar en patient med schizofreni skulle kunna mäta halterna av proinflammatoriska cytokiner i blodet. Är cytokinhalterna förhöjda skulle man kunna sätta in rätt inflammationsdämpande medicin och – i kombination med traditionell farmakologisk behandling – på det sättet få patienten att må bättre, säger Nikolaos Venizelos, professor emeritus och docent i biomedicin vid Örebro universitet.
Som en förkylning
Proinflammatoriska cytokiner produceras av immunförsvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress eller inflammation. Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som cytokinerna skickar signaler till hjärnan. När den här processen drar igång kan man känna sig trött, hängig och febrig – ungefär som vid en långvarig förkylning.
Det är sedan tidigare känt att proinflammatoriska cytokiner också finns i ökad mängd hos människor med psykiska sjukdomar, exempelvis bipolär sjukdom och schizofreni. Halterna av proinflammatoriska cytokiner är även förhöjda hos personer som är deprimerade.
– Det handlar om en mild men kronisk inflammation som kan orsakas av upprepad eller långvarig psykisk och social stress, men även av olämpliga kostvanor, säger Nikolaos Venizelos.
Det han och forskarlaget nu kan visa är att fyra särskilda sorters proinflammatoriska cytokiner minskade upptaget av tyrosin. Det är ämnet som bygger upp dopaminet. Genom experiment på odlade hudceller – fibroblaster – kunde Nikolaos Venizelos konstatera att upptaget av tyrosin nästan halverades när proinflammatoriska cytokiner tillfördes.
Så för att sammanfatta kedjan: Höga halter av proinflammatoriska cytokiner ger ett minskat upptag av tyrosin. Det kan i sin tur ge lägre halter av dopamin, vilket kan leda till att vi mår sämre.
Leder studie om grekisk ö
Nikolaos Venizelos har nu publicerat sina rön i den vetenskapliga tidskriften Neuropsychobiology. Han har även forskat om olika cytokiners påverkan på upptaget av tryptofan – ett ämne som bildar serotonin. I likhet med dopamin är även serotonin ett välbefinnandehormon. Resultatet blev liknande – de proinflammatoriska cytokinerna minskade upptaget av tryptofan. Den här studien är dock inte publicerad än.
Nikolaos Venizelos leder Örebro universitets uppmärksammade projekt där invånarna på den grekiska ön Ikaria ska studeras. Forskarnas intresse beror på att öborna blir väldigt gamla samtidigt som de är friska även i hög ålder.
– Generellt bär många äldre ofta på lindriga kroniska inflammationer. De behöver inte vara sjuka, men det innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar som exempelvis diabetes och senil demens. Det är en av sakerna jag vill göra på Ikaria – mäta olika cytokiner i blodet på öborna. Låga cytokinhalter kan tala för att befolkningen är befriad från kroniska inflammationer. Det kan i så fall vara en av förklaringarna till att de når så hög ålder och ändå är välmående.
– En del tävlingsåkare inom skidåkningen använder drafting redan nu, exempelvis Petter Northug, men de har inte helt tagit till sig taktiken, säger Mats Ainegren, lektor i sportteknologi vid Sports Tech Research Centre.
– Det är kanske först när man ser siffror på det som man också blir medveten om hur mycket kraft och energi man kan spara.
I samarbete med andra forskare från universitet i Finland och Österrike så påbörjade han sin studie våren 2017. Under året har 20 elitåkare; 10 män och 10 kvinnor, varit i Sports Techs vindtunnel och deltagit i experimenten.
De har åkt i olika hastigheter och turats om att dra varandra. Resultatet visar bland annat att hastigheten har en stor påverkan på hur mycket energi man sparar. Om hastigheten dubblas ökar luftmotståndet fyra gånger så mycket. Ju högre hastighet, ju mer fartvind, ju mer luftmotstånd och ju mer energi att spara.
Jerry Ahrlin och Laila Kveli testar drafting i vindtunneln.
– Det ger ingen betydande energivinst att ligga bakom andra i motionshastighet, de stora vinsterna finns vid elitens tävlingshastighet, konstaterar Mats Ainegren..
Det går att dra paralleller till draftingen inom cykelsport.
En cyklist som kör på en horisontell väg har två krafter att ta hänsyn till, rullmotstånd och luftmotstånd. Cyklar man sakta är det ingen större ansträngning att cykla på plan väg, men ju snabbare man cyklar ju mer luftmotstånd. Till viss del ökar även rullmotståndet, men inte alls i paritet med det ökade luftmotståndet.
Kan man ligga bakom den som kämpar mot största delen av vindmotståndet kan man spara en hel del energi, som sedan kan användas när det är dags att vinna loppet.
Drafting samlar kraft inför upploppet
Drafting eller slipstreaming är en teknik där två eller fler rörliga föremål formerar sig i en klunga, för att minska effekten av vindmotståndet. Gruppen utnyttjar ledningsobjektets så kallade slipstream, speciellt vid höga hastigheter. På så vis sparar man på energiförbrukning.
– Vi undersöker samma sak fast i skidåkning. Nu är det inte riktigt samma höga hastigheter på skidor som på cykel, men principen är den samma och vinsten betydande. Du vill ha en så hög hastighet som möjligt men så låg energikostnad som möjligt, säger Mats Ainegren.
Slipstream är ett aerodynamiskt fenomen, en sorts vindskugga. Det eller den som ligger först skapar under höga hastigheter ett undertryck bakom sig, som i sin tur ger lägre luftmotstånd, för den som ligger precis bakom. De bakom behöver använda mindre kraft för att uppnå samma hastighet och kan därför bygga upp en högre hastighet – som kan nyttjas till att exempevisl köra om på upploppet.
– I framtiden behöver det inte bara handla om vem som är starkast i ett lopp, det kan handla om vem som är bäst taktiskt, säger Mats Ainegren.
Spelreglerna kan ändras
Ett exempel är Niklas Jonssons silvermedalj på 5-milen i Nagano -98, där storfavoriten Björn Dählie tog guld. Dählie startade 30 sekunder bakom svensken, som snart var ikappåkt men tog rygg på norrmannen och låg i dennes kölvatten i flera mil.
Norrmannen fick därmed ta merparten av luftmotståndet medan svensken kunde åka lika fort men med mindre energiförbrukning. På de sista kilometerna gick svensken förbi och drog ifrån. Det räckte ändå inte till en guldmedalj, men det kan det göra för åkare i framtiden med liknande taktik.
– Åker man smart kan man placera sig före andra åkare, kanske till och med vinna loppet mot de som brukar vara starkare. Så är det, säger Mats Ainegren.
Vilken typ av lopp det handlar om, till exempel masstart eller individuell start som går i ett eller flera varv, hur man startar i förhållande till andra åkare och hur banan är kuperad, har stor påverkan på hur mycket man kan använda sig av drafting.
Inte samma effekt i uppför
Är det många och långa uppförsbackar så har draftingen inte samma effekt som i lättåkta partier eftersom hastigheten går ned och största delen av det totala motståndet som skidåkaren jobbar mot utgörs av tyngdkraften. Man sparar inte heller så mycket energi att ligga bakom i branta utförsbackar, däremot kan man tjäna hastighet, tid och placeringar genom att ta sig förbi andra framförvarande åkare som klyver vinden.
Om det snöar eller inte kan också påverka friktionen, farten och luftmotståndets inverkan på prestationen. Det handlar hela tiden om att göra rätt val och lägga upp en bra taktik efter dagens förutsättningar.
Mätningar av framåtdrivande kraft i stavarna, energiomsättning samt den bromsande kraften från rullmotståndet och fartvinden.
Jämfört med cykling är skidåkning en individuell sport. I cykling tävlar man ofta i lag och hjälps åt att hålla hög hastighet samtidigt som åkarna turas om att ligga i längst fram och ta det tunga luftmotståndet. Hela laget färdas i en mycket högre hastighet än de har kapacitet till individuellt. Att man åker på liknande sätt inom skidåkningen är faktiskt inte alls omöjligt.
– Det är svårare inom skidsporten att åka så, men man kan ju alltid försöka. Däremot kan man inte vara säker på att andra skidåkare inte tränger sig in i klungan och sparar energi genom att ligga där.
Mats Ainegren är säker på att resultaten från studien vid Sports Tech Research Centre kommer leda till ett mer taktiskt upplägg kring aktuella tävlingar framöver. Just nu skrivs det på två vetenskapliga publikationer där målet är att båda ska vara publicerade senast i slutet av 2018.
Redan nu finns funderingar på ytterligare studier. Nu har forskarna studerat effekten av drafting när man kör klassisk stil. Men vad händer om man kör fristil? Hur påverkas skidskyttar som bär på vapen? Och dessutom, hur bör man agera när man åker framför de andra – kan man på något sätt ändra sin åkteknik så man kan minska fördelen de bakomliggande får? Om man till exempel får Northug i ryggen?
– Vi är långt ifrån färdiga här, konstaterar Mats Ainegren.
Det är en forskargrupp under ledning av Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi, som studerat hur tumörutveckling påverkas av det som kallas långa ickekodande RNA-molekyler. De klassades tidigare som skräp-DNA men har visat sig kunna reglera bland annat celldelning.
Underlaget har varit omfattande. Forskarna har studerat 16 olika cancertyper i totalt 6 419 fasta tumörer, med 701 normala vävnadsprover som kontroller. Siktet har varit inställt på att hitta RNA-molekyler som är aktiva i den fas av celldelningen då det genetiska materialet kopieras.
Bred analys
Med hjälp av en egenutvecklad teknisk modell och modern RNA-sekvensering har forskarna identifierat 570 RNA-molekyler med olika uttryck beroende på cancerform, och 633 nya oberoende biomarkörer som kan användas för att prognosticera och behandla 14 cancertyper. Resultaten väntas få betydelse för cancerforskare på många håll i världen.
– Det finns en stark koppling mellan celldelningscykler och cancer, och vi använder den som bas för att identifiera de viktiga långa ickekodande RNA-molekyler som spelar en avgörande roll vid cancertillväxt. Det som händer är att cancern delar sig okontrollerat och att vissa RNA-molekyler då är mer uttryckta och bidrar mer till celldelningen, säger Chandrasekhar Kanduri.
– Kopplingen är känd men det är ingen som har gjort en så bred analys tidigare, eller tittat så specifikt på RNA-cellerna, fortsätter han.
Halverade tumörer
Försöken på möss med lungcancer var ett sätt att påvisa att metoden fungerar. Försöksdjuren fick två injektioner i veckan med en substans (antisense oligonucleotides, LNA-ASO) som genetiskt blockerade funktionen hos den aktuella RNA-molekylen. Cancertillväxten upphörde och på femton dygn var tumörerna nästan halverade.
– Vi har identifierat en metod, optimerat den i labbmiljö och identifierat RNA-molekyler som är delaktiga i den okontrollerade celldelningen. Genom att sikta in sig på dem har vi reducerat cancertillväxten. Utöver det kan molekylerna också användas för att prognostisera sjukdomen, säger Chandrasekhar Kanduri.
– Vi föreslår att man ska använda den här RNA-baserade metoden vid lungcancer, där överlevnaden efter fem år bara är 18 procent i dag, fortsätter han. Vi behöver göra fler studier för att se om det finns potential för att genomföra kliniska studier på patienter, men vi tror på RNA-baserad behandling i framtiden.
Kontakt:
Chandrasekahr Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi, vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kanduri.chandrasekhar@gu.se, 073-960 04 50 (engelskspråkig)
För att skogsavfall ska kunna konkurrera med fossila bränslen inom petrokemisk industri krävs bland annat att tjärbildningen minskar i den process som omvandlar skogavfall till nya produkter.
En ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet innehåller nya mätningar från både Chalmers kraftcentral och Göteborgs Energis unika metangasanläggning, GoBiGas.
– Kombinationen av försök i en storskalig forskningsanläggning och en kommersiell anläggning har varit värdefull för utvecklingen av mätmetoderna men även för att tolka mätdata och observationer, säger avhandlingens författare Dan Gall, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
En förnybar energikälla som använts i tiotusentals år
Biomassa är en förnybar energikälla som kan bestå av allt från energigrödor till restprodukter och avfall från jord- och skogsbruk. Biomassa är materia som ingår i levande organismer och har använts som bränsle i tiotusentals år.
Under de senaste decennierna har utvecklingen av nya användningsområden tagit stora kliv framåt. Idag kan biomassa användas som bränsle för utvinning av energiinnehållet och vid pappersproduktion.
Biomassan bryts ner och omvandlas
För att omvandla skogsavfall till fordonsbränslen eller kolbaserade material behöver biomassan brytas ner till mindre komponenter, för att sedan sättas ihop till de önskade molekylerna.
– Tekniken finns tillgänglig idag, men den behöver vidareutvecklas för att vara konkurrenskraftig, säger Dan Gall.
En av teknikerna som nu utvecklas är baserad på förgasning av biomassa vid hög temperatur med hjälp av en så kallad fluidiserad bädd.
– När biomassa upphettas och bryts ner bildas stora mängder tjära. I pågående forskning försöker vi därför minska tjärbildningen genom att använda tillsatser av ämnen med katalytiska egenskaper. Ett exempel är alkalimetallföreningar, som finns naturligt i biomassa, och som har en positiv effekt på nedbrytningen av tjära.
Mätutrustningen har anpassats
Samtidigt kan alkalimetallföreningar skada processutrustningen. Det är därför viktigt att forskarna kan kontrollera flödet av alkalimetaller, så att de kan göra mest nytta i processen.
– Atmosfärsvetenskap på Göteborgs universitet är världsledande på alkalimetallmätningar och utrustningen har nu anpassats för att kunna mäta under de extrema förhållanden som råder i en förgasningsreaktor.
Dan Gall vid Chalmers kraftcentral under första försöken med alkalimätningar på processgasen från förgasning av biomassa. Bild: Mohit Pushp
De nya mätmetoderna gör det möjligt att följa flödet av alkalimetaller i processen och samtidigt kunna se hur det påverkas av olika tillsatser, som svavel och olika mineraler.
– Sverige består av mycket skog, en resurs som bör utnyttjas bättre i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Dan Gall.
Kontakt:
Dan Gall, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, dan.gall@gu.se, 031-786 90 74, 0766-22 90 74
Som enda svenska universitet deltar Luleå tekniska universitet i det prestigefulla EU-finansierade forskningsprojektet BioRECO2VER, som sker i nära samarbete med processindustrier i Europa. Syftet är att med hjälp av storskaliga och miljövänliga metoder minska koldioxidutsläpp från industrier.
Internationell forskning för att minska koldioxidutsläpp
Projektet BioRECO2VER är ett Horizon 2020-projekt med 13 deltagande parter från forsknings- och teknikorganisationer, universitet och industriföretag i Spanien, Italien, Polen, Tyskland, Nederländerna och Sverige. Syftet är att med hjälp av storskaliga och miljövänliga metoder minska koldioxidutsläpp från industrier. BioRECO2VER är det största pågående forskningsprojektet i Europa inom detta område. Luleå tekniska universitet är enda svenska universitet som deltar.
Budgeten för Luleåforskarna är sex miljoner kronor under fyra år. Forskningssamarbetet koordineras från belgiska forskningsinstitutet VITO.
– Vår uppgift på Luleå tekniska universitet är att visa att vi – med hjälp av miljövänlig teknik som vi utvecklar – kan fånga in och avskilja koldioxid ur rökgaserna med biokemiska metoder. Sedan ska andra forskare i Europa omvandla koldioxiden och visa att det fungerar även på storskalig nivå, säger Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik.
Skickar rökgas till Luleå
Inom kort kommer gasflaskor med komprimerad koldioxidhaltig rökgas från två cementindustrier, Orlen i Polen och Cementos Portland Valderrivas i Spanien, att anlända till Luleå tekniska universitet.
– Det är väldigt viktigt för oss forskare att samarbeta direkt med stora ledande industrier i Europa, säger Ulrika Rova.
Hon och hennes forskarkollegor Paul Christakopoulos och Magnus Sjöblom har utvecklat en tillämpbar teknik för avskiljning av koldioxid från rökgaser med hjälp av effektiva enzymer som ger hög infångningsförmåga och har hög stabilitet i extrema miljöer, som just rökgaser. Nu vill forskarna optimera tekniken genom att utveckla nya, tåligare enzymer för processindustrin.
– Det här är nya innovativa metoder med hög potential att kunna tillämpas inom ett område som är en global angelägenhet, säger Ulrika Rova.
Målet med BioRECO2VER är att visa att det är storskaligt, tekniskt och ekonomiskt möjligt att fånga in koldioxid direkt från industrin, för att sedan med industriell bioteknik omvandla koldioxiden till baskemikalier med breda användningsområden, som isobuten och laktat.
Ytterligare två projekt
Parallellt med BioRECO2VER utvecklar Luleåforskarna, i samarbete med Umeå universitet, tekniken ytterligare i ett projekt finansierat av Energimyndigheten.
I ett tredje projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, arbetar forskargruppen inom biokemisk processteknik för att utveckla innovativa metoder för att med hjälp av mikroorganismer selektivt omvandla koldioxid och förnybar el till etanol.
– En attraktiv form av energilagring är flytande bränsle med en hög energidensitet som effektivt kan transporteras, säger Ulrika Rova.
Kontakt:
Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet, ulrika.rova@ltu.se, 0920-49 13 15
Magnus Sjöblom, forskare i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet, magnus.sjoblom@ltu.se, 0920-49 10 12
– Vi såg att effekterna av den globala uppvärmningens påverkan på de stora däggdjuren i Nordamerika inte kan uppskattas fullt ut om vi inte också tar hänsyn till den mänskliga aktivitet som påverkat arterna, säger Sören Faurby vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskarkollegan Miguel Araújo vid Nationalmuseet för naturvetenskap i Madrid, har han undersökt hur olika arter av däggdjur i Nordamerika historiskt sett har påverkats av människan.
– För att förstå nuvarande och framtida fördelningar av djurstammarna måste vi undersöka det förflutna, säger forskaren Miguel Araújo.
Väl dokumenterade djurarter Att studera de större däggdjuren på den nordamerikanska kontinenten är idealiskt, enligt forskarna, eftersom arternas utbredning och spridning är väl dokumenterade.
Till exempel var gråvargen (Canis lupus) en gång utbredd i varmare områden i Nordamerika. Men vargen har idag dragit sig undan från många platser på grund av konkurrens från människan.
– Vi måste uppmärksamma att artens nuvarande utbredning bestäms av både klimat och mänskliga aktiviteter och att vi måste införliva den historiska utbredningen i bedömningen för att förstå artens faktiska klimattolerans, säger Sören Faurby.
Djurarter har trängts tillbaka
Även om information om djurarters utbredning genom historien inte finns dokumenterade lika bra på andra håll som i Nordamerika tror forskarna att processen, med arters minskade utbredning på grund av människans påverkan, kan följa ett likartat mönster.
– Det gäller till exempel för arter som förekommer på flera kontinenter, som vargar eller brunbjörnar, som både finns i både Nordamerika och Europa, säger Sören Faurby.
I Nordamerika fanns förr brunbjörnar i hela Kalifornien och i norra Mexiko, men nu är de undanträngda längre norrut med början i Yellowstone närmare den kanadensiska gränsen.
Brunbjörnen var även mycket mer utbredd i Europa förr.
– En långsam tillbakagång började för flera tusen år sedan när brunbjörnen försvann från Danmark, som saknar de bergskedjor eller stora skogar de europeiska björnarna nu lever i, säger Sören Faurby.
Påverkan från många håll
Forskarna påpekar samtidigt att man inte får övergeneralisera resultaten.
– Vår studie lyfter fram att de centrala effekterna av global uppvärmning, det vill säga ökad temperatur och potentiellt ändrad nederbörd, överskattas när man ska uppskatta djurarters framtida utbredning, men vi betonar att flera andra faktorer inte ingår i modellerna, säger Sören Faurby.
Förekomst och fortbestånd av olika däggdjursarter verka bero på många olika saker, som till exempel växelverkan mellan klimatförändringar, förändring av arealanvändningen och fragmentering av livsmiljöer.
– Det kan också vara spridning av sjukdomar och invasiva arter, som i allmänhet inte redovisas i prognoser för framtida globala förändring av biologisk mångfald, säger Miguel Araújo.
Kontakt:
Sören Faurby, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, soren.faurby@bioenv.gu.se, 073-642 24 82
– Det visade sig att det fanns ett stabilt samband mellan hur starkt människor äcklades av lukterna, och deras vilja att ha en stark diktatorliknande ledare som kan trycka ner omvälvande samhällsrörelser, och säkerställa att olika grupper hålls på sin plats, säger Jonas Olofsson, forskare inom dofter och psykologi på Stockholms universitet.
– Ett samhälle som minskar kontakten mellan olika personer, minskar åtminstone i teorin risken att bli sjuk,
Äckel handlar om överlevnad
Äckel är en grundläggande känsla som har med överlevnad att göra. När man äcklas rynkar man på näsan och drar ihop ögonen, man minimerar sinnesintrycken från omvärlden helt enkelt. I grunden är äckelkänslorna ett skydd mot sådant som är farligt och smittsamt, och som vi ska hålla oss borta från.
Forskarna hade en teori om att det skulle kunna finnas ett samband mellan känslor av äckel och hur man vill att samhället ska vara strukturerat, och att det skulle kunna vara så att personer med en stark instinkt att ta avstånd från obehagliga lukter också ville ha ett samhälle där människor hålls åtskilda.
– Man har sett tidigare att det finns ett samband mellan äckelkänslighet och politiska attityder, till exempel att konservativa personer är mer lättäcklade, säger Jonas Olofsson.
Forskarna utvecklade en skala där försökspersoner fick skatta hur mycket de äcklades av starka kroppslukter, både hos sig själva och hos andra. Skalan användes i stora enkätundersökningar som utfördes online i olika länder, tillsammans med frågor om ideologisk åskådning, och i USA, frågor om hur man tänkte rösta i presidentvalet 2016.
Lätt-äcklade röstade på Trump
– Det visade sig att de som var äcklade av lukter var mer benägna att rösta på Donald Trump än de som inte var så lättäcklade. Det tyckte vi var intressant, därför att Donald Trump pratar ofta om att han är äcklad av olika personer.
Han tycker att kvinnor är äckliga och att invandrare sprider sjukdomar och pratar ofta om det i sin retorik. Det passade ihop med vår hypotes att hans väljare skulle vara mer äcklade själva, säger Jonas Olofsson, forskare inom dofter och psykologi på Stockholms universitet och är en av författarna till studien.
Resultatet av studien skulle kunna tolkas som att auktoritära politiska åsikter är medfödda och svåra att ändra på. Jonas Olofsson tror att även om de är djupt rotade så går de att förändra.
– Forskningen har visat att det går att ändra på det, så om man väl skapar kontakt mellan olika grupper så kan de som är auktoritära ändra på sig, så det är inget som är hugget i sten. Tvärtom kan det uppdateras när vi lär oss nya saker.
Oavsett om det gäller din hund, katt eller bebis är tilldelningen av ett namn lättare sagt än gjort. Och det är inte så konstigt. Valet av namn är en socialt laddad fråga med stark kulturell betingning.
2011 undersökte Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska språk vid högskolan i Halmstad, hur 600 nyblivna föräldrar resonerade kring barnets namn och hon kom fram till att det är ett ytterst komplicerat förlopp.
– Namnvalet är en invecklad process och det är många aspekter som ska kokas ner i ett enda namn. Framträdande funderingar var om namnet skulle vara vanligt eller ovanligt, svenskt eller internationellt, gammalt eller modernt, att det skulle ge positiva associationer och att det inte skulle kunna ge upphov till öknamn, säger hon.
I avhandlingen utgick hon från mamman och tittade dels på åldern, dels på utbildningsnivån. Resultaten visade att mammor under 30 år med ingen eller kort universitetsutbildning tenderade att vara mer kreativa i sina namnval medan det motsatta gällde för mammor över 30 år som hade en längre utbildning.
För vissa föräldrar är det viktigt att ge barnet ett internationellt gångbart namn, för att underlätta vid en framtida internationell karriär. Föräldrars förväntningar avgör mycket vid namngivning, enligt namnforskningen.
– Dessa mammor valde ofta äldre namn och namn som redan förekom i släkten. Det var också fler av de välutbildade mammorna som ville ha internationellt gångbara namn, något som inte alls var viktigt i den andra gruppen.
Föräldrarnas namnval berättar också om deras sociala ställningstagande och ger en bild av vad föräldrarna har för förhoppningar och förväntningar på barnet.
– För några är det viktigt att barnet har ett namn som fungerar internationellt eftersom de hoppas att barnet ska göra internationell karriär, för andra är det viktigt att namnet sticker ut om barnet skulle få för sig att bli artist eller författare. Det handlar om föräldrarnas värderingar, om de anser att det till exempel är viktigt att sticka ut, visa nationalitet eller släkttillhörighet.
Självuppfyllande profetia
Föräldrarnas förväntningar på barnet, som alltså speglas i namnvalet, kan enligt Emilia Aldrin bli en självuppfyllande profetia. Namnvalet lägger grunden till barnets identitet eftersom omgivningen drar slutsatser om personen utifrån namnet.
– Det finns inte ett automatiskt samband mellan namn och till exempel yrke, men samtidigt påverkas vi av namnet eftersom vi blir bemötta utifrån det, säger Emilia Aldrin.
Och de flesta verkar faktiskt vara nöjda med sina namn och vad som associeras till det. Enligt en enkät som Emilia Aldrin skickade ut till 181 vuxna år 2013/2014 uppgav en majoritet att namnet var en viktig del av deras identitet.
– Framförallt var det de som hade ett ovanligt namn som uppgav att namnet säger något om vilka de är. Kanske är det för att ovanliga namn uppmuntrar till reflektion, vilket inte vanliga namn gör, och det bidrar till en positiv särskiljning.
Alice och William var populärast bland nyfödda i Sverige, enligt SCB:s namnstatistik för 2017. Men ett ovanligt namn, kan bidra till positiv särskiljning, menar namnforskare. Något att tänka på kanske, för föräldrar som är strategiska i sitt namnval.
Förutom identitet verkar namnet även kunna påverka vår framtida inkomst. År 2013 undersökte brittiska och franska forskare kopplingen mellan namn och status och kom fram till att tyskar med nobelt klingande namn så som Kaiser (kejsare) och König (kung) tenderade att ha högre positioner än tyskar med namn som Koch (kock) eller Bauer (bonde).
Forskarna menar att detta kan bero på associativt resonemang, en psykologisk term som beskriver ett tänkande där folk automatiskt kopplar känslor och tidigare kunskap med ord och fraser.
Könsneutralt bra för karriären
I en amerikansk studie från 2011 kom forskare även fram till att personer med namn som är lätta att uttala ofta befinner sig högre upp på samhällsstegen än personer med svåruttalade namn. Tidigare hade forskare vid New York University även kommit fram till att företag med enkla namn tenderar att göra bättre ifrån sig på börsen.
Trots att Sverige är förhållandevis jämställt tror Linnea Gustafsson, docent i nordiska språk vid högskolan i Halmstad, att kvinnor som har könsneutrala namn kan ha lättare att slå sig in på manligt dominerade arbetsplatser än kvinnor med typiskt feminina namn.
– Det kan vara en fördel att ha ett könsneutralt eller manligt klingande namn. I Sverige har vi inte så många sådana namn, men amerikansk forskning visar att kvinnor som tas för män upplever en fördel på arbetsmarknaden, säger hon.
Hennes teori bekräftas av en amerikansk studie som visade att kvinnor med namn som Leslie, Jan och Cameron hade mer framgångsrika juristkarriärer.
Arabiska namn slår inte
I sin forskning har Linnea Gustafsson bland annat tittat på inflödet av nya förnamn på 1800-talet. På grund av den stora befolkningsökningen i Sverige under 1800-talet fanns det ett behov att utöka den rådande namnkatalogen.
– På 1700-talet hette alla samma sak, typ Anders och Katarina, men i och med att vi blev fler började man låna in namn från böcker och sånger, säger hon.
Ett sådant exempel är Ossian och Selma som blev populära tack vare diktverket Ossians sånger från 1760-talet.
– Man hämtade även inspiration från almanackan som dock innehöll lite en aningen mer ovanliga namn än idag. Till exempel fattade man tycke för namn som Primus, Titus, Hilarius, Hygenus och Cletus. Man lånade även namn från andra kulturer och länder.
Men om det på 1800-talet var de högre samhällsskikten som var först med att anamma nya namn så är det, enligt Emilia Aldrins forskning, alltså det motsatta idag.
En fråga som Linnea Gustafsson gärna skulle vilja titta närmare på i framtiden är hur andra generationens invandrare, det vill säga barn till immigranter, namnger sina barn och om dessa namn kommer att vinna popularitet hos den ”svenska” populationen. Svårt att avgöra menar Linnea Gustafsson som kan se olika scenarier framför sig.
– Delvis kan dessa namn ha en struktur som inte liknar våra namn. Vissa arabiska namn, till exempel kvinnonamn verkar vi dock ha lättare att acceptera eftersom de är strukturellt lika svenska namn. Vi är dessutom mer konservativa när det gäller pojknamn.
Alice och William populärast bland nyfödda i Sverige
Alice är det vanligaste flicknamnet för andra året i rad. William är återigen det vanligaste namnet för pojkar efter ett år på tredje plats. Maryam och Matteo är de namn som ökat mest under 2017, enligt SCB:s namnstatistik för 2017. På flickornas topp 100 kom det in sju nya namn; Maryam, Hedvig, Mira, Zoey, Idun, Melina och Noomi. De nya namnen på pojkarnas topp 100 var Levi, Vide och Neo. Tio-i-topp 2017 (antal barn döpta till namnet):
Alice (888) och William (941)
Alicia (675) och Oscar (896)
Olivia (634) och Liam (823)
Ella (607) och Lucas (793)
Ebba (594) och Oliver (765)
Lilly (577) och Alexander (701)
Astrid (572) och Elias (681)
Saga (569) och Hugo (670)
Freja (568) och Noah (654)
Wilma (556) och Adam (613)
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Petronella Bjurling-Sjöberg, intensivvårdssjuksköterska och patientsäkerhetssamordnare i Södermanlands län, visar i sin avhandling vad som krävs för en ökad och mer effektiv användning av de standardiserade vårdplanerna.
– Standardiserade vårdplaner kan öka vårdkvalitén och patientsäkerheten men implementeringen är resurskrävande. Därför behövs stöd och samarbete. Dessutom måste traditionella hierarkiska strukturer överbryggas så vi kan få till ett sant personcentrerat förhållningssätt och interprofessionellt samarbete.
Standardiserade vårdplaner kan underlätta teamarbete och tillämpning av senaste kunskap, så kallad evidensbaserad praktik., menar Petronella Bjurling-Sjöberkunskap som i sin forskning vill skapa förståelse kring vårdplaner och teamarbete inom svensk sjukvård.
Så här gjorde forskaren:
Samtliga svenska intensivvårdsavdelningar deltog i en kartläggning av standardiserade vårdplaner samt faktorer som påverkade utveckling och införande (implementeringen). Dessutom deltog en intensivvårdsavdelning i ett aktionsforskningsprojekt där teamarbetet samt implementering av en standardiserad vårdplan studerades under en femårsperiod. Data samlades från personal och chefer via frågeformulär, olika intervjuer och dagböcker samt från patientjournaler.
Studierna visade att totalt en femtedel av intensivvårdsavdelningarna använde standardiserade vårdplaner men kvalitén varierande, med ibland bristande interprofessionell inriktning, kunskapsunderlag och uppdatering.
Implementeringen var en process riktad mot att skapa ett användbart verktyg, förstå nyttan och skapa nya vanor, vilket krävde entusiasm, resurser och tid. Teamarbetet handlade om att balansera ett sammanvävt ansvar och graden av samarbete berodde på omständigheterna men också på enskilda individer.
En standardiserad vårdplan upplevdes förtydliga olika personalkategoriers roller, öka kunskapen samt förbättra effektiviteten och kontinuiteten.
Behövs stöd i implementeringsprocessen
Avhandlingen visar dock att det är en utmaning att uppnå evidensbaserad praktik och interprofessionellt samarbete. Trots framsteg finns fortfarande stor förbättringspotential. För ökad användning av standardiserade vårdplaner behöver lokala initiativ stödjas och tillräckliga resurser avsättas för utveckling, införande och kontinuerlig uppdatering. Vidare behövs nationellt samarbete, funktionella journalsystem och professionellt stöd i implementeringsprocessen.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige, varje år dör nära tvåtusen patienter av sjukdomen. De dödliga fallen är nästan uteslutande en följd av att tumörer i bröstet spridit sig till andra organ som skelett, hjärna och lever.
Metastaser i armhålans lymfkörtlar är en viktig riskfaktor för att bröstcancern kommer att sprida sig till andra organ. Något som tidigare inte varit känt är om dessa metastaser är ansvariga för att sprida cancer vidare till andra organ och inte heller vilka vägar cancercellerna tar.
Ingen vidare spridning av metastaser i lymfkörtlarna I den aktuella studien undersökte forskarna DNA i cancervävnad från 20 patienter med brösttumörer och metastaser i både armhåla och andra organ. Med så kallad next-generation sequencing kunde de kartlägga släktskapet mellan cancercellerna i bröstet och de som fanns i metastaser i andra organ. På så vis kunde de visa cancerns spridningsvägar.
Studien visade att tumörceller sprids från brösttumören till armhålans lymfkörtlar och till andra organ som skelett och hjärna. Ofta sprider sig sedan metastaser vidare från det första organet till andra organ i nästa steg.
– Vårt viktigaste fynd var dock att metastaserna i lymfkörtlarna i armhålan inte verkar sprida sig vidare till andra organ, så även om dessa metastaser kan visa hur aggressiv cancern är, är det inte de som orsakar spridningen, säger Johan Hartman, docent vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
Tidig explosion av cancerceller De fann också att det i vissa fall rör sig om en tidig explosion av cancerceller från brösttumören, som ger upphov till metastaser i flera olika organ på en gång. Forskarna visade också att olika regioner i brösttumörerna gav upphov till metastaser i specifika organ i kroppen.
Tillsammans kan fynden hjälpa läkare att fatta kliniska beslut om när, var och hur många vävnadsprov som bör tas för att förstå hur allvarlig sjukdomen är, och anpassa behandlingen på bästa sätt.
– Resultaten bekräftar också tidigare forskning som visar att cancerbehandlingen behöver individanpassas. Vi hoppas att det här leder till förbättrad behandling av metastatisk cancer i framtiden, säger Johan Hartman.
Studien leddes av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med forskare från KTH/SciLifeLab och Helsingfors universitet.
